1. No category

Kraft och rörelse
åk 6
Kraft
• En kraft kan ändra farten eller formen
hos ett föremål.
• Krafter kan mätas med en
dynamometer. Den består av en fjäder
och en skala.
• Enhet för kraft är Newton, N.
Dynamometer
Olika sorters krafter
Många krafter gör så att föremål rör sig. Andra
hindrar föremål att röra sig. När något ändrar form
beror det alltid på krafter.
• Dragkraft – En kraft som drar i någonting, t.ex. vid
dragkamp eller om man drar ut ett resårband.
• Tryckkraft – En kraft som trycker på någonting,
t.ex. när man trampar på en cykelpedal eller
trycker upp en dörr med handen.
Rita krafter
• En kraft har både storlek och riktning. En kraft ritas som en pil. Pilen
visar kraftens riktning och pilens längden visar kraftens storlek. Krafter
kan samverka eller motverka varandra.
• Krafter med samma riktning samverkar. Krafterna läggs ihop.
Ex. 1.
• Krafter med motsatt riktning motverkar varandra. Den största kraften
”vinner”.
Ex. 2.
Kom igen
då!
Jag
vinner!
Tyngd
• Tyngden talar om hur stor jordens
dragningskraft är på ett föremål. Det är
en kraft som håller kvar allt som finns på
jorden.
• Tyngden gör så att de flesta föremål faller
till marken om vi släpper dem.
• Tyngd kallas också tyngdkraft eller
gravitationskraft.
Skilj mellan massa och tyngd
• Massa är ett annat ord för vikt. Enheten för
massa är kilogram, kg.
• Massan beskriver hur mycket materia ett
föremål består av och den är oberoende av var
man befinner sig.
• Tyngd är den kraft som drar föremål i riktning
mot jordens tyngdpunkt.
• Mitt ute i rymden är föremål tyngdlösa.
Tyngden på ett föremål på månen är bara 1/6
av tyngden på jorden.
Exempel på massa och tyngd
• Eva väger 60 kg. Då är hennes massa alltså 60 kg.
• Eva åker rymdfärja till månen. På vägen dit märker
hon att hon kan sväva omkring i rymdfärjan. Hon är
då tyngdlös eftersom hon rör sig i en bana runt
jorden. Hennes massa är fortfarande 60 kg.
• När Eva kommer till månen är hennes massa
fortfarande 60 kg. Evas tyngd däremot är bara en
1/6 av hennes tyngd på jorden. Hon kan därför
skutta fram på månens yta fastän rymddräkten
väger 100 kg.
Springa på månen
Tyngdlös på ISS
Tyngdpunkt
• Med tyngdpunkt menar man en punkt, där
man kan tänka sig att föremålets hela massa
är samlad. Tyngdpunkten finns ofta i mitten av
föremål. Var tror din tyngdpunkt finns?
• Stödyta är den yta som ett föremål
stöder sig på. T.ex. ytan som finns
Stödyta
mellan benen på ett bord.
• Låg tyngdpunkt och stor stödyta ger stabilitet.
T.ex. är en sportbil ofta låg och bred.
Tyngdkraft
Kraft och motkraft
• Till varje kraft hör en motkraft.
• Motkraft kan vara besvärlig men kan även
göra nytta.
• När kraft och motkraft är lika stora ser man att
föremålet är i jämvikt.
• Motkraften utnyttjas i raketer. Bränslet i
raketer brinner och varma gaser bildas.
Gaserna pressas neråt men samtidigt blir det
en motkraft riktad uppåt, raketen
lyfter.
Tröghet
• Det behövs alltid en kraft för att sätta ett
föremål i rörelse. Detta kallas tröghet.
• Ju större massa föremålet har större kraft
behövs för att minska eller öka farten.
Hur märker vi av trögheten?
• Sitter du i en bil som tvärbromsar kastas du
framåt.
• Det är svårt att stå still i en buss som ökar
farten eller bromsar.
Friktion
• När man puttar eller släpar ett föremål uppstår
en bromsande kraft mellan föremålet och
underlaget. Kraften kallas friktion.
• Friktionens storlek beror på hur skrovliga ytor är,
vilket material ytorna består av och föremålet
tyngd.
• Ibland vill man ha stor friktion, t.ex. om man ska
bromsa en bil. Friktionen kan ökas om man t.ex.
sandar.
• Ibland vill man ha liten friktion, t.ex. om man ska
åka skidor i en nedförsbacke. Friktionen kan
minskas genom att man vallar skidorna.
Tryck
• Tryck är en kraft som är fördelad på en yta.
• Liten area ger större tryck. T.ex. är eggen
på en yxa liten och därför kan man
klya hårt trä med ganska liten kraft.
• Stor area ger mindre tryck. T.ex. så kan man
använda snöskor eller skidor med stor yta för
minska trycket så man inte sjunker ner så
djupt i snön.
Lufttryck
• Jordens atmosfär består av luft. Luftens tyngd
ger upphov till lufttryck.
• Lufttryck kan mätas med en barometer.
• När höjden över havet ökar, så blir lufttrycket
lägre. Tryckförändringen kan användas till att
mäta höjd, t.ex. i ett flygplan.
• När man flyger flygplan kan tryckförändringen
kännas i öronen. Det kan slå lock för öronen
eller till och med göra lite ont.
Tryck i vätskor
• Om du dyker ner under vattnet så ökar trycket
lika mycket på alla sidor om dig ju längre ner du
simmar. Ganska snabbt känner du det ökade
trycket i öronen.
• Trycket kan ledas i vätskor.
• Tryck i vätskor används i bl.a. hydrauliska system
och domkrafter. Då används olja. i ledningarna.
Forts. Tryck i vätskor
• Vattentorn - fungerar som vattenförråd. Ju
högre vattentornet är och ju högre upp det
är placerat, desto högre blir trycket i kranen.