Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Glöggrundan statade vid Djurgårdsbron södra brofäste. Det blev en lustig introduktion, vid
Dramatem blev det El-stopp i 10 min på spårvagn 7. Några gick av och vandrade till samlingen,
flera väntade på 7:a som fick el efter 5 min och vi kom fram ca 10.05, de som gick kom kl 10.10, Vi
var 41 st som var lovade Sol – 1 C och lätt vind, efter hand avtog vinden men ingen Sol.
Nordiska museet
Nordiska museet ligger på Lejonslätten på Djurgården i Stockholm och är ett museum för
kulturhistoria i Sverige. Byggnaden uppfördes mellan åren 1889 och 1907 efter ritningar av
arkitekt Isak Gustaf Clason. Museets uppgift är att bevara och levandegöra minnet av liv och
arbete från 1500-talet fram till våra dagar. Idag är museet Sveriges största kulturhistoriska
museum. I samlingarna finns över 1,5 miljoner föremål. Nordiska museet centralmuseum för
kulturhistoria från 1520 till nutid, grundades av Artur Hazekius 1873 som Skandinavisketnografiska samlingen från 1880 under nuvarande namn 1891 öppnades friluftsmuseet Skansen
som särskild avdelning, från 1963 en självständig del.
Prommenad ca 4.6 km
Sid 1
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Stockholmsutställningen 1897
Nordiska museet år 1897
Museets torn.
Huvudportalen.
Fasad mot väst
Stockholms blodbad
Sid 2
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Från Wikipedia
Stockholms blodbad skildrat i Blodbadstavlan
Stockholms blodbad var
den rannsakning och efterföljande avrättningar som
ägde rum i Stockholm 7 november–9 november 1520. Händelserna påbörjades
direkt efter Kristian II:s (som efter blodbadet blev känd som Kristian Tyrann i Sverige[1]) kröning
till svensk kung när gästerna på kröningsfesten kallades till ett möte på slottet. Ärkebiskop Gustav
Trolles krav på ekonomisk kompensation för bland annat Stäkets rivning ledde till frågan om den
tidigare riksföreståndaren Sten Sture den yngre och hans anhängare hade gjort sig skyldiga till
kätteri. Med stöd i kanonisk rätt avrättades närmare 100 personer[2] de följande dagarna. Bland de
avrättade återfanns många inom aristokratin som hade stött Sturepartiet under de föregående åren.
Bakgrund
Ruinerna av Almare-Stäkets borg omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Den 80-årige ärkebiskopen i Uppsala, Jakob Ulvsson, avgick 1515. I enlighet med kanonisk rätt
föreslog han som sin efterträdare den 26-årige Gustav Trolle, son till den tidigare riksföreståndaren
Erik Trolle. Av påven Leo X fick Gustav Trolle dennes skydd för den under ärkebiskopen lydande
borgen Almarestäket och länet omkring detta. Påven gav också Gustav Trolle rätt att utlysa interdikt
över den eller dem som bestred denna rätt, det vill säga att personen i fråga inte skulle få ta del av
de kyrkliga sakramenten och delta i gudstjänsten. Påven gav honom också rätt att hålla en militär
trupp på 400 man samt absolution för vad denna trupp kunde tänkas göra.[3]
När Gustav Trolle återvände till Sverige från Rom i september 1515 fick han veta att
riksföreståndaren Sten Sture den yngre dragit in länet kring Almarestäket. Gustav Trolle hävdade att
länet för evig tid hade överlåtits till ärkebiskopsätet medan Sten Sture hävdade sin rätt att dra in och
förläna län. Gustav Trolle började förbereda sig på en militär sammandrabbning genom att samla
Sid 3
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
förråd och förstärka Almarestäket med kanoner. Sten Sture försökte få riksrådet med sig för att göra
en väpnad insats mot ärkebiskopen men då utan framgång.[4]
Under hösten 1516 inledde Sten Sture med väpnade trupper en belägring av Stäket. Denne menade
att då Gustav Trolle varken avlagt trohetsed till riksföreståndaren eller sin ed till riksrådet måste han
ha avlagt trohetsed till någon annan. Denne måste vara den danske kungen Kristian II och Gustav
Trolle skulle då vara landsförrädare. Vid ett ständermöte i Arboga vid nyåret 1517 fick Sten Sture
fortsatt mandat att belägra Stäket. Försök från biskopar att medla mellan Sten Sture och
ärkebiskopen avvisades av Sten Sture. Vid ett riksmöte i Stockholm i november 1517 förklarades
Gustav Trolle skyldig och mötet beslutade att riva Almarestäket. I det av riksmötet utfärdade
dombrevet, även kallat "sammansvärjningsbrevet", förklarades ärkebiskopen skyldig till
högmålsbrott och att borgen skulle rivas ned. De närvarande lovade att bistå varandra om
domkapitlet eller ärkebiskopen skulle bannlysa dem. [5]
Fångad Viking av John Börjesson 1836-1910, Gustav Fränkel skänker statyn, den sista
göriska statyerna med motiv av nordisk fornsaga för att gästerna skall ha något vackert att
titta på när de gick till (och även från ) krogen, stayn formades 1878 men göts först 1913.
Sid 4
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Liljevalchs konsthall
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater:
59°19′32″N 18°05′46″Ö59.32556°N 18.09611°Ö
Liljevalchs konsthall på 1950-talet med Carl Milles skulptur Bågskytten
Liljevalchs konsthall (uttalas "liljevalks") ligger vid Djurgårdsvägen 60 på södra Djurgården i
Stockholm. Konsthallen invigdes år 1916 med syfte att göra konst mera lättillgänglig för alla; fokus
är samtida konst, men även konsthantverk och liknande har visats, exempelvis Hemutställningen
1917. Detta har sedan invigningen varit konsthallens huvudverksamhet.
Byggnaden uppfördes 1913-16 efter ritningar av arkitekt Carl Bergsten och räknas till den moderna
arkitekturens genombrottsverk i Sverige. [1] Sedan år 1974 tillhör konsthallen Stockholms stad.
Liljevalchs leds sedan år 2008 av Mårten Castenfors.
Sid 5
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Bakgrund
C.F. Liljevalch d.y. 1906
Konsthallen finansierades med arvet från industrimannen Carl Fredrik Liljevalch, d.y.. De som
utredde arvet beslöt att en konsthall för allmänheten torde gillats av Liljevalch, eftersom han var
även konstmecenat, ägnade sig åt välgörenhet och finansierade museer. En stiftelse bildades för att
leda konsthallen. En kommitté under ledning av prins Eugen lyckades få en tomt som ursprungligen
ägdes av Stockholms stad, i kvarteret Fyrkanten på Djurgården. En arkitekttävling utlystes år 1913
och juryn valde arkitekten Carl Bergstens förslag.
Den första utställningen i samband med invigningen i mars år 1916 visade verk av Carl Larsson,
Anders Zorn och Bruno Liljefors och blev en succé. Till skillnad från Nationalmuseum visade
Liljevalchs främst samtida, och även mer okända och mindre erkända, konstnärer.
Den nya konsthallen var en seger för Konstnärsförbundet, som samlade konstnärer vars uttryck stod
i kontrast till klassisk konst. Förbundet arbetade för att erhålla fler utställningslokaler så att flera
konstnärer skulle kunna ställa ut och allmänheten skulle kunna se deras verk. Innan den nya
konsthallen fanns, hade Konstnärsförbundet varit hänvisat till att visa medlemmarnas konst i
tillfälliga baracker och mörka kyffen spridda runt om i staden. [2]
Blå Porten
Foto: David Magnusson
Sid 6
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Blå Porten
Blå Porten välkomnar både enstaka fikagäster och större matsällskap. Fina råvaror,
omsorgsfull tillagning och vackra kompositioner är självklarheter liksom ett vänligt bemötande.
Förutom maten och det stora kakbordet finns det dessutom en rad andra goda skäl att
besöka Blå Porten, nämligen trevlig stämning, en fantastisk trädgård och en miljö med en
spännande historia
Blå Porten är ett av Stockholms äldsta matställen. 1692 låg caféet vid Djurgårdsbron och kallades Lusthusporten,
efter en kunglig lustgårdsanläggning i närheten. Namnet ändrades snart till Blå Porten i enlighet med
standardfärgen på Djurgårdens portar.
1916 flyttade direktör Agnar Meurling caférörelsen till tomten närmast den då nybyggda och supermoderna
Liljevalchs konsthall.
Med intryck från en resa till Italien lät Meurling sitt nya Blå Porten bli en finare sommarrestaurang med en intim
trädgård, springbrunn, pilar och popplar och verandor. Arkitektritade kvalitetsmöbler, vita dukar och
konsertunderhållning hörde också till framgångsreceptet.
1938 tackade direktör Meurling för sig och sålde Blå Porten till SARA (Stockholms allmänna
restaurangaktiebolag). Genom ägarbytet sänktes priserna och inriktningen blev folkligare. Men de planerade
ombyggnaderna - att riva muren mot Djurgårdsvägen - blev aldrig av.
Under årens lopp är det många som kastat lystna blickar på Blå Portens fina läge. Exempelvis ville Konstnärernas
Riksorganisation 1944 göra Blå Porten till ett konstnärernas kårhus.
1954 utreddes möjligheten att Liljevalchs skulle inkorporera Blå Porten i sin verksamhet, på grund av konkurrens
från det nya Moderna Museet.
Under 1960-talet ändrades profilen igen då Blå Porten startade sommarklubben "Le discjockey". Det var
Stockholms första diskotek där gästerna dansade till LP-skivor. Från 1972 till 1996 drevs Blå Porten av Peter
Schreck och fortfarande finns hans kokta lax på menyn - men i uppdaterad version.
Under 1960-talet ändrades profilen igen då Blå Porten startade sommarklubben "Le discjockey". Det var
Stockholms första diskotek där gästerna dansade till LP-skivor. Från 1972 till 1996 drevs Blå Porten av Peter
Schreck och fortfarande finns hans kokta lax på menyn - men i uppdaterad version.
Lindgården, Djurgården
Från Wikipedia
Lindgården från Djurgårdsvägen, april 2010.
Sid 7
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Lindgården var en restaurangbyggnad av trä i kvarteret Konsthallen vid Djurgårdsvägen i
stadsdelen Södra Djurgården, Stockholm, uppförd 1929 och riven 2011. På platsen invigdes i maj
2013 Swedish Music Hall of Fame med Abbamuseet.
Historik
Lindgården uppfördes 1929 i klassisk schweizeristil med inslag av tjugotalsklassisistisk
tivoliarkitektur efter ritningar av Arre Essén. Den byggdes för att medverka i
Stockholmsutställningen 1930 och kom att bli det sista kvarvarande huset som revs, efter årtionden
av tvister och kritik. Restaurangen hette ursprungligen Linden. Från och med 1970-talet huserade
ett antal diskotek och ungdomsklubbar sporadiskt i restauranglokalerna, bland annat Sweet Lord,
Huset och Vegas.
Nöjesfältet
Från Wikipedia
Nöjesfältet
Öppningsår
1923
Sid 8
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Stängningsår
1957
Ägare
Johan Lindgren
Åkattraktioner
Berg- och dalbanor
1
Övriga attraktioner
4
Nöjesfältet var en nöjespark vid Allmänna gränd på Djurgården i Stockholm.
Nöjesfältet invigdes 1923 och stängdes 1957. Parken är riven men var belägen på motsatt sida om
Allmänna gränd från Gröna Lund. Ledare för nöjesparken var Johan Lindgren, som tidigare arbetat
inom den ambulerande nöjesvärlden.
"Nöjet" hade Stockholms första berg- och dalbana, ett större område till förfogande än Gröna Lund
och man hade fri utsikt över vattnet innan Gröna Lund fick möjlighet att utvidga. [1]
Åkattraktioner var bland annat två rutschbanor, en spiralbana där man åkte ner på mattor och en där
man åkte på vagnar upp-och ned för branta stup. Man hade dessutom dansbana, roulette och man
kunde få bryta arm med den i övrigt tämligen bekväma seriefiguren Kronblom.
Efter att Johan Lindgrens son John 1942 hade gift sig med Gröna Lunds arvtagare Ninni Nilsson så
hamnade han på andra sidan gränden och "Nöjet" lades slutligen ned 1957. Idag är området i
huvudsak parkeringsplats
”Lade död häst vid Gröna Lunds entré”
25 september 2013 kl 16:16 | Permalänk | Kommentarer(0)
Nu ska ni få lösningen på veckans Stockholmsgåta. Bilden är från Nöjesfältet på Djurgården på 1930talet. Det handlar alltså inte om Gröna Lund (vilket flera hundra av er fullt naturligt gissade på) utan om
en konkurrent som då fanns på andra sidan av Allmänna gränd. Visst är det en fin bild med många
härliga detaljer. Konstiga kåken var alltså Nöjesfältets svar på Gröna Lunds Lustiga huset:
Sid 9
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Foto: Ur Gröna Lunds arkiv på Centrum för Näringslivshistoria
Omkring 70 år efter att denna bild togs ser det nu ut så här på platsen:
Här två andra jämförelsebilder från platsen för Nöjesfältet. Så här såg det ut på 1930-talet:
Nu ska ni få höra den fascinerande historien om de två nöjesparkerna som var bittra konkurrenterna
på Djurgården i början av 1900-talet. Gröna Lund slog upp portarna 1883, men fick 1924 en utmanare
när ett resande tivoli slog sig ned på andra sidan Allmänna gränd och tog namnet Nöjesfältet.
Sid 10
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Rivaliteten mellan Gustaf Nilssons Gröna Lund och Johan Lindgrens Nöjesfältet blev snabbt så stor att
tivoliägarna inte hälsade på varandra när de träffades på gatan.
Här syns Snurriga rummet. Nöjesfältet hade även en egen scen och en liten djurpark: Noaks ark.
Sid 11
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Gröna Lund
Från Wikipedia
Gröna Lund
Grönan från luften, februari 2013
Plats
Stockholm, Sverige
Öppningsår
1883
Ägare
Parks and Resorts
Antal besökare
1,4 miljoner
Webbplats
http://www.gronalund.com
Åkattraktioner
Berg- och dalbanor
7 stycken
Övriga attraktioner
23 stycken
Gröna Lund, även kallat Grönan, är ett nöjesfält som ligger på Djurgården, Stockholm, med
huvudentré från Allmänna gränd.
På Gröna Lund finns inte bara åkattraktioner utan även teater och scener för
uppträdanden. På Stora scen gästspelar nationella och internationella underhållare.
Här har bland andra Tenacious D, The Hives, Louis Armstrong, Jimi Hendrix, Bob
Marley, Paul McCartney, Sweet, LMFAO, Jussi Björling, Flo Rida, Damian Marley,
Nas, ABBA, Lady Gaga, Bryan Adams, Alexander Rybak, Kiss och Alice Cooper
Sid 12
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
uppträtt. Varje sommar fram till 1970-talet uppträdde också Evert Taube här, en
tradition som sedan hans död förts vidare av sonen Sven-Bertil Taube. På dansbanan
spelar dansband flera dagar i veckan, och här hålls även barnföreställningar av olika slag.
Lilla Allmänna gränd delar Gröna Lund i två avdelningar: det gamla och det nya området. En liten
brobyggnad kallad Spanska Trappan efter den berömda trappan i Rom och spanskinspirerad
design[källa behövs], förbinder båda sidor. Inom området ligger också Restaurang Tyrol. Gröna Lund
har dessutom byggnadstillstånd för att utvidga parken på den nuvarande parkeringen på andra sidan
Allmänna gränd.
Gröna Lund är öppet för allmänheten från slutet av april till mitten av september. Åren 2005-2008
har parken även haft öppet från slutet av november fram till jul (torsdagar till och med söndagar) för
en julmarknad och en del åkattraktioner. År 2009 beslutade man dock att inte genomföra någon
sådan.
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Gröna Lunds huvudentré, 2010
Gröna lunden var ursprungligen namnet på en malmgård och senare en krog mellan Mjölnargården
och Bellmanshuset i Djurgårdsstaden. Detta värdshus som på 1700-talet låg intill Djurgårdsstadens
enda trädgård omtalas i fyra av Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman:




N:o 12, Gråt Fader Berg och spela; Elegi öfver slagsmålet på Gröna Lund
N:o 22, De dyrbaraste gåfvor; Til the Nybyggare på Gröna Lund
N:o 31, Se Movitz, hvi står du och gråter; Över Movitz, då han blev uppiskad på gatan, för det
kvinten sprang på basfiolen, en sommarafton 1769
N:o 62, Movitz Valdthornet proberar; Angående sista Balen på Gröna Lund
Historik[redigera | redigera wikitext]
Tivolit Gröna Lund växte fram under 1880-talet. År 1883 arrenderade den från Berlin
inflyttade snickaren Jacob Schultheis området för anordnande av "Karuseller och
andra Nöjesanordningar". Invigningen av Gröna Lund skedde 1883 vilket gör det till
Sveriges äldsta existerande tivoli. Senare tog Jacob Schultheis son Gustaf Nilsson
över Tivolit, som år 1924 fick konkurrens av ett konkurrerande tivoli som hette
”Nöjesfältet” och som låg mittemot Gröna Lund på andra sidan av Allmänna gränd.
Sid 13
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Nöjesfältet drevs av Johan Lindgren och under konkurrenskriget mellan dessa båda tivolin uppstod
kärlek mellan Johan Lindgrens son John Lindgren och Gustaf Nilssons Ninni, men först efter att
både Johan Lindgren och Gustaf Nilsson gått bort 1940, vågade de offentliggöra sin kärlek.
John och Ninni gifte sig 1942, och drev sedan Nöjesfältet tillsammans fram till Nöjesfältet. Efter
detta drev paret Gröna Lund. Deras dotter Nadja Bergén var Tivolichef fram till 2001, när
anläggningen införlivades i nöjesparkskoncernen Parks & Resorts Scandinavia, där bland andra
Kolmårdens Djurpark och Skara Sommarland ingår.[1]
Polis stationen: vid nuvarade parkering på gamla Nöjesfältet och Allmänna Gränd
Här hämtades bortsprungna barn från Grönan och Skansen
Mjölnargården
Från Wikipedia
Sid 14
Glöggrundan 20141203
Mjölnargårdens norra fasad 2007
2014-12-04
Entrén mot söder
Mjölnargården är en byggnad på Lilla Allmänna gränd 3 inom nuvarande Gröna Lund i
Djurgårdsstaden på Djurgården i Stockholm, uppförd 1668 av Drottning Kristina samt renoverad
och försedd med en extra våning runt 1725 för att sedan bli byggnadsminnesförklarad 1935.[1]
Byggnaden kan enligt Riksantikvarieämbetet vara den äldsta bevarade träbyggnaden i
Djurgårdsstaden.
Mjölnargården är en timrad tvåvåningsbyggnad med vindsvåning och två putsade flyglar av sten.
Byggnaden ligger indragen från Lilla Allmänna gränd och fasaden är klädd med rödmålad
locklistpanel och gröna kvadratiska fönster mot gården. Sadeltaket är tegeltäckt och brant förutom
över svalen, och har ett smalt taksprång.
Historik[
Byggnaden beställdes ursprungligen som sjukhem för sjömän av Drottning Kristina via
krigsmanskassans räntmästare Filip Psilanderhielm.
Dess nuvarande namn kommer från att Gröna lunden 1745 förvärvades av kvarnägaren Johan Jacob
Herbst. Under hans tid öppnades här värdshus och byggnaderna tros ha anpassats för
uthyrningsändamål. Mjölnargården höjdes en våning och en svalgången tillkom. Han lät även
uppföra Bellmanshuset och Låga längan på gården. 1765 övertogs Gröna lunden av Djurgårdsvarvet
som använde byggnaderna som arbetarbostäder. Mjölnargården har sammanlagt rymt 13
enrumslägenheter. Svalgången mot gatan möjliggjorde att även alla rum på övervåningen
Varvet upphörde 1863 och staden övertog då området. År 1883 hyrde Jacob Schultheis området och anlade
tivolit Gröna lund
Djurgårdsstaden
Från Wikipedia
Kvarter i Djurgårdsstaden; Långa gatan mot öst
Sid 15
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Djurgårdsstaden är några kvarter som ligger i närheten av Gröna Lund på Djurgården i
Stockholm.
Historia
Djurgårdsstaden och Djurgårdsvarvet, 1900
Bellmanshuset
Djurgårdstaden sedd från vattnet med
hyreshusen från 1920-1930-talet.
Gröna Lunds entré
Djurgårdsstaden kallades förr Båtsmansstaden. År 1646 tog Drottning Kristina initiativet att här
inrätta ett sjukhus och bostäder för sjömän. Den första bebyggelsen bestod av fjorton små hus som
fungerade som sjukstugor för båtsmän. Idag upplevs Djurgårdsstaden som en idyll som bara störs
av Gröna Lunds ljud sommartid. Numera består Djurgårdsstaden huvudsakligen av
trähusbebyggelse från 1700-talet. Dessa fungerade som bostäder åt arbetarna vid Djurgårdsvarvet
och tjärvräkare (tjäran befriades från vattenhaltiga avsättningar) vid ett tjärhov på Södermalm, som
1886 flyttades till Beckholmen. Mer ståndsmässiga tvåvåningshus kom till senare, de är panelade
och målade i klassicismens ljusa färger och kantar de båda huvudgatorna Långa gatan och Breda
gatan, medan rödmålade stugor omger de kuperade små gatorna Östra Varvsgatan och
Sjömansgränd.
Idag bor det ca 200 personer i dessa hus. I områdets utkanter blandas äldre byggnader
med höga hyreshus från 1920-talet och 1930-talet. Bebyggelsen i Djurgårdsstaden
utgör ett så kallat reservatsområde, som omfattar ett antal fastigheter i ett bevarat
kulturhistoriskt område. Husen ägs och förvaltas av AB Stadsholmen som är ett
dotterbolag till AB Svenska Bostäder. Hela området är även en del av
Nationalstadsparken Ekoparken.
Sid 16
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Lilla Allmänna gränd
Lilla Allmänna gränd är Falkenbergsgatans fortsättning genom Gröna Lund fram till
Djurgårdsstaden. Liksom Allmänna gränd härrör namnet från 1800-talets början (Allmänna gatan
1806) och antyder att gatan var öppen för allmänheten. Vid Lilla Allmänna gränd finns en röd/gul
brandstation med mycket snickarglädje och den faluröda Mjölnargården med loftgång. Byggnaden
hade två flyglar och en liten trädgård med namnet "Gröna Lunden", på andra sidan mot Långa
Gatan finns Bellmanshuset. Lilla Allmänna gränd delar Gröna Lund i två avdelningar, en liten
brobyggnad förbinder båda sidor.
Lilla Allmänna gränd 9 är det gamla så kallade Apotekshuset med anor från 1740-talet. Huset
uppfördes på uppdrag av Gustaf Kierman i Ostindiska Kompaniet. Huset har varit djurgårdsvarvets
chefsbostad och båtbyggaren af Chapman har också bott i huset. Apotek blev det i samband med
Stockholmsutställningen 1897. Huset övertogs 1938 av Gröna Lund och blev tivolits kontor. Huset
är kulturhistoriskt känt genom väggmålningarna med en rad allegorier som inspirerade Bellman till
några av Fredmans epistlar. Här återfinns även Järnvågshuset.
Långa gatan
Långa gatan är den längsta gatan i kvarteret, den är hela 150 meter lång och löper parallellt med
Beckholmsvägen. I dess nordvästliga ände finns Gröna Lunds gamla huvudentré och mitt på gatan
ligger ett litet rött hus med nummer 10 B, entrédörren är inte högre än 1,50 meter, det är
Dödgrävarens hus. Dödgrävarbostaden är en enrumsstuga från 1770-talet, det är timrat och panelat
och rödfärgat. Inne på gården finns ett litet hus av gråsten, det är den tidigare likboden. Det
behövdes en dödgrävare i kvarteret för här lät Karl XI anlägga en kyrkogård, den låg söder om
Långa gatan.
På Långa gatan 12 ligger det hus som förr hyste Djurgårdsbageriet. Huset har en trädgård på
baksidan med ett stort träd.
Nere vid gatans krök finns det faluröda Bellmanshuset byggt i mitten på 1700-talet. Huset har en
lång svalgång, det var tidigare mycket vanligt på träbyggnader i Stockholm. Det målade taket och
väggarna i huset har tagits fram och varsam renoverats. Vid dess södra gavel ligger Låga längan.
Breda gatan
Breda gatan kallades 1806 för Breda gränden och det är endast Djurgårdsstadens små förhållanden
som kan ha gett anledning till att betrakta gatan som bred. I hörnet Breda gatan/Långa gatan låg förr
Djurgårdsbageriet i ett putsat tvåvåningshus. Djurgårdsbageriet byggdes 1852 av bagaren Johan
Thiel. Vid Breda gatans slut finns Skampålens torg.
Skampålens torg
Skampålens torg fick sitt namn efter en skampåle i form av en båtsmansfigur, som stod där. Den
dömda fästes vid en halskedja. Figuren stals en höstnatt 1849. Vid torget ligger en liten röd stuga
med fönsterluckor, huset är från 1749. Stugan är timrad och panelad och har brutet tak mot öster
och sadeltak mot väster. Fönsterluckorna har små kikhål ut mot torget. Huset disponeras av
Djurgårdens hembygdsförening.
Sid 17
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Nordenskiöldsgatan
Bortom Skampålens torg ligger Nordenskiöldsgatan i kvarteren Halsen, Spetsbergen och Grönland
, den är uppkallad efter Adolf Erik Nordenskiöld, som fann Nordostpassagen på sin forskningsresa
med skeppet Vega 1878-1880. Mannen bakom namnförslaget till gatan var Karl P. Dahlström, vän
och arbetskollega till Salomon August Andrée, han som år 1897 misslyckades med sin
ballongexpedition till Nordpolen. Även han har fått en gata uppkallat efter sig i området genom
Dahlströms initiativ.
Bilder
Mjölnargården
Dödgrävarns hus
Djurgårdsbageriet
Skampålens torg
Handarbetetsvänner 140 År
My Darlings
Handarbetets Vänner och Djurgården i mitt hjärta
2014-09-18
Målet för utflykten är HVs jubileumsutställning på temat demokrati, rösträtt och kvinnlig frigörelse. HV är
för mig lika med möten med starka kvinnor. I litteraturen kan jag läsa om Sophie Adlersparre som grundade
HV år 1874 och andra kvinnor runt henne i historien som genom påverkan i samhället lyckats genomdriva
sina ideer. Men lika starka för mig är de kvinnor som under alla år sett till att verksamheten på HV har
kunnat fortsätta utan att tulla på kvaliteten i undervisningen eller produktionen av textila verk. De mästare
och gesäller som under många år utbildat sig i yrket för att kunna tolka och översätta konstnärers verk och
intentioner är verkligen mästarnas mästare. Att kunna behärska kunskapen om färgning och färgernas
betydelse och inbördes påverkan i olika material och kvaliteter är praktisk kunskap på hög nivå.
Se länken
https://www.storehouse.co/stories/t3mj6-my-darlings
Sid 18
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Oaxen krog
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater:
59°19′20″N 18°6′6″Ö59.32222°N 18.10167°Ö
Oaxen krog och slip.
Former från det gamla slupskjulet. Huset före totalrenoveringen, 2011.
Oaxen Krog är en lyxrestaurang i gamla Djurgårdsvarvet vid Beckholmsvägen 26 på Djurgården i
Stockholm. Restaurangen startades 1994 på ön Oaxen i Stockholms södra skärgård av krögarna
Magnus Ek och Agneta Green. År 2013 flyttades restaurangen till Djurgården. Samtidigt öppnade
systerrestaurangen Slip i samma byggnad. Året därpå tilldelades Oaxen Krog en stjärna i Guide
Michelin.
Historik
På Oaxen
Restaurangen grundades 1994 av Magnus Ek och Agneta Green på ön Oaxen i Stockholms södra
skärgård, i Södertälje kommun. Till etablissemanget hörde även båten Prince Van Orangiën där
restauranggäster som ville övernatta kunde bo i hytter. Tidigare tjänade båten M/S Stjernorp samma
syfte. Köket som var inriktat på svensk närproducerad mat var listades under flera år på den
prestigefulla listan The Worlds 50 Best Restaurants och Oaxen utsågs flera gånger till Sveriges
bästa restaurang av den svenska krogguiden White Guide. Hösten 2011 stängde krögarparet
restaurangen på Oaxen för att öppna en ny krog i ett mer centralt läge. [1]
I gamla Djurgårdsvarvet
I maj 2013 öppnade Magnus Ek och Agneta Green Oaxen Krog & Slip vid Beckholmsbron på
Södra Djurgården i Stockholm. Den består av två delar: Slip, som är en bistro, och Krog som
erbjuder avsmakningsmenyer.[2] Restaurangbyggnaden nyuppfördes 2013 i ramen för den allmänna
upprustningen av gamla Djurgårdsvarvet som pågick sedan år 2010. Restaurangen ritades av
arkitekterna Mats Fahlander och Agneta Pettersson. Uppdragsgivare var Kungliga
Djurgårdsförvaltningen och Oaxen Krog. Huset anknyter i sin form till ett tidigare slipskjul som
[4]
stått på samma plats.[3] Byggnaden har nominerats till Årets Stockholmsbyggnad 2014.
Oaxen Krog fick i januari 2014 Gulddraken som bästa krog i Stockholm i klassen
Lyx.[5] Samma år belönades Oaxen Krog med en stjärna i 2014 års upplaga av Guide
Michelin.[6] Samtidigt fick Slipen en BiB Gourmand.
Sid 19
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Villa Bergsjölund
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Villa Bergsjölund
Villa
Villa Bergsjölund i april 2009
Land
Sverige
Kommun
Stockholm
Ort
Stockholm
Färdigställande
1770-talet
Villa Bergsjölund är en villa belägen intill Prins Eugens Waldemarsudde på Djurgården i
Stockholm. Huvudbyggnaden på 225 kvadratmeter uppfördes på 1770-talet, tomten omfattar i dag
cirka 1.300 kvadratmeter. Numera återstår bara de på 1860-talet uppförda byggnaderna.
Bergsjölund 1944
Sid 20
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
Bergsjölund var ursprungligen namnet på ett stort område "...beläget vid Stora Segeleden"
(Stockholms inlopp). Ägare var Isac Kierman, en handelsman från Lindesberg, som en beskrivning
från 1773 berättar. Här hade han anlagt "...en både prydelig och kostsam Åbyggnad, ett stort och
vackert lusthus och neder vid Sjön Brygghus och Bagarestuga jämte rum för Domestiquer."
Området övertogs 1793 av Carl Magnus Fris som lät anlägga den efter honom kallade Frisens park.
År 1780 kom egendomen i generalen och friherren J.M. von Sprengtportens ägo och han sålde det
redan 1792 till grosshandlaren Carl Magnus Fries. 1838 hade Bergsjölunds markområde minskads
genom Djurgårdsförvaltningen som även köpte egendomen. Sedan vandrade Bergsjölund i rask takt
genom många händer, bland annat bagaren W. Carsten, som här hade ett omtyckt schweizeri,
tegelhandlare J. Land och snickarmästaren J.O Anderberg.
I samband med Konstindustriutställningen 1909 revs de flesta byggnaderna, eftersom Bergsjölund
skulle ingå i utställningen. Numera återstår av den äldre bebyggelsen enbart den paviljongen som på
1860-talet kompletterades med glasveranda och torn.
2005-07-04 | 12:41
Djurgårdskåk klipp
för Wachtmeister
1700-talsfastigheten Villa Bergsjölund på Djurgården i Stockholm är till salu
med ett utropspris på 35 miljoner kronor. Det är inte det första klippet som
säljaren, finansmannen Claës Wachtmeister, gör.
Villa Bergsjölund
Bergsjölund ligger intill Prins Eugens Waldemarsudde och byggnaden är
uppförd i så kallad empirestil.
Säljare är finansmannen Claës Wachtmeister, före detta ägare till västsvenska
rörtillverkaren Powerpipe.
Villa Bergsjölund såldes första gången 1989 av Djurgårdsförvaltningen.
Köparen var fastighetsmannen Claës Ekbom. Efter att ha rustat upp
Bergsjölund för 10 miljoner kronor var han dock tvungen sälja, på grund av
ekonomiska problem. Detsamma hände nästa ägare och 1997 auktionerades
byggnaden ut av SEB Bolån och Hoist som tagit in Bergsjölund som pant.
Priset låg då, enligt olika medier, på mellan 5 och 7 miljoner kronor.
Claës Wachtmeister köpte senare i sin tur Bergsjölund från Klas Käll, en av
Sid 21
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
modeföretaget Gants tre grundare. Enligt källor har byggnaden renoverats
men Claës Wachtmeister och hans fru har aldrig flyttat in. Detta trots att Villa
Bergsjölund har ett bättre läge än deras nuvarande bostad på Rosendalsvägen
ett snäpp västerut på Djurgården.
Claës Wachtmeister är även känd för att tidigare ha lyckats med ett
fastighetsklipp. 1997 köpte han Laboratoriegatan 6 i Diplomatstaden för 35
miljoner kronor. Den byggnaden sålde han två år senare till Salvatore Grimaldi
som betalade 69 miljoner kronor.
Villa Bergsjölund ligger på den södra delen av Djurgården i Stockholm. Marken
ägs av kungliga Djurgårdsförvaltningen. Huvudbyggnaden är på 225
kvadratmeter och uppfördes redan på 1780-talet. Till fastigheten hör även
ytterligare en byggnad samt ett arrende till marken på omkring 1.300
kvadratmeter.
Emilie Westholm
[email protected]
Villa Alnäs
Från Wikipedia
Ej att förväxla med Villa Alnäs, Bergshamra.
Villa Alnäs, hösten 2005.
Villa Alnäs är en stor villa vid Djurgårdsvägen 220-222 på Djurgården i Stockholm, ursprungligen
från 1780-talet och ombyggd 1905. Från Alnäs äldsta tid kvarstår en gulmålad träbyggnad intill
Djurgårdsvägen.
Historik
Området mellan Listonhill och Nedre Manilla bebyggdes 1787 av dåvarande direktören i Svenska
Ostindiska kompaniet, Carl Gottfried Küsel. Han tillhörde den så kallade skeppsbroadeln och han
lät uppföra en malmgård åt sig och sin familj. Efter hans död 1795 tog hustrun Catharina och sonen
Carl Küsel över malmgården. År 1808 såldes egendomen till juvelerarfirman Michaelson och
Benedicks.
Michael Benedicks ägde Alnäs till sin död 1845, då övergick egendomen till sonen och
Sid 22
Glöggrundan 20141203
2014-12-04
generalkonsuln Carl Benedicks. Han lät bygga om huset efter arkitekt Fredrik Wilhelm Scholanders
ritningar. Efter Benedicks hade Alsnäs olika ägare fram till 1904, då Anton Lindström förvärvade
egendomen. Lindström beställde en genomgripande ombyggnad av arkitekt Torben Grut, villan fick
då sitt nuvarande utseende. År 1905 beskrevs en om- och tillbyggnad av Villa Alnäs av Torben Grut
i tidskriften Arkitektur.[1]
Efter Anton Lindström bodde bland annat grosshandlaren Carl D. Danielsson i villan samt efter år
1922 konsthistorikern Johnny Roosval och skulptören Ellen Roosval von Hallwyl.
Den köptes av Stiftelsen för moralisk upprustning 1952 och var svenskt centrum för denna rörelse
till början av 2000-talet. Idag är Villa Alnäs privatbostad.
Texten sammanställd för STS promenad av Åke P Från Wikipedia och andra öppna källor
Sid 23