HPV-vaccinet – ett spel om miljoner och om liv

3/11 Om hiv, sex & sånt Mer sex i skolan
Transkamp
Aborter i USA
INSIKT
3/11
9
Konsten att stå …
… mitt emellan
Om metodmaterial för transsexuella
ungdomar, lagen om könsbyte och
mannen(?) som fött tre barn.
HPV-vaccinet – ett spel om
miljoner och om liv
”Varje års fördröjning kan kosta 70
liv”, säger Bo Claesson, SKL.
4
Äntligen!
Nya läro- och kursplaner utlovar
bättre sex- och samlevnadsundervisning på skolans alla stadier.
21
16
Hotad rättighet
Om abortsituationen i USA …
Här tas kondomen på
djupaste allvar
Besök i Kondomrummet på Järva
mansmottagning.
20
24
Ett steg framåt – två tillbaka
… och i Europa.
Vänd klamydiatrenden med
gränsöverskridande arbete
Charlotte Deogan har studerat olika
sätt att bedriva STI-prevention.
7
ULRICA ZWENGER
Tufft men roligt
Mirja Schröder, gymnasielärare i
Blackeberg, berättar om hur hon
känner inför den nya uppgiften att
integrera sex och samlevnad i sina
ordinarie ämnen.
25
ULRICA ZWENGER
OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger
ULRICA ZWENGER
14
27
REGIONNYTT
”Borde finnas flera
gånger om året”
Rapport från Klamydiamåndagen.
28
resultaten från UngKAB (kunskaper, attityder och sexuella handlingar bland unga). Seminariet har
särskilt fokus på Stockholms län.
ANMÄLAN: www.lafa.nu/kurser
Frågor? Ring Lis-Marie Kanon,
tel 08-737 35 42.
normer i fokus”,
handlar om hur
man kan arbeta
med normanalys
i olika ämnen i skolan. Texten
är skriven av läraren TOMMY
ERIKSSON på Farsta gymnasium
och ELIN JACOBSSON, Lafa.
Den andra, ”En lektion om kondomanvändning”, är hämtad från
Gärdesskolan i Stockholm.
Frågor? Mejla Elin Jacobsson,
[email protected] eller
ring tel 08-737 35 40.
Sen sist, Böcker, Kortfattat
På gång på Lafa
Välkommen till Lafas seminarier
DET FÖRSTA seminariet har rubriken HEMLIGHETER KÄNDA AV
MÅNGA och äger rum torsdag
17 november kl 13–16 på Lafa.
Författaren till boken med
samma namn, VERONICA SVENSK
från Förbundet Unga Rörelsehindrade, inleder eftermiddagen.
Vidare medverkar GLENN HANZEN från företaget Spicy Mate,
som specialiserat sig på sexhjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, samt OLLE
WALLER, Lafa.
INSIKT – om hiv, sex & sånt
ges ut av Lafa – enheten för
sexualitet och hälsa inom
Stockholms läns landsting
Telefon 08–737 35 50
Fax 08–737 36 40
Postadress:
Box 175 33, 118 91 Stockholm
Besöksadress:
Västgötagatan 2, Stockholm
2 INSIKT
3/11
ANMÄLAN: Mejla lis-marie.
[email protected] eller ring
tel 08-737 35 42.
MÅNDAG 28 november kl 14–16
är det dags för UngKAB – SVERIGES STÖRSTA STUDIE KRING
UNGA OCH SEXUALITET, ett
seminarium kring ungas kunskaper, attityder och beteenden relaterat till sexualitet. RONNY
TIKKANEN, forskare vid institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, presenterar
Redaktörer
Martina Junström
[email protected]
Telefon 08–737 35 41
Hanna Ådin
(föräldraledig t o m jan 2012)
Ansvarig utgivare:
Gunilla Neves Ekman
Två nya kapitel
UNDER NOVEMBER kommer två
nya texter att skickas ut till alla
som har RÖDA TRÅDEN – metodhandbok i sexualitet och samlevnad. Den ena texten, ”Med
Redaktionskommitté:
Karolina Höög
Martina Junström
Thérèse Juvall
Lis-Marie Kanon
Gunilla Neves Ekman
Robert Pantzar
Olle Waller
Hanna Ådin (föräldraledig)
www.lafa.nu
Layout: Lotta Continua
[email protected]
Prenumeration
och adressändring:
Claes Sjöstedt
[email protected]
Telefon 08–737 35 50
Tryckt hos Sjuhäradsbygdens
Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912
LEDARE
☎
INSIKT
ringde till …
Mycket på gång
BIRGITTA
RYDBERG,
sjukvårdslandstingsråd (FP) och initiativtagare till den hbt-policy som snart ska klubbas igenom i Stockholm läns landsting. Så här
heter det i inledningen bland annat: ”Policyn
har en övergripande vision om att alla människor, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck
eller sexuell läggning ska synliggöras och bli
bemötta med respekt och professionalitet
inom Stockholms läns landstings olika verksamheter. [---] Policyn gäller all verksamhet i
landstingets förvaltningar och bolag samt de
verksamheter som Stockholms läns landsting
har avtal med.”
Varför ville du ta fram en hbt-policy?
– Behoven var tydliga. Det behövs mer kunskap och bättre bemötande. Homo-, bisexuella och transpersoner har ju ett sämre hälsoläge. De drar sig kanske ibland dessutom för
att söka vård, för att de tror att de inte ska bli
bra bemötta. Sedan finns förstås rena fall med
diskriminering och fördomar också.
Hur ska ni nå ut med policyn till landstingets alla
anställda?
– Vi kommer börja med att utbilda på olika
nivåer: vårdpersonal men också chefer som
förstås är en nyckelgrupp. Och även politiker.
Det är viktigt att policyn blir ett bra verktyg
och hjälpmedel. Att den inte upplevs som en
extra administrativ belastning eller blir en
hyllvärmare. Med kunskap kommer tänket att
kunna komma in i det vardagliga arbetet.
Policyn är ju relativt allmänt hållen. Och jag tar för givet,
att den värdegrund landstingets verksamhet bygger på
redan nu, omfattar även hbt-personer. Vad är det i
skrivningarna eller hanteringen som gör att läget kommer att förbättras nu i och med den nya policyn?
– I grunden ska ju alla bemötas jämlikt, som
individer, utifrån vars och ens förutsättningar
och behov. Genom utbildning och med tydliga,
egna mål som respektive verksamhet sätter
upp kan de själva finna vad de behöver jobba
med och förbättra det. En bra förebild på hur
det kan fungera är alla de praktiska förändringar som har blivit resultatet av landstingets
chefsutbildning i jämställdhet, där cheferna
driver jämställdhetsprojekt i sina respektive
verksamheter. Det har givit jämställdhetsarbetet en skjuts – och många goda exempel.
LOTTA JONSON
PS. I mitten av oktober fälldes Liljeholmens vårdcentral för
ett fall av diskriminering år 2009; Stockholms läns landsting
ska betala skadestånd till en lesbisk kvinna. Om hbt-policyn
efterlevs i framtiden kommer händelser av detta slag självklart inte att förekomma.
I ÅR HAR SEX- och samlevnadsundervisningen uppmärksammats på många sätt:
SVT sände serien Sexualkunskap, RFSU
och andra organisationer utnämnde den
28 september till en kampanjdag för att
uppmärksamma alla elevers rätt till en likvärdig sexualundervisning och Skolverket
ordnar konferenser för att introducera
gymnasieskolans nya ämnesplaner där sex
och samlevnad syns på ett tydligare sätt.
För arbetet med sexualitet och hälsa har
skolans sex- och samlevnadsundervisning
alltid varit den viktigaste arenan för att nå
ungdomar. Att grund- och gymnasieskolans nya läroplaner nu särskilt lyfter fram
sexualitet och relationer i flera ämnen och
kursplaner gör att fler lärare och andra
vuxna i skolan får en roll i sex- och samlevnadsundervisningen.
PÅ LAFA ÄR VI glada att kunna erbjuda
utbildning och stöd till alla de lärare i
Stockholms län som kanske inte har så
mycket erfarenhet av att jobba med sexoch samlevnadsfrågorna och som vill fylla
på med kunskap och metoder. Vi har
utvecklat särskilda introduktionskurser
som fokuserar dels på själva ämnet sexualitet och samlevnad, dels på användbara
metoder. Metodpärmen Röda Tråden
kommer också att uppdateras med ett
kapitel om normkritisk pedagogik, något
som är en viktig grund för sex- och samlevnadsundervisningen enligt de nya läroplanerna. Läs mer på sid 4–8.
FRÅGOR KRING KÖN, könsuttryck ,
sexuell identitet och sexuell läggning är
centrala när man arbetar med sex- och
samlevnadsfrågor och sexuell hälsa. I
detta nummer presenterar vi ett nytt
metodmaterial Kompassen framtaget av
RFSL Stockholm och tänkt att användas i
grupper med unga homosexuella, bisexuella och transpersoner. Syftet är att stärka
deltagarna och ge dem möjlighet att
utveckla och öva på strategier för att
hantera svåra situationer. Kompassen
bygger på 15 kortfilmer som tar upp frågor
och situationer som unga hbt-personer
kan möta. Jag har sett några av filmerna
och de berör!
Landstingets egna arbete med hbt-frågorna har tagit ett steg framåt i och med
att en hbt-policy har antagits av Hälsooch sjukvårdsnämnden. Senare i höst
kommer policyn att tas upp i Landstingsfullmäktige och när den beslutats där
kommer den att gälla för alla landstingets
verksamheter och även för alla bolag och
verksamheter som landstinget har avtal
med. Hbt-policyn har tagits fram av oss
på Lafa med mycket input från flera hbtorganisationer och i diskussion med olika
verksamheter i landstinget. Min förhoppning är att genom att tydligt peka ut att
hbt-frågorna måste synliggöras och att
kompetensen och medvetenheten måste
öka, så kan policyn bidra till att bemötandet av hbt-personer blir bättre. För oss på
Lafa ger policyn stöd för att fortsätta
utbilda i hbt-frågor. Under våren blir det
bland annat utbildning för ungdomsmottagningspersonal.
WORLD AIDS DAY närmar sig och även i
år kommer gymnasieskolorna att bjudas
in till ett evenemang i Kulturhuset den 1
december. En rad organisationer samarbetar för att öka kunskapen om hiv och uppmärksamma hur det är att leva som hivbärare i Sverige. Förra årets program blev
mycket uppskattat, vi vet att många av
gymnasieeleverna som deltog lärde sig
nya saker om hiv och de fick också tillfälle
att möta och ställa frågor till unga och
äldre som lever med hiv. Låter detta
intressant, anmäl din klass på lafa.nu!
GUNILLA NEVES EKMAN
GUNILLA NEVES EKMAN
Gunilla Neves
Ekman,
chef på Lafa
3/11
INSIKT 3
SEX - OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN
4 INSIKT
3/11
Mirja Schröder tillsammans med
några av sina elever på Blackebergs
gymnasium.
Äntligen!
och med höstterminen 2011 arbetar hela
grundskolan och också gymnasiet enligt
nya läroplaner. Just orden sex och samlevnad hittar man inte så ofta bland de
olika skrivningarna men väl andra termer
som på olika sätt ingår i begreppet. Det är vitt
och omfattar till en del ytterst konkreta företeelser som kroppsdelarnas olika namn och
funktioner. Dessutom rymmer det också
mycket svårare inslag som handlar om värderingar som inte går att mäta i ren kunskap. Sex
och samlevnad handlar ju om så mycket: om
kön, identitet, etik och moral, kulturella beteenden och mycket mer. Det säger sig självt att
det spänner över ett vidare fält och alltså
borde behandlas inom flera skolämnen. Vilket
alltså erkänns mer explicit nu än tidigare.
Thérèse Juvall, skol- och utbildningsansvarig på Lafa är glad.
– Det här är en spännande process som
precis bara sparkats igång. Äntligen har myndigheterna insett att sex och samlevnad är ett
viktigt område. Visserligen har det inte varit
svårt att hitta stöd för sex- och samlevnadsundervisning i den tidigare läroplanen heller.
Men nu står det mycket tydligare uttryckt på
flera ställen och det gör att det ställs högre
krav på skolorna att arbeta med sex och samlevnad.
ULRICA ZWENGER
I
SÅ HÄR KAN DET heta i kursplanen för bildämnet, åk 7– 9, om vad ämnet ska innehålla
(under punkten Centralt innehåll/Bildanalys): ”Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer
och hur dessa perspektiv kan utformas och
framställas.” Eller i ämnet idrott för samma
årskurser (Centralt innehåll/Hälsa och livsstil): ”Hur individens val av idrotter och andra
fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer
till exempel av kön.”
I ämnena modersmål och svenska finns sexoch samlevnadsinslag med i de övergripande
formuleringarna och dessutom i kursplanerna
på alla stadier.
Under rubriken Centralt innehåll för åk 1–3
sägs att eleverna ska kunna ord och begrepp
för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter
och att de ska känna till myter från olika tider.
I åk 4– 6 ska undervisningen ta upp berättande
och poetiska texter som belyser människors
villkor och identitets- och livsfrågor. Och på
högstadiet ska den utökas till skönlitteratur
som belyser detsamma, det vill säga i hög grad
sådant som det mesta inom sex- och samlevnadsundervisningen kretsar kring.
I de naturorienterande ämnenas centrala
innehåll talas om kroppen, sociala relationer
och sinnesupplevelser. Och mer ingående på
3/11
INSIKT 5
▼
Alla som kämpat för en mer omfattande sex- och
samlevnadsundervisning har anledning att om inte jubla
så åtminstone känna viss glädje. Den svenska skolans nya
läroplaner talar ett tydligare språk än tidigare. Och sexoch samlevnadskunskaper ska genomsyra betydligt fler
lektioner än någonsin tidigare.
SEX - OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN
T h: Mirja Schröder undervisar i biologi och naturkunskap på Blackebergs gymnasium, som genom
åren månat om sex- och samlevnadsundervisningen trots att den inte legat med i kursplanerna
tidigare. Numera ska Mirja Schröder ha sex och
samlevnad i naturkunskap i ettan samt i biologi i
tvåan.
▼
flera ställen i de olika kursplanerna för alla
stadier. Likaså i de samhällsorienterande
ämnena historia, religionskunskap och samhällskunskap går det att hitta formuleringar
som kan relateras till sex- och samlevnadsområdet på snart sagt varje punkt. Också ämnet
teknik har en passus som passar in i sammanhanget. Under punkten Centralt innehåll/
Teknik, människa, samhälle och miljö heter
det att eleverna i åk 7– 9 ska ta upp ”Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar
kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.” Och så där kan man fortsätta hitta
exempel efter exempel ända nerifrån åk 1–3
och upp till gymnasieskolan.
DOCK SLÅS DEN som går igenom läroplanernas ordalydelser, både vad gäller grundläggande värderingar och kursplaner, av att innehållet ofta är ganska vagt och allmänt hållet.
Finns det då verkligen anledning att tro att
undervisningen kommer att bli mer omfattande och också mer lika mellan olika skolor
nu? Frågan går till Agneta Nilsson, undervisningsråd på Skolverket.
– De nya skrivningarna banar ännu mer än
tidigare väg för att göra sex och samlevnad till
det ämnesövergripande kunskapsområde som
läroplanen har talat om ända sedan 1994. Alla
skolor har inte anammat den uppfattningen
ännu. Rektorerna har haft svårt att styra över
sex- och samlevnadsområdet. Men i och med
att det nu står inskrivet i kurs- och ämnesplanerna blir det tydligt för till exempel en historielärare att sexualitet och relationer ska integreras i just hans eller hennes ämne.
Variationen inom varje enskild skola är fortfarande stor men nu måste alla berörda lärare ta
tag i detta. Ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen kommer därmed att vila på
fler lärare.
– Det innebär självklart en ny situation, fler
lärare måste integrera dessa frågor inom sina
ämnen. Det innebär också att fler lärare
behöver stöd och kompetensutveckling, säger
Agneta Nilsson.
SKOLVERKET FICK I SOMRAS uppdraget att
ta fram material som ska ge lärarna stöd att
integrera sex och samlevnad i sin egen undervisning. Det första materialet, riktat till gym6 INSIKT
3/11
nasiet, kommer förhoppningsvis ut i januari.
Under våren ska ett material för åk 7– 9 och för
förskolan till åk 6 presenteras.
– Stödmaterialet riktar sig främst till de
lärare som inte sysslat med sex- och samlevnadsfrågor tidigare. Men många lärare har
redan i till exempel ämnet svenska diskuterat
frågor om sexualitet, kärlek, normer och relationer. Ur skönlitteraturen kan man ösa! För
dem kanske våra exempel inte kommer att
vara några direkta nyheter.
Skolverket har också uppdragsutbildningar
som ges av universitet och högskolor, meddelar Agneta Nilsson.
– Men för att stödja så många lärare som
möjligt tror jag nästan mest på det kollegiala
lärandet. Det finns alltid erfarna lärare på en
skola och rektorerna skulle kunna bana väg för
att lärare lär sig mer av varandra.
DET ÄR ALLTSÅ uppenbart att Skolverket
tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är ett viktigt inslag i den nya skolan.
Varför då inte göra det till ett obligatoriskt
eget ämne?
Att den diskussionen knappast hörts alls
handlar förstås till stor del om att alla ämnen
slåss om undervisningstimmar; det finns
knappast plats för fler. Men också om att det i
så fall skulle betyda en återgång till en tid då
sex och samlevnad var lite vad som helst,
menar Agneta Nilsson. Kanske lite preventivmedelsinformation eller ett par temadagar.
Eller att många rektorer lämnade över allt
inom området till en enda lärare på skolan –
vanligtvis biologiläraren.
– Att få begrepp som jämställdhet, normer
och genus in i de nya kurs- och ämnesplanerna har varit en vision som vi länge närt. På
sikt tror jag att det kommer att ge eleverna ett
betydligt bredare perspektiv på sexualitet och
relationer. Att integrera diskussioner om
dessa mångfasetterade begrepp i olika ämnen
kan bana väg för en mer humanistisk sex- och
samlevnadsundervisning. Och till dem som
oroas över risken att ämnet faller mellan stolarna när alla lärare måste ta ett ansvar vill jag
säga: Tvärtom! Sex- och samlevnadsundervisningen kommer snarare att breddas. Det är jag
övertygad om.
LOTTA JONSON
▼
Sex och samlevnad =
tre sidor av en triangel
ENLIGT AGNETA NILSSON, Skolverket, vilar
sex- och samlevnadsundervisningen på tre ben
eller snarare kan den liknas vid de tre sidorna
av en triangel. Så här:
● Den ena sidan innebär ett vardagsarbete i
skolan, att fånga frågan i flykten. Det finns
mycket som händer under en skoldag. Självfallet en mängd bra och roliga saker där eleverna
är diskussionslystna och vill ha en dialog om
existentiella frågor som rör sexualitet, relationer, svartsjuka, avundsjuka, göra slut, bli ihop.
Men man måste också ta upp allt annat som
händer i skolan – av kränkningar, hot, skvaller,
ryktesspridning. Företeelser som de vuxna i
skolan behöver ta itu med antingen under
kommande lektion eller på rasten.
● Den andra sidan av triangeln kan vara specifika lektioner, där eleverna har möjlighet att
diskutera olika frågeställningar som hör till
sexualupplysningen, som ”När ska kondomen
på för att skydda mot klamydia? Hur gör man
slut på ett bra sätt? Var går mina egna gränser
(vad vill jag, vad vill jag inte)”, det vill säga
att få tala om sexualitet i relation till makt.
För sådana ”lektioner” kan läraren ofta
samarbeta med elevhälsans personal i upplägg
och genomförande, men även ungdomsmottagningen kan ibland ha möjlighet att vara
med kring vissa moment.
● Den tredje sidan, själva basen, utgörs av de
olika ämnena och de diskussioner som varje
lärare leder inom sitt ämne. Det ska ge eleverna perspektiv, få dem att se sammanhang,
se hur synen på sexualitet har präglat hela
samhällen och människors livsmöjligheter och
ge dem en medvetenhet om de normer och
värden som styr oss idag.
Tufft men roligt
Jag har ingen som helst utbildning i sex
och samlevnad. Det ingick inte i min
ämnesutbildning och det har aldrig
legat som ett eget moment tidigare.
Aldrig under mina tio år första som lärare.
Däremot som individuellt val inom ämnet
Hälsokunskap (tidigare Friskvård och hälsa)
vid ett par tillfällen men då har jag haft möjlighet att ta hjälp utifrån. En tjej, specialiserad
på sexualupplysning, höll i de lektionerna och
jag var inte i rummet hela tiden då. Nu plötsligt har det blivit bara mitt eget ansvar. Rätt
tufft faktiskt. Det är helt och hållet beroende
av mitt eget intresse att göra något av det.
Några krav på fortbildning har det aldrig varit
tal om.
”
Du har ju biologi med naturvetarna och natur-
kunskap med dem som läser ekonomi och samhälle. Det är ju två snarlika ämnen men…
– Just det … men med olika vinklingar. Sex
och samlevnaden ska kopplas till de olika
klassernas respektive inriktning. I biologin
ska jag gå in mer på människokroppen, i
naturkunskapen ska det mer vara inriktat på
diskussioner och kanske också handla mer om
värderingar i allmänhet. Så tolkar jag i alla fall
det som står i kursplanerna.
Som biologilärare känns det inte så himla
konstigt att tala om människokroppen och om
hur allt fungerar. Att reflektera kring livsfrågor och diskutera etik är jag däremot inte
utbildad för. Då glider man ju gärna in på sånt
som mer har med religion och samhällskunskap att göra.
Samtidigt tycker jag att det är roligt, men jag
kan inte säga att jag känner mig särskilt trygg.
Jag kommer att få testa och bara lita på att
kunskapen om mina elever och mig själv
räcker till.
Hur tänker du göra då?
– Jag har mest funderat på hur jag ska göra
inom Naturkunskapen eftersom det är aktuellt i år. Somligt kan nog bli laddat också för
min egen del. Men det blir spännande att se
hur det går.
Jag tror att jag kommer att starta så som den
resurs jag tidigare hade i Hälsokunskapen
gjorde. Veckan innan hon skulle komma hade
hon bett eleverna att skriva frågor, vilka frågor
som helst, en eller två per person. Sedan
under lektionerna var hon väl förberedd och
betade av frågorna rakt av, en efter en. Det
blev kanonbra. Men jag känner mig ändå
osäker. Jag kanske inte kan göra det lika bra
som hon. Sen är det lite skillnad, hon kom hit
en enda gång. Jag ska ju ändå ha de här eleverna i två år till och sätta betyg på dem. Jag
har en helt annan relation till dem.
Även om jag inte kommer att kunna svara
på allt måste jag säga: Ni får fråga precis vad ni
vill! Kanske gör jag en lektion med bara killar
3/11
INSIKT 7
▼
Mirja Schröder,
Blackebergs gymnasium:
SEX - OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGEN
▼
och en med tjejer och går igenom alltsammans på en senare lektion med helklass och
diskuterar eventuella skillnader och likheter.
I grunden tror jag det är bra att skolans
vanliga lärare tar upp frågor kring sex och
samlevnad. Då avdramatiseras alltsammans.
Å andra sidan kan det vara lättare att tala
öppet inför någon utifrån. Här finns absolut
en problematik att fundera över.
En sak har jag förstått, att man inte kan ta
saker och ting för självklart, inte säga sig att
alla vet så mycket trots att samhället är så
inriktat på sex. Det finns ett stort tryck på eleverna genom alla realityserier, där normaliteten förskjutits. Eleverna är ofta väldigt blyga
och tysta. Jag vill gärna få igång dem, få dem
att prata.
Jag tror att en lärare ganska lätt kommer att
kunna negligera sex- och samlevnadsundervisningen om de tycker att den är obehaglig.
Men läroplanen talar uttryckligen om att man
ska ta upp värderingsfrågor och en massa
annat – så egentligen borde det inte gå att
komma undan. Tidigare har jag lite av en
slump slunkit in på sex- och samlevnadsområden när vi sysslat med genetik. Då har frågorna seglat upp spontant. Varför man är som
är? Hur det blir när gener och anlag korsas?
Vad händer om man har en annan uppsättning
könskromosomer? Vad är arv, vad är miljö?
Är sex och samlevnad något att samarbeta
med andra lärare om?
skridande inslag men det kräver så mycket.
Reformen Gy 11 innebär ett stort merarbete så
just nu orkar jag inte det. Jag tror däremot att
det vore bra med ett samarbete mellan lärarna
som undervisar i kurser där sex och samlevnad ingår. Trenden just nu är att ämnesövergripande samarbeten betonas mindre än tidigare. Ämnesövergripande undervisning
riskerar att bli mindre konkret. Faran är att
lektionerna blir oorganiserade, att eleverna
känner att de inte får lära sig vad de ska. Fixeringen vid betyg förstör dessutom. Eleverna
vill veta vad som gäller för att få ett visst betyg
och i ämnesövergripande projekt tenderar det
att bli otydligare. Jag har bestämt mig för att
inte ha något prov. Utvärderingen av eleverna
får ske på annat sätt. Antagligen kommer det
endast att gälla kunskapskraven E (godkänt)
eller F (icke godkänt).
Är det något du skulle önska inför sex- och
samlevnadsundervisningen?
– Jag skulle gärna vilja ha mer fortbildning.
Gärna gå på seminarier, föreläsningar och
kurser utan examen. Det skulle också vara bra
att kunna få nedsättning i tjänst för en mer
omfattande utbildning. Lärarlyftet kanske kan
hjälpa till, det vill säga om staten subventionerar en del av lönen. För skolan har inte råd.
Då spelar det ingen roll – skolledningens
intresse för sex- och samlevnadsundervisningen kan vara hur stort som helst …
LOTTA JONSON
– Visst finns det möjligheter till ämnesöver-
Bättre men
inte helt bra
UNDERVISNINGEN i sex och samlevnad för
blivande lärare skiljer sig fortfarande mycket
mellan lärarutbildningarna. Detta trots krav
från regeringen, främst för alla mellanstadiets
blivande lärare. Det är svårt att få en överblick
på dagsläget eftersom varje lärarutbildning
själv bestämmer hur man ska prioritera satsningarna och skriver sina egna kursplaner.
Olikheterna kvarstår alltså.
Olle Katz vid Göteborgs universitet tycker
ändå att det blivit något bättre.
– På sätt och vis är det ett stort steg som
tagits. Om regeln tidigare var ”ingenting” så
är den ”någon” sex- och samlevnadsundervisning för blivande lärare nu.
Göteborg verkar ligga bäst till med en
mycket tydlig skrivning för lärarutbildningen
i sin helhet. Där finns sex och samlevnad med
i den utbildningsvetenskapliga kärnan som
alla blivande lärare måste läsa.
Olle Katz berättar att bland dem på de olika
lärarhögskolorna, som tycker att frågan är viktig, finns ett nätverk som jobbar för att öka
sex- och samlevnadsundervisningens status.
– En undersökning som gjordes för ett par år
sen visade att läget var minst sagt uselt. Nu
skulle det behövas en ny genomgång för att se
vad som blivit bättre och hur mycket som
återstår innan det blir riktigt bra, menar Katz.
Flera möjligheter till fortbildning
Lafa-kurser
HÖSTENS TVÅ introduktionskurser ”En eftermiddag om sexualitet”
och ”En eftermiddag om metoder” har redan hållits. Men bägge återkommer i vår. De vänder sig i första hand till lärare, elevhälsopersonal samt fritidspersonal i Stockholms län/Region Gotland, som inte
arbetat så mycket med sex och samlevnad tidigare. Håll utkik i kurskatalogen! Den publiceras (tillsammans med nästa nummer av
INSIKT) och läggs ut på lafa.nu i mitten av december. Lafas övriga
kurser ger också kunskap om metoder som är användbara i sex- och
samlevnadsarbetet.
Frågor som tas upp i ”En eftermiddag om sexualitet” är bland
annat: Min roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Vad ska undervisningen innehålla? Hur kan ett undervisningsupplägg se ut? ”En
eftermiddag om metoder” riktar sig till den som vill få en första
introduktion kring olika metoder. Deltagarna får pröva på och träna
hur man kan använda dem i sex- och samlevnadsarbetet.
Högskolekurser
I NOVEMBER startar kursen ”Sex- och samlevnadsundervisning –
skolpraktik och forskningsperspektiv” (7,5 högskolepoäng) på högskolorna i Jönköping och Dalarna (Falun). Målgruppen för kursen är
skolledare, lärare, fritidspedagoger samt elevhälsan inom grundoch gymnasieskolan. Sista anmälningsdag: 7 november.
Ny kursstart i januari på Göteborgs universitet, Linköpings univer-
8 INSIKT
3/11
sitet, Malmö Högskola, Stockholms universitet, Umeå universitet
samt Högskolan i Jönköping. Målgrupp denna gång: skolpersonal
med högskoleutbildning – rektorer, lärare, fritidspedagoger och
elevhälsa (skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och
specialpedagog). Det är en fördel om flera personer från samma
skola deltar. Kursernas övergripande syfte är att skapa en likvärdig
undervisning med hög kvalitet i sexualitet och samlevnad på
Sveriges grund- och gymnasieskolor.
Gymnasiekonferens i Stockholm
22 november, kl 9–16, har alla som arbetar inom gymnasieskolan
möjlighet att delta i en konferens på Münchenbryggeriet. Konferensen vill inspirera och ge stöd att utveckla det ämnesintegrerade
arbetet med sexualitet och relationer. Målgruppen är lärare, skolledare och elevhälsan inom gymnasieskolan och även utvecklingsledare och skolchefer på huvudmannanivå som arbetar med
gymnasieskolan.
Sista dagen för anmälan är två veckor innan konferensdatum.
Detaljerat program på www.skolverket.se
PÅ LÄNKEN
www.skolverket.se/skolutveckling/halsa/sexualitet_och_
samlevnad/lankar-1.110192 finns flera tips för den som vill hitta
mer tips för sin undervisning.
Sebastian berättar i
antologin ”Det är
vår tur nu!”
▼
ULRICA ZWENGER
Konsten att stå …
TRANSGENDER
… mitt emellan
Att vara transsexuell betyder ofta att stå vilsen i en värld som kräver klara besked. På senare tid har frågan
uppmärksammats på flera sätt. I ”Det är vår tur nu!” understryker unga transpersoners rätt att pröva sig fram.
Thomas Beatie slåss för rätten att befinna sig mellan könen, något som den svenska lagstiftningen inte tillåter.
Och Kompassen hjälper unga hbt-personer att navigera in i vuxenlivet utan att behöva tumma på sin identitet.
Transkamp
H
ur är det att vara trans i en tvåkönad
värld? I antologin Det är vår tur nu!
delar unga transpersoner med sig av
sina egna upplevelser av hur det är
att bryta mot samhällets könsnormer.
– Det satsas en del på den unga hbtgruppen, men då glöms ofta t:et bort. Det
finns en stor okunskap om den här gruppen,
inte minst eftersom normerna om kön är så
starka. Samtidigt är det många av de ungdomar som kommer till RFSL Stockholms fritidshäng Egalia som identifierar sig som trans
och som har funderingar kring sin egen könsidentitet, säger Jojo Stenberg, projektledare
för ”Det är vår tur nu!”
Boken är en del i RFSL Stockholms ambition
att synliggöra transungdomars livsvillkor.
– Många uttrycker att de är ganska utsatta i
skolan och på fritiden, att de har svårt att vara
den de är tillsammans med andra. Deras erfarenheter är att skolpersonal och kuratorer inte
har någon kunskap kring trans och att det blir
de själva som får utbilda de vuxna i stället för
att få det stöd och den hjälp de behöver, fortsätter Jojo Stenberg.
I ”Det är vår tur nu!” vittnar några av ungdomarna om hur det kan kännas att komma på
att könsidentiteten inte stämmer överens med
det kön du registrerades som när du föddes.
Andra berättar om att vara trans och vilja för-
bor i min kropp nu.
”FörJag första
gången i mitt
ändra sin kropp på olika sätt. Flera av ungdomarna skriver också om sin uppväxt och om
sina upplevelser i skolan och om att inte passa
in i det fack där de förväntas finnas.
Jojo Stenberg konstaterar att det finns
väldigt få öppna förebilder för unga transpersoner och att informationen om trans i stort
sett är obefintlig i samhället.
– Med boken vill vi ge en röst och en plats
för identifikation åt unga transpersoner i samhället. Vi har också velat göra ett projekt som
kan leva kvar, där unga transpersoner har ett
eget forum som kan leda till gemenskap och
trygghet.
Jojo Stenberg påpekar också att boken med
fördel kan läsas av alla som på något sätt
kommer i kontakt med ungdomar; som fritidsledare, lärare, föräldrar, politiker, vårdpersonal och många fler.
”Det är vår tur nu!” ingår i RFSL Stockholms projekt Transit, finansierat av Arvsfonden, som vill synliggöra transungdomars livsvillkor och erbjuder stöd, sociala forum och
mötesplatser för transungdomar i åldrarna
15–25 år.
liv. Den är min och jag
trivs med den. Jag har
svårt att tänka mig att
den har haft bröst. För
det känns så fel.Det är
så här den ska vara.”
INGELA ÖSGÅRD
LÄS MER PÅ www.detarvarturnu.se
fitta ber jag att få behålla, jag behöver ingen kuk, så jag
förblir väl en kille med fitta.”
”
!”
UR DET ÄR VÅR TUR NU
10 INSIKT
3/11
ULRICA ZWENGER
Jag vill ha hormoner, jag vill bli kille mer än vad jag kan
”vara
med mina bröst – så då får de väl försvinna då. Min
Genom sitt bidrag i ”Det är vår tur nu!”
vill Alex stödja andra.
kläderna, men nu skaffade jag stora, väl synliga bröst. [---]
Att jag aldrig tidigare låtit mig uppleva denna njutning.”
UR ”DET ÄR VÅR TUR NU!”
Familjen
Beatie
passar
inte här
ad är det som gör en man? Om han
förlorat sin penis – vad är han då? Om
han kan föda fram ett barn? Är en
kvinna som inte kan få barn en riktigt
kvinna? Frågorna ställs på sin absoluta spets i
mötet med Thomas Beatie, en 35-årig trebarnsmamma. Förlåt, pappa. Enligt juridiken.
V
PÅ SENASTE PRIDEFESTIVALEN invigningstalade Thomas Beatie. Några dagar
senare satt han inför en lite mindre publik och
berättade om varför han kommit till Sverige.
Med från USA fanns Nancy och deras tre små
barn, ett, två och tre år gamla.
Paret träffades då Thomas just bestämt sig
för att ta steget och genomgå könskorrigering.
– Hon fanns där som stöd. Hon älskar mig
för mitt hjärta, inte för min kropp, säger han.
Och avslöjar att han alltid identifierat sig
som man men samtidigt, så länge han kan
minnas, känt att han ville ha barn längre fram
i livet. Thomas valde att behålla både fungerande äggledare och livmoder, något som är
möjligt i USA – men inte här. Numera är
Thomas man, rent juridiskt sett. Och gift med
Nancy.
När de två levt tillsammans en tid började
de fundera över barn. Hon kunde inte få
några, eftersom hon på grund av sjukdom
varit tvungen att operera bort livmodern
långt innan de möttes.
– Varför adopterar ni inte? Kan ni inte skaffa
en surrogatmamma? Vi fick många påstötningar från folk omkring oss när vi talade om
barn. Att jag skulle kunna få barn kunde
knappast någon tänka sig. Inte vi själva heller
till en början, eftersom jag åt hormoner. Men
beslutet växte fram. Självklart dök alla
möjliga etiska frågor upp, vi tänkte mycket på
hur omvärlden skulle reagera, på det eventuella barnets framtid.
– De flesta som kan vill ju trots allt ha egna
barn, så varför inte jag? Jag lusläste allt jag
kom över på internet. Gick igenom risker och
3/11
INSIKT 11
▼
I helgen provade jag för första gången att ha riktigt stora
”bröst.
Jag har ofta en sportbehå med små inlägg under
TRANSGENDER
TROLLHARE.WORDPRESS.COM
MICKE KAZAMOVICZ/WWW.FLICKR.COM
Vad händer med lagen?
Thomas Beatie i talarstolen på Pride. T v, tillsammans med Nancy på seminariet senare i veckan.
▼
möjligheter. Slutade äta testosteron och
mensen kom igång, berättar Thomas.
SEDAN BÖRJADE EN jobbig tid då det gällde
att hitta en läkare som var med på noterna. I
över ett år försökte paret få tag på någon som
kunde hjälpa dem, nio läkare konsulterades
men ingen ville ställa upp. Oftast hade de religiösa betänkligheter.
Samtidigt kollade Thomas själv upp spermabanker och möjliga donatorer. I USA är
möjligheten att göra sådant på egen hand
betydligt enklare än här och till sist beslöt
Nancy och Thomas att också sköta insemineringen själva via en anonym donator på nätet.
Thomas beskriver den nervösa väntan som
följde … och sen: Det gick! Inte bara en gång,
utan två gånger och så en tredje – alla Thomas
och Nancys barn är helsyskon.
Mellan graviditeterna har Thomas återgått
till hormonbehandlingen. Identiteten, det vill
säga att längst där inne känna sig som man har
inte påverkats av barnafödandet, menar han.
– Jag kanske har blivit lite mer känslig
efteråt. Men det har nog mer med föräldraskapet än mödraskapet att göra, skrattar han.
Redan tidigt bestämde sig paret för att inte
försöka gömma fakta. Thomas skrev en artikel
i tidskriften The Advocate, som riktar sig till
12 INSIKT
3/11
hbtq-personer. Han lät sig fotograferas med
putande mage. Ryktet spreds snabbt och det
dröjde inte länge förrän huset var omringat av
paparazzi. I april 2008 blev de kända över hela
USA när de deltog i Oprah Winfreys show.
– Nej, vi fick inga pengar för att ställa upp
som somliga tror. För oss handlade det om att
slippa hymla. Vi var ju stolta och lyckliga.
Ville att omvärlden skulle se det så också.
Öppenheten är lika viktig för oss nu. På så sätt
hoppas jag att vi kan hjälpa andra transpersoner att hitta styrka. Det är också så vi resonerar när det gäller barnen. Vi kommer aldrig att
försöka dölja sanningen för dem.
THOMAS BEATIE berättar sin historia med
ett påfallande glatt tonfall, ändå framgår det
då och då att vägen kantats av många besvärliga perioder. Som det förnedrande bemötandet alldeles i början när den ena läkaren efter
den andra tog parti emot dem och pekade på
samhällets intolerans. Eller när han måste avsäga sig rätten till sina nyfödda barn, det ena
efter det andra, för att därefter adoptera dem
igen och på så sätt bli noterad som pappa istället för mamma. Tragikomiskt i efterhand –
men knappast medan det pågår.
LOTTA JONSON
VEM FÅR BYTA KÖN? På vilka villkor? Frågorna besvaras i Lagen om fastställelse av
könstillhörighet. Den skrevs 1972. Vissa
justeringar gjordes på 90-talet men lagen
har blivit mer och mer otidsenlig. Den som
inleder könskorrigering måste vara ogift,
något som helt saknar betydelse idag när
giftermål mellan personer av samma kön är
tillåtet.
År 2006 tillsatte regeringen en utredning
som året därpå lämnade förslag till lagändring. Efter diskussioner förvandlades förslaget till ett ”öppet ärende”. Vilket i praktiken betydde att det lagts i malpåse.
Socialstyrelsen lät därefter på eget bevåg
utreda frågan igen. Resultatet blev rapporten ”Transsexuella och övriga personer med
könsidentitetsstörningar – Rättsliga villkor
för fastställelse av könstillhörighet samt
vård och stöd” som efter Socialstyrelsens
remissrunda skickades som en skrivelse till
regeringen i juni 2011 och där landade på
Socialdepartementets bord.
Båda förslagen om ändringar i nuvarande
lagstiftning tar upp en rad okontroversiella
frågor om till exempel vård och bemötande.
Alla partier säger ja till det mesta. Men det
finns ett par stötestenar. Det gäller främst
bestämmelserna om att den som ska byta
kön måste vara steril och inte får spara
könsceller så att han/hon senare eventuellt
skulle kunna bli biologisk förälder. I USA är
detta inte något krav, inte heller i till exempel Storbritannien, Spanien, Portugal eller
Ungern. Däremot säger både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna nej.
Så vad händer nu? Misstanken om ingenting växer.
– Förslagen behandlas just nu i regeringskansliet, säger MARTIN KITZ, pressekreterare hos socialminister GÖRAN HÄGGLUND.
– Behandlas?
– Ja, skrivelsen ligger som ett ärende här.
Det är riktigt, den ogillades av vårt riksting.
BENGT RÖNNGREN, tjänsteman på Socialdepartementet, meddelar att frågan just nu
bereds. Men ”bereds” är ett oklart begrepp.
Då finns ingen offentligt ansvarig, ingen
deadline när saken måste upp på bordet.
Frågan blir en intern angelägenhet.
Två gånger om året ger regeringen en hint
till riksdagen om vilka eventuella lagändringar den planerar att presentera under
den närmaste tiden. Ingenting om transpersoner eller könsbyte stod med på senaste
listan. Det minsta allianspartiet har största
makten i en fråga, livsviktig för många. Fast
uppenbarligen inte tillräckligt många.
Kompass för att hitta rätt väg
N
är kan jag berätta för min familj att
jag är homosexuell? Vågar jag som
lesbisk hålla min flickvän i handen
när jag känner fientliga blickar i
ryggen? Hur ska jag bemöta människor som
behandlar mig illa bara för att jag är transsexuell? Det är exempel på dilemman som unga
hbt-personer kan möta i vardagssituationer i
skolan, hemma och med kompisar.
Bristen på förebilder, rädslan för vad som
ska hända om man kommer ut och samhällets
bristande bemötande av hbt-ungdomar gör att
många lider av dålig självkänsla och psykisk
ohälsa. För att stärka deras självkänsla och
identitet har RFSL Stockholm utarbetat ett
nytt metodmaterial döpt till Kompassen.
Materialet är tänkt att användas i en grupp på
6–14 ungdomar som tillsammans med två
ledare träffas några timmar varje vecka.
KOMPASSEN innehåller också 15 kortfilmer
som tar upp speciella teman och fungerar som
utgångspunkt för varje träff: komma-ut processen eller frågor kring identitet och könsbyte. I ytterligare några filmer speglas dilemman kring kondomanvändning och att våga
hävda säkrare sex.
– Tanken är att deltagarna utifrån filmerna
får möjlighet att analysera svåra situationer
och hitta sätt att handskas med dem, säger
projektledaren Katarina Stenkvist.
Filmbolaget Tjockishjärta Film har producerat och stått för manus- och regiarbete. Filmerna har jobbats fram tillsammans med
RFSL Stockholm och en referensgrupp med
hbt-ungdomar.
– Många situationer och händelser i filmerna är baserade på upplevelser som vi eller
någon i referensgruppen varit med om, berättar Jerry Carlsson, en av tre manusförfattare.
Katarina Stenkvist betonar att det inte är
meningen att en grupp ska träffas 15 gånger, se
alla filmerna och gå igenom alla teman.
– Hbt-ungdomar är ingen homogen grupp,
även om de har det gemensamt att de bryter
mot heteronormen och tvåkönsnormen.
UTIFRÅN SIN KUNSKAP om de olika subgrupperna har Katarina Stenkvist skräddarsytt förslag på några olika Kompassengrupper som kan träffas tillsammans med en
ledare vid sju olika tillfällen:
– Unga män som har sex med män är till
exempel en grupp. Hbt-ungdomar som lever i
hedersmiljöer är en annan och unga transpersoner en tredje. Det går också utmärkt att sätta
ihop en Kompassen-grupp av ungdomar som
inte är hbt-definierade och hitta sju träffar
med tillhörande filmer som fungerar för dem.
Kompassen har en amerikansk förlaga som
heter Working It Out. Den togs ursprungligen fram i mitten av 1990-talet av aktivisten
Joyce Hunter från New York. I sin forskning
lyfter hon fram hur viktigt det är att kunna
spegla sig i andra för att bli vuxen. Under
tonåren byggs självkänsla och identitet i
mötet med andra. Det får betydelse för
utvecklingen under resten av livet.
– Men många hbt-ungdomar är inte öppna
och vågar inte ha ärliga relationer med människor i sin närhet och då bromsas utvecklingen.
Därför behövs sådana möjligheter som den
här metoden ger för att stärka identiteten och
utveckla strategier att hantera svåra situationer, understryker Katarina Stenkvist.
GENOM KOMPASSEN får ungdomarna stöd
och förebilder i varandra och i ledarna. De kan
lyfta och diskutera egna erfarenheter och
komma med reflektioner.
– Kompassen är unik också på det sättet att
metoden är både riskförebyggande och identitetsstärkande. Hbt-ungdomars lägre självkänsla, psykiska ohälsa och utsatthet för samhällets strikta normer gör att de hamnar i
riskfyllda situationer oftare än andra ungdomar. I sexuella möten har de ofta brist på den
faktakunskap och det självförtroende som
krävs för att välja att praktisera säkrare sex.
Med Kompassen binder vi ihop det nödvändiga stärkandet av identiteten med hivpreventionen.
Kompassen har presenterats för alla ordföranden i RFSL:s lokalavdelningar i landet.
Metoden kommer också att introduceras på
FEMP-konferensen i Stockholm 10–11 november i år. FEMP är en internationell konferens om och för män som har sex med män
(MSM). Den tar upp smittskyddsarbete kring
hiv och andra sexuellt överförda infektioner.
Katarina Stenkvist tror inte att det kommer
att bli svårt att sprida Kompassen vidare runt
om i landet.
– Vi kan ju peka på evidensbaserad forskning inom området. Dessutom har vi numera
erkännande också från regeringen att den här
gruppen i större utsträckning än andra ungdomar lider av psykisk ohälsa och har speciella
behov som behöver lyftas fram och få stöd.
Inte minst önskar hon att landstingen upptäcker att Kompassen kan bli en hjälp för ungdomsmottagningarna att få igång ett förebyggande arbete för hbt-ungdomar.
– Framför allt gäller det att få kontinuitet i
det här arbetet. Metoden får inte bara bli ett
treårsprojekt. Det måste bli en löpande verksamhet. Hela tiden kommer nya ungdomar
som behöver stöd och mötesplatser.
ALEXANDER WESTERGÅRDH
INGELA ÖSGÅRD
LÄS MER OM KOMPASSEN PÅ
www.hbtkompassen.se
T v: Ur Kompassens metodmaterial riktat till hbtungdomar av alla sorter. Alla hbt-ungdomar är
inte lika bara för att de bryter mot heteronormen.
3/11
INSIKT 13
HPV-VACCINET – ETT SPEL OM MILJONER OCH OM LIV:
”Varje års fördröjning ka
Två läkemedelsbolag slåss om rätten att leverera HPV-vaccin till en halv miljon svenska flickor.
Inom kort väntas Förvaltningsrättens utslag som antingen kan sparka igång vaccinprogrammet –
eller leda till ytterligare överklaganden. Stockholms läns landsting vädjade nyligen till parterna
om samtal för att få till stånd en temporär lösning under den tid den rättsliga processen pågår.
14 INSIKT
3/11
cancer än Gardasil. Så vi kan inte förstå hur
SKL har kommit fram till detta, säger Johan
Thor, GSK, och tillägger:
– Ingen dör av kondylom, men det dör 150
kvinnor om året i livmoderhalscancer. Det vi
överklagar är hur SKL bedömt cancerskyddet.
Det var ett svårt beslut att ta, men vi menar att
cancerskyddet är det viktigaste.
Bo Claesson på SKL håller med om att cancerskyddet är centralt, men står fast vid att
båda vaccinerna ger tillräckligt gott skydd.
GSK:s hävdande att deras vaccin ger så mycket
bättre skydd menar han helt enkelt inte
stämmer.
SKYDD OCKSÅ FÖR POJKAR
När Socialstyrelsen beslöt om allmän hpv-vaccination för flickor fanns inte tillräckligt med
stöd för tesen att även pojkar får skydd mot
peniscancer genom HPV-vaccin, men det gör
det nu. Det finns dock för närvarande inga
planer på att låta även pojkar ingå i programmet.
– Huvudskälet är att det inte är infört för
flickor än och vi behöver se att det fungerar
innan vi belastar verksamheterna med ytterligare en grupp, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen.
Bo Claesson understryker också att peniscancer är väldigt mycket ovanligare än livmoderhalscancer, och menar att om flickor inte
bär på HPV-virus får man ner virussprid-
ningen också bland de flesta killar. HPV-vaccinet ger även skydd mot analcancer, som
drabbar både kvinnor och män men också är
mycket ovanligare än livmoderhalscancer.
– Men kostnaden för vaccinet går ner nu
med upphandlingen, så förr eller senare kan
det bli samhällsekonomiskt vettigt att även
pojkarna får vaccinationen, säger Bo Claesson.
På RFSU skulle man starkt välkomna att
även pojkar vaccineras.
– Vi ser det som självklart att även pojkar
ska täckas av det allmänna vaccinationsprogrammet för HPV. Vår ståndpunkt är att alla
ska få det, annars blir vissa grupper oskyddade
– som män som har sex med män, säger Håkan
Nevall på RFSU-kliniken.
Att få skydd mot kondylom menar Nevall ur
ett kliniskt perspektiv inte ska underskattas.
– Många, både tjejer och killar, har väldiga
besvär med vårtorna och söker behandling för
det.
I nuläget menar dock Håkan Nevall och de
flesta andra att det mest angelägna är att vaccinationsprogrammet alls kommer igång.
– Det verkar tyvärr förekomma en massa
smutskastning mellan de här företagen, och
personligen tycker jag det är olyckligt då det
drabbar unga tjejer. Upphandlingsstrulet försenar allt och leder till ökad cancerrisk för
många, säger Håkan Nevall.
GUDRUN RENBERG
Nedtill fr v: Anders Tegnell, Bo Claesson, Johan Thor och Håkan Nevall.
MARIA GULLMARK
FÖR TVÅ ÅR SEDAN beslöt Socialstyrelsen
att det allmänna vaccinationsprogrammet
skulle erbjuda alla flickor 11–12 år HPV-vaccin,
och att det även vore bra för flickor mellan 13
och 17 år att vaccineras. Vaccin ger ett gott
men inte hundraprocentigt skydd mot livmoderhalscancer, som orsakas av HPV-viruset.
Men ännu har inte vaccinationsprogrammet
kunnat gå igång. Två stora vaccintillverkare
slåss om rätten att sälja sitt vaccin – Gardasil
respektive Cervarix – till landstingen och de
har i tur och ordning överklagat SKL:s beslut i
upphandlingsprocessen. Nu ligger bollen hos
Förvaltningsrätten i Stockholm, dit läkemedelsbolaget Glaxo Smith-Kline (GSK) överklagat hur den senaste upphandlingen gått till
– som i våras vanns av konkurrenten Sanofi
Pasteur MSD (SPMSD).
– Det som händer nu är djupt olyckligt. Varje
års fördröjning kan ge 70 onödiga dödsfall i
framtiden, säger Bo Claesson, handläggare på
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Det bolagen slåss om är att leverera vaccin
till svenska landsting för i runda tal 250–300
miljoner kronor. Det som komplicerar bilden
är att det ena vaccinet, Gardasil som tillverkas
av SPMSD, förutom att skydda mot livmoderhalscancer också skyddar mot kondylom.
– Kondylom är inte farligt men besvärligt
och kostar även det en del för landstingen att
behandla, säger Bo Claesson.
Just att skyddet mot kondylom gavs ett
extra värde avgjorde den senaste upphandlingen till Gardasils fördel, vilket retat upp
tillverkaren av det konkurrerande vaccinet
Cervarix, som görs av GSK. Bolaget, som
alltså överklagade landstingets upphandling
nu under sensommaren, menar att SKL frångått frågeformuläret och dels poängsatt kondylomskyddet hos Gardasil högre än rimligt,
dels bedömt cancerskyddet för de båda vaccinen som likvärdigt. Något som GSK inte
håller med om.
– Vi hävdar att Cervarix ger ett mycket
bättre skydd mot förstadier till livmoderhals-
an kosta 70 liv”
Lesbiska kan också
få HPV-virus
– landstingen ger
felaktig information
RFSL ser hela inriktningen på diskussionerna runt HPV som utestängande
av alla icke heterosexuella.
Fakta
THOMAS LOHNES/SCANPIX
■ HPV är förkortning för humant
papillomavirus och kan orsaka livmoderhals-, penis- och analcancer
samt kondylom.
■ HPV smittar sexuellt och sätter sig
på slemhinnorna. Det finns många
varianter av HPV men endast ett fåtal
kan leda till cancer i livmoderhalsen.
En variant leder till kondylom, som är
vanligt. Anal- och peniscancer är mer
ovanligt.
■ 80 procent av kvinnor i 30-årsåldern har fått HPV. Det läker oftast ut
av sig själv. Livmoderhalsprov är viktigt för att upptäcka cancer.
■ 450 kvinnor diagnosticeras årligen
för livmoderhalscancer. Cirka 100 per
år dör.
– JA, DEN GRUNDAR sig i en ganska heteronormativ uppfattning som får hälsokonsekvenser. Det är en
viktig fråga att
vaccinera unga
pojkar tidigt så att
även de får ett
skydd. Vaccination för enbart
flickor innebär ett
etiskt problem
gällande allas rätt
till god och jämlik
vård. Om bara
flickor vaccineras
skyddar det inte
män som har sex med män, säger Suzann Larsdotter, hiv- och hälsohandläggare på RFSL.
– Och man behöver inte vara uttalat homoeller bisexuell för att ha analt sex med en
annan man – vi ser i dag att sexuell praktik
inte alltid följer identitet, betonar hon.
Men framför allt manar Suzann Larsdotter
landstingen att informera sig bättre om hur
HPV-viruset sprids. Det verkar råda en okunskap när det gäller risken för kvinnor som har
sex med kvinnor att få HPV.
– Fortfarande får unga lesbiska kvinnor höra
att de inte behöver göra cellprovstagning,
vilket är helt fel! HPV-viruset sprids genom
slemhinnekontakt, så allt sexuellt könsumgänge utgör en risk att få det.
Det är samlagsbegreppet som spökar, menar
Suzanne Larsdotter. Inom vården verkar det
generellt och lite slarvigt enbart innebära
penetration med penis.
– Att lesbiska kvinnor avråds från att göra
cellprov är allvarligt och en jätteviktig fråga
om vården ska vara icke-diskriminerande,
vilket det är lag på. Vårdpersonal behöver
uppdatera sig på detta.
GUDRUN RENBERG
3/11
INSIKT 15
ABORTER I USA
Plakat med slagord mot rätten till abort
på en av de allt vanligare antiabortdemonstrationerna i USA.
16 INSIKT
3/11
Hotad
rättighet
Gravida som tvingas gå till ”pro-life”-center, sänkta abortgränser och
förbud mot att ingreppet ska omfattas av några som helst
sjukförsäkringar. Det är lagligt att göra abort i USA sedan snart 40 år,
men många av landets delstater stiftar nu nya lagar som kraftigt
inskränker aborträtten.
JENNIE DEHLÉN
D
DET ÄR LAGLIGT att göra abort i USA sedan
1973, efter det kända domslutet Roe vs Wade.
Då fastställde USA:s högsta domstol att det
var emot landets konstitution att vägra
kvinnor abort. Aborträtten är en federal angelägenhet sedan Roe vs Wade, delstater kan
alltså inte förbjuda aborter. Nu börjar dock
många av landets delstater, speciellt de under
republikanskt ledarskap, stifta nya lagar som
inskränker möjligheterna att göra abort.
Enligt en sammanställning av amerikanska
Guttmacherinstitutet stiftades 80 nya lagar
som vill begränsa fri abort i delstaterna enbart
under första halvåret i år. Det är tre gånger fler
lagar än förra året.
Enskilda stater kan bland annat begränsa
aborträtten genom att inte låta abort ingå i
vanlig sjukförsäkring (32 stater), kräva tillstånd från minderårigas föräldrar (21 stater)
eller kräva att kvinnan skjuter upp aborten
minst en dag för att fundera över beslutet tillsammans med abortrådgivare och/eller ta del
av ”pro-life”-information (28 stater). Det
senaste året har delstater som Idaho, Indiana,
Kansas och Oklahoma till exempel, kriminaliserat aborter efter tjugonde veckan. Lagen gör
bara undantag om kvinnans liv eller hälsa är
allvarligt hotad. Ingen hänsyn tas till om det
handlat om våldtäkt eller om fostret har svåra
skador. I Alabama håller man på att klubba
igenom en lag som vill göra abort olaglig
redan när fostrets hjärtslag hörs.
En rad abortkliniker har dessutom tvingats
stänga de senaste åren, inte minst på grund av
trakasserier från antiabortaktivister. Under
perioden 1996–2000 sjönk antalet abortkliniker i USA med elva procent och 87 procent av
landets counties saknar idag en egen abortklinik. Däremot ökar antalet antiabortkliniker,
de så kallade ”pro-life”-centren, stadigt. Det
finns idag över 2000 sådana mottagningar
runtom i USA, jämfört med knappt 750 abortkliniker.
TARINA KEENE, som är för fri abort och chef
på NARAL Pro-Choice Virginia, är en av deltagarna i demonstrationen på Common-
Tarina Keene, chef på NARAL Pro-Choice Virginia.
3/11
INSIKT 17
▼
et är en solig sensommardag i Virginia. Utanför den vitrappade universitetsbyggnaden på Virginia Commonwealth University i Richmond
står ett femtiotal personer med plakat och
skanderar: ”Keep abortion legal!” . Det är Virginias kvinnorörelse som protesterar mot delstatens nya lag som ställer extremt hårda krav
på dess abortkliniker, vilket i praktiken
innebär att de tvingas stänga ner.
ABORTER I USA
Erin Matson på en pro-demonstration i Virginia.
KVINNORÖRELSEN i sin tur anser att delstaternas lagar, som blir allt fler, går emot konstitutionen.
– De har stegvis satt hinder i vägen för kvinnors möjligheter att göra abort och få vård. De
har också motsatt sig preventivmedelsrådgivning och utbildning om sex för ungdomar,
vilket leder till en dramatisk ökning av antalet
tonårsgraviditeter, säger Erin Matson, vice ordförande i National Organisation for Women,
NOW.
Hon menar att det rör sig om könsdiskriminering.
– Det enda område som man inte vill forska
inom idag är kvinnornas reproduktiva rättigheter.
ABORTFRÅGAN ÄR ständigt aktuell i amerikanska val, speciellt för dem som vill representera Republikanerna. Flertalet av partiets
presidentkandidater är mot fri abort.
Kvinnorörelsen och de som vill behålla de
nuvarande aborträttigheterna har inte vågat
utmana Högsta domstolen än, eftersom de
fruktar att det kan ge den möjligheten att
ändra sig och kriminalisera aborter.
I delstaten South Dakota har ett nästintill
totalt abortförbud nyligen klubbats igenom,
där ingreppet även är olagligt vid graviditet till
följd av våldtäkt eller incest. Det krävs även
att kvinnan tar del av ”pro-life”-information.
27-åriga Heather som bor i South Dakotas
största stad Sioux Falls tvingades gå till ett
”pro-life”-center när hon ville göra abort.
– Tjejen som tog emot mig var först väldigt
trevlig. Sedan frågade hon varför jag var där
och när jag berättade att jag ville göra abort
sade hon åt mig att vänta ett ögonblick och
försvann. Efter några minuter kom hon till18 INSIKT
3/11
baka och hade med sig en docka och en sax.
Hon sa: ”Så här ser din bebis ut nu. Jag vill att
du börjar klippa upp den här dockan för det är
vad som kommer att hända med din bebis om
du gör abort.” Jag fick panik, tog dockan och
bara slängde den rakt i ansiktet på henne!
ANDRA KVINNOR berättar om hur personalen på ”pro-life”-centren har tvingat dem att
se ultraljud av sina foster, trots att de har bett
om att få slippa. Klinikerna har dessutom kritiserats för att sprida desinformation. Bland
annat hävdar deras personal att det finns
kopplingar mellan abort och bröstcancer. En
abortrådgivare ska ha sagt till en patient att
”50 procent av alla kvinnor som gör en abort
drabbas av bröstcancer och 30 procent dör
inom ett år efter proceduren.”
Läkare i USA har redan börjat förbereda sig
för ett ”post-Roe”, en framtid där aborträtten
gått förlorad. Abortkliniker runtom i landet
rapporterar att antalet illegala aborter eskalerar.
De olika begränsningarna i aborträtten får
redan nu allt fler kvinnor att välja extrema
abortmetoder som att föra upp kininpiller i
kombination med ricinolja i vaginan. Ibland
använder de också frätande produkter som
blekningsmedel.
För ett tonårspar i Texas slutade en oönskad
graviditet i tragedi. Pojkvännen hoppade på
sin flickväns mage så att hon fick dödfödda
tvillingar. Trots att pojken handlade med sin
flickväns tillåtelse arresterades han och avtjänar nu en livstidsdom för att ha mördat foster.
SAMTIDIGT VISAR en färsk Gallup-undersökning att majoriteten av USA:s befolkning
(51 procent) nu säger sig vara ”pro-life”. Det är
första gången sedan Gallup började ställa
denna fråga 1995 som en majoritet av amerikanerna tar ställning mot abort.
Katolska kyrkan och hela ”pro-life”-rörelsen börjar nu vädra morgonluft och USA:s
största katolska tidning slog upp Gallupstatistiken stort.
Melanie Welsch är aktiv inom den katolska
kyrkan i Phoenix, Arizona och en av förgrundsgestalterna i den amerikanska ”prolife”-rörelsen. Hon hoppas på att Högsta
domstolen snart ska ändra sig och kriminalisera alla aborter.
– Alla ofödda barn är mänskliga varelser och
Kvinnor med plakat och ballonger på en
demonstration för bibehållen rätt till
abort i Richmond, Virginia.
A JUNKER
▼
wealth University. Hon är djupt oroad över
den senaste tidens utveckling. Enligt Tarina
Keene kommer nästan samtliga av Virginias
tjugotvå abortkliniker tvingas stänga som en
konsekvens av delstatens nya krav, som bland
annat dikterar en viss minimistorlek för klinikernas operationsrum och korridorer.
– För mig råder det inga som helst tvivel om
att detta är en attack på Roe vs. Wade. Det här
är ett sätt att göra abort så svårt att utföra att
kvinnor inte längre kan sägas ha tillgång till fri
abort. Virginia kommer i praktiken att bli en
abortfri stat.
Melane Welsch, katolik och mot abort.
har rätt att leva. Aborträtten är som en cancersvulst i vårt nutida samhälle. Om Högsta
Domstolen lyckas göra sig fri från fördomar
och låter rättvisan segra, då är jag säker på att
lagen kommer att ändras, förklarar hon
bestämt.
För Melanie Welsch är det omöjligt att vara
katolik och ”pro-choice”. En som inte håller
med är Jon O’Brien, ledare för organisationen
Catholics for Choice, som är för fri abort.
NAIONAL NOW
JENNIE DEHLÉN
Jon O’Brien, katolik och för fri abort i USA.
– Det finns ingen motsättning mellan att
vara en god katolik och att använda sig av
abort eller p-piller. Vi måste få katoliker att
förstå att majoriteten av oss i kyrkan faktiskt
har en syn på sex som väsentligt skiljer sig
från de i kyrkans toppskikt.
Gruppen går tvärt emot Vatikanen i frågor
som rör sex, äktenskap och familjeliv. Jon
O'Brien förklarar att enligt Catholics for
Choice innebär den katolska läran framför allt
att man måste lyssna på sitt hjärta och följa
sitt eget samvete.
– En kvinna som tvingas fatta det svåra
beslutet att göra abort följer sitt samvete och
fattar då ett moraliskt riktigt beslut. Nu är det
upp till USA:s regering att säkerställa att abort
fortsätter vara lagligt och säkert i det här
landet.
JENNIE DEHLÉN
3/11
INSIKT 19
ABORTER I EUROPA
Ett steg fram
– två tillbaka
Det blåser moralkonservativa vindar i Europa. Abortmotståndet har växt
sig starkt, i en del länder har lagstiftningen skärpts. Inom EU kallas abort
för en hälsofråga vilket ger varje land rätt att själv bestämma över den.
Kan Sverige göra något för att påverka situationen?
I EUROPA BÖLJAR en familjefundamentalistisk våg som bland annat innebär att länder
som tidigare haft en frikostig abortlagstiftning nu vill skärpa den. Inom EU är frågan om
abort speciellt svår att enas om. Abort klassas
som en hälsofråga och är därmed en nationell
angelägenhet som står utanför EU-lagstiftningen. Dessutom har katolska länder som
Polen, Irland och Malta fått särskilda avtal när
det gäller abort, som garanterar att ländernas
egna (mycket stränga) abortlagar är fredade
från yttre inblandning. För all framtid.
Sverige ligger i internationell jämförelse i
framkant vad gäller sexuell och reproduktiv
hälsa och rättigheter (SRHR). 2006 antog till
exempel den svenska regeringen en policy för
SRHR där det står att Sverige stödjer insatser
som syftar till att göra aborter tillgängliga,
säkra och lagliga för alla kvinnor. 2010 kom en
policy för jämställdhet och kvinnors rättigheter.
I LÄNDER SOM Ungern, Slovakien, Polen
och Litauen diskuteras hårdare abortlagstiftning. I april antogs en ny konstitution i
Ungern där formuleringar om fostrets rätt till
skydd till liv från befruktningsögonblicket
finns inskrivet, vilket öppnar för en strikt
abortlagstiftning. Dessutom, att äktenskap
definieras som en institution mellan man och
kvinna utesluter i princip samkönade äktenskap. I Litauen är abortmotståndet mycket
militant och de har den mäktiga katolska
kyrkans ekonomiska och politiska resurser
bakom sig. 2008 motionerade en parlamentsledamot om ett totalt abortförbud – utom i de
fall där kvinnans liv är i fara eller om hon
blivit gravid genom våldtäkt. Numera är det
också straffbart att sprida någon som helst
information där hbt-personer eller homosexualitet framstår i positiv dager till barn och
ungdomar under 18 år.
Generalsekreteraren för RFSU, Åsa Regnér,
har precis besökt Polen och träffat flera organisationer som jobbar med kvinnors rättigheter. Hon är skeptisk till Sveriges hållning.
20 INSIKT
3/11
Den svenska regeringen kunde göra mer.
Trots att EU:s existens numera är en garant för
mänskliga rättigheter saknas påtryckningar
mot länder som inte uppfyller kraven, anser
Åsa Regnér.
– Det är anmärkningsvärt att ett land som
Polen, som godkänt FN:s överenskommelser om
människors rätt till sexualundervisning och
säker tillgång till preventivmedel, inte agerat mer
i frågorna. Nu när Polen är ordförandeland i EU
borde EU-minister Birgitta Ohlsson i mycket
större utsträckning peka på vilka möjligheter
som finns utifrån vad Polen lovat.
Birgitta Ohlssons svarar via e-post att hon
beklagar den polska abortlagstiftningen men
menar att det måste finnas en inhemsk opposition som driver på förändring.
– Den har tyvärr ofta varit svag, men jag
hoppas få träffa det nya polska liberala partiet
Palikot, som var framgångsrika i valet och är
för fri abort, vid mitt nästa besök i Polen.
Hon säger också att man alltid kan göra mer,
men att även om hon som minister inte har
frågorna i sin portfölj tar hon varje tillfälle i
akt att försöka påverka. Hon har bland annat
kritiserat och fört samtal med flera europeiska
ministrar angående abortfrågan, exempelvis
med Ungerns EU-minister efter den nya konstitutionen från våren 2011.
Birgitta Ohlsson har även i FN-sammanhang
lyft vikten av att EU måste samordna sig bättre
för en progressiv linje i SRHR-frågor i samtal
med cheferna för UNFPA, UNWOMEN och
EU på plats i New York. Hon vill också framhålla att Folkpartiet under sin senaste kongress
fattade beslut om att ”friheten att välja abort
ska ses som en mänsklig rättighet”. Något som
hon också avser att driva i internationella sammanhang.
I POLEN KAN dock förändringens vindar ha
börjat blåsa. Vid parlamentsvalet 9 oktober
fick nämligen det antikatolska partiet Palikot
10 procent av rösterna (och 27 procent av de
ungas röster). Det innebär att ett parti som
förordar rätten till abort och homoäktenskap
nu tar plats i det polska parlamentet. Feministen Wanda
Nowicka, gayaktivisten Robert
Biedrón och transaktivisten
Anna Grodzka har alla valts in
och får nu reellt inflytande mot
diskriminering
och
orättvisor.
Nowicka, som är en ikon för kvinnors
rättigheter i Polen, har dessutom blivit vice
talman i parlamentet.
Jag ringer upp Anka Grzywacz, polsk rådgivare i organisationen Catholics for Choice (en
organisation som går emot katolska kyrkan
vad gäller kvinnors rätt att få bestämma över
sina egna kroppar, preventivmedel med mera)
för att höra mer om utvecklingen i landet.
Hon berättar om den förvåning många känner
över att Palikotpartiet fick så många röster.
– Det är många polacker som har fått nog av
den nuvarande diskrimineringen av dem som
bryter mot normer. De som tidigare har röstat
på vänstern tycker inte att rättighetsfrågor fått
den plats de kräver. För dem är Palikot ett nytt
alternativ med en intressant liberal syn på
ämnet. Men ingen trodde att de skulle få mer
än fem procent. Partiet har uppenbarligen
skapat ett intresse kring sina frågor.
VAD BETYDER då Palikots framgångar för den
i Polen mycket kontroversiella abortfrågan?
– Det är naturligtvis hoppingivande. Men vi
får inte glömma att de konservativa fortfarande är mycket starka. De fick trots allt 30
procent av rösterna. När parlamentet röstade
emot ett totalförbud mot abort i augusti så var
det bara med fem rösters marginal, säger hon.
Katolska kyrkan är mycket uppjagad över
valresultatet och negativa till Palikot. De försöker framställa dem som freaks, berättar
Anka Grzywacz.
– Men man kan förstå deras rädsla. Ett parti
som gått till val på att skära i kyrkans budget
sitter nu i parlamentet, säger hon.
Trots att förändringens vindar blåser är
Grzywacz tveksam till om Palikot kan göra
någon skillnad. De saknar stöd för många av
sina frågor, inte bara abort.
– Polska kvinnor kommer att fortsätta lida är
jag rädd för. Men kanske att andra viktiga
frågor kan nå framgång. Den om civilt partnerskap till exempel. Det finns också spännande
personer invalda som kan driva rättighetsfrågor om sexualundervisning och preventivmedel. Jag känner visserligen tvivel men är ändå
hoppfull om att det är ett skifte på gång.
Jag frågar Anka Grzywacz också om utvecklingen i övriga Europa.
– Så fort konservativa partier får makten så
kommer abortfrågan före allt annat. Det första
de gör är att strypa kvinnors rättigheter. Det är
tydligen viktigare än hela den ekonomiska
krisen och att folk svälter i deras länder, säger
hon.
ANNA KNÖFEL MAGNUSSON
Charlie Persson och Erik
Gustavsson, sjuksköterskor
på Järva mansmottagning.
ULRICA ZWENGER
PREVENTIVMETODIK
Som det enda manliga preventivmedlet spelar kondomen en central roll i
arbetet på Järva mansmottagning. Sedan knappt ett år tillbaka stoltserar
mottagningen med ett eget kondomrum. Det ger helt nya pedagogiska
möjligheter.
3/11
INSIKT 21
▼
Här tas kondomen N
på djupasteallvar
ästan allra längst ner i den lite slitna
sjuttiotalskorridoren, på Järva mansmottagning i Rinkeby, finns en till
synes alldeles vanlig dörr. Den
dörren leder in till vad som skulle ha varit ett
alldeles vanligt rum, om det inte hade varit för
dess innehåll. I det har Järva mansmottagning
nämligen inrättat vad som väl är Sveriges, ja
kanske världens första och enda kondomrum.
Besökare som kliver över tröskeln står bums
öga mot öga med en fladdrande Näcken, en
gul Mamba och en hel rad andra kondomer av
olika sorter och slag.
– Vi vill ju skapa en viss wow-känsla hos
våra besökare, förklarar Erik Gustavsson, sjuksköterska och enhetschef för Järva mansmottagning.
Mansmottagningen är en sex- och samlevnadsmottagning för män och uppdraget att
förebygga könssjukdomar och hiv, har en särskild inriktning mot män med utländsk bak-
PREVENTIVMETODIK
▼
grund. Mottagningen erbjuder rådgivning,
provtagning och behandling och i det arbetet
har kondomen en given plats.
– Vi jobbar med män och prevention.
Kondom är det enda manliga preventivmedlet. Det är klart att arbetet med kondomer är
centralt för oss.
Erik Gustavsson beskriver hur alla i branschen säger att det är viktigt med kondom
men att det systematiska preventionsarbetet
ändå har saknats.
– Många som jobbar med kondomer har
bristande kunskaper om kondomers olikheter. Ofta ligger kondomer i en stor skål i väntrummen. Besökarna tar en näve utan att ha en
aning om vilken tjocklek eller längd de passar
för, säger han.
Kunskapsnivån hos personalen på Järva
mansmottagning var också generellt sett låg,
när de började vad de kallar sin resa för fyra–
fem år sedan.
– Idag vet vi väldigt mycket mer om kondomer, även om vi är långt ifrån fullärda, och
någon slutstation tänker vi aldrig nå, säger
Charlie Persson, sjuksköterska på mottagningen.
Kunskaperna har de samlat på sig genom att
plöja böcker och tidskrifter, men också genom
att göra studiebesök hos kondomtillverkare
och ta emot försäljare.
– Det finns en massa kunskap om kondomer hos tillverkarna som de inte har lyckats
föra vidare varken till användarna eller till
dem som tillhandahåller kondomerna.
ATT ARBETA MED kondominformation är
att arbeta i en ständig uppförsbacke. Få, om
ens någon besökare på mansmottagningen,
kommer för att i första hand få kondominformation. Intresset för den lilla, men ack så
viktiga detaljen i plast eller latex är inte överväldigande stort. Männen kommer för rådgivning, provtagning eller för att undersöka de
misstänkta utslagen de fått på penis.
– Då har vi ett samtal i behandlingsrummet.
Killarna tar sällan upp frågor kring kondomen
spontant. Men i slutet av samtalen kommer
ibland ändå deras tankar om kondomer fram,
att de inte sitter bra, att de glider av och så
vidare. Då kan vi enkelt glida vidare in i kondomrummet, säger Erik Gustavsson.
Han refererar till en norsk undersökning
som har visat att en man generellt sett tar sju
sekunder på sig för att välja kondom i en
butik.
– Här hos oss har vi kanske sju minuter på
oss, i ett lugnt rum med stängd dörr. På de
minuterna hinner vi ge en hel del information.
MÅNGA BESÖKARE har ett annat modersmål än svenska, men det uppfattar inte någon
på mottagningen som något stort problem.
Besökarna har möjlighet att få med sig tolk,
men få utnyttjar det.
– Det är inte något stort problem för oss.
Dels kan vi rätt många språk själva på mottagningen, dels gäller det att vara påhittig och att
använda kroppsspråk. Det är ju också därför
kondomrummet har blivit en succé. Det ger ju
helt andra pedagogiska möjligheter. Dessutom är alla vi som jobbar här själva män. Det
vi pratar om handlar inte om distanserade
teorier. Vi bär ju alla själva på en penis och har
egna erfarenheter, säger Salar Shalmashi,
socionom och klinisk sexolog.
På väggarna i kondomrummet hänger planscher på de manliga könsorganen i genomskärning och på bokhyllan står anatomiska
modeller i naturlig storlek. De finns där för att
poängtera seriositeten.
I bokhyllan står också en variant av den
klassiska lilla statyn av de tre aporna som
varken hör, ser eller säger något.
– De är en symbol för hur lite det pratas på
djupet om kondomanvändning. Vi vill fokusera på kunskap och vi vill också krossa vissa
barriärer och fördomar kring kondomanvändning, säger Erik Gustavsson.
Den första frågan inne i rummet brukar
vara: Vad brukar du använda/har du använt
kondom? Den följs sedan av samtal och frågor
kring vilken sort och hur det kändes. I
rummet finns också ett par fåtöljer, ett litet
bord och en trädildo att träna kondompåsättning på.
Personalen på mottagningen kan upplysa på
individuell nivå, om kondomer som funkar på
land och i vatten, som är lämpade för vaginal-,
anal- eller oralsex, för kvinnor och män, för
stora penisar och små, för tjocka och smala,
för dem som kommer fort och för dem som
vill ha en extra krydda i samlivet.
Förutom kondomer för olika storlekar,
tjocklekar och former finns det också kondomer med finesser, sådana som lyser i mörkret
– för den mörkrädde. Som bedövar – för den
som är för het på gröten, som är spetsade med
chili – för den som vill svettas. Med jordgubbssmak, skruvad topp, knottriga, sådana
som har inbyggd penisring och de som har en
lös ribbad överdel för lite extra friktion och
njutning. Den lokalpatriotiska användaren
kan också stifta bekantskap med Stockholmskondomen, eller 08-kondomen som den
också kallas på den lathund i A4-format som
mansmottagningen sammanställt. Med hjälp
av den kan besökare jämföra marknadens alla
kondomer.
Det är inte bara kondomer som står på hyllorna i kondomrummet. Här finns också prov
på och information om olika glidmedel, om
andra hjälpmedel som pubes/penisringar,
klämmor som håller kondomen på plats. Och
slicklappar, smaksatta latexlappar som används för att hindra smittspridning för den
som vill slicka analt.
PÅ JÄRVA MANSMOTTAGNING tar de kondomfrågorna på djupaste allvar, men vill för
den skull inte glömma bort det roliga.
– Länge tänkte vi mest i problem. Kondomer
som glider av, som spricker, som gör att penis
slaknar. Det är förstås problem som ska lösas
men vi ska inte fokusera på problemen, utan
också se till lusten i kondomanvändningen. Så
när våra besökare går härifrån ska de ha med
sig kondomer av olika sorter, en hel del
kunskap om olika hjälpmedel och en positiv
känsla, säger Erik Gustavsson.
HELENE LUMHOLDT
Kondomer i cyberrymden
NU HAR Kondomrummet på Järva mansmottagning också fått sin motsvarighet i
cyberrymden. Webbportarna till Järva
mansmottagnings nya kondomsida (www.
kondomsamtalet.se) slogs upp i början av
november. Sidan är öppen för alla, förhoppningen är att nå ut till många fler med kondomkunskap. Där finns olika informationstexter skrivna på svenska för vanligt folk.
Besökare kan läsa om hur man mäter storle-
22 INSIKT
3/11
ken på sin penis och var på penis man mäter
omkretsen. Här ska också finnas lite spännande statistik och lite guidning i tabellform, lite boktips och en och annan video.
– Och viktigast, man ska kunna ställa
frågor och få svar, berättar enhetschef Erik
Gustavsson.
Kanske blir det ett forum också, vad det
lider, där besökarna kan chatta, men det är
inte bestämt ännu.
SOM INSPIRATION för den nya kondomsidan
har de haft mansmottagningens egen hemsida (www.jarvamansmottagning.nu), som
sedan nystarten 2008 har gått från några
hundra till 200 000 unika träffar varje år.
Bilden t h:
Interiör från Kondomrummet på
Järva mansmottagning.
3/11
INSIKT 23
FORSKNING
VÄND KLAMYDIATRENDEN MED
Gränsöverskridande
Vilket sätt är bäst? Olika landsting
arbetar med olika metoder för att
minska spridningen av klamydia.
Av sju undersökta landsting får
Västerbotten bästa betyget. Där
har angreppssättet varit mest
framgångsrikt.
– VI HAR HITTAT indikationer på att de
landsting som lyckats få ned klamydiaförekomsten har arbetat med flera olika processer
samtidigt. Man har använt sig av en mix av
olika preventionsaktiviteter med innovativa
insatser och en genomtänkt strategisk plan för
hur arbetet ska ske, säger Charlotte Deogan,
hälsovetare och doktorand vid Karolinska
Institutet.
Charlotte Deogan har studerat preventionsarbetet i sju landsting i Sverige, från söder till
norr, för att se vilka metoder som visat sig
framgångsrika och sedan jämfört olika försök
att nå positiva resultat. Hon vill särskilt lyfta
fram Västerbottens län som ett gott exempel.
Där har man genom ett effektivt angreppssätt
lyckats vända trenden och fått ner antalet klamydiasmittade rejält. Man har gått från att
enbart arbeta med sekundärprevention till ett
fokus på primärprevention med metoder som
kondomsamtal och motiverande samtal. Här
har man vävt in ett förändringsinriktat
angreppssätt där patienten får resonera kring
sitt beteende och sätta upp en målbild för hur
han eller hon kan minska sitt risktagande.
Insatserna i Västerbotten har också inneburit att man gjort turnéer bland fritidsgårdar
och genomfört utåtriktat arbete på ställen där
unga vistas. På universitetet i Umeå ställdes
kondomställ upp och personer på studentkåren utbildades för att kunna svara på frågor
om klamydia.
Även idrottsföreningar och religiösa föreningar har involverats i arbetet. Samtidigt
har sekundärpreventionen utvecklats.
Man har ökat drop in-mottagningarna på
Hud/STI-mottagningen i Umeå och på Studenthälsan. Och för att ytterligare höja kvaliteten på smittspårningen har de centraliserade
smittspårarna gått en utbildning och blivit
certifierade.
CHARLOTTE DEOGAN
ANNA KNÖFEL MAGNUSSN
är folkhälsovetare och doktorand på
Karolinska Institutet. Hon forskar om
klamydiaprevention ur ett hälsoekonomiskt perspektiv och har gjort en studie
om hur olika län arbetar med prevention
av sexuellt överförda infektioner.
24 INSIKT
3/11
PREVENTION MELLAN STOLARNA
Charlotte Deogan säger att resultatet kan bero
på hur stor plats STI-preventionen får i de
olika länen:
– STI-prevention har inte alltid en erkänd
roll i landstingens organisationsstruktur. Där
det saknas ett tydligt ansvar att arbeta med de
frågorna är det lätt att preventionen hamnar
mellan stolarna. Ingen äger den frågan.
Gemensamt för de län jag har tittat på är även
att det ofta saknas resurser för primärprevention och att den är nedprioriterad.
I just Västerbotten finns ett brett samarbete
mellan kommun och landsting, politiker och
smittskyddsläkare. Men flera av de undersökta länen vittnar om en tvehågsenhet inför
att samarbeta över gränserna.
– Samverkan mellan olika instanser exempelvis mottagningar, landsting och skolan kan
vara utmanande. Självklart vill skolhälsovården arbeta med det här men de saknar ofta
KLAMYDIAMÅNDAGEN
Caroline Thorsén
på Gullmarsplans
ungdomsmottagning med några
av dagens prov.
SATSA MER PÅ KLAMYDIAMÅNDAGEN
I inledningsskedet av forskningsprojektet
gjorde Charlotte Deogan och hennes kollegor
en studie av hur kostnadseffektiv Klamydiamåndagen är. De kom fram till att vinsten för
samhället är stor. Skulle man då inte kunna
tänka sig att ha fler klamydiadagar per år?
– Det man vet om dessa insatser – även
exempel som ”hudcancerdag” med screening
av leverfläckar och födelsemärken – är att man
ökar medvetenheten och testningen för en
begränsad tid. Det ideala vore naturligtvis
punktkampanjer oftare för att hålla uppmärksamheten uppe. Men det är också dyrt, menar
hon.
ALLA ÅKER INTE TUNNELBANA
Charlotte Deogan föreslår istället en utökning
av den befintliga Klamydiamåndagen. Att
anpassa och bredda kampanjen så att man
lockar fler.
– Nu görs reklam i tunnelbana och radio
men man skulle även kunna använda andra
kanaler. Alla åker inte tunnelbana. Då når man
eventuellt en större målgrupp eller nya riskgrupper som ännu inte känt sig manade att gå
och testa sig. Dessutom skulle fler mottagningar och kliniker kunna erbjuda drop intestning denna dag. Idag är det frivilligt att
vara med, säger hon.
Och fortsätter:
– Nyttan för individen, dragplåstret med
Klamydiamåndagen, är ju drop in-testning.
Man slipper ringa och boka tid, det är bara att
dyka upp, säger hon.
ANNA KNÖFEL MAGNUSSON
”Borde finnas flera
gånger om året”
Klamydiamåndagen får många att testa sig även vid andra tidpunkter och
är inte minst därför en viktig årlig händelse. Särskilt i Stockholm där en
fjärdedel av alla klamydiasmittade finns. Förra året behandlades här
nästan 9 000 personer.
FÖR NIONDE ÅRET I RAD genomfördes
Klamydiamåndagen, 12 september, på över
hundra mottagningar runt om i länet: ungdomsmottagningar, vårdcentraler, Sesammottagningar, gyn- och barnmorskemottagningar. De hade alla utökade öppettider och
drop-in för klamydiatestning.
Klamydiamåndagen är en nationell kampanj
som syftar till att uppmärksamma klamydia,
underlätta och uppmuntra till provtagning,
sprida information samt ge kunskap om vart
man kan vända sig för provtagning. Klamydia
är en sexuellt överförd infektion som sprids
vid sexuella kontakter. Infektionen kan vara
symtomfri, vilket innebär att man kan ha den
och sprida den vidare utan att veta om det.
Klamydia kan leda till svårigheter att få barn
för bägge könen eftersom den hos män kan ge
bitestikelinflammation och hos kvinnor äggledarinflammation och öka risken för
utomkvedshavandeskap.
Klamydia räknas som samhällsfarlig och
lyder under smittskyddslagen. Det innebär
bland annat att den som är smittad måste
samarbeta vid smittspårning, men också att
testning och behandling är gratis.
I Stockholm behandlades nästan 9 000 personer för klamydia under 2010, vilket var
cirka en fjärdedel av landets totala antal klamydiasmittade.
Årets kampanj marknadsfördes på internet
och genom affischer på bussar, pendeltåg och i
tunnelbanan, samt på skolor, fritidsgårdar och
deltagande mottagningar. Den gick ut på att
man kunde beställa en humoristisk påminnelse till sin mobil eller mejl, i form av en film
eller ett mms med en ”vit lögn”. Den kunde
man visa upp för sin lärare eller chef som en
ursäkt att smita iväg en stund.
MER ÄN VARANNAN av de drygt 12 000
unika besökarna på kampanjsajten använde
sig av påminnelsetjänsten och den mest
populära ”vita lögnen” var den som handlade
om att man måste sticka iväg och hjälpa
mamma som fått motorstopp på E4:an.
De som kom och testade sig på Klamydiamåndagen var framförallt personer födda på
1980-och 90-talet. Det är just i dessa åldersgrupper som klamydia är vanligast och sprids
mest. Av de hundratals personer som svarade
på en enkät om varför de valde att testa sig,
var den äldsta född 1941 och den yngsta 1997.
Statistiken håller i skrivande stund på att
bearbetas. En liten inblick i resultaten visar att
de allra flesta svarar ja på frågan ”Anser du att
klamydia är en allvarlig sjukdom?” De anger
risken för sterilitet som främsta orsak. Därefter kommer det faktum att man kan vara
symtomfri och även smitta andra. De som
svarar nej på frågan anger som orsak att det är
lätt att bota. En 21-årig kille som själv haft kla3/11
INSIKT 25
▼
resurser. För att samarbete ska ske behövs stimulans, tydliga uppdrag och bra kontaktvägar, säger Charlotte Deogan.
En annan metod som allt fler landsting
infört är klamydiatest via internet. Man får ett
provtagnings-kit hemskickat och testet görs
hemma. Något som fått kritik då man missar
det viktiga samtalet med den som testar sig.
Hon ser dock positivt på hemmatest:
– Jag ser det inte som något negativt utan
ytterligare en kompletterande möjlighet. Det
är bra att fler testar sig som annars inte skulle
göra det.
MARTINA JUNSTRÖM
arbete
KLAMYDIAMÅNDAGEN
Fler dagar
att lägga
på minnet
MARTINA JUNSTRÖM
WORLD HEPATITIS DAY
28 JULI HAR UTSETTS av Världshälsoorganisationen WHO till ett årligen återkommande
datum för att internationellt uppmärksamma
människor som lever med hepatit B och C.
Avsikten är dess-utom att väcka medvetenhet
om denna stora folkhälsofråga. WHO uppskattar att var tolfte människa i världen lever
med kronisk hepatit B eller C. Många vet inte
om att de bär på infektionen som i många fall
inte ger symtom förrän efter flera år.
NATIONAL
HIV TESTING DAY
Ovan, enkäten som många fyllde i.
Överst, Anne Gottlieb Krantz och Susanne Wallin
Lönnmar samt t h, Lena Rosén, samtliga barnmorskor, tar emot på Sesam City.
Klamydiamåndagen organiseras av Lafa i
samarbete med Sesamenheterna och Smittskydd
Stockholm.
▼
mydia tidigare menar att ”det är sånt som
händer när man lever hårt”.
Det är fortfarande vanligare att kvinnor
testar sig än män, men ett av målen med Klamydiamåndagen är att få fler unga män att
testa sig. Många uttrycker sin uppskattning av
mottagningarna; trevlig personal, välkomnande, att man känner sig trygg, ”världens
bästa mottagning” är några av omdömena. En
20-årig tjej skriver i enkäten: ”Ni borde ha
Klamydiamåndagen flera gånger per år”.
– Kampanjen syftar till att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring klamydia och
kan leda till att man går och testar sig en
annan dag, om inte just på själva Klamydiamåndagen. Det viktiga är att mottagningarna
visar att man kan testa sig hos dem.
På många mottagningar märker personalen
av en uppgång i klamydiatester veckorna
innan och efter. ”Man kommer andra dagar,
man blir medveten” meddelar en ungdomsmottagning som deltar i kampanjen.
ANTALET SOM TESTADE sig skilde sig
mycket mellan olika mottagningar. Vissa fick
så många testande att de måste hänvisa en del
vidare till andra testställen. Andra fick inga
besökare alls under Klamydiamåndagen,
vilket skapat visst missmod.
– Det är dock viktigt att tänka i ett större
perspektiv, menar Karolina Höög, barnmorska
på Lafa och ansvarig för Klamydiamåndagen i
Stockholms län.
NÅGRA VECKOR efter Klamydiamåndagen
kom Vårdguiden med en uppföljande uppmärksamhetskampanj om att beställa klamydiatest över nätet, för att testa sig själv
hemma. Nu är kampanjerna över för i år, men
möjligheten att testa sig gratis eller beställa
hem gratis klamydiatest finns året om på
www.klamydiatest.nu.
26 INSIKT
3/11
GUNILLA JÄGEBERG
I USA ÄR 27 JUNI en dag vigd åt att påminna
om och medvetandegöra vikten av att hivtesta
sig. Bakom arrangemanget står bland annat
the National Association of People with
AIDS och Centers for Disease Control and
Prevention. Inför 27 juni 2011 sade president
BARACK OBAMA i ett pressmeddelande
bland annat:
“En av fem amerikaner som lever med hiv är
inte medveten om sin infektion, vetskapen om
detta visar på vikten av att se till att människor känner till sin hivstatus och att få in dem
som lever med hiv i vårdsystemet”.
Bristen på medvetenhet och kunskap om
hiv bland USA:s invånare har lett till att
40 procent av personer som bär på viruset inte
diagnostiseras förrän de utvecklar aids.
I juli 2010 lanserade Obamaadministrationen
landets första nationella hiv/aidsstrategi.
Målet med denna är bland annat att minska
antalet nya hivinfektioner och öka tillgängligheten till vård för dem som drabbats.
WAD
SIST MEN INTE
minst vill vi
påminna om
Worlds Aids Day,
WAD, 1 december.
Läs i rutan
til höger om hur
Stockholm ska
uppmärksamma
hiv/aidsfrågan
och minska
okunskap och
fördomar.
REGIONNYTT STOCKHOLM / GOTLAND
World Aids Day
FÖR ANDRA ÅRET i rad samlas
ett flertal aktörer både från
vården och från frivilligsektorn
för att sätta hiv på agendan.
Samarbetet sker inom ramen
för regionalt kunskapsnätverk
Stockholm/Gotland.
I STOCKHOLM uppmärksammas
WAD med aktiviteter på Kulturhuset. Där bjuds på föreläsningar,
panelsamtal och filmvisning för
gymnasieungdomar och för allmänheten.
Läs det utförliga programmet
på www.wadstockholm.se!
LÄRARE, HALLÅ!
I HÖRSALEN arrangeras ett föroch ett eftermiddagpass för
gymnasieklasser, kl 9.15 respektive 13.00. Eftermiddagspasset
är fullsatt.
ANMÄL DIN KLASS till förmiddagspasset genom att mejla till
[email protected]. Först till kvarn!
Till SCEN PLATTAN:s akiviteter
krävs ingen föranmälan.
På STOCKHOLMS UNIVERSITET
arrangeras lunchföreläsningar
under hela vecka 48 i samarbete
med studentkåren.
Studenterna bjuds på kortare
nedslag i historien, basfakta
om hiv samt ett samtal om riskbeteende och sexuell hälsa.
BIOGRAFEN ZITA visar filmer
på temat hiv under WAD-kvällen.
MEDVERKANDE aktörer är
Hiv-Sverige, Infektionskliniken
Huddinge, Kill- och tjejmottagningen på Maria Ungdom,
Lafa, Noaks Ark, Posithiva
gruppen, Resurs- och kunskapscentrum för barn och unga som
lever med hiv, RFSL Stockholm,
RFSU Stockholm, Sesamenheterna och Ungdomsmottagningen i Botkyrka.
ULRICA ZWENGER
I ÖVER 20 ÅR har WAD, World
Aids Day 1 december, uppmärksammats internationellt.
Initiativet togs 1988 inom
Världs- hälsoorganisationens
(WHO) globala aidsprogram
UNAIDS. Man ville fokusera på
säkrare sex och arbeta mot
stigma och diskriminering. Det
Röda bandet eller Red Ribbon
introducerades i USA redan 1991
och är den internationella symbolen för kampen mot hiv och för
solidaritet med hivpositiva.
WAD har blivit en av världens
mest uppmärksammade hälsodagar och erbjuder ett viktigt tillfälle att skapa medvetenhet och
upplysning kring hiv, att minnas
dem som gått bort och fira framgångar som ökad tillgänglighet
till förebyggande insatser och
behandling.
Vad vet vi om hepatit C idag?
Vad görs för injektionsmissbrukarna?
CONVICTUS arrangerar i samarbete med Smittskydd Stockholm två konferenser med samma
program på temat hepatit C.
De syftar till att öka kunskapen
om det aktuella forskningsläget
kring hepatit C samt om vad som
görs för gruppen injektionsmissbrukare.
Konferenserna vänder sig till
personal inom organisationer som
möter målgruppen aktiva missbrukare, både inom frivillig och
offentlig sektor. Tanken är att
kunskapen sedan ska föras vidare
till missbrukarna själva. Convictus har ett hälsofokus i sin verksamhet och arbetet med att
förebygga hepatit C är en del av
flera hälsofrämjande insatser.
– Hepatit C har varit en eftersatt infektion i Sverige, den har
inte alls fått samma uppmärksamhet här som i många andra europeiska länder. Eftersom smittvägarna för hepatit C och hiv i
huvudsak är desamma i målgruppen injektionsmissbrukare går det
förebyggande arbetet hand i
hand, säger CLAES HEIJBEL, verksamhetschef på Convictus.
Båda konferenserna hålls på
Nürnberghuset, Björngårdsgatan
14, 9 november kl 8.30–11.45
respektive 22 november kl 13-16.
ANMÄLAN till den första
konferensen görs via mejl på
[email protected]
och till den andra på
[email protected].
Gotland
I DEN REGIONALA samordningen
kring hivprevention ingår även
Region Gotland. Under hösten
hålls två kurser i Visby: ”Normkritisk pedagogik i sex- och samlevnadsundervisningen” och ”Fråga
Chans- sex och samlevnad för
10–13-åringar”. Arbetet med att
utveckla samarbetet fortsätter
under hösten.
SEN SIST
Populärt med egen liggstatistik
DET VAR POPULÄRT att skapa
sin egen kurva, över 7 000 liggkurvor registrerades under de
sommarmånader som kampanjen
pågick. Många laddade ner appen
och testade först hur den funkade,
vilket blev en väldigt kort liggkurva, för att senare återkomma
med en lite längre. Trots all statistik säger liggkurvan inget om kvaliteten på ligget. Statistiken visar
istället på den stora variation som
ett ligg kan ha.
Liggen skickades in från hela
landet och användes till att flera
gånger dagligen producera statistiska minianalyser som publicerades på webben, Facebook och
Twitter. Glamourösa blondiner
snittar på runt sex minuter, sportiga vädurar låter högre än roliga
tvillingar och poppiga stenbockar
ligger tystare mot slutet är exempel på ny kunskap som Liggprofilen har resulterat i.
– Liggprofilen syftar till att upp28 INSIKT
3/11
märksamma kondomen och göra
den till ett självklart skydd vid
sexuella möten. I varje sommarkampanj försöker vi göra kondomen populär genom att sätta den i
nya, roliga och interaktiva sammanhang, säger Elin Jacobsson,
folkhälsovetare på Lafa som
jobbat med kampanjen.
Enligt enkäten som fanns på
webbplatsen kondom08.nu har
användarna av appen blivit mer
positiva till att använda kondom,
vilket var syftet med kampanjen.
SOM AVSLUTNING på kampanjen arrangerades en tävling där
förstapriset var en helkväll med
sexualupplysaren Olle Waller som
jobbar på Lafa. Han svarar på
frågor på säkraresex.se och är känd
från tv och radio. De tre pristagarna Jennifer Ivars, Stephanie
Möller och Daniel Boltes Persson
fick ta med sig varsin kompis för
att åka Globens Skyview och äta
middag hemma hos Olle Waller.
Olle Waller inledde middagen
med att berätta om sexualunder-
visningens historia. Middagen
gick av stapeln 28 september,
samma dag som den nystartade
Sex- och samlevnadsdagen.
Dagen ska uppmärksamma sexoch samlevnadsundervisningens
betydelse och försöka minska de
skillnader i kvalitet som finns
mellan skolor. Middagsgästerna
hade alla olika betyg att ge sexoch samlevnadsundervisningen
som de själva fått i skolan. Allt
ifrån fruktansvärt dålig till att
man minns engagerade lärare som
förklarade saker bra.
Kvällens samtal handlade sedan
om breda aspekter av sexualitet
som kondomer, bdsm, asexualitet
och hur det var när aids först upptäcktes i Sverige. Innan gästerna
gick fick de med sig varsin goodiebag med kondomer.
Ovan: Kampanjen marknadsfördes
bland annat med affischer på stan.
Mitten, fr v: Vinnarna med kompisar: Sara Backlund, Jennifer Ivars,
Lafas Olle Waller, Stephanie Möller,
Carl-Johan Hellström, Daniel Boltes
Persson och Agnes Aronsson.
Stephanie Möller håller upp en
t-shirt med sin liggkurva på. Den
ingick i ytterligare tävlingsmoment
under kampanjen.
Nederst: Vinnarna i Liggprofilen
fick följa med Olle Waller, t h, på en
färd med Globen SkyView.
VIKTORIA ASP
ANDREA JOHNSON
UNDER SOMMAREN delade
Lafas kondomutdelare ut 50 000
kondomer vid ett trettiotal platser
i Stockholm. Kondomerna var för
fjärde året i rad specialgjorda för
stockholmare med ”08” tryckt på
konvolutet. För att uppmärksamma kondomer och få folk att
börja snacka skapades också
mobilappen Liggprofilen. Appen
registrerade vibrationer, ljudstyrka och tid för att skapa en unik
liggkurva. Mobilen placerades i
sängen eller i bakfickan om liggandet skulle ske stående. Liggprofilen startades och användarna
fick en påminnelse om att det var
dags att sätta på kondomen innan
registreringen och det tänkta
ligget startade. Efter avslutat ligg
var det valfritt om man ville fylla i
lite fakta om sig själv, till exempel
hårfärg, ungefärlig ålder och personlighet, och dela med sig av
liggkurvan på webben.
GUNILLA JÄGEBERG
Glamourösa blondiner snittar på runt sex minuter, sportiga
vädurar låter högre än roliga tvillingar och poppiga stenbockar
ligger tystare mot slutet, är exempel på hur det kunde låta när
app-användarnas egen liggstatistik analyserades i sommarens
Lafakampanj. Och vinnarna i den avslutande tävlingen bjöds
på en tur i Globen SkyView.
SEN SIST
Inspirerande sexdag
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA bjöd
under Sexdagen studenterna på
föreläsningar och möjlighet att
vidga sina vyer. De fick bland
annat känna på penisproteser, tillverka sin egen porr, hämta information och gratis kondomer.
– Målet med Sexdagen är att
sprida en positiv och bejakande
bild av sexualiten och dess olika
uttryck som baseras på kunskap,
säger Fredrik Harmjanz, projektledare, RFSU Stockholm.
Sexdagen arangerades 19
oktober av RFSU Stockholm och
kåren på högskolan, SöderS.
Förutom föreläsningar möttes
studenterna av utställare från
Lafa, Kärleksakuten, transföreningen KIM, sexinspiratören
Marika Smith och grupper inom
RFSU Stockholm som fokuserar
på bdsm och polyrelationer.
Tidigare har sexdagar anordnats
på andra högskolor och universitet av olika lokalföreningar inom
RFSU. Det här var andra gången
på Södertörns högskola.
UNDER eftermiddagen hölls elva
föreläsningar. Pelle Ullholm,
sexualupplysare från RFSU,
pratade om sex bortom samlagsnormen.
– Vi är perverst fascinerade av
vaginala samlag i det här landet,
säger Pelle Ullholm.
Vaginala samlag fortsätter att
rankas högst trots de svårigheter
som kan förknippas med det,
som exempelvis tidig utlösning,
samlagssmärtor, svårigheter för
Nedan t v: Sofie Eriksson, Vendela
Helldorff och Netta II Nilsson svarar
på påståenden om sex ställda av
Colour of Love-informatören Hilda
Jakobsson.
Nedan: Lafa fanns också på plats
under Sexdagen. Här berättar
Gunilla Jägeberg om verksamheten.
kvinnor att få orgasm, storlek på
kön och oro för könssjukdomar
och oönskade graviditeter. Ullholm berättar att vi inte tänker
utanför samlagsnormen eftersom
det saknas ord för de andra sätten.
Gnidsex, klitorissex och smeksex
är ord som skulle kunna användas.
– Ett vanligt problem som kan
uppstå i en relation mellan en kille
och en tjej är att tjejer inte får
orgasm för att vaginalsamlag
innebär för lite klitorisstimulation
medan killen får tidig utlösning,
säger Pelle Ullholm.
Flera sexuella problem skulle
alltså kunna lösas genom minskat
fokus på vaginalsex.
VIKTOIRA ASP
NÅGRA studenter som besökte
Sexdagen var Netta II Nilsson, Sofie
Eriksson och Vendela Helldorff
som pluggar dramatisk gestaltning. De besökte Colour of Love
och besvarade påståenden om sex.
– En del frågor var svåra att tolka
för vi kan ha olika benämningar
för samma sak, säger Netta II
Nilsson och tar klitorissex som
ett sådant exempel.
Hon tycker Sexdagen är ett
riktigt bra initiativ.
– Det är ett avslappnat sätt att ta
till sig information och man blir
intresserad av frågorna.
VIKTORIA ASP
Hemligheter som kan hjälpa
ATT VARA UNG och söka sin
identitet, vem är jag och hur ska
jag leva mitt liv, tror jag var och
en av oss kan minnas med blandade känslor. Det var både
himmel och helvete. Rädsla, oro,
bristande självkänsla och en
självkritisk blick på den egna
kroppen, i kombination med en
stark längtan att få möjlighet att
utforska sin sexualitet, virvlade
fram som en malström under
tonåren.
För unga människor med olika
typer av funktionsnedsättningar
är det förstås ingen skillnad när
det gäller drömmar om sex och
längtan efter närhet. Problemet
rör hur man kan hantera frågorna
när man samtidigt är helt beroende av en eller flera personliga
assistenter. Hur raggar man med
en personlig assistent vid sin
sida? Hur kan man upptäcka och
utforska sin kropp när man inte
kan klä av sig själv? Hur gör man
när man måste ha en assistent
med när man ska ha sex?
PROJEKTET ”En hemlighet känd
av många” startade 1 oktober
2009 och ska pågå till den 30 september 2012. Projektet drivs av
Förbundet Unga Rörelsehindrade och finansieras av medel
från Allmänna Arvsfonden.
Syftet med projektet är att bryta
de tabun och tystnader som rör
frågor kring sex, relationer,
kärlek och olika typer av funktionsnedsättningar.
I mars 2011 kom boken Hemligheter kända av många – En metod
och handbok för dig som har per-
Hemligheter kända av många –
En metod och handbok för dig som
har personlig assistans, skriven av
Veronica Svensk för Förbundet Unga
Rörelsehindrade. Kan laddas ner på
www.ungarorelsehindrade.se.
gäller att stödja och vårda och
samtidigt förmå att se sina nära
och kära som sexuella varelser.
sonlig assistans skriven av projektets ledare Veronica Svensk.
Det är en stor bok i det lilla formatet. Veronica Svensk lyckas att
på bokens nittio sidor ge ett historiskt perspektiv, reflektera
kring samhällets attityder, nära
anhörigas dubbelhet när det
MEN FRAMFÖRALLT är boken
till stor hjälp för både brukare
och assistenter när det gäller hur
man kan närma sig de svåra frågorna, hur man ska göra för att
våga prata. Boken innehåller gott
om praktiska tips och värderingsövningar och kan användas långt
utanför den tänkta målgruppen.
OLLE WALLER
3/11
INSIKT 29
BÖCKER FILM
Stenhård kvinnokämpe i helfigur
JAG TRODDE ATT jag redan
visste allt om Ottar. Jag tillhör ju
den första generationen som fick
sexualundervisning i skolan.
Kanske hade min lärarinna Margareta Möller träffat Elise OttesenJensen som hade provlektioner
för lärare och barn på 1940-talet.
Trots att Ottar var svårt motarbetad under sin kamp för sexualundervisning så blev det ändå hon
som till slut fick Skolöverstyrelsens stöd att introducera ämnet i
de svenska skolorna. Visserligen i
ABF:s regi, men Skolöverstyrelsen finansierade det hela. Det
gjorde Ottar både stolt och glad.
Hon var hela livet en otrolig
rebell, tuff agitator och trogen
syndikalist som trotsade det
etablerade samhällets lagar och
förordningar, men som ändå njöt
av beröm uppifrån. De lagar hon
främst kämpade mot gällde förbud
mot preventivmedel, abort och
homosexuella handlingar. Hon
hjälpte kvinnor med pessar och
aborter och förmedlade kontakter
mellan homosexuella.
JAG TILLHÖR också dem som
sett och hört Ottar livs levande,
på 50-talet i Folkets Hus i Enköping. Hon började alltid sina föredrag med att berätta om sina händer, den ena saknade två fingrar
och den andra tummen. Olyckan
hade skett under en kemilektion
och hon ville berätta om den för
att folk skulle kunna koncentrera
sig på det hon verkligen ville prata
om, nämligen kvinnor som hon
mött. Och det blev den ena eländeshistorien efter den andra.
Unga kvinnor som blivit gravida
efter tvångssamlag med arbetsgivaren, alkoholisthustrur som
blivit våldtagna av sina män och
födde det ena barnet efter det
andra, en sexbarnsmor som i sin
förtvivlan över ännu ett oönskat
barn försökt abortera sig själv.
Lösningen var förstås preventivmedel och rätten till abort på
kvinnans villkor. Ottar var
rasande på läkarna som förlöste
kvinnorna utan att berätta om hur
de kunde skydda sig.
ALLT DET HÄR känner vi redan
till, men Gunilla Thorgren ger i sin
fylliga och mycket läsvärda bok
hela bakgrundsbruset till Ottars
insatser. Hon berättar om uppväxten i en sträng prästfamilj i Stavanger där mamman födde 18
barn, hade flera missfall och blev
totalt utarbetad. Ottar var näst
yngst i syskonskaran och när
hennes yngsta syster Magnhild
blev gravid i 16-årsåldern försköt
familjen henne, skickade henne
till Danmark och barnet lämnades
bort. Ottar tog händelsen hårt
och kunde aldrig förlåta föräldrarna. Gunilla Thorgren tror att
systerns öde som ledde till att hon
blev psykisk sjuk och begick självmord var en av drivkrafterna för
Ottar i hennes energiska och outtröttliga arbete. Alla barns rätt att
vara önskade och kvinnans rätt att
En stor liten film om kärlek
30 INSIKT
3/11
kontrollera sin egen kropp blev
två av alla de frågor som Ottar
engagerar sig i.
DET ÄR INGEN hejd på vad Ottar
klarar av, det är nästan Forrest
Gump-varning, hon dyker upp i
de mest oväntade sammanhang.
Som sportjournalist rapporterar
hon från OS i Stockholm 1912,
hon upptäcker Helga Johansson,
som senare blir Moa Martinsson,
hon är agent för den amerikanske
författaren Upton Sinclair och
översätter hans böcker, hon tar sig
fram på engelska, tyska och
franska. Antingen hade hon ett
otroligt gott självförtroende eller
så saknade hon helt spärrar. Hon
är faktiskt alldeles orädd, det ser
man i de värdefulla och otroligt
drastiskt formulerade tal och brev
som Gunilla Thorgren noggrant
valt ut. Inte minst i politiska sammanhang där hon stenhårt drev
kvinnofrågor i den manligt dominerade syndikaliströrelsen. En
enda gång hamnar hon helt fel i
sin iver att ta till sig nymodigheter. Det gäller hennes obegripliga
inhopp i rashygiendebatten.
BOKEN HETER ju Ottar och kärleken och hennes kärlek får vi veta
minst om. Hon var väldigt förtegen om sitt privatliv. När hon är
28 år träffar hon sitt livs kärlek,
den stilige syndikalistiske agitatorn och skribenten Albert Jensen.
Enligt Thorgren kan han ha varit
hennes enda partner. Genom
NU NÄR DE värsta svallvågorna
lagt sig efter antologin Happy
happy, boken som diskuterar den
lyckliga skilsmässan, kan det vara
läge att rekommendera en film,
som på ett rakt och enkelt sätt
problematiserar både förälskelsen, äktenskapet och separationen. Blue Valentine (regi Derek
Cianfrance) handlar om ett par
med en dotter. De närmar sig 30
och har fastnat i en allt gråare
vardag.
Berättelsen är enkel men
bakom de faktiska förloppen
finns ett helt batteri av möjliga
diskussionspunkter. Hur långt
OTTAR & KÄRLEKEN
Författare: Gunilla Thorgren
Förlag: Norstedts, 2011.
Albert dras Elise in i den politiska
världen och den passar henne
perfekt, de två verkar ha varit ett
riktigt radarpar som under många
år sporrar varandra både politiskt
och journalistiskt. Ibland jobbar
de till och med på samma tidning.
Men på något sätt blir det ändå
inte den perfekta relationen.
Deras enda barn dör ett par dagar
efter födelsen, och det blir en
livslång sorg för Elise. Albert
tröttnar så småningom på Elises
sexualfrågekamp och tröstar sig
med en betydligt yngre kvinna.
Elise råkar då ut för en bilolycka
som i själva verket är ett självmordsförsök. Men Ottar kommer
igen, utvecklar RFSU och blir den
förgrundsgestalt för sexualupplysning i Sverige och internationellt som vi är vana vid.
ANNA-KARIN ASP
räcker passionen? Vad krävs för
att respekten mellan två individer i en relation ska fortleva? Är
”lika barn leka bäst” verkligen ett
axiom; vi vill väl att livet ska vara
mindre statiskt än så? Finns det
ett manligt och ett kvinnligt sätt
att tala – om drömmar och förväntningar? Cindy (Michelle Williams) och Dean (Ryan Gosling)
vill så gärna rädda vad de har tillsammans. Går det? Vem förlorar
mest på att stanna? Här finns
inga pekpinnar men gott om
nakna, komplicerade känslor i ett
fantastiskt fint skådespeleri.
LOTTA JONSON
KORTFATTAT
KILLFRÅGOR.SE
Deppigt värre
baka till landet hon kom från.
Novellformen kan vara knepig;
när väl relationen till personerna
etablerats tar det hela slut. Å andra sidan återkommer figurerna
och det serveras rätt mycket dramatik i varje kapitel. Men varför
är allt så deppigt? Inte en ljusglimt
någonstans. Visst är synd om
människorna, men så hemskt är
det väl inte alltid ens att vara tonåring. Hela tiden. Jo, kanske …
LOTTA JONSON
JAG VILL BARA ATT DU
GILLAR MIG
Författare: Ingrid Olsson
Förlag: Rabén & Sjögren, 2011.
BÅDE FLER ABORTER OCH FÖDSLAR
Hedersvåld mot hbt-personer
MORDEN PÅ Fadime och Pela
minns vi alla med fasa. Alltsedan
dess har samhället blivit varse att
hedersrelaterat våld kan drabba
unga kvinnor som förälskar sig i
”fel” män. Men att hbt-ungdomar
oavsett kön kan utsättas för samma sak har knappast uppmärksammats alls. I intervjuboken Hbt
& heder, skriven av Frida Darj och
Hedvig Nathorst-Böös tillsammans
med Cecilia Jarl-Åberg, berättar
hbt-personer sina historier. Alla
har vuxit upp i familjer där hedersbegrepp styr vad som är tilllåtet. De berättar om våldsuttryck
och rädsla. Den som bryter mot
normerna straffas och många
tvingas leva dubbelliv. Boken tar
upp en rad frågor: hur självbilden
påverkas av den kulturella miljön,
våldets logik och på vilket sätt
hedersnormerna tar sig uttryck i
vardagen. Däremellan berättar ett
tjugotal ungdomar ur sina liv.
Men det här är inte bara en enda
lång klagovisa. Hbt & heder
mynnar ut i ett antal förslag till
motåtgärder. Det är viktigt att
arbetet mot hedersrelaterat våld
inte bara fokuserar på unga tjejer
utan också inbegriper hbt-personer. Slutligen uppmanas regeringen att ta fram en handlingsplan mot hedersvåld med tydligt
hbt-perspektiv.
En viktig bok som skildrar en
ofta väl dold verklighet.
LOTTA JONSON
UNDER 2010 GICK både antalet förlossningar och antalet aborter upp i
länet. Förlossningarna ökade med 3,9 procent jämfört med 2009 och
aborterna ökade med 2,3 procent jämfört med 2009. Aborterna ökade i
alla åldersgrupper förutom i tonårsgruppen, där antalet aborter minskade med 5,2 procent. Abort- och förlossningsstatistik publiceras i heloch halvårsrapporter som finns att ladda ner på www.lafa.nu
Förlossningsprognoser som tidigare hittats på lafa.nu finns nu att ladda
ner på www.sll.se
POLEN-PROTEST
EN FÖRSTA POLSK Slutwalk genomfördes 1 oktober i Gdansk. På
gatorna protesterade unga kvinnor med plakat där texten löd ”Min
kropp är min ägodel”, ”Nej betyder nej” med mera. Deltagarantalet var
inte så stort som på många andra platser men marschen är viktig i ett
land där motståndet mot feministiska uttryck och aborter ökat, inte
minst bland vissa politiker.
Slutwalk-fenomenet startade i Toronto 3 april i år som en protest mot
uttalanden om att kvinnor borde klä sig anständigt för att undvika att bli
våldtagna; ett solklart försök att lägga skuld på kvinnan i varje våldtäkt
eller våldtäktsförsök. Därefter har rörelsen spritt sig som en löpeld och
tusentals har protesterat världen runt. London, New York, Berlin, New
Delhi, Amsterdam är bara några av alla städer där demonstrationerna
genomförts, allt för rätten att klä sig som man vill utan att behöva kallas
slampa.
FITTBLOGG SOM VÅGAR
Fitt For Fight är en halvårsgammal blogg som skriver
närgånget, passionerat och uppkäftigt om det kvinnliga
könet. Har synts och hörts i panelsamtal på Pride, blänkare i Ottar och i radioprogrammet Ligga med P3. På
bilden ett insänt bidrag till fittforfight.wordpress.com.
”JESSICA”
HUR GÖR MAN för att synas? För
att höras? Så att alla inser vem
man är längst där inne. Joanna och
klasskompisarna i Ingrid Olssons
Jag vill bara att du gillar mig ställer
egentligen alla samma desperata
frågor. De ”skriker” ut sin förtvivlan men ingen tycks ta någon som
helst notis om dem.
Fiktionen är enkel, tio gymnasielever väntar på en lärare. Medan
de gnabbas i klassrummet presenteras de också genom varsin inre
monolog. Greppet är fyndigt och
mycket skickligt genomfört, fast
lite svårt för den icke helt läsvane.
Både innehållet och språket i
berättelserna ger ungdomarna
olika karaktärer. Bara den tonårsmässiga självcentreringen förenar
dem. Liksom tragiken.
Det sociala arvet vilar tungt på
somligas axlar. Någon är ”bara”
olyckligt kär. En låter sig utnyttjas sexuellt, en annan längtar till-
DET FINNS ETT SEXTIOTAL tjejforum på nätet (typ Tjejjouren.se) men
killar har svårare att hitta motsvarande hjälp och diskussionspartner.
Killfrågor.se är förmodligen världens enda i sitt slag, ett stödforum dit
unga killar eller de som känner sig som killar i åldern 10–18 år kan
vända sig. Verksamheten bygger bland annat på
tankar om att normer för manlighet kan vara
begränsande för mäns/killars liv och psykiska
hälsa. Inte minst gäller det att hela tiden diskutera
invanda föreställningar. Genom att stötta killar
med ett normperspektiv hoppas Killfrågor.se på
ett mer jämställt och mindre våldsamt samhälle.
Sajten Killfrågor.se öppnade för två år sedan. Idag
finns också en chatt öppen fyra kvällar i veckan.
Antalet besökare, över 150 per kväll, visar att många har behov av råd
eller ibland bara av att ventilera sina funderingar. Riktad Facebookreklam till gruppen 13–18-åriga killar, gör att Killfrågor.se får kontakt
med nya intresserade.
Killfrågor.se har ett trettiotal aktiva volontärer, samtliga 20 plus, som
ska utbildas i att tala med killar om sexuella övergrepp. Ytterligare ett
tiotal nya blir så kallade pratkompisar inom kort. Volontärerna känner
av och följer upp chatten för att vid behov försöka få killar med allvarliga problem att söka mer professionell hjälp.
Killfrågor.se drivs av Män för Jämställdhet och arbetar just nu med ett
projekt om sexuella övergrepp, finansierat av Childhood Foundation.
Tidigare har sajten fått stöd från Allmänna Arvsfonden. Nu har mer
pengar sökts från olika håll så verksamhetsledaren JENS MALMSTRÖM
hyser förhoppningar om att kunna fortsätta arbetet även framöver.
3/11
INSIKT 31
POSTTIDNING
Lafa
Box 175 33
118 91 Stockholm
Anmäl ändrad adress!