Homofobi stör hivarbetet
3/10 Om hiv, sex & sånt 2/10 Sex och samlevnad på schemat Abort hemma gör mannen delaktig INSIKT 3/10 7 15 22 Här satsas stort – och långsiktigt Ove Sköld, rektor på Norra Real, berättar om hur man satsat på fortbildning i sex och samlevnad. ”Omskärelse minskar hivspridning” Rapport från den internationella aidskonferensen i Wien med temat ”Rights here, right now”. Abort hemma gör mannen delaktig Anneli Kero har forskat om hur medicinska hemaborter påverkar männen. 24 OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger ”Nu behövs förankring” För Norra Real-läraren Anna-Karin Fridolfsson var det ett stort lyft att få fortbilda sig på arbetstid. Ta plats! Crip-teori och transpersoners rätt till könsbyte diskuterades på flera av årets Pride-seminarier. 4 11 Med fokus på normer På Frejaskolan i Gnesta vill lärarna börja tidigt med sex och samlevnad. Sex i livskunskapen I Göteborg kompletteras livskunskapsmetoden SET med fortbildning i sex och samlevnad. ULRICA ZWENGER 13 ”Ett u-land när det gäller sexualupplysning” Rapport från USA där många skolor bara predikar dygd och avhållsamhet. GUDRUN RENBERG 9 16 Homofobi stör hivarbetet Det har blivit svårare för homosexuella i Senegal. 20 Gaybaren måste stänga Homofobin är ett stort problem i Mongoliet. 27 REGIONNYTT Stort evenemang på WAD 28 Nationell preventionssatsning på Klamydiamåndagen Sexiga låtar 30 Böcker, teater, Kortfattat På gång på Lafa VÄLKOMMEN ATT FORTBILDA DIG! Höstens kursprogram är i full gång men det finns fortfarande plats på några av Lafas kurser: ■ Normkritisk pedagogik i sex- och samlevnadsundervisningen! Vad innebär det? (fördjupningskurs) Fredag 22 oktober kl 9–16 på Lafa. Kursledare: VERONICA BERG, ansvarig för utbildning och skolinformation på RFSL Stockholm, MIKAEL HANSÉN GOOBAR, gymnasielärare. INSIKT – om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa, enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon 08–737 35 50 Fax 08–737 36 40 Postadress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm 2 INSIKT 3/10 ■ Sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet (metodkurs) Dag 1: 27 oktober kl 9–13, workshop på Nationalmuseum inklusive lunch. Dag 2 och 3: 8–9 november, heldagar på Lafa. Uppföljning sker våren 2011. Kursledare: THÉRÈSE JUVALL, skolansvarig på Lafa och ELIN JACOBSSON, vik redaktör för metodpärmen Röda Tråden. ■ ”Den bästa kondomen är den som kommer på” (metodkurs) Redaktör Hanna Ådin [email protected] Telefon 08–737 35 57 Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman www.lafa.nu Torsdag 28 oktober kl 13–16.30 på Lafa. Kursledare: OLLE WALLER, sexualupplysare på Lafa, DANIEL FOXHAGE, kurator och sexualupplysare. SPÄNNANDE SEMINARIER! ● Onsdag 20 oktober kl 14–16: Författaren STEVE SJÖQUIST leder ett seminarium på Lafa utifrån sin nya bok FOTSPÅR – OM HIV OCH OM ATT LEVA (läs intervju på sidan 3). Redaktionskommitté: Karolina Höög Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Gunilla Neves Ekman Robert Pantzar Olle Waller Hanna Ådin Vi diskuterar även hur man kan prata med unga om hiv. ● Onsdag 24 november kl 14–16: Forskaren RONNY TIKKANEN leder seminariet SEXUELLT RISKTAGANDE – HUR KAN DET FÖREBYGGAS? FÖR ANMÄLAN OCH MER INFO: www.lafa.nu Du kan även kontakta LIS-MARIE KANON, tel 737 35 42, [email protected] Layout: Lotta Continua [email protected] Prenumeration och adressändring: Claes Sjöstedt [email protected] Telefon 08–737 35 50 Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912 ☎ LEDARE CECILIA MELLBERG INSIKT ringde till … STEVE SJÖQUIST, … som skrivit boken FOTSPÅR – OM HIV OCH OM ATT LEVA samt tidigare LIVSFRÅGOR och INNANFÖR. Hur skulle du beskriva din senaste bok? – Den innehåller 20 krönikor på olika teman. Man kan också se den som en samling tankar, erfarenheter, möten och reflektioner efter att ha levt ett långt liv med hiv. Men boken handlar inte bara om hiv utan om livet överhuvudtaget. Vad fick dig att skriva ”Fotspår”? – När jag hade levt med hiv i närmare 20 år förstod jag att vi redan har tappat historien, så snabbt uppstår historielöshet! Nya generationer vill förknippa sex och lust enbart med bra saker men vi är skyldiga att ge dem hela bilden och även inkludera det som är svårt. Varje människa måste själv skaffa sig ett förhållningssätt, därför är allt preventivt arbete så himla viktigt, att hela tiden lyfta de sexuella frågorna. Du fick din hivdiagnos 1987. Hur är det att leva med hiv i Sverige idag jämfört med då? – De där åren innan bromsmedicinerna kom ledde till djupa insikter, att till och med när man står helt maktlös finns saker att göra. Människor visade en enorm solidaritet och öppenheten var större då när hiv ställde livet på sin spets. Idag har vi en fantastisk bromsmedicinering men det är svårt att vara öppen, man vet aldrig när man kommer att bli dåligt bemött. Men jag tror på öppenhet och kommunikation, man kan faktiskt dö även av ensamhet och skamoch skuldkänslor. Årets tema på World Aids Day 1 december är ”Stigma och diskriminering”. Vad måste ske för att allmänhetens rädsla och fördomar när det gäller hiv ska minska? – Fler behöver bli öppna med att de lever med hiv. Hiv måste finnas på agendan hela tiden, inte bara på WAD och på sommaren när det är nyhetstorka. Organisationer som jobbar med sexualitet måste få tillräckliga medel för att arbeta med frågorna. Och hiv måste ha en självklar plats i skolarbetet. Det finns en övertro på piller idag, men livet med hiv är inte enkelt. Hiv är heller inte bara en medicinsk fråga utan handlar om en massa olika saker; könsroller, ekonomi, makt. Hiv påverkar individer och är samtidigt en samhälls- och världsfråga. HANNA ÅDIN Hiv på schemat? HÖSTEN ÄR HÄR och också terminens första nummer av INSIKT. Temat är sex- och samlevnadsundervisning, vi hoppas kunna väcka lusten att jobba med sex- och samlevnadsfrågor på alla nivåer i skolan. Efter sommarens stora världsaidskonferens i Wien funderar jag på hur hiv får plats i skolans sex- och samlevnadsundervisning? Och hur medvetna är vi i Sverige egentligen om hivproblematiken? I Wien blev alla de människor som lever med hiv världen över plötsligt synliga. Tusentals kvinnor, män, tonåringar och äldre som lever med skiftande livsvillkor och med olika förutsättningar att klara av sin hivinfektion deltog i konferensen. Svårigheterna att leva med hiv konkretiserades genom många berättelser och studier om stigma, diskriminering och brist på behandling och stöd. Samtidigt var konferensen fylld av kraft, energi och massor av kampvilja. De som bär på infektionen ställde krav och demonstrerade för sin rätt till behandling och gott omhändertagande. Tillbaka i Sverige blev hiv återigen osynligt. Idag jämställs hiv med andra kroniska sjukdomar och tack vare effektiv läkemedelsbehandling ska ingen i Sverige behöva dö i aids. Men vi vet att vården ibland missar att upptäckta symtom som kan tyda på hiv och det händer att patienter utvecklar aids för att hivinfektionen upptäckts så sent att den inte går att behandla. Det saknas med andra ord ibland kunskap och medvetenhet om att hiv faktiskt finns här. AV DE Stockholmsungdomar som tillfrå- gades av Ungdomsbarometern om risken för att smittas av hiv bedömde hälften att det inte fanns någon smittrisk alls. Studier visar att vi inte längre talar så mycket om hiv och i det offentliga samtalet är hiv inte någon stor fråga. Den teoretiska kunskapen om hiv och hur smittan överförs finns hos många men kunskapen om hur det faktiskt är att leva med hiv är ofta dålig. I dag lever cirka 5 000 människor med hiv i Sverige och av dem bor 60 procent, det vill säga ungefär 3000 perso- ner, i Stockholm. Många väljer att inte tala öppet om sin infektion, kanske för att man inte tycker det behövs men kanske också för att man är rädd för att bli utsatt för andras okunskap och för stigma och diskriminering. DET KAN TYCKAS tidigt att redan nu börja tala om World Aids Day 1 december. Men i år kommer vi i Stockholm som på olika sätt arbetar med och engagerar oss för hiv/aids-frågor, att göra en gemensam satsning med Kulturhuset som mötesplats. Temat blir ”Stigma och diskriminering” vilket också är fokus för den nationella kampanjen i samband med World Aids Day. Ett stort antal frivilligorganisationer tillsammans med aktörer från hälso- och sjukvården och Stockholms stad kommer att bjuda in till ett spännande program. På dagtid 1 december kommer vi särskilt att vända oss till länets gymnasieskolor som vi bjuder in till en intressant temadag kring hiv/aids-frågor. På kvällen blir det minneshögtid för allmänheten. Samarbetet kring World Aids Day är första steget i en strävan att öka samverkan mellan olika aktörer för hivprevention i Stockholms län och på Gotland. Både på lafa.nu och här i Insikt kommer vi kontinuerligt att bevaka och rapportera om olika aktiviteter som är aktuella just i Stockholms- och Gotlandsregionen. Är du intresserad av att delta med din gymnasieklass på World Aids Day, anmäl dig redan nu på www.lafa.nu. Kom också ihåg att det är där som du lättast hittar och anmäler dig till höstens alla kurser och seminarier! GUNILLA NEVES EKMAN Gunilla Neves Ekman, tf chef på Lafa 3/10 INSIKT 3 SEX OCH SAMLEVNAD PÅ SCHEMAT Hösten är här och i skolan kämpar små och stora med kunskapsmål, samtidigt som vänskaper formas, kärlek vaknar och utanförskap uppstår. Långt ifrån alla elever får chansen att prata om relationer, sexualitet och känslor. Men i detta nummer berättar vi om två skolor i Stockholms län där sex och samlevnad prioriteras. Läs också om hur man i Göteborg ger sexualiteten plats i livskunskapen – och om sex- och samlevnadsundervisning (och dess motståndare) i USA. Med fokus på normer Sex och samlevnad måste få större plats och inte begränsas till biologilektionerna. Det tycker en grupp lärare på Frejaskolan i Gnesta. Och det är viktigt att börja tidigt, redan första skolåret. e är entusiastiska, de fyra lärarna som jag träffar på Frejaskolan i Gnesta. För dem är sex och samlevnad oerhört mycket mer än kapitlet i högstadiets biologibok där pubertet, samlag, könssjukdomar, preventivmedel, abort och sexuell läggning betas av. I vintras gick de Skolverkets kurs i sex- och samlevnadsundervisning. Nu har de en klar bild av hur ämnet ska utvecklas och de beskriver det snarare som en slags grundläggande livskunskap. – Det går att få in lite sex och samlevnad på varje lektion. Nu har vi ett block med genetik och då passar det bra att till exempel diskutera provrörsbefruktning, säger Maja Thorsen D 4 INSIKT 3/10 som undervisar i no och matte, från sjätte till nionde klass. – I svenska och andra språk finns det gott om chanser att prata om kärlek och sex utifrån den skönlitteratur de läser. PÅ FREJASKOLAN har upplägget tidigare följt den traditionella mallen. Under en dryg månad på vårterminen i åttan har läraren i no (biologi, kemi, teknik och fysik) tagit ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. Nu har en helt annan strategi vuxit fram. Det började med att skolan fick pengar från Skolverket för att arbeta med jämställdhet. Ett delmål i det projektet var att göra sex och sam- levnad till ett större ämne med fokus på genus, normer och makt och att få in sex- och samlevnadsundervisningen i flera olika ämnen. – Nu finns det en helhetssyn. Vi no-lärare är inte längre ensamma om ansvaret för sex och samlevnad, utan kan dela det med alla ifrån idrottslärare till svensklärare. Alla pedagoger kan vara med, säger no- och matteläraren Jessica Holmström. Frejaskolans sex- och samlevnadsundervisning ska präglas av normkritik, berättar Karina Solax Stridh som är so-lärare, jämställdhetsstrateg och den som har haft huvudansvaret för jämställdhetsarbetet på skolan. Fem lärare på Frejaskolan har gått Skolverkets kurs i sex- och samlevnadsundervisning: Karina Solax Stridh, Maja Thorsen, Gunilla Enström, Jessica Holmström samt Gun-Britt Hovmark, som inte kunde vara med vid intervjutillfället. Frejaskolan har totalt ULRICA ZWENGER 680 elever, från förskoleklass till niondeklass. tyckte var attraktiva hos killar och vice versa. – Jag tänkte inte på att det sannolikt finns tjejer och killar i varje klass som inte tycker att det andra könet är attraktivt överhuvudtaget. Nu pratar jag om partner istället för flick- och pojkvänner. DET ÄR EN FÖRDEL att börja tidigt, redan med de allra minsta skolbarnen. Det är en slutsats lärarna på Frejaskolan kom fram till efter Skolverkets sex- och samlevnadskurs. Under kursen gjorde de flera studier bland eleverna, bland annat i en fjärdeklass där barnen fick göra planscher och skriva texter om vad kärlek är. – Det visade sig att de små barnen hade en väldigt konservativ bild av vad kärlek är och hur en familj ser ut. Jag tror att det är viktigt att börja i god tid med att prata om olika former av familjebildningar. Små barn har ju också många frågor om kroppen, säger Jessica Holmström. SVAREN BEHÖVER inte vara så detaljerade när det är sex- eller sjuåringar i skolbänken, konstaterar hon, men man kan till exempel prata om olika ord för könsorgan och om hur barn blir till. Gunilla Enström som är klasslärare från tredje till femte klass berättar om en övning ▼ – Det gäller att komma ifrån den äldre uppfattningen om att det finns en skillnad mellan flickors och pojkars sexualitet. Och att bryta heteronormen. Det är ett tufft jobb, säger Karina Solax Stridh. Hon poängterar att det är själva normen (till exempel kärnfamiljen) och inte den som bryter mot en norm (till exempel den som är homosexuell) som ska problematiseras. Jessica Holmström, som undervisar från sjätte till nionde klass, ger ett exempel på heteronormativ sex- och samlevnadsundervisning: Tidigare gjorde hon en övning där hon delade in klassen i två grupper utifrån kön. Tjejerna fick prata om vilka egenskaper de 3/10 INSIKT 5 SEX OCH SAMLEVNAD PÅ SCHEMAT ▼ med material från rfsl (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) som hon gjorde i en klass med tioåringar. Eleverna fick olika bilder på anonyma individer som de skulle sätta ihop i en imaginär familjebildning. Det blev många traditionella par. – Och när det var svårt att avgöra om det var en tjej eller en kille på bilden drog de slutsatsen att det måste vara en skådespelare, säger Gunilla Enström. DET ENDA PROBLEMET med att börja med sex och samlevnad redan under de första skolåren är, enligt Karina Solax Stridh, att det är så lätt att förstärka eller till och med skapa fördomar istället för att bryta dem – om man inte har nödvändig kompetens i normkritisk sex- och samlevnadsundervisning. – Med yngre barn är det ännu viktigare att inte vara normerande och att tänka på vilka ord och exempel man använder. Med äldre barn kan man diskutera fördomar på ett helt annat sätt, säger Karina Solax Stridh. Undvik att framställa flickor som offer och pojkar som förövare, tänk på att beskriva olika sätt att ha sex på och dela inte in klassen i tjejoch killgrupper om det inte är absolut nödvändigt. Det är några av de tips som står med i Frejaskolans hjälpreda för normkritiskt arbete. Manualen är heltäckande och ger en konkret vägledning – men hur fungerar det i praktiken? Går det att få med alla på båten? – Skolans värld är trög och förändringar tar tid, säger Jessica Holmström. Preventivmedel och sjukdomar viktigast Pelle Pettersson Felicia Johansson Innan vi började fick vi ” skriva ned vad vi ville veta Jag lärde mig mycket av ” diskussionerna. De andra i och jag fick svar. Det var inget fel på undervisningen men allt kan ju bli bättre. Vi pratade om könssjukdomar, preventivmedel, abort och lite om kärlek och känslor. Det kommer ju upp i flera ämnen, men det mesta var på biologin. Man ska inte börja för tidigt. På mellanstadiet kan man inte ta till sig sån här kunskap. klassen vet saker som jag inte vet och det är kul att få höra hur de tänker. Det viktigaste var att få veta mer om könssjukdomar och hur man skyddar sig. Jag är nöjd men vi kunde ha haft det tidigare, kanske i sjuan. Innan dess förstår man inte så mycket. Michaela Forsbäck Martin Bjerring Refan Imad Hon gick igenom allt jag ” ville veta och eftersom vi Vi hade kanske fyra ” veckor på vårterminen i Jag fick reda på allt jag ” ville veta. Jag kom hit från kände läraren väl vågade man ställa frågor. Olika sjukdomar och preventivmedel var viktigast. Det är viktigt att de flesta har kommit in i puberteten när man börjar med sex och samlevnad. Det är bra om man är mer mogen. åttan och det tycker jag var lagom mycket. Vi kunde ha kollat mer på film. Det blir lite fnittrigt att sitta och prata, särskilt i helklass. Det handlar ju mycket om puberteten så jag tycker inte att man ska ha det för tidigt. Sjuan är nog bra. Irak för två år sedan och där börjar man med sex och samlevnad på gymnasiet. Jag tycker högstadiet är lagom. Det var bra att få veta vid vilken ålder man kan börja ha sex och hur preventivmedel fungerar. På Frejaskolan i Gnesta finns flera engagerade lärare som fortbildat sig i sex och samlevnad. Men vad tycker eleverna om sexoch samlevnadsundervisningen – och hur tidigt ska man egentligen börja? INSIKT har pratat med fem elever i klass 9d. Här kan du läsa deras svar. ” ” DE FYRA LÄRARNA konstaterar med viss försiktighet att alla pedagoger inte är lika entusiastiska som de själva. De är överens om att det är viktigt att flera lärare går sex- och samlevnadsutbildningen tillsammans för att det ska bli någon förändring. – För många lärare är sex och samlevnad fortfarande ett jobbigt område, säger Gunilla Enström. Därför finns det också en uppmaning i manualen om att be en kollega om hjälp om något område känns svårt och obehagligt. De lärare som har gått Skolverkets kurs är beredda att rycka in och stötta när det behövs. FÖR ATT FÖRÄNDRINGEN ska bli varaktig krävs dock mer än en grupp entusiaster. Att få ned strategin på pränt, som i den normkritiska hjälpredan, är viktigt och arbetet måste vara förankrat i ledningen. I ett större perspektiv efterfrågar de fyra lärarna tydligare direktiv från Skolverket. – Fortfarande ligger ansvaret för sex- och samlevnadsundervisningen alltför ofta på biologiläraren. Det måste bli tydligt att det är på det här sättet vi ska jobba i skolan idag, säger Jessica Holmström. ANNA DAHLQVIST 6 INSIKT 3/10 ” ” ” ULRICA ZWENGER NORRA REAL I STOCKHOLM: Ove Sköld, rektor på Norra Real. Här satsas stort – och långsiktigt v olika anledningar är sex- och samlevnadsundervisning inte lika vanligt på gymnasiet som i grundskolan. Eleverna måste tillgodogöra sig stora kunskapsmängder för att få bra betyg, vilket sätter press på både elever och lärare. En vanlig (miss)uppfattning är att eleverna är så ”gamla” att de redan vet allt som är värt att veta om sexualitet och relationer. Senare i höst kommer nya ämnesplaner för gymnasiet att antas och det finns gott hopp om att de kommer att innehålla tydligare skrivningar om sex och samlevnad i de olika ämnena. Men redan idag händer det saker på vissa gymnasieskolor, tack vare engagerade A lärare, stöd från Skolverket och – inte minst en skolledning som vågar prioritera de ”mjuka” sex- och samlevnadsfrågorna. PÅ NORRA REAL i Stockholms innerstad finns olika teoretiska program med naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig inriktning. Skolan är populär, fyra gånger så många som kommer in söker dit, och betygen hos dem som kommer in är höga. Eleverna har stora förväntningar på sig att prestera. – Här går elever med enorm motivation! De kämpar och sliter och blir mer och mer stressade. I årskurs två har vi elever som står på gränsen till depression och det är vanligt med ▼ I ett späckat schema är ofta sex och samlevnad det första som får stryka på foten. Men på gymnasiet Norra Real har man satsat på fortbildning i sex och samlevnad. Där ses ämnet som ett viktigt verktyg för att skapa ökad sammanhållning och bättre klimat. 3/10 INSIKT 7 SEX OCH SAMLEVNAD PÅ SCHEMAT Björk sitt intresse för sex- och samlevnadsdelen i projektet. ANSÖKAN FÖLL väl ut, Norra Real fick sammanlagt 1,4 miljoner, främst fortbildningsmedel för att höja kompetensen i personalgruppen. Två lärare, en av dem Gabriella Björk, gick Skolverkets 7,5-poängskurs ”Sexoch samlevnadsundervisning i skolan – skolpraktik och forskningsperspektiv”. Åtta lärare på skolan deltog i Lafas tvådagarskurs ”Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids”. Dessutom fick lärarna gå en fortbildning (act) om hur man kan reducera stress. – Genom att minska ned på undervisningsuppdragen, alltså antalet kurser och timmar, gjorde vi det möjligt för lärarna att gå kurserna på arbetstid och visade samtidigt att det här var viktigt, något vi prioriterade. Min elever, som fått berätta vad de önskar sig av sex- och samlevnadsundervisningen och hur de vill bli bemötta av sina lärare. Ett speciellt ”sex- och samlevnadsrum” på intranätet har skapats, med dokumentation av projekt som genomförts och tips på litteratur och metoder. All personal kan lägga in material där och alla kan använda det. Dessutom har skolan köpt in material till det gemensamma referensbiblioteket, bland annat filmer som tar upp teman kopplade till sexualitet och samlevnad. MEN PROJEKTET är långt ifrån avslutat, berättar Gabriella Björk. – Nästa steg blir att fortsätta inspirera - och att planlägga utifrån de nya ämnesplaner som ska tas av regeringen framöver och utifrån Gy11 – gymnasiereformen 2011. Vi har startat sex projektgrupper på skolan som ska jobba fram en ny organisation och verksamhetsplan Gabriella Björk, tf biträdande rektor. ▼ ätstörningar, berättar rektorn Ove Sköld. Stressproblematiken var en anledning till att Norra Real valde att ansöka om de medel till jämställdhetsprojekt i skolan, som Skolverket utannonserade våren 2009. Tf biträdande rektorn Gabriella Björk, som då arbetade som lärare, skrev tillsammans med kollegan Pontus Thunblad ihop ansökan: – Vi sökte medel för tre olika inriktningar: Att motverka skolrelaterad stress, att integrera sexualitet och samlevnad i olika ämnen samt att motverka traditionella studie- och yrkesval baserade på könstillhörighet. – Jag undervisar i biologi och vi har av tradition ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen. Men samlevnad är ju något som kan tas upp i flera olika ämnen. När Skolverket la ut sin annons befann vi oss dessutom i en utvecklingsfas då vi försökte samarbeta mer över ämnesgränserna, förklarar Gabriella ”Det räcker inte att en person kommit underfund med något om man vill skapa förändring. Det fungerar bara om man är flera som samarbetar.” upplevelse är att många såg det som en individuell och kollektiv chans, berättar Ove Sköld. Han var noga med att flera lärare skulle få delta i fortbildningen. – Alldeles för ofta går man ensam och det är en jättefälla. Förväntan när man kommer tillbaka är att man ska vara någon slags upplysande person för alla dem som inte delat upplevelsen. Men det räcker inte att en person kommit underfund med något om man vill skapa förändring. Det fungerar bara om man är flera som samarbetar. och en av grupperna ska se över just relationskunskap och den psykosociala miljön - och där ska sex och samlevnad ingå. De nya eleverna i årskurs ett kommer redan i höst att få bekanta sig med temat. För Ove Sköld återstår utmaningen att skapa kontinuitet och långsiktighet i arbetet med frågorna. – En viktig uppgift som skolledare tycker jag är att hålla det levande, se till att det hela tiden återkommer. Sex och samlevnad handlar ju om hur vi människor relaterar till varandra och genom att lyfta frågorna kan vi skapa en situation där alla, både ungdomar och vuxna, får utvecklas och växa. MEDLEN FRÅN Skolverket har även använts till en enkätundersökning bland skolans HANNA ÅDIN Skolverkets satsningar på sex och samlevnad PÅ UPPDRAG AV regeringen har Skolverket under en treårsperiod (2008–2010) genomfört en rad insatser för att främja jämställdhet i skolan. Uppdraget omfattar alltifrån att motverka könstraditionella yrkesval till att ge skolpersonal ökad kompetens i frågor om sexualitet och samlevnad. Som en del av jämställdhetsuppdraget kunde grund- och gymnasieskolor våren 2009 ansöka om medel för utvecklingsprojekt och fortbildning. Skolorna kunde välja en eller flera av totalt sex olika inriktningar, varav en att 8 INSIKT 3/10 ”integrera sex och samlevnad i olika ämnen”. I höst ges också, för tredje och sista terminen, Skolverkets kurs Sex- och samlevnadsundervisning i skolan – skolpraktik och forskningsperspektiv, på olika lärosäten. Fortbildningskursen, som ger 7,5 högskolepoäng, riktar sig till lärare, skolledare och personal inom elevhälsa. Syftet är bland annat att ge kunskap om olika teorier och synsätt på sexualitet, utrymme för reflektion kring egna normer och möjlighet att planera och organisera sex- och samlevnadsarbetet på den egna skolan med fokus på att integrera kunskapsområdet i olika ämnen. I VÅRAS överlämnade Skolverket förslag på nya kursplaner för grundskolan till regeringen. Nu i dagarna överlämnas nya ämnesplaner för gymnasieskolan. Kunskaper om genus, sexualitet och relationer kommer att ingå i ett flertal ämnen. Även värdegrundsfrågor och ett normkritiskt perspektiv ges större utrymme i de nya planerna. ANNA-KARIN FRIDOLFSSON, LÄRARE PÅ NORRA REAL: ”Nu behövs förankring” Anna-Karin Fridolfsson, lärare på Norra Real. nna-Karin Fridolfsson är ganska ny på skolan och när hon började noterade hon genast att det fanns ett behov av att utveckla formerna för sex- och samlevnadsundervisning. – Här saknas livskunskap och levnadslära, som funnits där jag jobbat tidigare, och som omfattar frågor om sex och samlevnad. Men så våren 2009 fick Norra Real medel från Skolverket och ett utvecklingsarbete kunde påbörjas. Förra hösten gick AnnaKarin Fridolfsson, tillsammans med kollegan Gabriella Björk, Skolverkets kurs i sex- och samlevnadsundervisning på 7,5 högskolepoäng. – Den syftade till att ge det teoretiska perspektivet på sex och samlevnad, inte minst det sociologiska, och det betydde mycket för oss naturvetare. Sedan jobbade vi i grupper, pratade med varandra och utbytte erfarenheter kring hur man kan lägga upp sex- och samlevnadsundervisningen. A TILLSAMMANS MED sju andra lärare på skolan deltog hon även i Lafas grundkurs ”Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids”. – Där fick vi mer konkreta kunskaper om olika teman inom sex och samlevnad. Många kom till Skolverkets kurs med frågor som: Vad ska det handla om, vad ska innehållet vara? Men det fick vi inte svar på på den kursen. Så på Lafas kurs var det bara ”Jaa, ge mig mer!”, säger Anna-Karin Fridolfsson och skrattar. Hon uppskattar att skolan tog chansen att söka medel för jämställdhetsprojekt, inklusive satsningen på att integrera sexualitet och samlevnad i olika ämnen. Den största vinsten har varit just möjligheten att fortbilda sig. – Det var tillräckligt mycket pengar för att vi, för en gångs skull, kunde få nedsättning i tjänst för fortbildning. Vi kunde gå flera tillsammans och det var ett superlyft! Även enkätundersökningen om sex och – Det viktigaste för mig nu är att förankra det här bland mina ämneskolleger och att få det att fungera på min arbetsenhet med 10–15 lärare. Vi behöver skapa en slags struktur och sedan hoppas jag att det goda exemplet ska sprida sig, att eleverna ska prata med sina kompisar och berätta att ”vi har fått jobba med de här sakerna”. Hon konstaterar också att framtiden påverkas mycket av hur de nya ämnesplanerna kommer att se ut. – Ska man ha sex och samlevnad i de olika ämnena så måste det stå tydligt i ämnesplanerna, annars händer inget. Blir det tydligt inskrivet blir det tvingande, då måste vi lärare ”Det var ett superlyft att vi kunde fortbilda oss på arbetstid.” samlevnad bland skolans elever har varit till hjälp för Anna-Karin Fridolfsson. – Resultatet var väldigt spännande för det visade hur olika det är när det gällde förkunskaper, man kan tro att våra elever skulle vara en homogen grupp eftersom alla går teoretiska program, men så är det inte. I vissa grupper ville man diskutera heteronormens betydelse, i andra handlade det om att få lära sig olika samlagsställningar. NÅGOT ALLA ELEVER önskade var dock att få lära sig om skydd och könssjukdomar. När det gällde lärarnas bemötande var en återkommande önskan: ”Möt oss som vuxna, behandla oss inte som barn”. Anna-Karin Fridolfsson har sammanställt resultatet och kommer att göra det tillgängligt för alla lärare på skolan så att de får en känsla för helheten och ett underlag för det fortsatta arbetet. samarbeta kring det här, säger Anna-Karin Fridolfsson. FYRA ELEVER ANSLUTER för att berätta om sin syn på sex- och samlevnadsundervisningen. De går i den klass som Anna-Karin Fridolfsson är mentor för: nma8 (årskurs 3 på ett specialutformat naturvetenskapligt program med matematikinriktning). De började på Norra Real innan jämställdhetsprojektet påbörjades, men hade två sex- och samlevnadspass på hösten i årskurs 2. Eftersom biologi b inte är obligatoriskt på det här programmet skapade Anna-Karin Fridolfsson och klassen utrymme på mentorstiden. Ytterligare ett pass är inplanerat i höst. Vad gjorde ni på lektionerna i sex och samlevnad? – Första lektionen bestämde vi vad vi ville jobba med, vi fick ställa frågor om sånt vi ville ▼ Fantastiskt att få den här kompetensutvecklingen, tycker Anna-Karin Fridolfsson. Hon är en av lärarna på Norra Real som har deltagit i fortbildningen i sex och samlevnad. 3/10 INSIKT 9 SEX OCH SAMLEVNAD PÅ SCHEMAT ULRICA ZWENGER Anna-Karin Fridolfsson tillsammans med fyra av sina elever i årskurs 3 på Norra Real: Viktoria Wirell, Phanphilat Khamluean, Carolina Sartorius och Fredrik Berndtsson. De uppskattade att få svar på sina egna frågor på lektionerna i sex och samlevnad. ▼ veta, minns Viktoria Wirell. – Ja, en anonym frågelåda var det och vi utgick sedan från era frågor, bekräftar AnnaKarin Fridolfsson. – Andra gången diskuterade vi mycket biologiskt, om könsorganen, hur de ser ut och fungerar, berättar Carolina Sartorius. Har det lagts för lite, lagom eller för mycket tid på temat i gymnasiet? – Det är bra att vi har haft det överhuvudtaget, men jag hade nog gärna sett att det varit lite mer sammanhängande, att lektionerna kom10 INSIKT 3/10 mit tätare, under samma termin, säger Fredrik Berndtsson. – Jag tycker också det är bra att vi har fått nånting, men det kunde ha varit mer, och kanske redan i ettan, säger Viktoria Wirell. – Ja, eftersom alla kommer från olika högstadieskolor så ser det väldigt olika ut, jag hade ingen sex- och samlevnadsundervisning alls, det hanns inte med och det var tråkigt, säger Phanphilat Khamluean. – Det har varit i minsta laget, men ändå mer än vad vi hade fått i en annan klass, om vi inte haft Anna-Karin som lärare, konstaterar Carolina Sartorius. Hon tillägger att hon hade velat ha mer fokus på normer och värderingar. – Det kommer du att få nu i höst. Då ska det handla om det andra området som många av er önskade på första lektionen, nämligen ”relationer – vilka är det som fungerar och vad finns det för möjligheter”. Inför relationspasset måste vi ta upp normer, vi behöver ett verktyg för diskussionen och där är normkritik användbart, säger Anna-Karin Fridolfsson. Vad har varit mest givande? – Att få svar på sina egna frågor, säger Fredrik Berndtsson. – Ja, och att få höra svaren på andras frågor också, det är inte alla frågor man kommer på själv. Sedan kom du med en del eget också (nickar mot Anna-Karin) och vi fick en klar och tydlig bild av hur allt fungerar, säger Viktoria Wirell. – Det är bra, som biolog vill jag förstås att ni ska få en realistisk bild av hur kroppen fungerar, ha kunskap om erektion och lubrikation, i samspel med känslorna och psyket, säger Anna-Karin Fridolfsson. Var det något ni inte visste? – O ja, massor, säger Phanphilat Khamluean. De andra skrattar stort och bekräftande. HANNA ÅDIN Sex i livskunskapen I Göteborg kan lärare som fått utbildning i livskunskapsmetoden SET bygga på kunskaperna ytterligare med en fortbildning i sex och samlevnad. Intensiva övningar med humor och självdistans samt inspirerande diskussioner ska öka förståelsen för eleverna i den egna undervisningen. L rum. Under de två månaderna gör man en planering för sitt sex- och samlevnadsarbete på skolan, kopplat till tydliga mål. Alla deltagare har tidigare gått kurser i set (Social och Emotionell Träning), en metod som tränar elevernas sociala och emotionella förmågor. Marken är således beredd. Öppenhet och kreativitet präglar gruppdynamiken här i dag och alla bjuder frikostigt på sig själva. En övning går ut på att gruppen ska beskriva hur man vill att en man/kvinna eller pojke/ flicka ska vara. Ord och begrepp flyger fram och tillbaka: ”kåt”, ”vältränad”, ”stora bröst”, ”omtänksam”, ”lekfull” är några. Förvirringen och skratten kommer bland annat av att lärarna blandar ihop sig själva med vad de tror att eleverna ska säga. En lärare påminner om hbt och det normkritiska perspektivet. ▼ eenden, fnitter, småskratt, gapflabb. En grupp lärare från olika skolor i Göteborg är på kurs, och glädjen är påtaglig. Över att, med stor självdistans och mycket humor, få testa övningar, misslyckas, pröva igen, skratta befriat åt sig själva, livet, kärleken, eleverna. Fortbildningen ”set, Sex och samlevnad” omfattar två dagar, med två månaders mellan- ANNA-LENA LUNDQVIST SET-lärare i Göteborg på stimulerande fortbildning, där olika övningar ska leda till en bättre planering av sex- och samlevnadsarbetet bland eleverna. I mitten Fianne Petersson, sexolog och kursledare. 3/10 INSIKT 11 SEX OCH SAMLEVNAD PÅ SCHEMAT ▼ – Vi ska ju inte utgå ifrån att det bara är tjejer som gillar killar och tvärtom, eller hur? Hur ska vi säga då? KURSDELTAGARNA får även pröva på en fyrahörnsövning kring ett dilemma som handlar om en kille ”som knullar runt och inte använder kondom”. Nu vet de att en sexuellt oerfaren tjej de känner är intresserad av honom. Ska de säga till honom att börja använda kondom, be honom testa sig, varna henne eller något annat (öppet hörn). Efteråt pratar jag med Hedvig Eriksson, lärare i bland annat livskunskap på Riksgymnasiet för rörelsehindrade som ligger på Angeredsgymnasiet i norra Göteborg. Hon är här för att hon vill vässa sig ytterligare i sex- och samlevnadsfrågorna och hon är positiv efter de två dagarnas intensiva övningar och diskussioner. set har funnits länge. Många skolor arbetar efter metoden, som ingår i Folkhälsoinstitutets verktygslåda för ”skolbaserad prevention”. Metoden används i livskunskap, för att förebygga psykisk ohälsa och i ant-undervisning (Alkohol, Narkotika och Tobak). Den är introducerad i Sverige av Birgitta Kimber, speciallärare, psykoterapeut, doktorand och författare till många böcker. Hon har också studerat metoden i sin forskning. Fianne Petersson, sexolog och dagens kursledare, tycker att man absolut ska integrera sex och samlevnad i set. Tillsammans med Birgitta Kimber har hon därför skrivit boken SET och sex – Kombinera SET med sex- och samlevnadsundervisning. – Tanken var redan från början att set skulle vara ett paraply och att till exempel ant, livskunskap och sex och samlevnad skulle passa in under det paraplyet. Det har visat sig att det ”En kurs som denna ger skjuts i utvecklingsarbetet. Att ha fått göra övningarna själv gör att jag förstår mina elever bättre.” – En kurs som denna ger skjuts i utvecklingsarbetet. Att ha fått göra övningarna själv gör att jag förstår mina elever bättre, säger Hedvig Eriksson och fortsätter: – Det är i mötet med andra jag ser jag min egen verklighet och kan ta ställning till hur jag vill förhålla mig till den. Hon berättar att de har goda förutsättningar på hennes skola genom att det finns obligatorisk livskunskap på schemat för alla elever. Inom ämnet finns utrymme att diskutera mycket: individ och grupp, sex och samlevnad och vi och dom. – Samtalen är en mycket viktig del i undervisningen och på Riksgymnasiet för rörelsehindrade har vi de fyra set-reglerna för ett gott samtalsklimat med oss i undervisningen: Aktivt lyssnande, inga sänkningar, rätten att "passa" och att vi hanterar det som sägs varsamt. Hedvig Eriksson tycker att unga har rätt till sex- och samlevnadsundervisning och att det är viktigt att förmedla en positiv syn och ha ett hälsoperspektiv med i undervisningen. – Att få utvecklas harmoniskt och växa till ansvarskännande människor är bästa vägen för att undvika riskbeteenden. Många av våra elever har ett särskilt förhållande till sex, präglat av deras handikapp. Vi samarbetar mycket med habiliteringen, till exempel i projektet ”Så här funkar jag”. Där ingår också den sexuella delen. 12 INSIKT 3/10 inte riktigt blev så. Det finns till och med skolor som trott att man inte behöver arbeta med sex och samlevnad när man har set, berättar Fianne Petersson. EN ENKÄT GJORDES i Göteborg där man frågade lärarna i set vad de behövde för kompletterande utbildning. Många svarade då att de gärna ville veta hur de kan undervisa i sex och samlevnad på ”set-vis”. Fianne Petersson anser att set-lärare är utmärkta sex- och samlevnadslärare också, eftersom de har funderat över sitt eget förhållningssätt, har jobbat med klassrumsklimatet, med att bygga förtroende mellan sig och eleverna och med att skapa trygga relationer mellan eleverna. – Då är grunden lagd och man kan bygga vidare med övningar i sex och samlevnad och diskussioner kring det som kan uppfattas som lite känsligare ämnen. Fianne Petersson tycker det är en stor fördel om man börjar med sex- och samlevnadsfrågorna tidigt. – Man kan lära barnen att världen är större än de tror, större än deras egen omgivning. Pedagogerna kan prata med barnen redan i fklassen, alltså när de är sex år och ska föreberedas för skolan, om att det finns olika relationer och att familjer kan se olika ut. Det är en bra ingång och något som alla kan förstå. På lågstadiet kan man till exempel prata med barnen om kroppens alla detaljer och vad FAKTA ”SET och sex – Kombinera SET med sex- och samlevnadsundervisning” är skriven av BIRGITTA KIMBER och FIANNE PETERSSON (Epago 2009). I boken förklarar de vad SET är och de skriver om forskningen bakom metoden, tar upp utvärdering, förhållningssätt med mera. Man kan läsa om vilka delar av sexoch samlevnadsundervisningen som passar att ta upp under SET-lektioner och vilka som behöver placeras någon annanstans. Boken har många exempel på övningar i sex och samlevnad. som är skönt eller inte. Hon beskriver en diskussionsfråga för de yngre barnen: Du kommer hem till din kompis. Ni ska gå och bada. Du vill ha baddräkt men hon tycker inte att det behövs. Vad kan du göra i denna situation så att det känns bra för dig? – Det är viktigt att barnen funderar på vad som är okej för dem eller inte. Var deras gränser går. Ulla Kungur arbetar som samordnare för bland annat lärarfortbildning i livskunskap på Prevu, Preventions- och utvecklingsenheten, som är ett kompetenscentrum för flera områden som berör göteborgarnas hälsa. Många skolor i Göteborg har i dag infört ämnet livskunskap, ofta genom programmen set (som riktar sig till grundskolan främst) och StegVis (för förskolan), där det sociala och emotionella lärandet står i fokus. Eleverna får till exempel träna sig i att känna igen och förstå sina egna och andras känslor, lösa problem och klara av motgångar. Detta främjar i sin tur psykisk hälsa och förebygger sociala problem, anser man på Prevu. – Intresset för dessa kurser hos lärare inom förskolan, grundskolan och även gymnasiet har varit väldigt stort. Jag tror det beror på att lärarna faktiskt tycker att programmet är roligt att arbeta med, att de lär känna sina elever bättre och att man känner att det finns ett behov av att stärka detta hos dem, säger Ulla Kungur. I Göteborg kan man gå en set-utbildning på sammanlagt tio dagar för att sedan i sin tur kunna utbilda sina kollegor. I och med detta blir ringarna på vattnet ganska stora och metoden når många lärare. Och nu finns alltså även påbyggnaden ”set, Sex och samlevnad”. Fianne Petersson gör utbildningen på uppdrag, så när en skola eller kommun vill att hon kommer så gör hon det. I Göteborg blir det åtminstone en till kurs i höst. MARIA LÖFSTEDT ”Ett u-land när det gäller sexualupplysning” motvind. Sitt budskap sprider de i hård konkurrens med de många religiösa och moraliska rörelser som också de får bidrag från staten, men då för att sprida ett annat budskap. För dessa rörelser finns bara en väg att gå för ungdomar och den heter total avhållsamhet. ”Pure Freedom” och ”Wonderful Days” är två i raden av utbildningsprogram vars främsta mål är att få ungdomar att förbli oskuld tills de gifter sig. ”Pure Freedoms” frontfigur är Dannah Gresh, en föreläsare, författare, hustru och mamma som ser som sin mission att sprida kunskapen om hur man ▼ – NI HÄR I SVERIGE har mycket att lära från USA, skämtar Bill Taverner, sexualupplysare från Planned Parenthood/The Center For Family Life Education i New Jersey. På olika sätt försöker denna och flera andra organisationer förmedla kunskaper kring kropp och hälsa, preventivmedel och sexuellt överförda infektioner till framför allt unga människor i landet. Trots att New Jersey är en av de mest progressiva staterna i usa i synen på sexualupplysning, så är det ingen överdrift att påstå att Bill Taverner och hans kollegor arbetar i kan leva sitt liv i ”skimrande renhet”. Båda utbildningsprogrammen arbetar utifrån tron att flickor och pojkar fungerar väldigt olika när det kommer till sex: Flickor drivs av känslor medan pojkar lockas av vad de ser. Medan flickorna får lära sig att vörda sina behag, att klä sig och utrycka sig anständigt, så får pojkarna träna sig på tygla sina lustar. På en videosnutt som Bill Taverner visar berättar unga pojkar att det bästa sättet att motstå Satans frestelse är att undvika att bli utsatt för den och följaktligen tränar de sig i att titta bort när en kvinna kommer förbi. Medan avhållsamhet och renhet ger närhet till Gud och dessutom leder till det ultimata äktenskapet så innebär ett föräktenskapligt sexliv det motsatta. Från filmduken ser vi Roger Norman från ”Wonderful Days” måla upp veritabla skräckbilder av kondomer som läcker som såll och ger aids och hur oralsex ger svårläkta köttiga sår på stackars lurade flickors tidigare så oskuldsfulla kinder. THINKSTOCK IMAGES/GETTY IMAGES Sex- och samlevnadsundervisning är kontroversiellt i USA. Visserligen avsätts miljontals dollar årligen till utbildningsprogram där man även informerar om preventivmedel. Men nästan lika mycket är reserverat för dem som bara predikar dygd och avhållsamhet. Samtidigt har man stora problem med tonårsgraviditeter och sexuellt överförda infektioner. Pure Freedom och Wonderful Days är två utbildningsprogram i USA vars främsta mål är att få ungdomar att förbli oskuld tills de gifter sig. SEX OCH SAMLEVNAD PÅ SCHEMAT MARIA GULLMARK med utvecklingsländer i Afrika och Centralamerika än med övriga västländer. Titta på statistiken över tonårsfödslar till exempel. Amerika ligger i topp, som vanligt, ironiserar Julie Wilgen. – Och allra högst ligger den del av Texas som George Bush kommer ifrån. Där Sverige har 4,9 födslar per tusen tonårsflickor, har usa 41,9. Också aborttalen är högre i usa liksom förekomsten av sexuellt överförda infektioner. Bill Taverner (ovan t v) och Julie Wilgen (t h) föreläste på RFSU vid ett Stockholmsbesök i maj. ▼ AVHÅLLSAMHETSBIDRAG För den här typen av skrämselpropaganda kan organisationer sedan 1981 kvittera ut federala bidrag. Enligt organisationen siecus beräkningar har alla avhållsamhetsprogram genom åren kostat det amerikanska samhället 1,5 miljarder dollar. Samtidigt visar utvärderingar att programmen misslyckats i flera avseenden. – Det gjordes en studie av 20 000 ungdomar som avgett löfte att inte ha sex innan äktenskapet (Virginity Pledges). Den studien visade att 88 procent inte höll löftet! Dessutom ägnade sig de som lovat avhållsamhet mer åt oralsex och analsex än andra och använde kondom mer sällan, berättar Bill Taverner. terna sina skolor att ge sexualupplysning enligt ovan, samtidigt riskerar lärare som gör det att åtalas för brott mot den lag som gäller barns och ungdomars hälsa och som ska skydda dem från bland annat sexualisering och sexuella övergrepp. 75 FÖR – TVÅ EMOT Bill Taverner berättar om hur det gick när hans organisation för första gången ville gå ut i New Jerseys skolor och tala kropp, pubertet och fortplantning med eleverna i fjärde och femte klass. – Vi hade en föräldrakväll där vi informerade om upplägget och förberedde dem inför ”Sverige har 4,9 födslar per tusen tonårsflickor, USA har 41,9. Också aborttalen är högre.” Men trots studier och rapporter som redovisar avhållsamhetsprogrammens misslyckande är de fortfarande populära på många håll. – Logiken har aldrig varit något för dem som hänvisar till vad Gud vill eller inte vill, konstaterar han. Så populära är programmen att president Barack Obama i sin politiska kohandel tvingades ta med dem bland utgiftsposterna i sitt nya hälsoprogram. Femtio miljoner dollar om året är avsatta för staterna att årligen spendera på aoum (Abstinence-Only-UntilMarriage programs). Sjuttiofem miljoner dollar finns för dem som hellre vill ge sexualupplysning i form av medicinskt korrekta, evidensbaserade och åldersadekvata program. Program som undervisar ungdomar om både preventivmedel och avhållsamhet som metoder för att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförda infektioner inklusive hiv. Inställningen till sexualupplysning varierar kraftigt såväl mellan som inom de olika delstaterna. I en delstat uppmanar myndighe14 INSIKT 3/10 frågor som barnen skulle kunna komma att ställa hemma. Sjuttiofem föräldrar tyckte det var en jättebra idé och var tacksamma för initiativet. Två föräldrar däremot var emot idén och kontaktade skolledningen. De ville inte att deras barn skulle behöva lyssna på sånt som hur de kommit till. Jag sa att deras barn inte behövde vara med på sexualundervisningen. Föräldrar har den rätten här. Men då sa föräldrarna att de inte ville att de andra barnen heller skulle få sexualundervisning, för då kunde de ju berätta för deras barn på rasterna. Så det blev ingen undervisning. Vi fick aldrig komma in. Samma typ av protester mot sexualupplysning i skolan, fortsätter han, är också vanliga även när det gäller betydligt äldre elever. MÅNGA TONÅRSFÖDSLAR Julie Wilgen håller i kursen Human Sexuality på University of Delaware. Hon och Bill Taverner är ense i sin tolkning av usa som ett sexualupplysningens u-land. – Generellt sett uppvisar usa större likheter THE S-WORD När Bill Taverner och Julie Wilgen frågade några i sin omgivning hur de såg på dagens sexualundervisning i usa, fick de svar som kontroversiell, utmanande, skiftande, schizofren och skenhelig. Den rör sig mellan öppenhet och slutenhet, kärlek och avsky, konstaterade någon och Bill Taverner berättar apropå detta att han besökte huvudbiblioteket i Stockholm och där lånade boken På tal om sex, skriven av amerikanskan Robie H Harris och illustrerad av Michael Emberley. – På engelska heter boken It´s perfectly normal. Redan där förstår man skillnaden mellan våra länder, säger Bill Taverner. Man vågar inte ens ta s-ordet i sin mun, vågar inte ha det med i den amerikanska titeln. Han berättar vidare att denna populära sexualupplysningsbok för barn och ungdomar samtidigt är i högsta grad kontroversiell i usa. – Boken har fördömts och på ett bibliotek var det en kvinna som lånade hem den och sedan vägrade att lämna tillbaka den. Hon skickade pengar som ersättning och sa att de på biblioteket borde vara tacksamma eftersom hon hade befriat dem från en barnpornografisk bok … Många lärare runt om i staternas skolor är för sexualupplysning men vågar inte ägna sig åt det eftersom de tror att elevernas föräldrar är emot. Många föräldrar i sin tur tycker egentligen att det vore bra om deras barn och ungdomar fick kunskaper om pubertetsutveckling, fortplantning, kondomer och könssjukdomar men de vågar inte säga det högt. Risken att bli förknippad med något slags omoral är för hög, tror Bill Taverner och Julie Wilgen. Organisationer som Bill Taverners arbetar därför hela tiden för att hitta nya sätt att sprida sitt budskap på och för att finna nya arenor. Bland det mest aktuella är den satsning som Planned Parenthood/The Center For Family Life Education gör på att nå äldre. Bland annat har de givit ut boken Older, Wiser, Sexually Smarter: 30 Sex Ed Lessons for Adults Only. – Vi vill nå dem som aldrig fick lära sig om sex när de var unga. Eller som behöver lära om. Vi har problem med växande antal hivfall bland äldre i usa. Informationen de fick som unga kanske inte stämmer längre. HELENE LUMHOLDT INTERNATIONELL AIDSKONFERENS ”Omskärelse minskar hivspridning” Rätten till vård, kunskap och icke-diskriminering diskuterades på aidskonferensen i Wien under temat ”Rights here, right now”. r ett hivperspektiv har Österrike ett strategiskt läge tack vare sin närhet till Östeuropa, där många länder är hårt drabbade av hivepidemin. Därför valde internationella aidssamfundet att förlägga årets konferens just här. Ett stort tema på konferensen var problematiken kring smittspridning bland injektionsmissbrukare, som är den vanligaste smittvägen för hiv i Östeuropa. I den officiella deklaration ”The Vienna Declaration”, som skrevs under av över 12 000 delegater under konferensen, kräver man att lagar och policies om droger ska bygga på evidens och inte på moral. Man hävdar vidare att kriminalisering av drogmissbrukare ökar smittspridningen och vill att rådande lagars inverkan på spridning av hiv och på livsvillkoren för hivbärare ska analyseras. Deklarationen förordar en omorientering mot ”harm reduction” (skadereduktion), vilket bland annat innebär att injektionsmissbrukare ska erbjudas möjlighet till sprutbyte och substitutionsbehandling. FLERA KÄNDA talare medverkade på invigningen, bland andra chefen för unaids, Michel Sibidé. Han påpekade att mycket har hänt sen konferensen i Vancouver 1996. Fem miljoner människor lever tack vare hivbeMichel Sibidé ELIN JACOBSSON U handling men kostnaderna för läkemedel stiger och tio miljoner människor har fortfarande inte tillgång till behandling. Effektiva modeller för prevention saknas i många länder och regeringar skär ner i budgeten för kampen mot hiv/aids. Michel Sibide föreslog därför att en skatt på ekonomiska transaktioner införs över hela världen, med syfte att generera pengar för kampen mot hiv. – Tiden för en ”Robin Hood-skatt” är kommen, så att även finanssektorn bidrar med en rättvis del, sa Sibidé i sitt tal. Bland andra värdlandet fick svidande kritik för inställda betalningar till den globala fonden för hiv-, tuberkulos- och malariabekämpning. Under parollen ”Broken Promises Kill” demonstrerade aktivister mot att länder inte betalar vad de lovat till fonden. KONFERENSEN INNEHÖLL en mängd föreläsningar och hivproblematiken belystes av praktiker, beslutsfattare och personer som lever med hiv. Inom området prevention diskuterades behovet av att kombinera flera olika strategier för att framgångsrikt förebygga hiv. En grupp forskare presenterade ett tankeväckande framtidscenario för hivsituationen i Sydafrika respektive Kina. Med massiva satsningar på testning och hivbehandling, kombinerat med förebyggande insatser som massmediakampanjer, kondomdistribution, manlig omskärelse och utbildningsprogram för ungdomar och riskgrupper skulle antalet nya hivfall kunna minskas med cirka 75 procent, enligt forskarna. I siffror skulle det betyda att 1, 25 miljoner hivfall och över 700 000 dödsfall i aids skulle undvikas i Kina. I Sydafrika skulle över 5,5 miljoner människor slippa bli Wien var värd för den artonde Internationella Aidskonferensen 18–23 juli. Drygt 19 000 delegater samlades för att diskutera frågor kring temat ”Rights here, right now”. hivsmittade och nära 4 miljoner skulle undgå att dö i aids fram till år 2031. FLERA FORSKARE lyfte fram manlig omskärelse som ett möjligt sätt att minska mäns risk att bli smittade med hiv. Beräkningar visar att mer än 4 miljoner nya hivfall skulle kunna förebyggas i östra och södra Afrika fram till 2025 om andelen omskurna ökade till 80 procent av alla män. Bill Clinton och Microsofts grundare Bill Gates , båda huvudtalare under konferensen, förespråkade manlig omskärelse. Bill Gates medgav att han hade varit skeptisk till den potentiella effekten av manlig omskärelse. – Jag höll med om att det var effektivt men jag trodde inte att män skulle ställa upp. Jag hade fel, många unga män ställer upp, konstaterade Gates. Konferensen var på olika sätt närvarande i Wiens centrum, bland annat genom en stor Red Ribbon som prydde parlamentet (se bilden ovan), men också genom Life Ball, Europas största välgörenhetsgala för hiv/aids, som i år besöktes av celebriteter som Whoopi Goldberg, den norska prinsessan MetteMarit, Boris Becker och Elizabeth Hurley. En stor manifestation genomfördes i centrum och avslutades med en konsert med Annie Lennox. ELIN JACOBSSON, GUNILLA NEVES EKMAN LÄS MER PÅ www.aids2010.org 3/10 INSIKT 15 RAPPORT UTIFRÅN I många länder är homosexualitet tabu. Män som älskar män trakasseras och förföljs. De som dessutom har hiv är än mer utsatta. Här rapporterar vi från två olika länder, i olika världsdelar, där homofobin är utbredd och förhindrar förebyggandet av hiv. Homofobi stör hivarbetet Det har funnits en lång tradition av tolerans i Senegal. Men nu har ett hastigt uppblossande homofobiskt hat fått män att fly landet. Medier och religiösa ledare har piskat upp stämningarna. Och det hivpreventiva arbetet har tagit stryk. et började med en bröllopsfest. Två män gifte sig – informellt eftersom homosexualitet är olagligt och följaktligen samkönade äktenskap också. Men festen dokumenterades av fotografer från senegalesisk press. När bilderna våren 2008 publicerades exploderade en våg av aggressiv homofobi i Sengal. Att vara homosexuell man i Senegal har aldrig varit lätt. Ändå har toleransen varit jämförelsevis stor, och Senegal har haft en med afrikanska mått mätt ganska vidsynt och tillåtande kultur. Så länge man skött sina relationer diskret har det oftast accepterats av omgivningen. – Det har funnits en tradition av tolerans i Senegal sedan långt före självständigheten 1960. Homosexuella har varit accepterade och vår första president, Léopold Sedhar Sengor, tillät homosexuella att aktivt delta i samhällslivet, säger Ndack Diop, sociolog vid Saharaprogrammet* vid Dakars universitet. Men i början av 2000-talet började attityderna förändras. Då stod det klart att hivförekomsten var cirka 20 gånger högre bland D 16 INSIKT 3/10 homo- och bisexuella män än i befolkningen i stort. Senegal lade till hivpreventiva strategier för just homo- och bisexuella i det nationella aidsprogrammet och de homosexuella började organisera sig och bli mer öppna. En konstruktiv utveckling – som dock störde en del religiösa grupper som började tala om ”västerländsk dekadans”. FÖRST VÅREN 2008 började dock händelseförloppet som satte skräck i homosexuella i landet och fick en vid det här laget ganska aktiv hivpreventiv organisation att nästan helt stanna av. Den tändande gnistan var publiceringen av ett hundratal bilder från bröllopet i fråga. Män som levt ”diskret”, det vill säga utan att berätta om sin homosexualitet för sina familjer och grannar, blev på så vis igenkända. De flesta av dem blev omgående förskjutna av sina familjer. Många blev attackerade av sina grannar och förlorade sina jobb. Året som följde förekom många aggressiva uttryck för homofobi, så som stenkastning, överfall och fördömanden i både tidningar och moskéer av den ”omoraliska” livsstilen. Homosexuella flydde landet eller gick under jorden. I december 2008 fick situationen internationell uppmärksamhet när nio homosexuella män åtalades för ”brott mot naturen” enligt en senegalesisk lagparagraf, och dömdes till åttaåriga fängelsestraff. De nio var samlade i en lägenhet för att lära sig om hiv och säkrare sex. En beslagtagen dator innehöll bilder som låg till grund för den extremt hårda domen. Efter några månader kunde de släppas på grund av protokollfel av polisen, men stor skada var redan skedd. Många hade flytt landet, och till de hivpreventiva aktiviteterna vågade nästan ingen längre komma. Kulmen nåddes våren 2009 när en avliden homosexuell man grävdes upp ur sin grav, släpades av en folkhop genom byn och lades på föräldrarnas tröskel. – Där någonstans började många besinna sig, för händelsen var så förskräcklig. Röster började äntligen höras som sade ”nu är det nog”, säger Ndack Diop. Men varför kom denna explosion av homofobi just nu? Efter så många decennier av GUDRUN RENBERG FAKTA/SENEGAL, HIV OCH HOMOSEXUALITET Senegal ligger i Västafrika och har cirka 12 miljoner invånare. Landet har varit fransk koloni. Officiellt språk är franska. Cirka 97 procent är muslimer, 2 procent kristna, 1 procent övriga. Hivförekomsten är 1,5 procent i hela befolkningen och 21,8 procent bland MSM enligt den senaste mätningen år 2000. Officiell totalsiffra är 0,8 procent, men då är inte riskgrupper som MSM och prostituerade medräknade. Senegal har ett nationellt aidspreventivt program, se Conseil National de Lutte contre le Sida: www.cnls-senegal.org Homosexualitet är förbjudet enligt en lagparagraf som talar om ”actes contre la nature” (handlingar mot naturen). Återkommande fängslas män för homosexuella aktiviteter. Ovan: Ndack Diop, socialog vid Dakars universitet. Nedan: Cheikh Ibrahima, professor i sociologi. Cheikh Ibrahima Niang beskriver islamismen som en politisk rörelse som inte tidigare haft fotfäste i Senegal. Men den ökade islamofobin i världen efter 11 september-attentaten 2001 i usa har, i kombination med större social oro och ekonomiska problem, lett till att det politiska islam fått större gehör i landet. – Politiska organisationer, och då menar jag även sådana med religiösa förtecken, vill lägga skulden någonstans och söker ansvariga, som ▼ relativ tolerans. En som forskat mycket om det är professorn i sociologi Cheikh Ibrahima. Han ser många samverkande faktorer, men framför allt ekonomiska och politiska grundförklaringar till utvecklingen. – Ökningen av homofobin måste ses mot bakgrund av en samhällskris. Människor upplever hårdare tider, socialt och ekonomiskt, och homosexuella har fått rollen av syndabockar. Islamismen har fungerat som en politisk motor för det. 3/10 INSIKT 17 RAPPORT UTIFRÅN ▼ avhumaniseras. I det här fallet de homosexuella. Det görs av politiska motiv, för att man ska få massornas stöd. Men även mediernas rapportering bidrog till hetsen mot män som har sex med män. Sociologen Ndack Diop är inte nådig mot den senegalesiska pressen. Det fanns ingen allsidighet, ingen opartiskhet – ingen vågade säga något positivt om homosexuella, menar hon. Ibrahima Ndiaye är journalist och sekreterare i journalistförbundet Synpec. Han försvarar sin kår. – Vi skrev bara om det som hände, vi gjorde vårt jobb. Artiklarna berättade om stenkastning, överfall, familjeförskjutningar. Men en hel del av artiklarna var långt ifrån sakligt opartiska i tonen, och journalister skrev öppet fördömande om den omoraliska livsstil, förbjuden av Koranen, som homosexualitet enligt dessa skribenter innebär. I SENEGAL SOM på många andra håll lever upp till 80 procent av de homosexuella männen ett officiellt heterosexuellt liv med fru och barn, men har sex med män utanför äktenskapet. De är alltså i praktiken bisexuella och genom skamstämpeln på både homosexualitet och hiv skyddar de varken sig själva, andra män eller sina hustrur. Risken för spridning av hiv i hela befolkningen är därför uppenbar. Skrev medierna också om detta? undrar jag. Om hiv och andra folkhälsorisker som följer på stigmatisering av homosexuella? Ibrahima Ndiaye skruvar besvärat på sig. – Nej, det gjordes nog inte. Det kunde vi förstås ha gjort. När drevet gick som hårdast mot de homosexuella tog det hivpreventiva arbetet i Senegal stor skada. De enskilda organisationernas aktiviteter och kampanjer för information, testning och rådgivning ställdes in. Männen slutade komma. – Normalt brukade ett 20-tal män komma när vi ordnade en informationskväll, men när homofobin exploderade kom i bästa fall två personer, berättar en man på en ideell organisation. Han vill inte framträda med eget namn eller röja namnet på organisationen, som arbetar med hälsofrågor gentemot sårbara grupper, bland andra män som har sex med män (msm). Han är rädd att det preventiva arbetet skulle ta skada, eftersom många människor skulle reta sig på att organisationen bryr sig om homosexuella och kanske skrämma bort målgruppen. PÅ STI-ENHETEN vid en klinik i centrala Dakar finns läkaren Abdou Khoudia Diop. Han arbetar inom ett hiv/sti-preventivt 18 INSIKT 3/10 program som kom till 2003, och som riktar sig till riskutsatta grupper – däribland msm. Programmet upprättades för att skapa en god medicinsk och psykosocial miljö och uppnå bättre hälsa inom målgrupperna. Man byggde upp verksamheten och utvecklingen var gynnsam. Det gick också att se en tydlig beteendeförändring inom gruppen, som högre kondomanvändning. Men 2008 kom det mesta av sig. – Vi såg en kraftig minskning av msm-besökare inom vården under perioden. Många vågade inte komma till läkare, och många fick också signaler från en del läkare och kliniker att de inte var helt välkomna. Läkarna vågade helt enkelt inte ta emot dem. En del sade åt sina patienter att komma på kvällstid, eller till privatbostaden. Det blev också svårare att samla ihop msm till informationsträffar. – Det innebar ett hårt slag för hiv/sti-preventionen, som är ett kontinuerligt arbete. Man måste ständigt medvetandegöra och informera, hela tiden dela ut kondomer – annars blir det så att personer utsätter sig för riskfyllda sexuella beteenden, säger Abdou Diop. Sedan något år har det varit lugnare och i viss mån har de homosexuella åter börjat våga söka sig till vården. – Nu är det viktigt att vi hittar nya strategier för att återuppliva och förstärka preventionen. Särskilt vill vi att alla msm ska veta att vårt program finns och att det är till just för dem. GUDRUN RENBERG * Social Aspects of HIV/AIDS Research Alliance – afrikanskt forskarnätverk med en bas i Sydafrika, en i östra och en i västra Afrika. Läs mer på www.sahara.org/za. Abdou Khoudia Diop, STI-läkare i Dakar. ”Min familj vill inte ha med mig att göra” – Jag var på jobbet när de publicerade bilder på oss. Sen jagade alla i kvarteret mig och min familj vägrar ha med mig att göra. Det säger Lamine, 29 år och homosexuell. an var på bröllopsfesten som fotograferades och sedan blev startskottet för de hatiska stämningarna mot homosexuella. Lamine flydde liksom många andra homosexuella män till grannlandet Mauretanien. – Där behöver man inte gömma sig, säger Lamine. Han är aktiv i den ideella organisationen Espoir (”hopp”) som arbetar med hivprevention och hälsa bland sårbara grupper, såsom msm, unga och prostituerade. Espoir utbildar om tuberkulos, sti och hiv; utför testing, gör hembesök hos aidssjuka och medlar mellan familjer. Egentligen har Senegal allmänt rykte om sig som ett modernt och fritt afrikanskt land. Men i denna fråga menar Lamine att hans land är bland de värsta i Afrika, vid sidan av Uganda och Burundi. – Ingen i Senegal vill ha med en homosexuell att göra. Man kan inte säga på jobbet att man är det, då blir man sparkad. Folk kastar sten på gatan om de tror att man är bög. Många unga homosexuella prostituerar sig och även om det finns kondomer skyddar sig många inte, fortsätter Lamine. – Det är för att deras självkänsla är så låg såklart. När det gäller situationen i Senegal tycker han att man måste lobba gentemot de religiösa ledarna. Det är de som kan ändra folks attityder. Liksom regeringen. Men där har Lamine ingen tilltro. – Attityderna är usla också inom det politiska ledarskapet. Ideella organisationer och fn-organ har lobbat mot den senegalesiska regeringen om att ändra lagens skrivning så att homosexuali- H tet inte ska kunna åtalas, men hittills utan resultat. Enligt gängse uppfattning vågar landets politiska ledning inte göra något som kan stöta religiösa företrädare. PÅ HIV/STI-ENHETEN vid polikliniken i centrala Dakar jobbar socialassistent Khady Gueye, bland annat med att medla mellan utstötta homosexuella och deras familjer. Ett svårt och känslomässigt plågsamt uppdrag, säger hon. – Det finns så många sådana fall. Många har det mycket svårt, har inte jobb, har svårt att följa en hivbehandling för de har ingenstans att bo. Bland de nio män som åtalades vintern 2009 fanns en 19-åring som stöttes ut av sin familj. När han släpptes ur fängelset hade han ingenstans att ta vägen. – Han bara grät och grät, berättar Khady Gueye. Men vi lyckades få familjen att ta tillbaka honom mot att han aldrig går ut. I en annan familj gick grannarna till mamman och sade: ”Din son är homo, varför låter du honom stanna?”. På natten gick mamman in till sin sovande son och hällde kokande vatten över honom. Sedan slängde hon ut honom. Med den familjen pågår förhandlingar. Men uppdraget är svårt och hittills har Khady Djamil Ba vägrar att vara rädd. Gueye endast lyckats förena två familjer med sina homosexuella söner. Djamil Ba är en annan ung homosexuell senegales som delar Lamines erfarenheter av hets och utstötning. Som ledare för den msmorienterade organisationen Prudence har han öppet tagit ställning för homosexuellas mänskliga rättigheter. – En gång kom en arg folkhop hem till mig, stal mina saker och slog sönder bostaden. Lyckligtvis var jag inte själv hemma, men då blev jag faktiskt rädd. Efter attacken flydde han landet under tre månader med hjälp av den franska organisationen aides. Inte heller Djamils familj vill ha med honom att göra. Han saknar dem mycket – i Senegal är familjegemenskap en central del av livet. – Alla dömer mig inte, men de är rädda att om de närmar sig mig blir de diskriminerade också. Jag kan träffa enskilda men inte vara med på stora släktfester. Men av princip vägrar Djamil Ba vara rädd och ducka. Han driver genom sin organisation att homosexuella måste få en plats att vara på: ett kontor för föreningsarbete med ett härbärge för dem som stötts ut och en lokal för utbildning. Många gånger är det nämligen ett problem att hitta en lokal för hivpreventiva aktiviteter. Djamil Ba är ganska ensam om sin hållning. Andra hivpreventörer i landet menar att det är för tidigt att prata om homosexuellas rättigheter. En vanlig uppfattning i Senegal, som är ett land av troende, är att homosexualitet är ett västerländskt påfund. Djamil Ba skakar lite trött på huvudet. – En del säger att homosexualitet har importerats av de vita, men det är inte de vita som har lärt oss vara homosexuella, homosexualitet har alltid funnits i hela världen. Jag är bög och är stolt över det! Så är det bara. GUDRUN RENBERG 3/10 INSIKT 19 GUDRUN RENBERG Lamine är senegales och homosexuell. Han är kritisk till det politiska ledarskapet. RAPPORT UTIFRÅN HOMOFOBI I ULAN BATOR Gaybaren måste stänga I Mongoliet acceperas inte homosexuella. Huvudstaden Ulan Bators enda gaybar fick stänga efter att besökarna utsatts för hot och våld. Många drömmer om att flytta till ett mer gayvänligt land som USA eller Sverige. Mongoliet finns tre stödorganisationer för män som har sex med män. De arbetar ihärdigt för att sprida kunskap om hiv och andra sexuellt överförda infektioner samt att minska smittspridningen. – Visst har förståelsen ökat, speciellt de senaste sex åren, sedan den första organisationen bildades, men homosexuella och hivpositiva har det fortfarande mycket svårt. Många tror att homosexualitet är en psykisk sjukdom och det finns inga lagparagrafer som skyddar homosexuellas rättigheter, säger Zorigoo Batar, projektledare på Together Center. Together Center har funnits sedan 2005. Där görs kampanjer, undersökningar om sexuella vanor, man ordnar diskussionsgrup- I per och kan komma dit för att få rådgivning och testa sig. – Nyligen sammankallade jag ett trettiotal journalister för att försöka få ut rätt information till befolkningen. Det känns som att attityden håller på att ändras i takt med att de får mer kunskap, man bara önskar att det gick snabbare och att regeringen också hjälpte till, säger Zorigoo Batar. kallade tv-chattar. Fram till 2006 fanns en gaybar i centrum som var mycket populär. – Men vi fick sluta gå dit, eftersom det ständigt kom folk och förstörde. De kallade oss fula namn och var mycket hotfulla. En gång blev en kille kidnappad, de tog ut honom i skogen och misshandlade honom, säger Zorigoo Batar. Numera anordnas gaypartyn en gång i månaden runt om i Ulan Bator. De måste byta nattklubb varje gång för att inte riskera att folk ska komma på vart de går. På en av karaokebarerna jobbar en homosexuell kille. Kollegerna vet att han är gay och accepterar det, därför går man ofta dit och festar. – Många homosexuella drömmer om att MÅNGA MONGOLER, speciellt den äldre generationen, vill inte prata om hiv eller homosexualitet. En del är direkt hatiska mot homosexuella. Stödorganisationerna är de enda öppna mötesplatserna. Annars träffas man genom internet, vänner eller genom så Zorigoo Batar är projektledare på stödorganisationen Together Center, många gaykillars fristad. GANAA BAYAR, HIVPOSITIV I MONGOLIET: ”Jag måste Ganaa Bayar trodde det var ett skämt när testet visade positivt. Hans allra första möte med en man gav honom hiv. – Jag har accepterat det, men det har tyvärr inte det mongoliska samhället, säger han. edan tonåren har Ganaa Bayar*, 23, vetat att han föredrar killar. För tre år sedan tog han mod till sig och kom ut i den mongoliska gayvärlden. Via vänners vänner träffade han en rysk man, de sågs och hade sex två gånger. Sedan reste mannen tillbaka till Ryssland och de hördes aldrig mer av. Men bara några månader senare skulle Ganaa bli brutalt påmind om mötet. MATTIAS RAM S 20 INSIKT 3/10 MONGOLIET flytta till ett mer gayvänligt land, som Sverige, Holland eller usa. De flesta önskar så klart att de kunde gå och hålla handen på gatan som andra par. Tyvärr tror jag inte att det kommer att vara möjligt i Mongoliet på länge. Kanske om tjugo år eller mer, säger Zorigoo Batar. MATTIAS RAM är beläget mellan Ryssland i norr och Kina i söder. Det består till stor del av stäpp. I söder ligger Gobiöknen, i norr och väster finns bergsområden. Landet har varm sommar och mycket kall vinter. Ulan Bator är världens kallaste huvudstad. Invånarantalet i Mongoliet är cirka 2,7 miljoner, varav en miljon bor i Ulan Bator. En tredjedel lever fortfarande som nomadiska boskapsherdar. Lönsamheten är dock liten i det glest befolkade och karga landskapet. Återkommande naturkatastrofer, svår vinterkyla och torka under sommarhalvåret gör näringen osäker. 1990 inleddes en demokratisk omvandling i Mongoliet. De mänskliga rättig-heterna har stärkts och det råder organisationsfrihet. Ekonomiska reformer har omvandlat Mongoliet, som tillhörde socialist-blocket i 70 år, till en marknadsekonomi. Den gamle ledaren Djingis Khan är fortfarande en stolthet för det mongoliska folket. Samhället är konservativt på många sätt och att älska någon av samma kön är inte accepterat. SARA LINDH MONGOLIET OCH HIV e leva dolt” – Jag ville åka till Sydkorea för att arbeta och var tvungen att göra ett hivtest. När det visade positivt trodde jag inte att det var sant. Den kille som tog min oskuld hade också gett mig hiv. Ganaa försöker se oberörd ut när han berättar, men smärtan i hans ögon går inte att dölja. Han har bara pratat om det två gånger tidigare. De två närmaste vännerna är de enda som vet och så kommer det att förbli. Hans familj skulle må så dåligt om de visste och den skammen vill inte Ganaa utsätta dem för. – Jag måste leva dolt, det mongoliska samhället har väldigt liten förståelse. Själv försöker jag att inte tänka på det. Jag har accepterat min situation, men det är svårt att leva med hiv här. Det värsta är att få ett nytt jobb. De frågar alltid efter en hälsodeklaration och då är det i princip omöjligt, säger han med blicken ned i bordet. Det rapporterade antalet hivsmittade i I Mongoliet finns 62 officiella hivfall, men mörkertalet tros vara stort. Av de rapporterade fallen är 79 procent män och 21 procent kvinnor. Sedan den första stödorganisationen bildades har allt fler testats positivt för hiv. Fram till 2005 hade bara sex fall rapporterats i hela landet. Together Center och Youth for Health är två frivilligorganisationer som arbetar för att förebygga och sprida information om hiv och andra sexuellt överförda infektioner bland MSM. En tredje organisation, Support Center, drivs av The National Aids Foundation. Mongoliet är just nu 62, men mörkertalet tros vara stort. Ganaa bor i huvudstaden Ulan Bator, som har närmare en miljon invånare. Ändå känns det mer som en småstad. I utkanterna bor folk fortfarande som nomader i sina traditionella tälthus, så kallade geers. Avstånden är korta, man kan promenera vart man än ska. Om somrarna intar turister staden, i övrigt saknas influenser utifrån. Kulturen i det mongoliska samhället är homogen. – Det avspeglar sig på mentaliteten, man bör inte sticka ut. Även om det håller på att ändras och bli något öppnare, så är det långt ifrån bra än, säger Ganaa Bayar. Just nu är han singel och letar heller inte aktivt efter någon stadig partner. – Jag är rädd för kärleken. Tanken på att bli kär i en frisk kille som inte kommer att förstå skrämmer mig. Träffade jag någon nu skulle det dröja ett bra tag innan jag vågade berätta. Han känner en stor ilska mot den man som gav honom viruset. Han visste att han bar på det, ändå sa han ingenting. Det faktum att Ganaa själv inte använde kondom har han ältat tillräckligt många gånger vid det här laget. – Ångesten kommer inte att göra mig frisk, men ibland är det svårt att inte vara bitter, konstaterar han. Bemötandet från sjukvården har varit oklanderligt, han tar regelbundna cd4-tester och hittills känner han inte av viruset alls. – Jag känner mig frisk nu. Det är samhällets åsikter som skrämmer mig mest. Jag försöker leva i nuet och drömmer om att starta eget inom krog- och restaurangbranschen. Men jag är rädd för vad som skulle hända om folk visste att jag var hivpositiv och gay, den oron kan jag inte förneka. SARA LINDH *Ganaa Bayar heter egentligen något annat. 3/10 INSIKT 21 FORSKNING Abort hemma gör mannen delaktig Män upplever att aborter som sker i hemmet gör det möjligt att vara delaktig och ge ett gott stöd till sin partner, enligt en ny studie. Forskaren Anneli Kero tror att hemaborter på sikt kan bidra till att män tar ett större preventionsansvar. edan medicinska aborter blev tillåtna 1992 har de stadigt blivit vanligare. 2004 gick medicinsk abort om kirurgisk som den vanligaste abortmetoden. Och under 2009 var nästan 70 procent av alla aborter medicinska. Socialstyrelsen för inte statistik över hur många av dem som avslutas i hemmet. Men sannolikt är det en ökande andel. I sitt tidigare arbete som kurator på Norrlands universitetssjukhus i Umeå träffade Anneli Kero både kvinnor och män i samband med abort. Det väckte ett intresse för att ta reda på mer om hur aborter upplevs, vilket ledde till en avhandling som blev färdig 2002. I en ytterligare studie har hon nu intervjuat 23 par där kvinnan har genomfört en abort hemma. Intervjuerna med männen, som genomfördes en till två veckor efter behandlingen, visar att samtliga stödde sin partners val av metod. Alla var också närvarande under dagen då aborten skedde. S ALLA INTERVJUADE män utom en tyckte att de hade kunnat ge god hjälp till sin partner. Dels genom att vara ett känslomässigt stöd, dels genom att ta hand om barn och andra praktiska sysslor. De var också nöjda med att ha kunnat vara delaktiga i vad de uppfattade som en viktig livshändelse. – De var väldigt positiva till metoden hemabort och tyckte att det var naturligt att vara med, säger Anneli Kero. Ungefär hälften av männen berättade att de hade känt oro inför aborten och hur deras partner skulle påverkas. Men när de summerade upplevelsen uppgav merparten att det förlöpt lindrigare än de hade förväntat sig. – Den dominerande känslan var lättnad över att det gått så bra. Det fanns också de som kände en sorgsenhet över att man inte lyckats med preventionen. Även om urvalet i studien är litet tycker Anneli Kero att resultaten är viktiga. Trots att många män är involverade i aborter är de rela22 INSIKT 3/10 tivt osynliga, och studier om deras upplevelser är sällsynta. Om männens roll lyfts fram, och om de får en chans att vara mer delaktiga, kan det leda till en ökad ansvarskänsla, resonerar hon. – Om manlig sexualitet börjar kopplas ihop med reproduktionsansvar så tror jag att vi får en annan sorts diskussion kring graviditet och abort. Traditionellt har huvudansvaret för att förhindra oönskade graviditeter legat hos kvinnan. Så är det i hög grad fortfarande, menar Anneli Kero. Exempelvis visar tidigare studier att det sällan är män som tar upp som uppmuntrar till långa studier och anpassning till en föränderlig arbetsmarknad är utrymmet för oplanerade barn begränsat. Möjligheten att göra abort är därmed på många sätt en integrerad förutsättning för dagens livsstil. I EN ANNAN studie har Anneli Kero undersökt kvinnors upplevelser av att ha genomgått en abort. Slutsatsen var att många kände lättnad och uppfattade aborten som ett sätt att ta ansvar. Det är ett resultat som kan upplevas som provokativt, konstaterar Anneli Kero. Det beror på att det finns en seglivad offerbild ”Om manlig sexualitet börjar kopplas ihop med reproduktionsansvar så tror jag att vi får en annan sorts diskussion kring graviditet och abort.” frågan om prevention vid tillfälliga sexuella kontakter. Istället tolkas det som att kvinnan är skyddad om inte hon för frågan på tal. FÖRUTOM ATT öka mäns medvetenhet om preventionsfrågor kan det ökande antalet hemaborter förändra bilden av abort på ett mer generellt plan, tror Anneli Kero. När ingreppet inte längre sker i en undanskymd sjukhussal, utan mitt i hemmet och i en familjekontext, blir det svårare att blunda för hur verkligheten ser ut. För trots att mer än varannan kvinna idag genomgår en abort under sin livstid så anses det fortfarande som något lite avvikande och skamligt. – Man förknippar ofta kvinnor som gör abort med någon sorts riskgrupp. Men en stor del av aborterna sker faktiskt inom stabila parrelationer. Anneli Kero menar att diskussionen om abort lätt snävar in på enskilda individer, när utvecklingen i själva verket har att göra med hela samhällskontexten. För i ett samhälle av kvinnor som genomgår aborter, och en förväntan om att en abort ska ge upphov till skuld och skam. Då uppfattas resultat som visar på något annat som kontroversiella. – Kvinnlighet förknippas ju med moderskap och att vara god och vårdande. Abort går stick i stäv med den bilden. Men ska det inte vara lite svårt att göra abort? Om det bara handlar om att ta ett par piller kanske abort börjar användas som en preventionsmetod? Anneli Kero känner inte igen den bilden vare sig från befintlig forskning eller från den kliniska vardagen. Bland kvinnorna i hennes studie uppger många att de sett abort som en möjlig lösning vid en oönskad graviditet. Men att det samtidigt inte varit något lätt beslut när de väl ställts inför den konkreta situationen. – Aborter upplevs sällan som traumatiska. Men inte heller som något trivialt. Den är en lösning på en svår situation. Men en lösning med sorgkant. Inget talar för att kvinnor ser abort som ett preventivmedel. MEDICINSK ABORT Medicinsk abort kan användas fram till den nionde graviditetsveckan. Det börjar med ett sjukhusbesök då patienten får tabletter som gör att graviditeten avstannar. Två till tre dagar därefter får patienten livmodersammandragande läkemedel som gör att fostret stöts ut samt smärtstillande läkemedel. Detta kan ske antingen på sjukhus eller i hemmet. Om kvinnor vore ute efter en enkel utväg skulle inte heller hemaborter vara så populära, tror Anneli Kero. – Det är en mer långdragen process än kirurgisk abort, och innebär mer eget ansvar. Ändå föredrar många kvinnor den metoden. Kvinnorna som intervjuades om sina hemaborter uppskattade framförallt möjligheten till integritet – att själv få bestämma vilken dag utstötningen av fostret skulle ske, att ha sin partner närvarande och att ha tillgång till sin egen säng och toalett. Det som flera upplevde som jobbigast var sjukhusbesöket för att ta de första pillren, eftersom det är ett så avgörande ögonblick. Anneli Kero har arbetat som kurator på Norrlands universitetsjukhus i Umeå och disputerade vid Umeå universitet med avhandlingen ”Paradoxes in legal abortion: A longitudinal study of motives, attitudes and experiences in women and men” år 2002. JOSE ORTEGA/GETTY IMAGES RIKTLINJERNA FÖR vilka som får göra hemabort varierar över landet. På vissa håll erbjuds metoden bara kvinnor som redan har erfarenheter av graviditet eller abort, på andra ställen får i princip alla välja abort i hemmet om de vill. Det visar att sjukhuspersonalens värderingar har direkt betydelse för huruvida kvinnor erbjuds möjlighet till hemabort, menar Anneli Kero. Även om hemaborter ger män möjlighet att delta i processen är det inte ett skäl i sig för att rekommendera metoden, anser Anneli Kero. Valet av abortmetod måste alltid vara kvinnans. Däremot kan det vara en del i utvecklingen mot att involvera män i ansvaret för prevention. Gärna i kombination med andra åtgärder som exempelvis bra sexualundervisning i skolan, kampanjer riktade till män och mer manlig personal på ungdomsmottagningar. – Jag skulle önska att man såg även män som en målgrupp i det förebyggande arbetet med att förhindra oönskade graviditeter. Och så hoppas jag att samhället öppnar upp, så att abortvården svarar mot både kvinnors och mäns behov. För även om män inte är patienter kan de också behöva information och samtal. FATIMA GRÖNBLAD 3/10 INSIKT 23 PRIDE 2010 Toalettsymbolerna talar sitt tydliga språk: Kvinna, man och så funktionshindrad. Som om människor med funktionsnedsättningar saknade kön. Personer med funktionshinder avsexualiseras, infantiliseras och förväntas inte ha sexuella behov. Det konstaterades på de seminarier på Pride som handlade om kopplingen mellan funktionshinder och sexualitet. Människor med funktionsnedsättning och hbtqpersoner bryter alla mot normer och berörs i hög grad av temat för årets Pride – makt. Ta plats! ad är en normal kropp? Är queerteorin blind för frågor om funktionsfullkomlighet? Dessa frågor var några av utgångspunkterna för Linda Elstad när hon talade under rubriken ”Queer ❤ invalider? Intro till cripteori” . Linda Elstad är en av tre jämlikhetskonsulter på Perspektivbyrån. För henne har begreppet crip betytt mycket; det kan öppna upp många av de låsningar som finns i samhället kring synen på både vad som är en fungerande kropp och sexualitet. Crip har mycket gemensamt med queer. Hur många både funktionshindrade och hbtq-personer har inte blivit kallade freaks? Både funktionsnedsättning, homosexualitet och avsaknad av en tydlig könstillhörighet anses ligga utanför normalitetens ramar. Både crip och queer handlar om motstånd, om att ta tillbaka makten och rätten att definiera ordet normal. V REDAN VALET av beteckning, cripteori (crip = krympling), kan vara provocerande; det är avsikten. Än finns inget vedertaget namn på svenska, somliga säger lytteori och andra miffoteori. – Crips teoretiska resonemang ifrågasätter alla kategoriseringar som sätter gränser för hur människor med funktionshinder tillåts delta i samhällslivet. Cripteorin fokuserar på ANKI ALMQVIST Linda Elstad 24 INSIKT 3/10 maktordningen snarare än på själva funktionshindret, sade Linda Elstad. – Crip kritiserar också den så tydliga uppdelningen i två kategorier, personer med eller personer utan funktionsnedsättningar. Som om det vore så enkelt att dela in oss. Återigen finns det paralleller till queer som ju är kritisk mot att det skulle finnas två kön, tre sexuella läggningar och så vidare. En annan viktig punkt är möjligheten att bestämma över sitt eget liv. Inom cripteorin, som vuxit fram ur den samtida amerikanska handikappforskningen, talar man om självbestämmande istället för tacksamhet över att tolereras i ett samhälle byggt för ”normater”. Ordet ”normat”, definierat av Rosemary Garland-Thomson år 1997, är ett nyckelord inom cripteorin. – Om man jämför med resonemangen inom queer om den obligatoriska heterosexualiteten, det vill säga ikonbilden av den feminina kvinnan och den maskulina mannen, finns inom crip också samtal kring idén om funktionsfullkomlighet. Men lika lite som det finns någon alltigenom fullkomlig man eller kvinna kan någon vara funktionsfullkomlig. Ändå är det vad alla strävar efter och vad normerna bygger på. Den idén präglar våra liv. Är det då verkligen önskvärt att alla människor har en funktionsfullkomlig kropp? Crip ifrågasätter starkt den saken och talar om ”obligatorisk fullkomlighet” på samma sätt som man inom queerteori talar om ”obligatorisk heterosexualitet”. Ett annat nyckelord är ”ableism” (från engelskans to be able to) som också handlar om att kroppen ska vara fullkomlig. Att vara crip är att identifiera och gå emot ”ableism”. På samma sätt kräver queer att man är motstån- dare till varje könsmaktsordning. Men lika lite som att man måste vara kvinna för vara feminist är det nödvändigt att ha en funktionsnedsättning för att vara crip. Med cripteorins syn på funktionshinder uppstår omedelbart frågor som: Hinder för vadå? Vems hinder? Vilka funktioner? Vems definition av funktion? Samhällets sätt att förhålla sig till funktionshinder utgår från en tänkt normalitet i en normal omgivning. Det finns en rad försåtliga men avslöjande exempel. Linda Elstad visade på några. I filmen ”Livet från den ljusa sidan” lider huvudpersonen (Jack Nicholson) av tvångssyndrom men han vägrar äta sina piller. Först när han börjar göra det och då blir mer lik alla andra är han förtjänt av kärleken. Också i filmen ”Avatar” kan temat spåras. En lycklig relation uppstår först när den manliga huvudpersonen blir av med den rullstol han har i den verkliga världen. Kolla och fundera över rullstolens betydelse för kärleken, uppmanar Linda Elstad. Ytterligare ett exempel: – Idag betraktar vi färdtjänst som något positivt men i ett samhälle med inbyggt cripperspektiv skulle inte någon sådan finnas, påpekar Linda Elstad. Diverse åtgärder för människor med funktionshinder gör att man inte tar itu med själva grundproblemet, det vill säga bristerna i miljön. Crip handlar om mycket mer än att bygga ramper. I ETT ANNAT intressant seminarium redogjorde Lisa Ericson för sin magisteruppsats vid Centrum för genusstudier på Stockholms universitet, ”Från könlös och avsexualiserad till sexuell och kåt”. Hon har intervjuat nio personer (fem kvinnor och fyra män) med olika könsidentitet och typer av fysiskt handi- MER ATT LÄSA OM CRIP ■ Crip Theory – en preliminär positionering, SUSANNE BERG & LARS GRÖNVIK (Stockholms universitet), ladda ner på www.kvinfo.su.se/seminarieserier/ CripTheory-enintroduktion.pdf kapp. Resultatet är avslöjande, dråpligt men framför allt sorgligt. Också Lisa Ericson talade om begreppet ”normaten”. – Om man vill bemötas som sexig bör man ha en normal kropp, annars säger samhället stopp. Människor med funktionshinder avsexualiseras, infantiliseras och förväntas inte ha sexuella behov, enligt Lisa Ericson. Att tycka om sin egen kropp har stor betydelse för synen på den egna sexualiteten och attraktionskraften. Dessa kopplingar blir ännu tydligare för funktionshindrade. – Att se sig själv som attraktiv går emot diskursen om könlösa brukare av hjälpmedel. Först och främst måste man tro på sig själv för att kunna bryta normerna och inte anpassa sig efter de diskriminerande strukturerna. Det mest självklara kan bli en stor stötesten LOTTA JONSON Lisa Ericson Ovan: Att synas och ta plats är ett efftektivt sätt att skaffa sig makt. Här uppträder en så kallad flashmob på Stureplan under Pride. för en funktionshindrad. Så här berättar en av de intervjuade (Sandra) om gynstolen: ”Det var cirkus, men det gick. Han var jättebra, gynekologen, måste jag säga. För hela situationen blir ju ganska knäpp. Mina ben och armar som inte är på rätt plats, som kom mot saker. Nu så blev det att jag låg på diagonalen med benen utanför, och då tänkte jag, va fan, nu skiter vi i att jag ligger så här konstigt. Det funkar, nu kör vi.” Ofta görs en degradering av den funktionshindrade. Personer i parrelationer möts av ”Vad fint, vad gulligt. Tänk att även du har hittat någon…” Funktionshindrade förväntas helt enkelt inte ha ett vuxet sexliv. Många av föreställningarna kring sexualitet i samhället bygger på en slags tyst normerande överenskommelse, sex ska vara problemfritt bland annat. Men om det nu inte är det? Om man behöver lite hjälp, någon som lyfter en till sängen och hjälper med själva penetreringen? Med en icke helt fungerande kropp måste man våga testa, säga med ord hur man vill ha det, lämna blygheten hemma. Många funktionshindrade saknar självklara förebilder. Sexualitet och funktionshinder är ett tabubelagt ämne också på institutioner och bland personliga assistenter. Och om ingen vågar prata? – Som funktionshindrad måste man jobba hårdare och vara tydig om man vill ha sex, det är helt klart, konstaterar Lisa Ericson. Hon pekar på toalettsymbolerna: kvinna, man och funktionshindrad. Sett med cripperspektiv är handikappskylten ingenting UR TIDSKRIFTEN FRAMTIDER 4/09 ”Cripteorin diskuterar hur en kropp med funktionsnedsättning kan sexualiseras, göras erotisk. I USA finns en crip-rörelse som vill erotisera det avvikande och inte bara ha sex ’trots’ en funktionsnedsättning. (---) HBT-personer med funktionsnedsättning är ofta uteslutna från gayvärlden som är extremt inriktad på ungdom och ’normal’ kroppslighet. Genom att dekonstruera både sexualitet och funktionshinder kan cripteori öka mångfalden också inom gayvärlden.” annat än en symbol för avsexualiseringen av icke-normala personer. En annan, i media vanlig, normerande myt, handlar om att alla längtar efter spontansex. Detta är också något som Lisa Ericsons intervjuobjekt förhåller sig till. För dem måste det till en viss planering. Att slänga sig på matbordet är inte riktigt ett alternativ. Inte att börja kasta av sig kläderna i hallen heller. ”(---) så funkar det inte. För det är liksom, när kommer assistenten, när kommer färdtjänsten? Livet är ganska ordnat, och saker tar lite längre tid” berättar Jessica. Går det då att ändra på sakernas tillstånd? Jo, Lisa Ericson ser framför sig ett stigande motstånd som uppstår när personer stolt visar upp sin cripa kropp och inte svarar på alla frågor om varför man inte är som alla andra. De som hon intervjuat gör så. De vågar hångla på offentliga platser och ta plats. Även om personer med funktionsnedsättning avsexualiseras av samhället är de långtifrån asexuella! PÅ ETT TREDJE seminarium ”Crip ❤ trans = ?” samtalade Christine Bylund (cripfemme aktivist och skribent), Fej Matti Skantz (trans- och invalidaktivist samt sjuksköterska) och Josephine Krieg (doktorand i genusstudier och kabaretartist). Frågan löd ”Har trans och funktionshinder något gemensamt?”. Svaret blev ett rungande ja. Likheterna i bemötande är slående; både den funktionshindrade som visar sig i samhället och en öppet aktiv transperson möts av hejarop och ”Vad modig du är!”. Men bakom välviljan finns en rad osynliga fördomar som handlar om att inte riktigt bli tagen på allvar. Det ”normala” har ju trots allt makten. Både av transsexuella och funktionshindrade tycks ▼ ANKI ALMQVIST ■ Artikel av JENS RYDSTRÖM, Framtiden 04/09, ladda ner på: www.politiken.se/ tidskrifter/fram/fram09/fram0904-08.pdf 3/10 INSIKT 25 PRIDE 2010 ▼ Josephine Krieg, Fej Matti Skantz och Christine Bylund efter seminariet ”Crip ❤ trans = ?” ANKI ALMQVIST samhället dessutom förvänta sig en stor portion tacksamhet. – Ofta tror jag bemötandet handlar om människors osäkerhet så fort som något är annorlunda. Det är de där boxarna som alla ska kunna passa i och som ska vara klart och tydligt definierade. Det är vi som får skulden om cirklarna rubbas och som ska anpassa oss så att inte allt blir kaos, sade Josephine Krieg. Christine Bylund mindes hur hon vid flera tillfällen blivit tillstucken pengar av främmande människor. Som plåster på såren kanske, i någon slags perverterad välvilja. Fej Matti Skantz påpekade att omvärlden tycker det är viktigare att man försöker vara så normal som möjligt istället för att följa sina egna önskningar och bli lycklig – om man är funktionshindrad. Och Josephine Krieg sammanfattade erfarenheterna från kontakter med det normgivande samhället och tillika makthavarna i samband med bytet av könsidentitet och därmed namn: – För att få rätten att bli en frisk person var jag tvungen att säga att jag var galen. LOTTA JONSON Äntligen! Efter en ny utredning vill Socialstyrelsen förändra den diskriminerande lagen om könsbyte. å förra Pride diskuterades transpersoners könsbyte. Kritiken mot gällande regler var massiv och i september 2009 gav Socialstyrelsen Karin Lindell, som bland annat varit juridisk expert i riksdagen, i uppdrag att se över frågan. Just nu ligger hennes utredning och tillika förslag till lagändring ute på remiss. – Kanske var jag lite väl optimistisk när jag krävde att ändringarna skulle gälla från och med 1 januari 2011. Men jag är övertygad om att till nästa Pride kommer saker och ting att vara annorlunda. Alla politiker inser att detta är något oerhört viktigt. Till och med Göran Hägglund är positiv till mina förslag, sade Karin Lindell på ett Pride-seminarium. P DEN LAG SOM gäller idag rörande fastställelse av könstillhörighet och könsbyte har gällt sedan 1972. Då var den relativt radikal men mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Där finns bland annat krav på att en person som byter kön ska vara ogift. Idag när könsneutrala äktenskap är legio har det kravet ingen som helst bärighet, menar Karin 26 INSIKT 3/10 Lindell. Inte heller tycker hon om bestämmelsen att man ska vara svensk medborgare. I alla andra sammanhang är hemvisten avgörande, så borde det vara i det här fallet också. – Ett annat krav, tvångssterilisering, är ytterst kränkande och diskriminerande. Bort med det, kräver Karin Lindell. Det ska också vara tillåtet att frysa in spermier eller ägg för ett eventuellt framtida barnafödande. Ingen som inte vill ska heller behöva göra några könskorrigerande operationer. Några vill bara ha hormoner, vissa vill ha hjälp med en mastektomi (bröstförminskning) och så vidare. Det ska hela tiden vara individens val och alltsammans ska ske inom den vanliga vården. Karin Lindell har inte hunnit ta med alla aspekter i sitt förslag. Somligt måste undersökas vidare, reglerna kring barn under 18 år till exempel. Samt det faktum att diagnoskoden ”transsexualism” klassas som psykisk sjukdom. Det är dock en fråga som studeras internationellt under who:s överinseende. Skulle koden tas bort redan nu betyder det i praktiken att transsexualism och könsbyte skulle bli kodlöst och därmed falla utanför den offentliga sjukvården. Så har skett i Frankrike och det är ingenting som Karin Lindell vill se här. – Jag vill inte ha något klassamhälle. Könsbyte eller ej ska inte handla om hur mycket pengar någon har i plånboken. LOTTA JONSON Välkommet lagförslag Karin Lindell, utredare åt Socialstyrelsen, skrädde inte orden när hon talade på Pride: Gällande lag angånde könsbyte är en skam, sade hon bland annat. SENARE UNDER Pride-veckan samlades alla partiledare (utom Kristdemokraternas Göran Hägglund) till en paneldebatt där flera hptq-frågor diskuterades. Då lämnade också samtliga deltagare klara besked vad gäller situationen för transpersoner: Kravet på sterilisering inför ett könsbyte ska upphävas. Så när frågan kommer upp i riksdagen, tidigast i november, blir det förhoppningsvis så som Karin Lindell föreslagit. Hela utredningen, som också tar upp vårdorganisation, specialistteam med mera kan laddas ner från www.socialstyrelsen.se/ publikationer2010/2010-6-31. LOTTA JONSON REGIONNYTT att många önskade ett bredare samarbete. MARTINA JUNSTRÖM Elin Jacobsson Hon är spindeln i kunskapsnätverket Folkhälsovetaren Elin Jacobsson är samordnare för det regionala kunskapsnätverket för STI/hiv-prevention i Stockholm/Gotland. Hon kommer att jobba halvtid med nätverket, övrig tid är hon anställd på Lafa med ansvar bland annat för målgruppen unga vuxna. Varför ett regionalt kunskapsnätverk för hiv- och STI-prevention? – Det började med en önskan från Hivenheten på Socialstyrelsen (ligger numera på Smittskyddsinstitutet) om att det skulle bildas regionala nätverk för att stimulera kunskapsutveckling och samordning. En inventering i Stockholmsregionen visade att det finns många professionella aktörer som har egen kunskapsförsörjning, och kopplingar mellan vissa, men Vilken är din roll i kunskapsnätverket? – Egentligen är det lite missvisande att tala om ett fast nätverk, eftersom det handlar om flera rörliga nätverk på olika håll och vid olika tidpunkter. Men jag ska sondera terrängen och hitta möjliga samarbeten, vara lyhörd för aktörerna på hivområdet, så att jag kan fånga upp de behov som finns och förverkliga olika idéer tillsammans med aktörer i regionen. Vilken är Lafas roll? – Jag representerar inte bara Lafa i det här, utan alla olika aktörer i regionen. Jobbet som samordnare är en fristående arbetsuppgift, där Regionala rådet fungerar som styrgrupp för arbetet. (Se faktaruta) Vilka är dina första uppdrag som samordnare? – Rådet har bestämt att vi ska fördjupa samarbetet med Gotland, som tillhör samma region. Vi har redan knutit kontakter, de har bland annat ett FAKTA Regionala rådet för STI/hivprevention ansvarar för övergripande planering, analys och uppföljning av det STI/hivpreventiva arbetet i Stockholms läns landsting. Regionala rådet är dessutom en styrgrupp till det regionala kunskapsnätverket. Regionala rådet leds av smittskyddsläkaren och har representanter från Beroendevården, infektionskliniken, Venhälsan, Sesammottagningarna, Lafa och Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Stockholms stads hivsamordnare är adjungerad till rådet. STI-nätverk och ett skolnätverk, och vi kommer till exempel att erbjuda dem olika utbildningar. – Ett annat uppdrag är att starta en utbildning i samarbete med Stockholms stad, om hiv och bemötande, för människor som i sin vardag träffar hivpositiva, till exempel boendestödjare och socialsekreterare. – Sist men inte minst gör vi en storsatsning på World Aids Day. HANNA ÅDIN ”Vi vill att alla ska bli berörda” På World Aids Day (WAD) 1 december bjuds både gymnasieskolor och allmänhet in till ett omfattande program på Kulturhuset i Stockholm. Arrangörer är aktörer i Stockholmsregionen som på olika sätt arbetar med hiv. STIGMA OCH DISKRIMINERING är temat för WAD 2010, precis som det varit de senaste åren. – Dagen innebär en chans att visa att det finns hivpositiva människor i Sverige idag och hur viruset påverkar livsvillkoren, säger ELIN JACOBSSON, samordnare för det regionala kunskapsnätverket för STI/ hivprevention. En viktig målgrupp för årets aktiviteter är elever i gymnasieskolan. De erbjuds ett ”paket” i form av en halvdag på Kulturhuset (för- eller eftermiddag). – Där kommer man att få lära sig mer om hiv, se tankeväckande filmer och lyssna på när människor som lever med hiv berättar om sina erfarenheter. En inbjudan via mejl går inom länet och först till kvarn gäller. Parallellt med gymnasieprogrammet kommer filmvisning att pågå i en annan del av Kulturhuset. Den är öppen för allmänheten och man behöver inte föranmäla sig. – Det kommer att finns plats för samtal i samband med filmerna och troligtvis blir det musikframträdanden och annan underhållning också. På kvällen genomförs en ljusceremoni utomhus. Detaljerna är inte klara ännu men Sveriges nya hivambassadör Anders Nordström kommer att hålla tal. BAKOM årets WAD i Kulturhuset står inte mindre än 14 aktörer som på olika sätt arbetar med hiv/aids-frågor: Afris, Afrosvenskarnas riksförbund, Hiv-Sverige, Infektionskliniken Huddinge, Lafa, Nationellt kunskaps- och resurscentrum för barn och unga med hiv, Noaks Ark, Posithiva Gruppen, RFSL Stockholm, RFSU Stockholm, Sesam Huddinge, Sesam Solna, Smittskydd Stockholm och Venhälsan. – Flera av aktörerna har egna aktiviteter på WAD, men det finns ett värde i att också göra något stort tillsammans. Det är så viktigt att hivfrågorna lyfts och det blir mer kraftfullt om många går ihop och visar att man jobbar för samma sak. Målsättningen är att arrange- manget ska få mycket uppmärksamhet, att fler ska veta vad Red Ribbon står för och vad 1 december är för en dag. – Jag hoppas att alla som kommer till Kulturhuset lär sig något nytt och berörs, att man bär någonting med sig när man går därifrån, säger Elin Jacobsson. HANNA ÅDIN ALL INFORMATION och det fullständiga programmet kommer att läggas ut på www.WAD.se. För anmälan till ”gymnasiepaketet” 1 december, mejla till [email protected] KLAMYDIAMÅNDAGEN Nationell preventionssatsning I Stockholm deltog fler mottagningar än någonsin under Klamydiamåndagen, som i år var en nationell satsning. Den gemensamma kampanjen togs fram av Lafa på uppdrag av Nationella Hivrådet. FÖR ÅTTONDE ÅRET i rad lockade vårdcentraler, barnmorskemottagningar, ungdomsmottagningar och andra specialmottagningar med gratis drop in-testning under Klamydiamåndagen 13 september. Nytt för i år var att kampanjen genomfördes över hela landet. – Den nationella satsningen är ett uppdrag från Nationella Hivrådet. Hela landet har haft tillgång till vårt kampanjmaterial och totalt har sexton av tjugoen landsting och regioner anslutit sig, berättar Robert Pantzar, informatör på Lafa. Navet i kampanjen är nya hemsidan Klamydiamåndagen.se med länkar till de deltagande landstingen/regionernas egna hemsidor med information om var man kan testa sig på sin hemort. Veckorna före årets Klamydiamåndag kunde man även skicka en humoristisk påminnelse, till sig själv eller sina kompisar, i form av en tecknad applikation i mobilen. I STOCKHOLM deltog i år 122 mottagningar, det högsta antalet sedan starten. I Göteborg hade 117 mottagningar anslutit sig. – Vi hängde faktiskt på Stockholm redan förra året men var lite väl sent ute då. I år var vi mer förberedda. Mediatäckningen blev bättre och vi märkte ett stort regionalt intresse bland mottagningarna och ett sug efter att delta i Klamydiamåndagen, säger Stefan Laack, verksamhetsutvecklare på Hivprevention i Västra Götaland. Ambitionen i Västra Götaland är att fortsätta delta i Klamydiamåndagen, men det finns en del problem att tackla. – Vi har många ”pinnmottag- ningar” som alltså får betalt per inbokat besök. När de avsätter drop in-tid för klamydiatestning gör de det på tider då de i annat fall hade kunnat boka in besök, säger Stefan Laack. Hur många personer i landet som tog tillfället i akt att testa sig under Klamydiamåndagen finns det ännu ingen sammanställning över, men Karolina Höög, barnmorska och samordnare på Lafa, anar ett något ljummare intresse än tidigare år. – Det var vi förberedda på av flera skäl, ett av dem är att det är valår. Då krymper alltid vårt annonsutrymme, förklarar Karolina Höög. ATT DET sedan 1 mars i år går att beställa klamydiatest på nätet, via Vårdguiden, spelar säkert också in liksom mottagningarnas ökade tillgänglighet och generösare öppettider överlag. – Det är förstås enbart positivt. Om man testar sig en torsdag eller måndag, på en mottagning eller via nätet har ju ingen betydelse. Det viktiga är att man gör det, säger Karolina Höög. Klamydiamåndagen handlar alltså inte enbart om att testa sig. Det är lika mycket en kampanj för att lyfta frågan och informera om infektionen, vilka konsekvenser den kan få om den inte behandlas och hur man kan skydda sig. – Det är den ökade medvetenheten om klamydia som vi jobbar för. Den är det viktigaste. Ett annat mål med Klamydiamåndagen är att uppmuntra till ökad kondomanvändning. Därför erbjuds alla som testar sig gratis kondomer, säger Robert Pantzar. HELENE LUMHOLDT VÅRDGUIDENS STATISTIK över dem som beställer test på nätet visar att det är betydligt fler pojkar/män än på mottagningarna. Av den enkät som besvarats av nättestarna framkommer också att dryga tjugo procent av männen (företrädesvis unga män i åldrarna 20–29 år) inte skulle ha testat sig alls om inte nätalternativet hade funnits. Test utan krångel MITT INNE i Liljeholmens nybyggda centrumområde ligger höghuset där såväl närakut som vårdcentral är inrymda. Längst in i en korridor på sjunde våningen finns också sedan några år tillbaka en barnmorskemottagning. Klockan åtta på måndagsmorgonen strömmar lugn, lite meditativ musik ur högtalaren i väntrummet. Ett ungt par sitter i soffan och äter medhavd frukost. För de tiotalet andra som också tagit kölapp finns både kaffe och 28 INSIKT 3/10 veckotidningar att förkorta väntetiden med. Liljeholmens barnmorskemottagning har öppet hus varje måndagsmorgon, men just idag är det lite speciellt eftersom det är den årligt återkommande Klamydiamåndagen och mottagningen har drop in för klamydiatestning hela dagen. En 25-årig kvinna berättar att hon kommit för att förnya sitt recept på p-piller men också vill ta ett klamydiatest. ULRICA ZWENGER Meditativ musik, en kopp kaffe och en veckotidning innan det är dags att testa sig. Det är Klamydiamåndag på Liljeholmens barnmorskemottagning. – Det är på förekommen anledning kan man säga. För mig finns det inget tabu eller någon skam i att ta ett klamydiaprov. Jag vet att Ovan: Elin Ängeby, Liljeholmens barnmorskemottagning, vill göra det enkelt för besökarna att testa sig. SEN SIST Sexiga låtar Smäktande ballader eller rivig rock? Robyn eller Springsteen? Vilken musik passar bäst till sex? Åsikterna går isär. På Kondom08.nu, Lafas kampanjsajt, har tusentals unga sagt sitt. VILKEN LÅT VILL du ligga till? Den frågan ställde Lafa i årets sommarkampanj. För sex och musik hör ihop för många och kan i bästa fall förstärka varandra. – Vi har fått in nästan 1 500 olika förslag på låtar som är bra att ligga till, det är helt otroligt, säger Robert Pantzar, informatör på Lafa, och får medhåll av kollegan Elin Jacobsson, folkhälsovetare och projektledare: – Konceptet är jättelyckat och har verkligen gått hem hos målgruppen ungdomar och unga vuxna, konstaterar hon. Det är tredje året i rad som Lafa sätter 08-kondomen i fokus med en kampanj till ungdomar och unga vuxna i Stockholms län. Nu i somras delades 50 000 kondomer ut. De var förpackade i små skivomslag med kända artister. På konvoluten förklarades att kampanjen hyllar ”skön och säker sex genom att utse de bästa låtarna att få till det till”. Syftet är förstås att, på ett lekfullt sätt, påminna om och popularisera kondomen. Varje person har bara fått en eller två stycken, vilket lett till att kondomerna uppfattats som lite exklusiva. – De har väckt mycket nyfikenhet och samtal. Utdelarna la märke till att man i många kompisgäng genast började byta med varandra, för att få sina personliga favoriter på konvolutet, berättar Robert Pantzar. Han berömmer de unga kon- jag inte är ensam om det och jag har testat mig tidigare också. Det är bättre att ta det säkra före det osäkra, säger hon. Kanske kommer några fler besökare än vanligt att komma under dagen, men någon större rusning väntar sig inte barnmorskan Elin Ängeby. – Vi har väldigt generösa mottagningstider här. Det ingår i vårt kundtänk, att vara tillgängliga. Så vi har drop in en timme varje morgon, måndag till torsdag, och på tisdagar dessutom mellan 16.00 och 18.30, berättar hon. Chefsbarnmorskan Kajsa Longhi tycker att Klamydiamåndagen är ett bra sätt att visa att de finns och tror att dagen kan göra att fler hittar till mottagningen. – Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra besökare. De som kommer för cellprovtag- ning, preventivmedelsrådgivning eller för att ta graviditetstest kan också ta klamydiaprov samtidigt. Vårt mål är ju att så många som möjligt ska testa sig. Då vill vi inte att det ska vara något konstigt eller krångligt. Framför allt är det kvinnor som kommer till mottagningen. Just denna morgon är den frukostätande mannen i soffan den enda. Men en del partner och blivande pappor brukar passa på att ta prov när deras kvinnor testar sig. – Och så kommer det en del unga män som inte riktigt vet vart de annars ska ta vägen, säger Elin Ängeby, som beräknar att mottagningen tar mellan fem och tio klamydiaprover varje dag. Och kanske blir det några extra denna Klamydiamåndag. HELENE LUMHOLDT MARTINA JUNSTRÖM Ovan: Ny affisch till en ny satsning: den nationella Klamydiamåndagen. domutdelarna för deras engagemang – och ger även en eloge till de tio mer och mindre kända bloggarna på Kondom08.nu. – De tog verkligen fasta på kopplingen mellan sex och musik i sina inlägg och skrev på en bra nivå och på ett sätt som avdramatiserar kondomanvänding. KAMPANJEN startade 11 juni då Teddybears spelade på Gröna Lund och avslutades 28 augusti med utdelning på festivalen Popaganda. Däremellan har kondomerna delats ut vid 27 konserter, festivaler och andra musikevenemang, samt i Top Cabs taxibilar. Alla som fick kondomer uppmanades på konvoluten att gå in på kampanjsajten och bidra till ”Ligglistan” genom att rösta på sina egna favoritlåtar eller lyssna på andras sexmusikfavoriter på Spotify, där topplistan har legat samtidigt. – Om man har konto på Spotify kan man prenumerera på olika spellistor och Ligglistan fick snabbt många prenumeranter, berättar Elin Jakobsson. Vinnande låt blev Disco Squid med Kalle Ninja, på andra plats kom Ben Harpers Sexual Healing och trea blev Breathe on Me med Britney Spears. De personer som lagt in de fem mest populära ligglåtarna har vunnit premiumkonton på Spotify i sex månader. HANNA ÅDIN Förra året handlade Lafa-kampanjen om resor och 100 000 kondomer delades ut. Hundratals berättelser om var och hur kondomerna användes strömmade då in till Kondom08.nu. I somras gällde det i stället att välja sexvänlig musik. 3/10 INSIKT 29 BÖCKER TEATER Nattsvart om tonårstidens utsatthet TONÅRSTIDEN är en enda våldsam, tröstlös plåga på vägen mot den förhatliga vuxenvärlden. Dit vill ingen; den befolkas praktiskt taget bara av svikare och våldtäktsmän. Så är det i alla fall både i Mian Lodalens nya roman Tiger och i Maria Svelands Att springa. Beröringspunkterna är ännu fler; bägge romanerna handlar om sexuellt uppvaknade och vänskap, bägge utspelar sig under den tid när respektive författare själv var i puberteten. Huvudpersonerna åtnjuter författarnas totala lojalitet och perspektivet utgår från de gängliga, finniga, osäkra, brådmogna tonåringarnas horisont. Inga moraliska pekpinnar här inte – vad de än tar sig för. Hos Lodalen heter hjältinnan Connie eller Tiger, Sveland berättar om Julia och Emma. I de inledande kapitlen ska alla just börja på högstadiet. Sämst i klassen, utanför och udda lierar sig Connie/Tiger med tre andra tjejkompisar som har det minst lika jobbigt hemma. Småstölder och fyllefestande till helgen förgyller den trista vardagen. Samtliga manliga vuxna är antingen helt sexfixerade, presumtiva våldtäktsmän eller känslomässigt blockerade och likgiltiga, alla kvinnor totalt kuvade TIGER Författare: Mian Lodalen Förlag: Forum bokförlag, 2010 30 INSIKT 3/10 eller våldsbenägna de också. Connie blir inte kär på riktigt förrän hon träffar Anna, men då: ”Vi glittrar mot varandra. Blå, blå ögon. Som Vättern en sommardag. Mörkt blå.” En vacker saga mitt i den brutala verkligheten. Hur det går? Åt pepparn så klart! MIAN LODALENS språk är snabbt, rakt och enkelt, märkbart opåverkat av allt det råa som det skildrar. Det finns hela tiden en påtagligt osentimental, nästan glad ton som svär mot det nattsvarta i berättelsen. Möjligtvis hade detta varit mer adekvat om ”Tiger” riktat sig till ungdomar, nu presenteras boken som vuxenroman och språket ställer sig istället på tvärs och tar delvis udden av innehållet. Bäst är avsnitten där den nyvaknade erotiken skildras; beskrivningen av skuldkänslorna inför attraktionen till det egna könet och de intima mötena blir berättelsens andningshål. Liksom i viss mån skildringen av vänskapen mellan de fyra utsatta tjejerna, Sisters in Crime – även om det till sist blir lite för mycket ”grupplaba” (grupponani) i duschen. Fast Lodalen visar också på tonårsgängets förtryckande sida; några lesbiska inslag tål den vänskapen knappast. MARIA SVELANDS Julia och Emma lever inte lika synligt nära avgrunden. Deras relation utsätts inte för några homoerotiska lockelser och inte hotas den heller, visar det sig, av Emmas förälskelse i den nya killen i klassen. Istället är det betydligt mörkare, hemligare och onämnbara sexuella krafter som till sist sliter sönder alla band mellan dem. ”Att springa” är en berättelse om könens maktordning. Somliga personer tecknas här, liksom hos Lodalen, väl schablonartat. Emmas mamma dricker rödvin på ett alltför ofta skildrat sätt, Julias städar på alltför välkänt maniskt vis, socialtanter ser ut som socialtanter ska se ut och så vidare. Budskapet däremot och den välregisserade tragiska tråden som leder mot undergången är däremot svår att värja sig mot. Den bär ”Att springa” ända till slutet. Både ”Att springa” och ”Tiger” ger läsaren fina inblickar i tonåringars sätt att tänka. De återkallar minnen som många av oss säkert förträngt, inte minst den där känslan av att vara totalt låst och beroende av andra. Alla som arbetar med ungdomar borde naturligtvis redan veta sådant men båda romanerna ger en chans till rekapitulation. Å ANDRA SIDAN ställer jag mig tveksam till att berättelserna förlagts till historien. ”Tiger” utspelas i slutet av 1970-talet, ”Att springa” tio år senare. Det kan betyda att man hittar ursäkter för det som sker. Homofobin är inte lika stor idag, säger kanske någon. Rättsväsendet fungerar bättre, våldtäkt och pedofili är mycket mer uppmärksammat idag. Ensamma mammor har självklart en bättre status idag än 1988. Fast stämmer det full ut? Skulle inte Maria Svelands och Mian Lodalens budskap väga ännu tyngre om de placerat sina berättelser i nutid? Då hade det inte funnits någon chans alls att värja sig. LOTTA JONSON ATT SPRINGA Författare: Maria Sveland Förlag: Norstedts, 2010 SEX, KÄRLEK OCH ASPERGERS SYNDROM Författare: Inger Jalakas Förlag: Alfabeta förlag, 2010. Informativt om AS DET OMTALADE svenska Oscarsbidraget ”I rymden finns inga känslor” handlar om 18-åriga Simon med diagnosen Aspergers syndrom. Filmen har väckt olika reaktioner hos personer som har Aspergers. Några känner igen sig medan andra tycker att regissören Andreas Öhman målat upp en nidbild . Vill man veta mer om Aspergers syndrom (as) kan man med fördel läsa journalisten och författaren Inger Jalakas Sex, kärlek och Aspergers syndrom. Jalakas har intervjuat kvinnor och män mellan 15 och 55 år med as om relationer och sex och utgår från den senaste forskningen. Hon ger en räcka mycket konkreta råd till aspergare om hur man ska göra för att må så bra som möjligt i en relation, vad som är destruktivt och vad man inte ska acceptera, hur man bäst tar hand om sig själv om man känner sig nedstämd, vad man kan tänka på för att bryta ensamheten och försöka träffa en partner och hur man gör när man har sex. En cirka 60 sidor lång kärleksskola, helt enkelt, till stöd för dem som har diagnosen. Alla aspergare är förstås inte likadana, om nu någon skulle tro det. De har olika behov, precis som vi andra så kallade neurotypiska människor. Det är Jalakas De får helt enkelt lära sig göra något annat om jag ryggar tillbaka.” Något som aspergare kan dra fördel av i en kärleksrelation är behovet av uppriktighet och rak kommunikation, utan dolda budskap. Det passar många av oss andra att ha det så också och är på många sätt positivt. Intressant nog fungerar kvinnor med as och män utan as bra ihop, skriver Jalakas med hänvisning till en intervjustudie med 33 personer. De kan vara rätt så lika. Längst från varandra står män med as och kvinnor utan as. Det kan förklara det faktum att fler manliga aspergare än kvinnliga lever ensamma. ”Sex, kärlek och Aspergers syndrom” är en lättfattlig och informativ bok. Den fyller säkert ett stort behov, både hos människor som har as och hos dem som vill veta mer om vad det innebär att ha denna funktionsnedsättning och samtidigt försöka få till ett bra kärleksliv. Ta sista chansen! I FÖRRA INSIKT tipsade vi om Hjärtats beatbox. Den kritikerhyllade teaterföreställningen för 10–13-åringar har länge gått för slutsålda hus på Unga Dramaten. Inte minst skolföreställningarna har snabbt blivit fullbokade. – Pjäsen är verkligen omtyckt i alla åldrar. Vi har fått många spontana reaktioner från barnen i publiken, som ibland utbrister något mitt under föreställningen, berättar Lisa Skoog, kommunikatör för Unga Dramaten. Nu är det bara en månad kvar till den sista föreställningen, men fortfarande finns platser kvar följande datum (med reservation för att något kan ha sålt slut sedan tidningen trycktes): Lördag 9 oktober Lördag 16 oktober Fredag 29 oktober Lördag 30 oktober Fredag 12 november FÖR BILJETTBOKNING gå in på www.dramaten.se eller ring 08-667 06 80. ANNA BLOMQVIST Inger Jalakas har tidigare skrivit boken ”Nördsyndromet – allt du behöver veta om Aspergers syndrom” (2007). ROGER STENBERG noga med att påpeka. Men det som förenar är svårigheten att tyda kroppsspråk och oförmågan att förstå att andra inte tänker likadant som en själv. Att ha svårt att sätta sig in andras känslor och sätta ord på sina egna kan förstås skapa problem när det handlar om kärlek och intimitet, men att aspergare skulle vara ointresserade av kärlek och sex är helt fel, skriver Jalakas. De flesta längtar efter mental och fysisk närhet, även om behovet av att få vara i fred är stort. Dock tvingas många leva ensamma, mot sin vilja. Ofta är aspergarnas sinnen känsligare än normalt. Det beror på perceptionsstörningar och kan skapa svårigheter i sängen. En smekning kan vara plågsam. För Simon i ”I rymden finns inga känslor” är det så. Han gillar inte att någon tar i honom. Så här berättar Lina, 26, som är taktilt överkänslig, i boken: ”… jag har en del små fält som man inte får peta på, vissa punkter på nacken och öronsnibbarna, ena sidan av magen och tårna. Där känns det obehagligt. Händer det så måste jag vrida på mig, jag får nästan panik. Men det är inte så illa att jag blir avtänd. KORTFATTAT STOCKHOLM GER SPRUTBYTE EN CHANS I Stophivgruppens tält i Pride Park, Tempe of Love, kunde man göra ett ”vanligt” hivtest, med provsvar efter en vecka. 183 personer testade sig under veckan i parken och 103 personer på Venhälsan. För de lite yngre Pridebesökarna fanns i år möjligheten att testa sig för hiv och andra STI på Stockholms skolors ungdomsmottagning, som hade drop in hela veckan. LANDSTINGSFULLMÄKTIGE i Stockholms län röstade i somras ja till försök med sprutbyte för injektionsmissbrukare. Försöket kommer att hålla på i fyra år och syftar till att minska spridningen av bland annat hiv och hepatit. Åtgärden är en av flera för att förbättra förutsättningarna för narkomaners hälsa. Sprutbyte har tidigare endast tillämpats i Region Skåne. Lagen som möjliggör för landsting och regioner i Sverige att införa sprutbyte kom 2006. Sprutbyte rekommenderas internationellt av bland andra FN och Världshälsoorganisationen (WHO). HIVENHET PÅ SMITTSKYDDSINSTITUTET DEN HIV/STI-preventiva verksamhet som är knuten till Nationella Hivrådet flyttades 1 juli från Socialstyrelsen till Smittskyddsinstitutet. Övergången omfattar även arbetet med att fördela statsbidrag till olika organisationer som arbetar förebyggande med hiv/STI. PRIDETESTNING PÅ TRE STÄLLEN GONORRÉ ÖKAR KRAFTIGT – MEN KLAMYDIA FORTSÄTTER MINSKA ANKI ALMQVIST LIKSOM FÖRRA året hade MSM-mottagningen Venhälsan på Södersjukhuset drop in för hivtestning med snabbsvar dagtid under Prideveckan i juli. Nytt för i år var att man även kunde testa sig för gonorré, klamydia och syfilis utan att boka tid innan. – Har man utsatt sig för risken att få hiv finns det också risk att man har fått någon annan sexuellt överförd infektion, säger KAJSA FLISAGER, chefsbarnmorska på Venhälsan. UNDER FÖRSTA halvåret 2010 rapporterades 399 fall av gonorré i Sverige. Det var en ökning med 22 procent jämfört med första halvåret 2009 då 337 gonorréfall rapporterades. 200 av fallen var i Stockholms län, vilket innebär en fördubbling jämfört med samma period förra året och den högsta halvårssiffran sedan 1988. Spridningen i länet är generell, utan lokala utbrott, och drygt hälften smittades via heterosexuell kontakt. Klamydia fortsatte däremot att minska i hela landet, från 18 764 rapporterade fall första halvåret 2009 till 17 253 under perioden januari–juni i år, en nedgång på 8 procent. Medelåldern var 21 år för de smittade kvinnorna och 24 år för de smittade männen. 3/10 INSIKT 31 POSTTIDNING Lafa Box 175 33 118 91 Stockholm Anmäl ändrad adress!
© Copyright 2024