marsnumret 2013 nr 72
PROLIVNYTT Informationsblad från ProLiv Väst Nr 72 Mars 2013 Årg 19 ProLiv Väst Basargatan 6 411 17 Göteborg Kontakttelefon: 0302-46768 E-post: [email protected] Hemsida: www.proliv.com Plusgironummer: 920 9234-5 Ansvarig utgivare: Christer Petersson Utgivningsbevis: 2283 Redaktör: Åke Lindgren Layout: Hans Sjölund Referat av artiklar ur andra källor om läkemedel och behandlingsmetoder innebär inga ställningstaganden eller rekommendationer från ProLiv Västs sida. ProLivNytt distribueras förutom till ProLiv Västs medlemmar också till medlemmarna i ProLiv Wermlandia och CaPriN samt till personal inom sjukvården Foto: Anita Lindgren Prostatacancer och osteoporos – ett temanummer om skeletthälsa E ”I have a dream” n dag, någon vecka efter jag fyllt pensionär, fick jag ett brev från Östra Sjukhuset som innehöll en kallelse om att jag var välkommen att kontrollera min stora kroppspulsåder. Kontrollen skulle ske med ultraljud och skulle bara ta några minuter. Alla som fyller pensionär i Göteborg får detta fantastiska erbjudande. I god tid denna kväll anlände jag till Östra Sjukhuset och möttes där av ca 20 karlar som satt i väntrummet, alla med samma mål att kontrollera sin stora kroppspulsåder. Det var då jag liksom Martin Luther King tänkte: I have a dream. Min dröm är att vi inom en inte alltför avlägsen framtid ska kunna göra en lika enkel kontroll av prostatan och på samma enkla sätt som när det gäller kroppspulsådern få information om vilka åtgärder läkarna kan vidta för att vi inte ska behöva drabbas av prostatacancer. Det är därför vår förening har bidragit med en miljon tvåhundraåttiotusen kronor under de senaste åren till den västsvenska forskningen om prostatacancer. Förhoppningen är förstås att forskarna i en framtid ska hitta motmedel för denna sjukdom, som ger oss män som drabbas så många men och som för några av oss leder till en alltför tidig död. Vid vårt senaste kvartalsmöte den 24 no- vember föreläste professor Jan-Erik Damber från Sahlgrenska sjukhuset och professor Mattias Lorenzon från Mölndals sjukhus om benskörhet och skeletthälsa. Mötet sponsrades av läkemedelsföretaget Amgen. Vi har ägnat ett stort utrymme av tidningen åt detta för oss prostatacancerdrabbade så angelägna ämne. Den 4 mars kommer Professor Jan-Erik Damber återigen att besöka oss, denna gång tillsammans med onkologen Ingela Franck Lissbrant. De kommer att berätta om alla spännande saker som är på gång när det gäller behandlingen av avancerad prostatacancer. Boka också in den 23 mars i almanackan, då vi har vårt årsmöte. Då har vi bjudit in kostspecialisten och forskaren Maria Hedelin som föreläsare. Hon talar om kostens betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Vi bjuds också på underhållning av vissångarna Hadar Kronberg och Peeter Wiik. Christer Petersson ordf. i ProLiv Väst Vill du ha snabb information från ProLiv Västs styrelse? Då ska du skicka ett mail till vårt kansli så registrerar vi din e-postadress i medlemsregistret. På så vis kan vi skicka information och inbjudningar till dig snabbt och billigt. Tveka inte! Skicka ett mail till oss redan i dag! Adressen är [email protected] Välkommen till ProLiv Västs hemsida! Webmaster är Åke Lindgren, som du gärna får kontakta på telefon 031-13 79 30 eller via föreningens e-postadress [email protected]. Gå gärna in och titta på hemsidan! Där hittar du aktuell information om föreningen och om olika aktiviteter som är på gång. Adressen är: www.proliv.com Du som är medlem i ProLiv Väst, hör av dig till mig eller till oss i styrelsen med dina synpunkter och förslag! Styrelsen vill ha en aktiv dialog med medlemmarna. Omslagsbild: Professor Mattias Lorentzon, Osteoporosmottagningen, Mölndals sjukhus 2 Kom med i Sahlgrenska sjukhusets samtalsgrupp för prostatacancerpatienter! V ästra Götalandsregionen har beslutat att börja med grupputbildningar för patienter och deras närstående med långvariga sjukdomar. Prostatacancerpatienterna tillhör denna grupp. För utbildningen svarar en av kontaktsjuksköterskorna på Sahlgrenska sjukhuset. Men dessutom medverkar en s.k. stödperson med personliga erfarenheter av sjukdomen. I höstas startade Sahlgrenska sjukhuset upp en första sådan utbildning. Man bjöd in ett antal patienter till att delta i gruppsamtal, där gruppen själv till stor del skulle få bestämma innehållet. Styrbjörn Olsson från ProLiv Västs styrelse har fungerat som s.k. stödperson i gruppen. Han berättar här om sina erfarenheter från samtalsgruppen. Åtta stycken herrar hade anmält sig till utbildningen och vi träffades vid sex tillfällen mellan den 15 oktober och 5 februari. Gruppen höll till i Urologmottagningens lokaler på Sahlgrenska sjukhuset. Deltagarna hade olika erfarenheter av sjukdomen, vilket bidrog till mycket breda och givande samtal. Såväl operation som strål- och hormonbehandling var representerat i gruppen. Kontaktsjuksköterskan Christina Hansson från Urologmottagningen var med som s.k. resursperson och bidrog som mycket uppskattat bollplank i diskussionerna. Undertecknad, som har lång erfarenhet av sjukdomen, deltog som s.k. stödperson. PSA och olika mediciner med deras eventuella biverkningar var uppe för diskussion men också områden som relationer, oro, rädsla, sex, ärftlighet och ekonomi diskuterades. Christina fick också mycket feedback på deltagarnas erfarenheter från vården att ta med sig till sitt arbete på Urologmottagningen. Detta är också en del av syftet med dessa gruppsamtal. Deltagarna visade stort förtroende för varandra, vilket gjorde samtalen väldigt berikande. Alla i gruppen var mycket nöjda och det bestämdes att det skulle bli en fortsättning med nya grupper. Alla prostatacancerpatienter i Västra Götalandsregionen är välkomna att delta. Medlemmar i ProLiv Väst kan anmäla sig till undertecknad snarast. Gruppens storlek kommer även i fortsättningen inte att överstiga 8 personer. Varmt välkommen med din anmälan! Styrbjörn Olsson Tfn 0707-92 06 52, e-post [email protected] ProLiv Västs stipendium till vidareutbildning för personal inom prostatacancervården Prostatacancerföreningen ProLiv Väst inbjuder härmed dig som arbetar inom prostatacancervården i Västra Götaland att söka stipendium för vidareutbildning eller kompetensutveckling. Ansökan skickas in till ProLiv Väst, E A Rosengrens gata 32, 421 31 Västra Frölunda För mer information se www.proliv.com eller kontakta föreningens sekreterare Åke Lindgren på tfn 031-13 79 30 eller via e-post [email protected]. 3 Prostatacancer och osteoporos – en temadag om skeletthälsa Lördagen den 24 november hade ProLiv Väst sitt sista kvartalsmöte för år 2012. Temat var om prostatacancer och skelettsjukdomen osteoporos. Mötet var förlagt till Asperösalen på Folkets Hus i Göteborg. Sponsor för mötet var läkemedelsföretaget Amgen. Som föreläsare hade vi bjudit in professor JanErik Damber från Sahlgrenska sjukhuset och professor Mattias Lorentzon, som är verksam vid osteoporosmottagningen vid Mölndals sjukhus. PROFESSOR JAN-ERIK DAMBER inledde dagen med att tala om prostatacancer och benhälsa. Han började med att berätta om benets biologi och om den benskörhet som kan drabba skelettet, s.k. osteoporos, samt risken för denna sjukdom som kan finnas vid behandlingen av prostatacancer. Jan-Erik Damber kom också in på uppkomsten av skelettmetastaser vid prostatacancer. Hur är skelettet uppbyggt? Människans skelett utgör stöd och skydd för kroppen samt fungerar som fäste för muskler. Men det är också en aktiv vävnad som innehåller kroppens reserv av mineraler. Vidare produceras kroppens blodceller i benmärgen. Benet är uppbyggt av ett hårt skal, det kortikala benet, och innanför det ligger det trabeculära benet, som utgör cirka 20 procent av benmassan. Det omsätts hela tiden genom ett ständigt utbyte av celler. Hela den trabeculära benmassan omsätts på 3 – 4 år. Det är här som metastaserna från prostatacancern hamnar. Även det kortikala benet omsätts hela tiden men under en längre tid, cirka 10 år. Men det sker också en förlust av ben under livscykeln. Vi förlorar alltså ben allteftersom vi blir äldre. Skelettet innehåller två typer av celler, dels s.k. osteoklaster, som bryter ned skelettet, och dels s.k. osteoblaster, som bygger upp skelettet. 4 Det är viktigt att det finns en balans mellan dessa två funktioner så att vi får en stabil volym av benmassa. Osteoporos – urkalkning av skelettet Osteoporos är en urkalkning av skelettet som leder till minskad benmassa och störd mikroarkitektur och till följd av detta en ökad risk för benbrott eller frakturer. Det är en vanlig åkomma som leder till att man får en krum kroppshållning beroende på att kotorna sjunker ihop lite grand. Seriefiguren Kronblom är ett känt exempel på detta. Osteoporos är dock vanligast hos kvinnor efter menopausen, d.v.s. efter det att kvinnan haft sin sista menstruation, vilket vanligtvis sker i 50-årsåldern. Bentätheten i skelettet kan mätas genom en form av röntgenteknik som kallas DEXA. Urkalkning av skelettet som en följd av behandlingen av prostatacancer Behandlingen av prostatacancer är beroende på vilket stadium sjukdomen befinner sig i. Till en början handlar det i de flesta fall om kirurgi, d.v.s. operativt avlägsnande av prostatakörteln, eller om strålning. Båda dessa behandlingar syftar till att bota patienten. Alla blir dock inte botade utan får återfall och då återstår hormonbehandling. Till en början är det vanligt ➜ att man sätter in någon form av antiandrogenbehandling, t.ex. Casodex eller liknande, men efter en tid sätts många män på kastrationsbehandling. Kastration kan ske antingen genom ett kirurgiskt ingrepp eller på medicinsk väg genom s.k. GnRH-analoger. När hormonbehandlingen inte längre fungerar och tumörbördan blir tyngre övergår man till behandling med cellgifter. Behandling i form av kirurgisk eller medicins kastration innebär att mannens produktion av manligt könshormon avbryts. Detta ger, på samma sätt som hos kvinnorna, upphov till förlust av benmassa. Men det har också visat sig att män med prostatacancer i många fall har drabbats av förlust av benmassa redan innan de har genomgått en hormonbehandling. Man tror att detta kan ha att göra med att det finns gemensamma orsaksfaktorer till prostatacancer och skeletturkalkning. Bland annat har man diskuterat brist på D-vitaminer, som är viktiga för skelettet och som kanske också skyddar mot prostatacancer. I en studie, som omfattade 174 män med nyligen diagnostiserad prostatacancer, hade 42 procent av patienterna osteoporos och 37 procent osteopeni (den mildare formen av osteoporos) före kastrationsbehandling. Medelvärdet för BMD, som är det mått på bentäthet som man får vid DEXA-mätningen, var 6,6 procent lägre hos prostatacancerpatienterna jämfört med kontrollgruppen. Och med ökad ålder blir skillnaden ännu större. Rökning är generellt en riskfaktor när det gäller benskörhet och inverkar naturligtvis negativt på bentätheten även hos prostatacancerpatienten. Biverkningar efter hormonbehandling Vanliga synliga biverkningar av hormonbehandling är värmevallningar, förlust av sexuellt lust och svårigheter med erektion. Många upplever också kognitiva förändringar, att de så att säga blir långsammare i sitt tänkande. Även depression förekommer, även om det inte är så vanligt. Några drabbas av en allmän trötthet (fatigue). Förlust av behåring är en annan biverkan efter hormonbehandling. Vad som däremot inte syns är vad som händer med skelettet, att mannen drabbas av ben- förlust som en följd av kastrationsbehandlingen. Orsaken är att det bildas ämnen i skelettet som aktiverar de s.k. osteoklasterna, vilket leder till att nedbrytningen av skelettet överväger nybildningen. Detta leder till en urkalkning av skelettet. Denna nedbrytning av benet leder till en ökad risk för frakturer. Vanligast är frakturer i ryggen genom att en kota faller samman, vilket gör att mannen får ont i ryggen. Smärta i ryggen behöver alltså inte betyda att det har bildats en metastas på grund av prostatacancern. Hur vanligt är det med osteoporos efter hormonbehandling? I en studie från 2007, som omfattade 390 män, framkom att förekomsten ökade ju längre behandlingen pågått. Men även utan en sådan behandling hade 35 procent av männen drabbats av osteoporos. Efter två års behandling steg andelen till 43 procent, efter fyra år till 50 procent, efter sex år till 60 procent, efter åtta år till 66 procent och efter 10 år till 81 procent. I en svensk registerstudie, som omfattade 18 000 män som genomgått kirurgisk kastration, fann man en dubblerad risk för fraktur. I en annan studie, som omfattade 50 613 män med prostatacancer mellan åren 1992 och 1997, hade 19,4 procent av de patienter som fick hormonbehandling fått en fraktur, jämfört med 2,6 procent av de patienter som inte hade genomgått en sådan behandling. Det fanns också ett samband mellan antal erhållna doser av GnRH och risk för fraktur. Till detta kommer också att förekomsten av frakturer på sikt leder till en sämre överlevnad för patienten, även om man har tumörsjukdomen under kontroll. Jan-Erik Damber berättade om en 57-årig man som hade genomgått radikal prostatektomi (bortoperation av prostatan) men som hade fått hormonbehandling under fem år därför att hans cancer hade gått ut i en lymfkörtel. Har du frågor om cancer? Cancerfondens informations- och stödlinje O2O -59 59 59 [email protected] 5 Under en tennisträning drabbades han plötsligt av akut smärta i ryggen. Vid undersökningen visade det sig att han hade drabbats av en kotfraktur. Sammanfattningsvis kan konstateras att en betydande andel prostatacancerpatienter uppvisar benförlust trots att de inte genomgått någon hormonbehandling men att en sådan behandling resulterar i en starkt ökad risk för ytterligare benförlust och ökad frakturrisk. Det är därför viktigt att det sker en utvärdering av frakturrisken innan man sätter in en hormonbehandling av patienten. Går det att förebygga uppkomsten av osteoporos? Vad finns det då för möjligheter att förebygga uppkomsten av osteoporos? I dag finns det läkemedel för behandling av kvinnor som drabbats av benskörhet efter menopaus och dessa läkemedel kan givetvis också användas för behandling av män som råkar ut för dessa besvär. Det är också viktigt att ta hänsyn till de riskfaktorer som finns när det gäller att drabbas av frakturer. Starka riskfaktorer är hög ålder, att man har konstaterat låg bentäthet vid mätning av skelettet samt att patienten tidigare har drabbats av s.k. lågenergifrakturer, d.v.s. att man har fått en fraktur när man snubblat och fallit och tagit emot med en hand, något som ett friskt skelett ska klara. Det finns också en ärftlig faktor, t.ex. höft- eller kotfrakturer hos föräldrar och syskon. Kortisonbehandling medför benurkalkning och innebär därmed en ökad risk för frakturer. Låg vikt, rökning och fysisk inaktivitet påverkar också risken för frakturer. En utredning inför en kastrationsbehandling inleds med att man gör en s.k. DEXA-mätning av skelettet och då får fram ett värde på patientens bentäthet. Om detta värde understiger normalvärdet, patienten går på kortisonbehandling eller tidigare har drabbats av osteoporosfrakturer ska behandling alltid sättas in för att förebygga frakturer. Behandling sker då med vitamin D i kombination med kalcium. Behandling kan också ske med bisfosfonater, t.ex. läkemedlet Zometa. Det fungerar på det sättet att de hindrar osteoklasterna från att bryta ner benet i skelettet. 6 Ett alternativ är att avbryta kastrationsbehandlingen och gå över till någon form av antiandrogenbehandling, t.ex. Casodex eller liknande, som har mycket mindre effekt på skelettet. Man kan också pröva att ersätta kastrationsbehandling med någon form av östrogenbehandling, t.ex. Estraduin, som var vanligt vid behandlingen av prostatacancer tidigare. Ett alternativ till bisfosfonaterna vid behandling av benskörhet är läkemedlet Prolia, som består av ett protein, denosumab. Det blockerar de ämnen i skelettet som ökar nedbrytningen av benet. Fördelen med detta läkemedel är att det till skillnad från bisfosfonaterna kan ges till patienter som har en nedsatt njurfunktion. Uppkomsten av skelettmetastaser vid prostatacancer Jan-Erik Damber kom också in på skelettmetastaser och varför dessa i de flesta fall sätter sig i skelettet till skillnad från andra tumörer som får sina metastaser i lunga eller lever eller andra organ. Orsaken är helt enkelt att prostatacancern trivs bra i skelettet och växer till bra där. Lite förenklat är det så att prostatacancercellerna, när de sprids genom blodbanorna, gärna slår sig ned i skelettet, där de har förmåga att gripa in i ämnesomsättningen i benet och på så vis bilda metastaser. I en studie från 2008 kom man fram till att i 79 procent av de undersökta fallen hade patienten fått sin första metastas i skelettet medan metastasen i 14 procent av fallen hade hamnat i annan vävnad, företrädesvis i lymfkörtlar. Risken för skelettmetastaser sammanhänger med PSA-värdet. Ett högt PSA-värde och en snabb stegring av detta värde innebär en ökad risk för metastaser i skelettet. Om dubbleringstiden för PSA-värdet är kortare än ett år är risken för metastaser högst påtaglig. Går det att förebygga skelettetmetastaser? Finns det då någon behandling för att motverka bildandet av skelettmetastaser? Ja, de läkemedel som används för att stärka skelettet, som Zometa och Prolia, har visat sig ha en viss förebyggande effekt även när det gäller skelettmetastaser. Effekten är särskilt stor när dubble- ➜ M Osteoporos – vilka drabbas och hur förebygger vi frakturerna? ATTIAS LORENTZON arbetar vid osteoporosmottagningen vid Mölndals sjukhus. Mottagningen är en av de största i Skandinavium. Man gör där över 5 000 skelettmätningar per år och utreder och gör skelettmätningar på över 95 procent av alla med osteoporos i Göteborg. Han har forskat i detta ämne sedan 15 år tillbaka. Sedan fyra år tillbaka har han också arbetat med de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar, där osteoporos ingår. 20-årsåldern börjar vi tappa benmassa. Hos män är det en långsam fas men hos kvinnor sker förlusten snabbt under 4 – 8 år efter klimakteriet. Det beror på förlusten av det kvinnliga könshormonet östrogen, som skelettet är beroende av. Kvinnan kan då förlora en stor del av sin benmassa. Detta medför att skelettet förlorar i styrka, vilket ökar risken för frakturer. Hos män är processen betydligt långsammare. Där kan det röra sig om en halv till knappt en procent förlust av benmassa per år från 30-årsåldern. Dessutom är det så att skelettet hos mannen, tack vare det manliga könshormonet testosteron, blir mycket grövre än hos kvinnan. Benmassan i människokroppen ökar kontinuerligt när vi växer och uppnår sin maximala mängd vid 20 – 30-årsåldern. Men redan vid Bentätheten kan mätas med den s.k. DEXAmetoden. Resultatet visar gram benmassa per kvadratcentimeter. Man brukar mäta höft och ländrygg, eftersom det i Forts. på nästa sida Skelettet och uppkomsten av benskörhet ringstiden för PSA-värdet är mycket kort. En stor komplikation med dessa läkemedel är emellertid att de kan orsaka skador på käkbenet, en form av nekros eller celldöd, som kan medföra besvärliga varhärdar. Cirka 4 – 5 procent av de patienter som får denna behandling drabbas av dessa komplikationer. Innan man sätter in en behandling med dessa läkemedel är det därför viktigt att undersöka patientens tandstatus, Skelettrelaterade händelser i samband med prostatacancer Metastaserna från prostatacancer kan också leda till olika skelettrelaterade händelser, som frakturer och skelettkompressioner samt smärtproblem. Allt detta är mycket kostsamt att behandla och förorsakar dessutom patienten stort lidande. Även dessa komplikationer kan i viss mån förebyggas med de läkemedel som används mot osteoporos, d.v.s. olika typer av bisfosfonater, t.ex. Zometa, fast då i högre doser. Mätning av bentätheten Denna behandling har också en god effekt på smärta. Även läkemedlet Prolia har en god förebyggande effekt när det gäller skelettrelaterade händelser. Avslutningsvis framhöll Jan-Erik Damber att det är också viktigt vad patienten själv kan göra för att motverka effekterna av sin sjukdom, som att vara ute och promenera mycket och att i övrigt vara fysiskt aktiv. Man vet genom studier att detta förlänger livet och det är också ett bra sätt att förebygga uppkomsten av skelettrelaterade händelser. Åke Lindgren referent Skelettet är viktigt! Var rädd om det! 7 första hand är där man får de svåra frakturerna. Vid diagnosen av osteoporos hos kvinnor utgår man från ett medelvärde för bentätheten hos unga friska kvinnor. Om resultatet av Många kvinnor får ont i ryggen och tappar i längd och en längdminskning på mer än 5 centimeter är en stark indikator på att kotorna har fallit samman. Men de flesta av dessa kvinnor blir aldrig undersökta, så antalet kotfrakturer kan mycket väl ligga så högt som 50000 per år. Risken för benbrott DEXA-mätningen ligger mer än 2,5 under detta standardvärde har patienten per definition ett skört skelett. Detta värde kallas T-värdet. För män finns däremot inte någon fastställd definition för benskörhet. Hur vanligt är det med skelettskörhet och frakturer? I Sverige är skelettskörhet mycket vanligt bland kvinnor. Man räknar med att 37,5 procent av kvinnor i åldern 75 – 79 år har ett skört skelett. För män är motsvarande siffra drygt 10 procent. Andelen ökar dock till nästan 17 procent när männen når 80-årsåldern. Man känner inte av att man har ett skört skelett utan det är först när t.ex. en kota i ryggen kollapsar som benskörheten visar sig . Och det behövs inte något kraftigt våld för att detta ska inträffa. Det räcker med att man blivit utsatt för en skakning på bussen eller liknande. Resultatet av benskörhet är alltså frakturerna. I Sverige har vi ungefär 70 000 frakturer varje år som förorsakas av skört skelett. Ofta uppkommer sådana frakturer genom s.k. lågenergivåld, som fall som sker i samma plan, något som ett friskt skelett ska klara. Sådana fall orsakar i Sverige varje år 18 000 höftfrakturer, som är den allvarligaste typen av benbrott, samt cirka 25 000 underarmsfrakturer. Kotfrakturer tror man ligger på omkring 15 000 fall per år, men det vet man inte säkert. 8 Hur stor är då risken att drabbas av ett lågenergibenbrott i Sverige efter det att man har fyllt 50 år? När det gäller kvinnor ligger denna risk på 50 procent. Hälften av alla kvinnor över 50 år löper alltså risk att drabbas av en fraktur under sin återstående livstid. Även för män är risken ganska stor, över 20 procent. Förloppet är att man debuterar med en handledsfraktur vid i genomsnitt 63 års ålder. Sedan följer kotfrakturer vid 77 års ålder och slutligen höftfrakturer vid 83 års ålder. En faktor som man här måste ta med i beräkningen är att befolkningen blir allt äldre. I Europa räknar man med att andelen människor som är äldre än 65 år kommer att öka till 22,4 procent år 2025. Så även om inte antalet frakturer hos en 80-åring ökar så kommer vi att ha så många fler 80-åringar inom den närmaste 20-årsperioden. Och det kommer att medföra en enorm ökning av antalet benbrott. I en studie har man undersökt ryggen på ett antal slumpvis utvalda kvinnor i åldern 50 – 80 år. Den visade att nästan var fjärde kvinna i Sverige hade en deformerad kota, vilket är en avsevärt högre andel än i andra jämförbara europeiska länder. Har man haft en kotfraktur har man en fem gånger ökad risk för att drabbas av en ny sådan fraktur. Kompression av kotorna leder till att man får en sämre hållning; man blir kutryggad och magen börjar puta ut på grund av att de inre organen får mindre plats. Om man inte får någon behandling för detta kan det inträffa ytterligare kotfrakturer, som medför att hela revbensbågen blir hängande på höftkammen och att magen skjuter ut ytterligare. Man får svårt att andas och röra sig. Allra allvarligast är höftfrakturerna. Man vet att endast hälften av höftfrakturpatienterna ➜ återfår de rörelsefunktioner som de har haft innan efter ett år. Det finns också en betydande dödlighet. 30 procent av männen och 20 procent av kvinnorna avlider inom ett år. Frakturer medför mycket höga kostnader för samhället Frakturer på grund av benskörhet medför mycket stora kostnader för samhället. Man räknar med att de direkta kostnaderna under första året för höftfrakturer ligger på 150–200 000 kronor, för handledsfrakturer på 20 000 kronor och för kotfrakturer på 115 000 kronor. Den årlig totalkostnad för samhället hamnar därmed på cirka 5,5 – 6 miljarder kronor. Tar man hänsyn även till de indirekta kostnaderna blir denna summa ännu större, upp emot 10 miljarder. Den största utmaningen för sjukvården är att hitta de människor som kommer att råka ut för dessa frakturer, så att man kan förebygga dessa och undvika det lidande som de förorsakar. Hur gör man då det? FRAX – en riskkalkylator för frakturer Man har kunnat konstatera att de flesta kvinnor som råkat ut för ett benbrott inte har osteoporos utan endast låg bentäthet (osteopeni). Det går alltså inte att förutse risken för benbrott endast genom att mäta bentätheten. Världshälsoorganisationen har gjort en undersökning av alla tillgängliga data som innebär risk för benbrott och med stöd av dessa data har man konstruerat en riskkalkylator för frakturer, som går under namnet FRAX. Den kan man komma åt via Internet. I detta formulär kan man lägga in olika riskfaktorer som man vet har betydelse för uppkomsten av benbrott, såsom kön (att vara kvinna är en riskfaktor) och ålder. Har man tillgång till ett värde från en benmätning kan man lägga in det också. Resultatet man får fram är en riskprocent för frakturer inom en 10årsperiod. Enligt de epidemiologiska data (undersökningar i stora befolkningsgrupper) som gjorts när det gäller 10-årsrisk för höftfraktur bland 50-åriga kvinnor i hela världen ligger Sverige tillsammans med de andra nordiska länderna i topp. Varför det är så vet man inte. Risken för benbrott på grund av skelettskörhet ökar markant med stigande ålder. En annan faktor är ärftligheten. Vilken bentäthet man har beror mellan 60 och 80 procent på vilka föräldrar man har. Höftfraktur hos mamma eller pappa innebär en fördubblad risk för egen fraktur. Även tidigare frakturer ökar risken för nya benbrott. Kortison i tablettform är en annan riskfaktor när det gäller frakturer. Detta läkemedel ökar nämligen omsättningen i benet, vilket ökar risken för frakturer. Även rökning utgör en riskfaktor för benbrott. Den innebär en fördubbling av risken. Genom att sammanställa alla dessa riskfaktorer för en individ kan man få en ganska god bild av vilken risk personen i fråga löper för att råka ut för en fraktur. Dock har man inte i denna riskbedömning vägt in förekomsten av vissa sjukdomstillstånd, som t.ex. prostatacancer. Att en person har fått testiklarna bortopererad eller på annat sätt fått sin testosteronproduktion avbruten innebär i sig en fördubblad risk för frakturer. Socialstyrelsens riktlinjer för osteoporos I de nationella riktlinjerna för osteoporos, som Socialstyrelsen har tagit fram, har man gjort en utvärdering av de mätmetoder som används. I riktlinjerna prioriteras DXA-mätningar av ländrygg och höft och av kotorna i ryggraden för att kunna förutsäga frakturrisk men även för att följa den behandling som man sätter in. Genom mätningen går det numera också att hitta eventuella deformerade kotor. I riktlinjerna rekommenderas DXA-mätningar i höft och ländrygg om patienten har en beräknad tioårig frakturrisk över 15 procent enligt en riskbedömning med hjälp av FRAX. Träning är viktigt för att förebygga frakturer Problem med skelettskörhet kan också förebyggas på annat sätt än genom läkemedel. Tekniken att mäta bentäthet utvecklades först av den amerikanska rymdorganisationen NASA. Bakgrunden till det är att man hade observerat att rymdpiloterna förlo- Forts. på nästa sida 9 rade benmassa när de vistades i rymden. Orsaken var att de inte fick någon belastning på skelettet på grund av tyngdlösheten. Det är nämligen nödvändigt att skelettet belastas för att det inte ska tillbakabildas. En typ av celler som finns i benet och som kallas osteocyter känner av när skelettet utsätts för en belastning och ser då till att nybildningen av ben stimuleras. Forskningen har visat att de som håller på med idrott som innehåller mycket hoppande, som basket och volleyboll, får stor effekt på skelettet och får grövre, tätare och starkare ben. Likadant är det med högintensiva idrotter som fotboll och ishockey. Däremot ser man inte samma effekt vid lättare aktiviteter som joggning. Och när det gäller simning, som ju inte ger någon belastning alls på skelettet, ser man ingen positiv effekt alls på skelettet. För äldre är det väl som regel inte aktuellt med högintensiva idrotter som fotboll eller volleyboll. Där är i stället snabba promenader, styrketräning och viktbärande konditionsträning att rekommendera. Viktigt för äldre är också att träna koordination och balans, så att man får en bättre fungerande muskelmassa och därmed minskar risken för fall. Man har sett att träning hos äldre förbättrar bentätheten och minskar benförlusten i kotpelaren och i höften med 1 – 3 procent per år. Muskelstyrkan i ryggen och i benen förbättras med 6 – 30 procent under tre till sex månaders träning. Dessutom förbättras balansen och minskar fallrisken. Det finnas annat man kan göra också. Som enkla åtgärder i hemmet: t.ex. en nattlampa i sovrummet, att man ser till att ta bort mattor som man kan snubbla på, att man är uppmärk- 10 sam på läkemedel som påverkar balans och fallrisk. Förebyggande behandling av benskörhet I SKL:s (Svenska Kommuner och Landsting) öppna jämförelser för år 2010 undersökte man hur stor andel av kvinnor över 50 år med lågenergifraktur som fick behandling med läkemedel för sin benskörhet. Det visade sig att endast 14 procent hade fått en sådan förebyggande behandling för att förhindra ytterligare en fraktur. Enligt Socialstyrelsen borde denna siffra ligga på 60 procent. Sverige är det land i världen som har den lägsta användningen av läkemedel som förebyggande behandling för benfrakturer, trots att vi har högst risk för sådana frakturer. De läkemedel som i dag används för att förebygga frakturer går ut på att slå ut de celler i benet som har till uppgift att bryta ner benet, de s.k. osteoklasterna. Då får man en positiv balans mellan bennedbrytning och bennybildning, så att nybildningen av ben stimuleras. Alendronat är ett exempel på ett sådant läkemedel, som har en mycket god effekt. Tre års behandling med Alendronat halverar risken för kotfraktur hos kvinnor med låg bentäthet eller tidigare fraktur. Tyvärr är det vanligt att kvinnor som har ordinerats detta läkemedel slutar att använda det efter ett tag. Efter tre år är det färre än 20 procent som fortsätter att ta medicinen. Till viss del beror detta på att läkemedlet är förenat med vissa biverkningar, som att man får ont i magen. Men i många fall beror det helt enkelt på att man inte längre vet varför man tar den här tabletten. Och det är inte så vanligt att man gör någon uppföljande mätning för att kontroller effekten av medicinen. En alternativ behandling är med läkemedlet Aclasta, som ges med en spruta eller direkt i blodet via dropp en gång om året. Med tre sådana behandlingar minskar man risken för höftfraktur med 40 procent och för kotfraktur med nästan 80 procent. Även denna medicin har vissa biverkningar, som att man får inflammationsliknande besvär – man kan få ont i muskler, i leder och i huvudet. Cirka 40 procent drabbas av sådana besvär ett eller två dygn ➜ efter det att man har fått läkemedlet. Man har också provat att ge Aclasta till patienter som drabbats av en höftfraktur. Man fann då att man med tre behandlingar halverade risken för efterföljande kotfrakturer, som är vanligt förekommande efter en höftfraktur. Man tror också att man förbättrar överlevnaden med 28 procent. Tyvärr används inte denna behandling i någon större utsträckning, trots att kostnaden är så låg som 4 300 kronor per år. Ett problem med läkemedlet är att det utsöndras via njurarna och att det därför inte kan användas på de allra äldsta patienterna, som ju ofta har en nedsatt njurfunktion. Som Jan-Erik Damber var inne på i sin föreläsning har det kommit ett nytt läkemedel, Prolia, som har antikroppar mot det ämne i benet som sätter i gång bennedbrytningen och som på så vis slår ut de bennedbrytande cellerna. Detta läkemedel har minst biverkningar av de läkemedel som används mot osteoporos. Det ges med en spruta under huden två gånger per år. Det har en mycket god förebyggande effekt. Man reduceras risken för kotfrakturer med 70 procent och för höftfrakturer med 40 procent. Läkemedlet Prolia är dock ännu inte godkänt för behandling av män, förutom för män med icke spridd prostatacancer. Efter tre års behandling förbättrar medlet bentätheten hos dessa män högst betydligt och minskar därmed risken för kotfrakturer, som utan behandling drabbar fyra procent av männen efter tre år. Läkemedlet Alendronat, som används för att behandla kvinnor med skört skelett, har sedan länge använts också för behandling av manlig osteoporos, trots att man tidigare inte har haft några klara belägg för att det förebygger frakturer. Vad man vet är att det efter två års behandling ökar bentätheten och att det därmed också bör minska risken för kotfrakturer. Ett annat liknande ämne är Risedronat, som har ungefär samma effekt på bentätheten. År 2012 kom emellertid en studie där man hade tittat på förekomsten av frakturer hos män. Där fann man att män som behandlats med läkemedlet Aclasta fick en 67-procentig minskning av kotfrakturer efter två sprutor med detta medel. I de nationella riktlinjerna för behandling av osteoporos rekommenderar Socialstyrelsen behandling av patienter med mycket hög frakturrisk, som tidigare höft- eller kotfrakturer eller mycket låg bentäthet. Det gäller i första hand behandling med Alendronat eller, om patienten inte tål detta läkemedel, behandling med Aclasta. Har patienten också svårt att fullfölja denna behandling, rekommenderas behandling med läkemedlet Prolia. Betydelsen av kalcium och B-vitamin Avslutningsvis kom Mattias Lorentzon in på betydelsen av kalcium och B-vitamin. Äldre människor har ett sämre upptag av kalk. Vid brist på kalk i kroppen startar en process i bisköldkörtlarna, som har till syfte att upprätthålla kroppens nivå av kalcium i blodet. Och då tas kalcium från benet, som är den största banken vår kropp har av detta ämne. Detta leder till bennedbrytning och benförlust. Många äldre över 80 år har en nedsatt njurfunktion och njurarna behöver vi för att bilda D-vitamin. D-vitamin bildas framför allt genom solljuset. I Sverige får vi för lite solljus på oss, i vart fall vid den här tiden på året. D-vitamin har stor betydelse för våra muskler och om man tillför detta vitamin till människor med brist på D-vitamin så minskar man risken för fall. D-vitaminer finns hos olika livsmedel som lax (särskilt vildfångad lax) och i annan fet fisk som makrill. Lättmjölk innehåller också B-vitamin, eftersom den är berikad, däremot inte vanlig standarmjölk. Men framför allt är det solljuset som svarar för bildandet av D-vitamin. Brist på kalcium och B-vitamin medför alltså en ökad risk för frakturer. Alla som står under behandling för benskör- Forts. på nästa sida 11 Ä Ett år har gått… nnu ett år med prostatacancerföreningen ProLiv Väst har passerat. Föreningen bildades år 1993, så i år fyller vi 20 år! Vi får se hur detta jubileum ska firas. Här kan du läsa ett sammandrag av styrelsen verksamhetsberättelse. Hela berättelsen kan du komma åt via en länk på föreningens hemsida. Medlemmar Föreningen hade per den 31 december 2012 984 betalande medlemmar, av vilka 151 är s.k. anhörigmedlemmar (d.v.s. anhöriga som sammanbor med en ordinarie medlem) och 24 är stödjande medlemmar. Motsvarande siffra för 2011 var 970, vilket innebär en nettoökning av antalet medlemmar under året med 14 medlemmar. Men samtidigt bör noteras att drygt ett 80-tal medlemmar av olika skäl har lämnat förhet ska därför också ha tillskott av dessa ämnen. Att tillföra kalcium och D-vitamin som enda behandling utan att man har konstaterat benskörhet är däremot mera tveksamt. Enligt en studie från 2011 skyddar behandling med enbart D-vitamin i dessa fall inte mot frakturer. Möjligtvis ger kalcium och D-vitamin en något minskad risk för höftfraktur, men effekten är inte särskilt stor. Samtidigt finns det en ökad risk för biverkningar i form av ont i magen, njursten och i värsta fall hjärt- och kärlsjukdom. Däremot ska patienter, som har en känd benbrist, ha tillskott av både kalcium och D-vitamin jämsides med den vanliga behandlingen. Detta har lätt till att rekommendationen att hälso- och sjukvården inte bör behandla kvinnor efter menopausen med kalcium och D-vitamin som enda behandling, om det inte finns en dokumenterad brist på dessa ämnen. Forts. från sidan 11 Förebyggande insatser ger besparingar Mattias Lorentzon avslutade sin föreläsning med några hälsoekonomiska siffror. Om sjukvården aktivt tog reda på och satte in en före- 12 eningen under det gångna året. Detta uppvägs av att vi under året har fått 98 nya medlemmar i föreningen. Medlemsmöten ProLiv Väst har under året anordnat ett antal medlemsmöten med inbjudna föreläsare. Den 10 mars hade föreningen sitt årsmöte på Dalheimers Hus. Till mötet hade vi bjudit in kostspecialisten och forskaren Maria Hedelin, som skulle ha föreläst om kostens betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Tyvärr fick hon förhinder och kunde inte medverka. I hennes ställe höll Lars Eliason en improviserad föreläsning om sin långa resa som prostatacancerpatient sedan 1996, då han fick sin diagnos. Efter detta fick vi lyssna på trubadurerna Lars-Eric Frendberg och hans son Johan, som byggande behandling på alla, främst kvinnor men även män, som har hög risk för frakturer och som tidigare har haft ett benbrott skulle kostnaderna för läkemedel på kort sikt öka med cirka 70 miljoner kronor per år. Men på längre sikt skulle samhället göra en besparing på cirka 270 miljoner kronor till följd av minskat antal frakturer (en minskning med 3 200, varav 1 900 höftfrakturer). Sammantaget blir resultatet ett minskat lidande för den enskilde och en minskad belastning på sjukhuset samt en rejäl besparing på cirka 200 miljoner per år. Åke Lindgren Referent Föreläsningarna är inspelade på DVD-skivor, som finns för utlåning till våra medlemmar. De kan beställas hos Åke Lindgren på telefon 031-13 79 30 eller via e-post [email protected]. Obs! Du kan också titta på inspelningen av föreläsningarna via en länk på föreningens hemsida www.proliv.com. ➜ underhöll oss med kända visor av Evert Taube, Eliason, som tidigare har varit ordförande i förOlle Adolfsson, Cornelius Vreeswijk m.fl. Där- eningen. Det hela leddes på ett mycket kompeefter var det dags för årsmötesförhandlingarna. tent sätt av moderatorn Karin Klingenstierna. Debatten ingick i en rikstäckande kampanj på Vid kvartalsmötet den 19 maj höll överläkaren Karin Braide från Jubileumskliniken en fö- temat Framtidens prostatacancervård: Är sjukreläsning över ämnet Modern prostatacancer- vården redo? som Prostatacancerförbundet, Svensk Urologisk Förening och Svensk Onkobehandling. Årets tredje medlemsmöte, som var den 13 logisk Förening arrangerat i samarbete med läoktober, handlade om anhörigfrågor. Anled- kemedelsföretagen Janssen och Sanofi samt ningen var att föreningens anhöriggrupp, som Cancerfonden. Innan själva debatten i Göteborg tog vid fick leds av Barbro Eliason, hade haft sitt 10-årsjubileum. Som föreläsare hade vi bjudit in Yvonne Brandberg, professor i vårdvetenskap vid Karolinska Institutet, Brita Hedefalk från Cancerfondens informations- och stödlinje samt Prostatacancerförbundets ordförande Alf Carlsson, som vid sin sida hade Christina Örum, som ansvarar för anhöriggruppen vid ProLiv Stockholm. På årets sista kvartalsmöte Debatten om framtidens prostatacancervård lockade en stor publik. den 24 november fick vi lyssna på två föreläsare, professor Jan-Erik Damber vi titta på en webb-sänd konferens från Berns i och professor Mattias Lorentzon. Temat för da- Stockholm på detta tema. gen var prostatacancer och benhälsa respekMedlemsutflykt tive skelettsjukdomen osteoporos – vilka drabbas och hur förebygga frakturerna? Lördagen den 26 maj bar det i väg till Läckö Mötena har varit på Dalheimers Hus i Göte- slott i strålande sol och behaglig sommarvärme. borg utom mötet i november, som var förlagt till Vi var ett drygt 50-tal medlemmar som hade Folkets Hus i Göteborg. Samtliga möten har mött upp vid Exercishuset på Heden, där de varit öppna för allmänheten. två bussarna som vi hade beställt infann sig i god tid före avresan kl. 08.00. Offentlig debatt om framtidens Efter rundvandringen på slottet var det dags prostatacancervård för lunch i Café Stallet alldeles vid ingången till Torsdagen den 20 september anordnade ProLiv slottet. Väst i samarbete med läkemedelsföretaget Resan avslutades med ett besök på RörJanssen en debatt om prostatacancervården på strands gamla fabriker. Folkets Hus i Göteborg. Vi hade lyckats samla Studiebesök en mycket kompetent panel som bestod av företrädare för både politik och profession. Från Under året har föreningen anordnat tre studieVästra Götalandsregionen deltog Helen Elias- besök för medlemmarna: den 29 mars på Göson, ordförande i regionens Hälso- och sjuk- teborgsoperan, den 5 oktober IFK Göteborgs vårdsutskott. Vidare fanns på plats professor anläggning Kamratgården och den 26 oktober Jan-Erik Damber, urologen och verksamhet- Sjöräddningens lokaler i Långedrag. schefen Ali Khatami, onkologen Ingela Brandt ProLivNytt Lissbrant samt chefen för Regionala Cancercenter Väst Nils Conradi. På podiet fanns också Medlemstidningen ProLivNytt har utkommit i vår ordförande Christer Petersson samt Lars planerade fyra nummer. Forts. på nästa sida 13 Tidningen skickas regelmässigt ut tillsammans med kallelse till föreningens kvartalsmöten. Den har under året haft en genomsnittlig upplaga av cirka 1 400 exemplar. ProLivNytt har även distribuerats till medlemmarna i ProLiv Wermlandia i Karlstad samt till CaPriN i Halmstad mot att föreningarna betalar självkostnaden för distribution och tryckning av tidningen. Dessa föreningar bidrar också med artiklar till tidningen. ProLivNytt skickas dessutom ut till personer inom vården och till föreningens sponsorer m.fl. Hemsidan Föreningen har en hemsida som har adressen www.proliv.com. Hemsidan innehåller information om kvartalsmöten och samtalsgruppsträffar samt de senaste numren av ProLivNytt. Dessutom finns ett antal referat från tidigare föreläsningar utlagda på hemsidan. Den innehåller också information om föreningen och dess verksamhet, aktuella frågor samt tips om länkar och litteratur med information om prostatacancer. Den har gett oss ett flertal nya medlemmar. Hemsidan hade under året över 5083 besök, varav 3467 var helt unika besökare. Kontakttelefonen Föreningens kontakttelefon fyller en viktig funktion när det gäller att nå ut till människor som nyligen har drabbats av prostatacancer. Telefonen är alltid bemannad. Passningen av telefonen cirkulerar bland styrelsens ledamöter och ett antal s.k. kontaktpersoner. Utöver att den som ringer får ställa frågor om prostatacancer och de behandlingsmöjligheter som står till buds informeras han eller hon om föreningens verksamhet samt erbjuds medlemskap i föreningen. Kontakttelefonen är också till för våra medlemmar, som har frågor om sin sjukdom, om olika behandlingsalternativ och om biverkningar efter behandling. Stöd till prostatacancerforskningen ProLiv Väst har under åren fonderat medel som får användas för att ge ekonomiskt stöd till forskare på prostatacancerområdet. Dessa medel har tillkommit dels genom överskottet från de artistgalor till stöd för forskningen om pros- 14 tatacancer som föreningen anordnat, dels genom donationer från Fonden för Rehabilitering och Medicinsk Forskning. Till detta kommer gåvor som föreningen fått motta till minne av avlidna, intäkter från försäljningen av Blå Bandet-pins m.m. Styrelsen för ProLiv Väst har under 2012 valt att stödja överläkare Karin Braide samt onkologen Ingela Franck Lissbrant, båda verksamma vid Jubileumskliniken. Karin Braide har beviljats ett forskningsbidrag om 150 000 kronor för sin forskning om behandlingsoptimering av postoperativ strålbehandling vid prostatacancer. Ingela Franck Lissbrant har beviljats samma belopp för sin forskning om behandlingsstrategier vid kastrationsresistent prostatacancer, speciellt avseende angiogenes (blodkärlsnybildning) och metastasering. Bidrag till rehabilitering ProLiv Väst har sedan en tid tillbaka fonderat medel som får användas för att ge bidrag till medlemmar som har behov av rehabilitering. Det kan handla om någon tids vistelse på ett hälsohem för vila och återhämtning. Närmare information finns på föreningens hemsida www.proliv.com. Föreningen annonserar också fortlöpande i ProLivNytt om möjligheten att söka bidrag till rehabilitering. Under året har bidrag beviljats med sammanlagt 33 700 kronor. ProLiv Väst har hyrt en kanslilokal ProLiv Väst har under sina nära 20-åriga historia aldrig haft en egen kanslilokal. Men från och med i höst har vi en liten kontorslokal som vi hyr i ett företagshotell i Högsbo industriområde. Adressen är E A Rosengrens gata 32. I denna kanslilokal sitter vår kansliansvarige Jörgen Börjesson, som föreningen har anställt på halvtid. Meningen är att han successivt ska ta över ansvaret för all föreningsadministration, såsom medlemsregister, utskick till medlemmarna m.m., m.m. Åke Lindgren H Korgstolen funderar över julen ej du Korgstolen. Skönt att snön har smält och sedan skulle vi äta av allt gott och duka unundan en del. När vi var här ute strax före dan. Barnen väntade, litet otåliga, förstås. Men plötsligt knackade det på dörren. jul fick vi pulsa i snö upp till knäna. − O, det är spännande tycker jag. Korgstolen − Ja, mycket snö har det blivit och den låg kvar på träden under många veckor. Jag har knirkar förtjust. − Det var bara det att alla barnen hade gått hört hur tallgrenar knäckts av tyngden och brakat i backen. Det är tråkigt. Korgstolen knirkar upp på övervåningen för att titta på film. Så där stod tomten och knackade. Ingen öppnade. bekymrat. Och så har det varit jul… Som tur är var det inte någon blyg tomte, så han − Vad tänker du på? − Hur ni hade det då förstås. Det var länge se- klev in i hallen och hoade. Först i raden nerför trappen kom den yngdan ni firade jul här i ste. stugan. − Jaha, Theo menar − Ja du vet Korgstodu. Ja, han är snabb i len, familjen har blivit benen han. väldigt stor och stugan − Ja, inte bara snabb är ju liten. Vi var hos i benen. Han klev fram äldste sonen och hans till tomten och tänkte familj i Eskilstuna. dra honom i skägget, Över tjugo personer men mor i huset hann var samlade runt ett fram och tog ungen i vackert dukat bord och hampan. Foto: i köket stod fat och kaTorsten Sundberg − Hi, det hade jag verotter fulla med jullat se. mat. Alla hade bidragit Theo och Lola har koll på julklappsutdelningen. − Tomten var trevlig. på något sätt. − Vad hade du tagit med dig? Korgstolens Han kom från Småland. Duktig på att dela ut knarr var förväntansfullt. Jag tycker det luktar julklappar. Alla väntade med att packa upp sina klappar tills det var tomt under granen. Tomten så gott om julmat. − Jag älskar rödkål, så det tog jag med, och fick följa med i långdansen när vi sjöng julhemlagad leverpastej. Janssons frestelse måste sångerna. Sedan var han så trött, så trött och man ha och små köttbullar till barnen. Sedan skulle vidare till nästa ställe. Morbror Robert finns det de som hade blivit besvikna om sill- kom precis utifrån och hade mött tomten vid salladen hade saknats. På bordet stod också grinden, sa han. − Jag kan se allt framför mig. Jag kan höra goda laxar, sillar, strömmingsrullar, julskinka, ostar. Ja, allt man kunde önska sig. Oj, jag hade prasslet från allt julklappspapper och glada och sånär glömt gottebordet och kakorna och tårtan förväntansfulla barn och mätta och belåtna vuxna, som njuter av kvällen. Och juljusen som till kaffet. I hundkorgen låg Lola och bevakade hela speglar sina stilla lågor mot de mörka fönsterspektaklet. Säkert hoppades hon på en tappad rutorna. Korgstolens sakta rassel är knappt hörbart. godbit. Smågrabbarna höll henne sällskap när Jag tror han tänker tillbaka på sedan länge de hade ätit sig mätta på sina favoriter. − Jag undrar, Korgstolen knarrar ivrigt, kom svunna tider när gammelfamiljen firade jul i det någon tomte? Här har du ju en massa små- stugan. Han tycks vara nöjd. tomtar, men den riktiga tomten, kom han till CHRISTINA ÖRUM er? ProLiv Stockholm − Jaha du, det gjorde han. Men det dröjde ju några timmar. Först var det Kalle Anka på TV:n 15 S Rapport från CaPriN edan förra numret av ProLivNytt har styrelsen för CaPriN haft två styrelsemöten samt deltagit vid möten hos Regionala Cancercenter Väst och Syd, som arbetar med var sin del av Region Halland. CaPriN deltog även vid ett regionalt möte i Helsingborg den 23 januari med föreningarna i Blekinge, Skåne, Halland och Göteborg. Det var Prostatacancerförbundet som hade arrangerat mötet. grupp”, eftersom mässan i första hand riktar sig till personer som är 55+. Vi hade fått hyra en lite mindre monter i år mot tidigare år men det fungerade ändå bra tack vare att vi i styrelsen och ett par andra medlemmar såg till att söka upp de besökare som gick förbi. Anders Ekborg var det musikaliska dragplåstret på årets mässa och han hade två bejublade framträdanden. För 50 kronor i inträde på mässan får man ju säga att det är en helt OK artist. Kultur Dag&Natt i Varberg Föreningen delVi bjöd våra medlemmar på inträdet som vanligt. tog för tredje året vid Kultur Dag&Natt i Varberg Det pekar mot att vi sålde någonstans mellan lördagen den 27 oktober. CaPriN var på plats 100 och 130 Blå Bandet-nålar! Alla som köpte en med vårt tält för att informera nål fick även snurra på om vad föreningen håller på vårt ”chokladhjul” med med. CaPriN-prylar och godis. Detta år var huvudarenan Vi fick även nya meddet nya biblioteket Komedianlemmar till föreningen ten och Kungsgatan/Engoch det är ju en av anelbrektsgatan var avstängda ledningarna till att vi är för att kunna utnyttjas vid evemed i sådana här samnemanget. Vi hade fått en välmanhang. Jag vill passa digt bra plats vid Postplanen på att tacka de som Det var många som stannade upp vid vår alldeles intill och nådde därskötte vår monter och monter på Seniormässan i Varberg. med ut till publiken på ett bra hoppas att våra medlemsätt. Vår fina ljusmanifestation, bestående av 180 mar uppskattade det fria inträdet. marschaller som bildade Blå Bandet samt en liten miniatyrvariant med 20 st. marschaller, beund- Aktivitetsplan för våren 2013 En nyhet som rades av ett stort antal besökare. Vårt budskap vi ska införa på våra medlemsmöten är att nya gick nog fram! medlemmar ska få en chans att träffa styrelsen inMånga stannade även till och pratade med oss, nan föreläsningen och på så sätt få en uppfattning köpte nålar och snurrade på vårt hjul, där det var om vad vårt arbete innebär och vad de kan ”anvinst varje gång i form av isskrapor, godis, block, vända” oss till. Vi ser även detta som en möjlighet pennor m.m., de flesta med Blå Bandet-loggan på. att få kontakt med nya medlemmar, som kan vara Många tog även till sig av det informationsmate- villiga att delta i styrelsearbetet eller hjälpa till rial som vi passade på att dela ut. Vi jobbade med med annat i föreningen. detta mellan kl. 16.00 och 21.30, inklusive uppVi som sitter styrelsen vill ha nya friska åsikter ställning och nedtagning av utställningsdelarna. om vad föreningen ska ägna sig åt. AktivitetsEtt stort tack till de i styrelsen som offrade sin lör- planen för våren presenteras på omstående sida. dagskväll för detta. Men vi får också mycket po- Den ligger också på vår hemsida. Jag vill gärna slå ett slag för årsmötet den 21 sitivt tillbaka från besökarna! Vi hoppas att vi kan vara med även nästa år om vi får möjligheten. mars. Då kommer Björn Molin och berättar om För er som inte var på plats finns det bilder på vår sin bok ”Nu vill vi berätta – Hallänningar minns andra världskriget”. hemsida. En annan aktivitet som jag vill göra reklam för är vårutflykten den 28 maj, som i år går till BoSeniormässan i Varberg den 7 februari CaPriN deltog som vanligt med en egen monter huslän!! Jag vill även påminna om att vår tidigare stypå Seniormässan i Varberg. Vi ser detta som ett väldigt bra arrangemang, där vi kan nå vår ”mål- relsemedlem, Magnus Heige, välkomnar våra 1616 16 Senaste nytt från ProLiv Wermlandia Lyckat besök på Lerinmuseet den 17 januari Medlemsmötet på Sandgrund i Karlstad (det gamla kända danspalatset) där numera, konstnären Lars Lerin huserar, blev väldigt lyckat. Här har skapats stora ljusa ytor där hans konst verkligen kommer till sin rätt. Lars Lerin är ju idag en av Sveriges mest kända och beundrade konstnärer och här fick vi ta del av hans alster från olika miljöer. Han har ju rest vida omkring i världen och inspirerats och hans tavlor väcker både förundran och beundran. Vi var drygt 50 medlemmar som hade förmånen att besöka den här utställningen och vi fick dessutom lyssna till ett sakkunnigt och fängslande föredrag av museets intendent, Gertrud Lefverström. Årsmöte den 23 mars Den 23 mars äger årsmötet rum, denna gång på Restaurang Terrassen i Mariebergsskogen, Karlstad. Förutom sedvanliga förhandlingar kommer Håkan Florin, numera välkänd som både enastående penninginsamlare och debattör både i tidningar och på nätet, att berätta om sina erfarenheter, om hur han har blivit bemött i vården och vad han tycker behöver förbättras i framtiden. Bl.a. medlemmar till samtalsgruppen i Anderstorp den 4 april. Kontakta Magnus senast måndagen den 1 april på tel. 0371-15525 eller via e-mail [email protected]. AKTIVITETSPLAN Tisdagen den 5 mars Café Strandgatan 20, Halmstad: Kl. 17.00 Presentation av CaPriN för nya medlemmar. Kl. 18.30 Föreläsning av Kicki Klaeson, onkologisjuksköterska, Lidköping: "Kvinnors och mäns upplevelser av sin sexualitet efter behandling av bröst- och prostatacancer" Bröstcancerföreningen Johannas medlemmar välkomnas. Torsdagen den 21 mars Café Strandgatan 20, Halmstad kl. 18.30 Årsmöte. Björn Molin kåserar om sin bok ”Nu vill vi berätta –Hallänningar minns andra världskriget”. är han liksom vi ProLiv Wermlandia starkt engagerad i kravet att landstinget i Värmland per brev skall informera alla män mellan 50 och 70 år om möjligheten att lämna ett PSA-prov och vad det innebär. Han kommer dessutom att tillsammans med Anita Jacobsson rapportera från regionkonferensen i Örebro den 5 februari. I samband med middagen kommer ”det sjungande länsrådet” och trubaduren Björn Sandborgh att underhålla oss, vilket borgar för en trivsam avslutning. Inbjudan med möteshandlingar kommer att sändas ut i god tid. Vi hoppas på god anslutning! Rolf Wigler Trubaduren Björn Sandborgh Efter årsmötet har vi ett konstituerande sammanträde med den nya styrelsen. Torsdagen den 25 april Folkets hus i Varberg kl. 18.30. Föreläsning för medlemmar och allmänhet av Kerstin Åslund: ”När cancern blir tuff”. Även vid denna föreläsning är det vår målsättning att ha en presentation av CaPriN för nya medlemmar före föreläsningen. Tisdagen den 28 maj Medlemsresa, till Bohuslän med M/S Nolhåtten Mer information kommer i separat meddelande. Med denna resa vill vi stärka den sociala gemenskapen för medlemmarna. Rolf Johansson Ordförande i CaPriN 17 Foto: Lennart Andreasson Följ med på vår medlemsresa till Marstrand! Under de senaste åren har ProLiv Väst anordnat mycket uppskattade vårresor för föreningens medlemmar. Våren 2013 blir inte något undantag. Boka redan nu onsdagen den 29 maj för en båtutflykt till Marstrand! Avgång kl. 11.00 från Lilla Bommen, då vi går ombord på M/S Carl Michael Bellman med destination Marstrand. Lunch får vi ombord på vägen till Marstrand, där vi anländer kl. 13.30. Sedan är det dags för egna promenader i samhället och på ön. Återfärden sker kl. 15.00 och vi räknar med att vara tillbaka i Göteborg kl. 17.30. På hemvägen serveras kaffe med kaka. Allt detta kostar bara 200 kronor. Missa inte denna sköna resa utan anmäl dig och din partner snarast. Båten tar bara 100 passagerare, så först till kvarn gäller! Priset för resan är subventionerat av föreningen. Du får köpa max två platser per familj. Anmälan senast den 13 maj till Jörgen Börjesson på vårt kansli, tfn 070-956 61 02 eller via e-post [email protected]. Anhöriggruppen SOM ANHÖRIGA BLIR ÄVEN VI PÅVERKADE av sjukdomen. På anhörigmöten i ProLiv Väst får vi möjlighet att byta erfarenheter och stödja varandra. Att skaffa sig information om sjukdomen och behandlingen är för många anhöriga ett bra sätt att hantera den nya situationen. Praktiska problem är också bra att få ventilera. Våra urologsköterskor, Christina Hansson och Marianne Sanderoth från Sahlgrenska sjukhuset deltar i våra möten. Gruppen är öppen, du börjar och slutar när du själv känner för det. 18 Här är schemat för första halvåret 2013: den 27 februari, den 10 april och den 22 maj. Träffarna börjar kl. 17.30. Gruppen håller till i Bröstcancerföreningen Johannas lokal, Stampgatan 38. Välkommen att ringa Barbro Eliason 0302-405 98 för mer information. E-postadr. [email protected]. Barbro Eliason Föreläsning om behandling av avancerad prostatacancer Måndagen den 4 mars 2013 kl. 18.00 – 20.15 Malmstenssalen Handelshögskolan Vasagatan 1, Göteborg Bäste ProLiv Väst-medlem Du och din partner är hjärtligt välkomna till denna extra föreläsning på Handelshögskolan, Malmstenssalen. Inbjudna föreläsare är Jan-Erik Damber, professor i urologi samt onkologen och forskaren Ingela Franck Lissbrant. Mötet arrangeras i samarbete med läkemedelsföretagen Sanofi och Janssen. PROGRAM: 18.00–18.15 18.15–19.00 Kort presentation av vår förening Jan-Erik Damber och Ingela Franck Lissbrant: Ny behandling av avancerad prostatacancer 19.00 – 19.30 Paus med kaffe 19.30 – 20.15 Föreläsningen fortsätter Frågestund Varmt välkomna! Styrelsen Nytt system för betalning av medlemsavgiften NÅGRA MEDLEMMAR HAR RINGT och undrat över varför medlemsavgiften inte ska betalas in på ProLiv Västs vanliga plusgirokonto utan till ett bankgirokonto som tillhör företaget Bizys AB. Förklaringen är att ProLiv Väst från och med i år har anslutit sitt medlemsregister till Prostatacancerförbundets medlemssystem, där också medlemsavgifterna kan hanteras. Och det systemet sköts av Bizys AB. Fördelen är att vi slipper registrera alla inbetalningar av avgifter manuellt. Dessa bokförs nu automatiskt på medlemmens registerblad, vilket förenklar hanteringen avsevärt. Tidigare fick detta ske manuellt och med nästan 1 000 medlemmar blir det, som du säkert förstår, ganska arbetskrävande. Ingen anledning till oro alltså. Ni kan vara trygga med att era avgifter kommer fram till ProLiv Väst Åke Lindgren 19 Årsmöte och kvartalsmöte Lördagen den 23 mars 2013 kl. 10.00 Dalheimers Hus, Slottsskogsgatan 12, Göteborg Bäste ProLiv Väst-medlem Årets första kvartalsmöte, som också är ProLiv Västs årsmöte, förläggs till Dalheimers Hus i Göteborg. Vid mötet kommer sedvanlig information om vår förening att ges. Föreläsare denna gång är kostspecialisten och forskaren Maria Hedelin, som föreläser om matens betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Maria var en av de tre forskare inom prostatacancerområdet som fick ta emot föreningens forskningsbidrag för 2011. Det bjuds också på underhållning av vissångarna Hadar Kronberg & Peeter Wiik. PROGRAM 10.00–10.15 10.15–11.00 11.00–11.10 11.10–12.00 12.00–12.45 12.45–13.30 Varmt välkomna! Styrelsen Allmän information om vår förening Maria Hedelin: Kostens betydelse för utvecklingen av prostatacancer. Frågestund Maria Hedelin Bensträckare Vissångarna Hadar Kronberg & Peeter Wiik Fika med småprat ProLiv Västs årsmöte Besiktnikskonsult 20 341.129 BILLES Vi är med och stödjer ProLiv Väst i kampen mot prostatacancer!
© Copyright 2024