1. No category

När sex blir ett missbruk
En kvantitativ studie om sexmissbruk
SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp
Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits
Grundnivå
2012-04-23
Författare: Madeleine Boström och Sara Hassani Westerberg
Handledare: Daniel Uhnoo
Abstract
Titel
När sex blir ett missbruk
En kvantitativ studie om sexmissbruk
Författare Madeleine Boström och Sara Hassani Westerberg
Nyckelord Sexmissbruk Sexmissbrukare Personliga förutsättningar
Denna studie är en C-uppsats skriven på institutionen för socialt arbete vid
Göteborgs universitet. Studien är inriktad på ämnesområdet sexmissbruk, som är
ett tabu och skambelagt ämne i vårt samhälle. Studiens syfte är dels att beskriva
och karaktärisera gruppen sexmissbrukare, samt att diskutera och belysa
förhållandet mellan personliga förutsättningar och utvecklingen av ett
sexmissbruk. Syftet har brutits ner i tre frågeställningar som konkretiserar de
personliga förutsättningar som undersöks. De personliga förutsättningar som
berörs i studien är framförallt sexmissbrukarnas socioekonomiska situation, olika
former av upplevda övergrepp och deras barndom.
För att besvara syftet och frågeställningen har hypoteser ställts upp, vilka grundar
sig i författarnas förförståelse, teorier och tidigare forskning. Genom en enkät har
studiens empiri samlats in och sammanställts. Totalt ligger 29 enkäter till grund
för denna kvantitativa studie. 90 % av de svarande var män och åldersspannet var
mellan 22-66 år.
Resultatet visar att de flesta informanterna har vuxit upp i dysfunktionella
familjesystem där en fullständig känsla av trygghet har saknats och psykisk ohälsa
samt missbruk ofta förekommit. En stor del av informanterna har blivit utsatta för
olika former av övergrepp. Resultaten visar på att flera av dessa personer har eller
har haft en inverkan av andra missbruk. Sammanfattningsvis hade personerna som
denna studie grundar sig på en acceptabel socioekonomisk situation vid den
tidpunkt då deras sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende.
2
Innehållsförteckning
1 Introduktion ..........................................................................................................6
Syfte .....................................................................................................................7
Frågeställning.......................................................................................................7
Nyckelbegrepp .....................................................................................................7
Hypoteser .............................................................................................................8
Diskussion kring begreppet sexmissbruk ............................................................8
2 Tidigare forskning...............................................................................................11
Utmärkande familjesystem och övergrepp ........................................................11
Relationsstörningar och skamkänslor ................................................................12
Bekräftelsebehov och närhet ..............................................................................13
Skadad självbild och sökande av kontrollbehov ................................................14
Sammanfattning .................................................................................................15
3 Teoretiska utgångspunkter ..................................................................................16
Desorganiserad anknytning enligt anknytningsteorin........................................16
Personlighetsteori om missbruk .........................................................................17
Systemteori och sociala nätverk ........................................................................18
Diskussion kring teorival ...................................................................................19
4 Metod ..................................................................................................................20
Metodval ............................................................................................................20
Induktion och deduktion ....................................................................................21
Förförståelse.......................................................................................................22
Urval ..................................................................................................................22
Enkätutformning ................................................................................................23
Analysmetod och inläsning av empiri ...............................................................25
Bortfall ...............................................................................................................26
Metoddiskussion ................................................................................................26
Etiska överväganden ..........................................................................................29
5 Resultat och Analys ............................................................................................31
Informanter ........................................................................................................31
Dåvarande socioekonomisk situation ................................................................32
Missbrukssituation .............................................................................................35
Barndomsår och uppväxtmiljö ...........................................................................37
Upplevda fysiska, psykiska och sexuella övergrepp .........................................41
3
Trivsel i nuläget .................................................................................................44
6 Avslutande diskussion ........................................................................................45
Sammanfattning .................................................................................................45
Framtida forskning .............................................................................................47
7 Referenslista........................................................................................................49
Litteratur ............................................................................................................49
Internetkällor ......................................................................................................50
Inspiration till enkät ...........................................................................................50
8 Bilagor ................................................................................................................51
Bilaga 1 ..............................................................................................................51
Bilaga 2 ..............................................................................................................52
Bilaga 3 ..............................................................................................................59
4
Förord
Vi vill rikta ett stort Tack till de personer, organisationer och kliniker som har
hjälpt oss att göra denna studie möjlig. Av anonymitetsskäl väljer vi att varken
skriva ut namn på personer, organisationer eller kliniker. Ni vet själva vilka ni är,
och vi är Er evigt tacksamma.
Ett extra stort Tack vill vi även rikta till vår handledare Daniel Uhnoo, som har
stöttat oss under uppsatsarbetets gång.
5
1 Introduktion
Vad har Tiger Woods, Charlie Sheen och David Duchovny gemensamt?
De är alla män, de är alla kända och de har alla blivit framställda i media som
sexmissbrukare. Sexmissbruk framställs i media som ett skamfullt och tabubelagt
beteende, vilket har skapat samhällets normer kring denna problematik. Tidigare
forskning på detta område skriver att sexmissbruk är ett tabubelagt begrepp som
det inte talas öppet om, en beroendeproblematik fylld med skam som går emot
samhällets normer (Carnes, 1992).
Skammen, samhällets normer och tabun är det vi tog fasta på när vi valde att
skriva om ämnet sexmissbruk. Den skamfulla och negativa bild som medierna har
framställt överensstämmer med vår bild av hur sexmissbruk uppfattas. En bild
som vi vill uppmärksamma och starta diskussioner kring, ett ämne där vi vill att
tabun skall försvinna och ett problem som vetenskapligt kan förstås utan
mediernas präglade normer och värderingar. Av denna anledning kommer vi att
skriva vår uppsats om sexmissbruk. År 2001 uttalade sig psykoterapeuten
Torbjörn Fjellström om att 15 % av alla män och 5 % av alla kvinnor i Sverige
missbrukar sex i olika former. Han anser att detta är en siffra som troligtvis
kommer att öka (Andersson, 2001). Vi har inte funnit någon statistik på hur det
ser ut i dagsläget men med dessa siffror till grund, anser vi att denna
beroendeproblematik är relativt väl etablerad i vårt svenska samhälle idag.
När vi talat om för våra vänner och kurskamrater att vi skall göra en uppsats om
sexmissbruk har reaktionerna varit många. Vi har blivit bemötta genom skratt och
fniss, nästintill som att vårt ämnesval inte blivit taget seriöst. Reaktionerna tror vi
grundar sig i okunskap kring detta ämnesområde. Frågor som ”är det en
självstudie eller?” och ett gott skratt på det, har varit vanliga. Men så kom frågan
som ligger till grund för denna studie ”Jaha, och varför blir man
sexmissbrukare?”…
Enligt vår mening är sexmissbruk ett relativt outforskat begrepp och tillstånd.
Detta grundar vi inte bara på de reaktioner vi fick, utan även på vår research inom
detta område. När vi sökte med sökordet: sexmissbruk* i GUPEA, Gothenburg
University Publications Electronic Archive, som är Göteborgs universitets
uppsatsdatabas gav detta sökord endast fyra träffar (GUPEA, 2009). För att
jämföra detta med ett ämnesområde som vi antog skulle vara relativt stort sökte vi
på sökordet: ADHD* i samma databas (GUPEA, 2009). Detta ämnesområde fick
152 träffar. Det är en alldeles för liten sökning för att vi skall kunna klassa
sexmissbruk som outforskat men resultatet av denna sökning i samband med
reaktionerna på vårt ämnesval gav oss ett ännu större intresse av att fördjupa
kunskaperna och uppmärksamma detta ämnesområde.
Vi anser att forskning måste bedrivas inom detta område, för att kunskapen skall
öka vilket i sin tur förhoppningsvis medför att vårt samhälles sociala normer kring
6
detta fenomen förändras. Vi hoppas på att kunna fördjupa kunskaperna och
uppmärksamma detta tabubelagda problem genom denna uppsats.
Vi kommer att fokusera på att studera och belysa vanligt förekommande
personliga förutsättningar hos sexmissbrukare. Vi har varit tvungna att avgränsa
oss när det gäller att se till olika personliga förutsättningar. För att ta del av vår
avgränsning se syfte och frågeställning nedan.
Syfte
Syftet är att beskriva och karaktärisera gruppen sexmissbrukare, samt att diskutera
och belysa förhållandet mellan personliga förutsättningar och utvecklingen av ett
sexmissbruk.
Frågeställning
1. Fanns det några gemensamma drag hos sexmissbrukarna när deras
sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende?
2. Vad i barndomen är utmärkande och kan ha haft en inverkan på
utvecklingen av sexmissbruket?
3. Kan upplevelsen av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp ha ett
samband med sexmissbruket?
Nyckelbegrepp
Här nedan kommer vi att definiera de nyckelbegrepp vi använder oss av i syftet
och frågeställningen ovan.
Personliga förutsättningar
Med personliga förutsättningar menar vi i denna studie, olika faktorer som kan ha
haft en påverkan på individen. Exempelvis olika uppväxtmiljöer,
utbildningsnivåer och om man har varit utsatt för olika typer av övergrepp.
Barndom
När vi skriver om barndomen syftar vi till den åldersperiod då personen var
mellan 0-14 år gammal. Vi har lagt en utgångspunkt i anknytningsteorin och
bygger detta åldersspann på denna teori.
Sexuella, fysiska och psykiska övergrepp
Med sexuella övergrepp menar vi övergrepp som handlar om sexuella handlingar,
som personen inte har gett sitt medgivande till. Exempel på olika sexuella
övergrepp som vi kommer att beröra är: våldtäkt, tvång till olika sexuella
aktiviteter och sexuellt ofredande.
Med fysiska övergrepp syftar vi på handlingen våld. Det kan till exempel vara
knuffar, slag eller sparkar.
7
När vi i denna studie skriver om psykiska övergrepp, så syftar vi på de psykiska
övergreppen som handlar om psykiska kränkningar, exempelvis då individen känt
en saknad av omtanke. Vi syftar även på när barnet befinner sig i en situation där
hon/han tvingas ta på sig ett för stort vuxenansvar, när personen får se på när
andra bli utsatta för fysiska övergrepp och om individen behövt gömma skador
och blåmärken.
Hypoteser
Ur tidigare forskning, ur teorier och även ur vår förförståelse har vi formulerat tre
hypoteser som vi i denna studie valt att pröva. Bakgrunden till hypoteserna
utvecklas närmare i avsnitten om Tidigare forskning och Teoretiska
utgångspunkter, men vi vill här ge er en kortare förklaring till dem.
Forsberg och Wallmark (2002) skriver att traumatiska händelser och stressade
situationer kan påverka människan negativt om dennes nätverk och sociala stöd
inte fungerar (Forsberg & Wallmark, 2002). Vi tänker oss att denna förklaring är
rimlig och kommer därför att testa den i vår första hypotes. Vår första hypotes är
att sexmissbrukaren befann sig i en besvärlig situation när sexmissbruket kom att
utspela sig. Hypotesen grundar sig i att vi tänker att ju besvärligare situationen var
för individen desto större var risken för uppkomsten av ett sexmissbruk. Vi tänker
att personen var arbetslös, saknade familj och närhet, eventuellt hade en pressad
ekonomisk situation och ett flertal andra missbruk. Vi kommer därför att fokusera
på att ta reda på hur dessa faktorer såg ut hos individen under denna tidpunkt.
Broberg et al. (2009) anser att en brist av trygghet i barndomen kan utveckla oro
och ångest och menar att skuld och skam i uppfostran utvecklar denna ångest
(Broberg et al. 2009). Vår andra hypotes grundar sig därför i att vi tror att
sexmissbruket har en grund i individens barndom, att det här har varit en brist av
trygghet. Att sexmissbruket har utvecklats för att dämpa individens ångest. Vi vill
därför se om det finns några faktorer i individens barndom som kan ha haft en
inverkan på sexmissbruket.
Hypotes tre grundar sig på att vi antar att en stor del av sexmissbrukarna har varit
utsatta för psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp och att de av denna
anledning utvecklat sexmissbruket som en form av copingstrategi. Denna hypotes
grundar vi framförallt på en amerikansk studie gjord av Patrick Carnes (se Carnes,
1992, sid 424-425).
Diskussion kring begreppet sexmissbruk
Här nedan kommer vi att föra en diskussion kring begreppet sexmissbruk och
klargöra vår definition av begreppet. Vi kommer även att beskriva vad ett
sexmissbruk är, hur det är att leva med och vad som utmärker att det sexuella
beteendet har gått över till ett missbruk. Vi vill med denna text ge en
förtydligande bakgrundsinformation om vårt ämnesområde.
8
Kihlström (2007) tar upp diskussionen om begreppet sexmissbruk, om tillståndet
har en reell existens eller ej. Han syftar på att oavsett om tillståndet existerar eller
inte så används fenomenet av individer i dess identitetsskapande, vid gruppträffar,
på behandlingskliniker osv. (Kihlström, 2007). Med detta vill vi poängtera att vi
kommer att undersöka sexmissbruket som ett socialt faktum, oberoende av
tillståndets reella existens. Enligt vad vi har förstått är sexmissbruk inte definierat
som en diagnos enligt DSM IV och kan därför inte heller i en vetenskaplig studie
betraktas som detta. Av denna anledning kommer ni i vår studie även att stöta på
ett flertal begrepp som vi menar har samma innebörd och betydelse; sexuellt
dysberoende, sexmissbruk, sexuellt beroende, sexberoende, sexuellt missbruk, sex
addict, sexual addiction. I denna studie har vi valt göra dessa begrepp till
synonymer då det inte är inom begreppsdefinitionen vi valt att lägga vår
tyngdpunkt.
Vi anser att sexmissbruk är ett brett och vitt begrepp. Som vi i stycket ovan
diskuterar finns det ingen konkret definition av vad tillståndet innebär eller vad
tillståndet skall benämnas som. Det är inte klarlagt om det är en sjukdom eller en
form av psykisk ohälsa, det är inte heller definierat om tillståndet är genetiskt
ärftligt eller om det påverkas av miljön. Kort kan det sägas att det är relativt lite
kring sexmissbruk som är definierat och tydliggjort. Att varken begrepp eller
tillstånd är definierade, anser vi till mångt och mycket ligger på det medicinska
och psykologiska arbetets forskningsfält. Sexmissbruket har ur de sociala
normerna kommit att uppfattas som en sinnessjukdom, där individen inte kan
kontrollera sitt sexuella behov. Detta präglade synsätt av problemet medför att det
sociala arbetets forskningsfält måste rikta uppmärksamhet och kunskapstillförsel
till detta område, dels för att påverka uppfattningen och normerna av
sexmissbruket samt för att öka förståelsen för problematiken.
Att tillståndet inte är definierat och att begreppet inte är konkretiserat är enligt vår
mening en brist i forskningen. Vår C-uppsats har en begränsad tidsaspekt vilket
gör att vi inte har tid nog, att skaffa oss den kunskap och empiri som denna
definition och konkretisering av begreppet och tillståndet skulle kräva. Detta
lämnar vi till de forskare som redan etablerat sig inom detta område, som redan
samlat år av kunskap och förhoppningsvis har möjlighet att i framtiden redogöra
för dessa uppgifter. Vi kommer istället att lägga vikt vid att studera faktorer och
målgruppen. Genom att studera dessa fenomen kommer vi att närma oss frågan
om tillståndet kan ha en ärftlig faktor eller om det möjligen är så att miljön och
den yttre omgivningen leder personen till sexmissbruket.
Vår definition av sexmissbruk är att individen har ett okontrollerbart beteende när
det gäller den sexuella dragningskraften. Vare sig det är en dragningskraft till
pornografi, andra människor eller relationer så anser vi att den grundar sig i en
sexuell kraft. Vi kan inte intyga att de personer som valt att delta i denna studie
känner igen sig i vår definition av sexmissbruk. Det vi kan intyga är att dessa
personer anser sig ha ett sexmissbruk, i den definition de själva valt att detta
begrepp har.
Carnes (2001) menar att en person med sexmissbruk, utåt sett, kan se ut som
vilken annan människa som helst. Sexmissbruket är så dolt att det varken syns
eller märks av omgivningen. Först när vi förstår hur dolt sexmissbruket är kan vi
relatera till att de 15 % av männen eller 5 % av kvinnorna i vårt samhälle kan vara
9
någon i vår närhet. Dessa siffror tyder på att sexmissbruk förekommer. Det är
ingen ovanlig problematik utan något som ett flertal personer har. Sexmissbruket
förnekas genom skämt, skratt och flams. Det anses i många kretsar som något
komiskt och oseriöst, nästintill önskvärt. Men de underliggande orsakerna till
uppkomsten av denna problematik och konsekvenserna av den är alltför många
för att de skall ses som ett komiskt och skämtsamt tillstånd (Carnes, 1992).
Carnes (2001) skriver vidare att ett sexmissbruk inte platsar bland samhällets
normer. Att beteendet ses som udda och att personen därför stöts undan om denne
visar sitt beteende. Han skriver vidare att omgivningen drar sig undan om en
person visar sig vara en sexmissbrukare, med anledning av normerna som finns i
samhället. Sexmissbrukaren dömer sig själv utifrån de sociala normerna, normer
som denne inte kan leva upp till. Rädslan för skammen gör att sexmissbrukaren i
många fall lever i en stor förnekelse och lögn (Carnes, 2001).
Missbruksrelationen är den centrala delen i en sexmissbrukares liv och allt kretsar
kring denna. Lögnerna kring missbruket blir mer verkliga, för individen, än den
faktiska missbrukssituationen. Sexmissbrukaren lever ofta med en stor skam och
utvecklar därför ett dubbelliv, livet i den riktiga världen och i missbruksvärlden.
Denna upplevelsebild av hur världen ser ut bildar missbrukarens verklighet.
Sexmissbruket blir en form av sinnessjukdom där verklighetsbilden är förstörd
(Carnes, 2001).
Det som skiljer en sexmissbrukare från en ”vanlig” sexuell person är att
sexmissbrukaren använder sex som ett grundläggande redskap för att kontrollera
sitt känslomässiga liv. Många missbrukare känner att de har ett ”hål” i sin
personlighet. För att fylla dessa hål använder sig individen av en copingstrategi i
form av fantasier och besatthet av sex. Utan sexuella aktiviteter faller
sexmissbrukarens värld samman. Hela dagen kretsar kring den sexuella
besattheten och de basala behoven så som mat, sömn och arbete har en lägre
prioritet än det sexuella behovet (Carnes, 1992).
10
2 Tidigare forskning
Här kommer vi att redogöra för den kunskap som vi valt ut inom vårt aktuella
område. Vi har gjort en orientering i den tidigare forskning som kretsar kring
sexmissbruk och dess faktorer, dels för att underbygga våra frågeställningar med
kunskap och dels för att kunna återkoppla våra resultat till den forskning som
redan finns. Både internationella som nationella studier har fångat vårt intresse
och styrkt våra kunskaper. Vi har valt ut fyra forskare som har olika
utgångspunkter och infallsvinklar på problematiken, en är psykolog, en är
sociolog och två är psykoterapeuter. Detta gör att vi får en bredd på vår tidigare
forskning med spetsinriktning mot olika faktorer och bakgrundshistorier. Vi
kommer även att diskutera tillförlitligheten i den forskning vi använder oss av.
Slutligen i detta avsnitt finns en sammanfattning där vi sammanställt de faktorer
som tidigare forskning gemensamt har poängterat.
Utmärkande familjesystem och övergrepp
Doctor of Philosophy, psykologen Patrick Carnes är en amerikansk framträdande
expert inom området sexmissbruk. Vi har valt att använda oss av två av hans
böcker vid genomförandet av denna studie. Out Of The Shadows – Understanding
Sexual Addiction (2001) har vi använt i avsnittet Diskussion om begreppet
sexmissbruk. Även boken Don’t Call It Love – Recovery From Sexual Addiction
(1992) användes i detta stycke. Vi kommer här nedan att göra en närmare
redogörelse av denna bok vilken vi bygger en stor del av vår studie på, både vid
skapandet av enkäten som vid analysen och resultatpresentationen.
Boken Don’t Call It Love – Recovery From Sexual Addiction bygger på Patrick
Carnes studie där ca.1000 sexmissbrukare deltog genom att intervjuas och besvara
enkäter. Dessa sexmissbrukare hade alla skilda livsberättelser, den gemensamma
nämnaren var dock att de alla var oförmögna att stoppa sitt sexuella beroende
(Carnes, 1992). Vi kommer här nedan göra en kort genomgående beskrivning av
de faktorer som Carnes uttrycker har ett samband med sexmissbruket.
Carnes (1992) beskriver att sexmissbrukare ofta har växt upp med föräldrar, eller
andra vårdnadshavare som har ett eller flera missbruk, att de ofta kommer från
icke fungerande familjer. Han beskriver att dessa personer ofta har varit utsatta för
olika övergrepp under sin barndom och sina uppväxtår. Barn som känner sig
övergivna, saknar skydd, stöd och hjälp eller har en saknad av intimitet i
uppväxten är extra känsliga för att senare i livet utveckla ett sexuellt missbruk
(Carnes, 1992).
Carnes (1992) betonar att det som driver sexmissbrukarens beteende är skammen,
människor med en djup skampersonlighet är känsliga för missbruk och
medmissbruk. Skammen uppkommer ofta tidigt i sexmissbrukarens liv och
missbruket triggas igång med skammens och ångestens hjälp (Carnes, 1992).
11
Under sitt första levnadsår testar alla barn om deras föräldrar är pålitliga. Misstro
vid detta stadie kan följa med och påverka människan livet ut. De följande två
åren träffar barnet på konflikten mellan självständighet och skam. Kan inte barnet
bemästra självständigheten kan personen komma att plågas av dåligt
självförtroende och med detta till grund, senare i livet, utveckla någon form av
beroende (Carnes, 1992).
Carnes (1992) beskriver att ju mer utnyttjad personen varit som barn, desto större
är dennes missbruk. Studien visar på att ju tidigare övergreppen startat, desto
djupare blev personens missbruk och beroende. Enligt studien har 81 % av
personerna blivit utsatta för sexuella övergrepp, 72 % för fysiska övergrepp och
97 % för psykiska och känslomässiga övergrepp (Carnes, 1992).
Carnes (1992) poängterar att personer som varit utsatta för övergrepp ofta lever i
förnekelse för vad som tidigare hänt. Många tror att övergreppen är normala eller
berättigade, att de förekommer i alla familjer eller att de gjort något fel. Barnet tar
i dessa fall ansvar för de övergrepp som sker (Carnes, 1992).
Carnes (1992) beskriver att sanningshalten i det personerna svarade i studien
påverkas av hur lång tid de bearbetat sitt missbruk. Många sexmissbrukare som är
i början av bearbetningen, men även långt inne i bearbetningen, har en tendens att
förneka händelser i barndomen (Carnes, 1992).
Relationsstörningar och skamkänslor
Vi har även använt oss boken Nya kärlekens dysberoende (2009) skriven av
Torbjörn Fjellström. Han är en före detta sex- och kärleksmissbrukare, filosofiskt
licentierad psykologterapeut, drog- och alkoholbehandlare och rektor vid
utbildningscentret Fria Universitetet i Norden. Vi har i denna bok valt ut de delar
som vi anser är viktiga för utförandet av vår studie.
Fjellström (2009) beskriver att beroendesystemet hos en människa kan störas
mycket tidigt i livet genom olika trauman eller deprivationer. Fjellström beskriver
att trauma är en skada som innebär olika former av kränkningar så som övergrepp,
psykiskt och/eller fysiskt våld, incest, svek, avbrutna processer osv. Traumat kan
inträffa tidigt i livet, redan i livmodern och fortsätta livet ut. Trauman kan lösas
men sätter nästan alltid spår i kropp och sinne i form av överlevnadsstrategier som
präglar och påverkar personligheten under lång tid framöver. Fjellström beskriver
att deprivation, det vill säga olika behovsbedrövelser kan påverka utvecklingen av
det sexuella missbruket. Med detta menar han att barnens behov av till exempel
intimitet, berövas till förmån för den vuxnes behov. Barnet lär sig i tidig ålder
omedvetet att undertrycka dessa förlorade behov och istället fokusera helt på vad
den vuxne vill (Fjellström, 2009).
Fjellström (2009) beskriver att individen genom olika relationsstörningar, tidiga
som senare, kan utveckla ett inre orostillstånd. Dessa orostillstånd kan till
exempel vara ensamhet, rastlöshet och ångest. Fjellström beskriver vidare att
dessa tillstånd ofta kommer från dysfunktionella familjesystem. Att inte få sina
behov av intimitet, trygghet, uppmärksamhet och bekräftelse medför mycket
12
skam. Denna skam kan driva personen till missbruk i olika former (Fjellström,
2009)
Vi anser att Fjellström inte redogör för sin vetenskapliga grund till denna bok,
detta gör att vi blir frågande gällande validiteten. Vi antar att boken är grundad på
annan litteratur och tidigare studier, med anledning av att Fjellström redogör för
en litteraturlista. Fjellströms utbildning, yrke och kompetens väger dock tyngre
och vi anser att hans kunskap ger oss en värdefull grund till denna studie.
Bekräftelsebehov och närhet
Böjelser & Begär – en kritik av medicinens beroendebegrepp, är en akademisk
avhandling för filosofie doktorsexamen i sociologi skriven av Jofen Kihlström vid
Örebros universitet år 2007. Kihlström har i denna avhandling till stor del
fokuserat på begreppet sexmissbruk och gjort en studie kring hur det talas om
detta begrepp och beteende. Då vi valt att fokusera på att studera faktorer som kan
ha haft en inverkan på utvecklingen av sexmissbruket kan Kihlströms studie anses
vara ett udda val av litteratur. Vi har dock valt att ha med denna avhandling, dels
för att det är en svensk djupgående studie inom just området sexmissbruk och dels
för att Kihlström till viss del har valt att använda sig av ett empiriskt material, i
form av djupintervjuer, ur vilka han delar med sig av informanternas
bakrundshistorier. Vi anser även att det är berikande för vår studie att få med en
sociologisk infallsvinkel gentemot de psykologiska som vi innehar från vår
tidigare forskning.
Totalt har Kihlström intervjuat fyra män och fem kvinnor inom ålderspannet 2045 år. Dessa män och kvinnors missbruksberättelser skrivs ut i appendixformat,
där även en kortare redogörelse av personernas bakrundshistorier ges. Här möter
vi faktorer som vi känner igen från vår övriga tidiga forskning. De faktorer som
tas upp i dessa nio fall är följande, dödsfall inom familjen, alkolism hos föräldrar,
skiljsmässa mellan föräldrar, separation från förälder och syskon, sexuella
övergrepp, psykisk och fysisk misshandel. Genomgående i appendixen är också
en beskrivning av konflikträdsla hos personerna, att familjen ofta var präglad av
konflikter och att detta lett till en låg självkänsla vilket gjort att de tidigt har
tvingats till självständighet. När det gäller familjen beskrivs det att det funnits en
saknad av känslomässig respons, att det inte talades om sex och att personen
upplevt att den vuxit upp i ett kärlekslöst hem. Även objektidentifiering av andra
människor tas upp i dessa appendix, detta teoretiska begrepp kommer vi att
bemöta i vårt avsnitt kring Teorin om missbrukarpersonligheten. Som
grundläggande i utvecklingen till ett sexmissbruk skriver Kihlström att
individerna han intervjuat tryckt på att bekräftelsebehovet är stort, och att
bekräftelsen för individen fås genom den sexuella upplevelsen. Han skriver vidare
och kritiserar sitt resultat genom att skriva att bekräftelsebehov ofta är ett socialt
accepterat fenomen att skylla ett missbruk på (Kihlström, 2007).
13
Skadad självbild och sökande av kontrollbehov
Eva Hedlund är psykoterapeut och en av de främsta svenska författarna inom
ämnet sexmissbruk. I hennes litteratur ligger stort fokus på män med sexuell
beroendeproblematik. Vi kommer att använda oss av tre av hennes böcker: Män
med sexuell beroendeproblematik (1999), Sexualitetens irrgångar (2006) och
”Jag glömde tid och rum” – samtal om sexberoende (2011). Böckerna belyser en
gemensam bild av hur Hedlund framställer sexmissbruket och dess
bakomliggande faktorer. Mycket av den information som Hedlund ger är
densamma i alla tre böckerna, vi anser dock att Sexualitetens irrgångar är den
litteratur som vi kan tillämpa bäst i vår studie.
Hedlund (2006) skiljer på män med sexuell beroendeproblematik och kvinnor
med sexberoende. Hon har mött minst ett fyrtiotal män i åldern 30-60 år med
sexberoende, vilka ligger till grund för hennes antaganden. De män som hon
träffat har haft en bra social situation när det gäller arbete, utbildning och hälsa.
Dessutom har de haft en acceptabel ekonomi. Flertalet har haft barn, tre
fjärdedelar har varit sambo eller gifta. Hedlund beskriver att männen av olika
anledningar kommit att sexualisera känslor. Hon skriver vidare att den
sexberoende ofta är en man som förnekar sina misslyckanden och brister, men
som trots detta inte har en känsla av att vara lyckad. Sexmissbrukaren fick tidigt i
livet ta ansvar för sig själv, och i vissa fall även för sina föräldrar, samt att känslor
inte har kommunicerats. Om det är så att sexmissbrukaren inte minns smärtsamma
alternativt sorgliga händelser ifrån sin uppväxt, kan det enligt Hedlund grundas i
att sexberoendet har skyddat personen från övergivenhetskänslor (Hedlund,
2006). Sex dövar och kontrollerar känslorna av smärta, sorg och besvikelse
(Hedlund, 2011). Hedlund poängterar vidare att ju längre in i behandlingen
sexmissbrukaren befinner sig, desto mindre förnekelse grundar sig personens
berättelser i (Hedlund, 1999).
Hedlund (2006) menar att den sexberoende mannen har försökt att förhindra det
psykiska lidandet genom att bota sig själv med sex. Sexmissbruket syftar till att
stärka en skadad självbild. Svårighet att separera sig från modern tillsammans
med andra trauman under uppväxten ger en bristande manlighetskänsla.
Sexmissbruket används som en revansch och självupprättelse vilket ger mannen
en stark känsla av manlighet (Hedlund, 2006).
När det gäller kvinnor så tar Eva Hedlund upp de prostituerade kvinnorna som ett
exempel. Hon menar att de kvinnor som säljer sex ges en form av kontroll som de
annars saknar i sitt liv. För att kontrollen ska bevaras hos kvinnan så krävs det att
beteendet upprepas, och på så sätt stärks kvinnans självbild (Hedlund, 2006). En
nackdel som vi kan se med Hedlunds litteratur är att hon till stor del fokuserar på
män med sexmissbruk, kvinnan hamnar lite i skymundan och nämns inte så
mycket. Eventuellt kan detta vara en spegling av procentskillnaden av män och
kvinnor som är sexmissbrukare, som vi nämnde i inledningen. Detta får vi
kompensera genom att använda oss av våra andra tidigare forskningar när det
gäller kvinnor med sexmissbruk.
14
Sammanfattning
Vi har använt oss av fyra forskare som alla är väl insatta i området sexmissbruk.
Här nedan följer en sammanfattning som innefattar en redogörelse för de
gemensamma faktorer som dessa forskare belyser.
Dysfunktionella familjesystem kan, enligt vår utvalda tidigare forskning, vara en
faktor som har ett samband med det sexuella missbruket. Allt ifrån att familjen
inte pratade om känslor, till att individen fick ta ett tidigt vuxenansvar redan i
barndomen kan ha haft en inverkan. Även traumatiska händelser, bland annat i
form av övergrepp och utnyttjning, både i barndomen som senare i livet kan ha
spelat in. Skamkänslor och andra oroliga känslor i form av övergivenhet och
ensamhet står centralt och diskuteras i alla studierna.
Sexmissbruket kan även ha skapats som en överlevnadsstrategi för att individen
skall klara av att hantera sin situation och de känslor som den medför. Missbruk
hos föräldrar och andra anhöriga anses också vara en faktor som har haft en
koppling till utvecklingen av sexmissbruk. Det skrivs lite i stil med vad vi
uppfattar som ”barn gör det föräldrar gör, inte vad föräldrar säger”. Med andra ord
blir missbruket, genom miljön barnet befinner sig i, ett beteende som tas efter,
dock ofta i annan form. Känslor av att inte kunna lita på personer i sin närhet, inte
känna förtroende i de relationer denne har och att känna sig ensam är känslor som
kan ha präglat individens vardag både i barndom som i vuxen ålder. Dessa känslor
skapar ett tomrum. Tomrummet i samband med en låg självkänsla och självbild,
som skapats över tid, med dåliga yttre förhållanden, gör att individen försöker
fylla igen dessa hål med ett sexmissbruk. En annan viktig del som tas upp i
tidigare forskning är individernas förnekelse kring deras sexmissbruk, att ju längre
in i behandlingen en person befinner sig desto mindre förnekelse präglas svaren
som ges i forskningen av. Mer om detta kommer vi att benämna under rubriken
metodproblem.
15
3 Teoretiska utgångspunkter
Vi kommer i detta avsnitt att presentera och redogöra för de tre olika teorier vi har
valt att använda oss av vid tolkningen och analyseringen av vår empiri. Dessa tre
teoretiska synsätt kommer att visa på olika perspektiv av vårt syfte och våra
frågeställningar. Den första teorin vi redogör för kommer att förklara problemet ur
ett barndomsperspektiv, här har vi valt att använda oss av desorganiserad
anknytning. Vår andra teori kommer att ge oss ett perspektiv utifrån individens
personlighet, här använder vi oss av teorin om missbrukspersonlighet. Den tredje
teorin vi kommer att använda oss av är systemteorin och sociala nätverk som
fokuserar på att förklara problemet ur ett systemperspektiv.
Desorganiserad anknytning enligt anknytningsteorin
Vi har som vi tidigare nämnt en hypotes om att det sexuella beroendet har en
grund i hur barndomen och uppväxten har sett ut hos individen. I denna studie
testar vi därför hypotesen om att sexmissbruk har en grund i barndomen och
uppväxten samt vilka faktorer som kan ha spelat in där. Vi har använt oss av den
desorganiserade anknytningen för att underbygga detta påstående.
Broberg et al. (2009) beskriver att omvårdnadens kvalité är viktig för all
anknytningsutveckling. Anknytningsteorin bygger på att utvecklingen av
anknytningen hos varje enskilt barn är biologiskt programmerad. Varje enskilt
barn kommer alltså att utveckla en anknytning till den eller de personer som
regelbundet ger barnet omvårdnad. Barnet kan därför utveckla olika
anknytningsrelationer beroende på vem eller vilka som tar hand om det. Den
desorganiserade anknytningen fokuserar på de relationer och förhållanden till
bestämda personer, där anknytningen kollapsar eller av olika skäl inte håller
(Broberg et al. 2009).
Barn med en desorganiserad anknytning har inget karaktäristiskt beteendemönster
utan den desorganiserade anknytningen visar sig genom att de inte har något
metodiskt eller sammanhållet tillvägagångssätt för att få sina primära behov av
skydd och närhet tillgodosedda. Den desorganiserade anknytningen präglas ofta
av att man har en olöst känslomässig reaktion i samband med någon form av
trauman. Det vill säga att det inte getts möjlighet till att bearbeta och skapa
strategier för sitt upplevda trauma (Broberg et al. 2009).
Broberg et al. (2009) beskriver att barnets anknytning påverkas i de familjer där
det förekommer våld. Dessa barn löper en större risk att utveckla psykisk ohälsa.
Barn är inte förberedda på att hantera aggression och hot från sina
anknytningspersoner eftersom anknytningspersonerna är de personer som barnet
skall kunna söka skydd och trygghet hos när de känner att fara hotar. Barn som
tvingas bevittna våld mellan familjemedlemmar ”förlorar” båda sina föräldrar och
16
det blir känslomässigt övergivet och skyddslöst. Eftersom den ena föräldern är en
hotfull angripare och den andre ett utsatt offer (Broberg et al. 2009).
Personlighetsteori om missbruk
För att få ett annat perspektiv att diskutera och belysa förhållandet mellan
personliga förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk utifrån kommer vi
att använda oss av Craig Nakkens teori om missbrukspersonligheten, en teori som
fokuserar på hur missbrukspersonlighet uppkommer och vad som påverkar denna.
Nakken (1996) använder sig av en processmodell för att beskriva
missbruksförloppet. En processmodell som han benämner missbruksprocessen
vilken innefattar en förändring av individens beteende. Nakken menar att
missbruket medför att individens sätt att leva konstant förändras. Han antyder att
processen börjar med en inre förändring vilken övergår till att livsstilen förändras
på grund av missbruket, därefter bryter individens liv samman och personen
befinner sig då i en livskris. Nakken hävdar att alla missbrukare genomgår
missbruksprocessen, han menar dock att den kan bestå av olika former av inre
förändring, livsförändring och livskriser. För att förklara varför och hur denna
missbruksprocess uppkommer hos individen, har han redogjort för sin teori om
missbrukspersonligheten (Nakken 1996).
Nakken (1996) anser att det finns tillfällen då alla människor kan utveckla en
missbruksrelation. Ofta är dessa tillfällen förknippade till förluster av något slag,
vilket ger personen ett behov av att ersätta de förlorade. Nakken skriver att
förluster i form av nära relationer, status, ideal och drömmar ofta ökar risken för
att skapa en missbruksrelation. Missbruksrelationen innebär att individen skapar
ett beroendeförhållande till sin nya personlighet. Han skriver att det inte är
konstaterat vad som orsakar ett missbruk. Han hävdar dock att vissa faktorer och
familjetyper kan driva en person in i en missbruksrelation (Nakken, 1996).
Nakken (1996) menar att de personer som växer upp i missbrukarfamiljer löper en
större risk att utveckla ett missbruk än andra. Han menar att det inte är ovanligt att
dessa personer skapar ett missbruk av annan art än det som förekom i dennes
familj. Nakken skriver vidare att det inte är vetenskapligt grundat om
missbruksbeteendet hos dessa barn är inlärt eller ärftligt. Den känslomässiga
instabiliteten i en missbrukarfamilj, i form av att i ena stunden vara kärleksfull
och i nästa full av förolämpningar, gör att barnet får en otrygg och osäker bild av
sig själv och sin omvärld. Barn i missbrukarfamiljer lär sig tidigt att ljuga och
måla upp en fasad som skyddar familjen och stänger inne problemen (Nakken,
1996).
Hos Nakken (1996) är en utgångspunkt att det finns mycket skamkänslor i de
familjer där medlemmarna aldrig kan göra något rätt eller bra nog och där
personerna inte får ta ansvar för sitt handlande. Skam och att inte ta ansvar för sitt
eget handlande menar Nakken är en biprodukt till ett missbruk. När det gäller
försumliga familjer, där barnet inte får stimulans, samspel och fostran, anser
Nakken att barnet blir emotionellt underutvecklat. Självkänslan uppnår aldrig en
stabil nivå och personen blir svag för starka dragningskrafter såsom missbruk och
farliga händelser. Dessa personer har utvecklat en passivitet som gör att de ger
17
makten till andra och aldrig bevarar någon hos sig själva. Barn behöver stabilitet,
både när det gäller relationer, regler, beteenden och synen på omvärlden.
Saknaden av dessa behov medför ofta en form av beroende (Nakken, 1996).
Vidare skriver Nakken (1996) att fysiska, emotionella, verbala eller sexuella
övergrepp kan driva människan till att utveckla ett missbruk, vare sig det drabbat
denne själv eller om han/hon har tvingats se på när det utspelar sig. Dessa
händelser ger individen ett budskap av att han/hon inte räknas och att dennes
behov inte är viktiga. Den psykiska påfrestningen dessa övergrepp medför gör att
personen får lära sig att han/hon bara är ett objekt. Objektidentifieringsprocessen
menar Nakken finns i allt missbruk. Att uppfatta sig själv och andra människor
som ett objekt skapar känslan av att andra människor kan kontrolleras för egen
vinnings skull. Objektidentifieringsprocessen kommer att utveckla ett dåligt
självförtroende och en svag självkänsla (Nakken, 1996).
Vi anser inte att Nakken konkret redogör för sin teori om missbrukspersonligheten
i sin bok. Han ger dock en förklaring till hur en missbrukspersonlighet uppstår
och hur ett tillfrisknande kan äga rum. Förstått i hans litteratur ligger teorin om
missbrukspersonligheten till grund när han förklarar hur en missbrukspersonlighet
uppstår. Nakken redovisar dock inte var denna teori grundar sig i och det kan
därför anses rimligt att fundera över den vetenskapliga grunden i denna teori. Vi
har i åtanke att Craig Nakken är en rådgivare i missbruksfrågor, har en Master of
social work och föreläser runt om i både USA och Sverige kring sin teori
(Nakken, 1996). Vi har även funnit att behandlingskliniker (Attendo, 2010;
Rockesholm, 2011) och en folkhögskola (Forsa folkhögskola, 2011) utgår och
föreläser kring denna teori. Med denna vetskap till grund förlitar vi oss på att
denna teori är vetenskapligt grundad. Vi anser även att funderingen till denna
kritik inte överväger de högskolors och organisationers åsikter om att denna teori
är användbar. Vi håller även med Nakken om att det är rimligt att se missbruk
som ett personlighetsdrag och ser denna aspekt som intressant. Det som gör att
dessa funderingar uppkom från första början är att denna teori är mindre
etablerade än våra andra två teorier och att det var första gången vi stötte på den.
Valet föll slutligen på denna teori då vi tror på att denna förklaringsmodell och
detta teoretiska synsätt kan ge oss en god grund för att analysera och förstå vår
empiri.
Systemteori och sociala nätverk
Vi har nu tagit upp en teori som utgår från barndomen och en teori som utgår ifrån
individens personlighet. För att få ett perspektiv på hur nätverket runt om
individen sett ut så kommer vi att använda oss av systemteorin.
Vi har valt att använda oss av systemteorin med anledning av att den syftar till att
visa hur olika delar inom ett system ömsesidigt påverkar varandra. Individen
utvecklas och påverkas hela tiden i samspel med andra och systemteorin lägger
fokus på just detta samspel (Forsberg & Wallmark, 2002). Systemteorin beskiver
att man måste ta hänsyn till hela individens kretslopp och sociala sammanhang för
att kunna förstå det mänskliga beteendet. Individen ingår i olika system som
18
ständigt förändras, vilka formar individen. Exempel på dessa system är familj,
arbetskollegor och vänner. Varje individ skapar, med hjälp av erfarenheter från
sitt levda liv, en egen bild av världen. Denna bild hjälper i många anseenden
individen att skapa en struktur och stabilitet i livet, men kan även medföra att livet
blir utarmat och inskränkt (Öquist, 2003).
Alla individer har ett behov av stöd, känslomässig närhet och praktisk hjälp.
Människans nätverk och sociala stöd fungerar som en slags buffert vid olika
stressade situationer och traumatiska händelser. Får inte individen detta sociala
stöd blir nätverket sårat och individen påverkas negativt. Teorin syftar till att de
barn som har vuxit upp i sårbara familjesystem har en större tendens att utveckla
olika beteendestörningar, än vad de personer som har vuxit upp i fungerade
familjesystem har (Forsberg & Wallmark, 2002).
Diskussion kring teorival
Vi är väl medvetna om att det finns fler teoretiska perspektiv som vi hade kunnat
använda oss av i denna uppsats. Valet av teorier måste tänkas igenom och
avgränsas. Vi hade kunnat belysa och använda oss av många fler teorier,
exempelvis stämplingsteorin, men vårt val föll efter diskussioner kring för- och
nackdelar på dessa tre. Anledningen till att vi valde dessa teoretiska
utgångpunkter är att vi ville ha en teoretisk infallsvinkel som berörde alla våra
hypoteser och frågeställningar. Vi önskade inkludera alla våra ämnesområden.
Med desorganiserad anknytning innefattar vi barndomen och tryggheten, med
teorin om missbrukspersonligheten innefattar vi personligheten och
missbruksprocessen samt med systemteorin och sociala nätverk ges vi
möjligheten att se problemet utifrån ett systemperspektiv. Med dessa tre teorier
anser vi oss ha ett brett teoretiskt material som inkluderar våra frågeställningar
och hypoteser vilket slutligen ger oss möjlighet att analysera vår empiri samt att
besvara vårt syfte.
19
4 Metod
I detta avsnitt ger vi en redogörelse för hur vi, genom ett strukturerat och
systematiskt arbetssätt, gått tillväga vid genomförandet av denna deskriptiva
studie. Här argumenterar och motiverar vi valet av metod, förförståelse och urval.
Därefter presenteras enkätutformningen, bearbetningen av empirin och bortfall.
Slutligen finner ni en diskussion kring våra metodproblem och en belysning av de
etiska överväganden vi gjort.
Metodval
Vi har valt att göra en kvantitativ dataanalys för att kunna karaktärisera gruppen
sexmissbrukare samt för att diskutera och belysa förhållandet mellan personliga
förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk. Vi ser flertalet fördelar med
att använda denna metod, här nedan följer vår motivering till detta beslut.
Ett problem vi stötte på vid påbörjandet av denna studie var frågan; Hur når vi
sexmissbrukarna? Vår tanke var att personer med detta beteende inte skyltar med
det öppet, att det är något privat som hålls hemligt. Vi sökte då i tidigare
forskning och fann Carnes (1992) beskrivning av detta problem; En person med
ett sexmissbruk, kan utåt sett se ut som vilken annan människa som helst,
sexmissbruket är ofta är dolt och osynligt. Carnes syftar alltså på att
sexmissbrukarna inte skyltar med sitt beteende och ofta vill hålla det för sig själva
(Carnes, 1992). När vi fått denna kunskap beslöt vi oss för att ta hjälp av kliniker
och organisationer för att kunna genomföra denna studie. Genom att vi tog
kontakt med dessa organisationer och kliniker ansåg vi oss ha bättre
förutsättningar för att nå sexmissbrukarna, som i annat fall hade varit svåra för oss
att finna. Efter bollande över mail med tre olika behandlare från olika
kliniker/organisationer i Sverige konstaterade vi att enkäter var den
undersökningsform som förmodligen skulle ge oss bäst respons. Av den enkla
anledningen att informanterna då ges möjlighet att vara helt anonyma.
Bryman (2011) beskriver att just metoden med att ta kontakt med olika
kliniker/organisationer som arbetar med målgruppen kan vara aktuell för att nå ut
till informanterna (Bryman, 2011) Vi lydde Brymans råd och sökte, via mail,
kontakt med sex olika kliniker/organisationer. Vi frågade om de ville ställa upp
med utdelning och introducering av vår enkät. Tre av dessa svarade ja på frågan,
två kliniker/organisationer besvarade inte vårt mail och en klinik/organisation gav
ett nekande svar. Trots att endast hälften av de kliniker/organisationer vi sökte
besvarade vårt mail och ville vara delaktiga så anser vi att denna metod var den
bästa för oss när det gällde att nå ut till informanterna.
Vi ser även en fördel med att använda denna metod när det kommer till att skydda
informanternas anonymitet. Genom vår enkät kommer personen inte att ange
några personuppgifter och personen kommer inte att avslöja sin identitet för oss
då vi varken kommer att vara med vid utdelningen eller vid insamlingen av
enkäten. Hjälp med detta har vi fått från de kliniker/organisationer som ställt upp
20
och hjälpt oss med denna uppsats. Trost (2007) skriver att bakgrundsfrågor bör
vara med. Det vi frågar efter inom detta område är kön, ålder och civilstånd då
denna information är relevant för vår studie. Genom dessa bakgrundsfrågor kring
demografiska uppgifter kan vi göra en redogörelse för vårt urval (Trost, 2007). Vi
frågar dock inte efter någon information som röjer personens identitet och de
demografiska uppgifterna vi samlar in kommer endast att redovisas i en samlad
tabell. På grund av anonymitetsskäl kommer vi inte heller att skriva ut de namn på
de kliniker/organisationer som deltagit i studien.
Ytterligare en anledning till att vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod
var att vi såg flertalet problem med användningen av en kvalitativ metod för att
besvara vårt syfte. Ett problem med en kvalitativ metod så som intervjuer är att
mötet med sexmissbrukaren kan vara svårt att ordna. Det kan både vara svårt att
få direktkontakt med personen likväl som att få bestämt en träff, där personen
avslöjar sig själv och sin identitet. Anledningen till att vi inte valde att använda
oss av telefonintervjuer var för att inte undanröja informanternas anonymitet och
på så sätt kan de nu även vara anonyma för oss. Bryman (2011) beskriver att det
finns vissa fördelar med att använda sig av enkäter istället för strukturerade
intervjuer. De är både billigare och går snabbare att administrera (Bryman, 2011).
Våra informanter kommer att vara spridda runt om i Sverige vilket gör att vi
genom enkäter undviker resor i geografisk bemärkelse, genom detta sparar vi
både tid och pengar. Tid sparar vi även genom att fokusera på och skriva delar av
studien samtidigt som enkäten är ute för att besvaras. Bryman (2011) beskriver
vidare att enkäter inte medför någon intervjuareffekt, vilket innebär att
informanten inte påverkas av intervjuaren vid ifyllning av enkäten. Även
dilemmat angående olika intervjuares bemötande och frågeformuleringar undviks.
Enkäterna kan också anpassas så att varje informant kan besvara enkäten när den
har tid och möjlighet (Bryman, 2011).
Den viktigaste grunden till vårt beslut att använda oss av en kvantitativ metod i
form av enkäter är att vi skall ha möjlighet att besvara vårt syfte och våra
frågeställningar. Den fastställda datan ger oss möjlighet att analysera och studera
de gemensamma drag som kan finnas hos våra informanter. Vi vill nämna att vi är
medvetna om att även strukturerade intervjuer eventuellt hade besvarat vårt syfte
och våra frågeställningar. Anledningen till att vi inte valde denna metod är att vi
inte hade haft tid att genomföra 60 strukturerade intervjuer. Genom att skicka ut
60 stycken enkäter som besvarades under samma tidsperiod sparade vi tid, vilket
vi inte hade kunnat göra med 60 strukturerade intervjuer. Vid strukturerade
intervjuer hade även intervjuaren haft en påverkan på frågeställningarna och
anonymiteten hade eventuellt blivit drabbad. Vi ser därav att vi valt rätt metod
både med individen och forskningens syfte i åtanke.
Induktion och deduktion
Vi valde mellan att använda oss av en induktiv eller en deduktiv strategi. En
induktiv strategi skulle innebära att vi utifrån observationer och resultat från
empirin utvecklar olika teorier och begrepp. En deduktiv strategi skulle innebära
att vi utifrån det vi vet inom området sexmissbruk och de teoretiska överväganden
som rör området, skapar hypoteser som styr undersökningen och insamlingen av
det empiriska materialet (Bryman, 2011).
21
Denna studie har en deduktiv ansats, då vi utgår från hypoteser som är
underbyggda av vår förförståelse, teorier och tidigare forskning. Vid
utformningen av enkäten och genom undersökningen av vår studie kommer dessa
hypoteser att ligga till grund.
Förförståelse
Vår förförståelse grundar sig mycket i den bild som press och media framställt
angående sexmissbruk, att det antingen är sexförbrytare, våldtäktsmän eller
kändisar som har ett sexmissbruk. Vår tanke är att de män som köper sexuella
tjänster är sexmissbrukare. Vi tänker oss det traditionella synsättet där kvinnan är
den prostituerade och mannen köper hennes tjänster. Att köpa sexuella tjänster av
prostituerade är, enligt 6 kap. 11 § brottsbalken, olagligt. Det vill säga att mannen
utför en olaglig handling. Samhällets normer skapar här en bild av att mannen är
beroende av sex, att han inte kan kontrollera sitt begär och att han på grund av
detta genomför en olaglig handling. Detta har skapat vår förutfattade mening om
att sexmissbrukare ofta är män.
Innan vi började med uppsatsen saknade vi vetenskaplig kunskap om
sexmissbruk. Denna kunskap utvecklade vi genom att kontakta kliniker runt om i
Sverige som arbetar inom området. Även genom kunskapsförstärkning från
tidigare forskning och teorier, har utvecklingen av vår förförståelse ägt rum.
Dessa har även lagt grunden för våra hypoteser.
Urval
Vi har gjort ett icke slumpmässigt urval i form av bekvämlighetsurval (Eggeby
och Söderberg, 1999). Bryman (2011) skriver att ett bekvämlighetsurval består av
de personer som forskaren har möjlighet att få kontakt med, det vill säga, de
informanter forskaren har tillgång till (Bryman, 2011). Totalt skickade vi ut 60
enkäter, 20 enkäter till varje klinik/organisation. Detta gjorde att möjligheten till
att delta såg olika ut på de olika klinikerna/organisationerna som alla har olika
många klienter/brukare. Anledningen till att vi delade upp enkäterna lika mellan
klinikerna och inte skickade fler till de kliniker/organisationer som hade fler
informanter grundar sig i att vi inte vill få ett överrepresentativt urval från någon
klinik/organisation. Valet av att endast skicka ut 60 enkäter grundar sig på att vill
avgränsa oss och anpassa oss efter vår tidsaspekt.
För att det skall vara möjligt för oss att dra slutsatser från vår kvantitativa empiri
kommer vi att använda oss av teorier och tidigare forskning. Våra resultat är inte
representativa för populationen, med anledning av att vi gjort ett
bekvämlighetsurval. Eggeby och Söderberg (1999) beskriver att det endast går att
fastställa säkerheten i en generaliserande studie genom ett representativt urval. Ett
urval är inte representativt för populationen såvida inte alla personer som är
aktuella för studien haft någon chans att komma med i urvalsgruppen. Vårt
resultat kan av denna anledning inte generaliseras (Eggeby & Söderberg, 1999).
Urvalet ger oss trots detta värdefull information genom att vi kan testa våra
22
hypoteser och då antingen styrka eller stryka våra hypoteser gentemot detta urval.
Enkätutformning
Vi har valt att använda oss av slutna frågor i vår enkät. Bryman (2011) beskriver
att det är lättare för informanten att besvara slutna frågor. Vi har även valt att
utforma vår enkät så att den är lätt att förstå. Enkäten, se bilaga 2, är uppbyggd
vertikalt och innehåller 35 stycken frågor. Alla frågor i enkäten är numrerade, från
1-35, för att minimera risken för att informanten skall glömma av/missa någon
fråga. Vi har även försökt underlätta ifyllningen och minska risken för
”enkättrötthet” i enkäten genom att dela upp enkäten i olika
kategorier/frågegrupper som börjar med en kort introduktion kring vad följande
frågor kommer att handla om (Bryman, 2011). Inledningsvis till enkäten ges även
en introduktionstext som tydliggör hur svaren skall anges, detta för att underlätta
inläsningen och kodningen av enkäterna. Frågorna i enkäten har vi funnit grund
för i tidigare forskning, teorier och tidigare enkäter, vi har därefter systematiskt
utformat enkäten. För att göra en redovisning av hur vi valt ut våra frågor följer
här nedan en förklaring som följer enkätens frågeutformning.
När det gäller de demografiska uppgifterna och enkätens frågeupplägg fann vi
inspiration till dessa i både Bryman (2011) och Trost (2007). Vi använde oss
dessutom av en tidigare kvantitativ enkät som studenter vid Göteborgs universitet
utformat och använt sig av (GUPEA, 2010/2011). Vi bollade även idéer och
tankar med varandra och vår handledare för att endast fråga informanterna om
sådan demografisk information som är relevant för vår studie och för att
säkerhetsställa att frågorna var utformade på bästa sätt. Vi anser att frågor om
kön, ålder, civilstånd och andra missbruk är aktuella för att vi skall kunna
redogöra för vår urvalsgrupp. En fråga där vi funderade över utformningen var
hur åldern skulle anges, vi valde att personen skulle få skriva med siffror av den
anledning att vi konkret ville se hur åldersfördelningen såg ut. Ett annat alternativ
hade varit att personen fick kryssa i den box som dennes ålder innefattade, detta
hade dock inte medfört den konkreta information vi söker. De frågor och svar som
vi anser hade kunnat tolkas i vår enkät har vi konkretiserat. Exempelvis på
”nyseparerad” har vi angett att detta skall ha skett inom de 12 senaste månaderna.
På andra former av missbruk har vi valt att personen själv skall få fylla i sina
övriga eventuella missbruk, av den anledning att vi ansåg att vi annars inte kunde
vara helt säkra på att vi fick med alla de former av missbruk som informanten
skulle kunna tänkas ange.
Därefter följer introduktionen till frågorna kring den levnadsituation informanten
befann sig i när han/hon började uppleva sin relation till sex som problematisk,
när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende. Vi anser att den
inledande texten till detta stycke är av oerhört vikt för att svaren skall bli korrekt
angivna. Vi har även formulerat frågorna i dåtid och använt oss av ord som
exempelvis; hade Du, arbetade Du, för att uppmana informanten om att tänka
tillbaka på denna tid. Frågorna här grundar sig på att testa vår första hypotes, om
våra tankar och förutfattade meningar kring vilken situation informanten befann
sig i vid denna tidpunkt. Ett exempel på en fråga som kan anses vara något
underlig i denna frågegrupp, är frågan där vi undrar vilken sexuell läggning
23
informanten hade. Det underliga med denna fråga kan vara varför det är aktuellt
för oss att veta vad personen hade för sexuell läggning då. Vikten av detta svar
ligger i att vi fokuserar på den situation personen då befann sig i och att vi vill
kartlägga denna situation. Den sexuella läggningen personen idag har, vare sig
den är oförändrad eller ej anser vi inte är aktuell för vår studie. Målet med dessa
frågor är att kunna besvara vår första fråga i frågeställningen, att kunna redogöra
för var person befann sig och för att visa på om individen hade en trygg eller
otrygg situation vid denna tidpunkt. Dessa frågor går inte ner på djupet, utan
syftet är här att ge oss en bild av hur individens sociala och ekonomiska situation
såg ut, med fokus på både system, trygghet och personliga förutsättningar.
Efter dessa frågor följer en introduktion till den frågegrupp där vi fokuserar på att
ställa frågor som kretsar kring informantens barndom- och uppväxtår. Denna
tidpunkt har vi konkretiserat genom att ange åldern 0-14 år. Anledningen till att vi
använder oss av detta tidsspektrum är att anknytningsteorin, som vi utgår ifrån,
anger att dessa år är relevanta för att mäta barnets grad av anknytning, närhet och
trygghet (Broberg et al. 2009). Även dessa frågor är ställda i dåtid och vi
använder oss av formuleringar som; hade Du, stämde bäst in, uppfostrad på osv.
Vi har här fokuserat på att testa vår andra hypotes, om vi i barndomen och
ungdomsåren kan se några gemensamma drag hos våra informanter. Vi frågar om
grundläggande faktorer som bostadsform, familjeförhållande och uppfostran för
att skapa oss en bild av hur informantens dåvarande liv såg ut. Därefter har vi
angett en skala, som vi valt att kalla för trygghetsskala. Här skall informanten
ange hur väl olika begrepp stämmer överens med hans/hennes upplevelse av sin
barndom. Begreppen vi berör är kärleksfull, omsorgsfull, orolig, social
gemenskap, övergiven och närhet. Dessa begrepp grundar sig i de formuleringar
av en trygg barndom som vi bemött i både tidigare forskning och våra utvalda
teorier. Vi valde ut dessa sex begrepp då vi med dessa vill mäta om informanten
hade en trygg barndom eller ej. Frågorna kring om det förekom missbruk eller
psykisk ohälsa i hemmet och i så fall i vilken form härstammar från Nakkens
(1996) teori om missbrukarpersonligheten. Vi vill se om det kan finnas något
samband mellan familjens missbruk och individens nuvarande tillstånd. Nakken
(1996) skriver att familjer kan bidra till att driva en person till ett missbruk och att
risken för missbruk ökar om personen växer upp nära missbruksproblematiken
(Nakken, 1996).
Därefter följer en introduktion till de frågor som berör upplevda fysiska, psykiska
och sexuella övergrepp, det vill säga frågor som berör vår tredje fråga i vår
frågeställning. Det är med dessa frågor vi vill finna underlag för att testa vår tredje
hypotes. Frågorna har vi utformat med Carnes (1992) studie till grund och vi har
gjort ett strategiskt urval ur de övergrepp Carnes berört för att kunna avgränsa vår
studie. Vi har valt ut 10 av de övergrepp som genom Carnes studie visat sig vara
vanligast (Carnes, 1992 sid. 424-425). Frågorna som berör förlust av någon nära
anhörig och om informanten blivit tvungen att ta vuxenansvar, grundar sig i
tidigare forskning och teoriers tankar om förlust och uppväxtförhållanden. Genom
att beröra dessa frågor kring olika former av övergrepp samlar vi in empiri för att
kunna sammanställa om övergrepp har ägt rum och i sådana fall i vilken
form/former.
24
Slutligen avrundar vi enkäten med tre lättsamma och avslutande frågor som berör
informantens syn på sin nuvarande situation, sin framtid och synpunkter på vår
enkät. De två sista frågorna är öppna med tanke på att informanten här skall ges
chansen att skriva detaljer som vi eventuellt missat, och för att informanten ska
kunna ge en beskrivning av sin framtidstro. Dessa frågor blir mer ett kvalitativt
material och kodning kommer inte att göras på dessa, utan en tolkning och
sammanställning av resultatet kommer att redovisas och analyseras. Tankar om
enkäten ser vi även som berikande i våra fortsatta studier och i vårt kommande
yrkesliv.
När det gäller enkätens layout har vi till mångt och mycket utgått från de tips och
råd som Trost (2007) ger. Det gäller både hur frågorna skall ställas, hur
svarsalternativen skall ges och hur frågorna skall numreras. Vi har även valt att ha
en introducerande text till varje frågegrupp för att tydliggöra syftet och
innebörden med de kommande frågorna (Trost, 2007). Tanken med den
introducerande texten är även att den skall leda informanten till att tänka tillbaka
på en viss tid så att vi får svar på de vi undrar över. Vi har försökt använda oss av
ett systematiskt arbetssätt och lagt strukturen så att frågorna följer en röd tråd. Då
vi berör ett djupt och i vissa fall tungt ämne, har vi försökt lätta upp enkäten
genom att börja med enkla frågor i form av demografiska uppgifter för att sedan
succesivt närma oss de djupare frågorna, för att därefter avsluta med några lättare
frågor kring enkätens uppbyggnad och informantens framtid. På detta sätt hoppas
vi att vi utformat en enkät som skall vara lätt för informanten att tillmötesgå, att
den inte skall kännas allt för tung att besvara och att varje fråga upplevs ha en
tydlig relevans för studien.
Analysmetod och inläsning av empiri
För att kunna analysera vårt insamlade material har vi använt oss av kodning av
vår insamlade empiri. Det anses lämpligt att redan under utformningen av enkäten
fundera över vilket statistikprogram som skall använda (Trost, 2007). Vi har valt
att använda oss av datorprogrammet SPSS, Statistical Package of Social Science,
som vi sedan tidigare var bekanta med. Detta program underlättade för oss då vi
redan hade en grundläggande kunskap kring hur programmet fungerade.
I vår uppbyggnad av kodningen och inläsningen av datan, är varje fråga i vår
enkät en variabel och svaralternativen utgör olika variabelvärden
(Eggeby/Söderberg, 1999). Det är klokt att ge varje enkät ett löpnummer, vilket
innebär att man ger enkäten ett slags identitetsnummer (Trost, 2007). Genom att
vi gav varje enkät ett nummer höll vi ordning och reda på de 29 besvarade
enkäterna. Detta gav oss även en möjlighet att säkerhetsställa våra kodningar av
svarsalternativen så att dessa var korrekta. Det gav oss också möjligheten att
återgå till enkäterna för att få svar på frågor och oklarheter som uppkommit under
inmatningen.
När det gäller utformningen av vårt trygghetsindex sammanställde vi de olika
begrepp som informanterna hade fått bedöma på vår skala. Begreppen vi använde
oss av var kärleksfull, omsorgsfull, social gemenskap, närhet, orolig och
övergiven. Dessa begrepp har klassats på en skala 1 till 5, där 1 innebär att det
25
inte stämmer in alls och 5 att det stämmer helt. När de gäller begreppen orolig och
övergiven har vi fått vända på skalan vid inläsningen för att kunna sammanställa
ett index på trygghet.
Vi har vid analysen använt oss av både bivariata och univariata analyser för att
testa våra hypoteser och besvara vår frågeställning.
Bortfall
Bortfall innebär enligt Eggeby och Söderberg (1999) att ett tänkt material till
studien har gått förlorat. Det är vanligt vid enkätundersökningar att någon eller
några av de utvalda informanterna inte svarar på enkäten (Eggeby & Söderberg,
1999). Vi fick in 29 besvarade enkäter av de 60 vi skickade ut. Detta gav oss ett
bortfall på 31 enkäter det vill säga 52 % bortfall. Vår förhoppning var att få in 40
enkäter. Anledningen till detta kan vi tänka oss är att enkäterna inte är sända
direkt till informanten. Det var ingen enkät som kom hem i brevlådan med
informantens namn på utan denne fick själv välja om han/hon ville delta. Detta
gjorde även att vi inte kunde skicka någon påminnelse direkt till en individ utan
fick vända oss till organisationerna. Vi kan även tänka att det sociala
sammanhanget individen befann sig i kan ha påverkat denne till sitt beslut att
delta eller inte. Denna tanke grundar sig på att vi från en organisation fick tillbaka
15 av de 20 utskickade enkäterna, vid en annan fick vi endast tillbaka sex. Detta
kan förstås även grunda sig på det antal informanter som från början hade tillgång
till enkäterna på respektive klinik/organisation. Ytterligare en anledning som vi
kan tänka oss är att engagemanget inte fanns hos de individer som valde att inte
delta. Resultatet vi i denna studie presenterar, är endast representativt för de 29
personer som deltog i vår studie.
Vi försökte undvika de interna bortfallen dels genom att numrera alla frågor och
alla sidor i enkäten. Trots detta har vi fått sju interna bortfall. De interna bortfallen
i vår enkät beror i stort sett på tre olika saker:
1. Att vi inte kunnat tolka svaret på frågan. Exempel på detta är då
informanten kryssat i två boxar, alternativt när svarsalternativet inte gick
att utläsa.
2. Att informanten helt uteslutit att svara på en fråga, alltså lämnat boxarna i
frågan tomma.
3. Att informanten inte sett att det fanns en baksida och på så sätt ”glömt” att
besvara hela denna.
Metoddiskussion
I detta avsnitt kommer vi att redogöra och diskutera kring både validiteten och
reliabiliteten i vår studie.
Bryman (2011) säger att ett problem med användningen av enkäter är att
forskarna inte är tillgängliga för att svara på informanternas frågor vid
enkättillfället. En lösning på detta problem är att göra alla frågor i enkäten klara
26
och tydliga så att den är lätt att besvara och dessa frågor inte uppkommer
(Bryman, 2011). För att vår enkät skulle vara så klar och tydlig som möjligt och
dessutom lätt att besvara valde vi att ha kontakt med de personer som skall dela ut
enkäten, för att ge dem en klar bild över studiens syfte, hur enkätsvaren skulle
skrivas och hur eventuella frågor skall hanteras. Vi har till dessa personer lämnat
både vår mail och vårt telefonnummer för att de lätt skall kunna nå oss om frågor
som de inte kan besvara uppkommer. Vi har även på enkäten till informanterna
lämnat ut denna information. Vi har dock valt att i vår uppsats inte uppge denna
information som därför är borttagen i Bilaga 1 och 3. När det gäller klarhet och
tydlighet i enkäten har vi lagt ner mycket tid på detta. Genom tidigare forskning,
litteratur och tidigare enkäter har vi samlat information om hur en enkät
tydliggörs på bästa sätt. Vi har försökt vara tydliga i både strukturen och i
introduktionstexterna i enkäten för att undvika frågor. Även språkformuleringen
har vi tänkt över och formulerat i tydligast och enklast möjliga form.
Vi har inte haft möjligheten att utföra en pilotstudie. Bryman (2011) beskriver att
en pilotstudie innebär att man genomför en ”test-studie” för att se om
undersökningen i sin helhet fungerar bra samt att den fungerar och svarar på det
man tänkt sig (Bryman, 2011). En pilotstudie är särskilt viktig att göra i vårt fall,
då vi gör en enkätundersökning. Genom en pilotundersökning hade vi sett vilka
eventuella frågor som kan uppkomma vid studiens genomförande och vi hade då
haft en möjlighet att korrigera dessa brister. Vi hade även sett om vi eventuellt
missat att ange något svarsalternativ, om svaren överlappade varandra eller om
det var några andra oklarheter. Vi försökte undvika detta problem med hjälp av
tidigare forskning och enkäter som har använts där. Bryman (2011) säger att även
introduktionstext och frågornas ordningsföljd kan få feedback vid pilotstudien
vilket bidrar till ett förtydligande av enkäten (Bryman, 2011). Som tydliggörs i
texten ovan är en pilotenkät av stor vikt, och hade varit så även i vårt fall. Dock
medförde svårigheten för oss att finna informanter, att denna metod var opassande
i vår situation. Hade mer tid funnits hade vi lagt ytterligare tid på att försöka göra
en pilotstudie möjlig. Tillsammans med handledning, tidigare forskningsenkäter
och mycket arbete med frågor och utformning hoppas vi att vi nått en tydlig enkät,
med ett lätt språk och konkreta slutna frågor.
Vi upptäckte i efterhand en brist i vår enkät. Vår enkät bestod av sex frågor där vi
bad informanten att se tillbaka på den tid då sexmissbruket utspelade sig för första
gången. Dessa frågor baserades på att informanten vid denna tidpunkt var i vuxen
ålder och vi missade att ta med ett barn- och ungdomsperspektiv. Detta gjorde att
vi fick kommentarer på dessa frågor som vi fick beakta vid inläsningen av
materialet. Denna form av problem hade vi förmodligen undvikit om vi hade haft
möjligheten att göra en pilotenkät. För att ni skall kunna förstå hur vi tolkat dessa
svar och kommentarer och för att vi vill göra de så transparenta som möjligt
kommer här en redogörelse för de frågor som gett oss ett oklart svar.
På frågan om civilstånd kunde informanten välja mellan alternativen,
ensamstående, särbo, sambo, gift och nyseparerad (inom 12 månader). På denna
fråga har fyra informanter kommenterat att de var studerande/barn när
sexmissbruket utspelade sig för första gången, av dessa hade en själv kryssat i att
denne var sambo och lagt till en kommentar att denne bodde med sina föräldrar då
han/hon var barn. En annan har kryssat i att denne var ensamstående, och lagt till
27
kommentaren att han/hon var liten, och att det utspelade sig innan tonåren. Den
tredje har kryssat i både ensamstående och särbo för att sedan kommentera med
frågetecken efter och skriva att denne var studerande. Den fjärde har kommenterat
att han/hon var ett barn och inte kryssat i något av alternativen. När vi lagt in
dessa resultat i SPSS har vi valt att ange att alla dessa fyra personer var
ensamstående, av den anledning att dessa var barn alternativt tonåringar som vi
tolkar har bott hemma hos sina föräldrar. Gällande utbildningsnivå och arbetsnivå
har informanterna angett ett alternativ av de vi angav, dessa är de resultat vi läst in
i SPSS. Dock har vi fått funderingar vid inläsningen då svar som att man var barn
och hade en högskoleutbildning har krockat. Trots detta har vi valt att utgå från de
svar som informanten gett oss, då vi inte kan tolka informationen på ett säkert
sätt. På frågan om hur mycket man arbetade har sex personer inte valt något av de
alternativen vi framställt utan dessa har genom en kommentar angett att de var
studerande vid den tid då sexmissbruket utspelade sig. Detta gjorde att vi la in en
till variabel i SPSS som vi benämnde studerande. Dock skulle det kunna vara så
att fler informanter hade angett detta svar om det fanns tillgängligt. Slutligen vill
vi poängtera att vi är medvetna om att svaren eventuellt hade sett annorlunda ut
om barn och ungdomsaspekten tagits med, om andra svarsalternativ fanns och om
frågorna varit mer anpassade till denna grupp.
Ett metodproblem som kan uppstå vid enkätstudier är att det kan ta lång tid att få
in de besvarade enkäterna. För att undvika detta problem lade vi upp en tidsplan
och satte ett slutdatum på när vi var tvungna att tillhandaha enkäterna (Trost,
2007). Vi valde att ha enkäterna besvarade hos oss senast den andra april 2012
och angav detta i både missivbrevet till informanterna och introduktionsbrevet till
klinikerna/organisationerna. Detta val av datum grundade sig i vår tidsaspekt för
uppsatsen samt informanternas möjlighet till svar. Totalt var enkäterna ute på
klinikerna/organisationerna i två veckor, vilket vi ansåg var tid nog för att få dem
besvarade på. Enligt vår planering skulle vi då ha tre veckor på oss att genomföra
vår analys och slutföra vår C-uppsats. Förseningar gjorde att de sista enkäterna
var oss tillhanda först den sjätte april, två enkäter tillkom den 17:e april. Detta
gjorde att vår tidsaspekt blev något sämre.
Ett annat metodproblem är att vi inte kan veta sanningshalten i de svaren
personerna har gett på enkäten. Dels handlar detta om de sociala faktorerna vid
besvarandet av enkäten som vi beskrivit innan, dels handlar det som Carnes
(1992) skriver om, att vissa eventuellt kan leva i förnekelse, och att vi därav inte
får sanningsenliga svar. Han säger att var personen befinner sig i behandlingen
har en stor inverkan på detta, ju längre in i behandlingen informanten är desto mer
tillförlitligt svar kommer vi att få (Carnes, 1992). Vi har även använt oss av
retrospektiva frågor i vår enkät, det vill säga frågor där informanten skall besvara
hur en situation var förr. Det vi måste ha i åtanke är att informanten inte ger oss
svar på hur det verkligen var då, utan hur personen nu ser på hur det var då.
Informanten kommer utifrån sin situation och värderingar idag se tillbaka på hur
det var då (Trost, 2007).
Vi har även strävat efter att nå en hög grad av standardisering dvs. att allt skall
vara likadant för våra informanter, genom att skicka ut en likadan enkät till dem
alla, med samma missiv och samma tidsaspekt. Det finns dock en aspekt vi inte
kunnat styra över, detta gäller de sociala faktorerna. De organisationer och
28
kliniker som hjälpt oss utföra denna studie fick alla enkäten skickad till sig på
samma dag, de fick även samma slutdatum på inlämning. Dock fick de själva
styra över utlämnandet och insamlandet av enkäten för att det skulle bli anpassat
till deras verksamhet. På grund av detta har de sociala faktorerna förmodligen sett
olika ut på de olika organisationerna/klinikerna. Med detta i åtanke måste vi se till
att ett annat svar skulle kunna ha getts vid inverkan av andra sociala faktorer.
Likaväl som de sociala faktorerna runt om informanten kan ha styrt
svarsalternativen så kan informanterna själva ha styrt hur de besvarat frågorna,
t.ex. i form av vilken ordningsföljd, och på så sätt påverka svarsalternativet. Detta
är tyvärr inget vi kunnat påverka, vi har arbetat med enkätens struktur så att den
skall följa en röd tråd och hoppas att informanterna har följt vår struktur (Trost,
2007).
Etiska överväganden
I detta avsnitt kommer vi att beskriva de två forskningsetiska krav som finns att
följa inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, vetenskapskravet och
individskyddskravet. Vidare kommer vi att beskriva de etiska dilemman som vi
stött på, de etiska ställningstaganden vi gjort och redogöra för våra etiska
överväganden.
Vetenskapsrådet (2002) skriver att vetenskapskravet innebär att forskning är
viktigt och nödvändigt. De menar att det vore nästintill oetiskt att inte bedriva
forskning som utvecklar samhället och fördjupar kunskaper. Som exempel på ett
forskningsområde som de anser närmast oetiskt att inte forska kring, nämner de
uppkomstorsaker bakom mänskligt och socialt lidande. Vilket är ett område där vi
anser att vårt ämne kan ingå med anledning av att vi studerar faktorer till varför en
form av missbruk/beroende uppkommer (Vetenskapsrådet, 2002). Nakken (1996)
beskriver att ett missbruk startar med ett lidande på det emotionella planet och att
missbruket tillkommer för att tillfredsställa det emotionella behovet (Nakken,
1996). Med detta som bakgrund tror vi att en sexmissbrukare ofta har ett lidande
som ligger till grund för utvecklingen av sitt missbruk.
Vetenskapsrådet (2002) beskriver att individskyddskravet består av fyra
huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet vilka vi redovisar här nedan (Vetenskapsrådet, 2002).
När det gäller informationskravet framgår informationen om frivillighet, studiens
syfte, vikten av personens deltagande, att studiens resultat kommer att publiceras i
vår C-uppsats och kontaktuppgifter till oss för att få svar på eventuella frågor i
missivet till enkäten. Då missivet som medföljde enkäten var informationsrikt och
uppfyllde informationskravet anser vi att informanten har gett oss samtycke när
enkäten kommer i retur. Deltagarna bestämmer själva över sin medverkan i vår
studie. Om en informant vill avbryta sin medverkan kommer detta att ske utan att
det medför negativa följder. Vi kan inte stryka en informants deltagande, dels av
anledningen att vi inte särskilt enkäterna med vare sig namn eller nummer vid
utdelningen och dels för att vi behöver ett så litet bortfall som möjligt. Det vi
kommer att göra är att anonymisera informanterna så att de inte under några
omständigheter kan identifieras genom forskningsmaterialet. Vetenskapsrådet
(2002) skriver att detta är en lösning, vilken medför att forskningsmaterialet
29
kvarstår samtidigt som avbrytandet inte får några negativa följder för individen
(Vetenskapsrådet, 2002).
Det är av stor vikt att vi ser till så att forskningsmaterialet inte kan medföra men
för informanterna, detta är extra tänkvärt då vår urvalsgrupp har tydliga särdrag
som kan vara lätta att känna igen. Anonymiseringen måste vara tydlig och vi har
därför valt att varken ange namn på klinik/organisation eller informant. Detta
kommer inte att påverka vårt forskningsmaterial då syftet fortfarande kan studeras
och frågeställningarna besvaras.
Vi har i vår studie haft i åtanke att väga vetenskapskravet mot
individskyddskravet. Samtidigt som vi har haft fokus på att nå en värdefull
forskning så har vi lagt tid på att skydda informanterna. Vi anser inte att de
informanter som deltagit i studien kommer få negativa följder på varken kort eller
lång sikt av denna studie. Det vi kan tänka oss är att deltagandet vid ifyllning av
enkäten kan ha berört känsliga frågor som möjligen kan ha väckt upprörda känslor
hos informanten. Vi har försökt att formulera oss så bra som möjligt och lagt
frågorna i en mjuk följd för att detta problem inte skall uppkomma. För att inte gå
över gränsen och inkräkta på informanternas liv har vi vänt oss till behandlarna
för att få feedback på enkäten innan den gavs ut till informanterna. Behandlarna
hade inga synpunkter och enkäten gavs ut.
30
5 Resultat och Analys
I detta avsnitt kommer vi att presentera resultaten från vårt empiriska underlag.
Dessutom kommer vi att väva in våra teoretiska tolkningar och jämföra vår empiri
med tidigare forskning. Detta upplägg grundar sig i att vi vill få ett värdefullt
resultat och ett djupare resonemang kring vårt empiriska underlag. Denna form av
resultat och analysmetod förenklar strukturen och förståelsen för våra
resonemang. Genom denna metod slipper vi upprepningar och hänvisningar.
Informanter
Resultaten nedan karaktäriserar vår urvalsgrupp. Tabell 1 visar på hur situationen
för vår urvalsgrupp såg ut när de deltog i denna studie. Det vill säga hur
könsfördelningen, civilståndet, medelåldern och missbrukssituationen för
närvarande ser ut.
Tabell 1: Könsfördelning, civilstånd och medelålder
Antal Procent
Man
26
90
Kvinna
3
10
Ensamstående
10
35
Särbo
5
17
Sambo
6
21
Gift
5
17
Nyseparerad,
3
(inom 12 månader)
10
Medelålder
38 år
I vår studie deltog totalt 29 personer, av dessa var 26 stycken män och tre stycken
kvinnor. Vi jämförde den ojämna könsfördelningen i vår studie med den
könsfördelning Carnes (1992) beskrivit i sin studie. Av dem som deltog i Carnes
studie var 82 % män och 18 % kvinnor (Carnes, 1992). Vi kan även jämföra våra
siffror med Fjellströms uttalande om att 15 % av alla män och 5 % av alla kvinnor
i Sverige år 2001 missbrukade olika sexuella aktiviteter (Andersson, 2001). Vi ser
att detta kan vara en förklaring till att Eva Hedlund (1999) till så stor del har
fokuserat på män med sexuell beroendeproblematik (Hedlund, 1999). Skillnaden i
könsfördelningen tolkar vi som att männen är överrepresenterade när det gäller att
erkänna sitt sexuella missbruk alternativt att det helt enkelt är fler män som har ett
sexuellt missbruk. Vi spånar även på tanken om det kan vara så att ett
31
sexmissbruk är mer accepterat inom manliga kretsar än kvinnliga, att sexuella
handlingar anses ligga mer i mannens natur än i kvinnans. Eftersom
könsfördelningen i vårt urval stämmer relativt väl överrens med Carnes (1992)
urval anser vi att vårt urval tenderar till att vara representativt att grunda dessa
könsaspekter och funderingar på.
I tabell 1 kan det utläsas att civilståndet skiljer sig åt mellan våra informanter, det
finns ingen utmärkande kategori utan svarskategorierna är relativt jämnt
fördelade. Hedlund (2006) beskriver att 75 % av hennes informanter var gifta,
denna siffra stämmer inte överrens med vår urvalsgrupp (Hedlund, 2006). Även
Carnes (1992) skriver att 41 % av hans deltagare var gifta, inte heller denna siffra
kommer vårt resultat upp till (Carnes, 1992). Detta gör att vårt urval i denna
aspekt inte styrks av tidigare forskning. Anledningen som vi kan se till detta, är att
vårt urval är relativt tunt jämfört med Carnes (1992) studie, jämför vi istället med
Hedlund (2006) ser vi att våra urval är relativt jämna. En anledning till att våra
urval skiljer sig mot Hedlunds kan vara att våra urvalsgrupper skiljer sig åt och att
individerna av denna anledning befinner sig i olika civilstånd.
Som ni kan utläsa i tabell 1 var medelåldern på våra informanter 38 år,
åldersspannet var från 22 år till 66 år. Åldern på vår urvalsgrupp var relativt
normalfördelad. En slutsats som vi kan dra utifrån det vår urvalsgrupp angett, är
att sexmissbruket inte är bundet till en viss ålder. De kliniker/organisationer vi
vänt oss till har i första hand arbetat med vuxna personer med sexmissbruk, vilket
vi anser är anledningen till att inga under 20 år har deltagit i vår studie.
Tabell 2: Övriga missbruk
Antal
Procent
Ja
13
45
Nej
16
55
Totalt
29
100
Tabell 2 visar på att 13 av våra informanter för närvarande har ett eller flera
missbruk utöver sexmissbruket. Det vanligaste missbruket som de angett är
narkotikamissbruk, därefter följer alkoholmissbruk och arbetsmissbruk. När det
gäller procentfördelningen på antal missbruk så har 55 % inget, 31 % har ett och
14 % har två missbruk utöver sexmissbruket.
Dåvarande socioekonomisk situation
I detta avsnitt kommer vi att analysera den situation informanten befann sig i när
det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende. Vi kommer i texten
nedan att hänvisa till ”denna tid” med vilken vi då syftar på den tid då personen
började uppleva sin relation till sexuella aktiviteter som problematisk. För att
förtydliga skriver vi detta avsnitt i imperfekt.
I analysen nedan kommer vi att beröra frågorna om civilstånd, barn,
utbildningsnivå, arbete och inkomst. Här kommer vi att testa vår första hypotes
32
och fokusera på att ta reda på hur dessa faktorer såg ut hos individen under denna
tidpunkt. Vissa av dessa svar har vi behövt tolka. Anledningen till detta är att vi
missat barn och ungdomsaspekten gällande personens dåvarande livssituation.
Detta problem har vi redogjort för i vår metoddiskussion.
Informanterna har angett sin sexuella läggning vid denna tidpunkt. 90 % angav att
de var heterosexuella och 10 % att de var bisexuella. Gällande utbildning fick vi
till svar att gymnasial utbildning var den vanligaste, därefter kom högskola och
universitetsutbildningar. Vi anser med dessa fakta till grund att informanterna var
relativt högutbildade.
Tabell 3: Inkomst och sysselsättningsgrad
Pensionär Arbetslös Studerade Arbetade
100 %
Försörjningsstöd/
Sjukpenning
0- 10000 kr
Arbetade
150 %
4%
4%
7%
21 %
4%
11 %
4%
20001–30000 kr
25 %
4%
30001 och uppåt
11 %
4%
11 %
Totalt
4%
10001–20000 kr
Totalt
Arbetade
okänd
procent
21 %
50 %
4%
39 %
4%
18 %
29 %
11 %
7%
7%
Hälften av våra informanter har angett att de arbetade 100 %. De flesta av dessa
hade en inkomst efter skatt på 20 001- 30 000 kronor i månaden. I tabell 3 kan ni
utläsa hur våra informanter angett att deras inkomst och sysselsättningsgrad såg ut
vid denna tid. När det gäller kolumnen ”arbetade okänd procent” svarar den för de
personer som angett att de arbetade men inte angett i vilken grad. Vi anser att det
är intressant att 39 % av våra informanter har angett att de hade en inkomst på
0-10 000 kr i månaden. Utmärkande för denna siffra är dock att alla de som angett
att de var studerade finns i denna kategori vilket ökar procentsiffran. De som
angett att de arbetade 150 % är de som utöver sexmissbruket även har angett att
de har ett arbetsmissbruk, vilket förklarar den angivna procentsiffran. Vi hade en
hypotes om att arbetslöshet var en utmärkande faktor till sexmissbruk, vilket våra
resultat inte styrker. Våra informanter har angett att deras inkomst var relativt hög
och det var endast 4 % som angav att de levde på försörjningsstöd eller liknande.
Slutsatsen vi kan dra av denna tabell är att den ekonomiska och arbetsmässiga
situationen som våra informanter har angett att de befann sig i, inte är så besvärlig
och kaosartad som vi enligt vår hypotes trodde att den var.
33
100
%
Tabell 4: Informanternas familjesituation
Civilstånd:
Ensamstående
Särbo
Sambo
Gift
Nyseparerad
Totalt
Barn
Ja Nej
2 20
0 1
1 2
1 0
0 2
4 25
Angett civilstånd
Totalt
22
1
3
1
2
29
Vi frågade om informanternas familjesituation. 76 % angav att de var
ensamstående då sexmissbruket utspelade sig för första gången. Om vi jämför
denna procent med hur personernas civilstånd ser ut idag, se tabell 1, så är det
desto fler som har en partner i dagsläget. Vi kan även tänka oss att
svarsfrekvensen kan grundas i att en del var i unga år, det vill säga barn eller
ungdomar, och att de därför inte hade en respektive. Enligt Nakkens (1996) teori
om missbrukspersonligheten kan vi se att det finns en förklaring till att dessa
personer ville knyta sig till ett objekt istället för en person. Nakken menar på att
dessa personer finner objektet i missbruket (Nakken, 1996). Tre av våra
informanter hade barn vid denna tidpunkt. Av dessa var en gift, en sambo och en
ensamstående. 20 av de 29 informanter som deltagit i vår studie var vid denna
tidpunkt både ensamstående och hade inga barn.
Resultaten från vår studie, inom det socioekonomiska spektrumet, visar på att det
våra informanter angett stämmer relativt väl överrens med de resultat som
Hedlund (2006) redovisat, vilka baserades på omkring ett 40-tal män. Hon skriver
att dessa män hade en bra sociala situation gällande utbildning, hälsa och arbete.
Viket vi kan utläsa att även våra informanter hade. Vidare beskriver hon att
männen hade en skaplig ekonomi, vilket alltid är en bedömningsfråga men inom
spannet av en skaplig ekonomi bedömer vi att även våra informanter hamnar. Det
vi dock behöver ha i åtanke är att Hedlund mötte sina informanter i sitt yrkesliv,
det vill säga män som var i gång med en behandling. Den sociala situation hon
beskriver var den situation som männen befann sig i under behandlingens gång,
alltså inte den situation som vi här studerar. Trots detta stämmer Hedlunds bild av
sexmissbrukarna relativt väl med våra resultat. Dock har varken Hedlund eller vi
gjort en generaliserande studie (Hedlund, 2006).
Vi kan se tendenser av att saknad av närhet kan vara en faktor som har legat till
grund i personens dåvarande situation. Denna tendens kan vi se genom att de
flesta av våra informanter har angett de vid denna tid var ensamstående och inte
hade några barn. För de personer som dessutom var arbetslösa ökar troligtvis
denna faktor då dessa individer saknar de system som skapas genom familj och
arbetskollegor. Öquist (2003) skriver att individer har ett behov av stöd,
känslomässig närhet och praktisk hjälp. Att detta sociala stöd och dessa system
fungerar som en buffert vid traumatiska händelser. Är nätverket påverkat negativt
står individen svagare inför dessa händelser och blir mer påverkad. Utifrån Öquist
34
kan vi tänka att de personer som saknade ett fungerande socialt stöd och system
var svagare och mer sårbara för traumatiska händelser och av den anledningen
väljer att förändra sitt system genom missbruket (Öquist, 2003).
Missbrukssituation
Här kommer vi att analysera hur missbrukssituationen såg ut för informanten vid
den tid då personen började uppleva sin relation till sexuella aktiviteter som
problematisk. Vi kommer även att dra kopplingar till nuvarande missbruk och
missbruk i uppväxtmiljön
Ja, DÅ Nej, DÅ Totalt
Ja, NU
10
Nej, NU 3
Totalt
13
3
13
16
Tabell 5: Missbrukssituation utöver
sexmissbruket i dåtid och nutid
13
16
29
Vid frågan om informanten hade något mer missbruk än sexmissbruk då dennes
sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende fann vi att resultatet var
detsamma till antalet som i tabell 3. Tabell 5 visar på att 13 personer hade ett eller
flera missbruk utöver sitt sexmissbruk då, lika många som det är nu. Vi blev då
intresserade av att se om det var samma personer, eller om det eventuellt kan vara
personer som har skaffat sig ytterligare missbruk likväl som att personer kan ha
övervunnit sitt missbruk. Resultatet vi fann var att det var tre personer, som hade
ett eller flera andra missbruk när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt
beroende, som inte har något annat missbruk än sexmissbruket idag. Det är även
tre personer som har ett eller flera andra missbruk idag, som inte hade det när det
sexuella beroendet uppkom. I tabellen kan ni utläsa att det är tre personer som
byter plats från ja till nej, respektive nej till ja.
Som vi nämnt tidigare är det relativt vanligt att en missbrukare har en
kombination av flera andra missbruk (Nakken, 1996). Vi ville därför undersöka
hur detta såg ut hos våra informanter. Totalt är det 45 % av våra 29 informanter
som har uppgett att de hade ett eller fler missbruk utöver sexmissbruket. Av dessa
hade 35 % ett missbruk och 10 % två missbruk utöver sexmissbruket. Den
vanligaste formen av missbruk i kombination med sexmissbruket, grundat på de
missbruk som våra informanter angett att de har, var narkotikamissbruk. Detta är
även den vanligaste missbrukskombinationen som vi kan utläsa att våra
informanter har idag.
Vad gäller missbruk och teorin om missbrukspersonlighet som Nakken (1996)
skriver om så har vi funnit att fler missbruk än sexmissbruket var relativt vanligt
bland våra informanter. Det är alltså cirka hälften av de informanter som deltagit i
vår studie som hade ytterligare missbruk vid denna tidpunkt. Nakken (1996)
syftar på att missbruksprocessen börjar med en inre förändring hos individen, som
sedan fortsätter med att livsstilen förändras genom missbruket (Nakken, 1996).
Den inre förändring som personen genomgår kan påverkas från många olika håll.
35
Hos dessa personer kan det vara så att det inte var sexmissbruket som i första
hand ändrade livsstilen, utan att livsstilen ändrades genom det första missbruket
och att sexmissbruket då blev ett bimissbruk till detta. Exempelvis att
narkotikamissbruket utspelade sig först, vilket senare ledde personen in på
sexmissbruk. Likväl som det kan vara så att sexmissbruket ligger till grund i
missbrukspersonligheten och utvecklar fler former av missbruk.
Nakken (1996) hävdar att de personer som växer upp i en miljö där missbruk
förekommer löper en större risk än vad andra gör att själva utveckla ett missbruk.
Han anser att det inte är vetenskapligt grundat om detta beteende är inlärt eller
ärftligt (Nakken, 1996). Med detta till grund vill vi se hur informanterna i vår
studie beskriver att missbruksvanorna såg ut i deras uppväxtmiljöer. Vi har även
ett intresse av att se hur den psykiska ohälsan såg ut i våra informanters
uppväxtmiljö. Anledningen till att detta intresse uppkommit grundar sig i att vår
valda tidigare forskning och våra valda teorier skriver mycket om psykiska
påfrestningar och psykiska kränkningar. Vi anser därför att det är rimligt att anta
att både psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtmiljön kan påverka individen. För
att se hur denna situation såg ut hos våra informanter har vi frågat om missbruk
och psykisk ohälsa förekom i deras uppväxtmiljö.
Tabell 6: Missbruk och psykisk ohälsa i hemmet under uppväxten
Psykisk ohälsa i hemmet
Missbruk i hemmet Ja
Nej
Totalt
Ja 31 %
17 %
48 %
Nej 28 %
24 %
52 %
Totalt 59 %
41 %
100 %
I tabell 6 kan vi urskilja att ungefär hälften av våra informanter är uppvuxna med
missbruk i sin hemmiljö. Utifrån Nakkens (1996) sätt att tänka om missbruk
skulle dessa faktorer ha påverkat våra informanter till att själva utveckla ett
missbruk, att de har tagit efter detta beteende från sin hemmiljö. Eventuellt kan
detta beteende vara inlärt alternativt ärftligt. Han hävdar att medlemmarna i en
missbrukarfamilj ofta inte ges känslan av att göra något rätt eller bra nog. Till
följd av detta skapar missbruket stora skamkänslor hos denna individ (Nakken,
1996). Öquist (2003) betonar att individer skapar en egen bild av världen genom
sina erfarenheter, en bild som skapar individens livsstruktur och livsmönster
(Öquist, 2003). Vi kan alltså se tendenser till att erfarenheterna och beteendena i
hemmet har tagits efter, genom att individen skapar en livsstruktur och ett
livsmönster som passar dennes bild av hur världen skall se ut. Utifrån Nakkens
(1996) tankar anser vi att uppkomsten av de skamkänslor som individen får
genom att denne känner att den aldrig gör någonting tillräckligt bra, leder
personen till ett missbruk (Nakken, 1996).
Enligt vad våra informanter har angett så var alkohol det vanligaste missbruket i
hemmet. Därefter följer sexmissbruk, arbetsmissbruk och narkotikamissbruk.
Nakken (1996) påstår att det inte är ovanligt att missbruket som utvecklas är av
36
annan karaktär än den ens familjemedlem hade (Nakken, 1996). Detta kan vi se
tydligt i våra resultat. Våra informanter har angett att narkotikamissbruk är det
vanligaste missbruket utöver deras sexmissbruk. Vad gäller om personerna befann
sig i en besvärlig situation kan vi se till att missbruket narkotika kan medföra
sociala och ekonomiska problem vilket kan pressa individen som Nakken (1996)
beskriver, in till en livskris (Nakken, 1996).
Nästan 60 % av våra informanter, se tabell 6, har vuxit upp med psykisk ohälsa i
hemmet. De tre vanligaste formerna av psykiska ohälsan som våra informanter
har angett är depression, ångest och självmordstankar. Vi kan se att det kan finnas
tendenser mellan uppväxt runt psykisk ohälsa och utvecklingen av ett
sexmissbruk. För att dra denna slutsats måste dock vidare studier göras. Tabell 6
visar även på hur många av våra informanter som har vuxit upp med både psykisk
ohälsa och missbruk i hemmet. Detta motsvarar 31 % av våra informanter.
Vi kan se att missbruk samt psykisk ohälsa i hemmiljön under uppväxttiden till
mångt och mycket är ett gemensamt drag hos våra informanter. Tidigare
forskning styrker att förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa i uppväxtmiljön
kan leda till utvecklingen av ett missbruk (Nakken, 1996).
Barndomsår och uppväxtmiljö
Som vi tidigare har redogjort för har vi en hypotes om att förklaringar till att vissa
individer utvecklar sexmissbruk kan härledas till dessa individers barndom. Att
barnet inte har fått tillräckligt med trygghet och skydd. Mer specifikt antar vi att
individer kan utveckla beteenden som ligger inom ramen för sexmissbruk, som en
reaktion på den ångest som personen präglas av. I detta avsnitt kommer vi att testa
vår hypotes och se om det finns några gemensamma faktorer i informanternas
barndom.
Enligt Carnes (1992) har många sexmissbrukare vuxit upp i dysfunktionella
familjesystem (Carnes, 1992). De dysfunktionella familjesystemen präglas av
mycket skam och i dessa familjesystem saknas intimitet och trygghet (Fjellström,
2009). Vi kommer i detta avsnitt behandla olika familjesystem och
uppväxtmiljöer, för att kunna se om det finns några gemensamma faktorer som
kan ha haft en inverkan på utvecklingen av individens sexmissbruk.
Tabell 7: Familjeförhållanden mellan 0-2 år och 8-4 år
0-2 år
Barn till sammanboende föräldrar 90 %
Barn till ensamstående förälder
7%
Barn till skilda föräldrar
0%
8-4 år
59 %
10 %
24 %
Många av våra informanter har angett att de bodde med sammanboende föräldrar
under sin uppväxt, se tabell 7. Vi frågade informanterna om hur deras
familjeförhållanden såg ut i åldrarna 0-14 år gamla. Resultaten visade på att 90 %
bodde med sammanboende föräldrar i åldern 0-4 år. Många av våra informanter
har angett att de hade samma familjeförhållanden ända fram till 14 års ålder. Vi
kan dock se att procentantalet på sammanboende föräldrar sjönk från 90 % till 72
37
% i åldern 5-7 år, därefter sjönk den till 59 % i åldern 8-14 år. Istället har de
svarande kryssat i att de var barn till skilda eller ensamstående föräldrar. Vid
åldern 8-14 år bodde 34 % med antingen skilda eller ensamstående föräldrar.
Vi kan se att det i många familjer skedde olika uppbrott som kan ha tenderat till
att påverka barnets trygghet. Familjen beskrivs, enligt Öqvist (2003) som ett
kretslopp och socialt sammanhang som individen ingår i. Det beskrivs också som
någonting som ständigt förändras och som formar individen (Öquist, 2003).
Kihlström (2007) beskriver vidare att en skiljsmässa mellan föräldrarna har ett
samband med den konflikträdsla som många av sexmissbrukarna utvecklar.
Utifrån Kihlström kan vi tänka oss att barn som varit med om olika uppbrott i
familjesystemet känner en konflikträdsla och har svårt att skapa struktur och
stabilitet i livet. Om familjesystemet eller individens nätverk blir sårat påverkas
barnet på ett negativt sätt vilket kan leda till en negativ bild av olika relationer.
Ångesten som uppstår kan göra att personen genomgår en känslomässig kamp då
denne förväntar sig att uppbrott skall ske (Kihlström, 2007). Vilket vi utifrån
Nakken (1996) tänker kan göra att individen inte vill binda sig utan istället skapar
en objektrelation till sexuella aktiviteter (Nakken, 1996).
Vi frågade våra informanter om de växte upp med auktoritära, auktoritativa eller
oengagerade föräldrar. Vi kan i tabell 8 se att 11 av våra 29 informanter svarade
att de växte upp med auktoritära föräldrar. Med auktoritär menar vi att barnet
omgavs av kontrollerande vuxna som var stränga med regler. Bröts dessa regler
bestraffades barnet. Åtta personer svarade att de växte upp med oengagerade
vuxna där det varken fanns krav eller regler för barnet. Åtta personer svarade att
de hade en auktoritativ uppfostringsmiljö där det fanns krav och regler, men som
kommunicerades med lyhörda vuxna.
Broberg et al. (2009) anser att kvalitén på omvårdnaden och uppfostringen är
oerhört viktig för all anknytningsutveckling. Vi tror utifrån Broberg et al. att de
barn som växt upp med auktoritära föräldrar har lätt för att utveckla skam och
skuld. Finns det stränga krav och regler i familjen som bestraffas om de inte följs
så finns det en risk för att barnet känner att det aldrig gör något bra nog. Om det
medföljer en bestraffning vid regelbrott så kan det vara så att många barn inte
vågar testa och utforska olika saker för att de är rädda för att ”göra fel” (Broberg
et al. 2009). Vi kan dra paralleller till detta med att Carnes (1992) säger att
skammen ofta uppkommer tidigt i sexmissbrukarens liv och att det är skammen
som driver sexmissbruket. Han betonar även att om barnet inte kan bemästra
konflikten mellan självständighet och skam leder detta ofta till en dåligt
självförtroende senare i livet (Carnes, 1992). Nakken (1996) anser att i en familj
där det finns mycket skamkänslor och medlemmarna aldrig får ta ansvar för sitt
eget handlande skapas en risk för missbruksutveckling (Nakken, 1996). Med
grund i Carnes (1992) tänker vi oss att barn som blir hårt bestraffade och
nedtryckta, inte ges känslan av att vara viktiga utan gång på gång bestraffas,
skapar stora skamkänslor och bygger upp en ångest hos individen som denne
sedan härbergerar med hjälp av missbruket (Carnes, 1992).
Carnes (1992) anser att de barn som har vuxit upp i oengagerade familjesystem
sällan får sina behov tillgodosedda (Carnes, 1992). Grundat på Carnes (1992) tror
vi att barn som vuxit upp i familjer som aldrig sätter regler eller krav får lära sig
38
att ta ansvar för sig själva tidigare än vad de egentligen är redo för. Att dessa barn
har lätt till att överlämna makten över sig själv till andra människor (Carnes,
1992). Vi kan också tänka oss att dessa människor använder sig av olika objekt,
exempelvis sex eller pornografiska bilder, för att uppnå någon form av stabilitet.
Vi gör dessa antaganden utifrån att Nakken (1996) hävdar att barn som växer upp
i försumliga familjer blir underutvecklade då de inte får stimulans och emotionellt
stöd. Att de utvecklar en passivitet och ger andra inflytande över sitt liv. Han
beskriver också att alla barn behöver stabilitet i både relationer och regler. Saknas
detta har dessa barn lättare att senare utveckla olika former av missbruk (Nakken,
1996).
Vår tanke var att de personer som vuxit upp i auktoritativa uppfostringsmiljöer
hade haft en relativt trygg barndom. Att barnet här hade utvecklats och fått sina
behov tillgodosedda. I tabell 8 jämförde vi de personer som varit uppfostrade i
auktoritativa uppfostringmiljöer med dem som varit utsatta för slag och sparkar.
Här kan vi se att sju av totalt åtta personer som har vuxit upp i denna
uppfostringsmiljö, varit utsatta för dessa övergrepp. Våra resultat visar dock inte
på övergrepp som endast skett i barndomen utan dessa övergrepp kan ha skett
någon gång under informantens liv.
Tabell 8: Uppfostringsmiljö och fysiskt våld
Slag och sparkar
Uppfostran
Ja
Nej
Auktoritär
9
2
Auktoritativ 7
1
Oengagerad 5
3
Totalt
21
6
11
8
8
27
Vi anser utifrån tidigare forskning och våra resultat att olika dysfunktionella
familjesystem, där uppfostran inte genomförts på ett bra sätt påverkar individen
negativt. Fjellström (2009) beskriver att individen genom relationsstörningar
utvecklar olika inre orostillstånd, exempelvis ensamhet, rastlöshet och ångest
Utifrån Fjällström anser vi att dessa orostillstånd hos individen upplevs på
obehagliga sätt. För att dämpa dessa orostillstånd tar man hjälp av sitt
sexmissbruk (Fjellström, 2009). Kihlström (2009) beskriver att det är viktigt med
känslomässig respons (Kihlström, 2009). Vi har därför utformat ett trygghetsindex
för att mäta hur tryggt informanterna uppfattade sin uppväxt.
Tabell 9: Medelvärde på trygghetsbegrepp
Svarande
Medelvärde
Kärleksfull
Omsorgsfull
Social
gemenskap
Närhet
Orolig
Övergiven
29
2,9
29
3,1
29
2,6
29
2,6
28
3,9
28
3,6
Vi bad informanterna att ringa in en siffra på hur väl sex olika begrepp stämmer
överrens med deras barndom, för att kunna mäta tryggheten i uppväxten.
39
Begreppen var kärleksfull, omsorgsfull, social gemenskap, närhet, orolig och
övergiven. På begreppen kärleksfull och omsorgsfull har våra informanter angett
att dessa till viss del stämmer in på upplevelsen av deras barndom. Det vill säga
att de flesta av våra informanter har uppgett att de haft en någorlunda kärleksfull
och omsorgsfull uppväxt, de anser dock inte att dessa begrepp stämmer in helt på
deras barndom. Social gemenskap och närhet har fått medelvärdet 2,6 vilket tyder
på att våra informanter varken anser sig ha upplevt någon stark social gemenskap
eller närhet i sitt hem.
Begreppet orolig har fått ett högt medelvärde vilket tyder på att de flesta av våra
informanter har angett att deras barndom varit otrygg. Övergivenhet är ytterligare
ett begrepp som våra informanter har angett ett högt medelvärde på, detta visar på
att de i sin uppväxt har upplevt känslor av övergivenhet och orolighet. Dessa
känslor säger Hedlund (2006) kan ligga till grund för utvecklingen av ett
sexmissbruk. Hon menar att sexmissbruket har uppkommit för att individen skall
skyddas mot dessa former av känslor (Hedlund, 2006).
Dessa sex begrepp har vi sammanställt till ett trygghetsindex för att visa våra
informanters trygghetsupplevelse i barndomen. Detta trygghetsindex visade på att
medelvärdet var 15,5, vilket är en medeltrygg barndom, då den hamnar i mitten på
skalan. De angivna värdena vi har fått från våra informanter är från 7-27 poäng,
totalt fanns ett spann mellan 6-30 poäng. Ju lägre värde personen angett desto
sämre trygghet har den angivit att den hade i sin barndom. Vi ser att personerna
har en stor spridning på sitt angivna värde men en tyngdpunkt ligger runt medel,
alltså 15 poäng. Vår trygghetsmätning visar på att tryggheten var runt eller under
medel hos våra informanter. Vi vill poängtera att vi med medelvärde mäter en
siffra som generaliserar våra informanters angivna svar. Denna siffra är alltså en
medelpunkt. Det innebär att det finns informanter som angett att de haft en hög
trygghet i sin barndom samt informanter som har angett att de upplevt en låg
trygghet.
Vi jämförde medelvärdet från informanternas trygghetsindex med deras
uppfostringsmiljö för att se om trygghetsvärdet skiljde sig åt. Resultatet visar på
att det är så. De informanter som har angett att de har vuxit upp i en auktoritär
uppfostringsmiljö har det redan angivna medelvärdet 15,5. De som angett att de
har vuxit upp i en auktoritativ uppfostringsmiljö har ett något högre medelvärde
och de som angett att de har vuxit upp i oengagerade familjesystem har ett
medelvärde som ligger under det generella medelvärdet. Av dessa siffror kan vi
dra slutsatsen om att de personer som växt upp i en oengagerad uppfostringsmiljö
upplevt att de haft det mindre tryggt i uppväxtmiljön än genomsnittet. Forsberg
och Wallmark (2002) syftar till att barn som har vuxit upp i ett icke fungerande
familjesystem har en större tendens att utveckla beteendestörningar än andra
(Forsberg & Wallmark, 2002). Vi kan därför tänka oss att de informanter som
vuxit upp i oroliga familjesystem har en större tendens till att utveckla
sexmissbruk.
40
Upplevda fysiska, psykiska och sexuella övergrepp
Vår tredje hypotes grundar sig i att vi tror att en stor del av sexmissbrukarna varit
utsatta för olika typer av övergrepp, så som psykiska, fysiska eller sexuella
övergrepp. Vi tror även att sexmissbrukarna av denna anledning utvecklat
sexmissbruket som en form av överlevnadsstrategi. Tabellen nedan visar hur
många personer, av de 29 svarande, som varit utsatta för dessa övergrepp. Vi vill
påpeka att vi gjorde ett urval av övergrepp som vi ansåg som de vanligast
förekommande. Vi vill därför poängtera att det kan finnas, flera övergrepp som
haft en inverkan, vilka vi inte har studerat i denna undersökning.
Tabell 10: Upplevda övergrepp
Antal personer Procent
Slag/sparkar
21
72
Tagit vuxenansvar som barn
(ett internt bortfall)
19
66
Kränkande påpekanden om kroppen
16
55
Smekt på intima kroppsdelar
10
35
Bevittnat fysiskt våld
10
35
Dölja/Ljuga om sexuella kränkningar 9
31
Tvång att visa sig naken
6
21
Tvång till oralsex
5
17
Tvång till samlag
5
17
Gömma skador
3
10
Tvång till att kolla på porr
3
10
Enligt Carnes (1992) studie har större delen av hans informanter varit utsatta för
någon form utav övergrepp (Carnes, 1992). Fjellström (2009) styrker Carnes
siffror genom att säga att många sexmissbrukare har varit utsatta för olika
trauman i livet (Fjellström, 2009). Vi kan i tabell 10 se att våra informanter varit
utsatta för en del övergrepp. Vår studie visar på att 72 % av våra informanter har
svarat att de någon gång varit utsatta för slag och sparkar. Det motsvarar alltså 21
av de 29 personer som deltagit i studien, vilket vi anser är ett högt antal. 55 %, det
vill säga mer än hälften av våra informanter har blivit utsatta för kränkande
påpekningar om sin kropp och det är även 35 % som tvångsmässigt blivit smekta
på olika intima kroppsdelar.
41
Tabell 11: Övergreppsindex
Antal
Procent
övergrepp
0
7
1
14
2
17
3
17
4
14
5
7
6
7
7
7
8
7
10
3
Totalt
100
Indexet i tabell 11, visar på att nästan alla våra informanter har uppgivit att de
varit utsatta för någon form av övergrepp. Några få har varit utsatta för nästan alla
de övergrepp som vi ställde upp som alternativ. Endast två informanter har angett
att de inte varit utsatta för något av de övergrepp vi frågade om. Nakken (1996)
skriver att avsiktliga övergrepp kan driva människan till att utveckla ett missbruk.
Både fysiska, psykiska och sexuella övergrepp kan bidra till detta (Nakken, 1996).
Tabell 12: Fysiska, sexuella och psykiska övergrepp
Fysiska övergrepp
Sexuella övergrepp
Psykiska övergrepp
21
12
25
72 %
41 %
86 %
Om vi jämför våra siffror med de siffror Carnes (1992) fick fram i sin studie så
stämde de relativt bra överrens. I tabell 12 kan vi se att 72 % av de svarande i vår
studie uppgett att de blivit utsatta för fysiska övergrepp, vilket exakt stämmer
överrens med den siffra som Carnes fick fram ur sin studie. Vi fick även fram att
41 % av våra informanter blivit utsatta för något sexuellt övergrepp medan Carnes
visar på att 81 % av hans informanter varit utsatta för detta. I Carnes studie var det
97 % av de svarande som blivit utsatta för psykiska övergrepp (Carnes, 1992).
Denna siffra stämmer relativt bra överrens med vår siffra som visade på att 86 %
av våra informanter blivit utsatta för någon form av psykiska övergrepp. Nakken
(1996) påstår att psykiska påfrestningar från övergrepp kan medföra att en person
uppfattar sig själv och andra människor som ett objekt. Att personen inte ser till
42
sina egna behov och tillfredställelsen av dessa. Vi håller med Nakken i det
avsnittet där han skriver om objektidentifiering av missbruket (Nakken, 1996). Vi
anser som Hedlund (2011), att denna objektidentifiering kan vara ett sätt för
personen att behålla ett kontrollbehov och att genom detta stärka sin självkänsla
Att individen genom objektidentifiering och missbruksbeteende kompenserar sitt
låga självförtroende och sin svaga självkänsla (Hedlund, 2011).
När det gäller vuxenansvar svarade 66 % av informanterna att de fick ta ett
vuxenansvar som barn, se tabell 10. Med vuxenansvar menar vi om informanten
blev tvingad till att växa upp för fort och fick ta ett ansvar som förkortade dennes
barndom. Enligt både Fjellström (2009) och Hedlund (2006) har många
sexmissbrukare, under barndomen, fått ställa sina egna behov åt sidan och istället
fokusera på vad de vuxna vill (Fjellström, 2009; Hedlund, 2006). Hedlund (2006)
beskriver också att olika känslor trycks undan och inte kommuniceras, vilket leder
till ett sinne präglat av smärta, sorg och besvikelse. Utifrån Hedlund tror vi att de
barn som varit tvungna att ta vuxenansvar har blivit hämmade i sin utveckling och
inte fått sina behov tillgodosedda. Vilket i senare skede kan ha lett till att
individen sökt någon form av kompensation, eventuellt i form av sexuella
aktiviteter och utvecklat ett sexmissbruk (Hedlund, 2006).
Som vi kan se i tabell 10 har 35 % av våra informanter fått bevittna fysiskt våld i
sin uppfostringsmiljö. Broberg et al. (2009) beskriver att dessa personer lättare
utvecklar en desorganiserad anknytning till sina uppfostringspersoner, vilka
senare i livet också vanligtvis utvecklar olika former av psykisk ohälsa. Detta
förklaras genom att uppfostringspersonerna skall fungera som beskyddare och
trygghetsgivare när olika faror hotar. När fysiskt våld uppstår mellan dessa rivs
förhoppningar om trygghet ner och barnet blir skyddslöst. Barn som vuxit upp
under dessa förhållanden blir bestulna på sina känslor. En övergivenhet och rädsla
för trygghetspersonerna uppstår (Broberg et al. 2009). Vi tror med grund utifrån
Fjellström (2009) att barn som växer upp under dessa förhållanden bär på en stor
smärta, då behoven som personen hade som barn till mångt och mycket blivit
berövade. Detta kan leda till att vissa av dessa personer skapar ett sexmissbruk,
som en form av överlevnadsstrategi (Fjellström, 2009). En ångestdämpande
metod där andra människor ses som objekt och den känslomässiga kopplingen
stängs av (Nakken, 1996).
De olika processer som sker under barndomen och anknytningstiden är viktiga för
hur individen formas. Störs dessa tillitsprocesser så förlorar barnet
trygghetskänslan. Broberg et al. (2009) beskriver att personer med en
desorganiserad anknytning ofta karaktäriseras av att de har oupplösta
känslomässiga reaktioner i samband med något trauma. Dessa personer har inte
något metodiskt tillvägagångssätt för att få de primära behoven, så som skydd och
närhet, tillgodosedda (Broberg et al. 2009). Nakken (1996) styrker detta påstående
genom att beskriva att olika sorters övergrepp driver på och är en faktor till ett
missbruk, oavsett när i livet det sker. Alla de psykiska påfrestningar övergrepp
medför gör att personen i fråga ser sig själv som ett objekt. Denna process för
med sig att man även objektifierar andra och använder detta för att kunna
kontrollera andra för sin egen vinnings skull (Nakken, 1996).
43
En stor del av våra informanter har angett de har förlorat någon nära anhörig,
närmare 66 %. Många av våra teorier och även tidigare forskning styrker att olika
förluster är en faktor till utvecklingen av sexmissbruket. Nakken (1996) beskriver
att personer som haft en eller flera förluster måste ersätta de förlorade och gör ofta
det genom någon form av missbruk. Vilket leder till att missbrukaren skapar ett
beroendeförhållande till sin nya personlighet (Nakken, 1996). Även Kihlström
(2007) beskriver att dödsfall inom familjen kan vara en bidragande faktor till att
man utvecklar ett sexmissbruk (Kihlström, 2007).
Trivsel i nuläget
Avslutningsvis frågade vi informanterna hur de ser på sin nuvarande situation.
Tabell 13: Nuvarande situation
Antal Procent
Trivs
19
66
Trivs inte
9
31
Totalt
28
97
Internt bortfall 1
3
Som vi kan se i tabellen ovan trivs de flesta med sin nuvarande situation.
Personerna som deltagit i vår studie går idag i någon form behandling för sitt
sexmissbruk. Vi tror att anledningen till att så pass många trivs med sin situation
idag är att de fått hjälp att hantera sitt sexmissbruk vilket gör att de ser ljust på
framtiden. Vi kan även tänka oss att många genom behandlingen träffat
likasinnade och vilket skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet. Även att
dessa personer har getts möjligheten att identifiera sitt problem är något vi tror har
bidragit till denna svarsfrekvens. De personer som inte trivs med sin livssituation i
nuläget har beskrivit att de ser positivt på framtiden och att de är hoppfulla till en
förbättring, men att problemet i nuläget finns kvar.
44
6 Avslutande diskussion
Sammanfattning
Syftet med vår studie var att beskriva och karaktärisera gruppen sexmissbrukare.
En grupp som vi anser är tabubelagd och skambaserad i vårt samhälle. Vår andra
del i syftet var att diskutera och belysa förhållandet mellan personliga
förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk samt att försöka att finna ett
svar på den grundläggande frågan som vi fick när vi berättade om vårt
ämnesområde: ”Jaha, och varför blir man sexmissbrukare?”. De slutsatser som vi i
detta avsnitt redogör för baseras på vårt empiriska material bestående av 29
enkäter. Detta innebär att vi inte har några möjligheter att dra generella slutsatser
om prevalens och förekomst.
Den grupp sexmissbrukare som vi har studerat har till 90 % bestått av män och
10 % av kvinnor. Hos våra informanter skiljer sig civilståndet åt och det är inget
som är utmärkande. Åldersspannet har varit brett, från 22-66 år med en
medelålder på 38 år. Nästan hälften av våra informanter har för närvarande ett
eller fler missbruk utöver sexmissbruket. Gällande åldersfördelningen, jämförde
vi i analysen denna med tidigare forskning, och ansåg med stöd från denna, att
fördelningen ur denna syn var representativ. Vi hade en förförståelse om att det
var män som var sexmissbrukare, vi ser att våra resultat tenderar att peka åt detta
håll. Vi kan dock inte utifrån vår studie och urvalsgrupp klargöra om det är ett
generaliserbart resultat. Vi tänker oss att det kan vara så att det främst är män som
ställer upp på att delta i vetenskapliga undersökningar. Anledningar till detta kan
vi endast spekulera i. Det kan vara så att det är vanligare att män träder fram med
denna form av problematik och att denna form av missbruk är mer accepterad för
män i samhället. Vad gäller åldern finner vi här ingen utmärkande faktor, åldern
är vitt spridd mellan våra informanter. Inte heller när det gäller informanternas
nuvarande civilstånd är det något som är utmärkande. Det som dock kan vara
tänkvärt är att hälften av våra informanter har uppgett att de har ett eller flera
andra missbruk utöver sexmissbruket. Detta är förväntade resultat utifrån en
personlighetsteoretisk utgångspunkt på missbruk och beroende. Det resultat som
vår urvalsgrupp visar på är att inga karaktäriserande drag, utom eventuellt
könsaspekten och kombination av missbruk, går att urskilja. Den beskrivning som
våra informanter har gett av sig själva gällande ålder och civilstånd kan passa in
på vilken grupp som helst.
De flesta av våra informanter uppgav att de hade ett arbete och en inkomst när det
sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende. Vad gäller skolgång hade de
flesta en gymnasial eller högre utbildning. Vår hypotes om att våra informanter
skulle svara att de befann sig i en besvärlig situation med saknad av arbete och
inkomst brast när våra resultat visade sig. Både vad gäller utbildning, ekonomi
och arbete såg situationen i sin helhet relativt bra ut för våra informanter.
Frågorna angående tidpunkten har våra informanter uppgett att de ansåg svåra att
svara på. Detta av den anledningen, att denna tidpunkt är odefinierad för dem dvs.
45
att de inte kan specificera när deras sexuella beteende övergick till ett sexuellt
beroende. Svar på dessa frågor hade förmodligen varit enklare att komma åt
genom intervjuer.
Gällande utmärkande gemensamma drag hos de sexmissbrukare som besvarat vår
enkät kan vi se att en stor del av våra informanter var ensamstående vid denna
tidpunkt och att nästan ingen hade barn. Hälften av våra informanter hade även
missbruk i annan/andra former när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt
beroende. Vi kan se tendenser i resultatet som tyder på att våra informanter hade
en relativt bra situation utåt sett, att ytan de visade upp var relativt bra. Detta
antagande grundar vi på den arbetssituation och den inkomst som personerna
angett att de hade. Vi kan dock inte utesluta att dessa personer på insidan hade en
saknad av närhet och att hälften av våra informanter kände en skam över det
missbruk som redan existerade. Detta är en aspekt som vi anser värdefull att lägga
tyngd på vid framtida forskning. För att nå dessa frågor tror vi att det är bäst att
tillämpa en metod som innefattar djupgående intervjuer. Genom denna metod ges
möjligheten att både ställa följdfrågor att finna djupare förklaringar.
När det gäller svaren på frågorna om barndomen har vi funnit att de flesta av våra
informanter vuxit upp med sammanboende föräldrar men att det i många fall har
skett en separation som har gjort att familjeförhållandet har förändrats. Många av
våra informanter har angett att de vuxit upp i familjesystem som vi klassar som
dysfunktionella. Det är rimligt att anta att dessa familjesystem har varit en
bidragande orsak till utveckling av deras sexmissbruk men det skulle behövas
andra typer av studier i form av att belysa samband, för att utveckla denna
tankegång. Fokus i dessa studier kan förslagsvis läggas på att finna samband
mellan olika former av sexmissbruk och olika uppväxtmiljöer.
Våra informanter har uppgett att de uppställda trygghetsbegreppen till viss del
stämmer med deras upplevelse av barndomen. Medelvärdet som vi fått fram,
genom en generalisering av de angivna siffrorna, syftar till att informanterna inte
upplevt sin barndom som trygg utan att den har haft brister. Basala behov som
känslor av kärlek, närhet, omsorg och social gemenskap har inte varit helt
uppfyllda. Känslor av övergivenhet och orolighet har däremot varit mer
förekommande. De angivna medelvärdena tenderar till att visa på att de
sexmissbrukare som besvarat vår enkät till mångt och mycket inte rankar sin
barndom som trygg. Vi kan dock inte svara på vad det kan finnas för anledningar
till detta eller vad trygghetsbristen har varit. För att få svar på dessa frågor behövs
en annan form av metodundersökning, förslagsvis djupintervjuer.
Vår studie har visat på att hälften av våra informanter har vuxit upp med missbruk
i sin hemmiljö och att över hälften har vuxit upp i ett hem där det förekom
psykisk ohälsa. Vi kan se tendenser på att hemmiljön kan ha haft en inverkan på
sexmissbruket. Detta är en tanke som behöver utvecklas genom fördjupande
studier för att kunna bekräftas. Vi kan inte säga att det är anledningen till att
personerna idag har ett sexmissbruk men vi kan se ett samband mellan våra
informanter som visar på att relativt många vuxit upp i en orolig hemmiljö. Detta
empiriska underlag tillsammans med teorier och tidigare forskning styrker vår
tolkning om att denna form av hemmiljö kan ha haft en inverkan på utvecklingen
av sexmissbruket. Det behövs dock vidare studier för att bekräfta detta.
Sammanfattningsvis visar våra forskningsresultat på att sexmissbruket hos våra
46
informanter kan ha haft en grund i deras barndom. Det finns tendenser som visar
på att det här har funnits känslor av skam och ångest och en saknad av fullständig
trygghet.
Vårt resultat styrker vår tredje hypotes gällande upplevelsen av psykiska, fysiska
och sexuella övergrepp. Nästan alla våra informanter uppger att de har varit
utsatta för någon form av övergrepp. Vår studie visar på att det endast är två
personer som angett att de inte varit utsatta för någon form av övergrepp.
Vanligast var fysiska övergrepp i form av slag och sparkar. Med dessa siffror till
grund kan vi se att upplevda övergrepp är gemensamma för vår urvalsgrupp av
sexmissbrukare. Tidigare forskning och teorier pekar på att dessa former av
övergrepp hanteras genom copingstrategier. Detta är inget vi genom våra resultat
kan se. Vi har endast undersökt vilka former av övergrepp våra informanter
uppgivit att de blivit utsatta för. Utifrån vår studie kan vi inte klargöra om våra
informanter skapat sexmissbruket som en copingstrategi utan det krävs djupare
studier för att klarlägga detta.
Vi har i denna studie belyst och diskuterat flera olika personliga förutsättningar
som visat sig vara gemensamma för de 29 sexmissbrukare som deltagit i vår
studie. Det kan dock, som vi inledningsvis i denna studie nämnde, finnas fler
personliga förutsättningar att belysa och diskutera hos dessa personer. Slutligen
skall det finnas i åtanke att de resultat vi har framställt endast är representativt för
vår urvalgrupp och inte några resultat som utan vidare studier går att generalisera.
Med den kunskap vi nu har inom området sexmissbruk anser vi att det finns delar
som behöver tänkas över inom det praktiska sociala arbetet. Framförallt anser vi
att yrkesverksamma socialarbetare behöver ha i åtanke att denna problematik
existerar. Att de bemöter personer med denna problematik genom ett
professionellt förhållningssätt. Vi menar även att de som arbetar med det praktiskt
sociala arbetet behöver arbeta med problemet utifrån de metoder och de
kunskaper som i nuläget finns att tillgå. Vi anser att socialarbetarna praktiskt
måste sprida kunskap för att öka förståelsen för denna problematik, så att
samhällets normer och mediernas framställda bild av sexmissbruk kan förändras.
Framtida forskning
I vår enkät gavs informanterna utrymme att uttrycka sina synpunkter och
kommentarer kring de ställda frågorna. De fick även möjlighet att beskriva om de
upplevt att enkäten saknat några aspekter som skulle varit värda att belysa. Här
har vi blivit informerade om att det barn och ungdomsperspektiv, som vi i vår
metoddiskussion klarlagt att vi har missat, kunde varit av värde. Informanterna
nämnde även att psykosociala faktorer i barndomen, utöver deras hemmiljö, kan
vara av vikt för utvecklingen av ett sexmissbruk. Vi ser att informanterna söker
efter att få förklara och vidareutveckla sina svar, framförallt gällande upplevda
övergrepp.
Vi har i avsnittet Sammanfattning, belyst områden som vi anser behöver forskas
vidare inom. Vi har i det avsnittet gett indikationer på områden som vi anser
intressanta och relevanta att genomföra vidare studier på. Vi anser att sexmissbruk
47
är ett ämnesområde som kontinuerligt behöver studeras och undersökas för att
problematiken skall kunna lösas, för att behandlingsmetoder skall kunna anpassas
och för att problemet skall kunna förstås. Vårt steg var ett i rätt riktning men det
är en lång väg kvar. Förslagsvis ser vi att denna studie skulle gynnas av en
kompletterande studie i form av djupgående intervjuer. En studie som till skillnad
från vår fokuserar på att besvara frågorna varför, hur och i vilken omfattning. Svar
som vi i denna studie inte sökt. Bland annat vet vi inte hur övergreppen har gått
till, av vem, i vilken omfattning och vid vilken ålder. Vi vet inte heller hur
situationen på ett djupare plan såg ut vid den tid då sexmissbruket utspelade sig.
Ytterligare en intressant fundering som vi anser att det borde forskas kring är
vilka olika former av sexmissbruk som finns, en definition av vad begreppet
innebär samt svar på när ett sexuellt beteende kan klassas som ett missbruk.
48
7 Referenslista
Litteratur
Broberg, Anders/ Risholm Mothander, Pia/ Granquist, Pehr/ Ivarsson, Tord
(2009): Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm:
Natur och Kultur
Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Carnes, Patrick (1992): Don’t call it love – recovery from sexual addiction.
United States of America: Bantam Books
Carnes, Patrick (2001): Out Of The Shadows – Understanding Sexual Addiction.
Hazelden Center City, Minnesota: CompCare publishers
Fjellström, Torbjörn (2009): Nya kärlekens dysberoende; en studie i den sjuka
sexualiteten och dess helande. Vaxholm: Corax förlag
Forsberg, Gunnar/ Wallmark, Johan (2002): Nätverksboken – om mötets
möjligheter. Stockholm: Liber AB
Hedlund, Eva (1999): Män med sexuell beroendeproblematik. Bjärum: Carlsson
bokförlag
Hedlund, Eva (2006): Sexualitetens irrgångar. Falun: Carlsson bokförlag
Hedlund, Eva (2011): ”Jag glömde tid och rum” – samtal om sexberoende.
Smedjebacken: Carlsson bokförlag
Kihlström, Jofen (2007): Böjelser & Begär – en kritik av medicinens
beroendebegrepp. Universitetsbiblioteket. Tryck: Intellecta DocuSys, V Frölunda
Kvale, Steinar (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Nakken, Craig (1996): Jaget och missbrukaren. Svenska rådet för alkohol- och
beroendefrågor. Stockholm: Proprius förlag
Trost, Jan (2007): Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4
49
Öquist, Oscar (2003): Systemteori i praktiken – systemteorins tillämpning inom
utbildning, vård, socialt arbete. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Internetkällor
Andersson, Robert (2001) Journalist Aftonbladet. Sexmissbrukaren löser alla sina
problem genom att ha sex. Elektronisk på Aftonbladets hemsida:
http://www.aftonbladet.se/halsa/article10225195.ab Hämtad: 2012-04-02
Attendo (2010) Behandling av alkohol- och drogberoende
http://www.attendo.com/sv/se/individ-och-familj/vara-tjanster/beroendevard/Varbehandlingsmodell/ Hämtad: 2012-04-14
Forsa folkhögskola (2011) Craig Nakken Seminarium 17-18 maj –
Föreläsningsmaterial http://www.lg.se/Folkhogskolor/Forsa-folkhogskola/Forsafolkhogskola/Aktuellt/Craig-Nakken/ Hämtad: 2012-04-14
GUPEA, Gothenburg University Publications Electronic Archive (2009)
Sökord: ADHD* http://gupea.ub.gu.se/simplesearch?query=ADHD*&submit=S%C3%B6k
Sökord: Sexmissbruk* http://gupea.ub.gu.se/simplesearch?query=sexmissbruk*&submit=S%C3%B6k Sökning gjordes: 2012-03-07
Regeringskansliet (2011) Sexköpslagen (6 kap. 11 § brottsbalken)
Utbildningsdepartementet http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/116601 Hämtad:
2012-04-10
Rockesholm (2011) Seminarium med Craig Nakken
http://www.rockesholm.com/2011/06/02/seminarium-med-craig-nakken-3056882
Hämtad: 2012-04-14
Inspiration till enkät
Gothenburg University Publications Electronic Archive (2010/2011) Jag arbetar
med den jag är. Elektronisk på GUPEA:s hemsida:
http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25045/1/gupea_2077_25045_1.pdf Hämtad:
2012-03-12 Författare: Anna Andersson, Madelaine Andersson och Sabina
50
8 Bilagor
Bilaga 1
Institutionen för socialt arbete
Under vårterminen 2012 kommer vi, Sara och Madeleine, att skriva vår Cuppsats vid Institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. Syftet
är att fördjupa kunskapen om sexmissbruk och vilka faktorer som kan
ligga bakom utvecklandet av ett sådant. För att denna undersökning skall
bli möjlig behöver vi din hjälp. Vi är mycket tacksamma om Du tar dig tid
att svara, utan din hjälp är denna studie inte möjlig!
Deltagandet är frivilligt och Du kommer att vara anonym. Resultatet av
studien kommer att presenteras i vår kommande C-uppsats. Det
insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt.
Enkäterna måste vara oss tillhanda senast den 2 april 2012.
Vid eventuella frågor vänligen kontakta oss,
telefon: …
mail: …
Tack för din medverkan och din hjälp!
Med vänliga hälsningar,
Socionomstudenterna Sara och Madeleine
51
Bilaga 2
Institutionen för socialt arbete
Denna enkät handlar om din levnadssituation idag samt hur den sett ut
tidigare i ditt liv. Enkäten kommer att fokusera på olika faktorer som kan
ha haft en inverkan till vart i livet Du befinner dig i idag. Vi är tacksamma
om Du besvarar denna enkät genom att sätta ett kryss på det alternativ
som stämmer bäst överrens med ditt svar. Om det är någon fråga där Du
anser dig kunna besvara två alternativ, välj det svar som stämmer bäst
överrens. Om Du besvarar fel, täck över rutan och sätt ett kryss i rätt
alternativ.
Vi är intresserade av att få veta lite kort om dig som person. Här kommer fyra
frågor där Du får beskriva dig idag.
1. Är Du
eller
□ Man
□ Kvinna
2. Hur gammal är Du?
Jag är ______ år gammal.
3. Vad är ditt nuvarande civilstånd?
□ Ensamstående
□ Särbo
□ Sambo
□ Gift
□ Nyseparerad (inom 12 månader)
4. Förutom ditt sex/kärlek/relationsmissbruk, har Du någon annan typ
av missbruk?
□ Ja, _____________ missbruk
52
□ Nej
Vi är nu nyfikna på att få veta mer om den levnadssituation som Du befann dig i
när du började uppleva din relation till sex som problematisk. Vid svar på
frågorna nedan ber vi dig tänka tillbaka på den tiden, då ditt sexuella beteende
övergick till ett sexuellt beroende.
5. Vilken sexuell läggning hade Du?
□ Heterosexuell
□ Homosexuell
□ Bisexuell
□ Transsexuell
6. Vad hade Du för civilstånd när ditt sex/kärlek/relationsmissbruk
utspelade sig för första gången?
□ Ensamstående
□ Särbo
□ Sambo
□ Gift
□ Nyseparerad (inom 12 månader)
7. Hade Du barn?
□ Ja
□ Nej
8. Vilken utbildningsnivå passade bäst in på dig?
□ Icke gymnasial utbildning
□ Gymnasial utbildning
□ Högskola/Universitet
9. Hur mycket arbetade Du?
□ Pensionär
□ Arbetslös
53
□ Arbetande
Antal procent? ______%
10. Vad hade Du för ungefärlig inkomst efter skatt?
(Barnbidrag och liknande bidrag inkluderat)
□ Försörjningsstöd och/eller sjukpenning
□ 0-10000 kr
□ 10001- 20000 kr
□ 20001- 30000 kr
□ 30001 kr och 
11. Förutom ditt sex/kärlek/relationsmissbruk, hade Du någon annan
typ av missbruk?
□ Ja, _____________ missbruk.
□ Nej
Vi är nu intresserade av att få veta lite om din barndom och uppväxt. Följande
frågor kommer alltså att kretsa kring dina barndoms- och uppväxtår. Vi ber dig att
välja de svarsalternativ som bäst passar in på din dåvarande situation. Vi ber dig
därför tänka tillbaka till tiden då du var 0-14 år gammal.
12. Vilken typ av boendeform hade Du i huvudsak under din
uppväxt?
□ Bostadslös
□ Hyresrätt
□ Bostadsrätt
□ Villa
□ Institution
13. Familjeförhållande vid: 0-2 år
Ensamstående förälder
□
3-4 år
□
5-7 år
□
8-14
□
Skilda föräldrar
□
□
□
□
Sammanboende föräldrar
□
□
□
□
54
Boende hos annan vuxen
□
□
□
□
Institution
Familjehem
□
□
□
□
□
□
□
□
14. Vilken konstellation stämde bäst in på dig?
□ Ensambarn
□ Syskon
15. Hur skulle Du beskriva sättet Du blev uppfostrad på?
□ Auktoritär
Genom kontrollerande vuxna som satte regler som skulle följas. Regelbrott straffades.
□ Auktoritativ
Krav och regler fanns, men kommunicerades med lyhörda vuxna.
□ Oengagerade
Inga regler eller krav fanns för mig.
16. Om du ser tillbaka på din barndom, hur väl stämmer dessa
begrepp överens med din upplevelse av din barndom?
(Ringa in den siffra som stämmer bäst överens)
Stämmer inte alls
Stämmer till viss del
Stämmer helt
Kärleksfull:
1
2
3
4
5
Omsorgsfull:
1
2
3
4
5
Orolig:
1
2
3
4
5
Social gemenskap:
1
2
3
4
5
Övergiven:
1
2
3
4
5
Närhet:
1
2
3
4
5
17. Växte Du upp i ett hem där det förekom missbruk?
□ Ja
□ Nej
18. Om ja, missbruk i vilken/vilka form/former?
19. Växte Du upp i ett hem där det förekom psykisk ohälsa?
55
(exempelvis: depression, ångest, stress, självmordstankar)
□ Ja
□ Nej
20. Om ja, psykisk ohälsa i vilken/vilka form/former?
Här kommer några frågor där vi är intresserade av att få veta mer om olika
händelser som kan ha förekommit under din livstid. Nu fokuserar vi alltså på
händelser som kan ha uppkommit någon gång under ditt liv. Vi är medvetna om
att vissa frågor kan vara känsliga att besvara, men vi ber dig ändå att försöka
besvara frågorna så gott Du kan.
21. Har Du någon gång blivit utsatt för fysiskt våld som inneburit slag
eller sparkar?
□ Ja
□ Nej
22. Har Du någon gång blivit tvungen att gömma skador och sår som
uppkommit genom fysiskt våld?
□ Ja
□ Nej
23. Har Du någon gång blivit tvingad till att visa dig naken?
□ Ja
□ Nej
24. Har Du någon gång utan ditt godkännande, blivit smekt på intima,
eller i närheten av intima kroppsdelar?
□ Ja
□ Nej
25. Har Du någon gång blivit tvingad till oralsex?
56
□ Ja
□ Nej
26. Har Du någon gång blivit tvingad till samlag?
□ Ja
□ Nej
27. Har Du någon gång blivit tvingad till att titta på pornografiska
bilder/filmer?
□ Ja
□ Nej
28. Har Du någon gång behövt dölja eller ljuga om de sexuella
kränkningar Du varit utsatt för?
□ Ja
□ Nej
29. Har Du någon gång blivit utsatt för kränkande påpekanden om
din kropp?
□ Ja
□ Nej
30. Har Du bevittnat fysiskt våld i din uppfostringsmiljö?
□ Ja
□ Nej
31. Har Du förlorat någon nära anhörig?
□ Ja, nämligen: ______________
□ Nej
32. Var Du tvungen att ta vuxenansvar som barn?
(Här undrar vi om du blev tvingad till att ta ett ansvar som förkortade din
barndom. Det vill säga om du fick ”växa upp för fort” och miste det andra barn i
din omgivning fick ta del av.)
57
□ Ja
□ Nej
33. Hur ser Du på din livssituation i nuläget?
□ Trivs
□ Trivs inte
34. Hur ser Du på framtiden när det gäller ditt
sex/kärlek/relationsmissbruk, kan Du beskriva kort?
35. Har du några synpunkter eller kommentarer kring enkäten? Finns
det några aspekter av din situation idag som du upplever att vi har
missat?
Du har nu besvarat vår enkät. Vänligen lägg tillbaka enkäten i
det vita kuvertet och lämna det på samma plats där du tog det
eller till samma person du fick det av. Om inte andra
instruktioner ges vid enkättillfället.
Tusen tack för din medverkan!
58
Bilaga 3
Institutionen för socialt arbete
Hej,
Tusen tack för att Ni hjälper oss med utdelningen och insamlingen av
materialet till vår C-uppsats!
Vi skickar här 20 enkäter till Er som vi hoppas att få besvarade. Varje
enkät ligger i ett kuvert. Tanken är att personen som besvarat enkäten,
därefter lägger tillbaka enkäten i kuvertet, försluter det och ger till er. På
detta sätt kommer alla uppgifter och svar att behandlas konfidentiellt.
Efter att ni samlat in enkäterna ber vi er lägga dessa i det bruna större
kuvertet vi skickar med, även de obesvarade enkäterna ber vi att få
medskickade här. Det bruna kuvertet är föradresserat till oss.
Om kuvertet eventuellt skulle försvinna är adressen
…
Vi är tacksamma om enkäterna är oss tillhanda senast den 2 april 2012.
…
Vid frågor kan ni nå oss på telefon
Med vänliga hälsningar,
Socionomstudenterna Madeleine Boström och Sara Hassani Westerberg
59