När sex blir ett missbruk
När sex blir ett missbruk En kvantitativ studie om sexmissbruk SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt arbete, 15 hp Scientific Work in Social Work, 15 higher education credits Grundnivå 2012-04-23 Författare: Madeleine Boström och Sara Hassani Westerberg Handledare: Daniel Uhnoo Abstract Titel När sex blir ett missbruk En kvantitativ studie om sexmissbruk Författare Madeleine Boström och Sara Hassani Westerberg Nyckelord Sexmissbruk Sexmissbrukare Personliga förutsättningar Denna studie är en C-uppsats skriven på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Studien är inriktad på ämnesområdet sexmissbruk, som är ett tabu och skambelagt ämne i vårt samhälle. Studiens syfte är dels att beskriva och karaktärisera gruppen sexmissbrukare, samt att diskutera och belysa förhållandet mellan personliga förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk. Syftet har brutits ner i tre frågeställningar som konkretiserar de personliga förutsättningar som undersöks. De personliga förutsättningar som berörs i studien är framförallt sexmissbrukarnas socioekonomiska situation, olika former av upplevda övergrepp och deras barndom. För att besvara syftet och frågeställningen har hypoteser ställts upp, vilka grundar sig i författarnas förförståelse, teorier och tidigare forskning. Genom en enkät har studiens empiri samlats in och sammanställts. Totalt ligger 29 enkäter till grund för denna kvantitativa studie. 90 % av de svarande var män och åldersspannet var mellan 22-66 år. Resultatet visar att de flesta informanterna har vuxit upp i dysfunktionella familjesystem där en fullständig känsla av trygghet har saknats och psykisk ohälsa samt missbruk ofta förekommit. En stor del av informanterna har blivit utsatta för olika former av övergrepp. Resultaten visar på att flera av dessa personer har eller har haft en inverkan av andra missbruk. Sammanfattningsvis hade personerna som denna studie grundar sig på en acceptabel socioekonomisk situation vid den tidpunkt då deras sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende. 2 Innehållsförteckning 1 Introduktion ..........................................................................................................6 Syfte .....................................................................................................................7 Frågeställning.......................................................................................................7 Nyckelbegrepp .....................................................................................................7 Hypoteser .............................................................................................................8 Diskussion kring begreppet sexmissbruk ............................................................8 2 Tidigare forskning...............................................................................................11 Utmärkande familjesystem och övergrepp ........................................................11 Relationsstörningar och skamkänslor ................................................................12 Bekräftelsebehov och närhet ..............................................................................13 Skadad självbild och sökande av kontrollbehov ................................................14 Sammanfattning .................................................................................................15 3 Teoretiska utgångspunkter ..................................................................................16 Desorganiserad anknytning enligt anknytningsteorin........................................16 Personlighetsteori om missbruk .........................................................................17 Systemteori och sociala nätverk ........................................................................18 Diskussion kring teorival ...................................................................................19 4 Metod ..................................................................................................................20 Metodval ............................................................................................................20 Induktion och deduktion ....................................................................................21 Förförståelse.......................................................................................................22 Urval ..................................................................................................................22 Enkätutformning ................................................................................................23 Analysmetod och inläsning av empiri ...............................................................25 Bortfall ...............................................................................................................26 Metoddiskussion ................................................................................................26 Etiska överväganden ..........................................................................................29 5 Resultat och Analys ............................................................................................31 Informanter ........................................................................................................31 Dåvarande socioekonomisk situation ................................................................32 Missbrukssituation .............................................................................................35 Barndomsår och uppväxtmiljö ...........................................................................37 Upplevda fysiska, psykiska och sexuella övergrepp .........................................41 3 Trivsel i nuläget .................................................................................................44 6 Avslutande diskussion ........................................................................................45 Sammanfattning .................................................................................................45 Framtida forskning .............................................................................................47 7 Referenslista........................................................................................................49 Litteratur ............................................................................................................49 Internetkällor ......................................................................................................50 Inspiration till enkät ...........................................................................................50 8 Bilagor ................................................................................................................51 Bilaga 1 ..............................................................................................................51 Bilaga 2 ..............................................................................................................52 Bilaga 3 ..............................................................................................................59 4 Förord Vi vill rikta ett stort Tack till de personer, organisationer och kliniker som har hjälpt oss att göra denna studie möjlig. Av anonymitetsskäl väljer vi att varken skriva ut namn på personer, organisationer eller kliniker. Ni vet själva vilka ni är, och vi är Er evigt tacksamma. Ett extra stort Tack vill vi även rikta till vår handledare Daniel Uhnoo, som har stöttat oss under uppsatsarbetets gång. 5 1 Introduktion Vad har Tiger Woods, Charlie Sheen och David Duchovny gemensamt? De är alla män, de är alla kända och de har alla blivit framställda i media som sexmissbrukare. Sexmissbruk framställs i media som ett skamfullt och tabubelagt beteende, vilket har skapat samhällets normer kring denna problematik. Tidigare forskning på detta område skriver att sexmissbruk är ett tabubelagt begrepp som det inte talas öppet om, en beroendeproblematik fylld med skam som går emot samhällets normer (Carnes, 1992). Skammen, samhällets normer och tabun är det vi tog fasta på när vi valde att skriva om ämnet sexmissbruk. Den skamfulla och negativa bild som medierna har framställt överensstämmer med vår bild av hur sexmissbruk uppfattas. En bild som vi vill uppmärksamma och starta diskussioner kring, ett ämne där vi vill att tabun skall försvinna och ett problem som vetenskapligt kan förstås utan mediernas präglade normer och värderingar. Av denna anledning kommer vi att skriva vår uppsats om sexmissbruk. År 2001 uttalade sig psykoterapeuten Torbjörn Fjellström om att 15 % av alla män och 5 % av alla kvinnor i Sverige missbrukar sex i olika former. Han anser att detta är en siffra som troligtvis kommer att öka (Andersson, 2001). Vi har inte funnit någon statistik på hur det ser ut i dagsläget men med dessa siffror till grund, anser vi att denna beroendeproblematik är relativt väl etablerad i vårt svenska samhälle idag. När vi talat om för våra vänner och kurskamrater att vi skall göra en uppsats om sexmissbruk har reaktionerna varit många. Vi har blivit bemötta genom skratt och fniss, nästintill som att vårt ämnesval inte blivit taget seriöst. Reaktionerna tror vi grundar sig i okunskap kring detta ämnesområde. Frågor som ”är det en självstudie eller?” och ett gott skratt på det, har varit vanliga. Men så kom frågan som ligger till grund för denna studie ”Jaha, och varför blir man sexmissbrukare?”… Enligt vår mening är sexmissbruk ett relativt outforskat begrepp och tillstånd. Detta grundar vi inte bara på de reaktioner vi fick, utan även på vår research inom detta område. När vi sökte med sökordet: sexmissbruk* i GUPEA, Gothenburg University Publications Electronic Archive, som är Göteborgs universitets uppsatsdatabas gav detta sökord endast fyra träffar (GUPEA, 2009). För att jämföra detta med ett ämnesområde som vi antog skulle vara relativt stort sökte vi på sökordet: ADHD* i samma databas (GUPEA, 2009). Detta ämnesområde fick 152 träffar. Det är en alldeles för liten sökning för att vi skall kunna klassa sexmissbruk som outforskat men resultatet av denna sökning i samband med reaktionerna på vårt ämnesval gav oss ett ännu större intresse av att fördjupa kunskaperna och uppmärksamma detta ämnesområde. Vi anser att forskning måste bedrivas inom detta område, för att kunskapen skall öka vilket i sin tur förhoppningsvis medför att vårt samhälles sociala normer kring 6 detta fenomen förändras. Vi hoppas på att kunna fördjupa kunskaperna och uppmärksamma detta tabubelagda problem genom denna uppsats. Vi kommer att fokusera på att studera och belysa vanligt förekommande personliga förutsättningar hos sexmissbrukare. Vi har varit tvungna att avgränsa oss när det gäller att se till olika personliga förutsättningar. För att ta del av vår avgränsning se syfte och frågeställning nedan. Syfte Syftet är att beskriva och karaktärisera gruppen sexmissbrukare, samt att diskutera och belysa förhållandet mellan personliga förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk. Frågeställning 1. Fanns det några gemensamma drag hos sexmissbrukarna när deras sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende? 2. Vad i barndomen är utmärkande och kan ha haft en inverkan på utvecklingen av sexmissbruket? 3. Kan upplevelsen av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp ha ett samband med sexmissbruket? Nyckelbegrepp Här nedan kommer vi att definiera de nyckelbegrepp vi använder oss av i syftet och frågeställningen ovan. Personliga förutsättningar Med personliga förutsättningar menar vi i denna studie, olika faktorer som kan ha haft en påverkan på individen. Exempelvis olika uppväxtmiljöer, utbildningsnivåer och om man har varit utsatt för olika typer av övergrepp. Barndom När vi skriver om barndomen syftar vi till den åldersperiod då personen var mellan 0-14 år gammal. Vi har lagt en utgångspunkt i anknytningsteorin och bygger detta åldersspann på denna teori. Sexuella, fysiska och psykiska övergrepp Med sexuella övergrepp menar vi övergrepp som handlar om sexuella handlingar, som personen inte har gett sitt medgivande till. Exempel på olika sexuella övergrepp som vi kommer att beröra är: våldtäkt, tvång till olika sexuella aktiviteter och sexuellt ofredande. Med fysiska övergrepp syftar vi på handlingen våld. Det kan till exempel vara knuffar, slag eller sparkar. 7 När vi i denna studie skriver om psykiska övergrepp, så syftar vi på de psykiska övergreppen som handlar om psykiska kränkningar, exempelvis då individen känt en saknad av omtanke. Vi syftar även på när barnet befinner sig i en situation där hon/han tvingas ta på sig ett för stort vuxenansvar, när personen får se på när andra bli utsatta för fysiska övergrepp och om individen behövt gömma skador och blåmärken. Hypoteser Ur tidigare forskning, ur teorier och även ur vår förförståelse har vi formulerat tre hypoteser som vi i denna studie valt att pröva. Bakgrunden till hypoteserna utvecklas närmare i avsnitten om Tidigare forskning och Teoretiska utgångspunkter, men vi vill här ge er en kortare förklaring till dem. Forsberg och Wallmark (2002) skriver att traumatiska händelser och stressade situationer kan påverka människan negativt om dennes nätverk och sociala stöd inte fungerar (Forsberg & Wallmark, 2002). Vi tänker oss att denna förklaring är rimlig och kommer därför att testa den i vår första hypotes. Vår första hypotes är att sexmissbrukaren befann sig i en besvärlig situation när sexmissbruket kom att utspela sig. Hypotesen grundar sig i att vi tänker att ju besvärligare situationen var för individen desto större var risken för uppkomsten av ett sexmissbruk. Vi tänker att personen var arbetslös, saknade familj och närhet, eventuellt hade en pressad ekonomisk situation och ett flertal andra missbruk. Vi kommer därför att fokusera på att ta reda på hur dessa faktorer såg ut hos individen under denna tidpunkt. Broberg et al. (2009) anser att en brist av trygghet i barndomen kan utveckla oro och ångest och menar att skuld och skam i uppfostran utvecklar denna ångest (Broberg et al. 2009). Vår andra hypotes grundar sig därför i att vi tror att sexmissbruket har en grund i individens barndom, att det här har varit en brist av trygghet. Att sexmissbruket har utvecklats för att dämpa individens ångest. Vi vill därför se om det finns några faktorer i individens barndom som kan ha haft en inverkan på sexmissbruket. Hypotes tre grundar sig på att vi antar att en stor del av sexmissbrukarna har varit utsatta för psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp och att de av denna anledning utvecklat sexmissbruket som en form av copingstrategi. Denna hypotes grundar vi framförallt på en amerikansk studie gjord av Patrick Carnes (se Carnes, 1992, sid 424-425). Diskussion kring begreppet sexmissbruk Här nedan kommer vi att föra en diskussion kring begreppet sexmissbruk och klargöra vår definition av begreppet. Vi kommer även att beskriva vad ett sexmissbruk är, hur det är att leva med och vad som utmärker att det sexuella beteendet har gått över till ett missbruk. Vi vill med denna text ge en förtydligande bakgrundsinformation om vårt ämnesområde. 8 Kihlström (2007) tar upp diskussionen om begreppet sexmissbruk, om tillståndet har en reell existens eller ej. Han syftar på att oavsett om tillståndet existerar eller inte så används fenomenet av individer i dess identitetsskapande, vid gruppträffar, på behandlingskliniker osv. (Kihlström, 2007). Med detta vill vi poängtera att vi kommer att undersöka sexmissbruket som ett socialt faktum, oberoende av tillståndets reella existens. Enligt vad vi har förstått är sexmissbruk inte definierat som en diagnos enligt DSM IV och kan därför inte heller i en vetenskaplig studie betraktas som detta. Av denna anledning kommer ni i vår studie även att stöta på ett flertal begrepp som vi menar har samma innebörd och betydelse; sexuellt dysberoende, sexmissbruk, sexuellt beroende, sexberoende, sexuellt missbruk, sex addict, sexual addiction. I denna studie har vi valt göra dessa begrepp till synonymer då det inte är inom begreppsdefinitionen vi valt att lägga vår tyngdpunkt. Vi anser att sexmissbruk är ett brett och vitt begrepp. Som vi i stycket ovan diskuterar finns det ingen konkret definition av vad tillståndet innebär eller vad tillståndet skall benämnas som. Det är inte klarlagt om det är en sjukdom eller en form av psykisk ohälsa, det är inte heller definierat om tillståndet är genetiskt ärftligt eller om det påverkas av miljön. Kort kan det sägas att det är relativt lite kring sexmissbruk som är definierat och tydliggjort. Att varken begrepp eller tillstånd är definierade, anser vi till mångt och mycket ligger på det medicinska och psykologiska arbetets forskningsfält. Sexmissbruket har ur de sociala normerna kommit att uppfattas som en sinnessjukdom, där individen inte kan kontrollera sitt sexuella behov. Detta präglade synsätt av problemet medför att det sociala arbetets forskningsfält måste rikta uppmärksamhet och kunskapstillförsel till detta område, dels för att påverka uppfattningen och normerna av sexmissbruket samt för att öka förståelsen för problematiken. Att tillståndet inte är definierat och att begreppet inte är konkretiserat är enligt vår mening en brist i forskningen. Vår C-uppsats har en begränsad tidsaspekt vilket gör att vi inte har tid nog, att skaffa oss den kunskap och empiri som denna definition och konkretisering av begreppet och tillståndet skulle kräva. Detta lämnar vi till de forskare som redan etablerat sig inom detta område, som redan samlat år av kunskap och förhoppningsvis har möjlighet att i framtiden redogöra för dessa uppgifter. Vi kommer istället att lägga vikt vid att studera faktorer och målgruppen. Genom att studera dessa fenomen kommer vi att närma oss frågan om tillståndet kan ha en ärftlig faktor eller om det möjligen är så att miljön och den yttre omgivningen leder personen till sexmissbruket. Vår definition av sexmissbruk är att individen har ett okontrollerbart beteende när det gäller den sexuella dragningskraften. Vare sig det är en dragningskraft till pornografi, andra människor eller relationer så anser vi att den grundar sig i en sexuell kraft. Vi kan inte intyga att de personer som valt att delta i denna studie känner igen sig i vår definition av sexmissbruk. Det vi kan intyga är att dessa personer anser sig ha ett sexmissbruk, i den definition de själva valt att detta begrepp har. Carnes (2001) menar att en person med sexmissbruk, utåt sett, kan se ut som vilken annan människa som helst. Sexmissbruket är så dolt att det varken syns eller märks av omgivningen. Först när vi förstår hur dolt sexmissbruket är kan vi relatera till att de 15 % av männen eller 5 % av kvinnorna i vårt samhälle kan vara 9 någon i vår närhet. Dessa siffror tyder på att sexmissbruk förekommer. Det är ingen ovanlig problematik utan något som ett flertal personer har. Sexmissbruket förnekas genom skämt, skratt och flams. Det anses i många kretsar som något komiskt och oseriöst, nästintill önskvärt. Men de underliggande orsakerna till uppkomsten av denna problematik och konsekvenserna av den är alltför många för att de skall ses som ett komiskt och skämtsamt tillstånd (Carnes, 1992). Carnes (2001) skriver vidare att ett sexmissbruk inte platsar bland samhällets normer. Att beteendet ses som udda och att personen därför stöts undan om denne visar sitt beteende. Han skriver vidare att omgivningen drar sig undan om en person visar sig vara en sexmissbrukare, med anledning av normerna som finns i samhället. Sexmissbrukaren dömer sig själv utifrån de sociala normerna, normer som denne inte kan leva upp till. Rädslan för skammen gör att sexmissbrukaren i många fall lever i en stor förnekelse och lögn (Carnes, 2001). Missbruksrelationen är den centrala delen i en sexmissbrukares liv och allt kretsar kring denna. Lögnerna kring missbruket blir mer verkliga, för individen, än den faktiska missbrukssituationen. Sexmissbrukaren lever ofta med en stor skam och utvecklar därför ett dubbelliv, livet i den riktiga världen och i missbruksvärlden. Denna upplevelsebild av hur världen ser ut bildar missbrukarens verklighet. Sexmissbruket blir en form av sinnessjukdom där verklighetsbilden är förstörd (Carnes, 2001). Det som skiljer en sexmissbrukare från en ”vanlig” sexuell person är att sexmissbrukaren använder sex som ett grundläggande redskap för att kontrollera sitt känslomässiga liv. Många missbrukare känner att de har ett ”hål” i sin personlighet. För att fylla dessa hål använder sig individen av en copingstrategi i form av fantasier och besatthet av sex. Utan sexuella aktiviteter faller sexmissbrukarens värld samman. Hela dagen kretsar kring den sexuella besattheten och de basala behoven så som mat, sömn och arbete har en lägre prioritet än det sexuella behovet (Carnes, 1992). 10 2 Tidigare forskning Här kommer vi att redogöra för den kunskap som vi valt ut inom vårt aktuella område. Vi har gjort en orientering i den tidigare forskning som kretsar kring sexmissbruk och dess faktorer, dels för att underbygga våra frågeställningar med kunskap och dels för att kunna återkoppla våra resultat till den forskning som redan finns. Både internationella som nationella studier har fångat vårt intresse och styrkt våra kunskaper. Vi har valt ut fyra forskare som har olika utgångspunkter och infallsvinklar på problematiken, en är psykolog, en är sociolog och två är psykoterapeuter. Detta gör att vi får en bredd på vår tidigare forskning med spetsinriktning mot olika faktorer och bakgrundshistorier. Vi kommer även att diskutera tillförlitligheten i den forskning vi använder oss av. Slutligen i detta avsnitt finns en sammanfattning där vi sammanställt de faktorer som tidigare forskning gemensamt har poängterat. Utmärkande familjesystem och övergrepp Doctor of Philosophy, psykologen Patrick Carnes är en amerikansk framträdande expert inom området sexmissbruk. Vi har valt att använda oss av två av hans böcker vid genomförandet av denna studie. Out Of The Shadows – Understanding Sexual Addiction (2001) har vi använt i avsnittet Diskussion om begreppet sexmissbruk. Även boken Don’t Call It Love – Recovery From Sexual Addiction (1992) användes i detta stycke. Vi kommer här nedan att göra en närmare redogörelse av denna bok vilken vi bygger en stor del av vår studie på, både vid skapandet av enkäten som vid analysen och resultatpresentationen. Boken Don’t Call It Love – Recovery From Sexual Addiction bygger på Patrick Carnes studie där ca.1000 sexmissbrukare deltog genom att intervjuas och besvara enkäter. Dessa sexmissbrukare hade alla skilda livsberättelser, den gemensamma nämnaren var dock att de alla var oförmögna att stoppa sitt sexuella beroende (Carnes, 1992). Vi kommer här nedan göra en kort genomgående beskrivning av de faktorer som Carnes uttrycker har ett samband med sexmissbruket. Carnes (1992) beskriver att sexmissbrukare ofta har växt upp med föräldrar, eller andra vårdnadshavare som har ett eller flera missbruk, att de ofta kommer från icke fungerande familjer. Han beskriver att dessa personer ofta har varit utsatta för olika övergrepp under sin barndom och sina uppväxtår. Barn som känner sig övergivna, saknar skydd, stöd och hjälp eller har en saknad av intimitet i uppväxten är extra känsliga för att senare i livet utveckla ett sexuellt missbruk (Carnes, 1992). Carnes (1992) betonar att det som driver sexmissbrukarens beteende är skammen, människor med en djup skampersonlighet är känsliga för missbruk och medmissbruk. Skammen uppkommer ofta tidigt i sexmissbrukarens liv och missbruket triggas igång med skammens och ångestens hjälp (Carnes, 1992). 11 Under sitt första levnadsår testar alla barn om deras föräldrar är pålitliga. Misstro vid detta stadie kan följa med och påverka människan livet ut. De följande två åren träffar barnet på konflikten mellan självständighet och skam. Kan inte barnet bemästra självständigheten kan personen komma att plågas av dåligt självförtroende och med detta till grund, senare i livet, utveckla någon form av beroende (Carnes, 1992). Carnes (1992) beskriver att ju mer utnyttjad personen varit som barn, desto större är dennes missbruk. Studien visar på att ju tidigare övergreppen startat, desto djupare blev personens missbruk och beroende. Enligt studien har 81 % av personerna blivit utsatta för sexuella övergrepp, 72 % för fysiska övergrepp och 97 % för psykiska och känslomässiga övergrepp (Carnes, 1992). Carnes (1992) poängterar att personer som varit utsatta för övergrepp ofta lever i förnekelse för vad som tidigare hänt. Många tror att övergreppen är normala eller berättigade, att de förekommer i alla familjer eller att de gjort något fel. Barnet tar i dessa fall ansvar för de övergrepp som sker (Carnes, 1992). Carnes (1992) beskriver att sanningshalten i det personerna svarade i studien påverkas av hur lång tid de bearbetat sitt missbruk. Många sexmissbrukare som är i början av bearbetningen, men även långt inne i bearbetningen, har en tendens att förneka händelser i barndomen (Carnes, 1992). Relationsstörningar och skamkänslor Vi har även använt oss boken Nya kärlekens dysberoende (2009) skriven av Torbjörn Fjellström. Han är en före detta sex- och kärleksmissbrukare, filosofiskt licentierad psykologterapeut, drog- och alkoholbehandlare och rektor vid utbildningscentret Fria Universitetet i Norden. Vi har i denna bok valt ut de delar som vi anser är viktiga för utförandet av vår studie. Fjellström (2009) beskriver att beroendesystemet hos en människa kan störas mycket tidigt i livet genom olika trauman eller deprivationer. Fjellström beskriver att trauma är en skada som innebär olika former av kränkningar så som övergrepp, psykiskt och/eller fysiskt våld, incest, svek, avbrutna processer osv. Traumat kan inträffa tidigt i livet, redan i livmodern och fortsätta livet ut. Trauman kan lösas men sätter nästan alltid spår i kropp och sinne i form av överlevnadsstrategier som präglar och påverkar personligheten under lång tid framöver. Fjellström beskriver att deprivation, det vill säga olika behovsbedrövelser kan påverka utvecklingen av det sexuella missbruket. Med detta menar han att barnens behov av till exempel intimitet, berövas till förmån för den vuxnes behov. Barnet lär sig i tidig ålder omedvetet att undertrycka dessa förlorade behov och istället fokusera helt på vad den vuxne vill (Fjellström, 2009). Fjellström (2009) beskriver att individen genom olika relationsstörningar, tidiga som senare, kan utveckla ett inre orostillstånd. Dessa orostillstånd kan till exempel vara ensamhet, rastlöshet och ångest. Fjellström beskriver vidare att dessa tillstånd ofta kommer från dysfunktionella familjesystem. Att inte få sina behov av intimitet, trygghet, uppmärksamhet och bekräftelse medför mycket 12 skam. Denna skam kan driva personen till missbruk i olika former (Fjellström, 2009) Vi anser att Fjellström inte redogör för sin vetenskapliga grund till denna bok, detta gör att vi blir frågande gällande validiteten. Vi antar att boken är grundad på annan litteratur och tidigare studier, med anledning av att Fjellström redogör för en litteraturlista. Fjellströms utbildning, yrke och kompetens väger dock tyngre och vi anser att hans kunskap ger oss en värdefull grund till denna studie. Bekräftelsebehov och närhet Böjelser & Begär – en kritik av medicinens beroendebegrepp, är en akademisk avhandling för filosofie doktorsexamen i sociologi skriven av Jofen Kihlström vid Örebros universitet år 2007. Kihlström har i denna avhandling till stor del fokuserat på begreppet sexmissbruk och gjort en studie kring hur det talas om detta begrepp och beteende. Då vi valt att fokusera på att studera faktorer som kan ha haft en inverkan på utvecklingen av sexmissbruket kan Kihlströms studie anses vara ett udda val av litteratur. Vi har dock valt att ha med denna avhandling, dels för att det är en svensk djupgående studie inom just området sexmissbruk och dels för att Kihlström till viss del har valt att använda sig av ett empiriskt material, i form av djupintervjuer, ur vilka han delar med sig av informanternas bakrundshistorier. Vi anser även att det är berikande för vår studie att få med en sociologisk infallsvinkel gentemot de psykologiska som vi innehar från vår tidigare forskning. Totalt har Kihlström intervjuat fyra män och fem kvinnor inom ålderspannet 2045 år. Dessa män och kvinnors missbruksberättelser skrivs ut i appendixformat, där även en kortare redogörelse av personernas bakrundshistorier ges. Här möter vi faktorer som vi känner igen från vår övriga tidiga forskning. De faktorer som tas upp i dessa nio fall är följande, dödsfall inom familjen, alkolism hos föräldrar, skiljsmässa mellan föräldrar, separation från förälder och syskon, sexuella övergrepp, psykisk och fysisk misshandel. Genomgående i appendixen är också en beskrivning av konflikträdsla hos personerna, att familjen ofta var präglad av konflikter och att detta lett till en låg självkänsla vilket gjort att de tidigt har tvingats till självständighet. När det gäller familjen beskrivs det att det funnits en saknad av känslomässig respons, att det inte talades om sex och att personen upplevt att den vuxit upp i ett kärlekslöst hem. Även objektidentifiering av andra människor tas upp i dessa appendix, detta teoretiska begrepp kommer vi att bemöta i vårt avsnitt kring Teorin om missbrukarpersonligheten. Som grundläggande i utvecklingen till ett sexmissbruk skriver Kihlström att individerna han intervjuat tryckt på att bekräftelsebehovet är stort, och att bekräftelsen för individen fås genom den sexuella upplevelsen. Han skriver vidare och kritiserar sitt resultat genom att skriva att bekräftelsebehov ofta är ett socialt accepterat fenomen att skylla ett missbruk på (Kihlström, 2007). 13 Skadad självbild och sökande av kontrollbehov Eva Hedlund är psykoterapeut och en av de främsta svenska författarna inom ämnet sexmissbruk. I hennes litteratur ligger stort fokus på män med sexuell beroendeproblematik. Vi kommer att använda oss av tre av hennes böcker: Män med sexuell beroendeproblematik (1999), Sexualitetens irrgångar (2006) och ”Jag glömde tid och rum” – samtal om sexberoende (2011). Böckerna belyser en gemensam bild av hur Hedlund framställer sexmissbruket och dess bakomliggande faktorer. Mycket av den information som Hedlund ger är densamma i alla tre böckerna, vi anser dock att Sexualitetens irrgångar är den litteratur som vi kan tillämpa bäst i vår studie. Hedlund (2006) skiljer på män med sexuell beroendeproblematik och kvinnor med sexberoende. Hon har mött minst ett fyrtiotal män i åldern 30-60 år med sexberoende, vilka ligger till grund för hennes antaganden. De män som hon träffat har haft en bra social situation när det gäller arbete, utbildning och hälsa. Dessutom har de haft en acceptabel ekonomi. Flertalet har haft barn, tre fjärdedelar har varit sambo eller gifta. Hedlund beskriver att männen av olika anledningar kommit att sexualisera känslor. Hon skriver vidare att den sexberoende ofta är en man som förnekar sina misslyckanden och brister, men som trots detta inte har en känsla av att vara lyckad. Sexmissbrukaren fick tidigt i livet ta ansvar för sig själv, och i vissa fall även för sina föräldrar, samt att känslor inte har kommunicerats. Om det är så att sexmissbrukaren inte minns smärtsamma alternativt sorgliga händelser ifrån sin uppväxt, kan det enligt Hedlund grundas i att sexberoendet har skyddat personen från övergivenhetskänslor (Hedlund, 2006). Sex dövar och kontrollerar känslorna av smärta, sorg och besvikelse (Hedlund, 2011). Hedlund poängterar vidare att ju längre in i behandlingen sexmissbrukaren befinner sig, desto mindre förnekelse grundar sig personens berättelser i (Hedlund, 1999). Hedlund (2006) menar att den sexberoende mannen har försökt att förhindra det psykiska lidandet genom att bota sig själv med sex. Sexmissbruket syftar till att stärka en skadad självbild. Svårighet att separera sig från modern tillsammans med andra trauman under uppväxten ger en bristande manlighetskänsla. Sexmissbruket används som en revansch och självupprättelse vilket ger mannen en stark känsla av manlighet (Hedlund, 2006). När det gäller kvinnor så tar Eva Hedlund upp de prostituerade kvinnorna som ett exempel. Hon menar att de kvinnor som säljer sex ges en form av kontroll som de annars saknar i sitt liv. För att kontrollen ska bevaras hos kvinnan så krävs det att beteendet upprepas, och på så sätt stärks kvinnans självbild (Hedlund, 2006). En nackdel som vi kan se med Hedlunds litteratur är att hon till stor del fokuserar på män med sexmissbruk, kvinnan hamnar lite i skymundan och nämns inte så mycket. Eventuellt kan detta vara en spegling av procentskillnaden av män och kvinnor som är sexmissbrukare, som vi nämnde i inledningen. Detta får vi kompensera genom att använda oss av våra andra tidigare forskningar när det gäller kvinnor med sexmissbruk. 14 Sammanfattning Vi har använt oss av fyra forskare som alla är väl insatta i området sexmissbruk. Här nedan följer en sammanfattning som innefattar en redogörelse för de gemensamma faktorer som dessa forskare belyser. Dysfunktionella familjesystem kan, enligt vår utvalda tidigare forskning, vara en faktor som har ett samband med det sexuella missbruket. Allt ifrån att familjen inte pratade om känslor, till att individen fick ta ett tidigt vuxenansvar redan i barndomen kan ha haft en inverkan. Även traumatiska händelser, bland annat i form av övergrepp och utnyttjning, både i barndomen som senare i livet kan ha spelat in. Skamkänslor och andra oroliga känslor i form av övergivenhet och ensamhet står centralt och diskuteras i alla studierna. Sexmissbruket kan även ha skapats som en överlevnadsstrategi för att individen skall klara av att hantera sin situation och de känslor som den medför. Missbruk hos föräldrar och andra anhöriga anses också vara en faktor som har haft en koppling till utvecklingen av sexmissbruk. Det skrivs lite i stil med vad vi uppfattar som ”barn gör det föräldrar gör, inte vad föräldrar säger”. Med andra ord blir missbruket, genom miljön barnet befinner sig i, ett beteende som tas efter, dock ofta i annan form. Känslor av att inte kunna lita på personer i sin närhet, inte känna förtroende i de relationer denne har och att känna sig ensam är känslor som kan ha präglat individens vardag både i barndom som i vuxen ålder. Dessa känslor skapar ett tomrum. Tomrummet i samband med en låg självkänsla och självbild, som skapats över tid, med dåliga yttre förhållanden, gör att individen försöker fylla igen dessa hål med ett sexmissbruk. En annan viktig del som tas upp i tidigare forskning är individernas förnekelse kring deras sexmissbruk, att ju längre in i behandlingen en person befinner sig desto mindre förnekelse präglas svaren som ges i forskningen av. Mer om detta kommer vi att benämna under rubriken metodproblem. 15 3 Teoretiska utgångspunkter Vi kommer i detta avsnitt att presentera och redogöra för de tre olika teorier vi har valt att använda oss av vid tolkningen och analyseringen av vår empiri. Dessa tre teoretiska synsätt kommer att visa på olika perspektiv av vårt syfte och våra frågeställningar. Den första teorin vi redogör för kommer att förklara problemet ur ett barndomsperspektiv, här har vi valt att använda oss av desorganiserad anknytning. Vår andra teori kommer att ge oss ett perspektiv utifrån individens personlighet, här använder vi oss av teorin om missbrukspersonlighet. Den tredje teorin vi kommer att använda oss av är systemteorin och sociala nätverk som fokuserar på att förklara problemet ur ett systemperspektiv. Desorganiserad anknytning enligt anknytningsteorin Vi har som vi tidigare nämnt en hypotes om att det sexuella beroendet har en grund i hur barndomen och uppväxten har sett ut hos individen. I denna studie testar vi därför hypotesen om att sexmissbruk har en grund i barndomen och uppväxten samt vilka faktorer som kan ha spelat in där. Vi har använt oss av den desorganiserade anknytningen för att underbygga detta påstående. Broberg et al. (2009) beskriver att omvårdnadens kvalité är viktig för all anknytningsutveckling. Anknytningsteorin bygger på att utvecklingen av anknytningen hos varje enskilt barn är biologiskt programmerad. Varje enskilt barn kommer alltså att utveckla en anknytning till den eller de personer som regelbundet ger barnet omvårdnad. Barnet kan därför utveckla olika anknytningsrelationer beroende på vem eller vilka som tar hand om det. Den desorganiserade anknytningen fokuserar på de relationer och förhållanden till bestämda personer, där anknytningen kollapsar eller av olika skäl inte håller (Broberg et al. 2009). Barn med en desorganiserad anknytning har inget karaktäristiskt beteendemönster utan den desorganiserade anknytningen visar sig genom att de inte har något metodiskt eller sammanhållet tillvägagångssätt för att få sina primära behov av skydd och närhet tillgodosedda. Den desorganiserade anknytningen präglas ofta av att man har en olöst känslomässig reaktion i samband med någon form av trauman. Det vill säga att det inte getts möjlighet till att bearbeta och skapa strategier för sitt upplevda trauma (Broberg et al. 2009). Broberg et al. (2009) beskriver att barnets anknytning påverkas i de familjer där det förekommer våld. Dessa barn löper en större risk att utveckla psykisk ohälsa. Barn är inte förberedda på att hantera aggression och hot från sina anknytningspersoner eftersom anknytningspersonerna är de personer som barnet skall kunna söka skydd och trygghet hos när de känner att fara hotar. Barn som tvingas bevittna våld mellan familjemedlemmar ”förlorar” båda sina föräldrar och 16 det blir känslomässigt övergivet och skyddslöst. Eftersom den ena föräldern är en hotfull angripare och den andre ett utsatt offer (Broberg et al. 2009). Personlighetsteori om missbruk För att få ett annat perspektiv att diskutera och belysa förhållandet mellan personliga förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk utifrån kommer vi att använda oss av Craig Nakkens teori om missbrukspersonligheten, en teori som fokuserar på hur missbrukspersonlighet uppkommer och vad som påverkar denna. Nakken (1996) använder sig av en processmodell för att beskriva missbruksförloppet. En processmodell som han benämner missbruksprocessen vilken innefattar en förändring av individens beteende. Nakken menar att missbruket medför att individens sätt att leva konstant förändras. Han antyder att processen börjar med en inre förändring vilken övergår till att livsstilen förändras på grund av missbruket, därefter bryter individens liv samman och personen befinner sig då i en livskris. Nakken hävdar att alla missbrukare genomgår missbruksprocessen, han menar dock att den kan bestå av olika former av inre förändring, livsförändring och livskriser. För att förklara varför och hur denna missbruksprocess uppkommer hos individen, har han redogjort för sin teori om missbrukspersonligheten (Nakken 1996). Nakken (1996) anser att det finns tillfällen då alla människor kan utveckla en missbruksrelation. Ofta är dessa tillfällen förknippade till förluster av något slag, vilket ger personen ett behov av att ersätta de förlorade. Nakken skriver att förluster i form av nära relationer, status, ideal och drömmar ofta ökar risken för att skapa en missbruksrelation. Missbruksrelationen innebär att individen skapar ett beroendeförhållande till sin nya personlighet. Han skriver att det inte är konstaterat vad som orsakar ett missbruk. Han hävdar dock att vissa faktorer och familjetyper kan driva en person in i en missbruksrelation (Nakken, 1996). Nakken (1996) menar att de personer som växer upp i missbrukarfamiljer löper en större risk att utveckla ett missbruk än andra. Han menar att det inte är ovanligt att dessa personer skapar ett missbruk av annan art än det som förekom i dennes familj. Nakken skriver vidare att det inte är vetenskapligt grundat om missbruksbeteendet hos dessa barn är inlärt eller ärftligt. Den känslomässiga instabiliteten i en missbrukarfamilj, i form av att i ena stunden vara kärleksfull och i nästa full av förolämpningar, gör att barnet får en otrygg och osäker bild av sig själv och sin omvärld. Barn i missbrukarfamiljer lär sig tidigt att ljuga och måla upp en fasad som skyddar familjen och stänger inne problemen (Nakken, 1996). Hos Nakken (1996) är en utgångspunkt att det finns mycket skamkänslor i de familjer där medlemmarna aldrig kan göra något rätt eller bra nog och där personerna inte får ta ansvar för sitt handlande. Skam och att inte ta ansvar för sitt eget handlande menar Nakken är en biprodukt till ett missbruk. När det gäller försumliga familjer, där barnet inte får stimulans, samspel och fostran, anser Nakken att barnet blir emotionellt underutvecklat. Självkänslan uppnår aldrig en stabil nivå och personen blir svag för starka dragningskrafter såsom missbruk och farliga händelser. Dessa personer har utvecklat en passivitet som gör att de ger 17 makten till andra och aldrig bevarar någon hos sig själva. Barn behöver stabilitet, både när det gäller relationer, regler, beteenden och synen på omvärlden. Saknaden av dessa behov medför ofta en form av beroende (Nakken, 1996). Vidare skriver Nakken (1996) att fysiska, emotionella, verbala eller sexuella övergrepp kan driva människan till att utveckla ett missbruk, vare sig det drabbat denne själv eller om han/hon har tvingats se på när det utspelar sig. Dessa händelser ger individen ett budskap av att han/hon inte räknas och att dennes behov inte är viktiga. Den psykiska påfrestningen dessa övergrepp medför gör att personen får lära sig att han/hon bara är ett objekt. Objektidentifieringsprocessen menar Nakken finns i allt missbruk. Att uppfatta sig själv och andra människor som ett objekt skapar känslan av att andra människor kan kontrolleras för egen vinnings skull. Objektidentifieringsprocessen kommer att utveckla ett dåligt självförtroende och en svag självkänsla (Nakken, 1996). Vi anser inte att Nakken konkret redogör för sin teori om missbrukspersonligheten i sin bok. Han ger dock en förklaring till hur en missbrukspersonlighet uppstår och hur ett tillfrisknande kan äga rum. Förstått i hans litteratur ligger teorin om missbrukspersonligheten till grund när han förklarar hur en missbrukspersonlighet uppstår. Nakken redovisar dock inte var denna teori grundar sig i och det kan därför anses rimligt att fundera över den vetenskapliga grunden i denna teori. Vi har i åtanke att Craig Nakken är en rådgivare i missbruksfrågor, har en Master of social work och föreläser runt om i både USA och Sverige kring sin teori (Nakken, 1996). Vi har även funnit att behandlingskliniker (Attendo, 2010; Rockesholm, 2011) och en folkhögskola (Forsa folkhögskola, 2011) utgår och föreläser kring denna teori. Med denna vetskap till grund förlitar vi oss på att denna teori är vetenskapligt grundad. Vi anser även att funderingen till denna kritik inte överväger de högskolors och organisationers åsikter om att denna teori är användbar. Vi håller även med Nakken om att det är rimligt att se missbruk som ett personlighetsdrag och ser denna aspekt som intressant. Det som gör att dessa funderingar uppkom från första början är att denna teori är mindre etablerade än våra andra två teorier och att det var första gången vi stötte på den. Valet föll slutligen på denna teori då vi tror på att denna förklaringsmodell och detta teoretiska synsätt kan ge oss en god grund för att analysera och förstå vår empiri. Systemteori och sociala nätverk Vi har nu tagit upp en teori som utgår från barndomen och en teori som utgår ifrån individens personlighet. För att få ett perspektiv på hur nätverket runt om individen sett ut så kommer vi att använda oss av systemteorin. Vi har valt att använda oss av systemteorin med anledning av att den syftar till att visa hur olika delar inom ett system ömsesidigt påverkar varandra. Individen utvecklas och påverkas hela tiden i samspel med andra och systemteorin lägger fokus på just detta samspel (Forsberg & Wallmark, 2002). Systemteorin beskiver att man måste ta hänsyn till hela individens kretslopp och sociala sammanhang för att kunna förstå det mänskliga beteendet. Individen ingår i olika system som 18 ständigt förändras, vilka formar individen. Exempel på dessa system är familj, arbetskollegor och vänner. Varje individ skapar, med hjälp av erfarenheter från sitt levda liv, en egen bild av världen. Denna bild hjälper i många anseenden individen att skapa en struktur och stabilitet i livet, men kan även medföra att livet blir utarmat och inskränkt (Öquist, 2003). Alla individer har ett behov av stöd, känslomässig närhet och praktisk hjälp. Människans nätverk och sociala stöd fungerar som en slags buffert vid olika stressade situationer och traumatiska händelser. Får inte individen detta sociala stöd blir nätverket sårat och individen påverkas negativt. Teorin syftar till att de barn som har vuxit upp i sårbara familjesystem har en större tendens att utveckla olika beteendestörningar, än vad de personer som har vuxit upp i fungerade familjesystem har (Forsberg & Wallmark, 2002). Diskussion kring teorival Vi är väl medvetna om att det finns fler teoretiska perspektiv som vi hade kunnat använda oss av i denna uppsats. Valet av teorier måste tänkas igenom och avgränsas. Vi hade kunnat belysa och använda oss av många fler teorier, exempelvis stämplingsteorin, men vårt val föll efter diskussioner kring för- och nackdelar på dessa tre. Anledningen till att vi valde dessa teoretiska utgångpunkter är att vi ville ha en teoretisk infallsvinkel som berörde alla våra hypoteser och frågeställningar. Vi önskade inkludera alla våra ämnesområden. Med desorganiserad anknytning innefattar vi barndomen och tryggheten, med teorin om missbrukspersonligheten innefattar vi personligheten och missbruksprocessen samt med systemteorin och sociala nätverk ges vi möjligheten att se problemet utifrån ett systemperspektiv. Med dessa tre teorier anser vi oss ha ett brett teoretiskt material som inkluderar våra frågeställningar och hypoteser vilket slutligen ger oss möjlighet att analysera vår empiri samt att besvara vårt syfte. 19 4 Metod I detta avsnitt ger vi en redogörelse för hur vi, genom ett strukturerat och systematiskt arbetssätt, gått tillväga vid genomförandet av denna deskriptiva studie. Här argumenterar och motiverar vi valet av metod, förförståelse och urval. Därefter presenteras enkätutformningen, bearbetningen av empirin och bortfall. Slutligen finner ni en diskussion kring våra metodproblem och en belysning av de etiska överväganden vi gjort. Metodval Vi har valt att göra en kvantitativ dataanalys för att kunna karaktärisera gruppen sexmissbrukare samt för att diskutera och belysa förhållandet mellan personliga förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk. Vi ser flertalet fördelar med att använda denna metod, här nedan följer vår motivering till detta beslut. Ett problem vi stötte på vid påbörjandet av denna studie var frågan; Hur når vi sexmissbrukarna? Vår tanke var att personer med detta beteende inte skyltar med det öppet, att det är något privat som hålls hemligt. Vi sökte då i tidigare forskning och fann Carnes (1992) beskrivning av detta problem; En person med ett sexmissbruk, kan utåt sett se ut som vilken annan människa som helst, sexmissbruket är ofta är dolt och osynligt. Carnes syftar alltså på att sexmissbrukarna inte skyltar med sitt beteende och ofta vill hålla det för sig själva (Carnes, 1992). När vi fått denna kunskap beslöt vi oss för att ta hjälp av kliniker och organisationer för att kunna genomföra denna studie. Genom att vi tog kontakt med dessa organisationer och kliniker ansåg vi oss ha bättre förutsättningar för att nå sexmissbrukarna, som i annat fall hade varit svåra för oss att finna. Efter bollande över mail med tre olika behandlare från olika kliniker/organisationer i Sverige konstaterade vi att enkäter var den undersökningsform som förmodligen skulle ge oss bäst respons. Av den enkla anledningen att informanterna då ges möjlighet att vara helt anonyma. Bryman (2011) beskriver att just metoden med att ta kontakt med olika kliniker/organisationer som arbetar med målgruppen kan vara aktuell för att nå ut till informanterna (Bryman, 2011) Vi lydde Brymans råd och sökte, via mail, kontakt med sex olika kliniker/organisationer. Vi frågade om de ville ställa upp med utdelning och introducering av vår enkät. Tre av dessa svarade ja på frågan, två kliniker/organisationer besvarade inte vårt mail och en klinik/organisation gav ett nekande svar. Trots att endast hälften av de kliniker/organisationer vi sökte besvarade vårt mail och ville vara delaktiga så anser vi att denna metod var den bästa för oss när det gällde att nå ut till informanterna. Vi ser även en fördel med att använda denna metod när det kommer till att skydda informanternas anonymitet. Genom vår enkät kommer personen inte att ange några personuppgifter och personen kommer inte att avslöja sin identitet för oss då vi varken kommer att vara med vid utdelningen eller vid insamlingen av enkäten. Hjälp med detta har vi fått från de kliniker/organisationer som ställt upp 20 och hjälpt oss med denna uppsats. Trost (2007) skriver att bakgrundsfrågor bör vara med. Det vi frågar efter inom detta område är kön, ålder och civilstånd då denna information är relevant för vår studie. Genom dessa bakgrundsfrågor kring demografiska uppgifter kan vi göra en redogörelse för vårt urval (Trost, 2007). Vi frågar dock inte efter någon information som röjer personens identitet och de demografiska uppgifterna vi samlar in kommer endast att redovisas i en samlad tabell. På grund av anonymitetsskäl kommer vi inte heller att skriva ut de namn på de kliniker/organisationer som deltagit i studien. Ytterligare en anledning till att vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod var att vi såg flertalet problem med användningen av en kvalitativ metod för att besvara vårt syfte. Ett problem med en kvalitativ metod så som intervjuer är att mötet med sexmissbrukaren kan vara svårt att ordna. Det kan både vara svårt att få direktkontakt med personen likväl som att få bestämt en träff, där personen avslöjar sig själv och sin identitet. Anledningen till att vi inte valde att använda oss av telefonintervjuer var för att inte undanröja informanternas anonymitet och på så sätt kan de nu även vara anonyma för oss. Bryman (2011) beskriver att det finns vissa fördelar med att använda sig av enkäter istället för strukturerade intervjuer. De är både billigare och går snabbare att administrera (Bryman, 2011). Våra informanter kommer att vara spridda runt om i Sverige vilket gör att vi genom enkäter undviker resor i geografisk bemärkelse, genom detta sparar vi både tid och pengar. Tid sparar vi även genom att fokusera på och skriva delar av studien samtidigt som enkäten är ute för att besvaras. Bryman (2011) beskriver vidare att enkäter inte medför någon intervjuareffekt, vilket innebär att informanten inte påverkas av intervjuaren vid ifyllning av enkäten. Även dilemmat angående olika intervjuares bemötande och frågeformuleringar undviks. Enkäterna kan också anpassas så att varje informant kan besvara enkäten när den har tid och möjlighet (Bryman, 2011). Den viktigaste grunden till vårt beslut att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter är att vi skall ha möjlighet att besvara vårt syfte och våra frågeställningar. Den fastställda datan ger oss möjlighet att analysera och studera de gemensamma drag som kan finnas hos våra informanter. Vi vill nämna att vi är medvetna om att även strukturerade intervjuer eventuellt hade besvarat vårt syfte och våra frågeställningar. Anledningen till att vi inte valde denna metod är att vi inte hade haft tid att genomföra 60 strukturerade intervjuer. Genom att skicka ut 60 stycken enkäter som besvarades under samma tidsperiod sparade vi tid, vilket vi inte hade kunnat göra med 60 strukturerade intervjuer. Vid strukturerade intervjuer hade även intervjuaren haft en påverkan på frågeställningarna och anonymiteten hade eventuellt blivit drabbad. Vi ser därav att vi valt rätt metod både med individen och forskningens syfte i åtanke. Induktion och deduktion Vi valde mellan att använda oss av en induktiv eller en deduktiv strategi. En induktiv strategi skulle innebära att vi utifrån observationer och resultat från empirin utvecklar olika teorier och begrepp. En deduktiv strategi skulle innebära att vi utifrån det vi vet inom området sexmissbruk och de teoretiska överväganden som rör området, skapar hypoteser som styr undersökningen och insamlingen av det empiriska materialet (Bryman, 2011). 21 Denna studie har en deduktiv ansats, då vi utgår från hypoteser som är underbyggda av vår förförståelse, teorier och tidigare forskning. Vid utformningen av enkäten och genom undersökningen av vår studie kommer dessa hypoteser att ligga till grund. Förförståelse Vår förförståelse grundar sig mycket i den bild som press och media framställt angående sexmissbruk, att det antingen är sexförbrytare, våldtäktsmän eller kändisar som har ett sexmissbruk. Vår tanke är att de män som köper sexuella tjänster är sexmissbrukare. Vi tänker oss det traditionella synsättet där kvinnan är den prostituerade och mannen köper hennes tjänster. Att köpa sexuella tjänster av prostituerade är, enligt 6 kap. 11 § brottsbalken, olagligt. Det vill säga att mannen utför en olaglig handling. Samhällets normer skapar här en bild av att mannen är beroende av sex, att han inte kan kontrollera sitt begär och att han på grund av detta genomför en olaglig handling. Detta har skapat vår förutfattade mening om att sexmissbrukare ofta är män. Innan vi började med uppsatsen saknade vi vetenskaplig kunskap om sexmissbruk. Denna kunskap utvecklade vi genom att kontakta kliniker runt om i Sverige som arbetar inom området. Även genom kunskapsförstärkning från tidigare forskning och teorier, har utvecklingen av vår förförståelse ägt rum. Dessa har även lagt grunden för våra hypoteser. Urval Vi har gjort ett icke slumpmässigt urval i form av bekvämlighetsurval (Eggeby och Söderberg, 1999). Bryman (2011) skriver att ett bekvämlighetsurval består av de personer som forskaren har möjlighet att få kontakt med, det vill säga, de informanter forskaren har tillgång till (Bryman, 2011). Totalt skickade vi ut 60 enkäter, 20 enkäter till varje klinik/organisation. Detta gjorde att möjligheten till att delta såg olika ut på de olika klinikerna/organisationerna som alla har olika många klienter/brukare. Anledningen till att vi delade upp enkäterna lika mellan klinikerna och inte skickade fler till de kliniker/organisationer som hade fler informanter grundar sig i att vi inte vill få ett överrepresentativt urval från någon klinik/organisation. Valet av att endast skicka ut 60 enkäter grundar sig på att vill avgränsa oss och anpassa oss efter vår tidsaspekt. För att det skall vara möjligt för oss att dra slutsatser från vår kvantitativa empiri kommer vi att använda oss av teorier och tidigare forskning. Våra resultat är inte representativa för populationen, med anledning av att vi gjort ett bekvämlighetsurval. Eggeby och Söderberg (1999) beskriver att det endast går att fastställa säkerheten i en generaliserande studie genom ett representativt urval. Ett urval är inte representativt för populationen såvida inte alla personer som är aktuella för studien haft någon chans att komma med i urvalsgruppen. Vårt resultat kan av denna anledning inte generaliseras (Eggeby & Söderberg, 1999). Urvalet ger oss trots detta värdefull information genom att vi kan testa våra 22 hypoteser och då antingen styrka eller stryka våra hypoteser gentemot detta urval. Enkätutformning Vi har valt att använda oss av slutna frågor i vår enkät. Bryman (2011) beskriver att det är lättare för informanten att besvara slutna frågor. Vi har även valt att utforma vår enkät så att den är lätt att förstå. Enkäten, se bilaga 2, är uppbyggd vertikalt och innehåller 35 stycken frågor. Alla frågor i enkäten är numrerade, från 1-35, för att minimera risken för att informanten skall glömma av/missa någon fråga. Vi har även försökt underlätta ifyllningen och minska risken för ”enkättrötthet” i enkäten genom att dela upp enkäten i olika kategorier/frågegrupper som börjar med en kort introduktion kring vad följande frågor kommer att handla om (Bryman, 2011). Inledningsvis till enkäten ges även en introduktionstext som tydliggör hur svaren skall anges, detta för att underlätta inläsningen och kodningen av enkäterna. Frågorna i enkäten har vi funnit grund för i tidigare forskning, teorier och tidigare enkäter, vi har därefter systematiskt utformat enkäten. För att göra en redovisning av hur vi valt ut våra frågor följer här nedan en förklaring som följer enkätens frågeutformning. När det gäller de demografiska uppgifterna och enkätens frågeupplägg fann vi inspiration till dessa i både Bryman (2011) och Trost (2007). Vi använde oss dessutom av en tidigare kvantitativ enkät som studenter vid Göteborgs universitet utformat och använt sig av (GUPEA, 2010/2011). Vi bollade även idéer och tankar med varandra och vår handledare för att endast fråga informanterna om sådan demografisk information som är relevant för vår studie och för att säkerhetsställa att frågorna var utformade på bästa sätt. Vi anser att frågor om kön, ålder, civilstånd och andra missbruk är aktuella för att vi skall kunna redogöra för vår urvalsgrupp. En fråga där vi funderade över utformningen var hur åldern skulle anges, vi valde att personen skulle få skriva med siffror av den anledning att vi konkret ville se hur åldersfördelningen såg ut. Ett annat alternativ hade varit att personen fick kryssa i den box som dennes ålder innefattade, detta hade dock inte medfört den konkreta information vi söker. De frågor och svar som vi anser hade kunnat tolkas i vår enkät har vi konkretiserat. Exempelvis på ”nyseparerad” har vi angett att detta skall ha skett inom de 12 senaste månaderna. På andra former av missbruk har vi valt att personen själv skall få fylla i sina övriga eventuella missbruk, av den anledning att vi ansåg att vi annars inte kunde vara helt säkra på att vi fick med alla de former av missbruk som informanten skulle kunna tänkas ange. Därefter följer introduktionen till frågorna kring den levnadsituation informanten befann sig i när han/hon började uppleva sin relation till sex som problematisk, när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende. Vi anser att den inledande texten till detta stycke är av oerhört vikt för att svaren skall bli korrekt angivna. Vi har även formulerat frågorna i dåtid och använt oss av ord som exempelvis; hade Du, arbetade Du, för att uppmana informanten om att tänka tillbaka på denna tid. Frågorna här grundar sig på att testa vår första hypotes, om våra tankar och förutfattade meningar kring vilken situation informanten befann sig i vid denna tidpunkt. Ett exempel på en fråga som kan anses vara något underlig i denna frågegrupp, är frågan där vi undrar vilken sexuell läggning 23 informanten hade. Det underliga med denna fråga kan vara varför det är aktuellt för oss att veta vad personen hade för sexuell läggning då. Vikten av detta svar ligger i att vi fokuserar på den situation personen då befann sig i och att vi vill kartlägga denna situation. Den sexuella läggningen personen idag har, vare sig den är oförändrad eller ej anser vi inte är aktuell för vår studie. Målet med dessa frågor är att kunna besvara vår första fråga i frågeställningen, att kunna redogöra för var person befann sig och för att visa på om individen hade en trygg eller otrygg situation vid denna tidpunkt. Dessa frågor går inte ner på djupet, utan syftet är här att ge oss en bild av hur individens sociala och ekonomiska situation såg ut, med fokus på både system, trygghet och personliga förutsättningar. Efter dessa frågor följer en introduktion till den frågegrupp där vi fokuserar på att ställa frågor som kretsar kring informantens barndom- och uppväxtår. Denna tidpunkt har vi konkretiserat genom att ange åldern 0-14 år. Anledningen till att vi använder oss av detta tidsspektrum är att anknytningsteorin, som vi utgår ifrån, anger att dessa år är relevanta för att mäta barnets grad av anknytning, närhet och trygghet (Broberg et al. 2009). Även dessa frågor är ställda i dåtid och vi använder oss av formuleringar som; hade Du, stämde bäst in, uppfostrad på osv. Vi har här fokuserat på att testa vår andra hypotes, om vi i barndomen och ungdomsåren kan se några gemensamma drag hos våra informanter. Vi frågar om grundläggande faktorer som bostadsform, familjeförhållande och uppfostran för att skapa oss en bild av hur informantens dåvarande liv såg ut. Därefter har vi angett en skala, som vi valt att kalla för trygghetsskala. Här skall informanten ange hur väl olika begrepp stämmer överens med hans/hennes upplevelse av sin barndom. Begreppen vi berör är kärleksfull, omsorgsfull, orolig, social gemenskap, övergiven och närhet. Dessa begrepp grundar sig i de formuleringar av en trygg barndom som vi bemött i både tidigare forskning och våra utvalda teorier. Vi valde ut dessa sex begrepp då vi med dessa vill mäta om informanten hade en trygg barndom eller ej. Frågorna kring om det förekom missbruk eller psykisk ohälsa i hemmet och i så fall i vilken form härstammar från Nakkens (1996) teori om missbrukarpersonligheten. Vi vill se om det kan finnas något samband mellan familjens missbruk och individens nuvarande tillstånd. Nakken (1996) skriver att familjer kan bidra till att driva en person till ett missbruk och att risken för missbruk ökar om personen växer upp nära missbruksproblematiken (Nakken, 1996). Därefter följer en introduktion till de frågor som berör upplevda fysiska, psykiska och sexuella övergrepp, det vill säga frågor som berör vår tredje fråga i vår frågeställning. Det är med dessa frågor vi vill finna underlag för att testa vår tredje hypotes. Frågorna har vi utformat med Carnes (1992) studie till grund och vi har gjort ett strategiskt urval ur de övergrepp Carnes berört för att kunna avgränsa vår studie. Vi har valt ut 10 av de övergrepp som genom Carnes studie visat sig vara vanligast (Carnes, 1992 sid. 424-425). Frågorna som berör förlust av någon nära anhörig och om informanten blivit tvungen att ta vuxenansvar, grundar sig i tidigare forskning och teoriers tankar om förlust och uppväxtförhållanden. Genom att beröra dessa frågor kring olika former av övergrepp samlar vi in empiri för att kunna sammanställa om övergrepp har ägt rum och i sådana fall i vilken form/former. 24 Slutligen avrundar vi enkäten med tre lättsamma och avslutande frågor som berör informantens syn på sin nuvarande situation, sin framtid och synpunkter på vår enkät. De två sista frågorna är öppna med tanke på att informanten här skall ges chansen att skriva detaljer som vi eventuellt missat, och för att informanten ska kunna ge en beskrivning av sin framtidstro. Dessa frågor blir mer ett kvalitativt material och kodning kommer inte att göras på dessa, utan en tolkning och sammanställning av resultatet kommer att redovisas och analyseras. Tankar om enkäten ser vi även som berikande i våra fortsatta studier och i vårt kommande yrkesliv. När det gäller enkätens layout har vi till mångt och mycket utgått från de tips och råd som Trost (2007) ger. Det gäller både hur frågorna skall ställas, hur svarsalternativen skall ges och hur frågorna skall numreras. Vi har även valt att ha en introducerande text till varje frågegrupp för att tydliggöra syftet och innebörden med de kommande frågorna (Trost, 2007). Tanken med den introducerande texten är även att den skall leda informanten till att tänka tillbaka på en viss tid så att vi får svar på de vi undrar över. Vi har försökt använda oss av ett systematiskt arbetssätt och lagt strukturen så att frågorna följer en röd tråd. Då vi berör ett djupt och i vissa fall tungt ämne, har vi försökt lätta upp enkäten genom att börja med enkla frågor i form av demografiska uppgifter för att sedan succesivt närma oss de djupare frågorna, för att därefter avsluta med några lättare frågor kring enkätens uppbyggnad och informantens framtid. På detta sätt hoppas vi att vi utformat en enkät som skall vara lätt för informanten att tillmötesgå, att den inte skall kännas allt för tung att besvara och att varje fråga upplevs ha en tydlig relevans för studien. Analysmetod och inläsning av empiri För att kunna analysera vårt insamlade material har vi använt oss av kodning av vår insamlade empiri. Det anses lämpligt att redan under utformningen av enkäten fundera över vilket statistikprogram som skall använda (Trost, 2007). Vi har valt att använda oss av datorprogrammet SPSS, Statistical Package of Social Science, som vi sedan tidigare var bekanta med. Detta program underlättade för oss då vi redan hade en grundläggande kunskap kring hur programmet fungerade. I vår uppbyggnad av kodningen och inläsningen av datan, är varje fråga i vår enkät en variabel och svaralternativen utgör olika variabelvärden (Eggeby/Söderberg, 1999). Det är klokt att ge varje enkät ett löpnummer, vilket innebär att man ger enkäten ett slags identitetsnummer (Trost, 2007). Genom att vi gav varje enkät ett nummer höll vi ordning och reda på de 29 besvarade enkäterna. Detta gav oss även en möjlighet att säkerhetsställa våra kodningar av svarsalternativen så att dessa var korrekta. Det gav oss också möjligheten att återgå till enkäterna för att få svar på frågor och oklarheter som uppkommit under inmatningen. När det gäller utformningen av vårt trygghetsindex sammanställde vi de olika begrepp som informanterna hade fått bedöma på vår skala. Begreppen vi använde oss av var kärleksfull, omsorgsfull, social gemenskap, närhet, orolig och övergiven. Dessa begrepp har klassats på en skala 1 till 5, där 1 innebär att det 25 inte stämmer in alls och 5 att det stämmer helt. När de gäller begreppen orolig och övergiven har vi fått vända på skalan vid inläsningen för att kunna sammanställa ett index på trygghet. Vi har vid analysen använt oss av både bivariata och univariata analyser för att testa våra hypoteser och besvara vår frågeställning. Bortfall Bortfall innebär enligt Eggeby och Söderberg (1999) att ett tänkt material till studien har gått förlorat. Det är vanligt vid enkätundersökningar att någon eller några av de utvalda informanterna inte svarar på enkäten (Eggeby & Söderberg, 1999). Vi fick in 29 besvarade enkäter av de 60 vi skickade ut. Detta gav oss ett bortfall på 31 enkäter det vill säga 52 % bortfall. Vår förhoppning var att få in 40 enkäter. Anledningen till detta kan vi tänka oss är att enkäterna inte är sända direkt till informanten. Det var ingen enkät som kom hem i brevlådan med informantens namn på utan denne fick själv välja om han/hon ville delta. Detta gjorde även att vi inte kunde skicka någon påminnelse direkt till en individ utan fick vända oss till organisationerna. Vi kan även tänka att det sociala sammanhanget individen befann sig i kan ha påverkat denne till sitt beslut att delta eller inte. Denna tanke grundar sig på att vi från en organisation fick tillbaka 15 av de 20 utskickade enkäterna, vid en annan fick vi endast tillbaka sex. Detta kan förstås även grunda sig på det antal informanter som från början hade tillgång till enkäterna på respektive klinik/organisation. Ytterligare en anledning som vi kan tänka oss är att engagemanget inte fanns hos de individer som valde att inte delta. Resultatet vi i denna studie presenterar, är endast representativt för de 29 personer som deltog i vår studie. Vi försökte undvika de interna bortfallen dels genom att numrera alla frågor och alla sidor i enkäten. Trots detta har vi fått sju interna bortfall. De interna bortfallen i vår enkät beror i stort sett på tre olika saker: 1. Att vi inte kunnat tolka svaret på frågan. Exempel på detta är då informanten kryssat i två boxar, alternativt när svarsalternativet inte gick att utläsa. 2. Att informanten helt uteslutit att svara på en fråga, alltså lämnat boxarna i frågan tomma. 3. Att informanten inte sett att det fanns en baksida och på så sätt ”glömt” att besvara hela denna. Metoddiskussion I detta avsnitt kommer vi att redogöra och diskutera kring både validiteten och reliabiliteten i vår studie. Bryman (2011) säger att ett problem med användningen av enkäter är att forskarna inte är tillgängliga för att svara på informanternas frågor vid enkättillfället. En lösning på detta problem är att göra alla frågor i enkäten klara 26 och tydliga så att den är lätt att besvara och dessa frågor inte uppkommer (Bryman, 2011). För att vår enkät skulle vara så klar och tydlig som möjligt och dessutom lätt att besvara valde vi att ha kontakt med de personer som skall dela ut enkäten, för att ge dem en klar bild över studiens syfte, hur enkätsvaren skulle skrivas och hur eventuella frågor skall hanteras. Vi har till dessa personer lämnat både vår mail och vårt telefonnummer för att de lätt skall kunna nå oss om frågor som de inte kan besvara uppkommer. Vi har även på enkäten till informanterna lämnat ut denna information. Vi har dock valt att i vår uppsats inte uppge denna information som därför är borttagen i Bilaga 1 och 3. När det gäller klarhet och tydlighet i enkäten har vi lagt ner mycket tid på detta. Genom tidigare forskning, litteratur och tidigare enkäter har vi samlat information om hur en enkät tydliggörs på bästa sätt. Vi har försökt vara tydliga i både strukturen och i introduktionstexterna i enkäten för att undvika frågor. Även språkformuleringen har vi tänkt över och formulerat i tydligast och enklast möjliga form. Vi har inte haft möjligheten att utföra en pilotstudie. Bryman (2011) beskriver att en pilotstudie innebär att man genomför en ”test-studie” för att se om undersökningen i sin helhet fungerar bra samt att den fungerar och svarar på det man tänkt sig (Bryman, 2011). En pilotstudie är särskilt viktig att göra i vårt fall, då vi gör en enkätundersökning. Genom en pilotundersökning hade vi sett vilka eventuella frågor som kan uppkomma vid studiens genomförande och vi hade då haft en möjlighet att korrigera dessa brister. Vi hade även sett om vi eventuellt missat att ange något svarsalternativ, om svaren överlappade varandra eller om det var några andra oklarheter. Vi försökte undvika detta problem med hjälp av tidigare forskning och enkäter som har använts där. Bryman (2011) säger att även introduktionstext och frågornas ordningsföljd kan få feedback vid pilotstudien vilket bidrar till ett förtydligande av enkäten (Bryman, 2011). Som tydliggörs i texten ovan är en pilotenkät av stor vikt, och hade varit så även i vårt fall. Dock medförde svårigheten för oss att finna informanter, att denna metod var opassande i vår situation. Hade mer tid funnits hade vi lagt ytterligare tid på att försöka göra en pilotstudie möjlig. Tillsammans med handledning, tidigare forskningsenkäter och mycket arbete med frågor och utformning hoppas vi att vi nått en tydlig enkät, med ett lätt språk och konkreta slutna frågor. Vi upptäckte i efterhand en brist i vår enkät. Vår enkät bestod av sex frågor där vi bad informanten att se tillbaka på den tid då sexmissbruket utspelade sig för första gången. Dessa frågor baserades på att informanten vid denna tidpunkt var i vuxen ålder och vi missade att ta med ett barn- och ungdomsperspektiv. Detta gjorde att vi fick kommentarer på dessa frågor som vi fick beakta vid inläsningen av materialet. Denna form av problem hade vi förmodligen undvikit om vi hade haft möjligheten att göra en pilotenkät. För att ni skall kunna förstå hur vi tolkat dessa svar och kommentarer och för att vi vill göra de så transparenta som möjligt kommer här en redogörelse för de frågor som gett oss ett oklart svar. På frågan om civilstånd kunde informanten välja mellan alternativen, ensamstående, särbo, sambo, gift och nyseparerad (inom 12 månader). På denna fråga har fyra informanter kommenterat att de var studerande/barn när sexmissbruket utspelade sig för första gången, av dessa hade en själv kryssat i att denne var sambo och lagt till en kommentar att denne bodde med sina föräldrar då han/hon var barn. En annan har kryssat i att denne var ensamstående, och lagt till 27 kommentaren att han/hon var liten, och att det utspelade sig innan tonåren. Den tredje har kryssat i både ensamstående och särbo för att sedan kommentera med frågetecken efter och skriva att denne var studerande. Den fjärde har kommenterat att han/hon var ett barn och inte kryssat i något av alternativen. När vi lagt in dessa resultat i SPSS har vi valt att ange att alla dessa fyra personer var ensamstående, av den anledning att dessa var barn alternativt tonåringar som vi tolkar har bott hemma hos sina föräldrar. Gällande utbildningsnivå och arbetsnivå har informanterna angett ett alternativ av de vi angav, dessa är de resultat vi läst in i SPSS. Dock har vi fått funderingar vid inläsningen då svar som att man var barn och hade en högskoleutbildning har krockat. Trots detta har vi valt att utgå från de svar som informanten gett oss, då vi inte kan tolka informationen på ett säkert sätt. På frågan om hur mycket man arbetade har sex personer inte valt något av de alternativen vi framställt utan dessa har genom en kommentar angett att de var studerande vid den tid då sexmissbruket utspelade sig. Detta gjorde att vi la in en till variabel i SPSS som vi benämnde studerande. Dock skulle det kunna vara så att fler informanter hade angett detta svar om det fanns tillgängligt. Slutligen vill vi poängtera att vi är medvetna om att svaren eventuellt hade sett annorlunda ut om barn och ungdomsaspekten tagits med, om andra svarsalternativ fanns och om frågorna varit mer anpassade till denna grupp. Ett metodproblem som kan uppstå vid enkätstudier är att det kan ta lång tid att få in de besvarade enkäterna. För att undvika detta problem lade vi upp en tidsplan och satte ett slutdatum på när vi var tvungna att tillhandaha enkäterna (Trost, 2007). Vi valde att ha enkäterna besvarade hos oss senast den andra april 2012 och angav detta i både missivbrevet till informanterna och introduktionsbrevet till klinikerna/organisationerna. Detta val av datum grundade sig i vår tidsaspekt för uppsatsen samt informanternas möjlighet till svar. Totalt var enkäterna ute på klinikerna/organisationerna i två veckor, vilket vi ansåg var tid nog för att få dem besvarade på. Enligt vår planering skulle vi då ha tre veckor på oss att genomföra vår analys och slutföra vår C-uppsats. Förseningar gjorde att de sista enkäterna var oss tillhanda först den sjätte april, två enkäter tillkom den 17:e april. Detta gjorde att vår tidsaspekt blev något sämre. Ett annat metodproblem är att vi inte kan veta sanningshalten i de svaren personerna har gett på enkäten. Dels handlar detta om de sociala faktorerna vid besvarandet av enkäten som vi beskrivit innan, dels handlar det som Carnes (1992) skriver om, att vissa eventuellt kan leva i förnekelse, och att vi därav inte får sanningsenliga svar. Han säger att var personen befinner sig i behandlingen har en stor inverkan på detta, ju längre in i behandlingen informanten är desto mer tillförlitligt svar kommer vi att få (Carnes, 1992). Vi har även använt oss av retrospektiva frågor i vår enkät, det vill säga frågor där informanten skall besvara hur en situation var förr. Det vi måste ha i åtanke är att informanten inte ger oss svar på hur det verkligen var då, utan hur personen nu ser på hur det var då. Informanten kommer utifrån sin situation och värderingar idag se tillbaka på hur det var då (Trost, 2007). Vi har även strävat efter att nå en hög grad av standardisering dvs. att allt skall vara likadant för våra informanter, genom att skicka ut en likadan enkät till dem alla, med samma missiv och samma tidsaspekt. Det finns dock en aspekt vi inte kunnat styra över, detta gäller de sociala faktorerna. De organisationer och 28 kliniker som hjälpt oss utföra denna studie fick alla enkäten skickad till sig på samma dag, de fick även samma slutdatum på inlämning. Dock fick de själva styra över utlämnandet och insamlandet av enkäten för att det skulle bli anpassat till deras verksamhet. På grund av detta har de sociala faktorerna förmodligen sett olika ut på de olika organisationerna/klinikerna. Med detta i åtanke måste vi se till att ett annat svar skulle kunna ha getts vid inverkan av andra sociala faktorer. Likaväl som de sociala faktorerna runt om informanten kan ha styrt svarsalternativen så kan informanterna själva ha styrt hur de besvarat frågorna, t.ex. i form av vilken ordningsföljd, och på så sätt påverka svarsalternativet. Detta är tyvärr inget vi kunnat påverka, vi har arbetat med enkätens struktur så att den skall följa en röd tråd och hoppas att informanterna har följt vår struktur (Trost, 2007). Etiska överväganden I detta avsnitt kommer vi att beskriva de två forskningsetiska krav som finns att följa inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, vetenskapskravet och individskyddskravet. Vidare kommer vi att beskriva de etiska dilemman som vi stött på, de etiska ställningstaganden vi gjort och redogöra för våra etiska överväganden. Vetenskapsrådet (2002) skriver att vetenskapskravet innebär att forskning är viktigt och nödvändigt. De menar att det vore nästintill oetiskt att inte bedriva forskning som utvecklar samhället och fördjupar kunskaper. Som exempel på ett forskningsområde som de anser närmast oetiskt att inte forska kring, nämner de uppkomstorsaker bakom mänskligt och socialt lidande. Vilket är ett område där vi anser att vårt ämne kan ingå med anledning av att vi studerar faktorer till varför en form av missbruk/beroende uppkommer (Vetenskapsrådet, 2002). Nakken (1996) beskriver att ett missbruk startar med ett lidande på det emotionella planet och att missbruket tillkommer för att tillfredsställa det emotionella behovet (Nakken, 1996). Med detta som bakgrund tror vi att en sexmissbrukare ofta har ett lidande som ligger till grund för utvecklingen av sitt missbruk. Vetenskapsrådet (2002) beskriver att individskyddskravet består av fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet vilka vi redovisar här nedan (Vetenskapsrådet, 2002). När det gäller informationskravet framgår informationen om frivillighet, studiens syfte, vikten av personens deltagande, att studiens resultat kommer att publiceras i vår C-uppsats och kontaktuppgifter till oss för att få svar på eventuella frågor i missivet till enkäten. Då missivet som medföljde enkäten var informationsrikt och uppfyllde informationskravet anser vi att informanten har gett oss samtycke när enkäten kommer i retur. Deltagarna bestämmer själva över sin medverkan i vår studie. Om en informant vill avbryta sin medverkan kommer detta att ske utan att det medför negativa följder. Vi kan inte stryka en informants deltagande, dels av anledningen att vi inte särskilt enkäterna med vare sig namn eller nummer vid utdelningen och dels för att vi behöver ett så litet bortfall som möjligt. Det vi kommer att göra är att anonymisera informanterna så att de inte under några omständigheter kan identifieras genom forskningsmaterialet. Vetenskapsrådet (2002) skriver att detta är en lösning, vilken medför att forskningsmaterialet 29 kvarstår samtidigt som avbrytandet inte får några negativa följder för individen (Vetenskapsrådet, 2002). Det är av stor vikt att vi ser till så att forskningsmaterialet inte kan medföra men för informanterna, detta är extra tänkvärt då vår urvalsgrupp har tydliga särdrag som kan vara lätta att känna igen. Anonymiseringen måste vara tydlig och vi har därför valt att varken ange namn på klinik/organisation eller informant. Detta kommer inte att påverka vårt forskningsmaterial då syftet fortfarande kan studeras och frågeställningarna besvaras. Vi har i vår studie haft i åtanke att väga vetenskapskravet mot individskyddskravet. Samtidigt som vi har haft fokus på att nå en värdefull forskning så har vi lagt tid på att skydda informanterna. Vi anser inte att de informanter som deltagit i studien kommer få negativa följder på varken kort eller lång sikt av denna studie. Det vi kan tänka oss är att deltagandet vid ifyllning av enkäten kan ha berört känsliga frågor som möjligen kan ha väckt upprörda känslor hos informanten. Vi har försökt att formulera oss så bra som möjligt och lagt frågorna i en mjuk följd för att detta problem inte skall uppkomma. För att inte gå över gränsen och inkräkta på informanternas liv har vi vänt oss till behandlarna för att få feedback på enkäten innan den gavs ut till informanterna. Behandlarna hade inga synpunkter och enkäten gavs ut. 30 5 Resultat och Analys I detta avsnitt kommer vi att presentera resultaten från vårt empiriska underlag. Dessutom kommer vi att väva in våra teoretiska tolkningar och jämföra vår empiri med tidigare forskning. Detta upplägg grundar sig i att vi vill få ett värdefullt resultat och ett djupare resonemang kring vårt empiriska underlag. Denna form av resultat och analysmetod förenklar strukturen och förståelsen för våra resonemang. Genom denna metod slipper vi upprepningar och hänvisningar. Informanter Resultaten nedan karaktäriserar vår urvalsgrupp. Tabell 1 visar på hur situationen för vår urvalsgrupp såg ut när de deltog i denna studie. Det vill säga hur könsfördelningen, civilståndet, medelåldern och missbrukssituationen för närvarande ser ut. Tabell 1: Könsfördelning, civilstånd och medelålder Antal Procent Man 26 90 Kvinna 3 10 Ensamstående 10 35 Särbo 5 17 Sambo 6 21 Gift 5 17 Nyseparerad, 3 (inom 12 månader) 10 Medelålder 38 år I vår studie deltog totalt 29 personer, av dessa var 26 stycken män och tre stycken kvinnor. Vi jämförde den ojämna könsfördelningen i vår studie med den könsfördelning Carnes (1992) beskrivit i sin studie. Av dem som deltog i Carnes studie var 82 % män och 18 % kvinnor (Carnes, 1992). Vi kan även jämföra våra siffror med Fjellströms uttalande om att 15 % av alla män och 5 % av alla kvinnor i Sverige år 2001 missbrukade olika sexuella aktiviteter (Andersson, 2001). Vi ser att detta kan vara en förklaring till att Eva Hedlund (1999) till så stor del har fokuserat på män med sexuell beroendeproblematik (Hedlund, 1999). Skillnaden i könsfördelningen tolkar vi som att männen är överrepresenterade när det gäller att erkänna sitt sexuella missbruk alternativt att det helt enkelt är fler män som har ett sexuellt missbruk. Vi spånar även på tanken om det kan vara så att ett 31 sexmissbruk är mer accepterat inom manliga kretsar än kvinnliga, att sexuella handlingar anses ligga mer i mannens natur än i kvinnans. Eftersom könsfördelningen i vårt urval stämmer relativt väl överrens med Carnes (1992) urval anser vi att vårt urval tenderar till att vara representativt att grunda dessa könsaspekter och funderingar på. I tabell 1 kan det utläsas att civilståndet skiljer sig åt mellan våra informanter, det finns ingen utmärkande kategori utan svarskategorierna är relativt jämnt fördelade. Hedlund (2006) beskriver att 75 % av hennes informanter var gifta, denna siffra stämmer inte överrens med vår urvalsgrupp (Hedlund, 2006). Även Carnes (1992) skriver att 41 % av hans deltagare var gifta, inte heller denna siffra kommer vårt resultat upp till (Carnes, 1992). Detta gör att vårt urval i denna aspekt inte styrks av tidigare forskning. Anledningen som vi kan se till detta, är att vårt urval är relativt tunt jämfört med Carnes (1992) studie, jämför vi istället med Hedlund (2006) ser vi att våra urval är relativt jämna. En anledning till att våra urval skiljer sig mot Hedlunds kan vara att våra urvalsgrupper skiljer sig åt och att individerna av denna anledning befinner sig i olika civilstånd. Som ni kan utläsa i tabell 1 var medelåldern på våra informanter 38 år, åldersspannet var från 22 år till 66 år. Åldern på vår urvalsgrupp var relativt normalfördelad. En slutsats som vi kan dra utifrån det vår urvalsgrupp angett, är att sexmissbruket inte är bundet till en viss ålder. De kliniker/organisationer vi vänt oss till har i första hand arbetat med vuxna personer med sexmissbruk, vilket vi anser är anledningen till att inga under 20 år har deltagit i vår studie. Tabell 2: Övriga missbruk Antal Procent Ja 13 45 Nej 16 55 Totalt 29 100 Tabell 2 visar på att 13 av våra informanter för närvarande har ett eller flera missbruk utöver sexmissbruket. Det vanligaste missbruket som de angett är narkotikamissbruk, därefter följer alkoholmissbruk och arbetsmissbruk. När det gäller procentfördelningen på antal missbruk så har 55 % inget, 31 % har ett och 14 % har två missbruk utöver sexmissbruket. Dåvarande socioekonomisk situation I detta avsnitt kommer vi att analysera den situation informanten befann sig i när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende. Vi kommer i texten nedan att hänvisa till ”denna tid” med vilken vi då syftar på den tid då personen började uppleva sin relation till sexuella aktiviteter som problematisk. För att förtydliga skriver vi detta avsnitt i imperfekt. I analysen nedan kommer vi att beröra frågorna om civilstånd, barn, utbildningsnivå, arbete och inkomst. Här kommer vi att testa vår första hypotes 32 och fokusera på att ta reda på hur dessa faktorer såg ut hos individen under denna tidpunkt. Vissa av dessa svar har vi behövt tolka. Anledningen till detta är att vi missat barn och ungdomsaspekten gällande personens dåvarande livssituation. Detta problem har vi redogjort för i vår metoddiskussion. Informanterna har angett sin sexuella läggning vid denna tidpunkt. 90 % angav att de var heterosexuella och 10 % att de var bisexuella. Gällande utbildning fick vi till svar att gymnasial utbildning var den vanligaste, därefter kom högskola och universitetsutbildningar. Vi anser med dessa fakta till grund att informanterna var relativt högutbildade. Tabell 3: Inkomst och sysselsättningsgrad Pensionär Arbetslös Studerade Arbetade 100 % Försörjningsstöd/ Sjukpenning 0- 10000 kr Arbetade 150 % 4% 4% 7% 21 % 4% 11 % 4% 20001–30000 kr 25 % 4% 30001 och uppåt 11 % 4% 11 % Totalt 4% 10001–20000 kr Totalt Arbetade okänd procent 21 % 50 % 4% 39 % 4% 18 % 29 % 11 % 7% 7% Hälften av våra informanter har angett att de arbetade 100 %. De flesta av dessa hade en inkomst efter skatt på 20 001- 30 000 kronor i månaden. I tabell 3 kan ni utläsa hur våra informanter angett att deras inkomst och sysselsättningsgrad såg ut vid denna tid. När det gäller kolumnen ”arbetade okänd procent” svarar den för de personer som angett att de arbetade men inte angett i vilken grad. Vi anser att det är intressant att 39 % av våra informanter har angett att de hade en inkomst på 0-10 000 kr i månaden. Utmärkande för denna siffra är dock att alla de som angett att de var studerade finns i denna kategori vilket ökar procentsiffran. De som angett att de arbetade 150 % är de som utöver sexmissbruket även har angett att de har ett arbetsmissbruk, vilket förklarar den angivna procentsiffran. Vi hade en hypotes om att arbetslöshet var en utmärkande faktor till sexmissbruk, vilket våra resultat inte styrker. Våra informanter har angett att deras inkomst var relativt hög och det var endast 4 % som angav att de levde på försörjningsstöd eller liknande. Slutsatsen vi kan dra av denna tabell är att den ekonomiska och arbetsmässiga situationen som våra informanter har angett att de befann sig i, inte är så besvärlig och kaosartad som vi enligt vår hypotes trodde att den var. 33 100 % Tabell 4: Informanternas familjesituation Civilstånd: Ensamstående Särbo Sambo Gift Nyseparerad Totalt Barn Ja Nej 2 20 0 1 1 2 1 0 0 2 4 25 Angett civilstånd Totalt 22 1 3 1 2 29 Vi frågade om informanternas familjesituation. 76 % angav att de var ensamstående då sexmissbruket utspelade sig för första gången. Om vi jämför denna procent med hur personernas civilstånd ser ut idag, se tabell 1, så är det desto fler som har en partner i dagsläget. Vi kan även tänka oss att svarsfrekvensen kan grundas i att en del var i unga år, det vill säga barn eller ungdomar, och att de därför inte hade en respektive. Enligt Nakkens (1996) teori om missbrukspersonligheten kan vi se att det finns en förklaring till att dessa personer ville knyta sig till ett objekt istället för en person. Nakken menar på att dessa personer finner objektet i missbruket (Nakken, 1996). Tre av våra informanter hade barn vid denna tidpunkt. Av dessa var en gift, en sambo och en ensamstående. 20 av de 29 informanter som deltagit i vår studie var vid denna tidpunkt både ensamstående och hade inga barn. Resultaten från vår studie, inom det socioekonomiska spektrumet, visar på att det våra informanter angett stämmer relativt väl överrens med de resultat som Hedlund (2006) redovisat, vilka baserades på omkring ett 40-tal män. Hon skriver att dessa män hade en bra sociala situation gällande utbildning, hälsa och arbete. Viket vi kan utläsa att även våra informanter hade. Vidare beskriver hon att männen hade en skaplig ekonomi, vilket alltid är en bedömningsfråga men inom spannet av en skaplig ekonomi bedömer vi att även våra informanter hamnar. Det vi dock behöver ha i åtanke är att Hedlund mötte sina informanter i sitt yrkesliv, det vill säga män som var i gång med en behandling. Den sociala situation hon beskriver var den situation som männen befann sig i under behandlingens gång, alltså inte den situation som vi här studerar. Trots detta stämmer Hedlunds bild av sexmissbrukarna relativt väl med våra resultat. Dock har varken Hedlund eller vi gjort en generaliserande studie (Hedlund, 2006). Vi kan se tendenser av att saknad av närhet kan vara en faktor som har legat till grund i personens dåvarande situation. Denna tendens kan vi se genom att de flesta av våra informanter har angett de vid denna tid var ensamstående och inte hade några barn. För de personer som dessutom var arbetslösa ökar troligtvis denna faktor då dessa individer saknar de system som skapas genom familj och arbetskollegor. Öquist (2003) skriver att individer har ett behov av stöd, känslomässig närhet och praktisk hjälp. Att detta sociala stöd och dessa system fungerar som en buffert vid traumatiska händelser. Är nätverket påverkat negativt står individen svagare inför dessa händelser och blir mer påverkad. Utifrån Öquist 34 kan vi tänka att de personer som saknade ett fungerande socialt stöd och system var svagare och mer sårbara för traumatiska händelser och av den anledningen väljer att förändra sitt system genom missbruket (Öquist, 2003). Missbrukssituation Här kommer vi att analysera hur missbrukssituationen såg ut för informanten vid den tid då personen började uppleva sin relation till sexuella aktiviteter som problematisk. Vi kommer även att dra kopplingar till nuvarande missbruk och missbruk i uppväxtmiljön Ja, DÅ Nej, DÅ Totalt Ja, NU 10 Nej, NU 3 Totalt 13 3 13 16 Tabell 5: Missbrukssituation utöver sexmissbruket i dåtid och nutid 13 16 29 Vid frågan om informanten hade något mer missbruk än sexmissbruk då dennes sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende fann vi att resultatet var detsamma till antalet som i tabell 3. Tabell 5 visar på att 13 personer hade ett eller flera missbruk utöver sitt sexmissbruk då, lika många som det är nu. Vi blev då intresserade av att se om det var samma personer, eller om det eventuellt kan vara personer som har skaffat sig ytterligare missbruk likväl som att personer kan ha övervunnit sitt missbruk. Resultatet vi fann var att det var tre personer, som hade ett eller flera andra missbruk när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende, som inte har något annat missbruk än sexmissbruket idag. Det är även tre personer som har ett eller flera andra missbruk idag, som inte hade det när det sexuella beroendet uppkom. I tabellen kan ni utläsa att det är tre personer som byter plats från ja till nej, respektive nej till ja. Som vi nämnt tidigare är det relativt vanligt att en missbrukare har en kombination av flera andra missbruk (Nakken, 1996). Vi ville därför undersöka hur detta såg ut hos våra informanter. Totalt är det 45 % av våra 29 informanter som har uppgett att de hade ett eller fler missbruk utöver sexmissbruket. Av dessa hade 35 % ett missbruk och 10 % två missbruk utöver sexmissbruket. Den vanligaste formen av missbruk i kombination med sexmissbruket, grundat på de missbruk som våra informanter angett att de har, var narkotikamissbruk. Detta är även den vanligaste missbrukskombinationen som vi kan utläsa att våra informanter har idag. Vad gäller missbruk och teorin om missbrukspersonlighet som Nakken (1996) skriver om så har vi funnit att fler missbruk än sexmissbruket var relativt vanligt bland våra informanter. Det är alltså cirka hälften av de informanter som deltagit i vår studie som hade ytterligare missbruk vid denna tidpunkt. Nakken (1996) syftar på att missbruksprocessen börjar med en inre förändring hos individen, som sedan fortsätter med att livsstilen förändras genom missbruket (Nakken, 1996). Den inre förändring som personen genomgår kan påverkas från många olika håll. 35 Hos dessa personer kan det vara så att det inte var sexmissbruket som i första hand ändrade livsstilen, utan att livsstilen ändrades genom det första missbruket och att sexmissbruket då blev ett bimissbruk till detta. Exempelvis att narkotikamissbruket utspelade sig först, vilket senare ledde personen in på sexmissbruk. Likväl som det kan vara så att sexmissbruket ligger till grund i missbrukspersonligheten och utvecklar fler former av missbruk. Nakken (1996) hävdar att de personer som växer upp i en miljö där missbruk förekommer löper en större risk än vad andra gör att själva utveckla ett missbruk. Han anser att det inte är vetenskapligt grundat om detta beteende är inlärt eller ärftligt (Nakken, 1996). Med detta till grund vill vi se hur informanterna i vår studie beskriver att missbruksvanorna såg ut i deras uppväxtmiljöer. Vi har även ett intresse av att se hur den psykiska ohälsan såg ut i våra informanters uppväxtmiljö. Anledningen till att detta intresse uppkommit grundar sig i att vår valda tidigare forskning och våra valda teorier skriver mycket om psykiska påfrestningar och psykiska kränkningar. Vi anser därför att det är rimligt att anta att både psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtmiljön kan påverka individen. För att se hur denna situation såg ut hos våra informanter har vi frågat om missbruk och psykisk ohälsa förekom i deras uppväxtmiljö. Tabell 6: Missbruk och psykisk ohälsa i hemmet under uppväxten Psykisk ohälsa i hemmet Missbruk i hemmet Ja Nej Totalt Ja 31 % 17 % 48 % Nej 28 % 24 % 52 % Totalt 59 % 41 % 100 % I tabell 6 kan vi urskilja att ungefär hälften av våra informanter är uppvuxna med missbruk i sin hemmiljö. Utifrån Nakkens (1996) sätt att tänka om missbruk skulle dessa faktorer ha påverkat våra informanter till att själva utveckla ett missbruk, att de har tagit efter detta beteende från sin hemmiljö. Eventuellt kan detta beteende vara inlärt alternativt ärftligt. Han hävdar att medlemmarna i en missbrukarfamilj ofta inte ges känslan av att göra något rätt eller bra nog. Till följd av detta skapar missbruket stora skamkänslor hos denna individ (Nakken, 1996). Öquist (2003) betonar att individer skapar en egen bild av världen genom sina erfarenheter, en bild som skapar individens livsstruktur och livsmönster (Öquist, 2003). Vi kan alltså se tendenser till att erfarenheterna och beteendena i hemmet har tagits efter, genom att individen skapar en livsstruktur och ett livsmönster som passar dennes bild av hur världen skall se ut. Utifrån Nakkens (1996) tankar anser vi att uppkomsten av de skamkänslor som individen får genom att denne känner att den aldrig gör någonting tillräckligt bra, leder personen till ett missbruk (Nakken, 1996). Enligt vad våra informanter har angett så var alkohol det vanligaste missbruket i hemmet. Därefter följer sexmissbruk, arbetsmissbruk och narkotikamissbruk. Nakken (1996) påstår att det inte är ovanligt att missbruket som utvecklas är av 36 annan karaktär än den ens familjemedlem hade (Nakken, 1996). Detta kan vi se tydligt i våra resultat. Våra informanter har angett att narkotikamissbruk är det vanligaste missbruket utöver deras sexmissbruk. Vad gäller om personerna befann sig i en besvärlig situation kan vi se till att missbruket narkotika kan medföra sociala och ekonomiska problem vilket kan pressa individen som Nakken (1996) beskriver, in till en livskris (Nakken, 1996). Nästan 60 % av våra informanter, se tabell 6, har vuxit upp med psykisk ohälsa i hemmet. De tre vanligaste formerna av psykiska ohälsan som våra informanter har angett är depression, ångest och självmordstankar. Vi kan se att det kan finnas tendenser mellan uppväxt runt psykisk ohälsa och utvecklingen av ett sexmissbruk. För att dra denna slutsats måste dock vidare studier göras. Tabell 6 visar även på hur många av våra informanter som har vuxit upp med både psykisk ohälsa och missbruk i hemmet. Detta motsvarar 31 % av våra informanter. Vi kan se att missbruk samt psykisk ohälsa i hemmiljön under uppväxttiden till mångt och mycket är ett gemensamt drag hos våra informanter. Tidigare forskning styrker att förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa i uppväxtmiljön kan leda till utvecklingen av ett missbruk (Nakken, 1996). Barndomsår och uppväxtmiljö Som vi tidigare har redogjort för har vi en hypotes om att förklaringar till att vissa individer utvecklar sexmissbruk kan härledas till dessa individers barndom. Att barnet inte har fått tillräckligt med trygghet och skydd. Mer specifikt antar vi att individer kan utveckla beteenden som ligger inom ramen för sexmissbruk, som en reaktion på den ångest som personen präglas av. I detta avsnitt kommer vi att testa vår hypotes och se om det finns några gemensamma faktorer i informanternas barndom. Enligt Carnes (1992) har många sexmissbrukare vuxit upp i dysfunktionella familjesystem (Carnes, 1992). De dysfunktionella familjesystemen präglas av mycket skam och i dessa familjesystem saknas intimitet och trygghet (Fjellström, 2009). Vi kommer i detta avsnitt behandla olika familjesystem och uppväxtmiljöer, för att kunna se om det finns några gemensamma faktorer som kan ha haft en inverkan på utvecklingen av individens sexmissbruk. Tabell 7: Familjeförhållanden mellan 0-2 år och 8-4 år 0-2 år Barn till sammanboende föräldrar 90 % Barn till ensamstående förälder 7% Barn till skilda föräldrar 0% 8-4 år 59 % 10 % 24 % Många av våra informanter har angett att de bodde med sammanboende föräldrar under sin uppväxt, se tabell 7. Vi frågade informanterna om hur deras familjeförhållanden såg ut i åldrarna 0-14 år gamla. Resultaten visade på att 90 % bodde med sammanboende föräldrar i åldern 0-4 år. Många av våra informanter har angett att de hade samma familjeförhållanden ända fram till 14 års ålder. Vi kan dock se att procentantalet på sammanboende föräldrar sjönk från 90 % till 72 37 % i åldern 5-7 år, därefter sjönk den till 59 % i åldern 8-14 år. Istället har de svarande kryssat i att de var barn till skilda eller ensamstående föräldrar. Vid åldern 8-14 år bodde 34 % med antingen skilda eller ensamstående föräldrar. Vi kan se att det i många familjer skedde olika uppbrott som kan ha tenderat till att påverka barnets trygghet. Familjen beskrivs, enligt Öqvist (2003) som ett kretslopp och socialt sammanhang som individen ingår i. Det beskrivs också som någonting som ständigt förändras och som formar individen (Öquist, 2003). Kihlström (2007) beskriver vidare att en skiljsmässa mellan föräldrarna har ett samband med den konflikträdsla som många av sexmissbrukarna utvecklar. Utifrån Kihlström kan vi tänka oss att barn som varit med om olika uppbrott i familjesystemet känner en konflikträdsla och har svårt att skapa struktur och stabilitet i livet. Om familjesystemet eller individens nätverk blir sårat påverkas barnet på ett negativt sätt vilket kan leda till en negativ bild av olika relationer. Ångesten som uppstår kan göra att personen genomgår en känslomässig kamp då denne förväntar sig att uppbrott skall ske (Kihlström, 2007). Vilket vi utifrån Nakken (1996) tänker kan göra att individen inte vill binda sig utan istället skapar en objektrelation till sexuella aktiviteter (Nakken, 1996). Vi frågade våra informanter om de växte upp med auktoritära, auktoritativa eller oengagerade föräldrar. Vi kan i tabell 8 se att 11 av våra 29 informanter svarade att de växte upp med auktoritära föräldrar. Med auktoritär menar vi att barnet omgavs av kontrollerande vuxna som var stränga med regler. Bröts dessa regler bestraffades barnet. Åtta personer svarade att de växte upp med oengagerade vuxna där det varken fanns krav eller regler för barnet. Åtta personer svarade att de hade en auktoritativ uppfostringsmiljö där det fanns krav och regler, men som kommunicerades med lyhörda vuxna. Broberg et al. (2009) anser att kvalitén på omvårdnaden och uppfostringen är oerhört viktig för all anknytningsutveckling. Vi tror utifrån Broberg et al. att de barn som växt upp med auktoritära föräldrar har lätt för att utveckla skam och skuld. Finns det stränga krav och regler i familjen som bestraffas om de inte följs så finns det en risk för att barnet känner att det aldrig gör något bra nog. Om det medföljer en bestraffning vid regelbrott så kan det vara så att många barn inte vågar testa och utforska olika saker för att de är rädda för att ”göra fel” (Broberg et al. 2009). Vi kan dra paralleller till detta med att Carnes (1992) säger att skammen ofta uppkommer tidigt i sexmissbrukarens liv och att det är skammen som driver sexmissbruket. Han betonar även att om barnet inte kan bemästra konflikten mellan självständighet och skam leder detta ofta till en dåligt självförtroende senare i livet (Carnes, 1992). Nakken (1996) anser att i en familj där det finns mycket skamkänslor och medlemmarna aldrig får ta ansvar för sitt eget handlande skapas en risk för missbruksutveckling (Nakken, 1996). Med grund i Carnes (1992) tänker vi oss att barn som blir hårt bestraffade och nedtryckta, inte ges känslan av att vara viktiga utan gång på gång bestraffas, skapar stora skamkänslor och bygger upp en ångest hos individen som denne sedan härbergerar med hjälp av missbruket (Carnes, 1992). Carnes (1992) anser att de barn som har vuxit upp i oengagerade familjesystem sällan får sina behov tillgodosedda (Carnes, 1992). Grundat på Carnes (1992) tror vi att barn som vuxit upp i familjer som aldrig sätter regler eller krav får lära sig 38 att ta ansvar för sig själva tidigare än vad de egentligen är redo för. Att dessa barn har lätt till att överlämna makten över sig själv till andra människor (Carnes, 1992). Vi kan också tänka oss att dessa människor använder sig av olika objekt, exempelvis sex eller pornografiska bilder, för att uppnå någon form av stabilitet. Vi gör dessa antaganden utifrån att Nakken (1996) hävdar att barn som växer upp i försumliga familjer blir underutvecklade då de inte får stimulans och emotionellt stöd. Att de utvecklar en passivitet och ger andra inflytande över sitt liv. Han beskriver också att alla barn behöver stabilitet i både relationer och regler. Saknas detta har dessa barn lättare att senare utveckla olika former av missbruk (Nakken, 1996). Vår tanke var att de personer som vuxit upp i auktoritativa uppfostringsmiljöer hade haft en relativt trygg barndom. Att barnet här hade utvecklats och fått sina behov tillgodosedda. I tabell 8 jämförde vi de personer som varit uppfostrade i auktoritativa uppfostringmiljöer med dem som varit utsatta för slag och sparkar. Här kan vi se att sju av totalt åtta personer som har vuxit upp i denna uppfostringsmiljö, varit utsatta för dessa övergrepp. Våra resultat visar dock inte på övergrepp som endast skett i barndomen utan dessa övergrepp kan ha skett någon gång under informantens liv. Tabell 8: Uppfostringsmiljö och fysiskt våld Slag och sparkar Uppfostran Ja Nej Auktoritär 9 2 Auktoritativ 7 1 Oengagerad 5 3 Totalt 21 6 11 8 8 27 Vi anser utifrån tidigare forskning och våra resultat att olika dysfunktionella familjesystem, där uppfostran inte genomförts på ett bra sätt påverkar individen negativt. Fjellström (2009) beskriver att individen genom relationsstörningar utvecklar olika inre orostillstånd, exempelvis ensamhet, rastlöshet och ångest Utifrån Fjällström anser vi att dessa orostillstånd hos individen upplevs på obehagliga sätt. För att dämpa dessa orostillstånd tar man hjälp av sitt sexmissbruk (Fjellström, 2009). Kihlström (2009) beskriver att det är viktigt med känslomässig respons (Kihlström, 2009). Vi har därför utformat ett trygghetsindex för att mäta hur tryggt informanterna uppfattade sin uppväxt. Tabell 9: Medelvärde på trygghetsbegrepp Svarande Medelvärde Kärleksfull Omsorgsfull Social gemenskap Närhet Orolig Övergiven 29 2,9 29 3,1 29 2,6 29 2,6 28 3,9 28 3,6 Vi bad informanterna att ringa in en siffra på hur väl sex olika begrepp stämmer överrens med deras barndom, för att kunna mäta tryggheten i uppväxten. 39 Begreppen var kärleksfull, omsorgsfull, social gemenskap, närhet, orolig och övergiven. På begreppen kärleksfull och omsorgsfull har våra informanter angett att dessa till viss del stämmer in på upplevelsen av deras barndom. Det vill säga att de flesta av våra informanter har uppgett att de haft en någorlunda kärleksfull och omsorgsfull uppväxt, de anser dock inte att dessa begrepp stämmer in helt på deras barndom. Social gemenskap och närhet har fått medelvärdet 2,6 vilket tyder på att våra informanter varken anser sig ha upplevt någon stark social gemenskap eller närhet i sitt hem. Begreppet orolig har fått ett högt medelvärde vilket tyder på att de flesta av våra informanter har angett att deras barndom varit otrygg. Övergivenhet är ytterligare ett begrepp som våra informanter har angett ett högt medelvärde på, detta visar på att de i sin uppväxt har upplevt känslor av övergivenhet och orolighet. Dessa känslor säger Hedlund (2006) kan ligga till grund för utvecklingen av ett sexmissbruk. Hon menar att sexmissbruket har uppkommit för att individen skall skyddas mot dessa former av känslor (Hedlund, 2006). Dessa sex begrepp har vi sammanställt till ett trygghetsindex för att visa våra informanters trygghetsupplevelse i barndomen. Detta trygghetsindex visade på att medelvärdet var 15,5, vilket är en medeltrygg barndom, då den hamnar i mitten på skalan. De angivna värdena vi har fått från våra informanter är från 7-27 poäng, totalt fanns ett spann mellan 6-30 poäng. Ju lägre värde personen angett desto sämre trygghet har den angivit att den hade i sin barndom. Vi ser att personerna har en stor spridning på sitt angivna värde men en tyngdpunkt ligger runt medel, alltså 15 poäng. Vår trygghetsmätning visar på att tryggheten var runt eller under medel hos våra informanter. Vi vill poängtera att vi med medelvärde mäter en siffra som generaliserar våra informanters angivna svar. Denna siffra är alltså en medelpunkt. Det innebär att det finns informanter som angett att de haft en hög trygghet i sin barndom samt informanter som har angett att de upplevt en låg trygghet. Vi jämförde medelvärdet från informanternas trygghetsindex med deras uppfostringsmiljö för att se om trygghetsvärdet skiljde sig åt. Resultatet visar på att det är så. De informanter som har angett att de har vuxit upp i en auktoritär uppfostringsmiljö har det redan angivna medelvärdet 15,5. De som angett att de har vuxit upp i en auktoritativ uppfostringsmiljö har ett något högre medelvärde och de som angett att de har vuxit upp i oengagerade familjesystem har ett medelvärde som ligger under det generella medelvärdet. Av dessa siffror kan vi dra slutsatsen om att de personer som växt upp i en oengagerad uppfostringsmiljö upplevt att de haft det mindre tryggt i uppväxtmiljön än genomsnittet. Forsberg och Wallmark (2002) syftar till att barn som har vuxit upp i ett icke fungerande familjesystem har en större tendens att utveckla beteendestörningar än andra (Forsberg & Wallmark, 2002). Vi kan därför tänka oss att de informanter som vuxit upp i oroliga familjesystem har en större tendens till att utveckla sexmissbruk. 40 Upplevda fysiska, psykiska och sexuella övergrepp Vår tredje hypotes grundar sig i att vi tror att en stor del av sexmissbrukarna varit utsatta för olika typer av övergrepp, så som psykiska, fysiska eller sexuella övergrepp. Vi tror även att sexmissbrukarna av denna anledning utvecklat sexmissbruket som en form av överlevnadsstrategi. Tabellen nedan visar hur många personer, av de 29 svarande, som varit utsatta för dessa övergrepp. Vi vill påpeka att vi gjorde ett urval av övergrepp som vi ansåg som de vanligast förekommande. Vi vill därför poängtera att det kan finnas, flera övergrepp som haft en inverkan, vilka vi inte har studerat i denna undersökning. Tabell 10: Upplevda övergrepp Antal personer Procent Slag/sparkar 21 72 Tagit vuxenansvar som barn (ett internt bortfall) 19 66 Kränkande påpekanden om kroppen 16 55 Smekt på intima kroppsdelar 10 35 Bevittnat fysiskt våld 10 35 Dölja/Ljuga om sexuella kränkningar 9 31 Tvång att visa sig naken 6 21 Tvång till oralsex 5 17 Tvång till samlag 5 17 Gömma skador 3 10 Tvång till att kolla på porr 3 10 Enligt Carnes (1992) studie har större delen av hans informanter varit utsatta för någon form utav övergrepp (Carnes, 1992). Fjellström (2009) styrker Carnes siffror genom att säga att många sexmissbrukare har varit utsatta för olika trauman i livet (Fjellström, 2009). Vi kan i tabell 10 se att våra informanter varit utsatta för en del övergrepp. Vår studie visar på att 72 % av våra informanter har svarat att de någon gång varit utsatta för slag och sparkar. Det motsvarar alltså 21 av de 29 personer som deltagit i studien, vilket vi anser är ett högt antal. 55 %, det vill säga mer än hälften av våra informanter har blivit utsatta för kränkande påpekningar om sin kropp och det är även 35 % som tvångsmässigt blivit smekta på olika intima kroppsdelar. 41 Tabell 11: Övergreppsindex Antal Procent övergrepp 0 7 1 14 2 17 3 17 4 14 5 7 6 7 7 7 8 7 10 3 Totalt 100 Indexet i tabell 11, visar på att nästan alla våra informanter har uppgivit att de varit utsatta för någon form av övergrepp. Några få har varit utsatta för nästan alla de övergrepp som vi ställde upp som alternativ. Endast två informanter har angett att de inte varit utsatta för något av de övergrepp vi frågade om. Nakken (1996) skriver att avsiktliga övergrepp kan driva människan till att utveckla ett missbruk. Både fysiska, psykiska och sexuella övergrepp kan bidra till detta (Nakken, 1996). Tabell 12: Fysiska, sexuella och psykiska övergrepp Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp Psykiska övergrepp 21 12 25 72 % 41 % 86 % Om vi jämför våra siffror med de siffror Carnes (1992) fick fram i sin studie så stämde de relativt bra överrens. I tabell 12 kan vi se att 72 % av de svarande i vår studie uppgett att de blivit utsatta för fysiska övergrepp, vilket exakt stämmer överrens med den siffra som Carnes fick fram ur sin studie. Vi fick även fram att 41 % av våra informanter blivit utsatta för något sexuellt övergrepp medan Carnes visar på att 81 % av hans informanter varit utsatta för detta. I Carnes studie var det 97 % av de svarande som blivit utsatta för psykiska övergrepp (Carnes, 1992). Denna siffra stämmer relativt bra överrens med vår siffra som visade på att 86 % av våra informanter blivit utsatta för någon form av psykiska övergrepp. Nakken (1996) påstår att psykiska påfrestningar från övergrepp kan medföra att en person uppfattar sig själv och andra människor som ett objekt. Att personen inte ser till 42 sina egna behov och tillfredställelsen av dessa. Vi håller med Nakken i det avsnittet där han skriver om objektidentifiering av missbruket (Nakken, 1996). Vi anser som Hedlund (2011), att denna objektidentifiering kan vara ett sätt för personen att behålla ett kontrollbehov och att genom detta stärka sin självkänsla Att individen genom objektidentifiering och missbruksbeteende kompenserar sitt låga självförtroende och sin svaga självkänsla (Hedlund, 2011). När det gäller vuxenansvar svarade 66 % av informanterna att de fick ta ett vuxenansvar som barn, se tabell 10. Med vuxenansvar menar vi om informanten blev tvingad till att växa upp för fort och fick ta ett ansvar som förkortade dennes barndom. Enligt både Fjellström (2009) och Hedlund (2006) har många sexmissbrukare, under barndomen, fått ställa sina egna behov åt sidan och istället fokusera på vad de vuxna vill (Fjellström, 2009; Hedlund, 2006). Hedlund (2006) beskriver också att olika känslor trycks undan och inte kommuniceras, vilket leder till ett sinne präglat av smärta, sorg och besvikelse. Utifrån Hedlund tror vi att de barn som varit tvungna att ta vuxenansvar har blivit hämmade i sin utveckling och inte fått sina behov tillgodosedda. Vilket i senare skede kan ha lett till att individen sökt någon form av kompensation, eventuellt i form av sexuella aktiviteter och utvecklat ett sexmissbruk (Hedlund, 2006). Som vi kan se i tabell 10 har 35 % av våra informanter fått bevittna fysiskt våld i sin uppfostringsmiljö. Broberg et al. (2009) beskriver att dessa personer lättare utvecklar en desorganiserad anknytning till sina uppfostringspersoner, vilka senare i livet också vanligtvis utvecklar olika former av psykisk ohälsa. Detta förklaras genom att uppfostringspersonerna skall fungera som beskyddare och trygghetsgivare när olika faror hotar. När fysiskt våld uppstår mellan dessa rivs förhoppningar om trygghet ner och barnet blir skyddslöst. Barn som vuxit upp under dessa förhållanden blir bestulna på sina känslor. En övergivenhet och rädsla för trygghetspersonerna uppstår (Broberg et al. 2009). Vi tror med grund utifrån Fjellström (2009) att barn som växer upp under dessa förhållanden bär på en stor smärta, då behoven som personen hade som barn till mångt och mycket blivit berövade. Detta kan leda till att vissa av dessa personer skapar ett sexmissbruk, som en form av överlevnadsstrategi (Fjellström, 2009). En ångestdämpande metod där andra människor ses som objekt och den känslomässiga kopplingen stängs av (Nakken, 1996). De olika processer som sker under barndomen och anknytningstiden är viktiga för hur individen formas. Störs dessa tillitsprocesser så förlorar barnet trygghetskänslan. Broberg et al. (2009) beskriver att personer med en desorganiserad anknytning ofta karaktäriseras av att de har oupplösta känslomässiga reaktioner i samband med något trauma. Dessa personer har inte något metodiskt tillvägagångssätt för att få de primära behoven, så som skydd och närhet, tillgodosedda (Broberg et al. 2009). Nakken (1996) styrker detta påstående genom att beskriva att olika sorters övergrepp driver på och är en faktor till ett missbruk, oavsett när i livet det sker. Alla de psykiska påfrestningar övergrepp medför gör att personen i fråga ser sig själv som ett objekt. Denna process för med sig att man även objektifierar andra och använder detta för att kunna kontrollera andra för sin egen vinnings skull (Nakken, 1996). 43 En stor del av våra informanter har angett de har förlorat någon nära anhörig, närmare 66 %. Många av våra teorier och även tidigare forskning styrker att olika förluster är en faktor till utvecklingen av sexmissbruket. Nakken (1996) beskriver att personer som haft en eller flera förluster måste ersätta de förlorade och gör ofta det genom någon form av missbruk. Vilket leder till att missbrukaren skapar ett beroendeförhållande till sin nya personlighet (Nakken, 1996). Även Kihlström (2007) beskriver att dödsfall inom familjen kan vara en bidragande faktor till att man utvecklar ett sexmissbruk (Kihlström, 2007). Trivsel i nuläget Avslutningsvis frågade vi informanterna hur de ser på sin nuvarande situation. Tabell 13: Nuvarande situation Antal Procent Trivs 19 66 Trivs inte 9 31 Totalt 28 97 Internt bortfall 1 3 Som vi kan se i tabellen ovan trivs de flesta med sin nuvarande situation. Personerna som deltagit i vår studie går idag i någon form behandling för sitt sexmissbruk. Vi tror att anledningen till att så pass många trivs med sin situation idag är att de fått hjälp att hantera sitt sexmissbruk vilket gör att de ser ljust på framtiden. Vi kan även tänka oss att många genom behandlingen träffat likasinnade och vilket skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet. Även att dessa personer har getts möjligheten att identifiera sitt problem är något vi tror har bidragit till denna svarsfrekvens. De personer som inte trivs med sin livssituation i nuläget har beskrivit att de ser positivt på framtiden och att de är hoppfulla till en förbättring, men att problemet i nuläget finns kvar. 44 6 Avslutande diskussion Sammanfattning Syftet med vår studie var att beskriva och karaktärisera gruppen sexmissbrukare. En grupp som vi anser är tabubelagd och skambaserad i vårt samhälle. Vår andra del i syftet var att diskutera och belysa förhållandet mellan personliga förutsättningar och utvecklingen av ett sexmissbruk samt att försöka att finna ett svar på den grundläggande frågan som vi fick när vi berättade om vårt ämnesområde: ”Jaha, och varför blir man sexmissbrukare?”. De slutsatser som vi i detta avsnitt redogör för baseras på vårt empiriska material bestående av 29 enkäter. Detta innebär att vi inte har några möjligheter att dra generella slutsatser om prevalens och förekomst. Den grupp sexmissbrukare som vi har studerat har till 90 % bestått av män och 10 % av kvinnor. Hos våra informanter skiljer sig civilståndet åt och det är inget som är utmärkande. Åldersspannet har varit brett, från 22-66 år med en medelålder på 38 år. Nästan hälften av våra informanter har för närvarande ett eller fler missbruk utöver sexmissbruket. Gällande åldersfördelningen, jämförde vi i analysen denna med tidigare forskning, och ansåg med stöd från denna, att fördelningen ur denna syn var representativ. Vi hade en förförståelse om att det var män som var sexmissbrukare, vi ser att våra resultat tenderar att peka åt detta håll. Vi kan dock inte utifrån vår studie och urvalsgrupp klargöra om det är ett generaliserbart resultat. Vi tänker oss att det kan vara så att det främst är män som ställer upp på att delta i vetenskapliga undersökningar. Anledningar till detta kan vi endast spekulera i. Det kan vara så att det är vanligare att män träder fram med denna form av problematik och att denna form av missbruk är mer accepterad för män i samhället. Vad gäller åldern finner vi här ingen utmärkande faktor, åldern är vitt spridd mellan våra informanter. Inte heller när det gäller informanternas nuvarande civilstånd är det något som är utmärkande. Det som dock kan vara tänkvärt är att hälften av våra informanter har uppgett att de har ett eller flera andra missbruk utöver sexmissbruket. Detta är förväntade resultat utifrån en personlighetsteoretisk utgångspunkt på missbruk och beroende. Det resultat som vår urvalsgrupp visar på är att inga karaktäriserande drag, utom eventuellt könsaspekten och kombination av missbruk, går att urskilja. Den beskrivning som våra informanter har gett av sig själva gällande ålder och civilstånd kan passa in på vilken grupp som helst. De flesta av våra informanter uppgav att de hade ett arbete och en inkomst när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende. Vad gäller skolgång hade de flesta en gymnasial eller högre utbildning. Vår hypotes om att våra informanter skulle svara att de befann sig i en besvärlig situation med saknad av arbete och inkomst brast när våra resultat visade sig. Både vad gäller utbildning, ekonomi och arbete såg situationen i sin helhet relativt bra ut för våra informanter. Frågorna angående tidpunkten har våra informanter uppgett att de ansåg svåra att svara på. Detta av den anledningen, att denna tidpunkt är odefinierad för dem dvs. 45 att de inte kan specificera när deras sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende. Svar på dessa frågor hade förmodligen varit enklare att komma åt genom intervjuer. Gällande utmärkande gemensamma drag hos de sexmissbrukare som besvarat vår enkät kan vi se att en stor del av våra informanter var ensamstående vid denna tidpunkt och att nästan ingen hade barn. Hälften av våra informanter hade även missbruk i annan/andra former när det sexuella beteendet övergick till ett sexuellt beroende. Vi kan se tendenser i resultatet som tyder på att våra informanter hade en relativt bra situation utåt sett, att ytan de visade upp var relativt bra. Detta antagande grundar vi på den arbetssituation och den inkomst som personerna angett att de hade. Vi kan dock inte utesluta att dessa personer på insidan hade en saknad av närhet och att hälften av våra informanter kände en skam över det missbruk som redan existerade. Detta är en aspekt som vi anser värdefull att lägga tyngd på vid framtida forskning. För att nå dessa frågor tror vi att det är bäst att tillämpa en metod som innefattar djupgående intervjuer. Genom denna metod ges möjligheten att både ställa följdfrågor att finna djupare förklaringar. När det gäller svaren på frågorna om barndomen har vi funnit att de flesta av våra informanter vuxit upp med sammanboende föräldrar men att det i många fall har skett en separation som har gjort att familjeförhållandet har förändrats. Många av våra informanter har angett att de vuxit upp i familjesystem som vi klassar som dysfunktionella. Det är rimligt att anta att dessa familjesystem har varit en bidragande orsak till utveckling av deras sexmissbruk men det skulle behövas andra typer av studier i form av att belysa samband, för att utveckla denna tankegång. Fokus i dessa studier kan förslagsvis läggas på att finna samband mellan olika former av sexmissbruk och olika uppväxtmiljöer. Våra informanter har uppgett att de uppställda trygghetsbegreppen till viss del stämmer med deras upplevelse av barndomen. Medelvärdet som vi fått fram, genom en generalisering av de angivna siffrorna, syftar till att informanterna inte upplevt sin barndom som trygg utan att den har haft brister. Basala behov som känslor av kärlek, närhet, omsorg och social gemenskap har inte varit helt uppfyllda. Känslor av övergivenhet och orolighet har däremot varit mer förekommande. De angivna medelvärdena tenderar till att visa på att de sexmissbrukare som besvarat vår enkät till mångt och mycket inte rankar sin barndom som trygg. Vi kan dock inte svara på vad det kan finnas för anledningar till detta eller vad trygghetsbristen har varit. För att få svar på dessa frågor behövs en annan form av metodundersökning, förslagsvis djupintervjuer. Vår studie har visat på att hälften av våra informanter har vuxit upp med missbruk i sin hemmiljö och att över hälften har vuxit upp i ett hem där det förekom psykisk ohälsa. Vi kan se tendenser på att hemmiljön kan ha haft en inverkan på sexmissbruket. Detta är en tanke som behöver utvecklas genom fördjupande studier för att kunna bekräftas. Vi kan inte säga att det är anledningen till att personerna idag har ett sexmissbruk men vi kan se ett samband mellan våra informanter som visar på att relativt många vuxit upp i en orolig hemmiljö. Detta empiriska underlag tillsammans med teorier och tidigare forskning styrker vår tolkning om att denna form av hemmiljö kan ha haft en inverkan på utvecklingen av sexmissbruket. Det behövs dock vidare studier för att bekräfta detta. Sammanfattningsvis visar våra forskningsresultat på att sexmissbruket hos våra 46 informanter kan ha haft en grund i deras barndom. Det finns tendenser som visar på att det här har funnits känslor av skam och ångest och en saknad av fullständig trygghet. Vårt resultat styrker vår tredje hypotes gällande upplevelsen av psykiska, fysiska och sexuella övergrepp. Nästan alla våra informanter uppger att de har varit utsatta för någon form av övergrepp. Vår studie visar på att det endast är två personer som angett att de inte varit utsatta för någon form av övergrepp. Vanligast var fysiska övergrepp i form av slag och sparkar. Med dessa siffror till grund kan vi se att upplevda övergrepp är gemensamma för vår urvalsgrupp av sexmissbrukare. Tidigare forskning och teorier pekar på att dessa former av övergrepp hanteras genom copingstrategier. Detta är inget vi genom våra resultat kan se. Vi har endast undersökt vilka former av övergrepp våra informanter uppgivit att de blivit utsatta för. Utifrån vår studie kan vi inte klargöra om våra informanter skapat sexmissbruket som en copingstrategi utan det krävs djupare studier för att klarlägga detta. Vi har i denna studie belyst och diskuterat flera olika personliga förutsättningar som visat sig vara gemensamma för de 29 sexmissbrukare som deltagit i vår studie. Det kan dock, som vi inledningsvis i denna studie nämnde, finnas fler personliga förutsättningar att belysa och diskutera hos dessa personer. Slutligen skall det finnas i åtanke att de resultat vi har framställt endast är representativt för vår urvalgrupp och inte några resultat som utan vidare studier går att generalisera. Med den kunskap vi nu har inom området sexmissbruk anser vi att det finns delar som behöver tänkas över inom det praktiska sociala arbetet. Framförallt anser vi att yrkesverksamma socialarbetare behöver ha i åtanke att denna problematik existerar. Att de bemöter personer med denna problematik genom ett professionellt förhållningssätt. Vi menar även att de som arbetar med det praktiskt sociala arbetet behöver arbeta med problemet utifrån de metoder och de kunskaper som i nuläget finns att tillgå. Vi anser att socialarbetarna praktiskt måste sprida kunskap för att öka förståelsen för denna problematik, så att samhällets normer och mediernas framställda bild av sexmissbruk kan förändras. Framtida forskning I vår enkät gavs informanterna utrymme att uttrycka sina synpunkter och kommentarer kring de ställda frågorna. De fick även möjlighet att beskriva om de upplevt att enkäten saknat några aspekter som skulle varit värda att belysa. Här har vi blivit informerade om att det barn och ungdomsperspektiv, som vi i vår metoddiskussion klarlagt att vi har missat, kunde varit av värde. Informanterna nämnde även att psykosociala faktorer i barndomen, utöver deras hemmiljö, kan vara av vikt för utvecklingen av ett sexmissbruk. Vi ser att informanterna söker efter att få förklara och vidareutveckla sina svar, framförallt gällande upplevda övergrepp. Vi har i avsnittet Sammanfattning, belyst områden som vi anser behöver forskas vidare inom. Vi har i det avsnittet gett indikationer på områden som vi anser intressanta och relevanta att genomföra vidare studier på. Vi anser att sexmissbruk 47 är ett ämnesområde som kontinuerligt behöver studeras och undersökas för att problematiken skall kunna lösas, för att behandlingsmetoder skall kunna anpassas och för att problemet skall kunna förstås. Vårt steg var ett i rätt riktning men det är en lång väg kvar. Förslagsvis ser vi att denna studie skulle gynnas av en kompletterande studie i form av djupgående intervjuer. En studie som till skillnad från vår fokuserar på att besvara frågorna varför, hur och i vilken omfattning. Svar som vi i denna studie inte sökt. Bland annat vet vi inte hur övergreppen har gått till, av vem, i vilken omfattning och vid vilken ålder. Vi vet inte heller hur situationen på ett djupare plan såg ut vid den tid då sexmissbruket utspelade sig. Ytterligare en intressant fundering som vi anser att det borde forskas kring är vilka olika former av sexmissbruk som finns, en definition av vad begreppet innebär samt svar på när ett sexuellt beteende kan klassas som ett missbruk. 48 7 Referenslista Litteratur Broberg, Anders/ Risholm Mothander, Pia/ Granquist, Pehr/ Ivarsson, Tord (2009): Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur och Kultur Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Carnes, Patrick (1992): Don’t call it love – recovery from sexual addiction. United States of America: Bantam Books Carnes, Patrick (2001): Out Of The Shadows – Understanding Sexual Addiction. Hazelden Center City, Minnesota: CompCare publishers Fjellström, Torbjörn (2009): Nya kärlekens dysberoende; en studie i den sjuka sexualiteten och dess helande. Vaxholm: Corax förlag Forsberg, Gunnar/ Wallmark, Johan (2002): Nätverksboken – om mötets möjligheter. Stockholm: Liber AB Hedlund, Eva (1999): Män med sexuell beroendeproblematik. Bjärum: Carlsson bokförlag Hedlund, Eva (2006): Sexualitetens irrgångar. Falun: Carlsson bokförlag Hedlund, Eva (2011): ”Jag glömde tid och rum” – samtal om sexberoende. Smedjebacken: Carlsson bokförlag Kihlström, Jofen (2007): Böjelser & Begär – en kritik av medicinens beroendebegrepp. Universitetsbiblioteket. Tryck: Intellecta DocuSys, V Frölunda Kvale, Steinar (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Nakken, Craig (1996): Jaget och missbrukaren. Svenska rådet för alkohol- och beroendefrågor. Stockholm: Proprius förlag Trost, Jan (2007): Enkätboken. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Tryck: Elanders Gotab. ISBN:91-7307-008-4 49 Öquist, Oscar (2003): Systemteori i praktiken – systemteorins tillämpning inom utbildning, vård, socialt arbete. Stockholm: Förlagshuset Gothia Internetkällor Andersson, Robert (2001) Journalist Aftonbladet. Sexmissbrukaren löser alla sina problem genom att ha sex. Elektronisk på Aftonbladets hemsida: http://www.aftonbladet.se/halsa/article10225195.ab Hämtad: 2012-04-02 Attendo (2010) Behandling av alkohol- och drogberoende http://www.attendo.com/sv/se/individ-och-familj/vara-tjanster/beroendevard/Varbehandlingsmodell/ Hämtad: 2012-04-14 Forsa folkhögskola (2011) Craig Nakken Seminarium 17-18 maj – Föreläsningsmaterial http://www.lg.se/Folkhogskolor/Forsa-folkhogskola/Forsafolkhogskola/Aktuellt/Craig-Nakken/ Hämtad: 2012-04-14 GUPEA, Gothenburg University Publications Electronic Archive (2009) Sökord: ADHD* http://gupea.ub.gu.se/simplesearch?query=ADHD*&submit=S%C3%B6k Sökord: Sexmissbruk* http://gupea.ub.gu.se/simplesearch?query=sexmissbruk*&submit=S%C3%B6k Sökning gjordes: 2012-03-07 Regeringskansliet (2011) Sexköpslagen (6 kap. 11 § brottsbalken) Utbildningsdepartementet http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/116601 Hämtad: 2012-04-10 Rockesholm (2011) Seminarium med Craig Nakken http://www.rockesholm.com/2011/06/02/seminarium-med-craig-nakken-3056882 Hämtad: 2012-04-14 Inspiration till enkät Gothenburg University Publications Electronic Archive (2010/2011) Jag arbetar med den jag är. Elektronisk på GUPEA:s hemsida: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25045/1/gupea_2077_25045_1.pdf Hämtad: 2012-03-12 Författare: Anna Andersson, Madelaine Andersson och Sabina 50 8 Bilagor Bilaga 1 Institutionen för socialt arbete Under vårterminen 2012 kommer vi, Sara och Madeleine, att skriva vår Cuppsats vid Institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet. Syftet är att fördjupa kunskapen om sexmissbruk och vilka faktorer som kan ligga bakom utvecklandet av ett sådant. För att denna undersökning skall bli möjlig behöver vi din hjälp. Vi är mycket tacksamma om Du tar dig tid att svara, utan din hjälp är denna studie inte möjlig! Deltagandet är frivilligt och Du kommer att vara anonym. Resultatet av studien kommer att presenteras i vår kommande C-uppsats. Det insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Enkäterna måste vara oss tillhanda senast den 2 april 2012. Vid eventuella frågor vänligen kontakta oss, telefon: … mail: … Tack för din medverkan och din hjälp! Med vänliga hälsningar, Socionomstudenterna Sara och Madeleine 51 Bilaga 2 Institutionen för socialt arbete Denna enkät handlar om din levnadssituation idag samt hur den sett ut tidigare i ditt liv. Enkäten kommer att fokusera på olika faktorer som kan ha haft en inverkan till vart i livet Du befinner dig i idag. Vi är tacksamma om Du besvarar denna enkät genom att sätta ett kryss på det alternativ som stämmer bäst överrens med ditt svar. Om det är någon fråga där Du anser dig kunna besvara två alternativ, välj det svar som stämmer bäst överrens. Om Du besvarar fel, täck över rutan och sätt ett kryss i rätt alternativ. Vi är intresserade av att få veta lite kort om dig som person. Här kommer fyra frågor där Du får beskriva dig idag. 1. Är Du eller □ Man □ Kvinna 2. Hur gammal är Du? Jag är ______ år gammal. 3. Vad är ditt nuvarande civilstånd? □ Ensamstående □ Särbo □ Sambo □ Gift □ Nyseparerad (inom 12 månader) 4. Förutom ditt sex/kärlek/relationsmissbruk, har Du någon annan typ av missbruk? □ Ja, _____________ missbruk 52 □ Nej Vi är nu nyfikna på att få veta mer om den levnadssituation som Du befann dig i när du började uppleva din relation till sex som problematisk. Vid svar på frågorna nedan ber vi dig tänka tillbaka på den tiden, då ditt sexuella beteende övergick till ett sexuellt beroende. 5. Vilken sexuell läggning hade Du? □ Heterosexuell □ Homosexuell □ Bisexuell □ Transsexuell 6. Vad hade Du för civilstånd när ditt sex/kärlek/relationsmissbruk utspelade sig för första gången? □ Ensamstående □ Särbo □ Sambo □ Gift □ Nyseparerad (inom 12 månader) 7. Hade Du barn? □ Ja □ Nej 8. Vilken utbildningsnivå passade bäst in på dig? □ Icke gymnasial utbildning □ Gymnasial utbildning □ Högskola/Universitet 9. Hur mycket arbetade Du? □ Pensionär □ Arbetslös 53 □ Arbetande Antal procent? ______% 10. Vad hade Du för ungefärlig inkomst efter skatt? (Barnbidrag och liknande bidrag inkluderat) □ Försörjningsstöd och/eller sjukpenning □ 0-10000 kr □ 10001- 20000 kr □ 20001- 30000 kr □ 30001 kr och 11. Förutom ditt sex/kärlek/relationsmissbruk, hade Du någon annan typ av missbruk? □ Ja, _____________ missbruk. □ Nej Vi är nu intresserade av att få veta lite om din barndom och uppväxt. Följande frågor kommer alltså att kretsa kring dina barndoms- och uppväxtår. Vi ber dig att välja de svarsalternativ som bäst passar in på din dåvarande situation. Vi ber dig därför tänka tillbaka till tiden då du var 0-14 år gammal. 12. Vilken typ av boendeform hade Du i huvudsak under din uppväxt? □ Bostadslös □ Hyresrätt □ Bostadsrätt □ Villa □ Institution 13. Familjeförhållande vid: 0-2 år Ensamstående förälder □ 3-4 år □ 5-7 år □ 8-14 □ Skilda föräldrar □ □ □ □ Sammanboende föräldrar □ □ □ □ 54 Boende hos annan vuxen □ □ □ □ Institution Familjehem □ □ □ □ □ □ □ □ 14. Vilken konstellation stämde bäst in på dig? □ Ensambarn □ Syskon 15. Hur skulle Du beskriva sättet Du blev uppfostrad på? □ Auktoritär Genom kontrollerande vuxna som satte regler som skulle följas. Regelbrott straffades. □ Auktoritativ Krav och regler fanns, men kommunicerades med lyhörda vuxna. □ Oengagerade Inga regler eller krav fanns för mig. 16. Om du ser tillbaka på din barndom, hur väl stämmer dessa begrepp överens med din upplevelse av din barndom? (Ringa in den siffra som stämmer bäst överens) Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer helt Kärleksfull: 1 2 3 4 5 Omsorgsfull: 1 2 3 4 5 Orolig: 1 2 3 4 5 Social gemenskap: 1 2 3 4 5 Övergiven: 1 2 3 4 5 Närhet: 1 2 3 4 5 17. Växte Du upp i ett hem där det förekom missbruk? □ Ja □ Nej 18. Om ja, missbruk i vilken/vilka form/former? 19. Växte Du upp i ett hem där det förekom psykisk ohälsa? 55 (exempelvis: depression, ångest, stress, självmordstankar) □ Ja □ Nej 20. Om ja, psykisk ohälsa i vilken/vilka form/former? Här kommer några frågor där vi är intresserade av att få veta mer om olika händelser som kan ha förekommit under din livstid. Nu fokuserar vi alltså på händelser som kan ha uppkommit någon gång under ditt liv. Vi är medvetna om att vissa frågor kan vara känsliga att besvara, men vi ber dig ändå att försöka besvara frågorna så gott Du kan. 21. Har Du någon gång blivit utsatt för fysiskt våld som inneburit slag eller sparkar? □ Ja □ Nej 22. Har Du någon gång blivit tvungen att gömma skador och sår som uppkommit genom fysiskt våld? □ Ja □ Nej 23. Har Du någon gång blivit tvingad till att visa dig naken? □ Ja □ Nej 24. Har Du någon gång utan ditt godkännande, blivit smekt på intima, eller i närheten av intima kroppsdelar? □ Ja □ Nej 25. Har Du någon gång blivit tvingad till oralsex? 56 □ Ja □ Nej 26. Har Du någon gång blivit tvingad till samlag? □ Ja □ Nej 27. Har Du någon gång blivit tvingad till att titta på pornografiska bilder/filmer? □ Ja □ Nej 28. Har Du någon gång behövt dölja eller ljuga om de sexuella kränkningar Du varit utsatt för? □ Ja □ Nej 29. Har Du någon gång blivit utsatt för kränkande påpekanden om din kropp? □ Ja □ Nej 30. Har Du bevittnat fysiskt våld i din uppfostringsmiljö? □ Ja □ Nej 31. Har Du förlorat någon nära anhörig? □ Ja, nämligen: ______________ □ Nej 32. Var Du tvungen att ta vuxenansvar som barn? (Här undrar vi om du blev tvingad till att ta ett ansvar som förkortade din barndom. Det vill säga om du fick ”växa upp för fort” och miste det andra barn i din omgivning fick ta del av.) 57 □ Ja □ Nej 33. Hur ser Du på din livssituation i nuläget? □ Trivs □ Trivs inte 34. Hur ser Du på framtiden när det gäller ditt sex/kärlek/relationsmissbruk, kan Du beskriva kort? 35. Har du några synpunkter eller kommentarer kring enkäten? Finns det några aspekter av din situation idag som du upplever att vi har missat? Du har nu besvarat vår enkät. Vänligen lägg tillbaka enkäten i det vita kuvertet och lämna det på samma plats där du tog det eller till samma person du fick det av. Om inte andra instruktioner ges vid enkättillfället. Tusen tack för din medverkan! 58 Bilaga 3 Institutionen för socialt arbete Hej, Tusen tack för att Ni hjälper oss med utdelningen och insamlingen av materialet till vår C-uppsats! Vi skickar här 20 enkäter till Er som vi hoppas att få besvarade. Varje enkät ligger i ett kuvert. Tanken är att personen som besvarat enkäten, därefter lägger tillbaka enkäten i kuvertet, försluter det och ger till er. På detta sätt kommer alla uppgifter och svar att behandlas konfidentiellt. Efter att ni samlat in enkäterna ber vi er lägga dessa i det bruna större kuvertet vi skickar med, även de obesvarade enkäterna ber vi att få medskickade här. Det bruna kuvertet är föradresserat till oss. Om kuvertet eventuellt skulle försvinna är adressen … Vi är tacksamma om enkäterna är oss tillhanda senast den 2 april 2012. … Vid frågor kan ni nå oss på telefon Med vänliga hälsningar, Socionomstudenterna Madeleine Boström och Sara Hassani Westerberg 59
© Copyright 2024