Program för Jämus seminarium ”Genusmedvetna utställningar – hur gör vi?”
23 maj 2012 på Historiska museet
9.00
Fika med smörgås och välkommen!
9.30
Inledning av Sophie Nyman, enhetschef Kommunikation och Publik, Statens historiska
museum och Katty Hauptman, projektledare Jämus.
9.45
Ted Hesselbom, Röhsska museet (20 min + 10 min diskussion)
”Röhsska loves all”
10.15
Anders Jansson, Museum Anna Nordlander (20 min +10 min diskussion)
”Kvinnokonstmuseet och genusfrågan"
10.45
Bensträckare
11.00
Louise Andersson, Riksutställningar (20 min + 10 min diskussion)
”Normkritiska perspektiv och arbetssätt”
11.30
Workshop
12.10 - 13.10 Lunch på egen hand
13.10
Malin Grundberg, Jämus/Statens historiska museum (10 min + 10 min diskussion)
”Genusmedvetna utställningar – hur gör vi?”
13.30
Projektgruppen, Sjöhistoriska museet (15 min)
”En utställning om sjömanstatueringar på Sjöhistoriska museet.”
13.45
Amanda Creutzer, Nordiska mus. och Elin Nystrand von Unge, Sthlm uni. (15 min)
”Dandyn – en normbrytare”
14.00
Gemensam diskussion kring de två exemplen (15 min)
14.15
Fika
14.45
Tina Rodhe och Hans Öjmyr, Stockholms stadsmuseum (15 min)
”Svalan, ett kvarter i 1600-talets Stockholm”
15.00
Ylva Nilson, Västergötlands museum (15 min)
”Det blev en tummetott … men det är kanske gott nog."
15.15
Gemensam diskussion kring de två exemplen (15 min)
15.30
Margareta Gynning, Nationalmuseum (20 min + 10 min diskussion)
”Transformative encounters” – en feministisk pionjärs tidigare erfarenheter och nya
strategier.”
16-16.30
Avslutande diskussion och tack för idag!
Ted Hesselbom, Röhsska museet
”Röhsska loves all.”
Ted Hesselbom berättar om Röhsska museets arbete för ökad mångfald och delaktighet i museet.
Anders Jansson, Museum Anna Nordlander
”Kvinnokonstmuseet och genusfrågan."
1995 invigdes MAN som Nordens första kvinnokonstmuseum. Under åren har verksamheten
utvecklats till att vara ett museum vars uppdrag är att arbeta med samtidskonst och genusfrågor. Hur
gör MAN det och vad föranledde de förändringar som skedde.
Louise Andersson, Riksutställningar
”Normkritiska perspektiv och arbetssätt.”
Louise Andersson berättar om hur ett normkritiskt förhållningssätt kan användas i
utställningsproduktion.
Malin Grundberg, Jämus /Statens historiska museum
”Genusmedvetna utställningar – hur gör vi?”
Malin Grundberg har forskat om Historiska museets tillfälliga utställningar ur ett genusperspektiv
samt följt projektet ”Jag är Armfelt” på Livrustkammaren för att försöka få svar på frågan hur man
skulle kunna arbeta med genusmedvetna utställningar.
Projektgruppen för utställningen om sjömanstatueringar, Sjöhistoriska museet
”En utställning om sjömanstatueringar på Sjöhistoriska museet.”
Varför tatuerade sig sjömän och hur valde man vilka motiv som skulle uppträda på kroppen? Om
tatueringen gör huden till en röst, vad ville man att det egna skinnet skulle säga? Idag har de klassiska
sjömanstatueringarna ett liv långt utanför de sjöfolk som en gång burit dem – var har de hamnat
istället? Genus ska vara en från början integrerad och inarbetad del av utställningen. Med genus
menar vi fokus på kulturbundna och historiska sammanhang med betoning på manlighet och
kvinnlighet. Det gäller att inte befästa stereotyper utan snarare att analysera dem.
Amanda Creutzer, Nordiska museet och Elin Nystrand von Unge, Stockholms universitet
”Dandyn – en normbrytare.”
Om mode, män och maskulinitet i en utställning.
Tina Rodhe och Hans Öjmyr, Stockholms stadsmuseum
”Svalan, ett kvarter i 1600-talets Stockholm.”
Utställningen har huvudsakligen utgått från en arkeologisk rapport och fyndmaterial från en enda
grävning. Genom aktiva val av föremål, bilder, texter och historiska personer försöker utställningen
förmedla komplexiteten och mångfalden i 1600-talets huvudstad. Genusperspektivet har varit
vägledande, men tanken har inte varit att det ska dominera utställningen.
Ylva Nilson, Västergötlands museum
"Det blev en tummetott … men det är kanske gott nog."
Västergötlands museum planerade bygga en ny förhistorisk basutställning. Ambitionerna var goda att
integrera arbetsprocessen och resultatet med aspekter som mångfald, genus, tillgänglighet,
delaktighet. Dessa strävanden manglades genom resursbrister, begränsningar i tid och rum, brist på
kunskap och andra svårigheter. Resultatet blev ändå ett fall framåt med erfarenheter gjorda och nya
tankar om framtiden.
Margareta Gynning, Nationalmuseum
”Transformative encounters” – en feministisk pionjärs tidigare erfarenheter och nya strategier.”
Margareta Gynning, som är bildpedagog och forskare, har arbetat med utställningar och
programverksamhet på Nationalmuseum i över trettio år.