Interaktionen mellan..
Interaktionen mellan hund och varg Tobias Gustavsson [email protected] Föreläsningens olika delar Föreläsningens olika delar – Vargens biologi – Stora rovdjur Stora rovdjur – problem och konflikter problem och konflikter – Varg och hund – problem och möjligheter Den svenska vargstammens utveckling VARG Slutna tassar på hårt underlag Framfot – bakfot Framfot, längd 9-12 cm Bakfot, längd 8-10 cm VARG HUND Det sk krysset skiljer INTE varg- från hundspår! S:t Bernhardshund Stora hundspår – t.o.m. större än vargspår Skrämselåtgärder Avvisande åtgärder‐ Kan utföras av alla. Avskräckande åtgärder‐ Skall bara utföras av Viltskadecenter/Länsstyrelsen. / Skrämselåtgärder kan delas in i två kategorier: kä lå ä d k d l i i å k i 1) Avvisande, där syftet är att omgående få bort djuret från en viss plats 2) Avskräckande, där syftet är att förändra djurets beteende så att det i fortsättningen undviker en viss typ av plats eller en viss situation. •Ålder Ålder och tandslitage kan vara orsaker till att gamla björnar och tandslitage kan vara orsaker till att gamla björnar letar lättillgänglig föda men även unga björnar kan lätt få dessa vanor. • Unga björnar är lättare att göra skygga igen. • Oftast handlar det om en ovana skapad av människans dåliga sophygien. Obduktionsprotokoll från SVA: Obduktionsprotokoll från SVA: I björnens magsäck sågs rikliga mängder soprester i form av en disktrasa, en dambinda, bananskal, hushållspapper, tidningar, servetter, snus, plastpåsar, k korvskinn samt måttliga mängder lingon ki å li ä d li . Boskapsvaktande hundar Boskapsvaktande hundar Konfliktpotential mellan rovdjur och hund Art Antal individer (2005) Angripna hundar 2005 Angripna hundar per rovdjursindivid j Varg 113 (Aronson mfl 2006) 29 0.26 Lodjur 1 500 (Andrén & Liberg 2006) 15 0.01 Björn 2 500 (Naturvårdsverket 2006) 2 0.0008 Örn 1 700 (Tjernberg 2007) 1 0.0006 Vad för hund och varg så nära varandra att den ene kan bita den andre? Fyra orsaker -Vargar följer hundspår/vittring Förebyggande åtgärder Vargtelefon, västar - Hundar H d följ följer vargspår/vittring å / itt i - Hund och vargg besöker/jagar j g samma byte y - Hund och varg möts av en slump Vargtelefon, ”vargrena” Vargtelefon vargrena hundar va re Ras St rä Antal 35 D re ve r vh år Ty ig sk ta x ja kt Is te lä rri nd er sk få rh Bo un d rd er te rri er Jä Ka m re th ls un k d bj ör nh W un ac d ht el hu nd Bl an dr as G rå hu Bo nd rd er co llie Fi nn sp et Ba s ye Be rs k ag vi le lts på rh Ba un ss d et G rif fo n St ö Dödade/skadade per hundras Dödade/skadade per hundras 40 Dödade Skadade 30 25 20 15 10 5 0 Vargangrepp hundar 28 26 24 22 Antal 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0.5 1 2 3 4 5 6 7 Ålder 8 9 10 11 12 13 Ätna ‐ oätna hundar (104 st) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Äten Oäten Okänt Månad Ju li Au gu Se st i pt em be r O kt ob N ov er em b D ec er em be r Ju ni M aj Ap ril Ja nu a Fe ri br ua ri M ar s Antal Vargangrepp hundar 40 35 30 25 20 Angripna hundar 15 10 5 0 Tid på dygnet (151 st) 100.0% 90.0% 80.0% 70.0% 60 0% 60.0% 50.0% 40.0% 30 0% 30.0% 20.0% 10.0% 0.0% 06.00-12.00 12.00-18.00 18.00-24.00 24.00-06.00 Vet ej Vargangrepp på hundar Vargangrepp på hundar – Hundar dödas oftare än de skadas av varg Hundar dödas oftare än de skadas av varg – Antalet hundar som angrips står i proportion till antalet jaktdagar j g – I några fall har hundar dödats på gårdsplanen och i enstaka fall har vargen försökt ta sig in till en hund g g i hundgården – Vargarna har ätit på mer än hälften av de hundar som registrerats som vargdödade – Alla kategorier av vargar kan angripa hundar Bitstruktur Bitstruktur – Dödade hundar har ofta kraftiga bett i rygg och Dödade hundar har ofta kraftiga bett i rygg och nacke – Bett förekommer även ofta i halsen och på p bogarna, låren och trakten av ljumskarna – Mindre vanligt är bett i buken, bakbenen, manken g och strupen – Graden av konsumtion varierar från i stort sett ingenting till att hela hunden är uppäten – Ofta ätna i buken, på ryggen och delar av baklåren Allmänt ätmönster Allmänt ätmönster – Vargar äter inre organ, bröstfett, kött och ben g g , , – Bara käkar, våm och ibland klövar lämnas – Kan äta uppemot 11 kg under en måltid pp g – Knäcker även grova rörben – Täcker sällan över byten, men hundar och rådjur har täckts över vid några tillfällen – Släpar sällan undan kadaver – Återkommer regelbundet till gamla byten Å k lb d ll l b – Äter ofta av djur som de inte själva har dödat Förebyggande åtgärder ‐ Hundar ‐Avspårning A å i ‐Hundpejl ‐Pingla g ‐Vargrena hundar ‐Val av hundras ‐Jaga i revir med färre vargar ‐Väst ‐Sändarförsedda vargar (vargtelefon) ‐Sändarförsedda vargar (vargtelefon) ‐”Varggrupp (vargtelefon) ‐Selekiv jakt Möjliga händelseförlopp – Lek som spårar ur – Revir/resursförsvar – Irritation – Konkurrens Kan det vara lek? Kan det vara lek? – En av få arter som regelmässigt leker både med En av få arter som regelmässigt leker både med artfränder och andra arter – Flera synobservationer tyder på det y y p – Man kan anta att flertalet möten äger rum utan strider – Lek är lätt att känna igen men svårt att definiera Leker verkligen vargar? Leker verkligen vargar? – Exempel; vargar och rävar Exempel; vargar och rävar – Synobservationer av lek mellan varg och hund – Lek mellan vargar. Ett av dom mest bestående Lek mellan vargar Ett av dom mest bestående intrycken hos de flesta vargobservatörerna Hur kan det då gå så illa? Hur kan det då gå så illa? – Intensitethöjningar – Jämför med hundar som leker med varandra – Social bithämning Social bithämning – Språkförbistrningar Vilken typ av aggression är yp gg grunden till vargangreppen då? Försvarsrelaterad aggression Försvarsrelaterad aggression – Påverkas primärt av fysiskt hot, smärta, frustration Påverkas primärt av fysiskt hot, smärta, frustration – Syftet är att ta bort hotet – Typiskt allvarligare attack Typiskt allvarligare attack Dominansrelaterad aggression Dominansrelaterad aggression – Syftar till att visa vem som kommer att vinna till Syftar till att visa vem som kommer att vinna till minsta möjliga kostnad – Typiskt en gradvis eskalering, från billiga till dyra yp g g, g y beteenden Dominans – Ingen stabil egenskap Ingen stabil egenskap – Existerar bara i etablerade grupper – Alltid i förhållande till någon annan Alltid i förhållande till någon annan – Företräde vid brist på resurser Vargar och hundar Vargar och hundar – Inga jakthundar och vargar etablerar grupper Inga jakthundar och vargar etablerar grupper – Därmed finns inga positioner att försvara – Dominansrelaterad aggression verkar inte vara Dominansrelaterad aggression verkar inte vara orsaken till angreppen Vargar och hundar Vargar och hundar – Hundar utgör ett hot om resurser Hundar utgör ett hot om resurser – Hundar visar liten respekt för revirgränser – Försvarsrelaterad aggression tycks vara orsaken till Försvarsrelaterad aggression tycks vara orsaken till dom flesta vargangreppen Varför inte aversionsinlärning? – Bestraffningar ff g utlöser artspecifika p f försvarsreaktioner – Ökad risk för frustrationsinducerad aggressivitet i it t – Svårt att bestraffa rätt beteende – Generalisering G li i – Med andra ord är det för stora risker! Bestraffning och "betingade förstärkare" • Straff utlöser en artspecifik försvarsreaktion • Försvarsreaktionen ger en belöning eftersom obehaget upphör • N Negativ gat förstärkning f r tär n ng ! Riskabla beteenden vid vargmöten – Försvarsreaktioner (ökad risk för angrepp) – Flyktbeteende (ökad risker att utlösa j jaktbeteenden) ) Önskvärt beteende vid vargmöten • Ointresse till följd av extinktion genom utebliven konsekvens • Rapportering Vargar och hundar Vargar och hundar – Gamla sanningar om vargars beteende påverkar Gamla sanningar om vargars beteende påverkar grunderna i vår hundhållning – När upphör likheterna? pp Påståenden… – – – – – – – Rangordningar upprätthålls genom aggressivitet g g pp g gg Inga andra vargar än alfaparet får para sig Vargar skadar och dödar varandra inom flocken Tikar och hanar har varsin rangordning Vargar skäller inte Skadade vargar stöts ut ur flocken Individer kan sträva i flera år efter att uppnå alfastatus Fler påståenden… Fler påståenden… – – – – – – – – Hundar reagerar med rädsla för vargdoft g g Alfaparet äter alltid först Hundar är dåliga jägare Vargar dödar bara gamla och svaga älgar Varghanar kan inte motstå vargvalpar Vargar biter alltid fullbett Hanar visar aldrig aggressivitet mot tikar Vargar leker inte Vargar leker inte Informationsbehandlande hos varg och hund hh d – Färre ”instinktiva” beteenden hos hunden – Hundar har sämre förmåga att lösa komplexa problem – Vargar är bättre på att lösa problem som kräver insikt – Hundar är bättre vid hämmandeträning och H d ä bätt id hä d tä i h upprepad träning av enkla uppgifter Skillnader i nervsystemet Skillnader i nervsystemet – Domesticeringen har inte utvecklat en ny hjärna Domesticeringen har inte utvecklat en ny hjärna som skiljer sig radikalt från vargens! – 20‐35% mindre hjärna än en varg av motsvarande j g storlek – Minskningen är inte generell! g g Hjärndelar som har påverkats mest • ”new new mammalian brain mammalian brain” – (avancerad (avancerad behandling av information från sinnesorganen förmåga att resonera) sinnesorganen, förmåga att resonera) • Limbiska systemet – (starka emotioner, inlärning minne och inlärning, minne och uppmärksamhetsförmåga) • Lägre grad av fixa beteenden Lä d fi b d Informationsbehandlande hos varg och hund • Färre Färre ”instinktiva” instinktiva beteenden hos hunden beteenden hos hunden • Hundar har sämre förmåga att lösa komplexa problem problem • Vargar är bättre på att lösa problem som kräver insikt kräver insikt • Hundar är bättre vid hämmandeträning och upprepad träning av enkla uppgifter upprepad träning av enkla uppgifter Objektspermanens • Vargvalpar Vargvalpar 10 v 10 v – stadium 6 (fullgod stadium 6 (fullgod förståelse) • Hundvalpar 10 v – Hundvalpar 10 v stadium 4 (fullgod vid ca 1 stadium 4 (fullgod vid ca 1 års ålder) • Hundar har motsvarande förmågor men H d h d fö å mindre utvecklade
© Copyright 2024