Interaktionen mellan hund och varg
Tobias Gustavsson
[email protected]
Föreläsningens olika delar
Föreläsningens olika delar
– Vargens biologi
– Stora rovdjur Stora rovdjur – problem och konflikter
problem och konflikter
– Varg och hund – problem och möjligheter
Den svenska vargstammens utveckling
VARG
Slutna tassar
på hårt underlag
Framfot – bakfot
Framfot, längd 9-12 cm
Bakfot, längd 8-10 cm
VARG
HUND
Det sk krysset skiljer INTE varg- från hundspår!
S:t Bernhardshund
Stora hundspår – t.o.m. större än vargspår
Skrämselåtgärder
Avvisande åtgärder‐ Kan utföras av alla.
Avskräckande åtgärder‐ Skall bara utföras av Viltskadecenter/Länsstyrelsen. /
Skrämselåtgärder kan delas in i två kategorier:
kä
lå ä d k d l i i å k
i
1) Avvisande, där syftet är att omgående få bort djuret från en viss plats
2) Avskräckande, där syftet är att förändra djurets beteende så att det i fortsättningen undviker en viss typ av plats eller en viss situation. •Ålder
Ålder och tandslitage kan vara orsaker till att gamla björnar och tandslitage kan vara orsaker till att gamla björnar
letar lättillgänglig föda men även unga björnar kan lätt få dessa vanor.
• Unga björnar är lättare att göra skygga igen.
• Oftast handlar det om en ovana skapad av människans dåliga sophygien.
Obduktionsprotokoll från SVA:
Obduktionsprotokoll
från SVA:
I björnens magsäck sågs rikliga mängder soprester i form av en disktrasa, en dambinda, bananskal, hushållspapper, tidningar, servetter, snus, plastpåsar, k
korvskinn samt måttliga mängder lingon
ki
å li
ä d li
.
Boskapsvaktande hundar
Boskapsvaktande hundar
Konfliktpotential mellan rovdjur och hund
Art
Antal individer (2005)
Angripna
hundar 2005
Angripna
hundar per
rovdjursindivid
j
Varg
113 (Aronson mfl 2006)
29
0.26
Lodjur
1 500 (Andrén & Liberg 2006)
15
0.01
Björn
2 500 (Naturvårdsverket 2006)
2
0.0008
Örn
1 700 (Tjernberg 2007)
1
0.0006
Vad för hund och varg så nära
varandra att den ene kan bita den
andre?
Fyra orsaker
-Vargar följer hundspår/vittring
Förebyggande åtgärder
Vargtelefon, västar
- Hundar
H d följ
följer vargspår/vittring
å / itt i
- Hund och vargg besöker/jagar
j g samma byte
y
- Hund och varg möts av en slump
Vargtelefon, ”vargrena”
Vargtelefon
vargrena
hundar
va
re
Ras
St
rä
Antal
35
D
re
ve
r
vh
år
Ty
ig
sk
ta
x
ja
kt
Is
te
lä
rri
nd
er
sk
få
rh
Bo
un
d
rd
er
te
rri
er
Jä
Ka
m
re
th
ls
un
k
d
bj
ör
nh
W
un
ac
d
ht
el
hu
nd
Bl
an
dr
as
G
rå
hu
Bo
nd
rd
er
co
llie
Fi
nn
sp
et
Ba
s
ye
Be
rs
k
ag
vi
le
lts
på
rh
Ba
un
ss
d
et
G
rif
fo
n
St
ö
Dödade/skadade per hundras
Dödade/skadade per hundras
40
Dödade
Skadade
30
25
20
15
10
5
0
Vargangrepp hundar
28
26
24
22
Antal
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
0.5
1
2
3
4
5
6
7
Ålder
8
9
10
11
12
13
Ätna ‐ oätna hundar (104 st)
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Äten
Oäten
Okänt
Månad
Ju
li
Au
gu
Se
st
i
pt
em
be
r
O
kt
ob
N
ov er
em
b
D
ec er
em
be
r
Ju
ni
M
aj
Ap
ril
Ja
nu
a
Fe ri
br
ua
ri
M
ar
s
Antal
Vargangrepp hundar
40
35
30
25
20
Angripna hundar
15
10
5
0
Tid på dygnet (151 st)
100.0%
90.0%
80.0%
70.0%
60 0%
60.0%
50.0%
40.0%
30 0%
30.0%
20.0%
10.0%
0.0%
06.00-12.00 12.00-18.00 18.00-24.00 24.00-06.00
Vet ej
Vargangrepp på hundar
Vargangrepp på hundar
– Hundar dödas oftare än de skadas av varg
Hundar dödas oftare än de skadas av varg
– Antalet hundar som angrips står i proportion till antalet jaktdagar
j
g
– I några fall har hundar dödats på gårdsplanen och i enstaka fall har vargen försökt ta sig in till en hund g
g
i hundgården
– Vargarna har ätit på mer än hälften av de hundar som registrerats som vargdödade
– Alla kategorier av vargar kan angripa hundar
Bitstruktur Bitstruktur
– Dödade hundar har ofta kraftiga bett i rygg och Dödade hundar har ofta kraftiga bett i rygg och
nacke
– Bett förekommer även ofta i halsen och på p
bogarna, låren och trakten av ljumskarna
– Mindre vanligt är bett i buken, bakbenen, manken g
och strupen
– Graden av konsumtion varierar från i stort sett ingenting till att hela hunden är uppäten
– Ofta ätna i buken, på ryggen och delar av baklåren
Allmänt ätmönster
Allmänt ätmönster
– Vargar äter inre organ, bröstfett, kött och ben
g
g ,
,
– Bara käkar, våm och ibland klövar lämnas
– Kan äta uppemot 11 kg under en måltid
pp
g
– Knäcker även grova rörben
– Täcker sällan över byten, men hundar och rådjur har täckts över vid några tillfällen
– Släpar sällan undan kadaver
– Återkommer regelbundet till gamla byten
Å k
lb d
ll
l b
– Äter ofta av djur som de inte själva har dödat
Förebyggande åtgärder ‐ Hundar
‐Avspårning
A å i
‐Hundpejl
‐Pingla
g
‐Vargrena hundar
‐Val av hundras
‐Jaga i revir med färre vargar
‐Väst
‐Sändarförsedda vargar (vargtelefon)
‐Sändarförsedda vargar (vargtelefon)
‐”Varggrupp (vargtelefon)
‐Selekiv jakt
Möjliga händelseförlopp
– Lek som spårar ur
– Revir/resursförsvar
– Irritation
– Konkurrens
Kan det vara lek?
Kan det vara lek?
– En av få arter som regelmässigt leker både med En av få arter som regelmässigt leker både med
artfränder och andra arter
– Flera synobservationer tyder på det
y
y
p
– Man kan anta att flertalet möten äger rum utan strider
– Lek är lätt att känna igen men svårt att definiera
Leker verkligen vargar?
Leker verkligen vargar?
– Exempel; vargar och rävar
Exempel; vargar och rävar
– Synobservationer av lek mellan varg och hund
– Lek mellan vargar. Ett av dom mest bestående Lek mellan vargar Ett av dom mest bestående
intrycken hos de flesta vargobservatörerna
Hur kan det då gå så illa?
Hur kan det då gå så illa?
– Intensitethöjningar
– Jämför med hundar som leker med varandra
– Social bithämning
Social bithämning
– Språkförbistrningar
Vilken typ av aggression är yp
gg
grunden till vargangreppen då?
Försvarsrelaterad aggression
Försvarsrelaterad aggression
– Påverkas primärt av fysiskt hot, smärta, frustration
Påverkas primärt av fysiskt hot, smärta, frustration
– Syftet är att ta bort hotet
– Typiskt allvarligare attack
Typiskt allvarligare attack
Dominansrelaterad aggression
Dominansrelaterad aggression
– Syftar till att visa vem som kommer att vinna till Syftar till att visa vem som kommer att vinna till
minsta möjliga kostnad
– Typiskt en gradvis eskalering, från billiga till dyra yp
g
g,
g
y
beteenden
Dominans
– Ingen stabil egenskap
Ingen stabil egenskap
– Existerar bara i etablerade grupper
– Alltid i förhållande till någon annan
Alltid i förhållande till någon annan
– Företräde vid brist på resurser
Vargar och hundar
Vargar och hundar
– Inga jakthundar och vargar etablerar grupper
Inga jakthundar och vargar etablerar grupper
– Därmed finns inga positioner att försvara
– Dominansrelaterad aggression verkar inte vara Dominansrelaterad aggression verkar inte vara
orsaken till angreppen
Vargar och hundar
Vargar och hundar
– Hundar utgör ett hot om resurser
Hundar utgör ett hot om resurser
– Hundar visar liten respekt för revirgränser – Försvarsrelaterad aggression tycks vara orsaken till Försvarsrelaterad aggression tycks vara orsaken till
dom flesta vargangreppen
Varför inte aversionsinlärning?
– Bestraffningar
ff g utlöser artspecifika
p f
försvarsreaktioner
– Ökad risk för frustrationsinducerad
aggressivitet
i it t
– Svårt att bestraffa rätt beteende
– Generalisering
G
li
i
– Med andra ord är det för stora risker!
Bestraffning och "betingade
förstärkare"
• Straff utlöser en artspecifik
försvarsreaktion
• Försvarsreaktionen ger en belöning
eftersom obehaget upphör
• N
Negativ
gat förstärkning
f r tär n ng !
Riskabla beteenden vid vargmöten
– Försvarsreaktioner (ökad risk för angrepp)
– Flyktbeteende (ökad risker att utlösa
j
jaktbeteenden)
)
Önskvärt beteende vid vargmöten
• Ointresse till följd av extinktion genom
utebliven konsekvens
• Rapportering
Vargar och hundar
Vargar och hundar
– Gamla sanningar om vargars beteende påverkar Gamla sanningar om vargars beteende påverkar
grunderna i vår hundhållning
– När upphör likheterna?
pp
Påståenden…
–
–
–
–
–
–
–
Rangordningar upprätthålls genom aggressivitet
g
g
pp
g
gg
Inga andra vargar än alfaparet får para sig
Vargar skadar och dödar varandra inom flocken
Tikar och hanar har varsin rangordning
Vargar skäller inte
Skadade vargar stöts ut ur flocken
Individer kan sträva i flera år efter att uppnå alfastatus
Fler påståenden…
Fler påståenden…
–
–
–
–
–
–
–
–
Hundar reagerar med rädsla för vargdoft
g
g
Alfaparet äter alltid först
Hundar är dåliga jägare
Vargar dödar bara gamla och svaga älgar
Varghanar kan inte motstå vargvalpar
Vargar biter alltid fullbett
Hanar visar aldrig aggressivitet mot tikar
Vargar leker inte
Vargar leker inte
Informationsbehandlande hos varg och hund
hh d
– Färre ”instinktiva” beteenden hos hunden
– Hundar har sämre förmåga att lösa komplexa problem – Vargar är bättre på att lösa problem som kräver insikt
– Hundar är bättre vid hämmandeträning och H d ä bätt
id hä
d tä i
h
upprepad träning av enkla uppgifter
Skillnader i nervsystemet
Skillnader i nervsystemet
– Domesticeringen har inte utvecklat en ny hjärna Domesticeringen har inte utvecklat en ny hjärna
som skiljer sig radikalt från vargens!
– 20‐35% mindre hjärna än en varg av motsvarande j
g
storlek
– Minskningen är inte generell!
g
g
Hjärndelar som har påverkats mest
• ”new
new mammalian brain
mammalian brain” – (avancerad (avancerad
behandling av information från sinnesorganen förmåga att resonera)
sinnesorganen, förmåga att resonera)
• Limbiska systemet – (starka emotioner, inlärning minne och
inlärning, minne och uppmärksamhetsförmåga)
• Lägre grad av fixa beteenden Lä
d fi b
d
Informationsbehandlande hos varg och hund
• Färre
Färre ”instinktiva”
instinktiva beteenden hos hunden
beteenden hos hunden
• Hundar har sämre förmåga att lösa komplexa problem problem
• Vargar är bättre på att lösa problem som kräver insikt
kräver insikt
• Hundar är bättre vid hämmandeträning och upprepad träning av enkla uppgifter
upprepad träning av enkla uppgifter
Objektspermanens
• Vargvalpar
Vargvalpar 10 v 10 v – stadium 6 (fullgod stadium 6 (fullgod
förståelse)
• Hundvalpar 10 v –
Hundvalpar 10 v stadium 4 (fullgod vid ca 1 stadium 4 (fullgod vid ca 1
års ålder)
• Hundar har motsvarande förmågor men H d h
d fö å
mindre utvecklade