De vilda hunddjuren • en familj i ordningen rovdjur, ca 35 arter • finns över nästan hela jorden • mycket anpassningsbara • ca 1,5 – 80 kg • tågångare • klor som inte kan dras in • penisben • parningshängning • springer fort och uthålligt långa distanser • kan jaga stora byten • samarbete under jakt Mycket bra hörsel människa varg, räv, hund sjakal 0 100000 Hz Mycket bra på att bestämma riktning till ljud Ser bra i svagt ljus (tapetum lucidum) Något sämre synskärpa och färgseende än vi Mycket bra luktsinne Luktepitel (med sinnesceller känsliga för doft – ca 150 cm² - jfr ca 5 cm² hos oss) Sinnesceller som kan uppfatta mer än 1000 olika kemiska substanser Hunddjuren utmärks av en flexibel social organisation men med samma grundtema Hane och hona i ett monogamt par Gruppen utökas i första hand med egen avkomma Varför större grupper? 1. En större grupp kan jaga större byten. Hunddjur är ganska dåliga ”dödare” 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 soptippar vitsvanshjort älg Flockstorlek hos varg ren/älg bison efter Mech and Boitani 2003 Sommartid delar vargflocken ofta upp sig och lever på mindre däggdjur Arter som ”alltid” jagar stora byten lever hela tiden i stora grupper Arter som jagar små byten lever ofta i monogama par 2, 3 Arter som jagar små byten kan ibland leva i större grupper t ex för gemensamt revirförsvar eller gemensam ungvårdnad (t ex sjakaler och fjällräv) ”hjälpare” Oftast äldre syskon som stannat kvar Deltar i revirförsvar Vaktar lyan Varnar för faror Försvarar ungarna Bär hem föda Matar ungarna Avlastar mamma som kan vara mer hemma eller jaga utan att behöva vakta ungar Antal 6 överlevande valpar 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 Antal vuxna Rs = 0,967, p<0,01 Från Moehlman P, Nature 1979 Vad vinner hjälparen? Ökar sin ”inclusive fitness” p g a nära släktskap med de ungar som föds upp Ökar sina egna chanser att överleva genom att stanna i en fungerande flock Skaffar sig egna erfarenheter av jakt och av att föda upp ungar Flocklivet förutsätter sociala regler och bestämda relationer mellan medlemmarna Rangordning – som ofta avgör vilka som får fortplanta sig Arbetsfördelning – initiativ Sociala regler i samband med lek ”fair play” Kommunikationssystem • olfaktorisk – doft (går runt hörn, fungerar på avstånd och när man själv inte är närvarande) • visuell - syn (nära avstånd) • akustisk – hörsel (både nära och på avstånd, går runt hörn) Doft Kön – ålder – individ Sexuell status Revirmarkering könsorgan analkörtlar Violkörtel svettkörtlar mellan tårna urin avföring Syn Minspel – ca 60 olika har registrerats hos varg (schäfer ca 12) Öron Kroppshållning Svans Läten Gnällande, gnyende, kvidande, skällande, gläfsande, morrande, ylande osv Många variationer på varje tema Skall – mer utvecklat hos tamhund än hos varg, fler typer av skall, fler situationer Familjen Canidae, ca 35 arter • varg • prärievarg släktet Canis • sjakaler • rävar • ”övriga” hunddjur Afrikansk vildhund Dhol Manvarg Skogshund, mårdhund, dingo Varg – Canis lupus Det största hunddjuret Har varit det mest spridda däggdjuret Varierar mycket i storlek (fr 15 till 80 kg) Störst i norra delen av utbredningsområdet Sexuellt dimorf (hanen ca 20% större) Stor färgvariation Större flockar då vargen lever av stora byten Ensamma vargar jagar mest mindre byten En reproducerande hona Ungarna stannar i flocken 2 – 4 år Rangordning, men ganska friktionsfritt liv i gruppen Uppfattningen att vargflocken består av separata dominanshierarkier baserade på kön eller ålder börjar nu överges till förmån för en alternativ syn på flocken som en familj där föräldrars dominans över ungar är grunden Breeding male Breeding female Alfa hane alfahona beta Subadult male(s) Yearling male(s) gamma omega Male pups Subadult female(s) Yearling female(s) Female pups father mother older sister older brother yunger sister yunger brother male pups female pups Flockarna är territoriella och försvarar sitt område mot andra flockar Konflikter med andra grupper är en vanlig dödsorsak Flocken utökas fr a med egna ungar men det förekommer invandring av helt obesläktade individer Inplantering av varg i Yellowstone nationalpark Utrotades på 1920-talet 1995 – 97 återinplanterades varg Prärievarg – Canis latrans Nordamerika 11-14 kg Populationen ökar, främst p g a färre vargar Monogama par + ungar som stannar 1-2 år Kan ibland bilda större flockar och jaga stora byten. I områden utan större bytesdjur är flocken mindre och ungarna flyttar ut tidigare Sjakaler – 4 arter Monogamt par + ungar som stannar som hjälpare 7 – 15 kg Hane och hona lika stora Paret jagar ofta tillsammans Schabraksjakal Guldsjakal Strimmig sjakal Rävar Ca 21 arter 1,5 – 9 kg Monogama par eller ensamma men familjegrupper med hjälpare förekommer bl a hos rödräv och fjällräv Jagar ensamma Afrikansk vildhund 20 – 27 kg Monomorf Äter bara kött Lever alltid i flock Jagar stora byten Strikt rangordning Oftast får bara den dominanta honan ungar Hanarna stannar i flocken, honorna söker ny Alla i flocken hjälper till att mata ungarna Dhol V Asien, Indien Ca 17 kg Lever alltid i flock Manvarg Lever i par ca 23 kg Skogshund Lever i flock 5 – 7 kg Mårdhund Ca 7 kg Lever vild i östra Kina, ö. Ryssland och Japan Infördes på 1920-talet till västra Ryssland som pälsdjur Mellan 1930 o 1950 släpptes ca 10.000 djur ut i Ukraina Vandrade in i Finland och finns numera även i norra Sverige Lever oftast i par Går i ide på vintern ”tanuki” Dingo – Canis dingo? Ca 20 kg Kom till Australien för minst 8000 år sedan Egen art eller förvildad primitiv tamhund? Förvildade tamhundar – feral dogs Olika grad av mänskligt beroende Familjehundar som får gå fria byhundar utan ägare grupper som lever helt ”vilda” Dingo – minst 8000 år Indisk pariahund – 10000 år Carolinahund – 2000 år Många förvildade tamhundar lever idag på sätt som ev. liknar relationen mellan varg och människa under den första fasen av ”samliv”. Då människan blev bofast var det lönsamt för lokala vargar att börja uppehålla sig runt soptippar och avfallshögar. Några populationer av förvildade hundar har fått ny status genom att man bestämt sig för att försöka behålla typen och etablera en ny erkänd ras koreansk Jindu Kaananhund Israel Jindu Thai Ridgeback Basenij Social struktur hos förvildade tamhundar * Den strikta ordningen i vargflocken saknas * Sammansättningen lösare * Flera honor kan ha valpar samtidigt * Oftast inga genetiska band mellan individerna * Oftast inga hjälpare * Honan får sällan hjälp från hanen * Hög dödlighet hos valparna Även om förvildade tamhundar till stor del lever av människans avskräde kan dom ställa till bekymmer genom att jaga Lantbrukare i USA har förluster på ca 40 milj dollar årligen Förvildade tamhundar kan ge hybrider med vilda hunddjur (varg, prärievarg, dingo) Varghundar Hybrider förekommer även mellan vilda hunddjur varg – prärievarg (många prärievargpopulationer har vargblod) Många anpassningar av beteendet under vargens domesticering som gör relationen människa – hund enklare ”neoteni” – hunden behåller många juvenila beteendekaraktärer i vuxen ålder Lång tid som valp Lyder ”föräldrarna” längre Stannar gärna hela livet i ”flocken” Mindre behov att ”frigöra sig” En del forskare anser att domesticeringsprocessen medfört ytterligare anpassningar ”Social kognition” ≈ t ex lära sig genom att observera, förstå vad en annan individ kan se eller vet, förutse vad någon annan kommer att göra ... En medfödd förmåga hos hundar att förstå människor? We assume that the genetic divergence of the dog from its ancestor was accompanied by important behavioral changes that could have a genetic basis because of a selection pressure for dogs that were able to adopt better to the human social setting. One of the first steps in the domestication of the dog was the selection for “human-like” communicative behavior. Miklósi et al. 2003 Hundar ... ... tigger fr a av den person som vet var matbiten ligger ... knycker förbjuden mat då husse/matte är frånvarande ... eller tittar bort ... lyder hellre ett kommando då husse/matte iakttar hunden ... lokaliserar gömd mat om man pekar/tittar mot gömstället Socialiserade vargar har sämre förmåga Socialiserade vargar är mycket sämre än hundar att lokalisera gömd mat genom att man pekar eller tittar mot gömstället. 20 10 slump 0 sällskaps handuppfödda handuppfödda hundar hundar vargar Hundar söker oftare social kontakt med människor då dom behöver hjälp 120 100 80 60 40 20 Box-test Rep-test 0 hundar vargar Miklósi et al. 2003 I valförsök mellan en mänsklig vårdnadshavare och andra objekt (en annan person, ett lekobjekt, annan valp …) visar hundvalpen generellt mer intresse för den mänskliga vårdnadshavaren än vad vargvalpen gör. I experimenten visar hundvalpen mer av kommunikativa initiativ – gnäller, viftar på svansen, tittar på vårdnadshavaren osv. Vargen är sig själv nog vårdnadshavare främling 3 5 ”följa efter” 1,5 0 ”hälsa” 2,5 handuppfödda vargar handuppfödda hundar sällskaps hundar 0 handuppfödda vargar handuppfödda hundar sällskaps hundar ? ?