Ädelskog i rödeby
Vida NYTT B #1 2011 Sverige Porto Betalt vida och växande värden Ekskogens väktare Sid 3 Ädelskog i rödeby VIDA Packaging Sid 8 Deklarationsdags Sid 10 .. hog tid a tt re a l k de ra Skogsbilvägar Sid 15 Ökad konkurrens kräver hårdare tacklingar Vårt ekonomiska resultat för 2010 blev tillfredställande och i förhållande till våra konkurrenter riktigt bra. Största delen har genererats under de tre första kvartalen. Resultatförsämringen under senare delen av året är framförallt en följd av en starkare svensk krona och högre råvarupriser. Resultatet i koncernen för första kvartalet är i skrivande stund inte klart men kommer med all sannolikhet att vara något negativt. En fortsatt stark krona kombinerat med oroligheter i Nordafrika, en fortsatt svag byggnation i USA såväl som Europa och historiskt höga råvarupriser är de huvudsakliga orsakerna. Den konkurrensfördel vi tidigare haft med en svag svensk krona är borta vilket nu blivit en fördel för våra konkurrenter i Finland, Centraleuropa och Kanada. Som en följd av detta har ett antal sågverk gått i konkurs eller lagts ned under de senaste månaderna i Sverige och i övriga Europa. Och självklart kommer vi att se fler nedläggningar under året. Den långa vintern är förbi och våren är här vilket kommer att medföra en något högre konsumtion i första hand i Nordeuropa. Med en relativt hög produktionstakt och relativt stora lager på de sydsvenska sågverken är det svårt att få ut några prishöjningar. Glädjande är att vårt kontinuerliga arbete med att effektivisera och specialisera våra anläggningar, vilket medför lägre kostnader per producerad enhet, går allt bättre. Det nyligen gjorda förvärvet av Harry Nilsson sågverk AB i Hästveda passar väl in i koncernen. Personal och ledning har en nedärvd branschkunskap, är välinvesterat och vår målsättning är definitivt att fortsätta utveckla bolaget. Trots lågkonjunktur fortsätter vi kontinuerligt att hitta nya marknader och produkter inom alla våra segment, effektivisera och förbättra produktion såväl som att utveckla vår inköpsorganisation för att också i framtiden vara en stark partner för er som skogsägare. Som du säkert har uppmärksammat i media och tidigare i VIDA Nytt har VIDA slutit ett avtal med hockeyklubben Växjö Lakers om att namnge den nya multiarenan som håller på att byggas i Växjö. Namnet på den nya arenan är VIDA Arena och kommer att stå klar till hösten 2011 lagom till den nya hockeysäsongen börjar. Huvudanledningen till att vi går in i detta 14-åriga avtal är att vi är en stor arbetsgivare i regionen och vi har därmed ett ansvar att stötta regionens utveckling. Vi vill medverka i projekt som kommer många till glädje och som framförallt kan erbjuda bra verksamhet för barn och ungdomar. Det är en långsiktig satsning och vi är långsiktiga i vårt företagande. Vi är väl förankrade i regionen och därför passar denna satsning bra in i vår strategi. Arenan höjer attraktionskraften inte bara för oss som bor och verkar här utan för ett mycket större upptagningsområde. Speciellt kul är naturligtvis detta när Växjö Lakers gjort den fantastiska bedriften att avancera till elitserien. Fortsatt skön vår! Sven-Erik Arvidsson ›› alvesta 2011-04-18 Santhe Dahl Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se Tryckeri: www.kstab.se Att sköta ek är ett finlir. En riktigt fin ekskog ser egentligen för jävlig ut... Papper: VIDA Paper Lessebo Linné naturvit 100 gr Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01 Sid 3 Ekskogens v ä k t a r e På en lerig skogsbilväg där tjälen ännu inte släppt, kantas vägrenen av timmervältor med nyavverkad bok. Årsringarna skvallrar om en ålder på 70 till 80 år. Några få är märkta av röta. På andra kan man läsa att tillväxten skett snabbt under ett antal år. Vi står på väldigt bördig mark. Men bördigheten växlar mellan jordplättarna. Det är ganska vanligt här i Blekinge. Till och med så pass att man ser skillnader på träd som stått 100 meter ifrån varandra. Foto: Lina Alriksson Träd för träd Vi är samlade på Sven-Erik Arvidssons skogsfastighet utanför Rödeby i Blekinge. På plats finns två av VIDAs inköpare, Håkan Johansson som precis avslutat ett avverkningsuppdrag för Sven Erik och Pelle Ström som besöker fastigheten tillsammans med John Ahlgren från Kährs för att titta på ekbeståndet på fastigheten. Med finns också Lina, ung och rutinerad fotograf. – Vi började avverka här 1990 och är inte klara förrän nu, säger Sven-Erik. Så lång tid tar det eftersom lövträden skall självsås. – Man tar ett träd då och då. Först tog vi bort all gran och nu har vi avverkat klart och föryngrat med både löv och gran. Gran och bok trivs bra ihop, berättar han. Granen danar boken och boken skyddar granen så länge inte boken breder ut sig för mycket. Den avverkade boken ska skickas till Nymölla för att kokas till massa. – Det känns lite tråkigt. Har man skött skogen väl och producerat fram vackra, raka stockar så vill man klart att det skall komma till användning till möbler eller annan inredning, inte bara som massa, säger Sven-Erik. Ett riktigt finlir Det är kallt och bitigt i vinden. Bläcket i pennan stelnar. Samtidigt som Sven-Erik fortsätter att berätta packar Lina upp sina objektiv och börjar dirigera hur han ska stå, titta och göra. Han tittar fundersamt på Lina som oavbrutet tar bilder, och tvekar. – Prata på du, säger Lina och ler genom linsen. Hon flikar in för att förklara, 32 – En intervju får ta hur mycket tid som helst men själva fotograferingen förväntar sig alla skall gå på ett kick som en liten snabb avrundning på intervjun. Men nej, så fungerar det inte, säger Lina. Det är detta som är själva jobbet, ler hon vänligt men bestämt. Vem vill läsa en artikel som inte lockar med fina bilder, konstaterar hon. Sven-Erik noterar detta och fortsätter. – Bok som material är inte på modet i inredningar och är dessutom utsatt för utländsk konkurrens. Det bekräftar John Ahlgren från Kährs. – Under toppåren för drygt 10-15 år sen betalade boken 1000 kronor i snitt per kubik, säger han. Nu är priset minst 300 kronor lägre. Nu är det i huvudsak ek som efterfrågas. – Att sköta ek är ett riktigt finlir, säger Sven-Erik. Man måste stamkvista och hålla efter vattenskott så att den blir grov och kvistfri. Kronan måste hållas fri och riktlinjen är att minst halva måste vara grön. Hassel är ett bra skydd för eken som både skuggar rötterna och som också förhindrar vattenskott. – En riktigt fin ekskog ser egentligen för jävlig ut, skrattar han. Skogens lag Blekinge är det 3:e största eklänet i Sverige, påpekar John. Ek som råvara till Kährs golvproduktion köper han i första hand från Kalmar, Blekinge, Skåne och Halland. Genomsnittsåldern är 90 år. Det är stor skillnad att odla ek och gran, säger han. Det är mycket arbetsintensivt att odla ek och resultatet på en välskött ek och en som fått växa utan tillsyn blir också tydligt, menar han. Rekordet för den stock som vi betalat mest för låg på nästan 9 000 kr, och gav 2m3. Den sämsta kanske vi betalat 10 kr för. 33 34 Att sköta ädelskog är mer eller mindre påtvingat och regleras av Ädelskogslagen. Ädelskogslagen innebär att man inte får minska volymen av ädellöv på en fastighet. Man får gärna byta trädslag från ett ädellöv till ett annat eller avverka och återplantera på ett annat ställe i motsvarande mängd. – Problemet med ädelskogslagen är att den också skyddar bok på olämplig mark, säger Sven-Erik. Vi har en massa bok på för mager mark där boken inte trivs, säger han. Men för Sven-Erik verkar det ändå vara ett angenämt problem. På vår promenad genom skogen pekar han på träd efter träd. – Det där är ett fantastiskt hålträd. Den eken är verkligen ett praktexemplar. Där borta ser man att jag inte stamkvistat. Men det är inte försent ännu, skrattar han. Passionen Sven-Erik är inte bara skogsägare utan arbetar också som skogsentreprenör. Han kör skördare och skotare och anlitas flitigt av skogsägare runt om i trakten. Hans kunskap och omsorg om skogen är påtaglig. En stor död stubbe har flyttats från Skanskas kyrkogårdsutbyggnad i Nättraby och hit. – Annars hade den ju hamnat på tippen till ingen nytta, säger han som den självklaraste saken i världen. Den kommer ekoxen att gilla. Sven-Erik har sammantaget ca 260 hektar produktiv skogsmark. 80 % gran, 5 % tall, 5 % ordinärt löv och hela 10 % ädellöv och de 10 % lövinblandning som skall avsättas vid certifiering finns som en naturlig del i beståndet. – Det blir väldigt ensidigt med gran, men samlade lövbestånd är att föredra, menar han, det blir svårt att hantera annars. En enskild björk inblandad i granbeståndet tar bort mycket yta för granen att växa på. – Här sätts inga plantor och stigen måste märkas upp, säger han. Farfar var fantastiskt intresserad av skogen. Han tog hem plantor och satte igen vad han kunde och gick sedan och trampade gräs för att plantorna skulle kunna ta sig utan konkurrens från annan vegetation. Han satte bara gran, då fanns ingen ädelskogslag. Min far däremot hade mjölkkor och var inte ett dugg intresserad. Han högg ner för att få betesmark inte av någon annan anledning. Han satte inte en enda planta vad jag vet. Föryngringen som skedde var genom självsådd. På en annan plats längs vår promenad på stigen finns ett granbestånd som är 23 år gammalt. Här har 6600 plantor planterats. Och ca 2000 julgranar avverkats vid 4-10 års ålder. – Varför man inte lyckas med julgranar är för att man inte gräsröjer på sommaren, säger Sven-Erik som ett litet tips på vägen. Med utsikt över sjön Framme vid sjön plockas termosar och koppar fram ur ryggsäcken. Den röda kartongen från bageriet är full med nybredda frallor. I skydd av en grandunge blir det vindstilla och med lite god vilja kan man dessutom skönja en liten solstrimma. Vi slår oss ned på några kvickt framsläpade stockar. Med utsikt över sjön får vi en mycket uppskattad och värmande fikastund i skogen. – Här är väldigt bördig jord, upprepar Sven-Erik. Därför trivs lövet så bra men granen mår också bra och växer så det knakar. Det går att kombinera, konstaterar han helt klart. Nästa projekt blir att köpa 50 000 plantor som ska planteras på ca 20 hektar. Med ett minutiöst skötande av ek och bok, julgransplantering, en vacker utsiktsplats över sjön, slutavverkning av gran och 50 000 nya plantor på gång blir Sven-Erik ett levande exempel på just det. Det går att kombinera god naturvård, odling av skog med god avkastning och en plats i solen för en stunds fika. 35 Förfädernas stig Fastigheten vi befinner oss på heter Sofielund och är Sven-Eriks föräldrahem. Själv bor han i Backaryd på en fastighet några kilometer därifrån. Han visar stigen där hans mor och mormor gått från huset ned till sjön till klappstenen och tvättat. 32 De sista bilderna innan vi lämnar Rödeby tas på Sven-Erik sittande vid mossbeklädd död ved som lämnats kvar vid en porlande bäck. Trots ett idogt dirigerande av Lina verkar han ändå inte helt obekväm i sin nya roll som fotomodell. Det slutar med att vi har 480 bilder med oss hem. Och en liten del av resultatet ser ni här. l 33 Sid 4 vida och växande värden 34 Sid 5 35 k löve r Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna artikel studerar vi effekterna på den ekonomiska avkastningen av olika former för lövinblandning i granskogsbruk. Lövinblandning i ett certifierat skogsbruk Certifieringssystemens skogsbruks- och miljöstandarder kräver idag att skogsbruket på certifierade fastigheter bedrivs så att andelen lövträd värnas. Detta kan komma till uttryck genom val av skötselprogram som gynnar lövträd såväl på fastighets- som beståndsnivå (Faktaruta 1). På beståndsnivå kan man i barrskogsbruk öka andel löv under en omloppstid, såväl under föryngringsfasen som i samband med röjning och gallring. Ett aktivt åtgärdsprogram ger skogsägaren möjligheter att reglera ett bestånds lövandel under olika faser av omloppstiden. Allt i syfte att gynna både skogsvårds- och naturvårdsintressen för det enskilda beståndet och fastigheten. En huvudfråga vid val av skötselprogram för en ökad lövinblandning i barrbestånd är om lövet skall blandas in stamvis eller gruppvis. Stamvis lövinblandning innebär att oftast självföryngrade lövträd sprids ut jämnt över ett tall- eller granbestånd. Lövträdens antal och tillväxt regleras till önskad nivå genom röjningar och gallringar. Gruppvis lövinblandning innebär att lövträd växer i större eller mindre grupper inom ett i övrigt mera trädslagsrent tall- eller granbestånd. Lövgrupperna kan placeras på ur ståndortssynpunkt för löv gynnsamma delar av beståndet samtidigt som de inom vissa ramar kan ges en mera anpassad skötsel. Faktaruta 1. Vad säger certifieringsreglerna om lövinblandning? Lämpligt andel lövträd är viktigt både för den biologiska mångfalden, för skogens hälsa och med hänsyn till kulturmiljön. Där naturliga förhållanden medger prioriteras lövträd som generell naturhänsyn vid röjning, gallring och slutavverkning. Lövträden blandas vanligen in i olika beståndsstrukturer som individer, grupper eller separata bestånd. Målet är: PEFC: Lövträd utgör 5 % i beståndet under första delen av omloppstiden. FSC: Lövträd utgör 10 % av volymen i ett slutavverkningsbestånd. Sid 6 Valet av program för lövinblandning i barrskog kan ha betydelse för skogsbrukets ekonomi, men också för hur lövet bidrar till att uppfylla naturvårdsmålen. Frågan om val av skötselprogram för lövinblandning i barrskog är därför ofta omdiskuterad. Låt oss här med ett kalkylexempel belysa att det ekonomiska utfallet kan påverkas av hur löv blandas in. Skötselprogram Vi studerar tre skogsskötselprogram för en bördig granskogsmark (ståndortsindex G32) i södra Sverige (Faktaruta 2). 1.Ren granskog Beståndet anläggs genom plantering av 2 500 granplantor per hektar efter markberedning och vid ca 10 års ålder röjs all självsådd björk bort. Två beståndsvårdande gallringar vid 30 och 40 års ålder samt slutavverkning vid 60 år. 2.Gruppvis inblandning av björk i granskog Vid beståndsanläggning utförs markberedning och plantering endast på 80 % av beståndets areal medan de övriga 20 % lämnas till gruppvis självföryngring av björk. Företrädesvis väljs fuktiga delar av hygget till lövområden. Granbeståndet röjs och gallras på samma sätt som den rena granskogen i alternativ 1 medan lövgrupperna lämnas att tillväxa utan aktiva skötselåtgärder. När granskogen avvecklas vid 60 års ålder avverkas samtidigt 50 % av volymen i lövgrupperna medan resterande lövvolym lämnas till naturvårdsträd och död ved. 3.Stamvis inblandning av björk i granskog Beståndsanläggning med plantering av 2 000 granplantor per hektar. Genom två röjningsFaktaruta 2. Ren gran Gruppvis Stamvis (80/20%) Plantering Antal röjningar Antal gallringar Omloppstid, år 2500 pl/ha 1 2 60 2500 pl/ha 1 2 60 2000 pl/ha 2 2 70 över nr 5 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. ingrepp gynnas naturligt föryngrade björkar till en jämn stamvis inblandning av 1000 st/ha. Vid två gallringar gynnas granens och björkens utveckling så att lövinblandning förblir jämn och stamvis under hela omloppstiden. För att granen skall uppnå samma medelstam vid slutavverkning som i program 1 och 2 måste växttiden utsträckas till 70 år. Vid gallringar och slutavverkning tas 50 % av den avverkade björkvolym tillvara medan resterande volym lämnas till naturvårdsträd och död ved. Ekonomisk kalkyl För att beräkna beståndsutveckling och volymproduktion använder vi en prognosmodell (prognosmodellen DT, SLU, Inst för sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp). Vi använder sortimentsutfall, virkespriser och avverkningskostnader i dagens nivå. Lönsamheten studeras genom att beräkna nuvärde och markvärde (Faktaruta 3) vid antagande om 2,5 % kalkylränta. Kalkylexemplet visar att jämfört med ren granskog där markvärdet uppgår till 42 000 kr/ha så blir markvärdet för gruppvis lövinblandning 35 000 kr/ha (83 %) och för stamvis lövinblandning 25 000 kr/ha (59 %). Den ekonomiska avkastningen är således under de antagna förutsättningarna lägre för skötselprogrammet med stamvis lövinblandning. Flera orsaker bidrar till detta, där de viktigaste är följande. För att åstadkomma en jämn stamvis lövinblandning krävs två röjningar vilket ger högre skogsvårdskostnader. Gallringarna kommer senare och ger lägre intäkter genom att granens tillväxt hämmas vid stamvis lövinblandning samtidigt som kostnaderna för avverkning blir högre i ett blandbestånd jämfört med ett trädslagsrent bestånd. Slutligen innebär den stamvisa lövinblandningen en svagare dimensionsutveckling för granen och en längre omloppstid vilket är negativt för lönsamheten i en räntekalkyl. Faktaruta 3. Kalkylbegrepp Nuvärde. Det samlade nettovärdet av alla åtgärder som utförs i ett bestånd under en hel eller del av en omloppstid. För varje åtgärd som utförs beräknas det ekonomiska nettot (intäkter minus kostnader). Dessa netton summeras till samma tidpunkt genom diskontering vid en vald kalkylränta. Markvärde. Det evigt upprepade nuvärdet av ett valt skogsskötselprogram. Kalkylränta. Den räntefaktor som används vid beräkning av nuvärde. I kalkyler på skog används ofta räntenivåer på 2–3 %. Analys Kalkylexemplet ovan visar att under de antagna förutsättningarna så ger en gruppvis lövinblandning högre lönsamhet är en stamvis i en granskog på bördig i södra Sverige. • Det är väl känt att gran och björk har skilda tillväxtmönster. Björk som ett utpräglat pionjärträdslag kännetecknas av snabb ungdomsutveckling men också att tillväxten sjunker relativt tidigt under omloppstiden. Granens tillväxt är i mycket björkens motsats med en långsam ungdomsutveckling samt en hög och uthållig tillväxt även vid hög ålder. • Skillnaderna i trädslagens tillväxt gör det svårt att odla dem tillsammans i enskiktade bestånd. Björkarnas snabba höjdutveckling i unga år medför att granarnas utveckling ofta hämmas. Samtidigt kräver björkar kraftig friställning vid röjning och gallring för få en gynnsam kronutveckling och diametertillväxt. Sammantaget är det komplicerat att utforma ett skötselprogram som samtidigt gynnar utvecklingen för båda trädslagen. Därutöver blir kostnaderna oftast högre för skötsel av blandskog jämfört med trädslagsrena bestånd. • En fördel med gruppvis inblandning av löv i barrbestånd är att man undviker en del av de inbyggda skötselkonflikterna när trädslagen får utvecklas var för sig på olika delarna av beståndet. Samtidigt kan lövet placeras i de delar av beståndet där förutsättningarna är gynnsamma. För björk kan detta ofta vara i fuktiga eller blöta delar av ett hygge där björken trivs. Områden som ofta är lågt belägna terrängavsnitt med frostproblem för gran. • En annan och vanligare metod att odla björk och gran tillsammans är den s k Kronobergsmetoden där naturligt föryngrad björk växer upp som en skärm över planterad eller naturligt föryngrad gran. Björkskärmen som ger frostskydd för granplantorna utglesas efterhand som granföryngringen utvecklas och när skärmen avvecklas helt återstår ett rent granbestånd. • Trots att det kan uppfattas som negativt för skötsel och ekonomi, kan det finnas andra positiva effekter av björkinblandning i granskog. Jämfört med gran är markmiljön i björkskog mindre sur och har en snabbare nedbrytning av organiskt bundna växtnäringsämnen. Genom ökat ljusinsläpp får björkskog oftast en artrikare markvegetation än en granskog. – Frågan om hur man skall utforma skötselprogram för blandskog av löv och barr är klassisk Ulf Johansson och har varit ett ofta återkommande diskussionsämne för forskare och praktiker, kommenterar Ulf Johansson på Tönnersjöhedens försökspark. Ekonomiska kalkyler påvisar ofta en svagare lönsamhet för blandskog men här tillkommer andra positiva blandskogseffekter som är svårare att fånga i ekonomiska termer, såsom påverkan på mark, naturvärden, landskapsbild, jakt, rekreation, mm. – Vida kan idag erbjuda dubbelcertifiering enligt FSC och PEFC, framhåller Tony Axelsson som är ansvarig för certifieringsTony Axelsson frågor på Vida Skog. – Kalkylerna visar på vikten av att man anpassar sig till certifieringsreglernas krav på lövinblandning genom att välja plats där löv naturligt vill växa och att man följer upp med rätt åtgärder i röjningar och gallringar, avslutar Tony Axelsson ” Pionjär Liten ordlista växt eller trädslag som snabbt växer upp på öppen mark (t ex hyggen), ofta på grund av att de har många, små och lättspridda frön. Enskiktad skog en skog där alla träd är ungefär lika höga och ofta även likåldriga. nr 6 I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att titta vidare på konkreta åtgärder för ett aktivt brukande av din skog. Sid 7 vida och växande värden 1921 – Kvinnan får rösträtt i Sverige. 1922 – Det första Vasaloppet körs mellan Sälen och Mora. 1927 – Den första serietillverkade Volvo-bilen lämnar fabriken. 1934 – Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist. 1936 – ”Japaner, japaner, japaner”. Sverige förlorar OS-matchen i fotboll mot Japan med 2-3. 1942 – Gunder Hägg sätter hela sex världsrekord. 1945 – Kom den efterlängtade freden. Ett sargat Europa återfår framtidstron. 1951 – 3 veckors lagstadgad semester införs. 1955 – Svenska folket säger nej till högertrafik. 1957 – De första lapplisorna visar sig i Stockholm. 1963 – USAs president John F Kennedy mördas i Dallas. 1964 – Beatles börjar sitt segertåg över världen. 1966 – Per Oscarsson tar av sig brallorna i Hylands Hörna. 1967 – Sverige får högertrafik. 1974 – Watergateaffären får president Nixon att avgå. 1976 – Kungen och Silvia gifter sig. 1980 – Det kalla kriget mellan NATO och Warszawapaktens medlemsstater pågår. 1989 – Berlinmuren rivs. 1994 – Mer än 850 personer omkommer i Estoniakatastrofen. 1995 – Sverige blir medlemmar i Europeiska unionen. 1999 – Öresundsbron färdigställs. 2001 – Terrorattacken mot World Trade Center i New York. 2004 – En tsunami sköljer in över många länder i Asien och dödar över 300 000 människor. 2008 – Barack Obama blir USAs första färgade president. bröderna nilssons pallar & trummor – ett stycke svensk i n d u s t r i h i s t o r i a De 2 miljoner pallar och 200 000 kabeltrummor som idag produceras på fem enheter i VIDA-koncernen tog sin början för nästan 100 år sedan i en liten verkstad strax utanför Hestra samhälle. Verksamheten drevs då av bröderna Karl och Rickard Nilsson som utförde hovslageri- och olika reparationsarbeten. 20-talet innebar många vedermödor för de båda bröderna Nilsson. Vid starten fanns ingen elkraft att tillgå utan en oljemotor användes som energikälla. Det nyanlagda elektricitetsverket vid Hylteån uppfördes 1918 men effekten på 14 kva var otillräcklig och ojämn. Lönen för en anställd var 3 kr om dagen. Vid lucia upphörde verksamheten i det närmaste för julsemester och harjakt ända fram till trettondehelgen. Nytillverkning av vagnar och kälkar ersatte successivt hovslageriet och reparationsverksamheten och årsbokslutet 1926 visade en omsättning på 8 054 kr. Efter en förfrågan från IKO Kabelfabrik i Grimsås startade man år 1955 upp tillverkning av kabeltrummor År 1927 var dock tiden inne för en ny produkt – korgar som emballage för flaskor. Marknadsföring och försäljning av den planerade korgtillverkningen inleddes med ett säljbrev till 150 bryggerier. Endast ett svar kom där det meddelades att man inte behövde några korgar. Försäljningen kom emellertid igång genom samarbete med skjortfabrikören Algot Johansson som blev säljagent för bröderna Nilsson. Korgtillverkningen utvecklades långsamt under de besvärliga åren på 30-talet som både inleddes och Sid 8 vida och växande värden avslutades olyckligt. 1932 kom den stora Kreugerkraschen och 1939 gick Hitlers arméer in i Polen. Bröderna köpte under denna tid sin första bil, en Chevrolet av årsmodell 1926 för 100 kr. Genom att hyra ut bilen under en vecka fick man tillbaka 50 kr. Efterhand som säljframgångarna kom inköptes en och annan maskin. Tillverkningen av korgar hade tagit överhanden och övrig verksamhet var i avtagande. År 1936 var det äntligen dags för en ny fabriksbyggnad. Den uppfördes i två plan om 400 m2 på den gamla smedjans plats. Kostnaden var 6 730 kr exkl. eget arbete. Under krigsåren fram till 1945 ställdes svensk industri inför många praktiska problem och så även bröderna Nilsson. Det var inkallelsetider för personalen. Ransonering på nästan alla varor och dessutom hårda prisstopp gjorde att det var svårt att driva verksamheten. Korgtillverkningen hade i början av 50-talet passerat toppen på sin livskurva. Den alltmer vanliga användningen av kylskåp krävde andra förpackningar, plast, Tetrapak etc. Letandet efter nya produkter inleddes återigen. Efter en förfrågan från IKO Kabelfabrik (idag ett företag i Nexans-koncernen, Nexans IKO Sweden) i Grimsås startade man år 1955 upp tillverkning av kabeltrummor. Tillsammans med personal från IKO utvecklades konstruktionen och standarden snabbt. Efter några år var produktionen i full gång och försäljning inleddes till flera kunder. Sommaren 1957 föddes ytterligare en produktsuccé. I samarbete med N Pettersons Snickerifabrik (Hestra Inredningar) kom man i kontakt med Volvo som ledde till att Niab och Volvo tillsammans utvecklade pallkragsprodukten. 1965 övertar Niab kabeltrumstillverkningen från Sieverts kabelverk i Sundbyberg. Därmed blir Niab Skandinaviens största tillverkare av kabeltrummor och 1969 invigs den nya fabriken i Flodala på 4 600 m2. Därmed hade Niab etablerat sig som en betydande tillverkare av pallar, pallkragar, specialemballage och kabeltrummor på den svenska och utländska marknaden. De kommande åren ökar försäljningen på exportmarknaden, framförallt på Norden och mellanöstern. Tillverkning av plywoodspolar i olika utförande och storlekar ökar. Främst för installationskabel men även för andra produkter. Skatter och råvaruproblem tvingar fram en försäljning. 1975 säljs företaget till Såginvest som senare går upp i Domänföretagen. År 2000 förvärvas Niab av VIDA. Verksamheten har sedan dess fortsatt på Bröderna Nilssons inslagna väg. VIDA Packaging har idag 5 st produktionsenheter med 200 anställda och en omsättning på ca 500 miljoner kr. Håkan Hilltorp, inköpschef och Eva Wallin, kommunikationschef på Nexans IKO Sweden. Kabeldragning jorden runt Ökningen av jordens befolkning, urbanisering, industrialisering och ekonomisk tillväxt på många marknader gör att energikonsumtionen kommer att öka med det dubbla till 2030. Att möta detta otroliga behov och samtidigt minimera påverkan på miljön är en enorm utmaning. Det ställer krav på ett större utnyttjande av naturresurser, att utveckla källor för förnybar energi. Samtidigt som infrastrukturen för energiöverföring behöver bli effektivare och säkrare. trummor som inte kan renoveras flisas och flisen skickas som energi till närliggande värmeverk. Vi jobbar mycket med att optimera våra transporter för att köra med fulla bilar. När det gäller råvara till våra kablar jobbar vi på att fasa ut PVC för att ersätta med ett halogenfritt alternativ. Här finns det många aspekter att ta hänsyn till bla brandskydd. – Vår uttalade miljöstrategi gör också att vi i vår tur ställer höga krav på våra leverantörer, säger Håkan Hilltorp. Nexans IKO Sweden har antagit utmaningen. Företaget ingår i Nexans-koncernen som är en global och ledande expert inom kabelindustrin med industrier i 40 länder och kommersiell verksamhet över hela världen. Totalt i koncernen finns 23 700 anställda. På fabriken i Grimsås producerar man ett urval av kablar och kabelsystemlösningar för infrastruktur, industri, installation och lokala nätverk (LAN) med tyngdpunkt inom kraftöverföring. I och med VIDA Packagings förvärv av Niab är Nexans VIDA Packagings äldsta kund och den huvudsakliga anledningen till att tillverkningen av kabeltrummor kom till i Hestra på 50-talet. – Samarbetet har med ett par avbrott pågått i ca 55 år och har många fördelar inte minst miljömässiga. En av dem är närheten, de ca 7 km mellan de både industrierna ger oss naturligtvis miljömässiga besparingar, säger Håkan. Håkan Hilltorp är inköpschef på Nexans och har miljöfrågor och hållbar utveckling högt på sin agenda. – Vi ser det som vår utmaning att förse våra kunder med säkra produkter och lösningar som ökar effektivitet men ändå samtidigt är skonsamma för miljön, säger han. Vi jobbar ständigt med projekt för att minimera miljöpåverkan. Som exempel kan nämnas att de kabeltrummor vi köper från VIDA har ett återköpspris. De skickas tillbaka från våra kunder för renovering här i Grimsås. De kabel- Våra kunder ställer idag krav på att t ex all råvara till våra kabeltrummor är PEFC-certifierade. I ett gemensamt projekt har VIDA Packaging säkerställt att såväl råvara som rutinerna i produktionen är certifierade. Varje kabeltrumma kan numera härledas så att den med säkerhet har tillverkats av PEFC-certifierad råvara. Bägge parter kan därmed garantera att produkten är tillverkad av garanterat välskötta skogar med fokus på hållbar utveckling. l Sid 9 Sitter du just nu och svettas över dina deklarationsblanketter? I så fall är du inte ensam. Trots att detta är en händelse som återkommer varje år är det ofta svårt att hålla reda på de olika regler om avdrag, räntefördelningar etc som gäller. Därför har vi på LRF konsult sammanställt några tips och råd för att underlätta för dig. Hur mycket man får räntefördela beror på kapitalunderlaget för räntefördelning som beräknas utifrån förhållandena vid årets ingång. I kapitalunderlaget tar man upp de flesta av näringsverksamhetens tillgångar och skulder och ju större underlag desto mer får man räntefördela. Man ska räkna fram sitt räntefördelningsbelopp varje år för det belopp man inte utnyttjar får sparas till kommande år. Med tiden kan man på detta sätt få stora sparade räntefördelningsbelopp och kan om man vill räntefördela en hel avverkning. Om det är så att man aldrig räknat fram sitt räntefördelningsbelopp så har man rätt att göra det i efterhand. Man kan gå tillbaka ända till taxeringen 1995 då räntefördelningen användes första gången, om man ägt din fastighet så länge. Man kan alltså få ett stort sparat räntefördelningsbelopp som man kan använda i kommande deklarationer! Om man haft stora inkomster de senaste åren kan man lämna in en ny deklaration där man använder sitt ”nya” räntefördelningsbelopp. Man har alltid rätt att lämna in en ändring i sin deklaration fem år bakåt i tiden. En skogskontoinsättning kan man däremot inte göra i efterhand så om det är det man missat är det tyvärr för sent. Text: Vibeke Alstad, LRF Konsult Skogsbyrån Illustration: Bläck & Co Reklambyrå .. Som du vet är bokföringen grunden för din deklaration. Denna ska vara förd i god ordning i en kassajournal eller ett bokföringsprogram på dator. När bokföringen är klar för hela året avslutar man den med ett bokslut. De flesta skogsägare upprättar det som kallas ett förenklat årsbokslut. Det förenklade bokslutet ska skrivas under och sparas tillsammans med bokföringen i 7 år. Däremot ska det inte lämnas in till Skatteverket. g o h tid at t Det förenklade bokslutet ligger sedan till grund för deklarationen. Deklaration sker på en blankett som heter NE, Inkomst av näringsverksamhet. Framsidan på deklarationsblanketten ser ut ungefär som det förenklade årsbokslutet och samma siffror förs in. Själva deklarationen, där man kan påverka årets beskattning, sker sedan på baksidan. Och det är här man verkligen kan förbättra sin skattesituation om man kan knepen! Möjlighet att utjämna inkomster mellan åren Skogsbruk är ojämnt till sin karaktär och kan ge stora inkomster enskilda år och små eller inga inkomster de flesta år däremellan. För att inte skogsägaren ska drabbas av en orättvis beskattning finns därför ett antal verktyg för att bland annat utjämna inkomster mellan åren. Kvitta underskott mot överskott Om verksamheten har större kostnader än intäkter skapas ett underskott. Detta underskott sparas och förs vidare till nästa år. Det sparade underskottet kan sedan byggas på i många år, det finns ingen tidsgräns utan det får i princip sparas så länge man bedriver näringsverksamhet. Den dag verksamheten ger ett överskott så kvittas detta i första hand mot sparat underskott vilket medför en skattefri intäkt. Så glöm inte att ta med alla kostnader som hör till ditt skogsbruk i bokföringen. Även om de kan verka små och obetydliga så kan det med tiden bli stora summor! Sid 10 vida och växande värden k e d Skogskonto Om man har avverkat skog och inte har något sparat underskott att kvitta detta mot kan skogskontot vara en bra lösning. Syftet med skogskontot är att utjämna inkomster mellan åren och det fungerar så att obeskattade medel sätts in på ett särskilt bankkonto. Pengarna måste stå inne på kontot i minst 4 månader och får maximalt stå inne i 10 år. På den årliga räntan dras en källskatt på 15 procent. Därefter beskattas uttagen som Om man är aktiv näringsidkare och född före 1938 så betalar man inga egenavgifter på sin inkomst av näringsverksamhet för inkomståret 2010. Detta innebär alltså att det blir billigare att deklarera inkomst av näringsverksamhet än att räntefördela! Även för övriga ålderspensionärer kan det bli billigare med näringsinkomst men observera att det sagda bara gäller aktiv näringsverksamhet, är du passiv så är skattesatsen densamma oavsett ålder! a r e r la skogsinkomst. På detta sätt kan man alltså fördela sin skogsinkomst på 10 år istället för ett! Skogskontoinsättning görs i samband med deklarationen och man får bara ha ett skogskonto per person och år. Det finns olika begränsningar för hur stor skogskontoinsättning man får göra, den viktigaste är att den inte får vara så stor att den leder till underskott i näringsverksamheten. Dessutom får man max sätta in 60 procent av intäkten av avverkningsrätt och 40 procent av intäkten av leveransvirke. Man kan lugnt använda sig av skogskonto även om man står inför ett generationsskifte, sedan 2009 kan man överföra skogskonton i samband med en gåva av fastigheten. Räntefördelning Om man har överskott kvar efter kvittning mot underskott och eventuell insättning på skogskonto så kan man använda sig av räntefördelning. Räntefördelning ingår i den neutrala Man har alltid rätt att lämna in en ändring i sin deklaration fem år bakåt i tiden. företagsbeskattningen som omfattar alla enskilda näringsidkare och är en möjlighet för företagaren att få avkastning på sitt egna kapital i form av en ränta. Det går till så att en del av näringsinkomsten flyttas till inkomst av kapital och beskattas där. Istället för skogsinkomst får alltså skogsägaren en ränteinkomst. Fördelen med detta är att skattesatsen i kapital (där ränteinkomster beskattas) är 30 procent medan en näringsinkomst beskattas med 45–70 procent. Blanketter Förutom NE-blanketten ska momsbilagan lämnas in till Skatteverket. Beräkningen av belopp för räntefördelning och expansionsfond (motsvarande gamla N6) behöver man inte redovisa om man inte får en direkt fråga. På skatteverket.se finns aktuella blanketter och handledningar att ha till hjälp vid bokslutet och deklarationen. Men du glöm inte bort att ta hjälp om du behöver! Vi hjälper dig gärna och vi är bara ett samtal bort. l LRF konsult, tel. 0771-27 27 27 Sid 11 Rapport från m a r k n a d e n Vi ses på j a m 8 2 – 6 2 a i m l SkogsE Vi lämnar nu en lång vinter bakom oss som präglat trävarumarknaden i hela Europa. Utöver den kalla vintern som i sig påverkat byggnation och konsumtion negativt har vi också extraordinära händelser i världen som har och kommer att påverka vår industri. Oroligheterna i Nord Afrika som vi har kunnat följa i media har även satt sina spår för våra svenska trävaror. Egypten är en av Sveriges största exportmarknader med närmare 1 miljon m3 per år. Huvuddelen av trävarorna används till snickerier och dörrar vilket gör Egypten till en furumarknad. Under oroligheterna i januari och februari stannade leveranserna helt då det inte fanns något fungerande banksystem samt att arbetet i de mottagande hamnarna låg nere. katastrofen vilket gör att trycket av varor mot de hamnar som är öppna är oerhört stort. Det finns en risk att vi måste minska leveranserna under en period på grund av detta men det finns inga klara besked än så länge. En omedelbar trävaruboom i Japan är inte att vänta men klart är att det om 9–12 månader kommer finnas ett stort behov av byggnadsmaterial. Vi kommer då stå väl förberedda med vårt nya försäljningsbolag VIDA Trading Asia tillsammans med våra moderna produktionsanläggningar i Sverige för att möta detta på bästa sätt. Osäkerheten som rådde smittade av sig på furumarknaden i hela världen och inte minst i Sverige där det drev priserna på impregnerade trädgårdsprodukter onödigt långt ner. Detta är nu något vi får leva med hela denna säsong. Läget i Egypten har nu stabiliserats och leveranserna är sedan början på mars tillbaka på ett normalläge. Den svaga US dollarn håller dock priserna tillbaka. På våra huvudmarknader i Europa har vi på grund av den starka svenska kronan nu svårt att hålla våra marknadsandelar. Baltikum som för några år sedan nästan var borträknade är nu väldigt konkurrenskraftiga med moderna industrier, lägre råvarukostnader och gynnsam valuta. Framförallt på England som är VIDAs största marknad har vi svårt att konkurrera med de Baltiska sågverken och deras priser. Följderna och påverkan på marknaden efter jordbävningen med den efterföljande tsunamin i Japan den 11 mars är än så länge svåra att överblicka. I dagsläget är det ”business as usual” där vi levererar i normal takt mot innevarande kontrakt. Flera av hamnarna blev förstörda i Exporten till Kina ökar stadigt och det är mycket glädjande att se att även högre kvaliteter med bättre priser till följd långsamt blir accepterade på marknaden. Vi har nu regelbundna affärer till Kina och ser positivt på långsiktiga affärsrelationer även på denna marknad. l Kom till vårt svampställe! besök oss i monter 552 Här hittar du det bästa som skogen kan erbjuda. Och då tänker vi förstås på våra inköpare, laddade att få prata skogliga frågor med dig. Stanna till, ta en fika och fyll på med goda tips och råd om din skog. Passa på att plocka denna vackra svampplansch när du är i vår monter. Så långt lagret räcker. Med vår inköpsorganisation VIDA Skog vill vi hjälpa dig som skogsägare att skapa ett lönsamt, långsiktigt och uthålligt skogsbruk.Vi erbjuder idag ett komplett utbud av service för dig som skogsägare. VIDA koncernen är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1200 anställda på 17 produktionsanläggningar i södra Sverige. Dessa utgör sågverksförädling, emballagetillverkning, massa-/papperstillverkning och biobränslehandel. www.vida.se Sid 12 vida och växande värden Smått & g o t t HJÄLP TILL HÅLLBAR UTVECKLING TILLGIVET GRUS MUTTRAR LÅTA SLUMPEN AVGÖRA JUNIOR ARBETSPLATSEN I SKOGSMASKIN PARADIS FÖR MÅNGA FLASKNOSDELFIN DESS SYFTE ÄR ATT TRÄFFA MOATJÉ KÄRLEKSFÖRKLARINGEN SKIVBOLAG SÄNDEBUD BOSTADEN SLAM INTER- HAR VIDA NATIONELL NAMNGETT TULLKON- I VÄXJÖ VENTION ODLAS I VISS SKOLA Lövsångare är Sveriges vanligaste fågel som alla har hört men som ingen sett. Den finns allmänt över hela landet i alla biotoper. UPPSYN FÖRST NÄSET GÅR I LEDNINGEN BURFÅGLARNA LIDMAN LÖFGREN OCH KADEFORS ANSLAG KAN URSKOG VARA MED GAMMELOMEN DANS DRA PÅ SMILBANDEN KOMMER FÖRST I VÄRLDSNATURFONDSLOGOTYPE ÄNGSLAN STOR STARK HUNDRAS Bofinken är Sveriges näst vanligaste fågel. Den förekommer över hela landet, men blir ovanligare längst i norr. Namnet bofink har den fått av att när den varnar så låter den fink fink, och att den trivs i bok-skogar. DAGSMEJA KAN MAN FÅ GE SIG TILL FÖRSOFFAD SMÖRGÅSGÖRA KVICK I BÖRJAN INNEHÅLLER ALMANACKA JUPITERMÅNE T I T A N VÅGAR PÅ SPARK TECKEN PÅ FÅNGST ANKARPLATSEN GALLRAR JOBBAR VID VISS STÄLLNING FÅGEL SOM SES I GRUNDA VATTEN FJÄSKADE SKÖTSEL Rödhaken är en vanlig skogsfågel som man särskilt lägger märke till under vår och höst. Den uppmärksammas även genom sången som den uppför från en hög utkikspunkt, ofta från tidig gryning, men även kvällstid. Rödhakens röda färg har på många håll tolkats som att det var den som kom med elden till människorna. REDO FÖR AVFÄRD FLOTT BILMÄRKE KORT FETTMASSA OXUDDE 035-2011 PORT I EN VATTENRÄNNA HAR VIDA OM FÖRÄDLING AV SKOGSRÅVARA SORTI SANDHÅL PÅ GK FODRAL INLEDER JULFIRANDE VÅRDAR ÖMT MAGNETBAND ÄR KONFORMAD BOLAGSFORM BLANDARE SALO PURFÄRSK SLÅ IHOP MED ÄR ORGANISK VETENSKAP KOJEN IDOL HÅRT SKOTT YPSILON Vinn en Lotus stormlykta! 1:a pris: Lotus Stormlyckta, Design House 2:a–3:e pris: Season Ugnsform, Sagaform 4:e –5:e pris: Första hjälpen kitt Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 31/5 till: VIDA AB Att: Christina Fenyö Box 100, 342 21 Alvesta Sid 14 vida och växande värden Att anlägga skogsbilväg – en investering som lönar sig SPRÅKA KELTISK DANS HAVSFÅGLAR XI SCHACK TORSKFISK IBLAND MED ACK DISK I DATORTEKNIK ÅTERGÅNG Känner du dina vårfåglar? Namn:.............................................................................................................. Adress:.............................................................................................................. Postnr:.............................................................................................................. Postadress:......................................................................................................... V EJ FÖRSEDD MED HÖRN F YTTERLIGARE ÄR RÖK FRÅN KÖK ÄR JU TIDNINGAR ÄR VISSA JORDNÖTTER S DYKER UPP PÅ FRUKOSTBORDET ORGANISATIONERNA UTANFÖR LAGEN M A F F I KAN HAN SPELA A L L A N STATIONSINSPEKTÖRERNA S T I N S VERKLIG S A N N TRE TILL FEM SERIERUTOR FÖRTRYCKAREN M MOBILTELEFONIGENERATION G SPÅS TYPISKT KORSORDSKRYP S I A D E S P O T E N MOTORTÄVLING D MUSIKTERM AVVERKNINGSLEDARE FÖRR A R R I P MÄRKEN UPPTÄCKTE G I S K ÄR INHÄGNAT S P A K E T L O T U A G E N B I O L O OXUDDE 112-2010 R K E P VÄSTSAHARABO FRUKT A O R N A SKÄR UTOMJORDING Ö A R A R N A L BOLAG TECKNAD FILM FRÅN JAPAN A B SALONG MED KLAVIATUR K STÅR ÖVERST PÅ PALLEN REMOULAD S FÖRSÄNDELSER P O S T I N Å T CYLINDER KAN SAMLAS FRAMFÖR ODEN PÅ BIL I PODGORICA DRAG ANTAL PROD- MOT UKTIONSAN- CENTLÄGGNINGAR RUM HOS VIDA I S M E Å E X S A ÄR FÖRBJUDET KONSTRIKTNING BRASSESTAD R I M E A S S A N T BLIR PUCK I HOCKEY N P O R T VIKTEN AV EMBALLAGET T A B U E T O LEDARGÅS I SAGA KOMMER INTE UT A K K A R BIBELDEL LJUDSYSTEM A R A BILAR & VÄXTER VANSINNIG BYGGNAD N A N D U T FÖRR D Å V T S N Ä R T A T A G E R N A ÄR TAKTMÄSSIG ALBANSK SÄTE R Y T M KAN GE SJUKDOM R HAR EGEN VISA STAFFAN I UMEÅ I D A I D MÅTT PÅ SKOG 100GRAMARNA H E K T O N A FÖRVARINGSBYGGNAD S I L O PRAKTRUM N 500 I DET GAMLA ROM SITTER AVSLUTAR OFTA I BUR JULHELG I DENNA STUND A N RIKTNING VÅNINGARNA E FISK LÄSÅRSDEL KORT OBLYGA SJÖNG ÖMARNE QVICK OM KANDE KLATSCHAR SITTER I VISST SLAG A K U S T I S K M SAMMA SOM DÅLIGARE U S L A R E HAR MEST FOLK I NORRLAND D SAKERNA B LAND FÖRE SIFFROR PÅ KÖLAPP I R A N RÄNNA I ISEN U T I N G E N KNAPPAST SÄKER O LYFTANORDNINGARNA K R A N A R N Ä T N I N G R L SKICK S E D M E Å MÄSTERSKAP V M NEON KORT V I S S GAELISKT FÖR JOHAN I A N A TOVE IDOL 2009 S T Y R K E PÅ BIL I BEIRUT BOM Lösning och vinnare nr 4-10 Steltontermos: Steltonbrödpåse: Steltonbrödpåse: 2 st biobiljetter: 2 st biobiljetter: I en artikel i Dagens Industri för några år sedan gick att läsa ”att anlägga skogsbilväg är den lönsammaste investeringen man kan göra i skogen”. Magnus Andersson, VD och ägare av Broaryds Entreprenad ger oss en förklaring. – Det viktiga är ju naturligtvis att kunna komma intill sina bestånd. Ju närmare du kan komma desto billigare blir skotningen. Du ser också bättre vad som behöver göras och därmed hålls skogen efter på ett bättre sätt. Det finns också en säkerhetsaspekt i det tex vid brand eller olycka. Nyanlagda skogsvägar registreras av lantmäteriet och blir därmed tillgängliga på GPS för utryckningsfordon. Som VD för en industri vet Tommy vikten av att göra saker rätt från början. Den inställningen tar han även med sig ut i skogen. – Därför anlitar jag duktiga yrkesmän som jag litar på och som kan hantverket. För att se prov på detta stannar vi till ute i skogen några kilometer utanför Unnaryd. Här håller Magnus och hans kollega Gert Danielsson på att anlägga en skogsbilväg vid en kraftledningsgata. Materialet som finns i väglinjen har använts som underlag och skapat en bred, jämn och rak bilväg mellan kraftledning och skogskant. Nu inväntar man att vägen skall få sätta sig ordentligt innan bärlager ska läggas på. Bärlagret skall sedan hyvlas och sedan eventuellt bultas. – Detta ger en väg som håller på lång sikt, säger Gert. Det kanske tar lite längre tid och kostar lite mer men det tar väldigt lång tid innan du behöver rätta till eller renovera den. Tillsammans med Magnus och hans kollega Gert Danielsson och VIDAs inköpare Göte Carlsson tar vi en tur ut på en skogsfastighet i Höljeryd utanför Unnaryd i Hylte kommun i Hallands län. Fastigheten ägs av ÅGES i Unnaryd där Tommy Gunnarsson arbetar som VD. – Min far startade fabriken på 50-talet och blev på senare år alltmer intresserad av skogen. Jag själv som började på fabriken som ung blev arg när han la tid i skogen. Nu känner jag precis likadant. Även om jag inte hinner med att vara i skogen så mycket som jag vill, säger Tommy. Vi kör vidare och stannar vid en nyanlagd stickväg. Samma procedur har man följt här. Vid stickvägens slut finns en vändplats. – På så sätt avlastar vi allmän väg från timmervältor och timmerbilar som skall lasta, vilket bidrar till ökad säkerhet, säger Magnus. Som avslutning på arbetet har Magnus och Gert gjort lite finputsning i området. Kanterna har snyggats till. Ett stenblock som lyfts bort har placerats tillrätta som bord till en fikaplats. – Lite skoglig ”styling”, ler Göte och beundrar den fina fikaplatsen. l Mer om skogsvägar kan du läsa på www.vida.se/skogsvagar.aspx Sten Johansson Catharina Aronsson, Kalvsvik Ola Håll, Lerum Bernt Andersson, Gånghester Lena Andersson, Eriksmåla Jörgen Ednarsson, Lammhult Sid 15 vida på DagX-mässan DagX är Sveriges största kreativitets- och framtidsmässa som anordnas i Växjö Tipshall. Här möter företag, UF-företag, utbildningsanordnare och organisationer framtidens medarbetare, kunder och studenter. I år var VIDA med för första gången och fick chansen att prata med ett stort antal intresserade studenter från gymnasieskolan. Den nya investeringen innebär att man kommer gå från längdmätning till tvärmätning. Den nya timmersorteringen kommer att tas i drift under vecka 31, 2011. l n y f ö r v ä r v e t Harry Nilsson AB i Hästveda marknaden. HN AB är också delägare i Skånetimmer som är ett råvaru- och bioenergibolag med 15 anställda. Skånetimmer försörjer till ca 90 % HN AB med råvara. Harry Nilsson AB är ett familjeägt sågverk som funnits i familjen sedan 40-talet då verksamheten startade och som sedan 1985 drivs av sonen, Jörgen Nilsson. Sågverket producerar ca 100 000 m3 per år och har en omsättning på 175 miljoner sek och ca 40 anställda. Sågverket har en hög förädlingsgrad och man producerar i huvudsak konstruktionsvirke för den Holländska – Vi ser förvärvet som en möjlighet att stärka oss A ytterligare på den Holländska marknaden samD I V ö ö ABs sortiment kompletterar vårt r t r s t s s tidigt som HN s k k u u r r b t b nt nuvarande sortiment. Sågverket är också välinvesan a L L A A D D I I V V terat och ledning och personal har en nedärvd god ö r t A s s D k I u r V b ö ösom känns mycket positivt, säger r t s s Lant antbruksstr antbrsågverkskultur k u VIDAs koncernchef, Santhe Dahl. l L L A A ID VID V ö r t s s DA k I u r V b ö t r t n s trö a s s s k L k u u r r b t b t n an Konst redan innan La Lantbruksströ L A D I VIDA VIDA öV r t A s s D k I u – Svinbra, helt enkelt! r V b ö t ö r t r s t s s s k första penseldraget Lan k u u r r b tb nt n a a L L A A D D I VI V ö r t A s s D k I u r V b ö t ö r t n r s t s s s k La k u u r r b t b nt an a L L A A D D I V VI ö r t s s k u ntbpår 0393-216 50 LaBeställ Vackra handgjorda papper. En konst med anor sedan 1693. Besök Lessebo Handpappersbruk. För information om öppettider, pappersbutik, museum och guidade turer, www.vidapaper.se eller ring, 0478-476 91. Välkommen till 300 år av pappershistoria. VIDA Energi AB, Sågverksvägen, 560 13 HOK tel: 0393-216 50 U www.vidastallstro.se Lessebo Handpappersbruk Storgatan 79 (Väg 25), Lessebo www.vidapaper.se VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1200 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,4 miljoner m3fub timmer varje år för förädling vid 8 sågverk. VIDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m3s, varav 85 % exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton massa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden och VIDA Pellets AB med en pelletsproduktion på 50 000 ton pellets per år. VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01 borgstena Investeringsbeslut på 16 miljoner kr har tagits för VIDA Borgstena. Investeringen kommer att omfatta en ny timmersortering där man satsar på framförallt logistiken in i sågverket där ett nytt och större timmerbord kommer att finnas tillgängligt. – Många studenter känner inte till att vi kan erbjuda lika spännande jobb som i andra branscher, säger Camilla Milton, personalchef på VIDA. Vår industri behöver inte bara anställa skogsmästare och produktionstekniker utan också duktiga projektledare, marknadsförare, ekonomer mfl. l VIDA förvärvar Harry Nilsson AB (HN AB) i Hästveda och stärker därmed sin position på den Holländska marknaden. Nyinvestering i ” Nyanställda Thomas Henricson har anställts i VIDA Skog AB som ny områdeschef för vårt inköpsområde i väst. Thomas har arbetat 11 år som distriktschef på Sydved i Borås. Innan dess har han arbetat som inköpare. Thomas tillträder sin nya tjänst den 1 juli. Jonas Andersson har anställts som inköpare i VIDA Skog AB. Jonas kommer närmast från en tjänst på Holmen Skog AB där han idag arbetar som inköpare. Han är utbildad jägmästare. Han kommer vara placerad på VIDA Skogs kontor i Sollebrunn där hans huvudsakliga inköpsområde blir från Lerum till Töllsjö till Vårgårda till Sollebrunn till Lilla Edet. Jonas tillträder sin nya tjänst den 2 maj. Odd Andersson har anställts som controller i VIDA AB och kommer arbeta med samttliga bolag i koncernen. Odd är systemekonom och kommer nu närmast från Alvedoor i Alvesta där han varit ekonomiansvarig. Han kommer tillträda sin nya tjänst i slutet på februari och vara placerad på VIDAs kontor i Alvesta. I nya roller Anders Jogensen har utnämnts till säljchef för Superwood på VIDA Wood AB DK. För att stärka VIDA Wood AB DK:s organisation har Anders Jorgensen utnämnts till säljchef för VIDA Wood AB DK. Anders kommer att ha det övergripande ansvaret för sälj och marknadsföring utav produkten Superwood. Den tillsatta tjänsten kommer även röra inköp av råvaror för impregnering.
© Copyright 2024