1. No category

över nr 2
k löve r
Artikelserien ”Klöver Över” belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. I denna artikel jämför vi effekterna på det ekonomiska utfallet om man tillämpar ett
aktivt och ett passivt skogsskötselprogram i granskog. Vi studerar de
samlade effekterna av ungskogsröjning, gallringsprogram och valet
av omloppstid för granskog på en bördig mark i södra Sverige.
Val av skogsskötselprogram
Låt oss jämföra det ekonomiska utfallet av
två skötselprogram för granskog på en bördig
skogsmark i södra Sverige (Faktaruta 1). I båda
programmen anläggs ny skog efter avverkning
genom markberedning och plantering av ca
2500 plantor per hektar.
Kalkylförutsättningar
Ett sätt att jämföra de båda skötselprogrammen
är att i en kalkyl studera det samlade ekonomiska utfallet av alla åtgärder som sätts in under
hela omloppstiden. Sådana jämförande kalkyler
kräver vissa hjälpmedel och att en del antagande
måste göras (Faktaruta 2).
I det aktiva skötselprogrammet röjs uppslag av
lövsly och självsådda barrplantor i ungskogen.
När beståndet nått en övre höjd av 12–13 m
görs ett första gallringsingrepp. Det följs av
ytterligare två gallringar med ca 10 års intervall
där den tredje och sista gallringen sätts in då
beståndet nått en övre höjd av ca 20 m. Det aktiva gallringsprogrammet ger beståndet en snabb
dimensionsutveckling och lämpliga dimensioner
för slutavverkning uppnås vid 60–65 års ålder.
• Beståndsutveckling. För att kunna värdera
virkesuttaget från ett bestånd i gallringar och
slutavverkning måste man veta hur beståndet
växer och vilka virkesvolymer som kan tas
ut i gallringar och slutavverkning. Underlag
för detta kan hämtas från prognosmodeller
med vilka man kan beräkna ett skogsbestånd
utveckling och tillväxt under en omloppstid.
• Sortimentsutfall. Intäkter i gallring och slutavverkning är starkt beroende av vilka mängder
som i avverkning kan tas ut av sågtimmer,
massaved och biobränslen. I kalkylerna nedan
har sortimentsutfallet hämtats från aktuell
statistik och erfarenhetstal inom Vida Skogs
verksamhetsområde.
• Intäkter och kostnader. För att upprätta ekonomiska kalkyler krävs uppgifter om intäkter och
kostnader för de åtgärder som görs under hela
omloppstiden. Eftersom priser och kostnader
i framtiden i huvudsak är okända, brukar man
ofta basera ekonomiska kalkyler för skogsbruk på
dagens pris- och kostnadsnivå. I kalkylerna nedan
används aktuella (2010) virkespriser samt aktuell
(2010) statistik och erfarenhetstal på skogsvårds(plantering och röjning) och avverkningskostnader från Vida Skogs verksamhetsområde.
I det mera passiva skötselprogrammet utförs
ingen röjning i ungskogen. Istället väljer man
här att låta beståndet stå orört till ca 40 års ålder
då en första gallring görs. Den övre höjden har
då nått ca 17 m och det finns i beståndet ett
stort antal klena barr- och lövträdsstammar (ca
5000 st/ha). För att på ett effektivt sätt kunna
utföra en mekaniserad gallring måste klena barr
och lövstammar först röjas bort manuellt, s k
”förröjning”. Ett andra gallringingrepp görs efter
10 år. På grund av sent insatta gallringar har
beståndets diameterutveckling blivit eftersatt.
Det måste därför växa till ca 75 års ålder innan
träden blivit så grova att slutavverkning kan
sättas in.
Faktaruta 1.
Faktaruta 2.
Två skötselprogram för granskog på bördig mark
i södra Sverige
Åtgärd
Plantering
Röjning
Förröjning
Gallring 1
Gallring 2
Gallring 3
Slutavverkning
Sid 6
Aktiv
år 0
år 8
-
år 28
år 38
år 48
år 63
Passiv
år 0
år 39
år 40
år 50
år 75
Kalkylförutsättningar
Beståndsutveckling: prognosmodellen DT
(SLU, Inst för sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp)
Sortimentsutfall: enligt Vida Skog, statistik och
erfarenhetstal. I tidiga gallringar utfaller i huvudsak
massaved, i senare gallringar en viss andel sågbara sortiment och därutöver massaved. I slutavverkning utfaller en hög andel sågbara sortiment
och en låg andel massaved.
Priser och kostnader för skogsvård och avverkning:
enligt Vida Skog, statistik och erfarenhetstal. Aktuella
virkespriser 2010.
En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet.
Ekonomiska kalkyler
Ett kalkylexempel kan användas för att studera
det ekonomiska utfallet av de ovan beskrivna aktiva och passiva skötselprogrammen. I exemplet
sammanfattas det ekonomiska resultatet genom
beräkning av det s k markvärdet (Faktaruta 3).
Först beräknas ett nuvärde av skötselprogrammet genom att alla intäkter och kostnader under
hela omloppstiden diskonteras till samma tidpunkt under antagande av en vald kalkylräntenivå, i detta fall 3 %. Då de både skötselprogrammen har olika omloppstid blir det beräknade
nuvärdet av dem därmed inte direkt jämförbart.
Därför upprepas varje skötselprogram ett stort
antal (”evigt antal”) gånger för att programmen skall bli jämförbara. Det på så sätt erhållna
markvärdet är ett vedertaget sätt att i skogliga
sammanhang värdera det ekonomiska utfallet av
skogsskötselalternativ som man vill jämföra.
Kalkylexemplet (Faktaruta 4) visar att markvärdet är högre för det aktiva skötselprogrammet
under de antaganden som ligger till grund för
kalkylen och vid den valda räntenivån på 3
procent. Det innebär att aktiv skogsskötsel med
de förutsättningar som råder idag i fråga om
virkespriser och kostnadsnivåer har en bättre
ekonomisk potential än det passiva.
Faktaruta 3.
Nuvärde. Det samlade nettovärdet av alla åtgärder
som utförs i ett bestånd under en hel eller del
av en omloppstid. För varje åtgärd som utförs
beräknas det ekonomiska nettot (intäkter minus
kostnader). Dessa netton summeras till samma
tidpunkt genom diskontering vid en vald kalkylränta.
Markvärde. Det evigt upprepade nuvärdet av ett
valt skogsskötselprogram.
Kalkylränta. Den räntefaktor som används vid
beräkning av nuvärde. I kalkyler på skog används
ofta räntenivåer på 2–3%.
Faktaruta 4.
Kalkylexempel för två skötselprogram för granskog på
bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 3%
Markvärde,kr/ha
Aktiv
22500
Passiv
14700
Analys
Kalkylexemplet ovan visar att ett aktivt skötselprogram ger högre lönsamhet än ett mera
passivt. Några viktiga förklaringar till detta kan
diskuteras.
• Genom ungskogsröjning i rätt tid röjs klena
barr- och lövstammar bort. Röjning i rätt
tid innebär att ett bestånd tidigt utglesas till
ett produktionsförband. Huvudstammarna i
beståndet får därigenom utrymme att snabbare växa ut och bli grova gagnvirkesträd som
i kommande avverkningar kan tillvaratas med
ett positivt netto.
• Tidigt insatt första gallring ger beståndet en
snabbare dimensionsutveckling på de framtidsstammar som skall stå kvar till slutavverkning och då ge ett högt sågtimmerutfall.
Genom upprepade gallringar fortsätter dimensionsutvecklingen på beståndets huvudstammar att vara hög.
• Tidigt insatt första gallring är viktigt för att
minska risken för framtida stormskador. Risken för stormskador är normalt lägre i unga
bestånd och ökar med stigande medelhöjd i
beståndet, speciellt i granskog. Ett aktivt sätt
att minska stormrisken är därför att gallra
tidigt och undvika sena gallringar, speciellt i
bestånd med upphissade trädkronor.
• Ungskogsröjning och ett aktivt gallringsprogram ger beståndets huvudstammar en högre
diametertillväxt. Det innebär att de kan blir
grova timmerträd på kortare tid jämfört med
ett mera passivt skötselprogram med utebliven
ungskogsröjning och sent insatta gallringar.
Tidpunkten för ett bestånds slutavverkning
kan därigenom uppnås vid en kortare omloppstid.
• En kort omloppstid är viktigt för en hög
lönsamhet i ett skogsbruk där man ställer krav
på förräntning av de investeringar som görs i
skogsvårdsarbetet (plantering och röjning).
• En kortare omloppstid innebär också minskade risker för ekonomiska förluster på grund
av flera av de viktiga skadeorsaker som finns
i granskogsbruket i södra Sverige, främst
rotröta, storm och barkborreangrepp.
– Ekonomiska kalkyler är alltid
behäftade med en osäkerhet
eftersom de bygger på att ett
Ulf Johansson
antal antaganden måste göras,
kommenterar Ulf Johansson på
Tönnersjöhedens försökspark. Vi vet mycket lite som
de ekonomiska villkor i fråga om virkespriser och
kostnadsläge som kommer att gälla när den skog
vi idag sköter skall skördas. Man kan därför se
kalkyler som en metod att värdera den ekonomiska
potentialen för skogsbruk givet dagens förutsättningar och som ett sätt att främst jämföra olika
skogsskötselalternativ med varandra.
– Det finns vidare ett antal faktorer som på ett
trovärdigt sätt är svåra att bygga in i kalkyler, t ex
allvarliga skador av storm och rotröta, fortsätter
Ulf Johansson.
– Kalkylexemplen påvisar några
fördelar med att du som skogsägare är aktiv i ditt granskogsJörgen Henriksson
bruk, säger VIDA Skogs områdeschef Jörgen Henriksson. Aktiv
skogsskötsel ger dig möjligheter att öka lönsamheten
i ditt skogbruk och skapar en större handlingsfrihet
att frigöra kapital vid slutavverkningen.
– Kalkyler kan dock inte direkt läggas till grund
för åtgärdsplanering i ditt skogbruk utan är bara
en del av det beslutsunderlag som du som skogsägare bör ha, avslutar Jörgen Henriksson. Exempel
på andra viktiga underlag som krävs är skattesituation, investeringsbehov, mm.
nr 3
I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att
titta vidare på hur aktiv skogsskötsel skapar
ekonomiska förutsättningar för certifieringen.
Andra frågeställningar som kommer att
behandlas i kommande artiklar är:
• Vilken ekonomisk effekt får rotröteskador i ett granbestånd?
• Vilken betydelse har det att välja rätt plant-
material?
• Skötselprogram för kvalitetsinriktat tallskogs-
bruk.
Sid 7
vida och växande värden