Näringsgrensprognosen

NÄRINGSGRENARNA
Jordbruk, jakt och fiske
är en näringsgren som har varit på tillbakagång en längre tid och utvecklingen fortsätter i samma stil.
Lantbruksföretagens storlek har ökat under de gångna årtiondena och fortsätter att öka. Verksamheten på
en stor del av de mindre gårdarna upphör helt eller ändras till landsbygds- eller gårdsturism. En stor andel,
ca 60 procent av alla svenskspråkiga sysselsatta inom den här näringsgrenen befinner sig i Österbotten.
Antalet sysselsatta inom jakt och jordbruk beräknas enligt målscenariot minska med 27,2 procent inom hela
befolkningen fram till år 2025. Bland de svenskspråkiga beräknas minskningen vara 23,6 procent.
Sysselsättningen minskar alltså lite mindre bland de svenskspråkiga jämfört med hela befolkningen. De
delnäringar som sysselsätter en större andel av de svenskspråkiga väntas vara mer livskraftiga, och de
svenskspråkiga jordbrukarna odlar ofta större arealer.
Efterfrågan på jordbruksprodukter är relativt stabil men importen av jordbruksprodukter har ökat och
kommer antagligen att öka ytterligare i framtiden. Det är en central orsak till att näringsgrenen krymper.
Nya yrken och arbetsuppgifter uppkommer som kräver mångsidighet och förmåga till företagsamhet.
Landsbygdsturism och fisketurism är exempel på två nya områden. Genmutation, bioenergi samt miljö- och
klimatfrågor förändrar villkoren inom branschen. Lantbruken blir större och behöver olika former av
tjänster, även anställd arbetskraft. Även inom växthusodlingen kommer det att finnas jobb i framtiden.
Skogsbruk- och industri
Relativt få svenskspråkiga arbetar inom den här näringsgrenen. Mer än 60 procent av de svenskspråkiga
inom branschen finns i Österbotten. Arbetsplatser inom pappers- och massaindustrin har försvunnit i snabb
takt under de senaste åren. Efterfrågan består till en stor del av export, och en orsak till nedgången är
minskad exportefterfrågan. Den här branschen är väldigt konjunkturkänslig och beroende av den globala
ekonomin. Exporten har minskat under de senaste åren och väntas inte öka märkbart. En orsak till att
näringsgrenen krymper är också att man flyttar produktionen till länder där produktionskostnaderna är
billigare.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas enligt målscenariot minska med 13,6 procent inom hela
befolkningen och 13,9 procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Minskningen beräknas
vara kraftigast inom skogsbruk och tillverkning av massa och papper.
Det finns förväntningar på produktutveckling som skulle leda till större rekryteringsbehov inom branschen.
Högre förädlingsgrad och större användning av trä inom t.ex. byggnadsbranschen kan leda till en mer
positiv utveckling. Det finns en ökande efterfrågan på företag som kan erbjuda service som omfattar både
skogsvård och försäljning av skog och virke. Tillverkningen av bioenergi kan också på lång sikt bidra till
sysselsättning.
1
Livsmedelsindustrin
Antalet sysselsatta inom livsmedelsindustrin (dit även dryckesvarutillverkningen hör) har minskat stadigt.
Produktiviteten inom näringsgrenen har stigit kraftigt och kommer att fortsätta att stiga, och detta i
kombination med att efterfrågan hålls stabil leder till att antalet sysselsatta inom näringsgrenen minskar
kraftigt fram till år 2025. Företagsstrukturen inom branschen har polariserats. Det finns några större
företag och ett stort antal riktigt små företag. Efterfrågan i branschen är inte särskilt känslig för
konjunktursvängningar, eftersom produkterna till en stor del består av grundläggande förnödenheter.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas enligt målscenariot minska med 23,3 procent i hela landet
och 23,7 procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Importen av livsmedel kommer
antagligen att öka i framtiden och det bidrar kraftigt till att antalet sysselsatta minskar. Det finns
förväntningar på produktutveckling, t.ex. bioteknik och funktionella livsmedel med hälsofrämjande
egenskaper.
Metallindustri
Till metallindustrin hör bl.a. gruvverksamhet, stenbrytning, framställning av järn och stål, tillverkning av rör
och stänger, gjutning av olika metaller, tillverkning av metallstommar och byggnadselement, smidning samt
tillverkning av bestick, saxar, verktyg, lås och skruvar. De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den
här näringsgrenen i jämförelse med hela befolkningen. Av de svenskspråkiga som är sysselsatta inom
näringsgrenen är de flesta verksamma inom tillverkning av metallvaror. Finanskrisen har påverkat den här
branschen i hög grad och den framtida utvecklingen beror bl.a. på hur det går för byggbranschen.
Metallindustrin är tämligen beroende av den globala ekonomin och därför är utsikterna osäkra.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas minska med 19,1 procent och bland
svenskspråkiga med 19,5 procent fram till år 2025. Minskningen kommer att vara särskilt stor inom
förädling av metaller. Det höga tekniska kunnandet ger den finländska industrin en konkurrensfördel.
Underleverantörer finns allt oftare utomlands, medan produktutveckling och annan kunskapsintensiv
verksamhet förblir i Finland.
Kemiindustri
Antalet sysselsatta inom tillverkningen av kemiska produkter har minskat under de senaste åren och
beräknas enligt målscenariot minska med 12,6 procent i hela landet och 12,7 procent bland svenskspråkiga
under perioden 2007-2025. En orsak till tillbakagången är att exportefterfrågan minskar. I övrigt har
utvecklingen inom näringsgrenen varit relativt stabil. Förändringar i energipriserna kan förorsaka
instabilitet i utvecklingen av näringsgrenen, och även i sysselsättningsutvecklingen.
Forskningen och produktutvecklingen är central inom den här industrigrenen. Arbetsplatsernas antal är
mycket beroende av om man lyckas skapa och utveckla produkter som konkurrenskraftigt kan tillverkas i
Finland. Bio- och nanotekniken kan ge upphov till nya produkter och material (biomaterial), som kan stödja
2
utvecklingen inom andra näringsgrenar. Produktion av bränsle och biobränsle samt system och kemikalier
inom miljöteknologin är också nyckelområden.
Tillverkning av maskiner, utrustning och transportmedel
De svenskspråkiga är relativt väl företrädda inom näringsgrenen i jämförelse med hela befolkningen. Två
tredjedelar av de svenskspråkiga sysselsatta inom branschen finns i Österbotten. Branschen är till en stor
del beroende av den globala ekonomin och efterfrågan är mycket konjunkturkänslig. För tillfället går det
dåligt för branschen inom vissa delområden och i vissa regioner. Tillväxten var snabb inom maskinindustrin
i början av 2000-talet och antalet sysselsatta ökade. Just nu är framtidsutsikterna svaga och branschen har
lidit kraftigt av finanskrisen.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas minska med 8,2 procent inom hela landet och 4,8
procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Minskningen beräknas vara betydligt större inom
tillverkning av transportmedel än inom tillverkning av maskiner och utrustning, där utvecklingen väntas
vara tämligen stabil.
Maskinindustrin är stark i Svenskfinland, särskilt i det s.k. energiklustret i Vasa med omnejd. I ett kluster
samarbetar storindustri med mindre företag. Utvecklingen inom industrin som helhet är beroende av
innovationer och tillgången på utbildad arbetskraft. Alla med teknisk utbildning sysselsätts inte inom
storindustrin. Många sysselsätts vid småföretag eller grundar ett eget företag. Att jobba inom industrin kan
ofta vara ett internationellt arbete. Det finns både stora och mindre industriföretag som exporterar
produkter eller som säljer underhållstjänster till andra länder.
Elektronik- och elindustrin
Relativt få svenskspråkiga arbetar inom elektronikindustrin. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen har
minskat de senaste åren, både bland de svenskspråkiga och inom hela befolkningen. Antalet sysselsatta
beräknas enligt det mer optimistiska målscenariot minska med 15,8 procent i hela landet och 16,3 procent
bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Minskningen kan också bli betydligt större. Den globala
efterfrågan på de produkter som tillverkas inom branschen har rasat. Om och när exporten återhämtar sig
kommer tillväxten inom näringsgrenen antagligen att vara snabb. Konkurrensen mellan de globala
mobiltillverkarna har skärpts och för tillfället är det svårt att förutspå hur det kommer att gå för den
finländska elektronikindustrin.
Textil- glas- och möbelindustri samt andra mindre industrigrenar
Till den här näringsgrenen hör tillverkning av textilier, kläder och lädervaror, lergods, glas- och
stenprodukter samt möbler. Antalet sysselsatta inom det här området har minskat ända sedan år 1995 och
beräknas minska med 27,2 procent inom hela befolkningen och 27,3 procent bland de svenskspråkiga fram
till år 2025. Det finns en del skillnader mellan den väntade utvecklingen inom de olika delnäringarna.
Minskningen beräknas vara kraftigast inom tillverkning av lergods, glas- och stenprodukter och
möbeltillverkning. Inom textil-, kläd- och lädertillverkningen väntas en lite mindre minskning.
3
Den här näringsgrenen är inte lika beroende av ekonomiska konjunkturer som vissa andra näringsgrenar,
men finanskrisen har haft effekter på tillväxten. Små företag kan till och med uppnå internationella
framgångar i den här branschen. Det finns en viss potential inom t.ex. träförädling och specialprodukter.
El-, gas- och vatten
är en rätt så liten näringsgren, både bland de svenskspråkiga och inom hela befolkningen. Antalet
sysselsatta inom näringsgrenen beräknas minska med 23,4 procent inom hela landet och 23,8 procent
bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Den här näringsgrenen är beroende av den inhemska
energianvändningen och därmed också av industrin, särskilt sådan industri som behöver mycket energi, så
som massa- och pappersindustrin. Stora förändringar är på gång inom branschen pga. ökad medvetenhet
om olika energialternativ, klimatförändringen, ny teknologi, bioenergins möjligheter och den fria
konkurrensen inom EU.
Byggverksamhet
De svenskspråkiga är lite sämre representerade inom byggbranschen jämfört med hela befolkningen.
Andelen svenskspråkiga sysselsatta inom byggbranschen är mindre än inom hela befolkningen. Antalet
sysselsatta inom näringsgrenen ökade rätt kraftigt under perioden 1995-2008, både bland de
svenskspråkiga och inom hela befolkningen. För tillfället har situationen varit lite sämre, eftersom
finanskrisen har haft en stark negativ effekt på branschen. Byggverksamheten är konjunkturkänslig.
Antalet sysselsatta inom byggverksamhet beräknas enligt målscenariot öka med 2,3 procent bland hela
befolkningen och 1,5 procent bland svenskspråkiga fram till år 2025. Framtiden är osäker och beror i hög
grad på hur bostadsproduktionen utvecklas. Yrkeskunskapen och kvaliteten på arbetet poängteras allt mer
och efterfrågan på kunnigt fackfolk växer. Det finns gott om gamla bostäder som behöver renoveras och
den allt äldre befolkningen har också nya behov. Betydelsen av renoverings- och rörarbeten väntas öka
under kommande år.
Utvecklingen av och efterfrågan på passivhus och ekologiska krav förändrar arbetets karaktär. Den
teknologiska utvecklingen inom branschen leder till ett minskat behov av anställda inom metallarbete,
mekaniskt arbete och maskinmontörer. Det finns behov av experter inom VVS, el- och elektronikarbete,
finansiering och marknadsföring. Exportmöjligheterna är stora.
Parti- och agenturhandel
Parti- och agenturhandeln är en av de största näringsgrenarna inom servicebranschen och inom hela
samhällsekonomin. Till näringsgrenen hör bl.a. agentur- och partihandel med motorfordon och reservdelar
samt sortering, klassificering, ompaketering, lagring och distribution av olika varor. Under perioden 19952008 ökade antalet sysselsatta inom branschen kraftigt. De svenskspråkiga är väl företrädda inom parti- och
agenturhandeln, men antalet svenskspråkiga sysselsatta inom näringsgrenen har minskat under de senaste
åren. Procentuellt sett finns särskilt många svenskspråkiga sysselsatta inom den här näringsgrenen i Nyland.
4
Eftersom handeln är mer beroende av konsumtionsefterfrågan än av investeringsefterfrågan, har
finanskrisen haft en relativt liten effekt på branschen.
Enligt målscenariot kommer antalet sysselsatta inom hela landet att öka med 2,65 procent och antalet
svenskspråkiga sysselsatta med 3,1 procent fram till år 2025.
Parti- och agenturhandeln har ett nära samarbete med andra branscher och är också beroende av andra
branscher på så sätt att parti- och agenturhandeln behöver produkter som andra näringsgrenar producerar,
men andra näringsgrenar behöver också den service som parti- och agenturhandeln erbjuder.
Detaljhandeln
I den här näringsgrenen ingår bl.a. detaljhandel med motorfordon och husvagnar, reservdelar och däck,
butikshandel med livsmedel och drycker samt detaljhandel med läkemedel, kosmetika och hygienartiklar.
Antalet sysselsatta inom branschen ökade under åren 1995-2007, lite mer bland hela befolkningen än bland
svenskspråkiga. De svenskspråkiga är lite sämre representerade i branschen i jämförelse med situationen i
hela landet. Antalet sysselsatta inom detaljhandeln beräknas enligt målscenariot öka med 13,7 procent i
hela landet och 13,4 procent bland de svenskspråkiga under perioden 2007-2025.
Turism, hotell- och restaurangverksamhet
De svenskspråkiga är lite sämre företrädda i jämförelse med hela befolkningen inom den här
näringsgrenen. Av de olika delområdena är det restaurangverksamheten som har haft den bästa
utvecklingen under de senaste åren. Sysselsättningsmässigt gäller detta både svenskspråkiga och hela
befolkningen. Inom hotellverksamheten har antalet sysselsatta däremot minskat under de senaste åren.
Hushållens konsumtionsmöjligheter och efterfrågan har stor betydelse för branschens utveckling.
Lågkonjunkturen påverkar hotell- och restaurangverksamheten i en lägre grad än t.ex. industrin. Antalet
arbetsplatser kommer kring år 2020 att vara ungefär detsamma som före lågkonjunkturen.
Antalet sysselsatta inom hela näringsgrenen beräknas enligt målscenariot öka med 8 procent inom hela
landet och 8,5 procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Antalet sysselsatta väntas öka
inom både hotell- och övrig logiverksamhet och restaurangverksamhet men minska inom turismen. Inom
restaurangbranschen behövs mer sakkunskap om specialdieter och den åldrande befolkningens behov.
Inom turismen finns efterfrågan på program- och paketservice, kulturservice och ett ökat behov av
informatörer och redaktörer. Olika typer av tjänster i anknytning till hälsa, välmående, kultur och
upplevelser kommer att vara tyngdpunkterna inom branschen.
Transport
I den här näringsgrenen ingår land-, sjö- och lufttrafik samt stödtjänster till transport. De svenskspråkiga är
väl representerade inom den här branschen i jämförelse med hela befolkningen. Det beror till en stor del på
5
att så många svenskspråkiga arbetar inom sjötrafiken. Antalet svenskspråkiga sysselsatta inom sjötransport
har dock minskat under de senaste åren.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas enligt målscenariot öka med 4,5 procent och
bland svenskspråkiga med 4 procent under perioden 2007-2025. När man ser på de olika delområdena har
vattentrafiken den mest optimistiska väntade sysselsättningsutvecklingen, medan lufttrafiken väntas ha en
lite mindre positiv utveckling och marktrafiken samt rörtransport beräknas ha en lite negativ
sysselsättningsutveckling.
Post- och telekommunikationer
Antalet sysselsatta inom denna näringsgren har minskat under de senaste åren, både bland svenskspråkiga
och inom hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom hela landet beräknas öka med 1,6 procent under
perioden 2007-2025, medan antalet svenskspråkiga sysselsatta beräknas öka med 1,3 procent under
samma period. Den traditionella servicen ersätts allt mer med elektroniska serviceformer.
Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet
De svenskspråkiga är väl företrädda i den här branschen. Speciellt många svenskspråkiga arbetar inom den
finansiella verksamheten dit bankerna hör. Antalet sysselsatta bland hela befolkningen minskade något
under perioden 1995-2007, medan antalet svenskspråkiga sysselsatta inom branschen ökade. På slutet av
1990-talet försvann många arbetsplatser men under det ekonomiska uppsvinget på 2000-talet uppstod nya
arbetsplatser igen. Den allmänna ekonomiska utvecklingen påverkar branschen i hög grad. Exporten har
ökat och näringsgrenen väntas återhämta sig snabbt efter finanskrisen när den ekonomiska tillväxten
kommer igång igen.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet väntas öka med 7 procent bland hela befolkningen och
8,7 procent bland de svenskspråkiga under perioden 2007-2025. När man ser på de olika delområdena
finns vissa skillnader; det är framförallt inom försäkringsverksamheten som sysselsättningen väntas öka.
Inom den finansiella verksamheten och försäkringsverksamheten behövs allt fler specialister och
kundansvariga med högskoleexamen. Finansbranschen är internationell och behörighetskraven bör ofta
följa de internationella kraven.
Fastighetsförvaltning på uppdrag samt städning och miljöhygien
Till den här näringsgrenen hör bl.a. disponenter, fastighetsskötare och gårdskarlar samt arbete som
innehåller städning, sotning, rengöring av ventilationskanaler och bekämpning av ohyra. Städning i privata
hushåll ingår inte i den här näringsgrenen. Miljöhygien omfattar bl.a. avloppsrensning och övrig
avfallshantering samt gaturenhållning. De svenskspråkiga är inte så väl representerade inom denna
näringsgren, särskilt inte inom städning. Branschen har blivit allt större under de senaste och därmed också
haft ett ökande behov av arbetskraft. Denna utveckling väntas fortsätta även i framtiden. Det har tom.
funnits arbetskraftsbrist inom branschen, eftersom städning inte är ett särskilt attraktivt jobb. Antalet
sysselsatta inom näringsgrenen, speciellt inom städningen, har ökat i hela landet under de senaste åren.
6
Även bland svenskspråkiga har antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet ökat. Ökningen har dock
varit mindre än inom hela befolkningen. Inom städningen har antalet svenskspråkiga sysselsatta till och
med minskat lite under åren 2004-2007.
Antalet sysselsatta beräknas enligt målscenariot öka med 13 procent inom hela befolkningen och 12
procent bland de svenskspråkiga under perioden 2007-2025.
Tekniska tjänster för företag
Till denna näringsgren hör bl.a. uthyrning av fastigheter och fordon, databehandlingstjänster, uthyrning av
maskiner och utrustning samt filmer och motionsredskap. Till databehandlingstjänsterna räknas
konsultverksamhet i fråga om bl.a. maskinvara, planering, system- och programvara, databas- och
nätverkstjänster, underhåll och reparation av kontorsmaskiner och datorer. Tekniska tjänster innebär bl.a.
arkitekttjänster, VVS-planering och bilbesiktning. De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den här
näringsgrenen i jämförelse med hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen har ökat kraftigt
under de senaste åren. Ökningen har varit störst inom databehandlingstjänsterna. Nästan hälften av de
svenskspråkiga sysselsatta inom näringsgrenen är verksamma i Nyland.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas öka med 9,6 procent inom hela landet och 9
procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Situationen ser rätt olika ut i de olika
delnäringarna. Inom byggverksamheten och uthyrning av fastigheter väntas antalet sysselsatta öka medan
antalet sysselsatta inom databehandlingstjänster väntas minska. Näringsgrenen påverkas av att företag i
andra branscher alltmer lägger ut delar av sin verksamhet på entreprenad och detta kan innebära ett större
behov av olika slags experter inom näringsgrenen.
Merkantila och administrativa tjänster för företag
Till den här näringsgrenen hör bl.a. fastighetsförmedling, reklambyråer, advokatbyråer,
bokföringsverksamhet, arbetskraftsbyråer, bemanningsföretag, fotografiateljéer, översättningstjänster och
säkerhetstjänster. Antalet sysselsatta inom de merkantila och administrativa tjänsterna för företag har ökat
under de senaste åren. En särskilt stor ökning av antalet sysselsatta skedde under åren 2004-2007 inom
arbetsförmedling och rekrytering, då antalet sysselsatta ökade med 70 procent. Det berodde på ett större
antal bemanningsföretag med allt fler kunder.
Över 60 procent av de svenskspråkiga som är sysselsatta inom näringsgrenen befinner sig i Nyland.
Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas enligt målscenariot öka med 2,5 procent i hela landet och
3,3 procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Utvecklingen inom fastighetstjänster och
databehandling ser ut att vara stabil i framtiden.
Det finns en ökad efterfrågan på specialkunnande inom branschen. Marknaden för de specialiserade
tjänsterna omfattar hela världen, vilket möjliggör export även från Finland. Den kunskapsintensiva
företagsservicen är en växande bransch i Finland och andra OECD-länder. Den ökade efterfrågan är ett
resultat av den pågående utvecklingen där allt fler funktioner läggs ut på entreprenad. Länder som Finland
kan satsa mer på sådan här företagsverksamhet, eftersom den storskaliga industriella produktionen håller
7
på att försvinna från landet. En möjlighet är att vi specialiserar oss på tjänster, forskning och utveckling
istället.
Offentlig förvaltning och obligatorisk socialförsäkring
Till den här näringsgrenen hör förutom den övergripande offentliga förvaltningen också t.ex.
administrationen inom hälsovården, utbildningen, den kulturella verksamheten och Folkpensionsanstaltens
försäkringsverksamhet. Det har inte skett några större förändringar i antalet sysselsatta i den här branschen
under de senaste åren. En liten minskning har skett sedan år 2003.
Antalet sysselsatta beräknas minska med 15,5 procent inom hela befolkningen och 12 procent bland
svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Efterfrågan på de tjänster näringsgrenen producerar är
beroende av politiska beslut. Statens produktivitetsprogram innebär att antalet statsanställda minskar men
å andra sidan är pensionsavgången inom den statliga sektorn stor.
Den framtida utvecklingen i branschen beror på om man lyckas effektivera den offentliga förvaltningen och
i vilken grad man anställer nya personer då anställda går i pension. Antalet arbetsplatser inom den
obligatoriska socialförsäkringen ser ut att hållas på en relativt stabil nivå i framtiden, medan antalet
statstjänstemän minskar. I den här modellen har eventuella sparåtgärder inte tagits i beaktande.
Det är svårt att veta vilka effekter kommun- och servicestrukturreformen, reformen av regionförvaltningen
och statens produktivitetsprogram kommer att ha under de kommande åren. Det är troligt att reformerna
har en sysselsättningsminskande verkan särskilt på statlig och kommunal administration, medan t.ex.
vårdpersonalen ökar. Också inom den offentliga förvaltningen sker en koncentration på kärnuppgifter.
Antalet experter väntas öka, medan kontorsarbetarna minskar och köptjänster blir allt vanligare.
Rikets försvar och ordningsväsendet
Till den här näringsgrenen hör bl.a. militärer, fångvården, polisen, gränsbevakningen samt brand- och
räddningsväsendet. De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den här näringsgrenen i jämförelse
med hela befolkningen. Detta gäller särskilt försvaret. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen beräknas
minska med 17 procent inom både hela befolkningen och bland svenskspråkiga under perioden 2007- 2025.
Utbildning och forskning
Förhållandevis många svenskspråkiga arbetar inom utbildningssektorn. Inom forskningen däremot är de
svenskspråkiga lite sämre företrädda i jämförelse med hela befolkningen. Antalet sysselsatta inom
näringsgrenen som helhet har ökat under hela perioden 1995-2007. Befolkningsutvecklingen, som innebär
att de yngsta årskullarna är mindre än tidigare, kommer att leda till att arbetskraftsbehovet inom
utbildningsområdet minskar. Antalet sysselsatta inom utbildning beräknas öka med 12,7 procent bland
både svenskspråkiga och inom hela befolkningen under perioden 2007-2025.
Lagstiftning och demografiska faktorer har stor betydelse för näringsgrenens utveckling. Ju fler barn och
ungdomar i skol- och studieåldern det finns, desto större är behovet av anställda inom utbildningssektorn. I
8
framtiden kommer utbildningsbranschen att bli mindre, då barnen blir färre. Å andra sidan ökar behovet av
vuxenutbildning, och politiska beslut kan leda till en utvidgning av utbildningsbehoven.
Hälso- och sjukvård
De svenskspråkiga är lite sämre företrädda inom den här branschen i jämförelse med hela befolkningen.
Antalet svenskspråkiga sysselsatta inom branschen har dock ökat något under de senaste åren. Hälso- och
sjukvård är en stor näringsgren inom servicebranschen. Tillväxten inom näringsgrenen har varit relativt
snabb, vilket också har påverkat antalet sysselsatta. Politiska beslut och den demografiska utvecklingen styr
i hög grad behovet av social- och hälsovårdstjänster.
Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvård beräknas enligt målscenariot öka med 16,9 procent i hela
landet och 18,3 procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Förändringar i
befolkningsstrukturen kommer att leda till att efterfrågan ökar kraftigt under de kommande åren.
Kommun- och servicestrukturreformen väntas innebära att speciellt den administrativa personalen
minskas. Rutinärenden flyttas i allt högre grad från läkarna till sjukskötarna och på samma sätt från
sjukskötare till närvårdare.
Inom social- och hälsovården kommer det att uppstå speciellt många nya arbetsplatser för unga
nyutbildade. Särskilt inom t.ex. äldrevård, hemvård, mentalvård, missbrukarvård och också inom tandvård
ökar antalet arbetsplatser. Behovet av nyutbildad personal är särskilt stort inom den svenskspråkiga
dagvården. En större del av vården än hittills kommer i framtiden att skötas av privata företag.
Sociala tjänster
Relativt många svenskspråkiga arbetar inom den här näringsgrenen, men behovet av arbetskraft är också
stort. I vissa regioner råder det ändå brist på utbildad arbetskraft, t.ex. inom dagvårdssektorn. Antalet
sysselsatta inom näringsgrenen har ökat under de senaste åren.
Antalet sysselsatta inom de sociala tjänsterna beräknas öka med 21,6 procent inom hela landet och 22,1
procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025. Även för den här näringsgrenen spelar den
demografiska utvecklingen och politiska beslut en stor roll. Förändringar i befolkningsstrukturen väntas
förorsaka en ökad efterfrågan på sociala tjänster. Efterfrågan på bl.a. hemvård kommer att öka.
Organisationsverksamhet
Till den här näringsgrenen hör bransch- och yrkesorganisationer, fackföreningar samt ideella och kulturella
föreningar och internationella organisationer. Även den lutherska kyrkans församlingar och andra religiösa
samfund hör hit. En stor del av de svenskspråkiga som är verksamma inom den här näringsgrenen arbetar
inom ideella och kulturella föreningar samt internationella organisationer. En mindre andel är sysselsatt
inom branschorganisationer och fackföreningar. Antalet svenskspråkiga sysselsatta inom ideella och
kulturella föreningar samt internationella organisationer har ökat under de senaste åren, medan antalet
svenskspråkiga sysselsatta inom branschorganisationer och fackföreningar har minskat under samma
9
period. Antalet sysselsatta inom näringsgrenen som helhet beräknas öka med 5,9 procent i hela landet och
8,8 procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025.
Organisationsverksamheten är en bransch som lever och utvecklas hela tiden. Föreningsaktiviteten har
traditionellt varit stor bland svenskspråkiga, och det finns gott om särskilt ideella och kulturella
organisationer som verkar på svenska. Nya verksamhetsformer har uppstått (nationella, regionala och
lokala nätverk) och de traditionella arbetsmarknadsorganisationernas och de politiska organisationernas
betydelse har minskat. Inom den tredje sektorn har nya verksamhetsformer, föreningar och andelslag
uppkommit. Även sk. tankesmedjor har uppstått och de sociala medierna medför nya sätt att arbeta på i
organisationer.
Rekreations-, kultur- och idrottsverksamhet samt förlagsverksamhet
Den här näringsgrenen är aningen större på svenskt håll än i hela landet. Antalet svenskspråkiga som är
verksamma inom näringsgrenen har ökat under hela perioden 1995-2007. Utvecklingen har sett lite olika ut
i de olika delområdena. Inom förlagsverksamhet och tryckning samt bibliotek, museer, arkiv och andra
kulturinstitutioner har antalet svenskspråkiga minskat. Näringsgrenen är i förhållande till
befolkningsmängden särskilt väl företrädd bland de svenskspråkiga i Nyland. Antalet sysselsatta inom
näringsgrenen beräknas minska med 6,3 procent i hela landet och 3,6 procent bland svenskspråkiga under
perioden 2007-2025.
Antalet sysselsatta inom tryckeribranschen kommer att minska i framtiden. Betoningen kommer att ligga
på den audiovisuella, elektroniska och digitala kommunikationen och dess innehållsproduktion på
bekostnad av det tryckta materialet. Efterfrågan på informatörer och redaktörer ökar och biblioteken håller
på att utvecklas till mångsidiga servicecenter.
Tjänster för privata hushåll
Till den här näringsgrenen hör bl.a. underhåll och reparation av motorfordon, skomakare, urmakare,
tvätteriverksamhet, friser- och skönhetssalonger, begravningsbyråer och städning i privata hushåll. Tjänster
för privata hushåll är en relativt liten näringsgren där det inte väntas någon nämnvärd förändring i antalet
sysselsatta. Enligt målscenariot beräknas antalet sysselsatta inom näringsgrenen öka med 2,8 procent i hela
landet och 2,3 procent bland svenskspråkiga under perioden 2007-2025.
De största delområdena inom näringsgrenen är skönhetsbranschen och bilreparationer. Hittills har
efterfrågan på tjänsterna inom skönhetsbranschen ökat konstant och detta antas också vara fallet inom
den närmaste framtiden i och med de nya pensionärernas ökade köpkraft och intresse för servicen.
Efterfrågan på tjänster för privata hushåll som t.ex. städning, barnskötsel och reparations- och
renoveringsarbete ökade mycket under perioden 2000-2005. Efterfrågan beror till stor del på
konsumenternas inkomstutveckling och på levnadsstandarden i allmänhet samt på om och hur
konsumtionsvanorna förändras. Behovet av kunskaper i svenska är stort eftersom det är fråga om en
servicebransch.
10
11