Anskaffningsutgift

Modul 2: Periodisering
1. Utveckling av kontoplanen
2. Hur periodiseras anskaffningsutgifter
för omsättningstillgångar?
- hur beräknas anskaffningsutgift
- lägsta värdets princip
3. Hur periodiseras anskaffningsutgifter
för bestående tillgångar?
- hur beräknas anskaffningsutgift
- planavskrivning
4. Övriga periodiseringar
- behandlas senare i modul 3
HUR BOKFÖRA?
Vilande varulagerkonto
n
Lagerförändringen bokförs som
förberedande bokslutspost
LAGER
IB
ÖKN.
MINSKN.
FÖRÄNDR. AV LAGER
MINSKN.
UB
ÖKN.
RK
INKÖP
FÖRSÄLJNING
X
X
X
X
X
X
RK
RK
HUR BOKFÖRA ?
Avskrivningskonto
n
n
Avskrivningen bokförs som
en förberedande
bokslutspost
T ex avskrivning på maskin
Maskiner
IB
avskr.
UB
Avskrivning enligt plan
avskr.
RK
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
n
n
Vad är en omsättningstillgång?
n BFL 4 kap 4 §
n Avsedda att överlåtas som sådana,
förädlade eller förbrukas
Hur periodisera?
n
n
n
BFL 5 kap 6 §
Enligt inventeringsprincipen: Bestäm vad
aktiveras och resten blir kostnad
Vad räknas in i anskaffningsutgiften?
n BFL 4 kap 5 §
BFL 5:6
Periodisering av
anskaffningsutgiften för
omsättningstillgångar
n
n
n
Anskaffningsutgiften för de
omsättningstillgångar som återstår vid
räkenskapsperiodens utgång skall aktiveras. Är
den sannolika anskaffningsutgiften eller det
sannolika överlåtelsepriset vid
räkenskapsperiodens utgång lägre än
anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock tas
upp som kostnad.
När den aktiverade anskaffningsutgiften för
omsättningstillgångar klarläggs skall 5 § 2
mom. tillämpas.
Material och förnödenheter av samma slag
vilka hör till omsättningstillgångarna och vars
anskaffningsutgift är av underordnad
betydelse, får i balansräkningen tas upp till
samma belopp från en räkenskapsperiod till en
annan, om de av den bokföringsskyldige
omsätts så att deras kvantitet och
sammanlagda värde inte varierar väsentligt.
Hur periodisera?
BFL 5 kap 6 §
1) BESTÄM ANSKAFFNINGSUTGIFT
n enskild identifiering
n schablonmetoder
FIFO
LIFO
genomsnittskostnad
2) BEAKTA LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP
Jämför:
n Anskaffningsutgift
n Snl. överlåtelsepris
n Snl. anskaffningsutgift
D v s prisfall och inkurens beaktas
3) UNDANTAG: SMÅ BELOPP BEHÖVER
INTE ALLTID INVENTERAS
OT-exempel
n
n
Gör boköppning
Ingående lager 1.000 (köpt 1.000 kg frukt för 1€/kg)
Kassa 9.000
Eget kapital 10.000
Bokför följande löpande transaktioner
(priser anges i €/kg)
1. Sälj 500 kg frukt för 2, kontant
2. Köp 700 kg frukt för 1.50, kontant
3. Sälj 1.000 kg frukt för 2.20, kontant
4. Köp 600 kg frukt för 1.75 på kredit
5. Sälj 500 kg frukt för 2.40 på kredit
n
Gör bokslut
n Innan bokslutet uppgörs inventeras lagret
n INKÖPT
n SÅLT
KVAR
n
n
Vilket värde skall vi sätta på dessa kg?
anskaffningsutgift enl. FIFO
Vilket är värdet om vi har inkurans i lagret?
Tillverkande företag
MATERIAL OCH
FÖRNÖDENHETER
FÖRÄNDRING AV
LAGER
HALVFÄRDIGA
PRODUKTER
FÖRÄNDRING AV
PRODUKTLAGER
FÄRDIGA PRODUKTER
BESTÅENDE MATERIELLA
TILLGÅNGAR
(”anläggningstillgångar”)
n
Vad är en bestående tillgång?
n
n
n
BFL 4 kap 3 §
Tillgång som förväntas ge avkastning under
flera än en räkenskapsperiod
n
FÖRSLITNING UNDERKASTADE
n
FÖRSLITNING ICKE UNDERKASTADE
Hur periodisera?
n
n
n
n
BFL 5 kap 5 §
Avskrivning enligt plan
Bestäm den del av utgifterna som
skall kostnadsföras (RK)
Resten aktiveras (UB)
BFL 5:5
Periodisering av
anskaffningsutgiften för
bestående aktiva
n
n
n
Anskaffningsutgiften för materiella tillgångar
som hör till bestående aktiva skall aktiveras
och tas upp under sin verkningstid som
kostnad genom avskrivningar enligt plan.
I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade
utgifter som föranletts av anskaffning och
tillverkning skall kunna klarläggas med hjälp av
kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler.
Tillgångar av samma slag bland bestående
aktiva, vars anskaffningsutgift är av
underordnad betydelse, får i balansräkningen
tas upp till samma belopp från en
räkenskapsperiod till en annan, om de av den
bokföringsskyldige omsätts så att deras
kvantitet och sammanlagda värde inte varierar
väsentligt.
Hur periodisera?
1) BESTÄM ANSKAFFNINGSUTGIFTEN
- BFL 4 kap 5 §
- Restvärde om väsentligt
2) BESTÄM LIVSLÄNGD
- Ekonomisk livslängd
3) BESTÄM AVSKRIVNINGSMETOD
n Lineär
n Degressiv
n Progressiv
n Substansavskrivning
n
Bokföringsnämndens ANVISNING om
avskrivning enligt plan
AT- Exempel
avskrivningskonto
n
Ett företag anskaffar i början av år 1 en
maskin vars anskaffningsutgift är 100.000 €.
Maskinen förväntas inte ha något restvärde
och den ekonomiska livslängden uppskattas till
10 år. Företaget använder lineär avskrivning.
Beräkna och bokför avskrivningen
Vilket värde har maskinen i bokslutet år 1?
AT-Exempel
månadsanpassning
Ett företag anskaffar en byggnad och tar den i
bruk i augusti år 20x1. Anskaffningsutgiften
uppgår till 480.000 €. Enligt plan skall
avskrivningen vara lineär under 20 år. Hur stor
är avskrivningen enligt plan år 20x1?
AT-Exempel
försäljningsvinst/-förlust
Ett företag anskaffar en maskin vars
anskaffningsutgift är 100.000 €. Maskinen
förväntas inte ha något restvärde och den
ekonomiska livslängden uppskattas till 10 år.
Företaget använder lineär avskrivning.
I början av år 4 säljs maskinen för
- 75.000
- 60.000
Specialfall
n
Små bokföringsskyldiga
n
n
n
Anskaffning av ringa värde
n
n
n
kan sätta plan = max avskrivning
enligt NSL (beskattningslag)
Se BN anvisning kap 10
kan kostnadsföras genast
jämför NSL 33 §
a) ekonomisk livslängd högst 3 år
b) små anskaffningar
Undantag
n
BFL 5 kap 12 § 2 mom
NSL-avskrivningar
NSL 3 kap
n
n
L om beskattning av inkomst
av näringsverksamhet
24.6.1968/360
NÄRINGSSKATTELAGEN
NSL 30 § lösa anl.tillg
max 25 % på utgiftsresten
n
NSL 34 § byggnader
max 4 % bostad, admin. o dyl
max 7 % affär, lager, fabrik o dyl
NSL 30 §
Utgifterna för anskaffning av maskiner, inventarier
och andra med dem jämförbara lösa
anläggningstillgångar avskrivs i en post, som
beräknas på utgiftsresten.
Utgiftsresten är summan av anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar, vilka tagits i
bruk under skatteåret, och de oavskrivna
anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar, vilka tagits i bruk tidigare,
minskad med de överlåtelsepris och övriga
vederlag , som under skatteåret erhållits för lösa
anläggningstillgångar. Vid beräkning av
utgiftsresten betraktas såsom utgifter för
anskaffning av lösa anläggningstillgångar även
utgifterna för utvidgning, förändring, förnyelse, och
andra motsvarande grundförbättringar av lösa
anläggningstillgångar samt, på den skattskyldiges
yrkande, även större reparationsutgifter.
Avskrivningen för skatteåret får vara
högst 25 procent av utgiftsresten.
………….
NSL 34 §
Anskaffningsutgiften för byggnad och konstruktion
avdrages genom avskrivningar, som bestämmas på
grund av den icke avskrivna delen av
anskaffningsutgiften.
Skatteårets avskrivning får uppgå till högst
1) 7 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften,
om byggnaden är en butiks-, lager-, fabriks-,
verkstads-, ekonomi-, kraftstations- eller annan
därmed jämförlig byggnad,
2) 4 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften,
om byggnaden är en bostads-, administrations- eller
annan därmed jämförlig byggnad,
3) .............
AT – Exempel
Små bokföringsskyldiga
År 1: Företaget köper inventarier för 20.000
plan=maximalt enligt NSL
År 2: Företaget köper en ny kontorsutrustning för
8.000
År 3: Företaget säljer gamla inventarier för
1.400 och köper nya för 10.000
ANLÄGGNINGTILLGÅNGSREGISTER
n
n
n
n
n
n
n
n
n
SE BFN ANVISNING
Benämning
Anskaffningstidpunkt (MMÅÅ)
Anskaffningsutgift
Tillämpad avskrivningsmetod
Avskrivningstid
Räkenskapsperiodens planmässiga
avskrivning
Ackumulerade planmässiga avskrivningar
Planmässig utgiftsrest
n
Räkenskapsperiodens skattemässiga
överavskrivning
Ackumul. skattemässiga överavskrivningar
n
Skattemässig utgiftsrest
n