Anskaffningsutgift
Modul 2: Periodisering 1. Utveckling av kontoplanen 2. Hur periodiseras anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar? - hur beräknas anskaffningsutgift - lägsta värdets princip 3. Hur periodiseras anskaffningsutgifter för bestående tillgångar? - hur beräknas anskaffningsutgift - planavskrivning 4. Övriga periodiseringar - behandlas senare i modul 3 HUR BOKFÖRA? Vilande varulagerkonto n Lagerförändringen bokförs som förberedande bokslutspost LAGER IB ÖKN. MINSKN. FÖRÄNDR. AV LAGER MINSKN. UB ÖKN. RK INKÖP FÖRSÄLJNING X X X X X X RK RK HUR BOKFÖRA ? Avskrivningskonto n n Avskrivningen bokförs som en förberedande bokslutspost T ex avskrivning på maskin Maskiner IB avskr. UB Avskrivning enligt plan avskr. RK OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR n n Vad är en omsättningstillgång? n BFL 4 kap 4 § n Avsedda att överlåtas som sådana, förädlade eller förbrukas Hur periodisera? n n n BFL 5 kap 6 § Enligt inventeringsprincipen: Bestäm vad aktiveras och resten blir kostnad Vad räknas in i anskaffningsutgiften? n BFL 4 kap 5 § BFL 5:6 Periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar n n n Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid räkenskapsperiodens utgång skall aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften eller det sannolika överlåtelsepriset vid räkenskapsperiodens utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock tas upp som kostnad. När den aktiverade anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar klarläggs skall 5 § 2 mom. tillämpas. Material och förnödenheter av samma slag vilka hör till omsättningstillgångarna och vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt. Hur periodisera? BFL 5 kap 6 § 1) BESTÄM ANSKAFFNINGSUTGIFT n enskild identifiering n schablonmetoder FIFO LIFO genomsnittskostnad 2) BEAKTA LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP Jämför: n Anskaffningsutgift n Snl. överlåtelsepris n Snl. anskaffningsutgift D v s prisfall och inkurens beaktas 3) UNDANTAG: SMÅ BELOPP BEHÖVER INTE ALLTID INVENTERAS OT-exempel n n Gör boköppning Ingående lager 1.000 (köpt 1.000 kg frukt för 1€/kg) Kassa 9.000 Eget kapital 10.000 Bokför följande löpande transaktioner (priser anges i €/kg) 1. Sälj 500 kg frukt för 2, kontant 2. Köp 700 kg frukt för 1.50, kontant 3. Sälj 1.000 kg frukt för 2.20, kontant 4. Köp 600 kg frukt för 1.75 på kredit 5. Sälj 500 kg frukt för 2.40 på kredit n Gör bokslut n Innan bokslutet uppgörs inventeras lagret n INKÖPT n SÅLT KVAR n n Vilket värde skall vi sätta på dessa kg? anskaffningsutgift enl. FIFO Vilket är värdet om vi har inkurans i lagret? Tillverkande företag MATERIAL OCH FÖRNÖDENHETER FÖRÄNDRING AV LAGER HALVFÄRDIGA PRODUKTER FÖRÄNDRING AV PRODUKTLAGER FÄRDIGA PRODUKTER BESTÅENDE MATERIELLA TILLGÅNGAR (”anläggningstillgångar”) n Vad är en bestående tillgång? n n n BFL 4 kap 3 § Tillgång som förväntas ge avkastning under flera än en räkenskapsperiod n FÖRSLITNING UNDERKASTADE n FÖRSLITNING ICKE UNDERKASTADE Hur periodisera? n n n n BFL 5 kap 5 § Avskrivning enligt plan Bestäm den del av utgifterna som skall kostnadsföras (RK) Resten aktiveras (UB) BFL 5:5 Periodisering av anskaffningsutgiften för bestående aktiva n n n Anskaffningsutgiften för materiella tillgångar som hör till bestående aktiva skall aktiveras och tas upp under sin verkningstid som kostnad genom avskrivningar enligt plan. I en aktiverad anskaffningsutgift inräknade utgifter som föranletts av anskaffning och tillverkning skall kunna klarläggas med hjälp av kostnadsberäkning eller kostnadskalkyler. Tillgångar av samma slag bland bestående aktiva, vars anskaffningsutgift är av underordnad betydelse, får i balansräkningen tas upp till samma belopp från en räkenskapsperiod till en annan, om de av den bokföringsskyldige omsätts så att deras kvantitet och sammanlagda värde inte varierar väsentligt. Hur periodisera? 1) BESTÄM ANSKAFFNINGSUTGIFTEN - BFL 4 kap 5 § - Restvärde om väsentligt 2) BESTÄM LIVSLÄNGD - Ekonomisk livslängd 3) BESTÄM AVSKRIVNINGSMETOD n Lineär n Degressiv n Progressiv n Substansavskrivning n Bokföringsnämndens ANVISNING om avskrivning enligt plan AT- Exempel avskrivningskonto n Ett företag anskaffar i början av år 1 en maskin vars anskaffningsutgift är 100.000 €. Maskinen förväntas inte ha något restvärde och den ekonomiska livslängden uppskattas till 10 år. Företaget använder lineär avskrivning. Beräkna och bokför avskrivningen Vilket värde har maskinen i bokslutet år 1? AT-Exempel månadsanpassning Ett företag anskaffar en byggnad och tar den i bruk i augusti år 20x1. Anskaffningsutgiften uppgår till 480.000 €. Enligt plan skall avskrivningen vara lineär under 20 år. Hur stor är avskrivningen enligt plan år 20x1? AT-Exempel försäljningsvinst/-förlust Ett företag anskaffar en maskin vars anskaffningsutgift är 100.000 €. Maskinen förväntas inte ha något restvärde och den ekonomiska livslängden uppskattas till 10 år. Företaget använder lineär avskrivning. I början av år 4 säljs maskinen för - 75.000 - 60.000 Specialfall n Små bokföringsskyldiga n n n Anskaffning av ringa värde n n n kan sätta plan = max avskrivning enligt NSL (beskattningslag) Se BN anvisning kap 10 kan kostnadsföras genast jämför NSL 33 § a) ekonomisk livslängd högst 3 år b) små anskaffningar Undantag n BFL 5 kap 12 § 2 mom NSL-avskrivningar NSL 3 kap n n L om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 24.6.1968/360 NÄRINGSSKATTELAGEN NSL 30 § lösa anl.tillg max 25 % på utgiftsresten n NSL 34 § byggnader max 4 % bostad, admin. o dyl max 7 % affär, lager, fabrik o dyl NSL 30 § Utgifterna för anskaffning av maskiner, inventarier och andra med dem jämförbara lösa anläggningstillgångar avskrivs i en post, som beräknas på utgiftsresten. Utgiftsresten är summan av anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar, vilka tagits i bruk under skatteåret, och de oavskrivna anskaffningsutgifterna för lösa anläggningstillgångar, vilka tagits i bruk tidigare, minskad med de överlåtelsepris och övriga vederlag , som under skatteåret erhållits för lösa anläggningstillgångar. Vid beräkning av utgiftsresten betraktas såsom utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar även utgifterna för utvidgning, förändring, förnyelse, och andra motsvarande grundförbättringar av lösa anläggningstillgångar samt, på den skattskyldiges yrkande, även större reparationsutgifter. Avskrivningen för skatteåret får vara högst 25 procent av utgiftsresten. …………. NSL 34 § Anskaffningsutgiften för byggnad och konstruktion avdrages genom avskrivningar, som bestämmas på grund av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Skatteårets avskrivning får uppgå till högst 1) 7 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om byggnaden är en butiks-, lager-, fabriks-, verkstads-, ekonomi-, kraftstations- eller annan därmed jämförlig byggnad, 2) 4 procent av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om byggnaden är en bostads-, administrations- eller annan därmed jämförlig byggnad, 3) ............. AT – Exempel Små bokföringsskyldiga År 1: Företaget köper inventarier för 20.000 plan=maximalt enligt NSL År 2: Företaget köper en ny kontorsutrustning för 8.000 År 3: Företaget säljer gamla inventarier för 1.400 och köper nya för 10.000 ANLÄGGNINGTILLGÅNGSREGISTER n n n n n n n n n SE BFN ANVISNING Benämning Anskaffningstidpunkt (MMÅÅ) Anskaffningsutgift Tillämpad avskrivningsmetod Avskrivningstid Räkenskapsperiodens planmässiga avskrivning Ackumulerade planmässiga avskrivningar Planmässig utgiftsrest n Räkenskapsperiodens skattemässiga överavskrivning Ackumul. skattemässiga överavskrivningar n Skattemässig utgiftsrest n
© Copyright 2024