finland geotekniska meddelanden
GEOLOGISKA KOMMISSIONEN 1 FINLAND GEOTEKNISKA MEDDELANDEN SYDv&TRA FINLANDS ~LKSTENAR OCH KALKINDUSTRI AV ' BEWJ. FROSTERUS HELSINGFORS 1908 '1 SYDVÄSTRA SYDVASTRA FINLANDS KALKSTENAR OCH KALKKALKTIUNAR OCH INDUSTRI AV BENJ. BEN]. fROSTERUS FROSTERUS @)@) HELSINGFORS HELSINGFORS TIDNINGS- & & TRYCKERI-AKTIEBOLAGETS TRYCKERI TRYCKERI TIDNINGS- 1908 1908 Vär tatlindustri $ar Y för en kalkindustri gär gar raskt raskt framat. framät. Naturliga Naturliga betingelser för snabb utveckling finnas vart land har rika tillgangar tillgängar pä pa fi.nnas äfven, ty värt är syd sydvästra ramaterial. västra lyckligt lottat lottat ii detta detta hänseende hänseende är rämaterial. Särskilt lyckligt finnas pä Finland, uthalliga kalkstenslager finnas pa flere fiere Finland, där där mäktiga mäktiga och och uthäIliga av kristallin ställen. fyndigheter är är kalkstenen kalkstenen av Överallt ii dessa dessa fyndigheter ställen. Överallt beskaffenhet, vilket beror därpa, är av av sa sä att val' bärggrunrl är finska bärggrund vilket beror därpä, att vär finska beskaffenhet, urgammal bergartel', som geologisk alder, att de här ingaende ingäende bergarter, älder, att de här urgammal geologisk ursprungligen bildats genom förändrat karaktär karaktär genom avlagringsprocesser, avlagringsprocesset, föränclrat ursprungligen bildats yngre geologisk av yngre och kristallin struktur. Kalkstenar av en kristallin struktur. Kalkstenar erhäIlit en och erhällit alder som lösa lösa block block här och var vid landets anträffats endast Rom älder hava hava anträffats klyft. II tckniskt fast klyft. tekniskt sydliga icke funna funna ii fast men de de äro äro icke kuster, men sydliga kuster, hänseende därför ingen ingen betydande betydande roll. spela dessa dessa därför hänseende spela bildningssätt utDe och bildningssätt uppkomst och kristallina kalkstenarnas uppkomst De kristallina gör problemen föl' för urbel'gsgeologen. urbergsgeologen' II gör ett de svärast svärast lösta lösta problemen av de ett av urformatiode älsta älsta lederna ii urformatioflertalet dessa bergartel' bergarter de fall tillhöra tillhöra dessa flertalet fall nen; hälleflintal'tade» skiffriga bergarter, k. gneiser och och «<hälleflintartade> nen; de de ligga i s. k. uppresta ställningar ställningar vilkas de följa följa och och vilkas vilkas uppresta vilkas strykningsriktningar de i bergets därför naturen te de sig därför i bergets yta de även dela. Dte i i naturen te de sig de även dela. IJte fram i som bl'edare eller smalare band, som slingra fram i bestämda riktslingra sorn som bredare eller smalare eller mindre mindre med mel' mer eller ningar mot djupet djupet med sig mot vilka sträcka sträcka sig ningar och och vilka i att lagren lodrättstaende ställningar. Ofta händel' det att lag ren i längdrikthänder det Iodrättstäende ställningar. Ofta efter avbrottet att sedan sedan efter ningen för att avsnörda, för avbrutna eller eller avsnörda, ningen äro äro avbrutna Ett och samma liter träda fram och fortsättas i samma riktning. Ett och riktning. äter träda fram och fortsättas i samma sträckor' lager kan därför i vissa fall följas över milslanga sträckor. milslänga Iager kan därför i vissa fail följas över olika formations formationskom' 1I urberget kom mängd olika en mängd ingä emellertid emellertid en urberget inga äldern skilda flere till plexer. sälunda fiere till alclern lands berggrund hava salunda plexer. II vart värt lands av el'uptiva eruptiva genomsättas av skifferformationer pävisade, vilka vilka genomsättas blivit pavisade, skifferformationer blivit karaktär. bergarter, med basisk basisk karaktär. Det bergarter med graniter som som bergartel' säväl granitel' bergarter, saväl vilka verkat genomträngningar, vilka är del dessa dessa eruptiva eruptiva genomtl'ängningar, är till väsentlig deI till väsentlig eruptioDsprocesserna under eruptionspl'ocesBerna omgestaltande pa pä de som undel' bergarter, Born de olika bergartel', -4-4 - kom kommit mit ii beröring beröring med IJppsmältningar och med dem. dem. Uppsmältningar och omkristallisaomkristallisationer tioner a\av den den äldre äldre bergarten, bergarten, ombildade ombildade strukturer strukturer och och nybildade nybildade mineral äro äro bl. mineral bl. a.a. resultat av denna denna eruptiva resultat av eruptiva metamorfos. metamorfos. Da Dä härtill kommer kommer att härtill att heIa hela den fennoskandiska berggrunden den fennoskandiska berggrunden mangfalmängfalgänger utsatts diga diga ganger för starka utsatts för starka veckningsproceseer, veckningsprocesser, under under vilka vilka de de olika olika bergartm'na bergarterna hopvridi.ts hopvridits och inskjutits ii varandra, och inskjutits varandra, är är det det lätt lätt förstaeförstäeligt, att att särskildt särskildt de ligt, de led led ii urformationen, urformationen, som som ligga ligga ii dess dess allra allra djupaste djupaste delar, delar, skola skola vara vara pa pä ett ett synnerligcn synnerligen invecklat invecklat sätt sätt hophopblandade. Liksom Liksom det blandade. det ii ett ett trassligt trassligt nät nät är är svart svärt att att reda reda ut ut maskorna, maskorna, pä stora sa sä stöter stöter det det pa stora svarigheter att ii urformationen svärigheter att urformationen framleta framleta de de med varandra varandra sammanhörande med sammanhörande bergartslagren bergartslagren eller eller att att binda binda ihop ihop de und under omvälvningsprocesserna brustna de er omvälvningsprocesserna brustna delarna. delarna. Kalkstenarna sammansättas Kalkstenarna sammansättas som som bekant bekant av av mineralet mineralet kalkkalkspat, d. d. Y.v. s.s. kalciumkarbonat. kalciumkarbonat. Tager spat, Tager man man hänsyn hänsyn till till allt allt vad vad man vet vet angaende angäende kolsyrans man kolsyrans kalciumsalt, kalciumsalt, sa sä kommer kommer man rnan till till slutsatsen, att att en en bergart, slutsatsen, bergart, som som sammansättes sammansättes härav, härav, maste mäste hafva genom en bildats genom en avlagringsavlagrings- eller bildats eller utfällningsprocess, ja det utfällningsprocess, ja det finnes knappt ett ett enda enda fall, fall, där knappt där man man kunde kunde tänka tänka sig. att att denna produkt skulle hava hava uppstatt uppstätt ur skulle ur. en en smälta, smälta, eller eller m. m. a. a. o. o. vore vore att att hänföra till de de eruptiva eruptiva bildningarna. bildningarna. Apriori till A priori maste mäste man saledes säledes förntsätta fönrtsätta (om man att kalkstenarna, (om att man undantager undantager gangbildningarna, gängbildningarna, som som äga äga en obetydlig obetydlig utbredning), utbredning), höra en höra till till de de sedimentära sedimentära bergarterna. Just denna denna aprioristiska Just aprioristiska sats sats har har emellertid emellertid mangen mängen gang gäng geologen huvudbry, da vällat geologen vallat gällt att dä det det gällt att kartlägga kartlägga en en kalkstenskalkstenssär.qkildt iden i den sydvästfinska berggrunden. terräng, sän:;kildt berggrunden. Rär Här ligger kalkstenen ofta, ofta, säsom stenen sasom det det förefaller, otvifvelaktigt förefaller, direkt uti granit, en otvifvelaktigt eruptiv eruptiv bergart, men finnes finnes ä a andra andra ställen även sasom lager uti uti ii ställen säsom lager graniten graniten inneslutna inneslutna tydliga skiffrar. skiffrar. Under förutsättning att kalkUnder atb stenen stenen representerar representerar ett sedimentärt lager, skulle skulle den sälunda salunda ä a en en del deI ställen ställen hava haya inneslutits ensam för sig i graniten, äa andra ställen tillsammans med med sin sin sidosten. sidosten, en en skiffer. II detalj detalj utförda undersökningar av av en en del deI kalkstensterränger kalkstensterränger ii S.W. S.W. Finland hava hava emellertid numera numera visat, visat, att att ii flere fiere fall, fall, där kalkstenen kalkstenen synes synes ligga Iigga direkt direkt ii graniten, graniten, detta förhällande förhallande dock dock endast endast är är skenbart, skenbart, ii ty ty att att även även här här rester rester av av en en ii mänga manga fall fall ytterst starkt ombilclad, ombildad, skiffrig sidosten si dosten finnas. finnas. Den bergart, bergan, som omgiver omgiver kalkstenen, kalkstenen, har har ofta ofta granitens granitens utseende utseende och och karaktär. karaktär. Icke sällan liknar den den de de finkorniga finkorniga graniter, vilka vilka som som gängar gangar uppträda uppträda ii vära vara granitmassiv, men men övergär övergar ä ä andra andra sidan uti en en tydligt tydligt skiffrig, skiffrig, fältspatrik fältspatrik bergart, bergart, som som pä pa talrika ställen i sydsydvästra Finland Finland bildar bild ar sammanhängande sammanhängande lager lager av av bestärnd bestämd typ. typ. En En 5 -5 liknande bergart bergart sammansätter en en gtor stor del deI av av mellersta mellersta Sverges liknande berggrund och och har har där än än blivit benärnd benämd häIleflinta, hälleflinta, hälleflintgneis, hälleflintgneis, än granulit, granulit, euritgneis ffi. m. ü., rn., samt samt har har uppfattats uppfattats som som en en av av urän älsta leder. leder. Det Det synes synes därför vara vara synnerligen sannolikt, sannolikt, bergets älsta att kalkstenarna kalkstenarna ii S.W. S.W. Finland Finland alla alla ursprungligen ursprungligen bildat bildat lager att just just i denna denna <häIleflintgneisforrnation>, «hälleflintgneisforrnation », som som pä pa en del deI ställen blivit sa starkt pävärkad pavärkad av av senare senare frambrytande massor, att frambrytande granitiska massor, sä starkt sä att en pä bergarten blivit mer rner eller eller rnindre mindre fullständigt omsmält, sa pa bergarten sätt och vis ny bergart, mer mer liknande vanlig granit granit än än den en vanlig och vis ny bergart, liknande en sätt ursprungliga uppstatt. ursprungliga skiffern, skiffern, uppstätt. Denna betydelse ii flere Den förklarar fall. Den flere fall. Denna iakttagelse iakttagelse har har betydelse uthallighet även granitiska nämligen även ii vara vära granitiska kalkstenslagrens stora nämligen kalkstenslagrens st<lra uthällighet för framletandet framletandet terränger, utgangspunkt för ger oss liksom den den ger en utgängspunkt terränger, liksom oss en av kalkstenslagrens fortsättningar. av kalkstenslagrens De finnas ii flere flere av sydvästra sydvästra FinDe talrika talrika kalkstensbrott, kalkstensbrott, som som finnas varandra, lands till yarandra, intaga sadana sädana lägen till lands kustsocknar och och vilka ofta ofta intaga fy'ndigheterna att pä nagon nägon sammanhörighet satnmanhörighet fyndigheterna att man man knappt knappt tänker tänker pa granskning vara anlagda ii emellan, vara anlagda dock Yid närmare granskning emellan, visa visa sig sig dock vid närmare salnmanlagerEormiga större, sammantillhöra större, Iagerformiga förekomster, förekomster, vilka r'ilka tydligen tydligen tillhöra av dessa hängande drag kan nämligen flertalet ay sträk. II översiktliga översiktliga drag hängande strak. tvenne stora kalkstensfyndigheter andra av av tvenne föras till det ena ena eller eller andra kalkstensfyndighetel föras till det W.-O.-lig rent W.-O.-lig kalkstenszoner, ställvis rent som ii W.S.W.--O.N.O.-lig, ställvis kalkstenszoner, som riktning parallelt med med varandra. fram ungefär ungefär parallelt riktning löpa löpa harn Den Lojo socken, socken, där zonen finnes finnes väl utbildad ii Lojo svdligaste zonen väl utbildad Den sydligaste O., S. S. och den vid stränderna 0., pä Lojo Lojo Storö Storö som som vid sär'äl pa den anträffas anträffas saväl W. sig till till Orijärvi ii Kisko sträcker den den sig Härifr'än sträcker om Lojo Lojo sjö. sjö. Härifrän W. om f1'ncligheterna ii och äveu sammanhang med fyndigheterna sammanhang med äger otvifvelaktigt otvifvelaktigt äyen och äger följer sedan setlan ett norra riktning följer västlig riktning af Pojo Pojo socken. socken. II västlig delen af norra delen Bjernä antyda större fyndigheter ii södra södra Bjerna enstaka fyndigheter ehuru enstaka störrc avbrott, avbrott, ehurn emcllertid framträder den clen emcllertid dess Finby framträder här. II Finby är'en här. cless förefinWghet förefintlighet även till avbrott härifrän utan ater synnerligen tydligt och fortsättes härifran utan avbrott till fortsättes och tydligt äter synnerligen längden närheten av Vestanfjärd kyrkby. Den sarnmanlagda längden för Den sammanlagda kyrkby. närheten av Vestanfjärd knr. 90 km. till c:a c:a 90 denna uppgär till medräknade, uppgar zon, avbrotten avbrotten medrälmade, denna zon, i Pargas Den nordligare zonen är tydligast utbildad i Pargas socken. utbildad är Den nordligare zonen Här gar kalkstenslagret sa gott som utan avbrott tvärs över Storön gott som utan sä Här gär pä ställen skilda och S. W. härom finnas rester av denna zon pa skilda ställen ii zon rester av denna och S.W. härom finnas Pargas är efter frän Nagu och Korpo. 1 O.N.O.-lig riktning riktning fran Pargas är efter ett Nagu och Korpo. 1 O.N.O.-lig där det det stryker stlyker fram Sagu, där större väl framhävt framhävt ii Sagu, sträket väl avbrott straket större avbrott i O.-lig är zonen till närheten af Halikko vik. Därefter är zonen i O.-lig riktning till närheten af Halikko vik. Därefter Bertil, i S:t avbruten pa talrika ställen, men fyndigheter i S:t Bertil, Suornusavbruten pä talrika ställen, men fyndigheter tala dock dock för järvi och järvi som ligga ligga ii strykningsriktningen, strykningsriktningen, tala Vichtis, som och Vichtis, - -6 6 att att straket mäste framgä framgä ända hit. Räknas sträket inäste ända hit. Räknas aHa alla dessa dessa fyndigheter till till samma samma zon, zon, blir blir dennas dennas totala längd över över 150 totala längd 150 km. Pä Pä talrika talrika ställen ställen ii bäda bäda dessa dessa kalkstenssträk äro äro kalkbrott anlagda red an sedan II fiertalet anlagda - fiere flere redan mänga är är tillbaka. sedan mänga tillbaka. flertalet av -säväl brytning dem dem sker sker saväl brytning som bränning pa pä enkelt, som bränning enkelt, primitivt sätt, sätt, produktionen mestadels varvid varvid produktionen mestadels fyller fyller lokala lokala behov. behov. Pä Pä ett par stälstäIlen len har har dock dock en en storindustriell verksamhet verksamhet smaningom smäningom utvecklat De brott, sig. sig. De brott, som här äsyftas, äsyftas, ligga ligga ii de som här de skilda kalkstenssträken skilda kalkstenssträken och och äga äga vart för för sig sig intresse intresse även för kalkstensgeologin, även för kalkstensgeologin, liksom de ii industriellt industriellt hänseende hänseende förete förete olikheter, olikheter, ii det det att att de de representera kalkstenstyper. II dflt skilda skilda kalkstenstyper. det följande föIjande lämnas lämnas en en översiktlig beskrivning av av de ning de viktigaste viktigaste fyndigheterna. Pargas Pargas kalkbrott. kalkbrott. Kalklagren pa pä Pargas Kalklagren Pargas Storön Storön eller eller Alön Alön äro äro bekanta bekanta sedan urminnes tider urminnes tider tillbaka. tillbaka. Enligt Enligt sägnen sägnen lät lät redan redan Gustav Gustav Wasa härifrän hemta hemta kalk härifran kalk till till Stockholm, Stockholm, och och bönderna bönderna ii trakten trakten ha sedan dess dess ända ända till sedan brott, brutit och bränt till närvarande tid tid öppnat öppnat brott, kalk, förenande förenande denna industri med skeppsfart. kalk, Och «Pargas kalk» <Pargas skeppsfart. Och kalk> har fätt fätt namn namn om har Ä yen ett vetenom sig sig att att vara vara av av bästa bästa slag. slag. Aven ett läder vid skapligt rykte lader vid dessa clessa fyndigheter. fyndigheter. II kalkstenslagren kaikstenslagren ligga nämligen pä nämligen pa en en deI del Rtällen ställen vackert utkristalliserade, utkristalliserade, delvis sällE'ynta sällsynta mineral, som lämnat ett rikt stoff för vetenskapliga stoff vetenskapliga undersökningar. undersökningar. Särskilt .rNils ils och och Adolf Erik Nordenskiöld Nordcnskiöld hava rikligt utnyttjat utnyttjat det till buds stäende till buds staende materialet och genom materialet och genorn en en mängel mängd undersökningar knutit sina namn namn vid dessa fyndigheter, därför numera betraktas fyndigheter, som scim clärför numera betraktas som som en en klassisk klassisk mark l\Iineralnamnet «Pargasit», mark för mineralogen. mineralogen. Mineralnamnet <Pargasit,, en en av av Nils Nils Nordenskiöld Nordenskiöld härifrän härifran beskriven beskriven hornblendeart, hornblendeart, vittnar vittnar bl. om den bl. a. a. om den traktens traktens mineralogiska betydelse. Nästan utan avbrott avhrott stryka kalkstenslagren kalkstenslagren i N.. 700 70° O.-lig O.-lig riktrikt· Nästan utan ning ning tvärs tvärs över över Storön. Storön. Där de äro äro som som rnäktigast, mäktigast, äga äga de de en en Där de medelbredd medelbredd av av c. c. 300 300 m. m. Bergarten, Bergarten, varav varav lagret lagret bestär, bestar, är är till sin sin huvudmassa huvudmassa en en grovkristallin, grovkristallin, rrlarmorartad marmorartad kalksten kalksten av av än grä, gra, än än rent rent vit vit färg. färg. De De gräfärgacle grafärgade delarna elelarna bilda strimmiga partier, som omväxla omväxla med de vita, vilka vanligen även äro storkornigare storkornigare än än cle ele förra. förra. Denna Denna strimmighet har har en en viss likhet med lagerartad lagerartael struktur struktur och och stär star mähända mahända även även i samband samband med meel en en sädan. sädan. För detta detta talar talar parallelismen parallelismen mellan mellan de ele strimmiga strimmiga partierna och och den elen skiffriga skiffriga sidostenens sidostenens skiktytor, vilka vilka luta luta 60-200 60-70° S. S. och och stryka stryka parallellt parallellt med kalkstenslagrets längdutsträckning. längdutsträckning. överallt Överallt är bergberg- arten vidare genomdragen av mörkfärgade @gar av en starkt omvandlad diabas, vilka pB talrika ställen äm avslitna uti kalkstenen, sA att de ofta se ut sorn £ragment, mm inbiiddats i kalkstenslagret. Emellertid kan man bevisa att desssa bgmentartade partier äro af ghngnatur. Ph vissa s W e n fort&ttas nämligen de i kalkstenen liggande partierna, som gångar uti den omgifvande ski£friga sidoatenen, och inuti kalkstenen omgivas fragmenten av en ljust grönf'irgad zon, sorn endast kan förkhaa som en metamorfos av den eruptiva gingbergarten, dh den kommit i beröring rned kalkstenen. Till dessa diabasgenomträngningar sälla aig sfidana av granit. Denna tillhör en röd eller rödgrå typ, som öfverensstammer med graniten i trakten, vilken visar aig vara yngre än de skiffriga bergartema inom sarnma terräng. Det är aärskilt av dasa granitgenomtrangningar, sorn kalkstenslagret ar orenat. De uppträda högst oregelbundet, än såsom smala hdror eller breda gangar och stockar, an shom fragmentartade partier eller klurnpforrniga massor, och löpa harunder fram i lagret i alla upptankliga riktningar och med alla möjliga stallningar. Med hansyn till den geologiska Aldem te de sig sorn yngre i förhhllande till de metamorfoserade diabasgångarna, alldenstund de genomtranga dem. Slutligen övertvaras lagret på ett par fitallen av en diabasbergart, som tydligen, sh vitt man av den petrografi8ka karaktiren kan sluta, är yngre an granitghngarna. Kdkstenens sidobergart är även av växlande beskaffenhet. Mest gränsar kalklagret emot den granit, som genomtranger densamma, men pii en del ställen ses aven eli tydligt skiffrig, kvartsrik bergart. Denna har en gneisig karaktar och viaar omisskanneliga likheter med skiffrar fr%n chälleflintgneiskomplexen~.Det är darför sannolikt, att kalklagret urspningligen legat inbaddat i dessa gamla sedimentbergarter. De ph talrika stäilen i lagret anlagda stenbrotten hava i regeln uppstått oberoende av varandra, dh kalkfyndigheterna tilihört flere skilda hemman, som vart och ett skött sin skilda kalkaffar. Brytningen har mest skett i de delar, dar man lättast kommit ht god sten, och man finner darför, i synnerhet i de aldre brotten, kvarlimnade pelare och väggar av ofyndig sten, som utgöras av de omnamnda gångania av diabas och granit. Fig. 1visar en kvarlamnad diabasvagg, sorn stryker mitt igenom kalkstenslagret i Parsby samfällighetsgruva. På senaste tider, sedan de viktigaate brotten övergktt till Pargm Kalkbergs Ah-Oiebolag, hava emellertid arbetena i brotten ställte p% en fullt modern och rationell fot och brytningen sker över hela lagret, sA att aven den ofyndiga stenen avlägsnas. Harigenom möjliggöres brytningen aven mot djupet. Emellertid är kalklagreta maktighet så betydlig, att brotten jsmförelsevis långsamt utvidgaa nedht. Även i f d lagret, dar maktigheten ar som störat, skulle intaga ett flackt Iige eller vore starkt hopveckat, så att tvärsnittet över brotten icke skulle representera kalklagreta verkiiga maktighet, mhte det nämligen antagas, att stenarten håller ut s& l%ngt mot djupet, som man över huvud kan gEb med dagbrott. F'ig 2 ger en föreställning om vidden av kalkstenslagret i det för narvamnde största brottet, den s. k. Lindberg gruvan, tillhörig Pargas Kalkbergs A.-B. Fig. 1. Diabasggng genom kalksten. Parsby samfäiiighetsgruva, Pargas. Brytningen sker har i pallar och representerar en kvantitet av c. 14 000 in3 Sten per %r, sorn uttages med en arbetsstyrka av c. 30-40 man per dag. Sedan stenen utsprangts, krossas den med s l i a i mindre stycken om c:a 50 kgs vikt, skrades och sorteras. Skrädningen avser att a v l i n a orent material. D% nu detta till huvudsaklig del utgöres av cgråberg~,d. v. s. hård bergart, som mestadels finnes i Stora partier i lagret, kan utgallringen ~ k så e effektivt, att ett mycket rent kalkstensmaterial erhålles för brilnningen. Mangden av vraksten och avfall ar natwrligtvis n%gotolika i de skilda brotten och beroende av huni talrika gangarna och afragmenten~av granit och hornblendesten äro på skilda ställen i lagret. 1 aLindbergs gruva, uppgives den stiga till 10 Olo av uppbrutet berg. -9-9 - Sorteringen Sorteringerr liksom liksom även även skrädningen sker direkt direkt ii brottet. skrädningen sker Genom Genom denna denna erhälles erhälles 55 kvaliteter: I. j den grouspatig kalksten I. grovspatig kalksten; den renaste renaste stenen, stenen, huvudsakligen för glasbrukerrs behov. glasbrukens behov. II. j för kalksten; bränning till till byggnadskalk. byggnadskalk. U. medelkornig, med,elkornig, vit ai,t kalk.~ten för bränning III. avsedd för cellulosafabriken grdstrimmig sten; för III. medelkornig, med,elkornig, grästrimmig sten; och pappersbruken. och pappersbruken. IV. jinkornig vit IV. f,nkornig ntarmor;j fö1' för S.s. k. k. marmormosaik. uit marmor järnbruken. V. j försäljes V. smästensavfall smirstensaufall; försäIjes till till järnbruken. Fig. Fig. 2 uLindbergs gruva gruva>. «Lindbergs ». Par gas. Pargas. av de första so1'sorFackmannamässigt generalprov av de 44 fö1'sta uttagna gene1'alp1'ov Fackmennamässigt uttagna följande sammansättsammansättterna W. Fo1'sbe1'g n'orsberg följande av A. A. W. enligt analys av terna visa visa enligt ningar: ningar: IV 111 IV II 11 III II 0,90 0,47 2Sb 2,79 2,79 0,37 (sand och 0,so 2,15 kiselsyra) II saltsY1'a och kiselsyra) olösligt (sand saltsyra olösligt 0,20 0,26 0,zo 0,12 0,24 0,2+ 0,20 Al,2 03) 0,12 lerjord (Fe2 0O,3 + A1 Järnoxid och le1'jord Jiirnoxid och 54,ß2 52,+a 51,96 51,00 54,12 53,74 53,2+ 52,48 Kalk O) .. Kalk (Ca 0) 3,+6 0,82 1,08 3,46 0,82 0,82 0,82 1,68 (NIgO) . Magnesia Xlagnesia (MgO) 43,92 42,76 43,t2 43,03 43,01 423a 43,58 . 43,ss KolsY1'a ) • Kolsyra (C0 (COt 2 : 99,s2 99,st 99,97 99,0a 99,91 Summa 100,0+ 99,98 Summa 100,04 + _10_ 10 - - Säsom Säsom av av analyserna analyserna framgar, framgär, är är det det icke icke nagon nägon synnerligen synnerligen stor skillnad stor skillnad ii kemisk kemisk sammansättning sammansättning eme11an emellan de de olika olika sorlerna, sorterna, det visar och och det visar sig sig saledes, säledes, att att lagret lagret har har en en tämligen tämligen homogen homogen uppuppbyggnad och och utgöres utgöres av av en byggnad en mycket mycket ren ren sten. sten. Endast Endast den den finkorniga finkorniga marmorn, som likväl finnes marmorn, som likväl finnes ii alldeles alldeles underordnade underordnade mängder, mängder, haI' har mera framträdande framträdande dolomitisk karaktär, en en en mera dolomitisk karaktär, en omständighet omständighet av av en en viss teoretisk teoretisk betydelse, betydelse, som viss som längre längre fram franr ska11 skall beröras. beröras. fig. 3. 3. Jordugn. Jordugn. Skräbböle, Skräbböle, Pargas. Pargas. Fig. Huvudmassan Huvudmassan av av den den utbrutna utbrutna stenen stenen användes användes för för kalkkalkbränning. bränning. Endast Endast ii de storindustriellt storindustriellt uppställda uppställda kalkstensaffärerna kalkstensaffärerna sorteras sorteras materialet materialet ii märken, m ärken, som som kunna kunna afsättas afsättas även även i obränt tillständ, tillstand, medan medan de mindre kalkstensaffärerna bränna bränna all a11 sten. Kalkbränningen Kalkbränningen sker sker pä pa olika olika sätt. sätt. Den älsta, älsta, primitivaste primitivaste rnetoden m etoden är är att bränna ii s. S. k. k. jordugnar, och och sädana sadana ha ha tidigare tidigare att bränna använts använts även ii Pargas. Pargas. Ugnen, Ugn en, som som ingräves i en en backsluttning, backsluttning, har haI' en en längd längd av av 4-8 4-8 m, m, en höjd av av 3-4 m, m, och beklädes bekläd es ininvändigt vändigt med med grästen. grasten. Den fylles sedan sedan med med kalksten, kalksten, som som radas radas sä, sa, att ii ugnens ugnens botten botten bildas kanaler, kanaler, i vilka eldningen sker. sker. När Näl' ngnen ugnen är fylld, täckes täckes den den med m ed jord, jord, och och fyrningen fyrningen vidtager vidtager genom genom -- 11l1-ugnens botten. botten. Som Som bränsle bränsle användes användes ved bränsleöppningarna ii ugnens Hing som som ugnen. ugnen. Fig. 3 3 avbildar en en sädan ugn frän fran Skräbböle Skräbböle lika läng Pargas. kalkbrott i Pargas. Pa grund grund av dessa tlgnars ugnars periodiska periodiRka drift, cleras deras ringa produkPä och relativt stora bränslekonsumtion äro de emellertid emellertid tionsförmäga och numera övergivna ii Pargasomradet andra, modernare modernare numera Pargasomrädet och ersatta av andra, fig. Schaktugn' Pargas. Fig. 4. 4. Schaktugn. k' jordugnetr, är är den den s.s' k. typel". eftcr jordugnen, fölii efter närmast följt Den ugn, som närmast ugn, som typer. Den in uppmatas cylinderngnen, vilken kalkstenen matas in schaktugn, ii vilken en schaktugn, cr-linderugnen, en efter det allt efter stenen allt ifran, varvid stenen nedifrän, varvid sker nedifran, rnedan eldningen elduingen sker ifrän, medan den därifrän botten, därifran den den ugnens botten, mot ugnens nedät mot rörelse nedat är ii rörelse brännes är den brännes med en ugn är saledes säledes en ugn Det är sedan genom skilda öppningar. öppningar. Det uttages genom sedan uttages kontinuerlig dlift. kontinuerlig drift. 30 över 30 för nagot nägot över Pargas för Den b1'ggdes ii Pargas första cylinderugnen byggde~ Den första brotten, de större större brotten, alla de ur vid aHa dylika uppstätt vid dess ha ha dylika Sedan dess är sedan. sedan. Sedan dem' sten ii dem. mäugder sten och stora mängder här stora brännas här fortfarande brännas och ännu ännu fortfarande Fig. av uessa. dessa. en av avbildar en FiE. 44 avbildar EmelLertid har aven cylinderugnen för svag produktionsförmhga för en drift i stor skala Den har diirför modifierata för gensratoreldning, och en ugn~typ,den s. k, gmgeneratorschaktngnen, har uppstått, vilken ager en 2-3 gånger så stor produktionsförmåga som den vanliga cylinderugnen. 1 Lojo, Förby, Hebbgfors finnaa exempel pii dylika ugnar, men i Pargas ha desea icke uppbyggts. Diremot har hhr för första e%ne;en i vårt land införts en ugnstyp, vanlig vid tegelbranning, men icke fönit anvand inom kalkindustrin hos oss, ngmiigen ringugnen, Fig. 5. Uppfordringsverket. Pargas Kalkbergs A.-B. Sedan 1905 branner Pargas Kalkbergs A.-B. huvudmassan a.i7 sin Sten i en sadan. Ugnen ar 50 m lång, valvd och försedd med tak. Brannkamrarna aro 16 till antalet, brannkanalen 100 m lång, skorstenen 60 m hög. Branslet utgöres av engelskt stenkol. Med en arbetsstyrka av 11 man brannas har 50 ton fardig kalk per dygn - medan fran en var av de samma bolag tillliöriga tre cylinderugnarna endast erhhlles 6 ton per dygn. Ringugnens produktionsförmhga motsvarar salunda val 8 cylinderugnars och c:a 4 generatorugnars. _13_ -13II öfverstämmelse med med denna denna ansenliga ansenliga produktion är är även öfverstämmelse allt det det övriga övriga arbetet arbetet ställt ställt ii sä sa kontinuerlig kontinuerlig drift som som möjligt. möjligt. rr,llt Transporten av av stenen stenen i brotten brotten sker sker säluncla salunda längs längs flyttbara flyttbara spär spar Transporten till till en en doulägig dOlllägig transportbana, vilken för för materialet till ringugnen. ringugnen. De De lastade lastade vagnarna vagnarna uppfordras uppfordras med med egen egen tyngd tyngd (fig. (fig. 5), 5), medan tornvagnarna tomvagnarna äterföras aterföras tiII till brottet brottet med m ed häst. häst. Vidare är är ringugnsringugnsoch och lagerkomplexerna lagerkomplexerna arrangerade terrassformigt terrassformigt till till varandra, sä sa ait kolplanen kolplanen ligger överst, därunder därunder följer följer ringugnsplanen ringugnsplanen och or.h att ligger överst, lägst lagermagasinet. Liksom kolet sälunda salunda köres köres direkt in lägst lagermagasinet. Liksom sten stenkolet nnder den brända kalken kalken även även direkt yttertak, föres under ringugnens ringugnens yttertak, föres den fig. A.-8. Pargas I<alkbergs frän lagermagasinet. lagermagasinet. Pargas Fig. 6. 6. Interiör frän Kalkbergs A.-B. pä lagermagasinet, som som pa fra n ringugnens plan till det valvformiga valvformiga lagermagasinet, ringugnens plan till det frän detta Ilagasinets översta delar höjd. Magasinets kan fyllas fyllas till till tre tre meters höjd. detta sätt sätt kan meters höjd, höjd, där där de till 88 meters fyllas hissas upp upp till fyllas fran frän kippvagnar, kippvagnar, som som hissas (fig. 66 o. av den brända kalken sedan Dä huvuddelen huvuddelen av o. 7). stjälpas (fig. 7). Da sedan stjälpas stora ditilltaget ii stora utskeppas agasinet tilltaget lagermagasinet osläckt, är är lagerm säsorvr osläckt, utskeppas sasom c:a 7 000 000 ton. mensioner. hI eller eller c:a Det rymmer rymmer 60 000 000 hl mensioner. Det pä en äter pa en större Släckningen kalken sker sker ater den brända brända kalken av den Släckningen av utbredes ii plan gugnen, där kalken före före släckningen släckningen utbredes ringugnen, där kalken plan framför framför rin ett cm tjockt tjockt lager. ett 10-20 cm kippvagnar Ä yen lastanordningarna äro ppvagnar. ställda. II ki äro rationellt rationellt ställda. Aven fartygen. föres stjälpes direkt ii fartygen. den stjälpes till lastbryggan, lastbryggan, därifran därifrän den föres kalkPn kalken till härvid lastas kunna härvid Fern ton, kunna envar rymmande rymmande 100-200 100-200 ton, skutor, envar Fem skutor, p& en dag. Det mesta utfores med främmande fartyg, men Pmgas Kalkkergs A.-B. Qer aven själv en &ngskonert,rymmande 250 ton, m t daijiimte tonnage för 1500 ton. Den huvuclsakliga exporten f d n Pargaa iLr murkdk. En mindre del av den från ugnama er&a kalken avyttraa emellertid aven sbom e. k. jordbrukshlk. Denna, som p& senare tider &ven i vart land börjat vinna allt större efterEr&gan, är en under Fig. 7. Ringugnen och lagermagasinet. Pargas Kalkbergs A.-B. bränningen uppkommen sekunda produkt. Den är således ej att anse som en ur brotten utgallrad samre sten, utan dess sekunda beskaffenhet beror p& att de lager av kalkstenen, som under bninningen i ringngnen kommit i beröring med vaggar och tak, blifvit orenade dels av slagg fr%n ringugnsetenarna, dels av kolet, som anvants till bransle. Efter branningen utekrädas de slaggiga delfima, medan resten slackas. Enligt uppgift kan emellertid denna sksdning numera ske 8% fullständigt, att den slackta massan har en endrtst obetydligt lägre kalkhalt an prima murkalk. - 15 -15- Säsom av skildringen här torde hava framgätt, framgätt, har ii Pargas Pargas Säsom storindustri. storindustri. framgar även även bäst bäst av de produktionssiffror, produktionssiffror, som kunna kunna annoannoDetta framgär utskeppades sälunda salunda ensarnt ensamt gegeteras frän fran senaste senaste tid. tid. Ar 1907 utskeppades teras nom Pargas Pargas Kalkbergs Kalkbergs A. A. B. B. c:a c:a 500 500 fartygslaster fartygslaster säväl saväl bränd bränd nom som obränd obränd sten, sten, representerande representerande c:a c:a 800 000 hI hl släckt kalk kalk och som c:a 66000 ton obränd obränd sten. steno Ar Ar 1904 var avsättningen aWlättningen endast end ast c:a c:a 000 ton 100000 h1. Under de de tre sista ären aren har har säIunda salunda avsättningen är' ar100 000 hl. fran en en ringa början början smäningom uppstätt en en verklig frän fig. Pargas Kalkbergs A.-B. Hamnen. Pargas Fig. 8. 8. Hamnen. 0/0, en inom de är sällsynt ligen som är sällsynt inom en utveckling som med 100 %, Iigen ökats ökats med bär aktiebolaget fiesta industrigrenar. I detta uppsving bär aktiebolaget Pargas uppsving flesta inclustrigrenar. I detta största Kalkbergs E. Sarlin, energiska ledare, ingeniör E. Sariin, största förtjänsten, Kalkbergs energiska ledare' ingeniör säväI ii brotten ty under hans kunniga hava alla förbättringar saväl kunniga ledning hava som i avseende a bränningen utförts. som i avseende ä bränningen utförts. Förby kalkbrott. Förby katkbrott. kalklager tvärs tvärs över Sasom sig ett ett kalklager anförts sü·äcker sträcker sig redan anförts Säsom redan landet. Finby Öö och därifran iill Kimito landet. O.S.O.-WS.W-lig riktning till därifrän ii O.S.O.-WS.W-lig de ii Pargas kända, men varit länge kända, Dessa Pargas varit hava liksom liksom de Dessa fyndigheter fyndigheter hava förr än än pa pä nagon förekommit förr har icke icke förekommit skala har större skala kaikbrytntng ii större nägon kalkbrytntng senaste tider. senaste tider. gneisig grir eller röd, gneisig Kalkstenslagret en gra eller röd, här inbäddat inbäddat ii en ligger här Kalkstenslagret ligger <hälleflintgneisens>» karaktär. karaktär. Den Den skiffer, har «hällefiintgneisens pä fiere ställen haI' flere ställen skiffer, som som pa som omomär flinthärd bergart, bergart, som tät, fiinthard ofta tät, och fältspatrik, fältspatrik, ofta är en kvarts- och en kvartsgneis päminnande päminnande lager. lager. normal gneis växlar glimmerrikare, om om normal mecl glimmerrikare, r'äxlar med Bergartens strykning är N. 60°-800 0. och lutningen 40°-60° S. 1 strykningsriktningen genomdrages den av talrika lagerghngar av en hornblenderik basisk bergart, som an liknar en homblendegneis eller hornblendeekiffer, an en m d o r m i g diorit. Det är tydligen samma bergart, som uppträder överallt inom ahAiie&ntgneiss-terrängerna såsom intrusiva lagerganger. Jamte den basiska bergarten antraffaa i skiffern granit, i regeln utbildad såsom pegmatit, vilken i ghngform i olika riktnigar genomtvärar alla övnga bergarter. Huvudskillnaden mellan dessa kalkkalkfyndighetera förekomstsitt och Pargaslagrens ligger shlunda däri, att Finby-Kimito lagret överallt ligger uti en tydlig skiffer och endast hir och var genomdrages af pegmatitgångar, medan i Pargas huvudmassan av den kalkstenen omgivande och även genomsattande bergarten ar granit. Även själva kalkstenslagret företer namvarda olikheter. Medan kalkstenen i Pargas till övervagande del ar av grovkristallin beskaffenhet, omvexlar i Förbylagret en finkomig, nastan tat rnarmorart i sadan rnängd med grovkristallina partier, att den förra ställvis ar den 40 cm. dominerande. Den finkorniga marmorn - ar i regeln tydligt skiktad och synes i aiimanhet intaga huvudmassan av lagrcts ahangandew delar, ehuni den dock icke helt och h%lletsaknas inom övriga delar av lagret. Det ar vidare anmarkningsvart att, dar de basiska lagergångarna, vilka finnas i den omgivande ekiffern, intrada i den täta marmorarten, synas de hava förandrat denna till grovkristallin kalksten. Fig. 9 visar ett s%dant fall. Det synes salunda vara sannolikt, att den grovkristallina strukturen i lagret till vasentlig del betingata av eruptiv kontaktinverkan. 1 shdant fall skulle den finkorniga marmorn representera en så att säga mera primiir utbildningsform av kalkstenen an den grovkristallina Fig. 9. Snitt genom basiskt gångfragment. aMamOrgruvan'Förby, Finby. Det helsvarta: salitrlk kontaktzon. Det g r h : metabasit. Det med avbrutna streck: grovkristallin kalksten. Det vrta: marmor. - 17 -17 - stenen. pä förhallandena förhällandena ii Pargas, Pargas, förefaller förefaller När man man tänker tänker pa stenen. När genomtränges ju detta ju kalklagret Här genomtränges kalklagret mycket antagligt. antagligt. Rär även mycket detta även gängbergarter, utan granit, som icke även av av granit, av basiska basiska gangbergarter, utan även icke allenast allenast av uppträder massor, att att nästan nästan alla alla delar delar av av kalkste· kalkstesä stora stora massor, uppträder ii sä nen pävärkade av av dem, dem, m. m. a. a. o. o. den den eruptiva eruptiva kontaktinver· kontaktinverblivit pavärkade nen blivit kan kan har har här här varit synnerligen intensiv och mycket mera omfattande än i Förbytrakten, där sä att att säga säga bättre bättre skyddats av i Förbytrakten, där kalklagret sa än det omslutande sedimentet. Till detta kommer ytterligare en sedimentet. Till detta kommer en omdet stän dighet av vikt. Säsom det framhalles i beskrivningen av framhälles i beskrivningen av vikt. Säsom det dighet süän kalkstensorterna Pargaslagret, visar visar det det sig, sig, att att den den finkorniga finkorniga kalkstensorterna ii Pargaslagret, eller en dolomitisk karaktär, medan har en dolomitisk karaktär, medan de eller täta täta marmorvarieteten har grovkristallina gott äro sä gott som magnesiafria. I fall grovkristallina arterna äro magnesiafria. I fall detta arterna sä som grovvore ett genomgaende drag överallt i lagren, där grovoch genomgäende i lagren, där vore ett drag och finkor· finkormarmor uppträda tillsammans nagot som man nig pä nig marmor uppträda tillsammans - nägot som man dock dock pa grund grund av analyser ännu ännu icke kan säga av bristande bristande analyser icke med med säkerhet säkerhet kan säga sä komma till till slutsatsen, att kalkstenslagret ursä skulle skulle man man saledes säledes komma sprungligen beskaffenhet än än nu nu är faHet. sprungligen varit av mera mera dolomitisk dolomitisk beskaffenhet fallet. varit av Detta antagande vinner även ii sannolikhet, dä dessa sydvästfinska sydvästfinska Detta antagande vinner även sannolikhet, da jämföras med granitgenomträngda lager g!anitgenomträngda med dem lager jämföras dem ii sydöstra sydöstra och och östra Finland. granitFtinland. Här ligger kalkstenen kalkstenen inbäddad inbäddad ii skiffrar skiffrar utan utan granit· Här Egger iJ;ltrusioner päverkad av av basiska intrusioner och och är är ii allmänhet allmänhet icke icke paverkad basiska inträng· inträngI\ingar. den dolomitisk. dolomitisk. Ruskeala Ruskeala stenen stenen är är bland ningar. Överallt Överallt är är den dessa grästrimmiga huvudgott exempel. analys af af den den grästrimmiga dessa ett ett gott exempei. En En analys ~assan visar följande följande sammansättning: rnassan ii Ruskeala Ruskeala visar CaO. CaO . . MgO. MgO.. CO CO, 2 •.. Olösl. Olösl. deI. del 32,90 % 92,soofo 17,36 17,46 »> 44,94, 44,s4>» 4,65 4,65 »> S"**" 99,85 ,ret % % Summa Liksom bedrives ii Förby Liksom ii Pargas Pargas bedrives Förby en en vidlyftig kalkindustri. Före ast ifran nägra mindre mindre brott Före ar är 1880 1880 erhölls erhölls kalksten kalksten end endast ifrän nägra S. om Förby hemman, vilka da voro inmutade av Tykö Förby inmutade av Tykö bruk. S. om hemman, vilka dä voro jordugnar. Bränningen skedde i jordugnar. En sadan brändes vartannat brändes Bränningen skedde i En sädan vartannat är, pe1 och kalkavsättningen var c:a 100 tunnor pet ar. Ar 1881 är. Ar 1881 upp' och kalkavsättningen var c:a 100 tunnor uppgärden, täcktes emellertid delar av lagret även N. om garden, som N. om som visade täcktes emellertid delar av lagret även sig e halla betydande marmorartad steno sten. Herr Herr Karl sig inn' innehälla betydande mängder mängder marmorartad Forsström, hos oss, Forsström, banbrytaren pä kalkindustrins omrade omräde hos oss, lät lät dä banbrytaren pa uppföra uppföra en rned brytning brytning ii större större skala. en cylinderugn cylinderugn och och vidtog vidtog med Sedan Brott äro Sedan dess med stora stora steg. steg. Brott dese har har industrin industrin utvecklats utvecklats med 2 öppnade langa en stor del av kalkstenslagrets utatrbkning, och bränd kalk och obränd sten utekeppaa nu frAn Forsatröms af£är i mangder, aom endast överträffas av cPargm Kalkbergss produktion. Lagret, där huvudbrytniugen sker, har, d& alla brotten medräknaa, en langd av c:a 1,5 km. Bredden varierar £rOn några f& meter upp till 20 m ; lagrets lutning är 45-60° 5. Brytningen har wprungligen överallt skett i dagbrott och företrädesvis pA de ställen, diir kalkstenen i ytan visat atomtrt bredd. Brotten ligga därför med v i w mellanrum efter varandra, men omfatta Fig. 10. Bastböle brott. Förby, P i . ännu icke lagrets hela langd. Liksorn i de aldre brotten i Pargas har brytningen tidigare skett a&, att det ofyndiga berget, som p& sina stallen ligger inuti kalklagret, kvarlamnats, 8% att pelarformiga b r a a r sticka upp ur bmtten. Fig. 10 visar en sådan rygg i det s. k. BaPtböle brottet. Emellertid kom man till insikt om, atk ett dylikf brytninga&, &imkildt i dessa fyndigheter, icke i längden kunde fortsdittas. Hela kalk~te~~lagrqt lutar niimligen &om tidigare framhallita & M,att väggarna, ifall brytningen hade fortaatts mot djupet, . löpt fsra att störta in. Under sådana f6rhållanden har ingen annan utvag Aterstått, an att anlägga schakt och i ort driva arbetet i h a n . 1 det brott, d k huvudarbetet for n - ä r v d e iir bncenh r a t och vid viiket aven kroasverkRf ar utföres brytningen _19_ - 19pä pa detta sätt. sätt. Till Till en början togs togs stenen stenen även även härifrän härifrän ii dagbrott dagbrott (fig. (fig. 11), vilket pä pa djupaste djupaste ställe ställe nätt natt c. c. 20 20 m. m. Senare Senare drevs drevs ett schakt ner till till 12 m djup, djup, och och frän fran dettas dettas botten botten sträcker sträcker sig sig nu schakt 12 m en ort ii kalklagrets kaiklagrets längdsträckning Iängdsträckning under under det det ovanliggande ovanliggancl e dagen brottet. fig. 11 ligger ligger schaktets schaktets mynning mynning pä pa det det ställe, ställe, där där det brottet. II fig. lilla skjulet synes. Den utbrutna stenen skrädes nere nere ii brotten pä pa likartat likartat sätt Den utbrutna stenen skrädes grund av som ii Pargas. av de rätt talrika talrika inlagringarna av hornhornsom Pargas. Pa Pä grund inlagringarna av de rätt blendesten är nagot högre, högre, 15-20 % av blendesten är avfallsprocenten nägot av upp75-20 0/o .;ii'r illr: ,:ii':,::, nMarmorgruvann. fig. . . förby, Finby. 11. «Marmorgruvan Förby, finby. Fig. 11. är delvis delvis även brutet än där, där, men men materialets användning är brutet berg, berg, än för att att brännas en en annan. annan. Medan i Pargas nästan all kalksten brytes för bearbetas i och ast en annan användning, bearbetas obetydlig deI del har har annan och end endast en obetydlig 0/e av för olika tillFörby tillständ för Förby c:a av all all duglig duglig sten sten ii obränt obränt tillständ c:a 30 Ofo verkningar. materialet ii Vid gruvan delas delas salunda sälunda materialet nere ii gruvan Vid sorteringen sorteringen nere <marmorsorter>. Kalkstenen tre kvalickalkstens sorteras ii tre :.- och <kalkstenß)Kalkstenen sorteras och «marmorsorter». teter efter stenens stenens renhet. teter efter grovkristallin sten, sonl sten' som Kvalitet helvit och och grovkristallin av en en helvit Kaali.tet 1I utgöres utgöres av huvudsakligen anvisades för cellulosafabrikernas behov. anvisades för _20_ 20 - - Kvalitet Kualitet 22 är är en kristallin sten, en halvvit, halvvit, medelgrov medelgrov kristallin sten, som som bränbrän(murkalk). nes (murkalk). nes Kvalitet Kualitet 33 är är oren oren kalksten kalksten för för järnbrukens behov. iärnbrukens behov. Efter bränningen utgallras Efter utgallras slutligen slutligen även även s.s. k. k. jordbrukskalk, vilk vilken en erhälles erhälles av av dels dels ofullständigt ofullständiet bränd kalksten n:o bränd kalksten n:o 2, dels 2, dels kvalitet n:o kvalitet n:o 3. <Marmorarterna> «Marmorarterna » äter, äter, som som utmärkas av av i viss viss mim män varierande färg, sorteras färg, sorteras efter efter denna denna ii tre tre vithetsgrader, af vilka vithetsgrader, af vilka n:o n:o 11 är är den klaraste vita, klaraste vita, n:o n:o 33 en en marmorart marmorart med med svagt grä grä eller gul ton. ton. Det är ett ett ädelt ädelt och är och vackert vackert material material denna kalksten representerar, och skulle bergarten skulle bergarten uppträda uppträda pa pä sädant sädant sätt, att att man man fran frän densamma densammn kunde uttaga uttaga stora kunde stora block, block, vore vore dess dess användning langt längt mera mera om· omfattande, än än vad fattande, vad nu nu är är fallet. fallet. II lagret lagret är är stenen stenen dock dock sa sä rikligt tlppfylld med med fina fina springor uppfylld springor och och även även sa sä tydligt tydligt skiffrig, att att enda8t endast smä, ofta ofta skiviga skiviga stycken sma, stycken erhallas. erhällas. Det Det är är en en ren ren sällsynthet, sällsynthet, dä nägon gang gäng ett nägon ett stenstycke stenstycke med med större större dimensioner erhälles. erhälles. För Fiir att kunna kunna användas, användas, d. att d. v. försäljas, maste v. s.s. försäljas, mäste stenen stenen därför därför redan pä ort och pa ort och ställe ställe undergä undergä ytterligare behandling. Denna bestar Denna abestär ii krossning krossning och och sortering sortering av av det det krossade m matill särskilda terialet terialet till särskilda finleksgrader. finleksgrader. Omedelbart Omedelbart invid invid det det brott, gruvan är där gruvan är anlagd, anlagd, är där är ett ett krossverk kroseverk uppfört (fig. 11). uppfört (fig. 11). II krossas den tletta krossas den sorterade detta sorterade stenen stenen ii en en tuggarekulkvarn, tuggarekulkvarn, av Krupps tillverkning, och Krupps och sorteras sorteras sedan genom siktning sedan genom siktning ii olika sä att storlekar, sä att varje varje sort jämngrovt sort sammansättes av ett tämligen tämligen jämngro.lt material. För För att material. att driva driva kulkvarnen och samtidigt samtidigt även även pumpkulkvarnen och verket finnes ii krossverket en verket ii gruvan gruvan finnes en ängmaskin angmaskin pä pa 30 eff. hk. 30 eff. Det är Det är naturligtvis naturligtvis en en hel hel mängd mängd grovlekssorter, grovlekssorter, som erhällas erhällas vid s. k. mosaiksten, mosaiksten, vid krossningen. krossningen. Det Det grövre grövre materialet materialet utgöres utgöres av av s. medan medan det det finare finare gär gär under under benämningen marmormjöl. marmormjöl. MosaikMosaikstenen stenen användes användes för för framställningar av s. k. marmormosaik, d. v. s. s. cementplattor cementplattor med med marmorinlägg. marmorinlägg. Den Den sorteras sorteras i tre tre grovlekar mellan mellan 4 4 sikt, sikt, av av vilka det det grövsta har har 1, det finaste finaste 16 16 maskor maskor 1, det per per cmz. cm 2 • Av det det finare finare materialet erhälles en en sort sort s. s. k. k. <<rissrgu> «risgrY1i » mellan mellan sikt sikt av av 16 16 och och 60 60 maskor maskor per per cmz. cm 2 • Detta material material användes vändes huvudsakligen huvudsakligen för för stuckaturtillverkningar stuckaturtillverkningar (stuckmarmor). (stuckmarmor). En En tredje tredje sort, sort, s. s. k. k. ,rmsnn6gyyn>, «mannagryn », uttages uttages mellan mellan sikt sikt av av 60 60 och och 900 cm 2 , en fjärde, fjärde, <s. «s. k. k . grout grovt mjöl>, mjöZ» , är finare än siktet siktet 900 maskor maskor per cm2, med 60 maskor, men grövre grövre än ett med 400 maskor per cmz, cm 2 , medan medan s. k. <fint «fint mjöl> mjöl » tu är finare finare än än det det sistnämnda siktet. siktet. Genom blandblandningar ningar av av de de tvä tvä sista sista sorterna erhälles vidare flere fiere grupper, grupper, och och - 21 -21 <flyger> omkring, av av det det finaste finaste stoftet, stoftet, marmordammet, marmordammet, som som «flyger» omkring, uppuppytterligare ett samlas ytterligare ett märke. märke. samlas Tidigare Tidigare hade hade marmormjölet rnarmormjölet sin huvudsakliga användning användning ii sin huvudsakliga glasbruken och och kolsyrefabrikerna; glasbruken kolsyrefabrikerna; numera numera a\'sättes at'sättes av av detsamma detsamma betydande mängder mängder även även ii pappersbruken pappersbruken oeh för tillverkning betydande och för tillverkning av av jordbruket avyttras. Afven kalkmjöl kalkmjöl för ~<blendapulver>. bienclapulver». Äfven för jordbruket avyttras. Medan nu nu dessa Meclan gi va det dessa tillverkningar tillverkningar an angiva det speeifika specifika draget draget av Förby F örby kalkindustri, kalkindustri, överenstämmer av överenstämmer behandlingen behantllingen av av resten resten av av materialet med med den materialet den inom inom andra andra kalb·erk. kalkverk. Bränningen Bränningen af af kalkkalkstenen skp,r sker bär här emellertid ernellertid ieke stenen icke sasom säsom ii Pargas Pargas ii ringugn, ringugn, utan utan ii en sehaktugn schaktugn mecl rncd halvgaseldning halvgaseldning enligt en patent av enligt ett ett patent av Scbütt, Schütt, vars vars innehavare herr herr Forsström Forsström är. innehavare är. Tidigare Tidigare brtindes bründes ii cylinderugn, cylinclerugn, men denna denna är är sedan sedan 1903 men 1903 raserad. raserad. Schaktugnen Schaktugnen eldas eldas huvudsak· huvuclsakligen med mecl sagavfall sägavfall (Jeb och doss ligen clcss bränningsförmäga bränningsförmäga är är ii medeltal c:a c;a 26 ton sten sten ii dygnet. ton Säsom härav härav framgar, Sasom framgär, är är det det en en betydande betydande industriell industriell drift, som uppstätt även vid vid dessa fyndigheter. fyndigheter. Men herr Forsström X'orsström haI' har icke sin verksamhet verksarnhet endast inskränkt sin till denna trakt. Ocksa i endast till denna trakt. Ocksä i Pargas bryter han kalk, och bryter ban kalk, (leh ii Tytyri Tytyri kalkbrott kalkbrott ii Lojo Lojo kyrkby kyrkby bar har han ytterligare tillgängar, tillgängar, sorn göra att ytterligare sorn göra att den produktion, som gar den produktion, gär genom hans affär, spelar spelar en en viktig viktig roll hans affär, roll ii val' t'är inhemska inhemska kalkindustri. II Lojo, där där kalkstenslagret liksom liksom ii Pargas Pargas rikligt genomdrages av granit, utbrytes av granit, utbrytes arligen ärligen c. ges c. 20000 20 000 ton ton steno sten. Materialet, Materialet, som dock icke icke här kan skrädas sa dock kan skrädas sä väl väI som i Pargas och Förby, Förby, användes blott för bränning. För ändamalet ändamälet finnes blott för bränning. För finnes en en schaktugn av samma typ som n'örby, samt typ som ii Förby, samt en ringugn med med en bränningsförmaga av en ringugn en bränningsförmäga 350 350 hl hl osläckt osläckt kalk kalk ii dygnet. dygnet. Bränningen har haI' sitt intresse intresse däri, att att eldningen eldningen utföres utföres med med sägavfall, som som uttages uttages säsom sasom ännu ännu vät vat frän fran sägen, sagen, varefter varefter det det torkas torkas pä pa ringugnen ringugnen innan innan det det användes. användes. Storleken av star under herr berr n'orsströms Forsströms ledning, ledning, av den den industri, industri, som som stär framgär framgar av av den den sammanlagda sammanlagda produktionen produktionen frän fran honom honom tillhöriga brott ii Pargas, Förby Förby och och Lojo. Lojo. För För är ar 1908 1908 torde torde den den stiga stiga till c:a 000 ton c:a 19 19000 ton osläckt osläekt kalk, c:a c:a 1 300 300 ton ton krossad och oeh pulveriserad sten 000 ton sten och ocb c:a c:a 99000 ton rä ra kalksten. kalksten. Avsättningen A\'sättningen sker sker numera sä sa gott gott som SQm uteslutande i eget land. land. Tidigare Tidigare har haI' visserligen visserligen en export export pä pa Sverge förekommit förekommit och och t. o. o. m. m. har bar en en rnindre mindre mängd mängd utförts till till Norge. Norge. Numera, umera, dä da man man ii Sverge bryter egen egen sten sten för för cellucellulosafabrikerna, upphört. losafabrikerna. har haI' emellertid denna utförsel upphört. Pris: Pris: Mk. Mk. 0. o.5o. 50.
© Copyright 2024