Parentesen nr 1 2015

Parentesen
januari 2015 nr 1
Pargasiternas infoblad
www.pargas.spfpension.fi
Klokt sagt för länge sedan
Alla vill leva länge men ingen vill bli gammal.
Benjamin Franklin, 1700-talet
Gammal vill var och en bli, äldre ingen.
Tyskt ordspråk
Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.
Johan Axel Gustaf Acke, 1800-talet
Kan någon dra sig till minnes en tid då det inte var ont om pengar och tiderna inte var
hårda?
Ralph W. Emerson, 1800-talet
Foto: Jatta Laineenkare
1
Pargasiternas händelsekalender våren 2015
21/1
10/2
11/2
18/2
10/3
11/3
18/3
7/4
15/4
16/4
12/5
20/5
Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 6.
Programgruppernas ledare möts kl. 16.
Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
Seniorföreläsning i Stadshuset (Bryggan). Mikael Reuter om
finlandssvenska och språkriktighet.
Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 7.
Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
Seniorföreläsning i Stadshuset (Bryggan). Kari Penttinen: ”Identifiera
fåglar steg för steg”.
Månadsträff med årsmöte på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 8.
Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 9.
Uttagningar till förbundets frågesporttävling
Styrelsemöte på Humana kl. 10.00
Månadsträff på Brandkårshuset kl. 13. Grupp 10.
Resor och smågruppsverksamhet se s. 5.
Vid Sattmark. Foto: Jatta Laineenkare
Redaktörer för detta nummer:
Marianne Saanila ([email protected], 040 722 62 26)
Mikael Reuter ([email protected], 040 552 49 78)
Extra exemplar av Parentesen kan avhämtas på Booklet, Strandvägen 16 A
2
PARGAS SVENSKA PENSIONÄRER r.f.
Styrelsens sammansättning och funktionärer 2015
Styrelseledamöterna presenteras på s. 5–7.
Styrelsen
Ordförande
Vice ordförande och kassör
Sekreterare
Övriga ledamöter
Funktionärer
Medlemssekreterare
Pressombud
Teknikansvarig
Fotograf/Klippboken
Reseledare
Parentesens redaktion
Webbansvarig
Webbredaktör
Webbadress
Jan-Erik Bergquist
[email protected]
Olle Anckar
[email protected]
Vivan Norring-Nyström
[email protected]
Pirkko Lehtonen
[email protected]
Robi Lindblad
[email protected]
Bjarne Nylund
[email protected]
Kari Penttinen
[email protected]
Marianne Saanila
[email protected]
Christina Stolpe
[email protected]
02-458 28 25
0440 39 28 82
040 778 55 56
0500 83 74 38
040 562 14 90
02-458 19 48
0400 93 05 98
02-458 04 81
050 363 78 12
02-458 41 21
050 511 97 77
02-458 80 46
040 722 62 26
02-458 88 31
040 702 71 62
Christina Stolpe
Bjarne Nylund
Kari Penttinen
Robi Lindblad
Asta Lindholm, Rauni Schleutker
Mikael Reuter, Marianne Saanila
Lilly Hollstén 02-458 55 03 [email protected]
Gusse Laurén 02-458 02 01 [email protected]
www.pargas.spfpension.fi
De tidigare datorhandledarna står inte längre till förfogande. Om du vill ställa upp
som datorhandledare och hjälpa medlemmar som har svårt att använda dator är vi
tacksamma om du kontaktar ordföranden.
3
Verksamhetsplan för år 2015
1. Allmänt
Föreningens verksamhet går ut på att upprätthålla och utveckla aktiviteter som
främjar medlemmarnas trivsel och hälsa. Information om frågor som är angelägna för
pensionärerna är en viktig del av verksamheten. Föreningen vill bevaka pensionärernas intressen på det lokala planet, och genom Svenska Pensionärsförbundet rf är
den också delaktig i intressebevakningen på riksnivå. Under året ska föreningen
verka för att pensionärerna verkligen blir en resurs i samhället, för bättre sociala
nätverk och för ökad livskvalitet.
Föreningen är politiskt obunden och öppen för pensionärer och andra intresserade.
Föreningens språk är svenska.
2. Verksamhet
Verksamheten leds av en styrelse bestående av ordföranden och åtta medlemmar.
Ordföranden väljs för ett år, medlemmarna för två år. En styrelsemedlem kan sitta
högst sex år i en följd. Föreningens medlemmar är indelade i tio grupper, som inom
sig väljer en sammankallare. Grupperna ansvarar för program och traktering på de nio
månadsmöten som hålls per år.
Månadsträffar
Gästföreläsare och artister inbjuds mot ett skäligt arvode. Ett lotteri ordnas i anslutning till månadsträffarna, som hålls tredje onsdagen i månaden. Här erbjuds medlemmarna tillfälle att umgås, få information och underhållning.
Information
Parentesen är föreningens informationsblad, som delas ut gratis vid varje månadsmöte. Den innehåller information från styrelsen och reseledarna om de aktiviteter
som erbjuds. Minnen, reportage, fotografier och andra bidrag tas gärna emot.
Föreningen har sedan länge ett gott samarbete med Pargas Kungörelser, som vänligt
inför notiser och reportage om föreningens verksamhet.
Föreningen har en egen hemsida, under adressen http://www.pargas.spfpension.fi
4
Reseledarna har ordet
Våren 2015
Lördag 24/1 Farsen Liket som visste för mycket, Fallåker, Esbo. Bussen startar
kl. 13 från busstationen och kör Kalkvägen. Vi tar en paus på vägen. Priset för biljetten är
43 euro och inkluderar pausserveringen på teatern. Ta med slantar!
Lördag 14/3 Mamma Mia, Helsingfors, Svenska Teatern. Fullbokad. Närmare information
senare.
14–18/4 Polen, Kraków med omnejd (slottet Wawel, Wieliczka saltgruva, AuschwitzBirkenau, Zakopane etc.). 2 platser lediga (av 33). Pris 980 euro inkl. 3 luncher, alla
utflykter och inträdesavgifter. Anmälan genast till Forte.
26–28/4 Förbundets jazzkryssning till Stockholm. Bokningar och förfrågningar:
Friman Resor tfn 019-248 1090, e-post [email protected]
Reseledarna är på plats kl. 12–13 före månadsmötet.
Observera att anmälan till resor är bindande om inte annat avtalats.
Kontaktuppgifter:
Asta Lindholm 040 575 31 20 [email protected]
Rauni Schleutker 040 520 43 98 [email protected]
Smågrupper
Måndagar kl. 09.00–12.00 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista.
Måndagar kl. 11.00–12.00 Boccia i Yrkesskolans gymnastiksal (fram till 2/2; närmare
information senare).
Måndagar kl. 13.00 Bridge i Seniorboendets klubblokal på Vapparvägen.
Tisdagar kl. 09.00–10.00 Bowling (nybörjare) i bowlinghallen enligt deltagarlista.
Fredagar kl. 09.00–11.30 Bowling i bowlinghallen enligt deltagarlista.
Fredagar kl. 14.00 Vattengympa i Folkhälsans hus.
Musik och Trädgård enligt separata kallelser från gruppledarna.
Gruppledare
Boccia: Estrid Enlund 050 346 35 70
Bowling: Bo Åkerholm 040 540 79 05
Bridge: Jan-Erik Bergquist 02-458 28 25
Da Capo: Olle Anckar 040 778 55 56
Encore: Kurt Långbacka 0400 87 41 57
Vattengympa: Olle Anckar 040 778 55 56
Trädgård: Pirkko Lehtonen 02-458 74 51
Musikgruppen DaCapo
Medlemmarna i musikgruppen DaCapo träffas första gången under det nya året söndagen
den 1 mars kl. 18 hemma hos Pia-Gunn och Olle Anckar. Starten är fördröjd på grund av
diverse utlandsresor och sportlovet. Hjärtligt välkomna.
Olle Anckar
5
Styrelseledamöterna 2015
Jan-Erik Bergquist, ordförande
Född 11.4.1941 i Nybro Sverige, gift med kosmetologen Marjatta
sedan 37 år. Vi har dottern Jelena 33 år. Tidigare två barn bosatta i
Sverige. Fyra barnbarn och sex bonusbarnbarn. Byggnadsingenjör
från tekniskt läroverk i Karlskrona 1961. Arbetat med större
byggprojekt med SKANSKA, bl.a. det första kärnkraftverket på
Olkiluoto 1974–1978. De sista arbetsåren med bullerisolering av
fastigheter runt Arlanda flygplats.
Vid min pensionering 2006 flyttade vi till Finland och Pargas. Medlem i Pargas svenska
pensionärer 2007. I styrelsen 2009, och ordförande sedan 2010. Medlem i Svenska
pensionärsförbundets organisationskommitté 2012 och styrelsemedlem 2013. Leder en
bridgegrupp inom föreningen i Pargas
Mina fritidsintressen är familjen, vårt boende i Vepo, att motverka åldrande och tillväxt i
färdriktningen via motion, sköta om alla nyvunna vänner i Pargas, bridge vad avser både
undervisning och tävlingsspel. Lära känna mitt nya hemland via resor i Finland, men också
utlandsresor.
Olle Anckar, vice ordförande
Född 19.12 1941 i Helsingfors, gift med operasångerskan Pia-Gunn
i snart 50 år, har 3 söner och 7 barnbarn. Bor sedan 1984 i Tennby
gård i Pargas. Studier vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi och
London School of Economics, ekonomie doktor 1973 och professor
i nationalekonomi 1979-2006. Prorektor för Åbo Akademi 19952006. Medlem av styrelsen för Pargas svenska pensionärsförening
och vice ordförande sedan 2011, kassör sedan 2015, ledare av
musikgruppen Encore på hösten och Da Capo på våren och av vattengymnastiken;
sammankallande för kaffegrupp 1. Mina fritidsintressen är många, bl.a. skötsel av barnbarn
och åldringar, skärgårdsliv, klassisk musik, gamla hus och antikviteter, utlandsresor,
europeiska språk, trädgårdsskötsel och ett aktivt engagemang i närsamhället.
Vivan Norring-Nyström, sekreterare
Född 1946 på Norrskata i Korpo. Min make heter Pentti Nyström och
kommer från Uleåborg. Vi har två söner och tre barnbarn. Vi har bott i
Pargas sedan år 1975. För tre år sedan blev jag medlem i
pensionärsföreningen.
Student från Pargas Svenska Samskola och diplomkorrespondent från
Handelshögskolan i Åbo.
Jag är mycket intresserad av språk och att resa, speciellt i Spanien.
Somrarna tillbringar jag i min barndoms omgivningar på Norrskata.
Jag hoppas att jag kan tillföra pensionärsföreningen något positivt då jag fått förtroendet att
bli invald i styrelsen.
6
Pirkko Lehtonen
Född Vainio i Pargas 20.3.1941 (på Heidekens BB i Åbo efter min
mammas riskfyllda färd i personbil i full snöstorm). Två döttrar med
familjer, fyra barnbarn och två bonusbarnbarn. Bor i Skräbböle
Efter skolan med avbrutna gymnasiestudier, började jag jobba på bank,
men efter 1960 var det det kommunala som gällde. Först Pargas
köping och sedan Pargas stad, till pensioneringen 2004. Min
kommunala "karriär" började med att köpingsdirektören bad lilla flickan gå till butiken och
köpa en Klubb 77 till honom och slutade med att hålla reda på stadsdirektörens kalender.
Styrelsemedlem i Pargas svenska pensionärer r.f., ordförande för Storgårds svenska
Marhakrets, hör till olika grupper inom Röda korset, gruppledare för Perennerna m.m. Men
ibland hinner jag faktiskt träffa mina barn och barnbarn, vänner och släktingar, läsa böcker,
påta i trädgården och vara ute i naturen. Man gör så gott man kan.
Bjarne Nylund
Född 16.09 1936 i Jääski. Gift med Pian i 49 år, har 2 döttrar och 4
barnbarn, 2 bonussöner som har 4 barn och 3 barnbarn, alltså
bonusbarnbarnsbarn för mig. Gått i skola i Jakobstad, avlagt
fil.mag.-examen vid Åbo Akademi, verkat vid Björneborgs svenska
samskola som lärare i historia och samhällskunskap, psykologi,
religion och filosofi 1965–1999. Flyttat till Pargas 2010 och fungerar som styrelsemedlem
och pressombud i Pargas Svenska Pensionärer. Tidigare mångsidigt föreningsliv i
Björneborg, bl.a. ordförande i Svenska Klubben. Bland mina fritidsintressen kan nämnas
utlandsresor, musik, bridge, korsordslösning, fotografering och litteratur.
Kari Penttinen
Född i Purmo i Österbotten 15 februari 1945. Uppvuxen i Jakobstad.
Gift med Marita och har två söner och två barnbarn som också är
pojkar. Biolog från Åbo Akademi med specialisering på fiskar.
Verksam inom fiskeriundervisning i 32 år, först ett par år vid Pernå
fiskarskola och sen i Pargas som lärare i fiskevård och miljöskydd och
till slut som rektor för fiskeri- och miljöinstitutet i 22 år. Pensionerad
sedan april 2009. Intresserad av natur, bl.a. av fåglar och fjällväxter,
fotografering, fjällvandring, båtutflykter i skärgården, skidåkning.
Läser mycket och hör på blues, country, etno- och folkmusik.
Marianne Saanila
f. Lagerblad 1941 i Helsingfors, gift med Kai Saanila i snart 50 år. Två
söner och en dotter, fem barnbarn. Bor i Malmnäs i Pargas sedan 2009.
HuK. Arbetat som lärare i modersmål och svensklärare i skolor,
medborgar- och arbetarinstitut, Språkcentret vid Helsingfors universitet
och Hanken. Auktoriserad translator och läromedelsförfattare.
Språkvård och språkgranskning av särskilt medicinska artiklar.
Medlem av styrelsen och medredaktör för Parentesen sedan 2014.
Sköter barnbarn, spelar bridge, läser och skriver på fritiden.
7
Christina Stolpe
Född Herpman 1938 i Sordavala.
Uppvuxen och skolgången i Åbo.
Gift med Erik Stolpe i över 50 år. Två barn, tre barnbarn.
Studier i historia, engelska, statsvetenskap, kulturhistoria och
pedagogik. Fil.mag. Lärare i 30 år, huvudsakligen i Borgå.
Inflyttad till Pargas år 2000, stuga i Kirjais, Nagu.
Frilans som reseledare i 25 år i Europa.
Intressen: skärgård, trädgård, inredning, matlagning, släktforskning
och människor i forntid och nutid. Samhällsengagerad medlem i flera föreningar.
Det är aldrig för sent att upptäcka sin kropp
Hon är över 90 år gammal, liten och späd. Hon säger att hon kanske har problem med
hjärtat. ”För jag blir så andfådd när jag går, läkaren sa att det nog beror på hjärtat”.
När hon lägger sig på rygg på golvet och sträcker ut sig blir det genast uppenbart att
nedre delen av hennes bröstkorg sticker upp mot taket. När jag ber henne andas, rör
sig bröstkorgen knappt alls. Orsaken finns på baksidan av hennes kropp, i form av en
kraftig muskelspänning i mitten av ryggen som hindrar henne från att andas ut
ordentligt. I själva verket har hon besvärats hela sitt liv av känslan att inte få luft när
hon tar i lite mer. Men i takt med att hennes ryggmuskler under övningarna sakta men
säkert ger efter, börjar hennes bröstkorg röra sig ordentligt när hon andas och hon kan
gå utan att bli andfådd.
90-åringen ovan är ett bra exempel på att det aldrig är för sent att få kroppen att
fungera bättre. Hon är också ett exempel på att vi mycket väl kan gå igenom hela
livet med låsta muskler som hindrar oss att leva fullt ut. Att inte andas ut ordentligt är
mycket vanligt. Och det hjälper inte att försöka forcera andningen, för orsaken sitter
på baksidan av kroppen. I form av stela ryggmuskler. För att man bland annat ska få
mera ork och andningen fungera ordentligt, måste musklerna i ryggen släppa sitt
grepp.
I dag får äldre människor ofta höra att de borde bli starkare för att kunna komma
på benen när de ramlar omkull eller bara klara av att resa sig från en stol. Men är det
verkligen så?
Lite anatomi. Låt oss ta en lite närmare titt på vår anatomi. Vi kan inte tänka på våra
muskler och andra kroppsdelar som något åtskilt från varandra, nej de formar en
odelbar helhet och påverkar varandra. Till exempel huvudets ställning påverkar
fötterna och vice versa. Rör man sig till exempel med för stor svank, har man för
8
inåt- eller utåtvridna ben eller för framskjutet huvud, får vissa muskler jobba
överdrivet hårt medan andra hamnar i skymundan. Vi är faktiskt skapta så att
musklerna på baksidan av vår kropp, från bakhuvudet ner till fötterna och upp på
smalbenen, bildar en kedja. Förenklat sagt betyder det att de fungerar som en enda
muskel. Nacke, axlar, rygg, skinkor, lårens baksida, vader och tårnas muskler ingår i
den här kedjan där alla våra starkaste muskler och senor finns. Det gör att de
dominerar när vi t.ex. går, står, springer, sitter, kroppsarbetar, lyfter vikter eller utövar
bollsporter. Det är lätt hänt att vi tar nästan all kraft från den här kedjan. Resultatet är
att den förkortas med åren.
Muskelförkortning. När en äldre människa ”sjunker ihop” med åren beror det alltså
på att musklerna i ryggkedjan förkortas. Och ju mer kedjan förkortas, desto mindre
kan vi använda muskler som till exempel magmuskler, musklerna på lårets framsida
och musklerna framtill på halsen. På framsidan bildar musklerna inte en kedja och de
kan därför inte stå emot ryggsidans styrka. Det gör att det blir svårare att svälja, böja
sig ner, resa sig upp etc. Kort sagt blir det svårare att använda kroppen. Dessutom gör
muskelförkortningen att benen i en led, till exempel lårbenet i höftleden, inte möts
som de ska, vilket innebär större stress på leden och kan ge upphov till bland annat
artros.
Hur ser man den här kedjeförkortningen? På många sätt: svankrygg, framskjuten
haka, sneda axlar och höfter, framåtvridna armar (så att handflatorna pekar bakåt),
kobenthet, hjulbenthet, hallux valgus (inåtvriden stortå), hammartår (krokiga tår),
svank mellan skulderbladen, framåtlutad gång, överrörliga leder (ja, paradoxalt nog
beror det vi kallar överrörliga leder på en muskelförkortning). Listan kan göras lång.
Åtgärder. Att försöka åtgärda förkortningen av ryggsidans muskler, den bakre
kedjan, med att pumpa in mera styrka i kroppen kan förvärra problemen på sikt om
man inte exakt vet hur man skall gå till väga. De allra flesta fortsätter använda främst
den bakre kedjan när de till exempel försöker träna magmusklerna. I stället kan man
vända på steken och tvärtom befria kroppen. Om musklerna i den bakre kedjan kan
ge efter lite, bli lite mindre dominerande, leder det automatiskt till att exempelvis
magmusklerna kan jobba bättre. Det är en fysiologisk lag.
Man kan alltså bli starkare på kroppens framsida med att förlänga baksidan. Man
kan då röra sig mer avspänt, vilket gör att det bland annat blir lättare att stiga upp från
en stol. När bakre kedjan är kort fungerar den som en broms, vilket gör att inte bara
magen utan också låren framtill fungerar dåligt. Tänk efter hur sladdriga magen,
framsidan av halsen och framsidan av benen ofta blir när vi blir äldre. Det beror på att
det är spänt på baksidan.
Men det går som sagt att stärka de muskler som hamnar i skymundan av bakre
kedjan och samtidigt förlänga bakre kedjan. Här nedan följer förslag till några mycket
enkla rörelser man kan pröva. Naturligtvis är de ingen ersättning för vård. Men man
kan pröva dem en tid för att se hur de påverkar en.
9
Rörelser för att hjälpa andningen och ”väcka” magmusklerna:
Ligg på rygg med böjda ben. Försök öppna och sluta munnen några gånger utan
ansträngning. Låt den öppnas vid utandning och stängas vid inandning, utan att bita
ihop, jämför med en fisk som öppnar och stänger munnen.
Andas in genom näsan och ut genom lätt öppen mun. Lägg händerna på de
nedersta revbenen, så att långfingrarna vilar på dem. Armbågarna kan vara på golvet.
Försök få revbenen under händerna att röra sig lite mera så att de höjer sig mot taket
på inandning och ner mot golvet på utandning. Låt efter en liten stund. högra handen
glida uppåt längs bröstbenet så att den vilar på översta bröstbenet, mitt emellan
nyckelbenen nedanför halsgropen. Vänstra handen kan glida ner till magen nedanför
naveln. Fortsätt andas in genom näsan och ut genom munnen. Försök få händerna att
närma sig varandra vid utandning och längre ifrån varandra vid inandning utan
medverkan av armarna. Det är andningen som får framsidan att dra ihop sig, så att
händerna närmar sig varandra, när man andas ut och avståndet mellan händerna att
öka när man andas in. Fortsätt en stund och försök känna hur andningen får
framsidan, magen, att dra ihop sig och förlängas med andningen. Vad gör det för
ryggen? Och vad händer med nacken? Om hakan åker upp mot taket beror det på
svank. Försök räta ut nacken så att hakan vilar lite mer mot bröstet.
En liten rörelse för att väcka lårets framsida:
Sitt med ryggen lutad mot en vägg eller något annat ryggstöd och benen utsträckta
rakt framåt. Ta en hoprullad handduk eller en kudde och placera den under högra
knäet. Försök nu spänna framsidan av högra låret. Lägg ena handen på låret och känn
efter om det spänns. Spänn det vid utandning några gånger, försök få framsidan att
spännas. Lyft sedan högra hälen någon centimeter från golvet när lårets framsida
spänns. Blir sammandragningen kraftigare då? Gör det ett tiotal gånger. Låt sedan
högra hälen vila på golvet. Och nu, vid inandning, sträck högra fotens tår framåt som
om fotsulan skulle vila mot golvet. Men sträck i stället hälen framåt vid utandning,
obs! utan att lyfta upp hälen från golvet. Alltså: Tårna framåt på inandning, hälen
framåt på utandning. Fortsätt eventuellt i någon minut. Pausa sedan och ta försiktigt
bort kudden bakom knäet. Observera högra och vänstra benet. Finns det skillnader? I
längden på benen? Hur de vilar mot golvet? Vilken häl är längre fram? Skillnader i
resten av kroppen? Skinkan, axeln. Eller till och med ansiktet?
Upprepa sedan rörelserna med vänstra benet vid behov.
Lycka till!
Pontus Anckar, praktiker i antigymnastik
10
Har du bilder eller berättelser som du vill publicera i Parentesen?
Vi tar gärna emot material för kommande nummer av Parentesen. Minnen från gamla
dar, berättelser, roliga historier, dikter, foton från både dåtid och nutid. Kontakta
redaktionen (se sidan 2).
Djupsundet. Foto: Jatta Laineenkare
Kom med Forte och upplev ett av världens största kryssningsfartyg:
Allure of the Seas. 12/9–20/9 2015 på Medelhavet!
Pris: 1 730€/person i 2 personers fönsterhytt, 1 995€/person i 2 personers balkonghytt
Mer information på www.travel-forte.com
Köpmansgatan 7, 21600 Pargas. Tel. 020-7659520 [email protected]
11
Hos oss på Ålandsbanken får du bl.a.
kontanter inklusive utländsk valuta
under hela öppethållningstiden utan att
köa, på köpet dessutom personlig service
då den är som allra bäst.
Vi sköter om allt det praktiska vid
bankbyte och meddelar även ditt nya
kontonummer till pensionsbolaget. Varför
vara liten kund i en stor bank då man
kan vara stor kund i en liten bank?
Det är faktiskt skillnad på bank och
bank, kom in på vårt kontor så märker du
skillnaden!
Jan-Peter Pomrén
John Laurén
Marja-Liisa Wihlman
Ulla Virtanen
Adress:
Telefon:
E-post:
Köpmansgatan 24
21600 PARGAS
0204 29 31 50
[email protected]
12