Succé
Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel Foto: Hassela Helpline annons annons Utveckla välfärden med Europeiska socialfonden dropouts När ungdomar hamnar utanför 4 Politiker tycker: Eva Nypelius (C) 16 Anders Teljebäck (S) 22 Språksatsning gav bättre äldre- omsorg 10 Lärarnas kompetens gör Foto: Hans Alm skillnad 20 – Socialfonden ger extra kraft till den svenska välfärden Åsa Lindh, Generaldirektör, Svenska ESF-rådet 2 Hassela Movement S u c c émö projekt i Mal 28 Distribueras med Dagens Samhälle november 2013 2 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons inledare ●●● socialfonden i siffror Konsten att lyfta sig själv i håret – Socialfonden ger extra kraft till den svenska välfärden O m du arbetar med kompetensutveckling på jobbet eller med stöd till människor som står utanför arbetsmarknaden så erbjuder Europeiska socialfonden möjligheter att pröva nya metoder och samverkansformer. I den här tidningen har vi samlat exempel på utvecklingsarbete inom Socialfonden, i form av både framgångar och svårigheter. Här finns röster och åsikter från deltagare, verksamhetsledare och politiker. ➜ Europeiska socialfonden är EU:s gemensamma verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige har Socialfonden för 2007–2013 en total budget på 6,2 miljarder kronor, där minst lika mycket tillkommer i nationell medfinansiering. ➜ Arbetet är uppdelat i två olika programområden • Programområde 1 (PO 1) avser projekt som ökar kompetensen hos arbetstagare och egna företagare. • Programområde 2 (PO 2) avser projekt för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 3,6 miljarder kronor har avsatts för PO 1, och 8,4 miljarder kronor för PO 2. ➜ Statistik en viktig del av uppföljningen. Varje år gör ESF-rådet årligen tillsammans med Statistiska Centralbyrån en sammanställning av hur medlen används, dels genom statistik och dels genom exempel. Skriften ”Socialfonden i siffror – Projektens deltagare och nytta” ger på detta vis en spännande inblick i Socialfondens verksamhet. ➜ Över 2 100 projekt har beviljats stöd Från 2008 till och med mars 2013 har över 2 100 projekt beviljats stöd. • Den kommunala sektorn har beviljats mest pengar för kompetensutveckling (29 procent), följt av den privata sektorn med 26 procent. • Inom PO 2 har 40 procent av pengarna gått till den kommunala sektorn, 22 procent till ideella organisationer och 15 procent till statliga sektorn. Socialfonden har öppnat nya vägar till sysselsättning för arbetslösa och långtidsjukskrivna. Vi har erbjudit kompetenslyft för anställda och medverkat till en ny syn på arbetsplatslärande. Under åren 2007–2013, kommer nära en halv miljon människor i Sverige att ha deltagit i satsningar inom ramen för Socialfonden. Några av dessa personer finns med i tidningen. Jag vill särskilt lyfta fram det arbete som görs för unga, i och utanför skolan – vilket utgör ett särskilt tema i tidningen. Men Socialfonden handlar inte bara om att individen ska utvecklas, minst lika viktigt är att vi börjar tänka i nya banor i arbetslivet, förändrar attityder, strukturer och regler. Från enskilda arbetsπ Framöver kommer platser och lokala organisationer till Europeiska socialfon- regional och nationell politik. Framöden att tillsammans ver kommer Europeiska socialfonden med andra delar i EU:s att tillsammans med andra delar i EU:s stödsystem i ännu hö- stödsystem i ännu högre grad verka för att uthålligt utveckla välfärd och gre grad verka för att uthålligt utveckla väl- arbetsliv. Bättre samverkan mellan aktörer och stödsystem är färd och arbetsliv viktigt. Det finns många hinder för utvecklingsarbetet – att förändra tröga system inifrån kan vara som att lyfta sig själv i håret. Socialfonden kan ge den extra kraft som gör det möjligt. Övriga 12 % Landsting 10 % Kommun 37 % Ideella organisationer 19 % Privat 22 % Det är en ganska stor spridning på vilka ägare som finns i projekten. Kommunala sektorn inklusive landsting är ändå den klart dominerande ägaren och tyder på att det finns ett stort engagemang och intresse för socialfondens insatser både gällande kompetensutvecklingsinsatser för anställda och insatser för att minska utanförskapet. Ytterst är vi på det sättet en del av Europas sätt att lösa globala utmaningar för hållbar utveckling och inkluderande tillväxt. Med starka projektägare, lärande och goda idéer hoppas jag att Europeiska socialfonden även i fortsättningen ska kunna medverka till fler och bättre jobb i Sverige. Svenska ESF-rådet Åsa Lindh, generaldirektör, Svenska ESF-rådet ➜ Är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet med uppgift att förvalta Socialfonden och Integrationsfonden i Sverige. Foto: Hans Alm www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB redaktion: Per-Åke Hultberg & Samuel Hultberg Texter: Johanna Senneby, Lars Bergström, AnnaKarin Florén, Owe Ivarsson, Per-Åke Hultberg och Samuel Hultberg FORMGIVNING: Camilla Lindmark REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: Mittmedia Print FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Ulf Malmström tel. 073-789 02 30 [email protected] Denna tidning är framtagen av: Processtödet Spel, som finansieras av Europeiska Socialfonden. Kontakt: Owe Ivarsson, tel. 070-663 75 25 [email protected] www.spl.nu www.esf.se annons Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel aniAra – Ett enormt klätterträd där alla får plats i dess stora grenar Mitt i Hallsberg, på Västra Storgatan finns kulturrummet aniAra, en verksamhet som är till för unga vuxna personer som haft svårt att ta sig in på den vanliga arbetsmarknaden. Alla deltagare har någon form av funktionsnedsättning, dock främst neuropsykiatriska sådana. Deltagarna på aniAra erbjuds en chans att öka sin självkänsla, stärka självförtroendet och utvecklas som individer. Med hjälp av kreativtskapande får deltagarna möjligheten att uttrycka sig och visa att man är någon som kan något. Den sociala samvaron med andra personer som själva har erfarenhet av att vara ”udda” och utanför, är också viktig för den personliga utvecklingen. ”Ja, det är möten mellan vi människor som är stora grejen liksom”, säger Oscar, ”alla förstår varandras situation på något sätt.” Enligt deltagarna är miljön på aniAra lugn och trygg, stillsam och stressfri. ”Vi skapar, umgås och mår bra” säger Karin, ”aniAra är min harmoni, mitt andningshål. Jag får måla och dela med mig av det jag kan med andra och också lära mig nya saker varje dag.” Fredrik håller med Karin och tillägger, ”Jag gör saker jag varken kunnat, eller velat göra tidigare, och får numera massor med idéer till nya projekt.” Projekt Transit Annika säger, ”Det är bra att komma upp på morgonen och veta att man ska komma hit. Det betyder mycket att ha något bättre att göra än att sitta framför TV:n hela dagen!” Hon berättar att man kan sy, snickra, måla, rita, väva, skulptera och mycket annat. Annika har även vid ett par tillfällen gjort succé genom att spela och sjunga sina egen komponerade låtar för kompisarna på aniAra. Robin H. och Mathilda tycker det är mycket roligt att alla får ställa ut det man producerar i huset. Sedan starten i september 2012 har det blivit ett 20-tal utställningar som gjort att samtliga deltagare kunnat visa vad de kan för Hallsbergsborna, för genomresande och även för de många spontanbesökarna till aniAras lokaler. Efter att ha intervjuat alla deltagare har undertecknade kommit fram till att aniAra kan bäst sägas vara ett litet frö, som med mycket kärlek och omsorg kan växa och frodas till något stort, typ ett enormt klätterträd där alla får plats i de stora grenarna, och som förhoppningsvis gör världen till en något bättre plats. Robin Johansson – Fredrik Danielsson – Christofer Reinholds Projekt Transit finansieras av ESF och pågår i sin nuvarande form fram till sista december 2013. Projektägare är Activa och projektet är verksamt i södra Örebro Län. Målsättningen är att skapa en modell för övergång skola – arbetsliv. Ett åttiotal samtidigt pågående deltagare erbjuds ett individuellt och långsiktigt stöd enligt metoden Supported Employment och några deltagare erbjuds också möjligheten till utlandspraktik. Som en del av projektets verksamhet har den ekonomiska föreningen Aniara startats. ”Jag gör saker jag varken kunnat, eller velat göra tidigare, och får numera massor med idéer till nya projekt.” Utlandspraktik En av författarna till artikeln om aniAra är Robin Johansson. Han är även en av sju stycken funktionsnedsatta ungdomar som under vecka 42 fick åka till Landshut i södra Tyskland på en månadslång utlandspraktik. Syftet med resan är att ungdomarna genom utomlandspraktik ska kunna få nya erfarenheter och kunskaper om hur det är att arbeta utomlands, att kunna integrera med nya kulturer och att bygga ”fastare broar” mellan olika länder. Fredrik Robin gör praktik tillsammans med en annan projektdeltagare på ett samlingscenter som heter Bürgerhaus (Medborgarhuset). Huset är till för barn och vuxna som på ett eller annat sätt har svårt att komma in i det tyska samhället. Där kan de få hjälp med allt ifrån läxor, till språkkurser, eller få vara med i skaparverkstäder och dylikt. ”Det är bra att komma upp på morgonen och veta att man ska komma hit.” Två av de övriga ungdomarna praktiserar på Knogler Handelsträdgård, och lär sig hur man sköter blommor och allmän växtvård. En annan ungdom är på Georg Rost Bilverkstad där han sysslar med bilrekonditionering, däckbyten och enkel mekanik. De kvarvarande ungdomarna lär sig bland annat laga mat och servera kunder på Restaurang Jugendheim. Annika 3 4 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons dropouts Så minskas avhoppen i Åre – del i Sveriges största dropout-projekt En stor andel ungdomar avslutar aldrig gymnasiet med fullständiga betyg. Projektet PlugIn under ledning av SKL är Sveriges största med fokus på den gruppen elever. Med 200 miljoner kronor socialfondsmedel ska antalet så kallade dropouts minskas rejält. E n av de medverkande regionerna är Jämtlandsregionen där fem kommuner genom projektet fått 20 miljoner kronor för att förebygga avhopp i skolan. Julia Arvidsson går i trean på Åre Gymnasium och Johanna Bogfors är den lärare som ansvarar för undervisningen i PlugIn. – En del tycker att det är jobbigt att vara helklass, andra har läs- och skrivsvårigheter eller drogproblematik. Vissa behöver bara extra uppmärksamhet eller har svårt att få tummen ur. Här kan de ta igen sina icke-godkända betyg eller plugga så att de ligger i 14,1 procent av EU:s ungdomar mellan 16 och 24 gick inte ut gymnasiet med fullständiga gymnasiebetyg år 2010. ■ Anledningarna till avhopp från skolan är väldigt varierande. Skoltrötthet, ambitioner och elevens socioekonomiska bakgrund är påverkande faktorer. Foton: Loa Bie fas med sina klasskamrater, säger Johanna Bogfors. Julia Arvidsson sköter alla sina studier från Johannas rum. Efter gymnasiet vill hon plugga vidare, drömmen är att bli psykolog eller skolkurator. – Då måste jag ha fullständiga gymnasiebetyg. Om inte PlugIn hade funnits hade jag nog hoppat av, det var lite som räddaren i nöden, säger hon. En tredjedel av de som börjar gymnasiet, slutför aldrig sina studier och antalet arbetssökande hos Arbetsförmedlingen med bara grundskolekompetens har nästan fördubblats de tre senaste åren. Detta enligt SKL:s studie ”Motverka studieavbrott” från 2012. Låg utbildningsnivå går hand i hand med destruktiva livsmönster och att få ett jobb utan fullständiga gymnasiebetyg idag, är svårt. Att minska avhoppen från skolan är även ett av målen i Europa 2020, EU:s strategi för smart och hållbar tillväxt. Strax under tio procent av Sveriges ungdomar mellan 16 och 24 gick inte ut gymnasiet med fullständiga gymnasiebetyg år 2010. Motsvarande siffra för EU totalt är 14,1 procent – en siffra som ska sjunka till under tio procent. PlugIn som är Sveriges största projekt med fokus på dropouts har siktet inställt på en andel betydligt under EU:s tioprocentsmål. Målgruppen är elever över 16 år som löper störst risk att hoppa av gym- ●●● Projektfakta PlugIn ➜ Är med 200 miljoner kronor Sveriges största samverkansprojekt för att minska avbrott från gymnasiet. ➜ Leds av Sveriges kommuner och landsting, SKL. ➜ Är ett samverkansprojekt med Göte- nasiet och att få tillbaka dem som redan gjort det. Dessa elever ska då få möta nya metoder och arbetssätt, som att arbeta i mindre grupper. En annan att skapa system för att lättare samverka mellan olika aktörer på både lokal, regional och nationell nivå. Samarbete mellan skolor, socialtjänst och arbetsförmedling är centralt. Johanna Bogfors på Åre Gymnasium är hoppfull. Om vi ska vara en av Sveriges bästa skolor, behöver vi flexibelt lärande, menar hon. – Projektets erfarenheter ska sprida sig till övriga lärare som nu börjar upptäcka att PlugIn inte är ett hot, utan en resurs och möjlighet. Tanken är att projektet ska vara så bra att skolan inte har råd att avvara det. ● π Projektets erfarenheter ska sprida sig till övriga lärare som nu börjar upptäcka att PlugIn inte är ett hot, utan en resurs och möjlighet. ■ Johanna Bogfors, ansvarig lärare för undervisningen i PlugIn. ●●● PlugInnovation borgsregionens kommunalförbund, Region Jämtland, Regionförbunden i Kalmar län och södra Småland, Region Västerbotten och Region Östsam. Ett sextiotal kommuner i dessa regioner har också anslutit sig till projektet. ➜ Är en nationell, digital plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan. Syftet är att på ett ställe samla kunskap som är central för personer som arbetar för att motverka avbrott och främja närvaro i skolan. ➜ PlugInnovation utvecklas inom ramen för projektet PlugIn. ➜ På websidan pluginnovation.se samlar Johanna Bogfors, statistik, ansvarig lärare de olika PlugIn-delprojekten för undervisningen i PlugInsom metoder, forskning och innovationer rör studieavbrott. 300 miljoner på dropouts Nästan en tredjedel av de ungdomar som påbörjar gymnasiet fullföljer inte sin utbildning. Socialfonden har därför satsat 150 miljoner kronor på åtta projekt på så kallade dropouts. Unga som inte har fullföljt sin skolgång eller har en ofullständig gymnasieexamen har uppmärksammats på många håll de senaste åren. Situationen har försämrats över tiden, en trend som håller i sig. Utvecklingen är inte kopplad till någon konjunktur eller annan tillfällig händelse och situationen är liknande i hela Europa. Europeiska kommissionens strategi EU 2020 har som ett mål att andelen ungdomar som inte fullföljer sin skolgång ska vara under 10 procent. Under en rad år har Socialfonden därför finansierat försöksverksamhet och stött insatser som berör tusentals lärare och elever. Målet är att förändra och förbättra utbildningssystemen så att färre ungdomar hamnar i utanförskap. Efter upphandling har Svenska ESF-rådet tilldelat åtta kommuner, utbildningsanordnare och ideella föreningar 150 miljoner kronor för att genomföra utvecklingsinsatser i syfte att minska antalet ungdomar som hoppar av skolan. Motsvarande belopp tillkommer i medfinansiering, vilket gör att upphandlingen totalt omfattar 300 miljoner kronor. ● Socialfondens åtta dropout-projekt: diefrämjandet i Östergötland. ➜ Innovationssystem dropouts Projektägare: Jämtlands läns gymnasieförbund. ➜ Rätt väg ut Projektägare: Medlefors folkhögskola. ➜ Plug in Projektägare: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). ➜ VBU Vägval framtid Projektägare: Västbergslagens utbildningscentrum. ➜ Ungdomskraft Projektägare: Gotlands kommun. ➜ Vetlanda dropouts Projekt ägare: Vetlanda kommun. ➜ Stödinsatser för unga i Östergötland Projektägare: Stu- ➜ Nätverket Projektägare: Föreningen Furuboda. annons 5 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel coaching projektet I SANDVIKEN/HOFORS , projektledare, Fyra av personerna bakom framgången i Coachingprojektet är Anders Johansson peut. KBT-tera rn, Falkerho Suzanne och coach Berg, Henrik gog, Helena Johansson, hälsopeda 6 DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEISKA SOCIALFONDENS PROCESSTÖD SPEL ANNONS DROPOUTS Depression, ångestproblematik, svåra hemförhållanden och en misstro mot skolsystemet – anledningarna till att unga hoppar av skolan är många och varierande. Att skolorna inte har kompetens och resurser att hantera psykiska problem är problematiskt, menar Mats Johnsson och föreslår skatteväxling mellan kommun och landsting. När ungdomar hamnar utanför ag har under hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med ungdomar som inte kommer till skolan. Genom alla tider har det funnits cirka 25 procent som vi inte kan fånga upp, säger Mats Johnsson. Under sina 43 år inom skola har Mats Johnsson gått från speciallärare på högstadium, via gymnasielärare till utbildningschef. Som rektor på sin nuvarande arbetsplats Västbergslagens utbildningscentrum har han byggt upp introduktionsprogrammet – ett gymnasieförberedande program för de elever som saknar eller inte har fullständiga betyg. – Det är inte ■ Mats Johnsbegåvning hos son, rektor på eleverna som Västbergslasaknas, de är gens Utbildbara inte i form ningscentrum. Foto: Anna att ta emot vad Bertilsson, VBU skolan har att erbjuda, som mer matte och svenska. Det hjälper inte att utöka ämneskunskaperna om eleverna inte ens kan ta emot dem, säger han. J Mats Johnsson beskriver deltagarna i ESF-projektet Vägval framtid, som att de är i dåligt skick psykiskt, fysiskt och socialt. Många har blivit isolerade och tappat kontakten med både jämnåriga och vuxenvärlden. De lider inte sällan av ångest, depressioner och har föräldrar som inte orkar med. – I skolan finns ingen hjälp mot detta att tillgå. Många har varit på Vuxen- eller Barn- och ungdomspsykiatrin och vänt. De har inte fått den hjälp de behöver, 10 Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort ESF-projektet ”Vägval framtid”. bland annat för att vården inte är kopplad till skolan och den verklighet de befinner sig i, säger Mats Johnsson. Det är här gruppen hamnar utanför. Det är också här projektet Vägval framtid kommer in i bilden. Av de 25 procent som faller bort under skolperioden, är runt 10 till 15 procent riktigt svåra fall, som riskerar att hamna helt utanför samhället om de inte får hjälp. – Idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. Under alla mina år har ordet samverkan gått som ett mantra under chefsträffar avsedda att lösa problemen för dessa elever. Mats Johnsson menar att det dock satt väldigt få spår i form av konkret vardagssamarbete. Därför tror han att det är dags för en skatteväxling mellan landsting och kommun för att säkerställa att dessa ungdomar får resurser. – Den behandling som de här eleverna behöver måste skötas av personal med både lärarkompetens och kunskap inom KBT eller psykoterapi. Hjälpen måste också finnas där ungdomarna är, alltså i skolan och i hemmen. Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort projektet. En spottstyver i jämförelse med vad Vägval framtid, tjänar åt kommunen i uteblivna kostnader för de 57 elever som hittills gått igenom projektet. – Man brukar räkna med att den här gruppen unga kostar runt 2 miljoner per person och år om man tar in exempelvis familjeboende och sjukvård. Många av ungdomarna har dessutom ■ – Idag har vi ett system där olika instanser sköter sina delar. Jag tror inte längre på samverkan mellan dessa. Under alla min dessa elever menar Mats Johnsson, rektor på Västbergslagens Utbildningscentrum. På bilden ungdomar från VBU:s verksam π Hjälpen måste också finnas där ungdomarna är, alltså i skolan och i hemmen. autism, som kostar landstinget massor att hantera. En stor del av problematiken ligger i att ingen har helikopterperspektiv på de resurser som läggs på dessa individer på olika håll, ingen ser hur mycket de egentligen kostar. – Men jag tror att politiken börjar förstå att den här gruppen är ett stort samhällsproblem. För att kunna lösa det behöver vi, förutom mer pengar, också lärare som vill fortbilda sig inom psykiatri, organisationsförändringar som ger skolan mandat att arbeta behandlande och en förändrad inställning i skolorna – vi skuldbelägger eleverna när det egentligen är skolan och övriga myndigheter och institutioner som behöver förändras för att kunna möta deras behov, avslutar Mats Johnsson. ● ●●● FAKTA PROJEKT VÄGVAL FRAMTID: (VBU INSATSER FÖR UNGDOMAR) ➜ I Ludvika och Smedjebacken finns det cirka 400 ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar. Vägval framtid syftar till att erbjuda stöd till dessa, som i sin tur ska kunna leda till teoretisk utbildning, yrkesutbildning och jobb. Projektet pågår till juni 2014. ➜ Projektägare är Västbergslagens utbildningscentrum i samarbete med Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Finsam och Polisen. Avhopp i skolan – – Kommunerna har ett uppföljningsansvar för gymnasieskolan och de signalerar till oss i projektet om en ungdom inte orkar med studierna och stannar hemma. Det är då vi kommer in. Det säger psykoterapeuten GunBritt Lindblad på Västerbergsslagens utbildningscentrum i Ludvika, som tillsammans med rektor Mats Johnsson är ansvarig för det uppmärksammade socialfondsprojektet Vägval framtid. Projektet ingår i Socialfondens satsning att motverka dropouts i skolan och syftar till att erbjuda stöd till ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar. Förhoppningen är att det ska kunna leda till teoretisk utbildning eller yrkesutbildning som kan leda till jobb. I Ludvika och Smedjebacken i annons 7 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel FKG09 och Start 11 - kompetensutveckling i samverkan Fakta FKG09 / Start 11: Projekttid: 1juni 2009-15 sept 2011 / 1 sept 2011-31 mars 2014 Budget: 26 Mkr / 20,4 Mkr Antal unika utbildade t o m 1 okt 2013: 3 700 st Antal använda utbildningsplatser t o m 1 okt 2013: 11 820 st Ingela Håkansson, Malin Sahlsten och Stefan Håkansson Det stora kompetensutvecklingsprojektet inom fordonsindustrin Start 11 går nu in slutskedet. Om sex månader avslutas projektet som har sitt ursprung i svallvågorna efter fordonskrisen 2009. na år har ordet samverkan gått som ett mantra under chefsträffar avsedda att lösa problemen för mhet. Foto: Micke Öst Projekt i Dalarna vänder trenden Dalarna finns många ungdomar i den här åldersgruppen som varken jobbar eller studerar. Vägval framtid handlar om att fånga upp dessa och få dem på banan igen. – Steg ett är kontakt med ungdomen i hemmet och träffa familjen. Vi försöker motivera dem helt enkelt och om de inte svarar på kallelser, mejl eller telefonsamtal är ett besök i hemmet det enda som återstår, säger Mats Johnsson. – Många kan inte ta sig till skolan på egen hand, inflikar GunBritt Lindblad. Det kan handla om både mobbning, sociala rädslor eller brist på pedagogiskt stöd. De har fastnat vid datorn, sover hela dagarna och är uppe på natten. Efter knuten kontakt görs en individuell kartläggning och handlingsplan. Att göra familjen delaktig är mycket viktigt. Vissa ungdomar behöver kanske bara läsa något π Steg ett är kontakt med ungdomen i hemmet och träffa familjen. enstaka gymnasieämne medan andra erbjuds yrkesintroduktion, praktik eller daglig verksamhet. Det sistnämnda är det vanligaste, säger Gun-Britt Lindblad. – Vi söker upp ungdomar och vi bryr oss. Vi ger dem trygghet, skapar relationer och visar att de duger som de är, men visar också på möjligheten att utvecklas vidare som person. Utifrån det försöker vi hitta olika vägar som ska kunna leda till meningsfull sysselsättning. Projektet är på två år och avslutas i juni. Hittills har kontakt tagits med 75 ungdomar. Målet är att nå ytterligare 15 innan projekttidens slut. Drygt tio miljoner kronor har möjliggjort satsningen. ● Då, 2009, drabbades Blekinges företag inom fordonsindustrin av vikande orderingång. Industrin varslade och Olofströmsregionen drabbades hårt. Industri och offentliga aktörer samlades och skapade kompetensutvecklingsprojektet FKG09 för att via kompetensutveckling säkra tillgången på arbetskraft då konjunkturen vände. Projektet finansierades till stora delar av EU-medel från Europeiska Socialfonden. - När FKG09 tog slut såg vi och industrin att resultatet av att samverka när det gäller kompetensutveckling var enastående, säger Ingela Håkansson, projektledare för Start 11 och föregångaren FKG09. Företag, som inte tidigare haft så mycket kontakt med varandra, fick genom projektet kunskap om varandras verksamheter och alla var vinnare. Gemensamt formades Start 11 som drog igång med Region Blekinge som projektägare. Efter ett tag överfördes huvudmannaskapet till Olofströms kommun. Gemensamt ansvar för att stärka konkurrenskraften i regionen I Start 11 sker kompetensutveckling i samverkan. Företagen möts varje månad, oftast hos varandra vilket skapar goda relationer och förståelse för varandras verksamheter. Även företagens egna resurser har kommit andra till del, exempelvis har projektets LEAN-utbildning för de deltagande företagen genomförts i Volvos egen SWE-anläggning. (Simulated Work Environment). - Detta känns som ett naturligt steg där vi gemensamt tar ansvar för att stärka konkurrenskraften i regionen, säger Stefan Håkansson, ansvarig för kompetensutveckling på Volvo Cars i Olofström. För Ytbehandlingsteknik i Näsum AB har projekten FKG09 och Start 11 haft stor betydelse för företagets kompetensarbete. - Vi har fått möjlighet att genomföra omorganisationer och kompetensutveckling på ett sätt som vi aldrig klarat själva utan stödet från EU. Vi satsade en stor del av pengarna på LEAN-arbetet som har varit betydelsefullt på många sätt, det har skapat en större förståelse för hela flödet genom företaget, förändrat företagskulturen, bättre medarbetarskap och ledarskap, berättar Malin Sahlsten, projektledare på YTAB. Långsiktigt och strategiskt arbete Utöver direkta utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser har man inom Start 11 tagit ytterligare ett steg genom att utbilda representanter från de deltagande företagen i att jobba strategiskt med kompetensförsörjning. Detta byggs på ytterligare med en utbildning för processtödjare. - Att agera i samverkan är en förutsättning för regionens tillväxt, denna samverkan kan vi bygga vidare på i framtiden, för att långsiktigt och strategiskt säkra kompetensförsörjningen, menar Ingela Håkansson. Visste du att… …det sedan april 2013 finns en särskild Lean-lokal i Olofström? Lean är en av de tyngst vägande utbildningsinsatserna inom Start 11. För att ytterligare stärka denna satsning har en investering gjorts av deltagande företag och Europeiska socialfonden i en särskild lokal, där företag, kommun, skola med flera kan bedriva utbildning inom just Lean. 8 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons En svensk minoritet Individfokus rätt väg för romsk inkludering Trots stora satsningar har romernas ställning knappt förbättrats. En av anledningarna är att resurserna riktas fel, menar Rosario Ali Taikon, projektledaren för Romanè Bucà. J ag har vänner som håller sina barn hemma från skolan för att de vill vara tillsammans om något skulle hända. Många är oroliga, titta bara på de politiska strömningarna runt om i Europa, men också i Sverige med SD som fjärde största parti, säger Rosario Ali Taikon. I samtalet om diskriminering av romer på arbetsmarknaden kommer vi oundvikligt in på polisens etniska register av romer. Rosario Ali Taikon berättar hur många av de romer som bor i Sverige har flytt från krig, blivit förföljda, varit utsatta för polisiärt och militärt våld och blivit bortförda från sina hem. De tror att de är i säkerhet i Sverige. – Så visar det sig att de finns i ett register hos polisen, utan att ha gjort något. 5 000 romers namn, var de bor, deras skola, relationer och sexuella läggning. Det raserar allt vi arbetat för, säger Rosario Ali Taikon. Den redan stora förtroendeklyftan mellan romer och det offentliga Sverige, har blivit avsevärt mycket större. – Förut kunde vi säga att ”så var det förr, men inte längre”. Nu har vi tagit tio steg tillbaka. Samtidigt pågår stora offentliga satsningar för att öka romsk inkludering, både på nationell och europeisk nivå. Även många privata aktörer lägger stora summor på olika insatser. – Situationen har förbättrats i relation till hur det hade sett ut om insatserna inte gjorts. Men, jag tror att man satsar fel, många regeringar vill inte satsa specifikt på romafrågan, men det behövs, annars åsidosätts gruppen återi- 5000 Så många romers namn finns i ett register hos polisen. Det är uppgifter om var de bor, deras skola, relationer och sexuella läggning. ■– Jag tror att man satsar fel, många regeringar vill inte satsa specifikt på romafrågan men det behövs, annars åsidosätts gruppen återigen, menar projektledaren för Romanè Bucà, Rosario Ali Taikon. Foto: Privat gen, säger Rosario Ali Taikon. För diskrimineringen har ökat, och när främlingsfientliga partier använder den person som tigger utanför Ica som propaganda, då ökar diskrimineringen mot hela gruppen. – Människor lämnar inte sitt hemland för att de vill, utan för att de inte har något annat val. De har inte mat för dagen, det är det som gör att de utsätter sig för en sådan resa. Rosario Ali Taikon menar att upp till 90 procent av Sveriges romer är arbetslösa. Enligt integrationsminister Erik Ullenhag ligger siffran under 80 procent. Den är svår att fastställa, bland annat på grund av att många som arbetar ofta inte säger att de är romer. Vad som ligger bakom den höga arbetslösheten är dock Rosario Ali Taikon och Erik Ullenhag ense om; diskriminering, bristande kontakter mellan arbetsgivare och romska arbetssökande, bristande utbildning och arbetslivserfarenhet. För att råda bot på arbetslöshe- π Romerna är Europas största minoritetsgrupp och den grupp som är mest utsatt på arbetsmarknaden. Det är också en grupp som idag öppet fördrivs från länder runt om i Europa. ten bland romer har regeringen lagt 46 miljoner kronor. Nyligen sköt de till 10 miljoner för att stärka förtroendet mellan romer och socialtjänsten. – Jag tror att en del av problemet ligger i att de resurser som tilldelas kommunerna inte är avsedda för verksamhet med deltagare och att det inte finns resurser som tilldelas det romska civila samhället, utan bara offentliga verksamheter, säger Rosario Ali Taikon. Projektet Romanè Bucà, som pågår på fyra orter – Eskilstuna, Uppsala, Stockholm och Sundbyberg – arbetar direkt med individerna, bland annat genom aktiviteter som utvecklar romer- nas egna personliga nätverk med näringslivet och som skapar en attitydförändring hos arbetsgivarna. Syftet är att minska avståndet till arbetsmarknaden för romer, men metoderna skiljer sig åt och är anpassade efter de lokala förutsättningarna. Exempelvis går deltagarna i Sundbyberg en tvåårig utbildning till behandlingsassistent, medan man i Uppsala arbetar individanpassat. – Vi kan alltså jämföra och se vilka metoder som fungerar bäst. Det vi bland annat ser är att det är viktigt att ha med romer i exempelvis referensgrupp, styrgrupp och i projektets personal. – Vi ser också tydliga resultat i takt med ökad utbildningsnivå. De får fler arbetsintervjuer och praktikanterna får ofta erbjudande om jobb på sina praktikplatser. Men vi måste också arbeta mot arbetsgivare, det är viktigt att de känner att det finns hjälp och stöd om de behöver det, avslutar Rosario Ali Taikon. ● ●●● fakta romer ➜ Mellan 12 och 16 miljoner romer bor i Europa, vilket gör dem till Europas största minoritetsgrupp. ➜ Är enligt European Union Agency For Fundamental Rights (FRA), den grupp som tillsammans med somalier är den mest utsatta om man ser till bland annat fattigdom, diskriminering, bostad och arbetsmarknad. ➜ Samtidigt hårdnar klimatet ytterligare runt om i Europa; barn i Bulgarien sniffar lim för att inte känna hunger, Ungern leds av en nationalistisk regering, Frankrike driver ut romer ur landet och det nynazistiska partiet Gyllene Gryning har platser i det grekiska parlamentet. annons 9 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel Utmaningar och lärlingsjobb – två spår i Helsingborg Det ena projektet arbetar med intensiv coachning och jagstärkande övningar tillsammans med räddningstjänsten. Det andra vill skapa en ny utbildningsform för praktiskt lärande i arbetslivet. Helsingborgs stad och några kommuner i nordvästra Skåne har valt två olika vägar i sina ESF-projekt för arbetslösa ungdomar. Projekten Stark (Säkerhet, trygghet, arbete, resurs och kompetens) och Hantverksjobb Skåne nordväst, riktar sig båda till 16–29- åringar som har försörjningsstöd från sina kommuner eller aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen. – Den röda tråden i Stark är jagstärkande övningar i praktik och teori både på individnivå och i grupp. Under tolv veckor jobbar vi hårt med att stötta ungdomarna i deras personliga utveckling och förbereder dem för jobb eller studier, säger projektledaren Annica Kurtsson. Läs mer: helsingborg.se/projektstark facebook.com/projektstark helsingborg.se/hantverksjobb Praktiskt lärande på arbetsplatsen – I Hantverksjobb handlar det om praktiskt lärande i arbetslivet under fem månader. Våra lärlingar lär sig jobbet direkt på arbetsplatsen av en handledare från företaget. Vi har också breddat definitionen för vad som är ett hantverksjobb. Det handlar inte bara om snickare utan om många olika typer av praktiskt arbete, berättar projektledaren Maria Hällstig. Rekryterande företag Både Stark och Hantverksjobb vänder sig framförallt till företag och organisationer som behöver rekrytera. Hittills har 46 (35%)ungdomar i Stark fått jobb och 38 (29%) gått vidare till studier. I Hantverksjobb har till och med september i år 52 ungdomar fullföljt utbildningen. 35 av dem har fått jobb och tre har gått vidare till studier. Många har dock hoppat av projektet. Det finns därför stora utvecklingsbehov när det gäller metoden under resterande del av projektet. Fakta Hantverksjobb Fakta Stark Helsingborgs stad/utvecklingsnämndens förvaltning är projektägare och samarbetar med Bjuvs kommun, Höganäs kommun, Landskrona stad, Ängelholms kommun, Arbetsförmedlingen, Helsingborgs Hantverksförening, Företagarna i Helsingborg, Bjuv, Höganäs, Landskrona, Ängelholm, Företagarna SYD och Region Skåne. Helsingborgs stad/utvecklingsnämndens förvaltning är projektägare och samarbetar med Bjuvs kommun, Höganäs kommun, Landskrona stad, Arbetsförmedlingen, Nyföretagarcentrum och CSR Syd (Corporate Social Responsibility). Projekttid: 2012-02-01 – 2014-06-30 Projektbudget: 19 118 475 kronor Projekttid: 2011-08-01 – 2014-06-30 Projektbudget: 9 665 801 kronor www.helsingborg.se Stockholms stad mot en evidensbaserad praktik i socialtjänst – Socialtjänsten ska utvecklas mot en evidensbaserad praktik, och nyutexaminerade socionomer ska känna sig trygga och väl introducerade på sina arbetsplatser, säger Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad. Å r 2012 startade ett kompetensutvecklingsprojekt inom den sociala barn- och ungdomsvården med medel från Europeiska socialfonden. Socialförvaltningen leder arbetet med att utveckla en modell för kontinuerlig kompetensutveckling för socialsekreterare och chefer inom barn- och ungdomsvården, med syfte att skapa en lärande organisation. Tillsammans med forskare i Stockholms Socialtjänstakademi har idéer för en praktiskt tillämpad utbildning mejslats fram. Utbildningen bygger på arbete med fallbeskrivningar där man sätter ord på sammanvägningen av kunskapskällorna i den evidensbaserade praktiken. Dessa fallbeskrivningar ligger till grund för vidare kompetensutveckling för chefer, socialsekreterare och utförare för att ge en fördjupad kunskap i hur man i myndighetsutövningen kan tillämpa den evidensbaserade praktiken. – Socialtjänsten måste utvecklas till en mer lärande organisation med fokus på kontinuerlig kunskapsuppbyggnad som tillhandahåller professionella utvecklingsmöjligheter och belönar praktiknära forskning, driven av de egna medarbetarna, framhåller socialborgarrådet. För att stödja utvecklingen av en lärande organisation ingår ett ledningsprogram som utgår från Sveriges Kommuner och Landstings koncept, ”Leda för resultat”. Projektet har även uppdraget att skapa ett praktik- och traineeprogram för socionomstudenter med syfte att minska glappet mellan utbildning och yrkeslivet, och på så vis skapa tryggare och mer erfarna nyutexaminerade socionomer. Projektet har arbetat fram programbeskrivningar för att beskriva vilka kunskaper och färdigheter en trainee bör inhämta och öva på under sin traineetid för att kunna omsätta teorierna i den evidensbaserade praktiken till det praktiska arbetet. stockholm.se Socialtjänsten måste utvecklas till en mer lärande organisation med fokus på kontinuerlig kunskapsuppbyggnad. ➜ Anna König Jerlmyr, socialborgarråd i Stockholms stad. 10 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons äldreomsorg – Med en åldrande befolkning blir det allt viktigare att utveckla arbetsplatser som kan stimulera medarbetarnas kommunikationsförmåga och lärande i arbetet. Det säger Kerstin Sjösvärd, huvudprojektledare för ESF-projektet ArbetSam. Storsatsning på språk gav bättre omsorg P rojekt ArbetSam är ett ESF-projekt inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar. Projektet har på ett mycket lyckosamt sätt visat hur arbetsplatslärande och utbildning kan höja kvaliteten i välfärden. – Tidigare skickade man i väg personal på kurser och utbildningar utan att egentligen uppnå önskat resultat. Det har visat sig att skolans värld ofta är för långt från arbetsplatsens verklighet för att kunskaperna ska bli bestående, säger Kerstin Sjösvärd. Hon menar att en viktig framgångsfaktor för ArbetSam har varit samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv. ArbetSam avlöste det tidigare projektet SpråkSam, som fokuserade på språket. SpråkSam vände sig till personal med svenska som andraspråk. Genom projektet fick deltagarna möjlighet att utveckla både sina yrkeskunskaper och sitt yrkesspråk. ArbetSam är en fortsättning på SpråkSam, men här har även deltagare med svenska som modersmål kunnat vara med. I båda projekten har utbildningen ägt rum på arbetsplatsen och kursplanen har anpassats till arbetsplatsens ■ Kerstin Sjö specifika behov. svärd, huvudprojektledare för ESF-projekAlla torde vara tet ArbetSam. överens om att äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Behovet av äldreomsorg ökar, och således också behovet av kompetent personal. Högre krav ställs från de äldre, samtidigt som samhället har ökade krav på kvalitet, yrkeskunnande, effektivitet – och inte minst på att behärska svenska i tal och skrift. – Målet inom ArbetSam har varit att stärka de anställdas kompetens, i synnerhet de som riskerar att slås ut på grund av bristande utbildning och språkkunskaper, säger Kerstin Sjösvärd. Det unika med ArbetSam är alltså att utbildningen har ägt rum på arbetsplatsen med lärare från både Komvux och SFI, samt att hela arbetsplatsen varit engagerad i lärandet. Med hjälp av engagerade chefer, språkombud och reflektionsledare har alla på arbetsplatsen involverats. – Språk lärs in i ett socialt sammanhang. Både den som ska lära sig och de som redan kan har ett ansvar för språkutvecklingen, säger Kerstin. Men istället för en färdig mall för utbildningen har man börjat med att kartlägga behoven på arbetsplatsen och hos de enskilda individerna. Först därefter har lärarna tillsammans med enhetschefer, arbetat fram en utbildningsplan. Det har gjort det möjligt att lyfta de ämnen som är aktuella på arbetsplatsen, som till exempel bemötande, måltidssituationen, demens eller kommunikationen och samarbetet med anhöriga. – Vi har uppnått bra resultat ■ ArbetSams lärare skapar motivation hos deltagarna genom att arbeta med teman som utgår från arbetsvardagen. Foto: Lars Bergström när det gäller allt från språkutveckling och yrkeskunskaper till motivation för fortsatta studier. Det har visat sig vara ett lyckokast att kombinera vård- och språkutbildning med verksamhetsutveckling, säger Kerstin Sjösvärd. Det är inte bara kvaliteten och kompetensen som höjts. Minst lika viktigt är att självkänslan, trivseln och arbetsglädjen har ökat inom personalgruppen. – När stämningen på arbetsplatsen blir bättre får det givetvis positiva effekter även för omsorgstagarna, säger Kerstin Sjösvärd. Även om projektet nu går mot sitt slut kommer de metoder för arbetsplatslärande och språkutveckling som utvecklats inom ArbetSam att leva vidare. Insikten om hur viktigt det är med ett kontinuerligt lärande i jobbet har slagit rot inom äldreomsorgen i kommun efter kommun runt om i landet. Därför är intresset för projektet på topp. – Det finns en förståelse på Metoderna exporteras till Europa ArbetSams metoder går nu på export med hjälp av EU:s Leonardo da Vinci-program. Projektets metoder ska spridas och anpassas till andra EU-länder i samarbete med utbildningsanordnare och andra intressenter i England, Tyskland, Spanien och Belgien. Det nya projektet drog igång i oktober och är ett av åtta svenska projekt som beviljats pengar ur fonden. Men redan innan projekt starten översattes en stor del av det material som växt fram ur projekt ArbetSam. Bland annat handlar det om en handbok för lärare och en anpassning av Europarådets språkskala till arbete inom omsorgen. – Det känns som ett stort genombrott att ArbetSam blivit uppmärksammat utomlands och att det nu får en fortsättning i Europa, säger projektledaren Kerstin Sjösvärd. Huvudprojektägare för det nya projektet TDAR, Transfer and development of ArbetSam’s results, blir Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Från Sverige kommer även Äldre- och handikappförvaltningen i Lidingö stad och Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholms stad att delta. ● π Det känns som ett stort genombrott att ArbetSam blivit uppmärksammat utomlands. ●●● om arbetsam ➜ Har uppnått en rad goda resultat: Verksamheter har utvecklats – i vissa fall revolutionerats. Personalen har höjt sin språk- och yrkeskompetens. Många kursdeltagare vittnar om ökad självkänsla och engagemang i arbetet. ➜ Mats Svegfors, tidigare landshövding och chefredaktör på Svenska Dagbladet, säger att ArbetSam är något av det intressantaste som hänt på mycket länge. En framgångsfaktor är det nära samarbetet mellan vuxenutbildning, SFI och omsorgens olika verksamheter. ➜ Går nu in i implementeringsfasen med förhoppningen att ArbetSams metoder ska tas över av ordinarie verksamheter i kommuner och företag. alla nivåer för hur viktigt det är med språkutveckling för vuxna och vad som krävs för att lära sig yrket, säger Kerstin, som börjar skönja en förändrad syn på inlärning och en mer positiv syn på utbildning. – Det har varit fantastiskt roligt och inspirerande att få leda ett så stort och omdanande projekt. Det jag nu önskar är förstås att ArbetSams metoder blir en självklar del i det reguljära utbildningssystemet. Att det kommer att ske på sikt är jag ganska säker på. ● ArbetSam ➜ Utbildningsprojekt inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättningar. Projektet startade år 2011 och går nu mot sitt slut. ➜ Utbildningen har skett på arbetsplatsen där vardagslärande kombineras med formella utbildningsinsatser från Komvux och SFI – Svenska för invandrare. ➜ 10–15 anställda i varje grupp har haft lektioner tre timmar i veckan på betald arbetstid under tre–fyra terminer. ➜ Syftet har varit att utveckla lärande och språkutvecklande arbetsplatser och att stärka de anställdas kompetens, i synnerhet de som annars riskerar att slås ut på grund av bristande språkkunskaper och utbildning. ➜ Projektet har utbildat 90 språkombud och lika många reflektionsledare som stöttar och stimulerar språkutveckling och lärande på arbetsplatsen. ➜ Har inkluderat cirka 90 arbetsplatser i sex kommuner i Stockholmsregionen, fem stadsdelar i Stockholms stad och fem privata vårdföretag. Cirka 800 personer har erbjudits skräddarsydda utbildningar som ska höja kompetensen och utveckla verksamheten. Antalet anställda som berörs av projektet är dock betydligt högre – 3 500 personer. ➜ Projektägare: Lidingö Stad som driver projektet tillsammans med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. ➜ Har finansierats av Europeiska socialfonden – ESF. Budgeten är 35,7 miljoner kronor. 11 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Arbetslivskontoret DE FYRA FASERNA I K2-METODEN 1. P L AN ER IN G KR YT ER I NG DN I Södertälje pågår mellan oktober 2012 och juni 2014 ett stort strategiskt arbetsmarknadsprojekt medfinansierat av Europeiska socialfonden. Projektägare är arbetslivskontoret, Södertälje kommun. . 4 IL TB 3. U Total budget: 72 mkr Offentlig finansiering: 41 mkr ESF-finansiering: 31 mkr Projektägare: Södertälje kommun, arbetslivskontoret Kontaktuppgifter: [email protected] IN E TA G 2. R E FAKTA: K2 B L E RI N G Målet är att 50 % av målgruppen ska nå egen försörjning genom projektet. Från utanförskap till innanförskap Det är tidig morgon i projekt K2:s lokaler i stadsdelen Hovsjö i Södertälje. n Företagare från Södertälje har samlats för att diskutera hur mångfald i arbetslivet kan utveckla deras affärer. Här blandas stora och små företag men här sker också ett möte mellan kulturer. I möteslokalen har de typiskt svenska företagarna slagit sig ner vid scenen. Men var är företagarna med utländsk bakgrund som Södertälje har så många av? Under den första programpunkten smyger de sig in, slår sig ner längst bak i lokalen, avvaktande, med viss distans. När Tommy Söderberg, den gamla landslagstränaren för svenska fotbollslandslaget som nu arbetar med integrationsfrågor för ICA-förbundet, börjar prata händer något. Söderberg pratar om vikten av att samla laget, om att vinna är något man gör tillsammans, om att ett lag består av personer vars individuella talanger erkänns. Då reser sig företagarna längst bak i lokalen och sätter sig med de andra företagarna framme vid scenen. Deras förflyttning illustrerar på ett konkret sätt hur två olika grupper av företagare från Södertälje samlas kring en gemensam utmaning; hur medborgare i Södertälje som befinner sig i ett utanförskap kan bli en resurs för företagen i Södertälje. K2 handlar om att skapa möten med potentiella arbetsgivare och erbjuda dem en metod att pröva kompetensen hos enskilda samhällsmedborgare som de annars inte sett som en resurs. Deltagarna i projektet ges i sin tur möjlighet att få en lärlingsanställning hos de arbetsgivare som K2 samarbetar med. Företagen grupperas i olika branschspår där K2 har identifierat vilka krav de olika branscherna har i sina rekryteringar. Under lärlingsanställningen får deltagarna därför kompletterande utbildning en dag i veckan för att bli anställningsbara i respektive bransch. Projektet säkerställer i samarbete med Arbetsförmedlingen och andra utbildningsaktörer att den lärlingsanställde efter avslutad lärlingsanställning har den kompetens som arbetsgivarna kräver. K2: HUVUDMÅL • Genom K2 anställer företag lokalt och regionalt i högre utsträckning målgruppen och ser dessa som en resurs i företagets växande. • Målgruppen verkar från en tryggare arena och ser en hållbar yrkeskarriär. • Genom K2 har intressenterna fått en ökad medvetenhet kring utanförskapets mekanismer. • Genom K2 har sociala klausuler blivit en naturlig del vid all kommunal upphandling. den svenska arbetsmarknaden. Sex av åtta deltagare har efter sin tid som lärlingsanställda på ICA Maxi fått jobb. Andra framgångsrika samarbeten berättar samma historia. Lidl har sex lärlingsanställda som redan är garanterade jobb när de slutar i november. Genom att ge deltagare bussförarutbildning har alla lärlingar på Nobina fått jobb. Nio av tolv har fått jobb på Grekiska Kolgrillen och åtta av elva kommer att få jobb på städföretag. K2 har också i samarbete med lokala företagare anordnat en trädgårdsutbildning där 21 personer får möjlighet att etablera sig som odlare och försäljare av ekologiska grönsaker. Genom att utgå från företag med rekryte- ringsbehov och erbjuda dem K2-metoden som en modell för praktik och kompetensutveckling bidrar K2 till att skapa nya vägar in för samhällsmedborgare som står långt från arbetsmarknaden. Eller som de sa den där morgonen uppe i Hovsjö, att kunna gå från utanförskap till innanförskap genom att göra företag och människor delaktiga. ICA Maxi i Södertälje är ett av de företag som samarbetar med K2 kring sin kompetensförsörjning. Resultatet av samarbetet kan läsas som en berättelse om en väg in på FÖR MER INFORMATION, KONTAKTA: [email protected] 12 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons äldreomsorg På Bromma utförarenhet har tio utlandsfödda personliga assistenter läst vård- och omsorgskunskap samtidigt med svenska som andraspråk. Resultatet har inte låtit vänta på sig. – Från en nästan obefintlig dokumentation dokumenterar idag alla. Deltagarna har blivit mer självsäkra och professionella, säger Sanna Selling, gruppchef. Förut drog sig Najla Elkhabir för att kontakta sin chef. Nu ringer hon gärna om det är något hon behöver veta eller reda ut. Vård- och svenskutbildning satte fart på dokumentationen B romma utförarenhet för personligt stöd har 135 anställda. 75 procent av de personliga assistenterna har annan härkomst än svensk. De gör alla ett mycket bra jobb, men samtidigt kan språkbristen sätta käppar i hjulet. Speciellt tydligt är det när det gäller kravet på dokumentation. – För mig som inte har svenska som modersmål är det svårt att få bokstäverna på rätt plats. Det är också svårt att veta vad man kan skriva och vad man inte får skriva, säger Najla Elkhabir. Liksom många av hennes utlandsfödda kollegor har hon ofta hittat ursäkter för att slippa att skriva. Men efter att Najla tillsammans med nio kollegor deltagit i projekt ArbetSam lossnade det. I projektet fick deltagarna läsa vård- och omsorgsgymnasiets kurs i specialpedagogik samtidigt som de arbetade med svenska språket en halv dag i veckan. Kursen fokuserade dels på de diagnoser som brukarna har, dels på dokumentation. Vårdläraren samarbetade med en lärare i svenska som andraspråk. Språkläraren belyste och redde ut de språkliga svårigheterna. – Vi fick jättebra stöd. Därför känns det inte alls lika ångestfullt att dokumentera nu, säger Najla. I det dagliga arbetet får Najla och hennes kollegor också stöd av ett språkombud. Vid behov samlas en grupp på kontoret för att gå igenom alla klottriga daganteckningar ■ Sanna Selling, i block och på gruppchef på Bromma utförar postit-lappar. enhet. Gruppen dis- Notiser! 342 Så många miljoner kronor har Arbetsförmedlingen fått till projekt. ■ 75 procent av de personliga assistenterna i Bromma är födda utomlands. För att underlätta studierna för deltagarna arbetade vårdlärare och SFI-lärare tillsammans under lektionerna. Foton: Lars Bergström kuterar vad som ska föras över i dokumentationen och hur man ska formulera sig. – Att dokumentera är nödvändigt för att vi ska kunna se händelser och mönster. Det är så vi upptäcker om någon insats är felaktig, säger Sanna. Sanna har också blivit medveten om hur hon själv använder språket. Ofta utrycker hon sig med byråkratiska uttryck, som till exempel i verksamhetsplanen. Men målgruppen är inte alltid politiker och tjänstemän. Planen riktar sig ju lika mycket till medarbetarna. För att den ska vara begriplig π Att dokumentera är nödvändigt för att vi ska kunna se händelser och mönster. Det är så vi upptäcker om någon insats är felaktig. tog Sanna hjälp av enhetens två språkombud. Lika viktigt som den skriftliga förmågan är det talade språket. Kristina Engberg är en av enhetens två reflektionsledare. Varannan vecka leder hon reflektionssamtal där assistenterna får öva ”vårdsvenskan”, det fackspråk som används för att lösa problem och ge individuell omsorg. I samtalen kan deltagarna koppla skolans kunskap till egna erfarenheter. – Att vara personlig assistent är ett enmansarbete. Det finns mycket som är oklart: Är brukarens bostad ett hem eller en arbetsplats? Hur förhåller man sig till en anhörig som också är vårdare? Frågorna är många och ofta finns det inget rätt eller fel. Därför behöver vi tid att prata med varandra. I samtalen upptäcker vi möjligheterna, säger Kristina. ● Arbetsförmedlingen har fått mest ● Bland projektägarna är Arbetsförmedlingen den organisation som fått mest pengar till projekt, 342 miljoner kronor. Därefter följer Stockholms stad med 212 miljoner och Försäkringskassan med 183 miljoner kronor. Flest beviljade projekt har Göteborgs Stad med 31 stycken på totalt 182 miljoner kronor. ● Projekten har nått rätt målgrupper – I Programområde 1 är målet att nå 240 000 deltagare, varav 205 000 med inriktning mot kom- petensutveckling för att möta nya krav i arbetslivet, 20 000 i projekt som syftar till att motverka diskriminering samt 15 000 i projekt med syfte att öka kunskapen om hur långtidssjukskrivningar kan undvikas. Samtliga dessa mål har uppnåtts. – I Programområde 2 är det totala deltagarmålet 75 000, varav minst 15 000 deltagare ska vara utrikes födda, 15 000 ungdomar och 10 000 långtidssjukskrivna. För PO 2 är samtliga deltagarmål uppnådda utom målet för långtidssjukskrivna. ArbetSam på Kvalitetsmässan ➜ Onsdag 20 november, kl. 10.40–12.00, seminarium 72. Mellan kl. 13.00 och 16.00 samma dag kan du möta oss och få material från projektet i ESF:s monter. Mer info: www. kvalitetsmassan.se ➜ ArbetSams slutkonferens äger rum torsdag den 12 december i Stockholm. Konferensen vänder sig till dig som är beslutsfattare eller chef inom utbildning och vård- och omsorg. Mer info: www.lidingo.se/arbetsam Utrikes födda vanligt bland projektdeltagarna ● Nästan 365 000 personer har deltagit eller deltar i socialfondsprojekten. Det är något fler kvinnor än män, 54 mot 46 procent. Bland kompetensutvecklingsprojekten är andelen utrikesfödda jämförbart med andelen i riket. Men i projekt för ökat arbetskraftsutbud är andelen utrikes födda överrepresenterade. Det gäller dock inte för de yngsta deltagarna. Bland ungdomar är i stället inrikes födda överrepresenterade. annons 13 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel Målchans för Färre byten och färre avhopp i gymnasieskolan. På två år har satsningen VINNA bidragit till att vända en negativ trend och hjälpt ungdomar till en tryggare framtid. - Vi har i flera år pratat om antalet avhopp och att de måste minska, men det är först nu det har hänt. Det säger Mikael Cederberg, förbundschef för Jämtlands Gymnasium, apropå satsningen VINNA. Läsåret 2012/2013 nästan halvera- des antalet avhopp jämfört med året före. Läsåret 2013/2014 ser det ut att bli betydligt färre byten vilket sannolikt också betyder färre avhopp. Mikael Cederberg konstaterar att VINNA hittills lyckats väldigt bra: - De resurser som satsats och insatserna som genomförts har helt klart haft en positiv påverkan. Projektet i sig har också bidragit till att vi har haft ett ökat fokus på frågan inom organisationen. VINNA startade våren 2012 med syfte att testa olika metoder och modeller för att minska risken för avhopp inom gymnasieskolan. Målsättningen är att bygga en nationell modell för hur skola och samhälle tillsammans kan arbeta med frågan. En stor del av insatserna har riktats mot de inackorderade eleverna och de elever som pendlar till skolan. Tillsammans med studieförbund och näringsliv har VINNA ordnat aktiviteter på fritiden. På VINNA-verkstan får eleverna strukturerad handledning och individuella studieplaner där exempelvis studiebesök och praktik kan ingå. Nyligen påbörjades ett försök med Wide, en virtuell idélåda på nätet för ökad elevdemokrati och elevinflytande. Arbetslag och mentorer har fått träna på bemötandet och arbetet med att utveckla metoder för ökad samverkan mellan skola, näringsliv och arbetsmarknad har påbörjats. www.vinna-ostersund.se Utmaning som metod Motala kommuns ESF- projekt MODD står för Motivation Omvärld Delaktighet Demokrati och är en utveckling av Ung Resurs, en sektorövergripande samverkan mellan socialtjänst, skola och arbetsmarknad. Största medfinansiären är Samordningsförbundet och start var augusti 2012. Utvecklingsprogrammet vänder sig till personer 16–30 år som vill utmana sig själva och upptäcka att man kan mer än vad man tror. Drygt 80 procent av ungdomarna som startat i MODD har inte avslutat gymnasiet, många inte grundskolan. Behoven är mångfacetterade och ungdomen har ofta levt i många år utan regelbunden aktivitet och struktur. Genomsyrande perspektiv i MODD är ”vad kan du göra för andra och andra för dig”. Under 24 veckor uppdelat i tre steg jobbar ungdomarna i mindre grupper om max 20 personer, två mentorer per steg. Varje steg avslutas med en utmaning på lokal, nationell eller transnationell nivå för att stretcha sin bekvämlighetszon och definiera sin egen utmaning i utmaningen. Steg ett ”du fixar det” fokus på aktivitet som stärker, motiverar, ökar hälsa och välbefinnande. Steg två ” vi fixar det” utåtriktat nätverkande aktiviteter mot före ningar för att bidra i olika volontära insatser. Kunskap om arbetsmarknad, utbildning, socialt entreprenörskap inhämtas på olika sätt. Steg tre ” jag fixar det” praktisk orientering där man får prova på folhögskolestudier och arbetsliv. För att synliggöra ungdomarnas icke formella lärande under projekttiden använder sig MODD av EU:s åtta nyckelkompetenser och en utveckling av ”youthpass” som kompetensbevis. Då många av ungdomarna har dålig erfarenhet av sin skoltid och sin förmåga att lära sig har processen fram till kompetensintyget en stark effekt på självförtroende och självkänsla. Dokumentet delas ut under högtidliga former inför mentorer och styrgrupp då den unge fullföljt sin planering i MODD. Utmaning som metod är inspirerad av ”adventure based theraphy” men med mycket individuell prägel. Den största utmaningen vid projektslut kan för någon vara att våga åka buss, klappa en orm eller prata inför grupp. Utmaning i steg ett brukar oftast handla om liknande. Utmaningen i steg två har varit att vistas och sova ute i naturen i stuga eller tält, ofta utan mobiltäckning. Utmaningen i steg tre genomförs oftast hos partnerorganisationen Cesvot i Florens, då en grupp unga var åttonde vecka åker ner sju dagar för att bidra på en agriculturale samt renovera en fritidsgård. Drygt 50 ungdomar har avslutat MODD, många har gått vidare mot gymnasie- och folkhögskoleutbildning, en del mot Arbetsförmedlingen och en del behöver mer utredning och stöd för att hitta sin väg. Samordningsförbundet Motala-Vadstena Drygt 50 ungdomar har avslutat MODD. Utmaningen i steg två har varit att vistas och sova ute i naturen i stuga eller tält, ofta utan mobiltäckning. www.motala .se/modd 14 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons vinjett Modersmål Antalet personer som inte kan läsa och skriva på sitt modersmål, ökar. Även om forskningen kan visa framgångsrika metoder för att arbeta med gruppen, räcker resurserna sällan. Samtidigt är språk den enskilt viktigaste faktorn för lyckad integration. Börja med modersmålet är rät S FI, svenska för invandrare, är inte utvecklat för människor som inte kan läsa och skriva, säger Leonora Lippig-Singewald, projektledare för ett av Etablering Stockholms delprojekt. ”Rätt steg” som det heter, arbetar med att förkorta vägen till arbete eller vidare studier för dem som kommer till Sverige utan att kunna läsa eller skriva på sitt modersmål. Ofta har de hamnat mellan stolarna. Leonora Lippig-Singewald menar att problembilden är komplex. Bland annat skulle de SFIlärare som arbetar med gruppen behöva bli bättre på läs- och skriv inlärning för vuxna. Det finns heller inte så mycket kunskap om hur man arbetar med den här problematiken. Den forskning π Vi har fokus på individen och tydliga mål som underlättar undervisningen när eleverna befinner sig på olika nivåer. som finns pekar på att, ska man lära sig läsa och skriva, då bör man börja på sitt modersmål, säger hon. Men få skolor i Sverige har de resurser som krävs. Genom ESF-projektet Etablering Stockholm kunde Leonora Lippig-Singewald och den skola hon arbetat på sedan 2007, SFI Västerort, utveckla kompletterande metoder för att snabba på vägen till arbete för elever som går SFI:s studieväg 1. De har mellan noll och fem års skolgång från hemlandet. – Vi arbetar framförallt kommunikativt och är ett komplement till SFI med inriktning mot praktiskt vardags- och arbetsliv i språkinlärningen. Vi har fokus på individen och tydliga mål som underlättar undervisningen när eleverna befinner sig på olika nivåer, förklarar hon. Kommunikativ kompetens i svenska, att kunna berätta om sina färdigheter för arbetsgivare i CV och intervju, och att ha grundläggande datakunskap är några av målen. Här behövs modersmålsstöd. Lärarna verkar ■ Leonora även som menLippig-Singewald, projekttorer och vägleledare för ett dare. av Etablering – På JärvaStockholms fältet där skolan delprojekt. har sitt upptag”Rätt steg” ningsområde har somalisktalande personer haft störst behov, så vi började med att fokusera på dem. Det finns i och för sig inget mervärde i att fokusera på en etnisk grupp, det är utbildningsbehovet och språkutvecklingen i sig som har varit viktig. Fyra femtedelar av projektdeltagarna är kvinnor, alltså de som sällan får utbildning i sitt hemland. 60 procent kunde varken skriva eller läsa på sitt moders- mål då de började på SFI. Att dessa kvinnor och män inte lär sig svenska får inte bara samhälleliga konsekvenser. – Vuxna invandrare som inte lär sig språket förlitar sig på att deras barn tolkar som då får ett ansvar de inte ska behöva ta. Det blir lite av en upp- och nervänd värld, föräldrarna förlorar auktoritet och det blir svårare för dem att vägleda barnen, ge dem tips om utbildningsmöjligheter och ta del av information från skolan, myndigheter och samhället. För att korta vägen till arbete, jobbar projektet med att koppla samman SFI med samhälle och arbetsmarknad. Med hjälp av modersmålsstödjare kan de diskutera djupare vad deltagarna anser sig behöva för att komma snabbare framåt. – Om vi hade jobbat på svenska hade det varit svårt att ha ett innehåll mot hälsa, samhälls- och arbetsliv, eftersom man som ny- anländ inte har orden att beskriva vad man vill och behöver på det nya språket. Genom att jobba med termerna på svenska och på modersmålet parallellt kopplar vi innehållet till deras egna behov, säger Leonora Lippig-Singe wald. Projektet har utan tvekan varit framgångsrikt. Nu arbetar man vidare med att implementera det i ordinarie verksamhet. Men att jobba på det här sättet, i samverkande team med en mindre elevgrupp och en extra modersmålslärare, kostar pengar. Ändå menar Leonora Lippig-Singewald att det här är framtidens sätt att arbeta. – Nu för tiden handlar allt om pris. De som pressat priserna mest vinner upphandlingarna. Ingen granskar kvaliteten. Vi måste vända båten, i synnerhet de här människorna måste få adekvata målgruppsanpassade insatser tidigt, annars riskerar det att kosta mer i framtiden. ● Sociala företag – en dörröppnare till arbetslivet Rieada Ibrahem och Akhter Aref är två av dem som driver Café Tellus, ett socialt företag som startat genom Coompanion. Sedan Rieada kom från Irak år 2000 har hon studerat SFI och varit mammaledig. – Min dotter är så stolt när hon berättar att hennes mamma jobbar på kafé, säger Rieada. 2012 startade företaget och nu är fyra av kvinnorna anställda. – Vi bestämmer tillsammans och hjälper varandra. Om någon måste vara hemma för att barnen är sjuka, ställer vi andra upp. Vi har blivit som en familj, säger Ahkter. I Coompanions inkubator för socialt företagande, Sfinx, får Tellus och de andra nya företagen bland annat utbildning, mentor, affärsidé, lokal, stöd av hälsopedagog och hjälp med styrelse. Sedan starten i december 2012 ryms ett tiotal affärsidéer, som kommit olika långt, i Sfinx. – Det är ofta en lång väg från idé till etablering av sociala företag. Det behövs en tillräckligt bra affärsidé och mycket stöd till dem som ska starta. De går oftast från en position långt ifrån arbetsmarknaden. Förutom inkubatorn, använder vi därför franchising, säger Sven Bartilsson, koordinator på Coompanion Göteborgsregionen. Vi jobbar med social franchising eftersom sociala företag har sociala mål – att skapa arbete för dem som inte har. Le Mat B&B Christian Lindström arbetar på Le Mat B&B i Göteborg. Sedan tidigare finns Le Mat även i Karlstad och ett Le Mat planeras även i Luleå, med hjälp av social franchising. Genom social franchising kan de som vill starta ett socialt företag använda en affärsidé som redan är beprövad och få del av de erfarenheter och det nätverk som behövs för den specifika idén. På det viset sänks tröskeln. Sfinx och social franchising är effektiva metoder för att ge sociala företag en trygg start. Det sparar mycket pengar att människor kan lämna försörjningsstödet och andra bidrag. Men framförallt innebär det att fler människor blir delaktiga i arbete och gemenskap under trygga och värdiga former, säger Sven Bartilsson. Coompanion Göteborg www.goteborgsregionen.coompanion.se [email protected] 031 - 744 01 60 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons 15 ätt väg ●●● fakta Rätt steg ➜ Projekt att förkorta vägen till arbete eller vidare studier för dem som kommer till Sverige utan att kunna läsa eller skriva på sitt modersmål. ➜ Under projektets två första år hade 81 personer varit inskrivna och inskrivningstiden hade nästan halverats i jämförelse med riksgenomsnittet. ➜ Bland annat hade 12 gått vidare till arbete och 15 till SFI c-nivå, varav fyra gick vidare till yrkesförberedande kurser. Dessutom har åtta, av totalt 13 i Stockholms stad, fått SFI-bonus för att ha klarat både a- och b-nivån inom ett år. ■ Den forskning som finns visar att om man ska lära sig läsa och skriva, då bör man börja på sitt modersmål. Foto: istockphoto.com 16 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Politikern ➜ Eva Nypelius (C) 51 år ● Kommun/regionpolitiker på Gotland. Regionstyrelseledamot för Region Gotland och ersättare till förbundsstyrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting. ● Ordförande i Temagrupp Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp, som drivs av arbetsgivarföreningen KFO och finansieras av Europeiska Socialfonden. Mer flexibilitet i strukturfonderna Fondöverskridande projekt och samordnad administration för strukturfonderna är de två viktigaste delarna för att bättre kunna nyttja socialfondsmedel, menar kommunpolitikern Eva Nypelius (C). V i har träffats för att prata om Socialfonden, social ekonomi och politik. Eva Nypelius har varit politiker sedan unga år och har så länge hon kan minnas haft ett stort intresse för att vara med och utveckla samhället. Hon är idag ledamot i Gotlands regionstyrelse, suppleant i SKL:s styrelse och sedan drygt ett år tillbaka ordförande i Temagrupp Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp. – Jag vill bygga ett samhälle som är bra för alla och centern är det parti som har den bästa politiken för hela landet. Olika delar av Sverige behöver olika lösningar, det tycker jag att Centerpartiet fångar på ett bra sätt, säger hon. 3 Socialt företagande har ben i minst tre departement; näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Som kommunpolitiker kommer Eva Nypelius i kontakt med de allra flesta frågor, men skolpolitik ligger henne extra varmt om hjärtat. Likaså social ekonomi, en fråga hon började arbeta med för många år sedan då hon var ordförande i Kooperativ utveckling på Gotland. Något hon nu fortsätter att arbeta med genom sin ordförandepost i Tema Entreprenörskap och företagandes strategiska styrgrupp. – Samtidigt som de sociala företagen blir fler och fler, och engagerar fler och fler, finns mycket okunskap kvar. Politiker och tjänstemän vet inte hur de kan driva på utvecklingen genom exempelvis upphandling med sociala krav. Den sociala ekonomins största problem är att det saknas strukturer. Att få in upphandlingsutredningens skrivningar i kommunernas policydokument är en milstolpe, men det är också en fråga om samordning. – Socialt företagande har ben π Jag vill bygga ett samhälle som är bra för alla /…/ Olika delar av Sverige behöver olika lösningar. – För att kunna utnyttja socialfondsmedel på bästa sätt krävs mer flexibilitet i strukturfonderna, säger gotländska centerpolitikern Eva Nypelius. Foto: Johanna Senneby ■ i minst tre departement; näringsliv, arbetsmarknad och utbildning. Här är det lätt att hamna i stuprörstänkande, därför måste vi hitta ett tydligare samarbete mellan departementen för att få till strukturer som exempelvis lagstiftning för socialt företagande, menar Eva Nypelius. Människor som står långt ifrån arbetsmarknaden behöver extra stöd för ta sig tillbaka. Men inte bara individuellt – det handlar lika mycket om att de olika systemen, främst inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, ska klaffa. Här behövs också strukturer som fungerar lika över hela landet. – För att undersöka och skapa dessa strukturer kan Socialfonden vara bra. Vi har flera framgångsrika projekt som drivs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Finsam – där de hittar gemensamma lösningar som underlättar vägen tillbaka för människor som står utanför arbetsmarknaden. Men, för att kunna utnyttja socialfondsmedel på bästa sätt krävs mer flexibilitet i strukturfonderna. Exempelvis är det inte hållbart att ha pengar kvar i ett program som inte kan användas, betonar Eva Nypelius. – Man skulle också tjäna både tid och pengar på att samordna administrationen för strukturfondsprojekten, samt kunna ha fondöverskridande projekt som att bygga en väg med regionalfondsmedel, och anställa människor i ett socialfondsprojekt. Den flexibiliteten skulle underlätta för projektägare att arbeta proaktivt. Ett annat förslag Eva Nypelius har är att ge blivande projektägare en chans att påverka utlysningarna och därmed göra projekten mer behovsbaserade. – Jag tror att behovsbaserade projekt har lättare att stärka och förändra de sociala systemen. Det skulle också göra fonden mer flexibel. Bara inom nuvarande programperiod har vi gått ige- nom två lågkonjunkturer och det påverkar ju självklart behoven. Den ekonomiska krisen som svallat över Europa har Gotland klarat relativt bra. Näringslivsutvecklingen har fortsatt och arbetslösheten har inte skenat i väg. – Men vi har en hög ungdomsarbetslöshet och många unga som flyttar ut. Det är bra att de tar chansen att lära sig nya saker, men förhoppningen är att de ska komma tillbaka och då är ett gott företagsklimat, attraktiva arbetsplatser och goda kommunikationer jätteviktigt. Kompetensutvecklingsprojekt är därför något Eva Nypelius gärna ser mer av i framtiden. – Ledare, tjänstemän och människor som arbetar i sociala företag, alla behöver kompetensutveckling om vi ska kunna skapa ett attraktivt samhälle och erbjuda utveckling i arbetslivet för de i familjebildande åldrar, inte bara 55-plussarna. ● 17 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons – Ungas väg till arbete Unga in är ett nationellt metodutvecklingsprojekt som vänder sig till unga 16-24 år som inte arbetar, studerar eller har någon känd planering, det vill säga ungdomar utanför alla system. Syftet med projektet är att möta unga på deras arenor och inkludera dem i arbete och studier samt att säkerställa strukturer och arbetssätt utifrån målgruppens behov och förutsättningar. En majoritet av ungdomarna i målgruppen har haft problem i skolan och är så kallade NEET. Många av dem har funktionsnedsättningar såsom psykiska och/ eller neuropsykiatriska problem, ibland i kombination med missbruk. Exempel på identifierade framgångsfaktorer är: • Multikompetenta arbetslag bestående av olika funktioner från Arbetsförmedlingen och kommunerna. • Uppsökande verksamhet genom anställda unga marknadsförare med bakgrund från liknande miljöer som målgruppen. • Långsiktiga och förtroendefulla arbetsgivarrelationer. • Holistiskt arbets- och förhållningssätt som utgår från målgruppens behov och förutsättningar. Projektet pågår 2012-06-01 - 2014-05-31 och finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Skellefteå. Projektägare är Arbetsförmedlingen och projektet medfinansieras av Europeiska Socialfonden och berörda kommuner. Ett nära samarbete är etablerat med kommunerna, SKL, Polisen och ideella organisationer samt olika arbetsgivare som t ex ICA AB, Max Hamburgerrestauranger AB och Swedbank AB. Implementeringen av Unga in är påbörjad i ordinarie Arbetsförmedling genom Jobbgarage som är etablerat i Tensta sedan juni 2013. Unga_in_annons_ESF.indd 1 2013-11-04 11:46:13 Kommuner som lockar Hur skapar man en attraktiv arbetsplats? En arbetsplats som lockar när det blir konkurrens om arbetskraften? Det har regionförbundet Östsam, i samarbete med ett antal kommuner i Östergötland, försökt ta reda på i projektet Kompetensväxeln. R egionförbundet Östsam har tillsammans med Boxholm, Kinda, Linköping, Mjölby, Motala, Söderköping, Åtvidaberg och Tranås kommuner gjort en kraftsamling kring de frågorna i det ESF-finansierade projektet Kompetensväxeln, Kompetensförsörjning inför generationsväxling. Våren 2012 genomfördes en enkät bland kommunernas medarbetare för att ta reda på vad de tyckte var bra respektive mindre bra med kommunerna som arbetsgivare. Kommunerna fick positiv respons när det gällde sådant som arbetsmiljö och hälsa, lyhördhet inför förändringar i omvärlden och förmågan att ta vara på människors erfarenhet och kompetens. Däremot tyckte de anställda att kommunerna var sämre på ledarskap, verksamhetsutveckling och i att utveckla lärande arbetsmiljöer. Under 2013 har därför en rad olika utbildningar, med fokus på det som de anställda tyckte att kommunerna kunde bli bättre i, genomförts inom ramen för Kompetensväxeln. Drygt 600 medarbetare, chefer och nyckelpersoner har vidareutbildats, och kommunerna kommer nu att fortsätta arbetet, var och en för sig, med att sprida och vidareutveckla projektresultaten. Målet är att kommunerna ska vara hälsosamma, kreativa, meningsfulla och jämställda arbetsplatser som lockar morgondagens arbetskraft när dagens medarbetare går i pension. Vill du veta mer? ”Svenska k står inför st ommuner o ringar i sam ra förändb den pågåen and med rationsväxlinde genedet är viktig gen, och t rustade för att vi står att möta dessa.” Peter Ingess on kommunchef , i Motala Se www.ostsam.se under rubriken ”Vi arbetar med” och därefter ”Kompetensförsörjning och företagande” och ”Kompetensväxeln”. 18 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons näringsliv – Det behövs strukturer för lärande på arbetsplatsen och en politik som stödjer det, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe, och tar upp frågan med anledning av fackförbundet som projektägare i ESF. – Vi behöver system för arbetsplatslärande till industrin Loket som drar välfärdståget K unniga människor inom industrin är en bristvara och branschen är på god väg att dräneras på ung arbetskraft efter varselvågornas frammarsch. Samtidigt saknas system för kompetensutveckling av människor i anställning, både från företagens och IF Metalls sida. – Människor på arbetsplatsen måste få möjlighet till kompetensutveckling i jobbet. Det gör dem bättre klädda i omställningsprocesser och vi kan bygga starkare företag. Konkurrensen är stenhård, och ska svenska företag klara sig behöver de kunskap, ■ Anders Metall. Ferbe, ordförande IF Foto: Denny Lorentzen Ett trettiotal representanter för IF Metall och personer kopplade till de ESF-projekt som förbundet driver, var i september samlade i IOGT-huset i Stockholm för att diskutera de erfarenheter de fått under åren som projektägare och hur de ser på framtiden. Industrins betydelse för svensk ekonomi är stor. Enligt Anders Ferbe står branschen indirekt för en fjärdedel av jobben i Sverige. Något som förnekas av statsminister Fredrik Reinfeldt. – Han säger att industrin är på väg bort. Jag menar att den är loket som drar välfärdståget och vi behöver en politik som stödjer strukturer för lärande på arbetsplatsen. Vi ska inte konkurrera med låglönejobb, utan med högt kunnande hos produkter och hos människor, betonar Anders Ferbe. Att hantera framtida kompetensförsörjning är en av förbundets centrala frågor de kommande tio till femton åren. Här måste IF Metall ligga i spetsen och Socialfondsmedel kan hjälpa dem på traven. – I ESF-projekt kan vi undersöka hur vi ska skapa arbetsplatser och organisationer som ger människor utveckling och där lärandet blir en del av arbetet. π I ESF-projekt kan vi undersöka hur vi ska skapa arbetsplatser och organisationer som ger människor utveckling och där lärandet blir en del av arbetet. Kompetensutveckling av människor i anställning är i sig inte en fråga på förbundets bord, utan snarare en del av arbetet med att stärka medlemmarnas ställning på marknaden. Därför anser Anders Ferbe att förbundet har ett ansvar för att skapa strukturer ■ Vi ska inte konkurrera med låglönejobb, utan med högt kunnande hos produkter och hos människor. Foto: istockphoto.com för kompetensutveckling och lärande på arbetsplatsen även utanför Socialfondsprojektens ramar. – Att få till en partnerskapsö- verenskommelse kring kompetensutveckling är en del av vår långsiktiga strategi. Våra avtal är för svaga på den punkten och vi vill få till ett stödsystem, exempelvis en bank där företag och individer kan plocka ut pengar för kompetensutveckling. ● Kompetenskortet hittar luckorna Sedan 2011 har Bygg- och järnhandlarnas branschförening drivit socialfondsprojektet Kompetenskort som utvecklat en programvara med samma namn. Med applikationen kan chefer planera kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med den anställde. – Målet är att en betydande del av våra medlemmar snart ska använda sig av kompetenskortet i sina kompetensutvecklingssatsningar, säger Bygg- och järnhandlarnas vd Ulf Gustafsson, som menar att föreningens medlemmar behöver tänka mer strategiskt kring kompetensutveckling. Till deras hjälp har branschföreningen alltså utvecklat programvaran Kompetenskort som hittar personalens kompetensluckor, utbildningar att fylla dem med och snart en lathund till arbetsplats- ■– Vi ska utveckla formerna för arbetsplatslärande och göra lathundar som kan hjälpa företagen på traven – framförallt få in arbetsplatslärande i strukturerna så att kunskapen får ett sammanhang och inte bara blir lösryckta aktiviteter, säger Bygg- och järnhandlarnas vd Ulf Gustafsson. Foto: Sveriges Bygg- och järnhandlareförbund lärande. Allt för att branschen ska bli mer attraktiv, kunna öka lönsamhet och konkurrenskraft samt öka fokuseringen på kompetensfrågor. – Under 2000-talet har vår bransch blivit alltmer konkurrensutsatt. Det som skiljer fackhandlarna från lågpriskanaler är att våra medarbetare är välutbildade, det är där konkurrenskraften ligger, men då måste de också vara välutbildade i verkligheten, poängterar Ulf Gustafsson, som arbetat inom bygg- och järnhandeln sedan 80-talet. Inom utbildning har han engagerat sig under nästan hela sitt yrkesverksamma liv. – Kompetenskortet underlättar för företagen att jobba välstrukturerat, säger han och berättar att han under åren lagt märke till att det som särskiljer framgångsrika företag, är ofta att de arbetar målmedvetet och strukturerat med just kompetensutveckling. I programmet finns 78 branschspecifika kompetenser och beskriv- ningar av dess innehåll. När det är dags för utvecklingssamtal kan chefen plocka ut de kompetenser som är intressanta i sammanhanget. På en skala från ett till fyra anger chefen hur viktiga olika kompe- tenser är, exempelvis behöver en butikssäljare kanske ha en fyra i sälj, men bara en tvåa i ekonomi. Programmet hittar sedan vilka luckor som behöver fyllas och kan tillsammans med den anställde lägga upp en utvecklingsplan. ● ●●● fakta ➜ Alla Bygg- och järnhandlarnas 750 medlemsföretag kommer att få tillgång till dataprogrammet Kompetenskort efter projektets slut år 2014. Idagsläget deltar sju stora företag; Beijer, XL Byggpartner, Fredells, Flinks, Wirströms, SMC och Woody Huddinge. Tillsammans har de runt 700 anställda. ➜ Samtliga företag har en representant som kallas "utvecklingsmotor", ofta personer med tyngre poster som vd eller HR-chef. Det vill säga personer som har mandat att förändra organisationerna. I rollen som utvecklingsmotor ska de implementera processen i sin verksamhet och sprida den till andra organisationer. Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons 19 hållbart arbete ”Hållbart Arbete”, ett projekt som lyfter små och medelstora företag Sedan 2011 bedriver IF Metall Stockholms län, med stöd av Europeiska Socialfonden, ett projekt för kompetensutveckling där ett 30-tal företag deltar. kompetensutveckling och det är klart att det är intresseväckande. Det är inte troligt att man genomfört dessa utbildningar utan projektets stöd. Mycket fokus ligger idag på stora och multinationella företag. Vi är övertygade om att små och medelstora företag är Sveriges tillväxtmotorer. ”Vi hade inte haft möjlighet att genomföra den här utbildningsinsatsen utan projektets hjälp. Möjligen hade vi satsat på ett nytt affärssystem, men det hade inte blivit samma insats för kompetensutveckling inom produktionen.” Stora företag har resurser för att förnya utveckling och tillverkning för överlevnad och fortsatt tillväxt. Det är svårare i ett litet företag, därför har IF Metall Stockholms län tagit på sig ägarrollen för utvecklingsprojektet Hållbart arbete. Några synpunkter om projektet från deltagande företag: ”Projektet Hållbart arbete har bidragit till att vi kan behålla vår position och ta ytterligare marknadsandelar.” Klas Samuelsson vd Frohe AB För Wernedal & Co AB har projektet inneburit en utmärkt möjlighet till Christer Larsson på Wernedal & Co AB Hans Högman Produktionschef Dentatus AB ”Jag tror inte att vi hade tagit de kliven kompetensmässigt eller stolthetsmässigt bland våra mekaniker om vi inte gjort den här insatsen.” John Rönnmark, ledarutbildningen varit en av de bästa kurser han har gått på, vilket gjorde att han fick ökad kännedom om hur man fungerar som människa och att alla människor är olika, vilket gör att man måste bemöta dem på olika sätt. Hans uppfattning var att fler borde få tillfälle att gå kursen. Jörgen Rigert skyddsombud Schneider Electric Buildings AB ”I samband med att vi flyttar blir det möjligt att pröva den nya arbetsorganisationen. Då får vi nytta av den kompetensutveckling man genomgått under de två år som projektet Hållbart arbete pågått.” Björn Fredblad , Villeroy & Boch Gustavberg AB HR-ansvarig på Din Bil Sverige AB ”För vår del har det inneburit att vi kunnat förbättra kompetensen i data, arbetsmiljö såväl bland chefer generellt som övrig personal.” Jessica Lindblad, Villeroy & Boch Gustavsberg AB Skyddsombudet poängterar att hand- Kontaktperson: Cintra Löthén, koordinator Tel. 08-534 816 21 E-post: [email protected] Hemsida: www.hallbartarbete.se Bild från AB Kontaktpressning. Kort om Hållbart arbete • Projektet pågår från första augusti 2011 till 30 juni 2014. • Ägare: IF Metall Stockholms län. • Finansiär: Europeiska Socialfonden (ESF). • Beviljat medel från ESF: 29,7 miljoner SEK. • Drygt 30 deltagande företag med sammanlagt ca 2 400 anställda. • Målet med projektet är: att stärka företag och anställda, genom insatser för arbetsorganisation och kompetensutveckling. Ett projekt som gjort skillnad och lever vidare efter projekttiden ESF-projekt Sigrid i Gävleborg, Dalarna och Värmland kommer under tre år ha 2 500 deltagare. De flesta av dem har haft det riktigt besvärligt att få fotfäste på arbetsmarknaden. Arbetslöshet eller sjukskrivning i många år, avhopp från skolan redan på högstadiet kan vara orsaken. Inkludering är lönsamt I ett öppnare Värmland påverkas attityder och insikter om resurser och kompetens hos varje människa. Att jobba aktivt med inkludering är viktigt och riktigt ur ett humanitärt perspektiv. Det är en samhällsekonomisk vinst med hög återbäring. Områden med lyckad mångfaldspolitik har högre tillväxt, bättre befolkningsutveckling och lägre arbetslöshet än platser där man Marcus Lindberg, handledare, står här med en av våra unga praktikanter, Sanna Andersson. Hon har C-kort och har Foto: Susanne Jobs kört lastbil på Dagab i Dalarna. reser murar. Vi har ambassadörer ute i kommunerna, som skapar möten mellan människor, synliggör olikheter och vidgar innanförskapet. Kostnadseffektiv matchning Näringslivet FalunBorlänge har inom projekt Sigrid stöttat arbetslösa att komma ut i arbetslivet, via arbetspraktik. De är en stor företagsorganisation, cirka 600 medlemsföretag som har bra koll på det lokala näringslivet och bra kontakter och ingångar i branscherna. Arbetet sker i samarbete med Arbetsförmedlingen i Falun, Borlänge, Säter, Gagnef, Leksand och Rättvik. Resultatet visar att över hälften gått vidare till arbete eller studier, nyckeln är närhet och enkelhet. Vi utgår ifrån individen. Vi skapar möjligheter för människor och företag på ett kostnadseffektivt sätt och bidrar till bilden av en attraktiv arbetsmarknadsregion. Samhällsekonomiska vinster Genom att skapa mötesplatser, kon- ferenser, informella möten och seminarier har 4:e resursen lyckats koppla ihop många av de aktörer som är berörda i processen. Ökad grundkunskap om funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden, förståelse för de nationalekonomiska konsekvenserna om vi inte agerar och en vilja att göra hela regionen – Gävleborg – till ett gott exempel med innovativa lösningar, kan göras med utbildning, kultur och näringsliv i privat, offentlig och ideell sektor. 20 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons utbildning vinjett I den idylliska polkagrisstaden Gränna ligger Ribbaskolan med 575 elever från förskoleålder upp till årskurs 9. Lite förvånande kanske att Ribbaskolan var en av de skolor som hade sämst studieresultat i Jönköpings kommun. Kompetens som kollektiv egenskap i skolan D e låga studieresultaten var anledningen till att Barn- och ungdomsnämnden i kommunen för ett par år sedan valde Ribbaskolan som modellskola, när socialfondsprojektet 3O – en modell för kollektiv kompetensutveckling på arbetsplatser skulle starta. Det berättar projektledaren professor Tomas Kroksmark, Högskolan i Jönköping, som är projektägare till 3O. – Vi ställde som krav att hela personalen, nästan hundra personer, skulle delta i projektet, fortsätter han. Det var ett så tydligt budskap att när två av de tre rektorerna inte ville vara med, fick de arbetsuppgifter på andra håll i kommunen och ersattes av två nya. Att den högsta skolledningen var så tydlig i sitt engagemang gav en bra grund för projektets genomförande. 3O 3O står för Omnia omnes omnibus, som är latin och betyder ”Allt till alla överallt.” 3O är en modell för kollektiv kompetensutveckling förlagd till arbetsplatsen. Den vilar på tre ben; input, bearbetning och integrering, som tillsammans ska bära upp den kollektiva, hållbara och integrerade kompetensutveckling som är målet med 3O. – Genom högskolestudier i pedagogik och i samarbete med etablerade forskare arbetar projektdeltagarna med att grunda skolverksamheten i vetenskapligt tänkande, i projektet kallat samproduktion av kunskap. På arbetsplatsen bearbetas den nya kunskapen i grupper om runt sju deltagare där fritidspedagoger och lärare blandas. Bearbetningen syftar ytterst till förståelse för de nya kunskaperna och hur de ska kunna omsättas i skolans arbete. Att denna verksamhet är förlagd till arbetsplatsen är bärande för modellen 3O, enligt Tomas Kroksmark, eftersom det ger en bra grund för att omvandla teori till praktik. Lärarnas ökade kompetens ska skapa en mer attraktiv skola och i förlängningen göra eleverna mer attraktiva på arbetsmarknaden. Ett mål är att samtliga projektdeltagare ska nå en magisterexamen i lärande genom projektet och forskarkompetensen ska underlätta för dem att utveckla undervisningen. Samtidigt som projektdeltagarna har arbetat heltid, har de tillsammans tagit 2092,5 högskolepoäng. Många har därigenom blivit kvalificerade för att delta i kompetensutveckling på forskarnivå inom högskolan. – Men det viktigaste resultatet hittills är kanske en tydlig positiv trend för elevernas betyg, och att andelen elever som är behöriga för gymnasiet efter årskurs nio har ökat, avslutar Tomas Kroksmark. ● ■ Lärarnas ökade kompetens ska skapa en mer attraktiv skola och i förlängningen göra eleverna mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det är ett av målen med projektet 3O. På bilden projektledare Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan i Jönköping. Foto: Patrik Svedberg ●●● projektfakta ➜ 3O står för Omnia omnes omnibus, som är latin och betyder ”Allt till alla överallt.” Det är en modell för kollektiv kompetensutveckling förlagd till arbetsplatsen. Den vilar på tre ben; input, bearbetning och integrering, som tillsammans ska bära upp den kollektiva, hållbara och integrerade kompetensutveckling som är målet med 3O. ➜ Genom högskolestudier i pedagogik och i samarbete med etablerade forskare arbetar pro- jektdeltagarna med att grunda skolverksamheten i vetenskapligt tänkande, i projektet kallat samproduktion av kunskap. ➜ Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping är projektägare. ➜ Samarbetspartner är Gränna rektorsområde, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping, samt Skol- och barnomsorgsförvaltningen i Jönköpings kommun. ■ Tack vare projektet 3O har eleverna på Ribbaskolan i Jönköpings kommun fått bättre betyg och andelen elever som är behöriga för gymnasiet efter årskurs nio har ökat. Personerna på bilden har inget samband med artikeln. Foto: istockphoto.com Det är vi pedagoger som gör skillnad Eleverna får en annan möjlighet att nå kunskapskraven och vi har fått ytterligare bevis på att det är vi pedagoger som gör skillnad. Det skriver Anna Franklin och Erica Karlsson, lärare på Ribbaskolan och deltagare i projektet 3O. Krönika I början av projektet 3O – en modell för kompetensutveckling på arbetsplatser – hade våra elever relativt låga studieresultat, främst högstadieeleverna. Många elever uttryckte också en otrygghetskänsla, vi pedagoger upplevde dock vår kompetens som tillfredsställande. Politikerna i Jönköpings kommun ansåg att Ribbaskolan passade bra som modellskola för projektet. Personalens ökade kompetens skulle kunna öka måluppfyllelsen hos eleverna, skapa en skola med höga förväntningar på eleverna och en trygg skol miljö. En stor bidragande faktor till att projektet sjösattes var den nya skollagen som kräver att undervisningen ska ske på vetenskaplig grund. En annan tanke som projektledaren, professor Tomas Kroksmark hade, var att vi pedagoger som arbetar runt eleverna själva skulle äga forskningen och bedriva den inom vår egen verksamhet. I början kände vi i personalgruppen en stor osäkerhet kring projektet – skulle vi orka arbeta heltid och därtill studera 50 procent? Vi båda kände ändå att studierna skulle kunna bidra till något bra och under åren har vi varit positiva till projektet. Modellskolan bygger på studier inom pedagogik. Föreläsare och forskare har föreläsningar på skolan men vi studerar via Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. På grund av åldersspannet hos oss pedagoger varierade behörighetsgraden när vi började, men har under åren jämnats ut. Vi har läst ett antal olika kurser, där det ingått aktuell kurslitteratur. Utifrån denna har vi ■ – Vi ser den ständiga utvecklingen som en tillgång som gör vår arbetsplats mer kreativ och orädd, skriver Anna Franklin och Erica Karlsson, grundskollärare på Ribbaskolan och deltagare i projektet 3O. Foto: Stephanie Rajha fördjupat oss i egenvald forskning kring det område vi valt att fördjupa oss i. Vi har gjort flera olika studier, bland annat en om vad elever i årskurs sju har för förväntningar på sin skolgång och en om läsförståelsen hos elever i årskurs ett. Under studierna har vi prövat nya observationsformer som skuggning, filmning och intervjuer. Vi upplever att många av oss har tagit till sig av ny kunskap och omsatt detta i praktiken. Eftersom vi studerar vår egen praktik, lär vi oss mycket av oss själva och om våra elever. Vi har möjlighet att hitta problemområden och sedan med hjälp av litteratur, forskning och kollegor hitta strategier för att öka lärandet. Vi upplever att vi har fått ett driv i skolutvecklingen och ett tydligt fokus på lärandet. Alla är inte förändring kan, trots med både bekväma med denna men de flesta av oss stor arbetsbelastning jobb och studier, se annons 21 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel Möta individen där den är Syftet med projektet Norrsken är bland annat att erbjuda deltagarna individuellt anpassade insatser som ska underlätta för dem att börja arbeta igen. Nycklarna till det framgångsrika resultatet är enligt projektledare Ylva Lindström, tid, tillgänglighet, psykologiutredningar och samverkan. psykisk ohälsa, kan man inte tvinga till något. Man måste enligt Ylva, möta personen där den befinner sig. Deltagarna har erbjudits praktik på företag i kommunerna. Eftersom projektet varit framgångsrikt har Norrsken blivit förlängt med ett år. – Människor som står långt från arbetsmarknaden, många med psykisk ohälsa behöver tid på sig att ta sig tillbaka i arbete. Vi har låtit det ta tid och vi har varit tillgängliga, det har hänt att vi har hämtat deltagare i hemmet och följt dem till aktiviteterna i projektet. Deltagarna har fått tid att växa i projektet. Gruppen som står långt från arbetsmarknaden, ofta människor med FAKTA Ett projekt byggt på tid, tillgänglighet och samverkan. » Enligt deltagare, arbetsgivare och projektmedarbetare är Norrsken ett lyckat projekt. » Åtta av tio deltagare, som fullföljt sin handlingsplan, har börjat jobba eller utbilda sig. sverigestidskrifter.se Unik utbildning samlar branschen Under de senaste åren har konsumenternas medievanor och annonsörernas mediestrategier förändrats. Det har påverkat förlagens annonsintäkter. Därför ansökte Sveriges Tidskrifter om EU-bidrag för att öka kompetensen hos annonssäljarna så att förlagen ska klara en nödvändig omställning inför framtiden. Projektet Mediakompetens startade hösten 2012. Totalt utbildas cirka 400 mediesäljare i tidskriftsbranschen till diplomerade flerkanalsäljare under två år. Alla som har sin arbetsplats inom Stockholms län var välkomna att kostnadsfritt påbörja utbildningen. Vid frågor kontakta: Maria Trenter 070-662 64 49 stora vinster med projektet. Exempelvis har måluppfyllelsen hos eleverna ökat och diskussionerna inom kollegiet är på en annan nivå där lärandet står i fokus. Vi upplever båda två en mycket mer stabil grund att stå på rent vetenskapligt. Detta ger en trygghet både i undervisningen och i diskussioner med kollegor och föräldrar. Vår forskning har gett oss effektiva verktyg för att uppnå lärande hos eleverna. Ett konkret exempel är arbetet med den formativa bedömningen. Den har satt fokus på vad vi vill att eleverna ska lära sig och hur de ska nå dit. Arbetet handlar om att konkretisera kunskapskraven för eleverna för att tydliggöra vad det är de ska lära sig. Vi har också blivit bättre på att mer regelbundet ta reda på var eleverna befinner sig i förhållande till kunskapskraven. Studierna har också gjort de flesta på vår arbetsplats mer motiverade. Vi har ett nytt driv och en önskan om att hela tiden bli bättre på vår profession. Vi ser den ständiga utvecklingen som en tillgång som gör vår arbetsplats mer kreativ och orädd. π Eftersom vi studerar vår egen praktik, lär vi oss mycket av oss själva och om våra elever. Men den stora vinsten i hela projektet är att nästan alla deltar. Det hade varit omöjligt om enbart några stycken hade gått utbildningen. När vi gör detta tillsammans får det mycket större genomslagskraft och vi kan stötta och hjälpa varandra i motgångar. Studierna har också gett oss samhörighet och en helt annan stolthet över vår skola som vi inte hade när vi startade. Nu bedriver vi undervisning på forskning och beprövad erfarenhet. Det ger eleverna en annan möjlighet att nå kunskapskraven. Genom studierna har vi fått ytterligare bevis på att det är vi pedagoger som gör skillnad och vi båda känner en större yrkesstolthet. Anna Franklin, grundskollärare 1–7, anställd på Ribbaskolan i snart nio år. Erica Karlsson, grundskollärare 4–9, anställd på Ribbaskolan i snart åtta år. 22 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Politikern ➜ Anders Teljebäck (S) 56 år ● Kommunalråd och ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Västerås stad. ● Var under ESF:s förra programperiod statssekreterare på Näringsdepartementet, satt i Socialfondens övervakningskommitté och var med under det förberedande arbetet inför nuvarande programperiod. ● Arbetade med socialpolitiska frågor som pressekreterare vid Socialdepartementet under Göran Perssons tidiga del vid makten. 25 Ett av Västerås mål är att de som inte klarat sin gymnasieexamen på vanlig väg, ska ha fullständiga gymnasiebetyg innan de fyllt 25 år. Koppla ihop strukturfonderna – Jag förstår inte vitsen med att springa efter projektpengar. Se strukturfonderna istället som en helhet. D et föreslog den socialdemokratiske politikern Anders Teljebäck (S) redan för sju år sedan, ett önskemål som kvarstår än idag. Efter att ha suttit i Socialfondens övervakningskommitté och varit med under det förberedande arbetet inför nuvarande programperiod, vet han vad han talar om. – Jag minns att vi pratade mycket om att koppla ihop Regional- och Socialfonden. Vi försökte hitta ett sätt att samverka och se fonderna som en helhet istället för att dela upp dem så strikt. – Exempelvis kan man i byggprojekt finansierade av Regionalfonden, tänka sig att anställa personer som står långt från arbetsmarknaden – alltså deltagare i socialfondsprojekt, säger Anders Teljebäck och menar att Socialfonden bör ses som en del av arbetsmarknadspolitiken och även kopplas till de nationella strategierna för regional utveckling. Ett problem som han pekar på är det faktum att Länsstyrelsen samordnar regionalpolitiken och även har det regionala utvecklingsansvaret. Det gör det svårare att arbeta strategiskt med att koppla samman strukturfonderna. Västerås, där Anders Teljebäck numera är kommunalråd, har hög arbetslöshet, över 10 procent, och runt 1 800 arbetslösa ungdomar. Detta trots att förutsättningarna talar till stadens fördel; bra läge i Mälardalen, egen högskola, flera närliggande universitet och ett i grunden starkt näringsliv. – Det är därför svårt att peka på någon enskild anledning till den höga arbetslösheten, säger Anders Teljebäck, som trots allt ser ljust på framtiden. Det går att komma till rätta med arbetslösheten och svaret stavas gymnasieutbildning. Ett av stadens mål är därför att de som inte klarat sin gymnasieexamen på vanlig väg, ska ha fullständiga gymnasiebetyg innan de fyllt π Insatserna måste vara relevanta. Om man har fel utbildning ska man få erbjudande om arbetsmarknadsutbildning tidigt. ■– Om staden är delägare i ett framgångsrikt projekt måste vi vara beredda att gå in med egna resurser för att kunna permanenta verksamheten, säger Anders Teljebäck (S). Foto: Johanna Senneby 25 år. Ett annat är att alla arbetssökande ungdomar ska få insatser inom ramen för ett ungdomskontrakt mellan kommunen och de unga. – Insatserna måste vara relevanta. Om man har fel utbildning ska man få erbjudande om arbetsmarknadsutbildning tidigt, säger Anders Teljebäck som anser att Alliansen misskött sig i kampen mot arbetslösheten. – Jag påstår inte att det var bra när vi satt vid regeringsmakten, men vi hade idéer. Nu är insatserna någon slags förvaring, alltså garantier utan innehåll. Anders Teljebäck målar upp en bild av de system som nu är överfulla, och som inte alls är skapade för dagens volymer. – När jag var statssekreterare vid Näringsdepartementet hade vi aktivitetsgarantin med 40 000 inskrivna, det tyckte alla var en stor sak. Idag är det 100 000 inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin och 40 000 är i fas 3, säger Anders Teljebäck och tillägger att arbetsmarknadsinsatser är statens angelägenhet, men när det ser ut som det gör, har kommunen inget annat val än att kliva in. – Västerås stad lägger till 80 miljoner på arbetsmarknadsinsatser i år och 95 miljoner nästa. Jag tycker inte att det i grunden är en kommunal kompetens, men vi har ett ansvar för ungdomarna och andra utsatta grupper på arbetsmarknaden. Ett exempel är Ung resurs som ger ungdomar möjlighet att under sex månader arbeta halvtid i Västerås stad och samtidigt läsa upp sina gymnasiebetyg. Staden driver även ett flertal socialfondsprojekt. Ett lyckat exempel är Nuevo, ett samverkansprojekt med flera närliggande kommuner, som syftar till att leda till jobb och egen försörjning för unga arbetslösa. Jobbpunkt Väst, som drivs av det kommunala bostadsbolaget Mimer, är ett annat. – För dem handlar det inte bara om att deras hyresgäster ska kunna betala hyran, de vill också att bostadsområdet ska utvecklas och jobbar med många lokala arbetsgivare, bland annat ICA-lagret, berättar Anders Teljebäck. I frågan om implementering av socialfondsprojekt har An- ders Teljebäck klara åsikter och menar att varje ägare måste ta sitt ansvar – Om staden är delägare i ett framgångsrikt projekt måste vi vara beredda att gå in med egna resurser för att kunna permanenta verksamheten. Han har också klara uppfattningar om varför så få projekt implementeras, och hur det kan förbättras. Han poängterar vikten av att projektägare inte bara ska vara idérika för att det finns pengar att hämta. – Jag tror att man måste ta avstamp i själva idéerna. Om de är bra, ska det finnas pengar. ESF måste vara lite hårdare där och tänka mer strategiskt, säger Anders Teljebäck och tillägger med ett visst mått av självkritik: – Vi borde göra mer. Det kanske beror på okunskap att vi inte är mer på hugget, men för mig har det aldrig handlat om att springa efter projektpengar. Man sköter sitt med sina pengar, och visst kan man bli bättre, men projektet måste ha sitt ursprung i en idé. Därefter kan man titta på hur det ska finansieras, avslutar han. ● 23 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons ESF-projekt gör skillnad i Karlskoga En annan målsättning är att få till stånd ett nytt arbets- och förhållningssätt avseende arbetet med försörjningsstöd och arbetsmarknad. Interncoach kartlägger och gör handlingsplan tillsammans med deltagaren medan externcoacher rekryterar företag och följer upp deltagaren på arbetsplatsen. Statistiken* visar att, av de som uppbär försörjningsstöd och har deltagit i projektet, har hittills 45 procent erhållit arbete eller påbörjat utbildning. Det är ett mycket framgångsrikt resultat. De deltagare som får arbete tycker det är positivt att det ”händer något” och att det ”händer snabbt” De har också fått ökat självförtroende. De är positiva till att vi följer upp hur det går för dem och att de får visa upp ”sitt” företag och sin arbetsinsats. Målsättningen, att få till stånd ett nytt arbets- och förhållningssätt hos de medarbetare som arbetar med försörjningsstöd och arbetsmarknad, är ett långsiktigt arbete som pågår. Vi fokuserar på det som fungerar hos deltagaren och följer denne i hela processen. Det innebär att vi följer deltagaren ut till arbete och är med i mötet med företaget. Vid eventuella problem försöker vi hitta lämpliga lösningar. Coachningen centreras till arbete och inte till deltagarens eventuella hinder. När projektet nu går in i slutfasen är det viktigt att diskussionerna förs om vad som ska implementeras i ordinarie verksamhet och hur detta ska ske. Under den tid som återstår ska vi tillsammans med socialförvaltningen hitta ett bra sätt att implementera framgångsrika erfarenheter och metoder för att uppnå målsättningen med projektet. Fas 3 JOB 2% Andra utredningsinsatser 2% ! Ej avhörd 3% Flytt till annan kommun 12% Sjukskrivning 3% Annan aktivitet IFO/ AF 33% Jobb 31% Utbildning 14% *Se diagram bredvid. Vår Ramp vidare i livet Denna typ av verksamhet behövs både i min hemkommun och resten av Sverige. Innan var jag väl- digt deprimerad, ingen energi eller motivation till att göra någonting åt min situation, ung tjej med en avbruten gymnasieutbildning med mera. Redan första dagen kände jag ett varmt välkomnande från gruppen och vägledaren. Det var det första stället jag varit på där jag kunde berätta om min bakgrund och mina hinder utan att behöva skämmas eller oroa mig för att bli dömd av andra. Tack vare det kom jag snabbt över det första hindret som var en mindre social fobi. Det andra hindret var att jag inte hade en aning om vart jag ville i framtiden eller hur jag skulle komma dit. Efter ett par individuella samtal med min vägledare vågade jag drömma lite om min framtid och kom fram till vad jag ville bli. Vi gjorde en målbild tillsammans, hur skulle jag nå dit? Jag måste börja med att plugga in min gymnasiekompetens. Nu sitter jag här på bussen hem från min näst sista dag som medverkande i Ramp. På måndag börjar jag studera på folkhögskola! Jag kan knappt förstå att jag har kommit så här långt på bara lite mer än ett halvår, en nyvunnen viljekraft. Ramp har gett mig livsglädjen tillbaka, det har ingen annan arbetsmarknadsåtgärd fått mig att känna. Deltagare Deltagarstyrning är vår gemensamma värdegrund Deltagarna formar projektet och sin framtid, projektet formar inte deltagarna. Att själv våga pröva leder till ett större eget ansvarstagande, vilket i sin tur leder till medvetna val för en hållbar framtid. Mål har uppfyllts: deltagarna upplever sig ha kommit närmare arbetsmarknaden. Deltagarstyrning, erfarenhetsutbyte och samarbete mellan vägledarna i kommunerna är en stor framgångsfaktor och kommer delvis att implementeras i kommunerna. Ramp är ett socialfondsprojekt där sex kommuner i Kalmar och Kronobergs län samverkar. Nybro kommun är projekt ägare. Projektet riktar sig till de som står långt från arbetsmarknaden. Läs mer på www.rampprojektet.se ”Ska vi bygga ramper i samhället hela tiden eller ska vi se till att deltagarna har sin ramp med sig inombords för att använda när de stöter på en svacka?” Fakta om projektet: Cirka 500 har deltagit i Ramp under projekttiden 55 % har gått till egen försörjning på hel- eller deltid, i arbete eller studier 85 % upplever att de kommit närmare arbetsmarknaden 47 % kvinnor och 53 % män. ”Vår Ramp vidare i livet” är en bok om Rampprojektet. Foto: Tomas E Karlsson Projekt Göra skillnad startade 1 juli 2012. Målsättningen är att personer som, helt eller delvis, uppbär försörjningsstöd ska få arbete eller uppleva att de står närmare arbetsmarknaden. 24 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons upphandling Krokom på Sverigekartan Sjukhälsotalen bland kommunanställda i Krokom i Jämtland var bland de högsta i landet. För att få ner antalet sjukskrivningar och hjälpa de sjukskrivna tillbaka till arbetslivet, startades 2009 projektet Pilotmodell för företagshälsovård. N ya metoder och modeller skulle tas fram. Upphandlingar behövde göras av företagshälsovård, ledarskapsföretag och rehab. När Krokoms kommun i dessa upphandlingar ställde jämställdhetskrav blev det problem. Frågan var om en kommun får utgå från ett genusperspektiv och ställa krav på tillgänglighet och jämlikhetsintegrering. Får en kommun över huvud taget väga in etiska och ■ Karosociala hänsyn line Humble, vid upphandarbetsmiljö ling av varor och konsult inom Krokoms kom- tjänster? – Det var en mun. jätteviktig fråga för oss, berättar Karoline Humble, arbetsmiljö konsult inom Krokoms kommun. Vad man vis- ste var att ohälsan bland kvinnor var väldigt ojämställd med dubbelt så höga ohälsotal bland kvinnor som bland män. Och ju längre sjukfrånvaro desto större andel kvinnor. Ändå har medel satsats oproportionerligt mycket på just män. – För att få en förändring till stånd var vi tvungna att fokusera på jämställdhet och genus, men vi insåg att det var väldigt ovanligt, säger Karoline Humble. Inte så förvånande blev fallet därför uppmärksammat över hela landet. Kravet på jämställdhetskompetens ledde till överklaganden och en process i länsrätten efter att ett av de förlorande företagen anmälde kommunen. Men Krokom vann, och fortsatte ställa jämställdhetskrav. Kommunen med projektledaren Agneta Sunder var lättad över att man kunde använda upphand- ling som verktyg, men ville driva frågan ännu längre: ”Det räcker inte längre med vackra formuleringar om vilket jämställdhetsarbete som ska bedrivas”, som hon uttryckte det. – Nej, det gäller ju att företagen också kan leva upp till sina åtaganden. Det visade sig att ett företag som vann upphandlingen inte kunna hålla sina löften om jämställdhetsarbete, berättar Karoline Humble. I kommande upphandlingar av företagshälsovård har kommunen därför genomfört intervjuer med de företag som vill åta sig uppgiften, för att just försäkra sig om att få det man upphandlar. Så hur gick det sedan med pilotmodellen för företagshälsovård, med dess olika rehab-program, chefsutbildning, hälsoombud och en intern samordnare för företagshälsovården? Dessutom individuell coachning med så kallade trepartssamtal. Visade det sig vara verktyg som hjälpte de anställda att ta sig tillbaka in i arbetslivet? Faktum var att resultatet inte lät vänta på sig. Krokoms kommun lyckades med att minska sjuktalen mer än de flesta av landets kommuner fram till 2011. Nu då, hur ser det ut? ■ På bilden från vänster: Robert Björngard, chef Offerdals hälsocentral, nuvarande företagshälsovård, Per Sundin Försäkringskassan, Karoline Humble, arbetsmiljökonsult inom Krokoms kommun och Agneta Sunder, Foto: Krokom kommun projektledare. – Vi har fortsatt stort fokus på den här frågan men har tyvärr haft samma utveckling som övriga landet med en ökande ohälsa de senaste två åren, framförallt psykisk ohälsa. Men nu har vi ändå en rutin – bland annat ett system med hälsoombud och en utvecklad företagshälsovård – och vi vet hur vi ska jobba med sjukskrivningarna. Vi har också utvecklat ett bättre samspel mellan oss och övriga inblandade myndigheter. Så sammantaget har hela den här processen varit oerhört värdefull, avslutar Karoline Humble.● Fotnot: Krokom kommuns Socialfondsprojekt ”Pilotmodell för företagshälsovård i Jämtlands län” följdes av forskare från två olika universitet under ledning av AnnCharlotte Callerstig, Linköpings universitet samt Angelika Sjöstedt Landén och Gunilla Olofsdotter, Mittuniversitetet. ESF-projekt som språngbräda för regional verksamhetsutveckling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har stor erfarenhet av att driva ESF-projekt och är en av de största projektägarna i Sverige. till barn i utsatta situationer och projekt GRAF där målet är att höja kompetensen hos personal som arbetar med att stötta personer med funktionsnedsättning att komma i sysselsättning samt att få och behålla en anställning. Under pågående programperiod står man som ägare till totalt fem projekt samt ett delregionalt ledarskap av ett nationellt projekt. Att som kommunalförbund driva utvecklingsprojekt möjliggör breda gemensamma satsningar i regionen då flera kommuner deltar i projekten men precis som för många andra projektägare ligger en stor utmaning i implementeringsarbetet. Projekt SamTidigt involverar sju kommuner i Göteborgsregionen och arbetar med att utveckla metoder för samverkan mellan skola och socialtjänst. I varje medverkande kommun finns det en pilotverkstad som träffas kontinuerligt och arbetar med case kring riktiga barn. Genom att arbeta med casekartor har pilotverkstaden snabbt kunnat få en gemensam helhetsbild av barnets situation och behov. Alla vet vad alla gör och insatserna genomförs med ett helhetsperspektiv. Arbetssättet gör att man lär känna varandras uppdrag och få ett gemensamt språk över förvaltningsgränserna. Två projekt som idag drivs av GR är SamTidigt som riktar sig till personal inom skola och socialtjänst med målet att genom ökad samverkan ge tidiga och samordnade insatser Utöver pilotverkstäderna har man även återkommande implementeringskonferenser i varje kommun för att erfarenheterna och metoderna inte ska stanna i en liten grupp i kommunen. SamTidigts arbetssätt är nytänkande och handgripligt vilket är en fördel när man ska implementera de nya metoderna vidare ute i kommunerna. På www.samtidigt.eu hittar du mer information om projektet. I projekt GRAF ingår fem kommuner och projektet har förutom olika kompetensutvecklingsinsatser satsat på att implementera nya arbetssätt och metoder med stöd av en dokumentationsstrateg vars funktion består i att följa upp deltagare som genomgått utbildningar och stötta i arbetet med att sätta upp mål och ta tillvara de kunskaper som nya kurser och utbildningar ger. Tanken är att underlätta arbetet med att omsätta teori till praktik och därmed implementera nya arbetssätt och metoder i de ordinarie verksamheterna. Gå in på www.grafprojektet.se för att läsa mer! GR som projektägare ser stora vinster i den här typen av breda, gemensamma satsningar som involverar flera kommuner. Dels skapas en naturlig plattform för kunskaps-och erfarenhetsytbyte mellan kommunerna och dels ger det gemensamma arbetet en synergieffekt då framgångskoncept och goda exempel sprids mellan kommunerna. Tillsammans skapar detta goda förutsättningar för en gemensam regional utveckling. Läs mer om GR: www.grkom.se 25 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Människor från de olika målgrupperna stöttar varandra. Unga hjälper de äldre med IT och svenskar hjälper nyanlända från andra kulturer med svenska språket. UMA – en framgångsfaktor UMA står för utveckling mot arbete och det ESF-finansierade projektet drivs på Kristinehamns folkhögskola. Det inleddes 1 mars 2010 och håller på fram till 28 februari 2014. ● Resultatet är glädjande: 62 procent av deltagarna som slutat har gått till sysselsättning och när det gäller personer i Fas 3 är motsvarande siffra 79 procent. Här måste man också ta med i beräkningen att deltagarna kommer från många olika målgrupper och har mycket olika bakgrunder och förutsättningar: de kan vara inskrivna hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller ha försörjningsstöd från Kristinehamns kommun. Vissa deltagare är fullt arbetsföra medan andra har en lång väg att gå innan de kan komma ut på arbetsmarknaden. Det finns UMA-deltagare som varit arbetslösa ett år men det finns också de som varit borta från arbetsmarknaden i tjugo år – eller kanske aldrig någonsin haft en anställning. En sak har de gemensamt: de är långtidsarbetslösa och de ska genom UMA uppleva att de utifrån sina egna förutsättningar kommer närmare arbetsmarknaden. ”Inte bara deltagare i projektet får genom UMA-metoden möjlighet att utveckla produkter och tjänster. Även företag och privatpersoner vänder sig till UMA och får hjälp med sina idéer.” Varför blanda så många olika människor i ett och samma projekt? Jo, avsikten är att så många som möjligt ska kunna dra nytta av UMA-metoden, där produkt- och tjänsteutveckling speglas över till det individuella arbetssökandet. Därför måste man också låta många olika människor få ta del av metoden under projekttiden, så att den kan utformas för att vara till nytta för så många som möjligt. Det är också spännande att se hur människor från de olika målgrupperna stöttar varandra. Unga hjälper de äldre med IT och svenskar hjälper nyanlända från andra kulturer med svenska språket. Samtidigt har de äldre erfarenheter och kunskaper som de kan överföra till de unga och utlandsfödda har mycket att lära infödda svenskar. Detta är några exempel på alla de glädjande och utvecklande samspel som sker mellan deltagarna. UMA bygger på produkt- och tjänsteutveckling men de flesta som kommer till UMA har inte för avsikt att starta eget företag. De vill komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning på andra sätt och oftast vill man ha en anställning så fort som möjligt. Men det finns också deltagare som har en affärsidé och vill utveckla en produkt eller tjänst. Det är mycket spännande att se hur dessa idéer utvecklas och tar form. Kanske kommer de inte bara att innebära försörjning för idégivarna, utan kanske kommer dessa idéer att generera arbetstillfällen och egen försörjning även för andra. Det är också mycket spännande att se samspelen som uppstår mellan projektet och näringslivet, framförallt de lokala företagen. Som exempel kan nämnas att UMA:s deltagare i utbildningssyfte gjort marknadsundersökningar åt företag i samband med nyetableringar. Dessa undersökningar har fått beröm av både företag och inblandade banker. UMA har också med hjälp av deltagare varit med och gett konsulterande och praktisk hjälp vid framtagandet av nya produkter och företagsidéer, som presenterats av externa aktörer. Inte bara deltagare i projektet får genom UMA-metoden möjlighet att utveckla produkter och tjänster. Även företag och privatpersoner vänder sig till UMA och får hjälp med sina idéer. Detta skapar kontakter mellan de arbetslösa projektdeltagarna och företagen – som kanske är i behov av att nyanställa och projektet är därmed en utmärkt rekryteringsbas. ➜ Du kan läsa mer om UMA på: www.projektuma.se 26 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons region blekinge Att plantera Socialfondsprojektens resultat och erfarenheter direkt i regionens strategiska planeringsarbete, det var målsättningen för Lisbeth Alhorn, samordnare från Svenska ESF-rådet i Sydsverige, när hon tog initiativ till ett nätverk för projekt i Blekinge. Socialfonden måste ta plats i regionplanerna S om samordnare har jag sett, att det är svårt att nå regionala aktörer. Vi har i första hand fått förlita oss på de representanter från politiken och kommunerna som suttit i styrgrupper. För ett lyckat resultat i slutändan måste Socialfonden vara en aktiv och pådrivande aktör. Den måste vara med där det händer, och framförallt nå strategiska beslutsfattare, säger Lisbeth Alhorn och betonar att Socialfonden måste få en mer aktiv roll i det regionala utvecklingsarbetet. Nätverket består av tio social fondsprojekt som gick samman för att lära av varandra och bättre kunna sprida projektens resultat. En vanlig erfarenhet är att många projekt ger intressanta resultat och lärdomar, men problemet är ofta att det stannar med det. De hållbara förändringarna som man ville uppnå uteblir. Projekten i nätverket är väldigt olika, berättar Lisbeth Alhorn. Vissa tillhör programområde 1*, andra programområde 2*. Även projektägarna är olika, till exempel kommuner och sociala kooperativ. – En huvudanledning till att jag bildade nätverket var att få en samlande kraft för påverkan och en kanal att föra projektresultaten vidare. Socialfonden kan på så vis bidra till regional tillväxt. Vi förstod tidigt att vi måste få tillträde till Regionstyrelsen. Vi lärde oss att regionens fokus var på regionalfonden och att det var dåligt med kunskaper om Socialfonden i regionledningen. Enligt Alhorn saknades tydlig koppling mellan socialfondsprogramment och de regionala strategidokumenten. Här fanns en viktig uppgift, att påverka strukturer och modeller. π En huvudanledning till att jag bildade nätverket var att få en samlande kraft för påverkan och en kanal att föra projektresultaten vidare. ■ Lisbeth Alhorn, samordnare från Svenska ESF-rådet i Sydsverige. Foto: Privat – När projekten planeras och skrivs saknas strategiskt tänkande för spridning och påverkan. Man är helt uppe i det egna projektet, och tänker inte på hur de ska kunna påverka strategiskt hållbart och vara med i ett större sammanhang på längre sikt. Det har vi lärt oss under programperioden. I rapporten ”Guldkorn i Blekinge” presenteras nätverkets arbete. Syftet med rapporten som tagits fram av SPeL, är att stödja det fortsatta arbetet med regionala lärprocesser för påverkan och utveckling av Blekinge. – Det finns många fördelar med att arbeta med nätverk för resultatspridning. Men det är en lång process som kräver gott hantverkskunnande, säger Kicki Stridh, på SPeL – ESF-rådets processtöd för strategisk påverkan och lärande. – Den stora fördelen, poängterar hon, är att nätverkets gemensamma spridning och påverkan har kunnat förhålla sig till de regionala strategierna för utveckling. Det har blivit meningsfullt att rikta spridnings- och påverkansinsatser även högt upp i de beslutande strukturerna. Genom att framträda som ett nätverk kan projekten få access i fler forum än om de framträder enskilt. Att arbeta med nätverk betyder dessutom ett ömsesidigt lärande, påpekar Lisbeth Alhorn. Det är en bra kunskapsåterföring även för ■ Blekinge är ett bra exempel på region där erfarenheter och resultat från socialfondsprojekt delas. Idag finns nätverk som består av tio socialfondsprojekt som gick samman för att lära av varandra och bättre kunna sprida projektens resultat. Foto: istockphoto.com samordnaren. Och Blekinge är ett bra exempel på att nätverk inte behöver vara tematiska. – Det viktiga är att man har en gemensam nämnare och bygger upp en gemensam målsättning, säger Lisbeth Alhorn, som ser uppbyggnaden av regionala kompetensplattformar som viktig för att föra kunskap vidare och kunna användas strategiskt i olika utvecklingsmodeller och även vara hållbara in i nästa programperiod. Kicki Stridh menar, att nätverket i Blekinge lyckats lösa flera av de problem som projekt ofta stöter på i spridningsarbetet, vanliga brister som svag förankring, låg beställarkompetens, för liten efterfrågan efter projektens resultat och passiva styrgrupper. – I Blekinge har projektledarna visat på flera konkreta praktiska vägar att bättre förankra utveckling genom projekt i regionens olika strukturer. Det bådar gott för genomslaget i nästa programomgång, Stridh. ● säger Kicki *Fotnot: Programområde 1 avser projekt som ökar kompetensen hos arbetstagare och egna företagare. Programområde 2 avser projekt för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. ●●● fakta ➜ Analysen i rapporten Guldkorn i Blekinge baseras på intervjuer med projektägarna, projektledarna och några utvärderare i nätverkets tio projekt. Intervjuerna har genomförts av Åsa Bengtsson vid Högskolan i Halmstad. Gerry Andersson och Mats Holmquist har liksom Kicki Stridh varit engagerade i nätverkets arbete. Notis! Har socialfonden främjat kommunal arbetsmarknadspolitik? Sven Jansson, nationell samordnare på ESF-rådet, tycker att en Foto: Privat intressant iakttagelse i rapporten är kommunernas stora medverkan i programområde 2. Är det så, frågar han sig, att socialfonden främjat en kommunal arbetsmarknadspolitik som vänder sig till de som står längst från arbetsmarknaden? Kanske en oväntad effekt? En annan intressant sak, enligt Sven Jansson, är att man i 2013 års utgåva av Socialfonden i siffror gjort återbesök i ett antal avslutade projekt, och det visar sig att deras verksamhet har implementerats. Det är en nyhet. – Framgångsfaktorerna för implementeringen verkar vara väldigt skiftande. Vi kan konstatera att implementering skett till följd av såväl för projekten påverkbara faktorer, som slumpen och lyckosamma omständigheter. ● 27 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel Stockholm Nässjö Vaggeryd N Logkomp ökar tillväxten med kompetensutveckling Jönköping Göteborg E4 STAM BAN A annons Helsingborg När företagen i Jönköping, Nässjö och Vaggeryd fick chansen att kompetensutveckla var intresset överväldigande. På två år har 500 deltagare från 40 företag vidareutbildats inom ramarna för ESF-projektet Logkomp. ”Kompetens ger ökad konkurrenskraft och tillväxt. När individen får utvecklas så utvecklas också företaget”, säger Carl-Gunnar Karlsson som är näringslivschef på Vaggeryds Näringslivsråd. Tillsammans med kollegorna på Nässjö Näringsliv och Destination Jönköping har han initierat det tvååriga kompetensutvecklingsprogrammet Logkomp. Internationella Handelshögskolan och Science Park i Jönköping har också varit aktiva partners i projektgruppen. DyNamISK reGIoN Kommunerna bildar en dynamisk region med många företag inom logistik och tillverkning. Dock har många företag signalerat kompetensbrist, och med finansiering från europeiska Socialfonden drogs därför Logkomp-projektet igång. 500 deltagare från 40 olika företag har utbildats i logistik, effektiv produktion, ledarskap och projektledning. ”Projektet lever också vidare i form av ett VD-nätverk, ett ledarskapsnätverk och ett förbättringsnätverk. Klusterbildningen är ett bevis på att Logkomp har satt i gång en process ute på företagen som kommer att ge långsiktigt positiva effekter”, konstaterar processledare Christer Johansson. INTerNaTIoNeLL SamVerKaN Inom ramarna för Logkomp-projektet har även nya internationella kontakter etablerats. ”ett samarbete med NrW Logistik i Dortmund innebär att våra företag har fått en attraktiv möjlighet. Vi har också etablerat relationer med Dutch Institute for advanced Logistics i Holland”, säger Carl-Gunnar Karlsson som ser fram emot nästa eU-period. ”Jönköping, Nässjö och Vaggeryd är tre kommuner som bubblar av idéer!” FAKTA LOGKOMP PrOjeKTäGAre Vaggeryds Näringslivsråd i samverkan med Destination Jönköping och Nässjö Näringsliv. SAMverKAnSPArTnerS Internationella Handelshögskolan Jönköping – Centre of Logistics and Supply Chain Management, Science Park Jönköping. FinAnSierinG Logkomp har finansierats av Europeiska socialfonden. MedverKAnde 40 företag och 500 medarbetare. www.logkomp.se Jönköping, Nässjö och Vaggeryd bildar ett logistiskt nav i södra Sverige. Kompetensutvecklingsprojektet Logkomp har blivit framgångsrikt i kommunerna. Nu planerar projektgruppen för framtiden. Från vänster Fredrik Göransson, Science Park Jönköping, processledare Christer Johansson, Codeq, Carl-Gunnar Karlsson, Näringslivschef Vaggeryds Näringslivsråd, Agneta Klippvik, Akka Organisationsutveckling och Patrik Holst, affärsområdeschef företag Destination Jönköping. – Ingen ungdom ska trilla mellan stolarna! Arena Ungdom är ett projekt som stöttar sysslolösa ungdomar i Bengtsfors, Dals-Ed och Åmåls kommun. Totalt har 370 ungdomar i åldrarna 16 till 25 år deltagit i projektet, som hittills varit mycket framgångsrikt. – Över 70 procent av alla ungdomar som varit hos oss har tagit steget vidare ut i arbetslivet eller till vidare studier, berättar projektkoordinatorn Ulrika Moberg. Målet var satt betydligt lägre, så jag tycker vi uppnått vårt syfte med råge, fortsätter Moberg. Tanken med Arena Ungdom är att fånga upp arbetssökande ungdomar mellan 16 till 25 år. Genom bland annat coachning, fysisk träning, studiebesök, föreläsningar och möjlighet till arbetsträning, praktik och studier ges ungdomarna inspiration och erfarenhet inför det kommande arbetslivet och/eller vidare studier. – Det ska vara meningsfullt att komma till oss. Våra projektledare och samarbetspartner Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten är verkligen engagerade och brinner för att nå ut till ungdomarna. Det är vår största styrka och en stor anledning till att vi nått toppresultat så här långt, säger Ulrika Moberg. Genom Arena Ungdom skaffar sig projektets ungdomar goda kontakter bland aktörer, myndigheter och näringslivet på orterna. Något som Ulrika Moberg ser som en viktig del av projektet. Ulrika Moberg – Det gör att såväl ungdomarna som är projektkoordiföretagarna får upp ögonen och ser vilken nator för Arena potential som faktiskt finns där ute. Ungdom. Vi möts kring dig och dina behov! Mer information om Arena Ungdom kan du få av Ulrika Moberg, projektkoordinator. 0532-52 67 15 [email protected] EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden 28 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Ut i arbetslivet Hassela Helpline sprunget ur Hasselarörelsen är en ideell förening som arbetar brett förebyggande mot missbruk och kriminalitet bland unga. Just nu pågår i Malmö ett mycket intressant och framgångsrikt projekt – Hassela Movement – som hittills hjälpt närmare 50 unga vuxna ut i arbetslivet. 16–29 Genom Hassela Movement utbildas killar och tjejer mellan 16 och 29 år till barnoch ungdomscoacher. ■ – Vi vet hur viktigt det är att reagera tidigt när en ung person riskerar att hamna utanför, säger Susanne Johansson, verksamhetschef på Hassela Helpline. Foto: Hassela Helpline Unga vuxna utbildas till ungdomscoacher S edan 1969 har Hasselarörelsen mött hundratals unga vuxna som lyckats vända sina liv från ett utanförskap till delaktighet och att bli en del av samhället. 2009 startade Hassela Helpline sin rådgivningsjour och har sedan dess också drivit olika former av brett förebyggande projekt med fokus på att stötta unga människors positiva utveckling. Hassela Movement ■ Susanne är ett exempel. Johansson, – Vårt arbete verksamhetsi Hassela Movechef på Hassela ment handlar Helpline. om att stötta unga in på arbetsmarknaden och i synnerhet ge den grupp unga som varit på fel väg och hamnat på behandlingshem eller inom kriminalvården en andra chans till ett bra liv. Det säger Susanne Johansson, verksamhetschef på Hassela Helpline, som har två basverksamheter, utbildning och jourrådgivning samt flertalet uppmärksammade projekt. Socialfondsprojektet Hassela Movement är det senaste i raden. Här utbildas unga arbetslösa till barn- och ungdomscoacher för att arbeta socialt, exempelvis inom barnomsorgen, skol- och fritidsverksamheter och idrottsföreningar. – Vi vänder oss till dem som befinner sig i en arbetslös situation eller saknar sysselsättning. Det kan handla om allt ifrån ett långvarigt utanförskap med skiftande social problematik, till ofullständiga eller inga betyg från skolan. De har det gemensamt att de alla står långt från arbetsmarknaden, berättar Susanne Johansson. Genom Hassela Movement utbildas killar och tjejer mellan 16 och 29 år till barn- och ungdomscoacher. Coachens roll är att vara en ledare, förebild och nätverkare som i sin tur kan påverka andra unga människor i en positiv riktning. Utbildningen pågår under åtta veckors tid, åtta timmar om dagen. Sedan slussas deltagarna ut till en verksamhet för att göra praktik i upp till ett halvår. – De allra flesta får jobb och de som inte direkt får anställning hjälper vi till vidare studier eller utrustar dem med goda meriter som behövs på en tuff arbetsmarknad. Projektet startade 2012 och fortsätter fram till juni 2014. Söktrycket är stort. Hittills har 47 färdiga barn- och ungdomscoacher från hela Skåne examinerats och ytterligare 19 coacher är under utbildning medan 12 deltagare befinner sig i praktik. Efter projekttidens slut är ambitionen att Movement-arbetet ska bli en stadig verksamhet i Hassela Helpline och därmed bli en leverantör av arbetsmarknadsutbildning till kommuner och Arbetsförmedlingen. – Movement betyder mycket mer än vad vi egentligen kan föreställa oss. För många deltagare är det här första gången de träffar på ett riktigt jobb. De kommer in ett sammanhang, blir självförsörjande och delaktiga i samhället. Det är en enorm framgångsfaktor som i sin tur påverkar både individerna och samhället positivt, avslutar Susanne Johansson. ● ●●● fakta Hassela Helpline ➜ Hassela Helpline är en ideell förening som arbetar för att ungdomar ska känna framtidstro, motivation och styrka att stå emot mobbning, våld, kriminalitet och droger. ➜ Metoden bygger på engagemang, relationsbyggande, solidaritet och vuxenförebilder. Föreningen arbetar med stöd och råd via telefon, Internet och fysiska möten samt med utbild- ning, informationsspridning, opinionsarbete och behandling inom detta område. Basverksamheterna är utbildning och jour. ➜ Sedan januari 2012 driver Hassela Helpline ett arbetsmarknadsprojekt riktat mot unga – Hassela Movement – som finansieras av Europeiska Socialfonden. Vi skapar ett kompetenscentrum för vuxna blissare. Där kommer de som använder bliss att arbeta i ett socialt företag för att utveckla språket, översätta, informera, utbilda och skapa texter. De samarbetar med forskare och språkutvecklare så att även de som inte kan använda talspråk får vara med i samhället på lika villkor. BLISS ett DEMOKRATIPROJEKT Sunderby Folkhögskola Sussanne Blomdahl tel 070-626 86 71 Epost: [email protected] Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden, Arvsfonden, Norrbottens läns landsting, Försäkringskassan Luleå och Bodens kommuner och samarbetar med RBU annons Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel 29 Ett segregerat utanförskap Att arbetsmarknaden både är köns och kulturellt segregerad är ett rådande och välkänt problem. Den senaste tidens samhällsutveckling har ökat svårigheterna för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden att nå egen försörjning. ResursCentrum har mött hundratals individer utanför arbetskraften på grund av ohälsa, funktionsnedsättning och eller arbetslöshet. I enlighet med Socialfondsprogrammets inriktning, att underlätta personers inträde på arbetsmarknaden, har RC visat att segregering även är en faktum på vägen till egenförsörjning. Metoderna som tagits fram har bäring på att merparten av deltagarna haft en komplex problematik och varit i behov av flera parallella insatser med samverkande aktörer. Exempel är att påverka strukturer som befäster att kvinnor fortsätter vara överrepresenterade bland sjukskrivna genom sättet att ställa frågor och fokusera på arbetslinjen i samma utsträckning som med män. Att lotsa människor till rätt försörjning och därmed rätt insats genom att ge möjlighet till försörjningsstödstagare med ohälsa att övergå från Socialtjänsten till Försäkringskassan. Att anpassa bedömningsinstrument och metoder för arbetsförmågebedömningar på alla målgrupper eftersom funktionsnedsatta eller språksvaga inte kan ta del av traditionella bedömnings- och utredningsmetoder då de inte ger adekvata resultat när de inte förstår språket. Resultat av RC visar på att dagens metoder inte är anpassade till stora delar av arbetskraftsreserven vilket är avgörande om Sverige ska klara utmaningen att motverka utanförskap och få fler till arbetskraften, i linje med EU:s sysselsättningsstrategi och sammanhållningspolitik ResursCentrum (RC) projekt ägare Lycksele Kommun Samverkande aktörer: AF, FK, Socialförvaltning och Landsting Mål: Genom samorganisering och effektivare samarbete mellan aktörer öka antalet självförsörjande i Lycksele kommun samt ta fram och utveckla nya metoder för arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetsterapeut Carin Backlund och en av deltagarna producerar maskeraddräkter till förskolebarn. - ett ”pärlbandsprojekt” kompetensutveckling, samverkan och strategisk påverkan inom funktionshinderområdet i Stockholms län Tre EU-projekt och ett kommungemensamt forum Mellan 2002-2006 pågick en av de största enskilda satsningarna i Sverige för att höja kunskapsnivån hos en yrkesgrupp. Det var projektet Lys, Kompa och Funka som riktade sig till alla som arbetade inom funktionshinderområdet i Stockholms stad. Mycket av det som gjordes och erfarenheterna från det projektet låg till grund för att CARPE startades 2009, ett utvecklings- och samverkansprojekt för kompetensutveckling inom funktionshinderområdet i 19 kommuner i Stockholms län. Det projektet resulterade i att Forum CARPE, en kommungemensam funktion för verksamhets- och yrkesutveckling inom 24 kommuner i Stockholm län startades direkt i anslutning till Carpes avslut. Då startades även projektet CARPE 2 som en fortsättning och en vidareutveckling av det föregående projektet Carpe. Nu inom 23 kommuner och 2 företag i Stockholms län. Såväl Forum Carpe som projekt Carpe 2 bygger på resultat av tidigare projekt. Samverkan Funktionshinderområdet är litet i varje kommun men samtidigt som det är brett för att varje enskild kommun ska klara av att fylla kompetensbehovet. Det gör att en samverkan är nödvändig för att kunna genomföra adekvat kompetensutveckling. Carpes motto är att ta till vara och sprida information och kunskap. I denna anda samverkar både projektet och forumet med olika viktiga aktörer som är intresserade av att utveckla verksamhetsområdet. För att underlätta strukturell samverkan har Carpe startat ett regionalt och ett nationellt strategiråd. Där deltar Kommunförbundet Stockholms län, Länsstyrelsen, FoU-enheter, brukarorganisationer, Hjälpmedelsinstitutet, Handisam, Socialstyrelsen och Kommunal. Dessutom har Carpe initierat ett nationellt Kompetensråd (NKR) med representation från alla regioner. NKR har haft en stor betydelse för möjligheten att sprida olika regioners utvecklingsarbete nationellt. Lys, Kompa & Funka 2002-2006 CARPE 2009-2012 Projektägare och administrativt ansvarig är Stockholms stad Utveckling Utveckling tar tid och fokus har med tiden, via de olika projekten, förflyttats från ”konsumtion” av kompetensutveckling till att även gälla praktiskt användande och spridande av kompetens, det som i Carpe betecknas som vardagslärande och vardagsutveckling. Eftersom en hög grad av tillit är nödvändig för att den enskildes kompetensutveckling ska komma hela gruppen till godo och därmed gynna den enskilde brukaren, arbetar många arbetsgrupper också med att öka tilliten i arbetsgruppen. Nytta Nyttan kan ses på olika nivåer. På individnivå har medarbetare och chefer stärkts i sin yrkesroll genom påfyllnad av kunskap. Ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser leder till att brukaren får ett förbättrat bemötande. Flera chefer beskriver en växande självständighet bland brukarna. Den samverkan som Carpe innebär stärker även verksamheten på kommunal nivå, framför allt i de kommuner som deltar i projektet eller är med och delfinansierar Forum Carpe, men även i andra kommuner. Som en deltagare i NKR uttryckte det: ”Det blir en bättre diskussion i vår region/län när det finns en pågående diskussion i landet. Det blir lättare att samla oss lokalt kring frågor när det finns en viss inriktning på diskussionen i riket och när vi blir en del i den, det blir inte så lokalt inskränkt.” CARPE 2 start april 2012 - avslut juni 2014 Forum CARPE start april 2012 www.projektcarpe.se 30 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Möjligheter och mångfald För tre år sedan startade projektet NoHALC i stadsdelen Norra Hisingen i Göteborg. Projektet arbetar med deltagare från enheten för ekonomiskt bistånd och daglig verksamhet samt försäkringskassan för att dessa ska närma sig arbetsmarknaden. Företag Personer på praktik 2012/2013 2012/2013 60 50 Stat Kommun 40 Privat SoL/FK 30 LSS Ekonomiskt Bistånd 20 10 0 Praktikplatser Unika Anställda Praktik Anställda Resultat 2012/2013. På NoHALC får alla deltagare samma bemötande och stöd i förhållande till arbetsmarknaden, oavsett om det finns en diagnostiserad funktionsnedsättning eller inte. Målet med projektet är att göra arbetsmarknaden tillgänglig för de grupper som tidigare har stått långt ifrån den och genom detta öka mångfalden i arbetslivet samt öka deltagarens delaktighet i samhället. Från vänster Rasmus Ling, Linda Högbacka, Stina Blomqvist och Marielle Paulin. Projektet arbetar rehabiliterande och utgångspunkten ligger i ett holistiskt och ett salutogent förhållningssätt. Detta innebär att de olika kompetenserna i projektet ser till hela individen och att fokus ligger på de möjligheter individen har i förhållande till arbetsmarknaden. meningsfullhet. Detta innebär bland annat att: försöka hitta den mest effektiva vägen till arbetsmarknaden, och på så sätt respektera deltagarens tid. Låta deltagaren vara subjektet i sin egen process. Tro på deltagarens förmåga, bara använda aktiviteter som deltagaren ser som meningsfulla och på så sätt skapa motivation. Tillgänglighet genom mötet mellan människor är en central del i metoden. Under projekttiden har NoHALC utvecklat en metod som bygger på begreppen respekt, egenmakt, tillit och Målgruppen har främst psykiska eller kognitiva funktionsnedsättningar vilket gör att vikten ligger vid relations- byggande som en tillgänglighetsanpassning snarare än fysiska anpassningar på arbetsplatsen. I kontakten med arbetsgivare vill projektet visa både på den ekonomiska vinningen som kommer genom samverkan men även på den sociala statusen företaget vinner genom att ta ansvar. Enligt metoden ska både deltagare, kommun och arbetsgivare vinna på att samarbeta, och ingången är att all samverkan är bra samverkan. www.goteborg.se Rehabprojekt med tydlig arbetsmarknadskoppling RehabArena Trelleborg är ett projekt som drivs av arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg, i samarbete med samordningsförbundet, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Försäkringskassan. Projektet har varit igång sedan 2011 och har som syfte att skapa en långsiktig planering över organisationsgränserna för personer i behov av arbetsmarknadsinriktad rehabilitering. M ed hjälp av samlokalisering, aktiviteter nära kopplade till arbetsmarknaden och stort eget ansvar för deltagarna att driva sin egen rehabiliteringsprocess, lyckas projektet få arbetslösa trelleborgare tillbaka till arbete. Snittiden i offentlig försörjning är hög för de som deltar i projektet. Av de som gått direkt från projektet till arbete eller studier är snittiden i offentlig försörjning tre år. De som arbetar eller studerar sex månader efter projektets slut har i snitt varit i behov av samhället för sin försörjning i sju år. Av den grupp om 84 personer som följts upp sex månader efter sitt deltagande i RehabArena är 23 procent självförsörjande idag. ”Vinsterna blir stora när deltagarna får ta ansvar för sin egen rehabiliteringsprocess och kopplingen till arbetsmarknaden är tydlig.” – Vinsterna blir stora när deltagarna får ta ansvar för sin egen rehabiliteringsprocess och kopplingen till arbetsmarknaden är tydlig. Många projekt arbetar med att rusta deltagare för arbetsmarknaden, men om inte en reell koppling till arbetsmarknaden finns, uteblir ofta resultaten, säger Zara Göransson, enhetschef på arbetsmarknadsförvaltningen. RehabArena är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunens arbetsmarknadsförvaltning där alla parter arbetar sida vid sida för att den enskilde enbart ska ha en planering som är giltig hos alla parter och risken för att falla mellan stolarna ska minimeras. Samordningsförbundet i Trelleborg finns med och arbetar med att undanröja så mycket hinder för samverkan som möjligt. – Personer som stått utanför arbetsmarknaden länge oroar sig ofta mycket för sin ekonomi och denna oro gör att de har svårt för att fokusera på vägen till arbete. Genom att alla myndigheter befinner sig under samma tak kan vi undanröja detta hinder, uppger Fred Hansen, arbetsförmedlare i RehabArena. Vidare uppger Emma Rejdvik, sektionschef på Arbetsförmedlingen, att de stora vinsterna för deras verksamhet är ett välfungerande sätt att samarbeta och att deltagarna får en lugn tillbakaslussning till arbetslivet med gemensamt stöd från de olika verksamheterna. Personalen i RehabArena är överens om att det här är ett bra sätt att arbeta på. Arbetsmarknadsförvaltningen i Trel- Personal som jobbar i Rehabarena, från vänster Zara Göransson, enhetschef, Lena Persson, arbetsmarknadssekreterare, Susanne Otterström, projektadministratör, Johanna Persson, insatskoordinator samordningsförbundet Trelleborg, Karin Mohlin, handläggare Försäkringskassan och Fred Hansen, arbetsförmedlare (ej närvarande vid fotografering Erika Lidén och Karin Wallin, arbetsmarknadssekreterare). leborg är generellt sett positiva till samlokalisering och arbetar på detta sätt med fler målgrupper än de i behov av rehabilitering. Etableringskontoret som arbetar med nyanlända invandrare och Navigatorcentrum är andra exempel på samverkansarenor som fokuserar på samplanering och att den enskilde ska slippa rundgång i systemet. – Målet är oftast det samma för alla inblandade och det är att den enskilde ska kunna arbeta och försörja sig själv. Trots detta är samverkan svårt, men när vi sitter tillsammans underlättas kommunikationen och flödet blir mer effektivt, det vinner vi alla på, säger Zara Göransson. ■ För mer information kontakta enhetschef Zara Göransson, 0410-73 38 49, 0708-81 78 49, [email protected] annons Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel 31 TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Samarbete för ungas bästa måste prioriteras Drygt hundratrettio tusen unga har i höst klivit över tröskeln till sin första termin i gymnasiet. En för många unga avgörande period av utveckling och framtida livsval tar sin början. Men för vissa elever utvecklas den första dagens fjärilar till en skavande klump i magen. Det kan vara en klump av oro över att inte passa in, att inte hänga med i undervisningen eller att bli trakasserad och utfryst. En klump i magen som påverkar och stör och som är svår att låsa in i skåpet när man går hem på eftermiddagen. Att unga ska ha verklig tillgång till inflytande och välfärd har varit målet för regeringens ungdomspolitik i nästan tio år. Trots det riskerar var tionde ung att hamna i långvarigt utanförskap där individens möjligheter att vara en aktiv medborgare kraftigt begränsas. För att skapa ett samhälle där skolan, fritiden och möjligheten att forma sin egen framtid är lika självklara för alla unga måste vi hitta nya lösningar. Samarbete med ungas bästa som mål måste prioriteras på alla arenor där unga finns. Myndigheten Ungdomsstyrelsen har i en rad utredningar studerat ungas hälsosituation. De flesta unga (16-24 år) mår bra men utvecklingen av ungas psykiska hälsa är oroväckande. Andra grupper i befolkningen visar en positiv trend mot allt bättre hälsa medan utvecklingen i gruppen unga är sämre. Dessutom är symptom Temagruppen unga i arbetslivet samlar och sprider erfarenheter från ungdomsprojekt inom Europeiska socialfonden. Vårt uppdrag är att motverka strukturella hinder för ungas etablering. Möt oss på Kvalitetsmässan och hämta friex av våra rapporter i monter B07:17, onsdag 9.00-13.00 Du kan också ladda ner eller beställa rapporterna på www.temaunga.se som nedsatt psykiskt välbefinnande vanligare bland svenska femtonåringar än bland femtonåringar i andra länder. Vissa grupper är särskilt utsatta. Att avvika från heteronormen kan räcka för att du ska drabbas av kränkande behandling och sexuella trakasserier i skolan, i hemmet och på fritiden. Diskriminering och kränkande bemötande är vardag för många unga homosexuella, bisexuella och transpersoner. Utsattheten skapar rädsla för att vara öppen med vem man är och leder till låga förväntningar på de egna möjligheterna att etablera sig i samhället. Även unga med funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp. De möter inte bara vuxenvärldens fördomar om vad de klarar av för arbetsuppgifter, de måste också ta sig genom en skola som inte är tillgänglig och där de kanske inte heller känner att de passar in. Bland dessa unga finns mycket kunskap och många erfarenheter som arbetslivet och samhället i stort idag går miste om. Skolverkets senaste siffror visar att var fjärde elev – ungefär 30 000 personer – fortfarande inte hade avslutat sina studier fyra år efter att de börjat gymnasiet. En otrygg skolmiljö är starkt kopplad till risken att hoppa av gymnasiet. Ett axplock av våra rapporter: 2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar - senaste uppföljningen av målgruppen med statistik från 2011. 10 orsaker till avhopp - 379 unga som inte fullföljt sina gymnasiestudier har delat med sig av sina erfarenheter. Vi har frågat om orsakerna till avhopp, vad som kunde ha gjorts för att förhindra avhopp och deras vision om den perfekta gymnasieskolan. Temporära organisationer - Studien beskriver och analyserar hur erfarenheter från projekten tillvaratagits och implementerats i ordinarie verksamheter. Den bilden stärks i en ny studie från Temagruppen Unga i arbetslivet, där Ungdomsstyrelsen ingår. I rapporten 10 orsaker till avhopp tillfrågas unga själva om orsakerna till avbrutna gymnasiestudier. Nästan 400 unga delade med sig av sina erfarenheter. Hela 46 procent svarar att de hoppat av på grund av trakasserier och mobbning från jämnåriga eller personal i skolan. En flicka som fick sin adhd-diagnos först efter skolavhoppet berättar: ”I skolan hamnade jag ofta i situationer där jag kände mig missförstådd och lärarna brydde sig inte om att jag blev mobbad. Det hade hjälpt om skolan haft mer fokus på antimobbing och om lärarna hade ansträngt sig för att plocka upp mig i tid så att det inte hann gå så långt som det gjorde.” Temagruppen samlar och sprider erfarenheter från ungdomsprojekt för att motverka hinder för ungas etablering. Ett sådant hinder är den höga andelen avhopp från gymnasieskolan. En gymnasieutbildning är ingen garanti för ett jobb, men den som saknar en gymnasieutbildning får ofta en mycket svag anknytning till arbetsmarknaden. För att åstadkomma en bättre situation för unga måste samverkan med den unga personens behov i centrum ske mellan fler aktörer. OECD upp- Orka jobba - Flertalet ungdomsprojekt varnar för att ohälsa kommer att utgöra ett hinder för många unga i framtiden. Bland annat för att kunna komma ut i jobb, och för att klara en åtta timmars arbetsdag. Därför är friskvård avgörande för ett lyckat arbete med målgruppen och bör ingå som en obligatorisk del i all verksamhet. Två tomma händer - Entreprenörskap är en av de metoder som förekommer i arbetet med arbetslösa unga. Ta del av en bredd av perspektivpå hur du kan närma dig entreprenörskap i ditt eget arbete. TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET märksammade bristerna i samordning kring unga i sin senaste granskning av Sveriges hälsoarbete. En av deras rekommendationer, för att minska ungas utsatthet, är att höja kompetensen bland alla professioner som möter barn och unga så att tecken på psykisk ohälsa kan upptäckas och åtgärdas i tid. Som ny generaldirektör för Ungdomsstyrelsen är ett av mina uppdrag att synliggöra situationen för unga i Sverige. Skolavbrott kostar, både i personligt lidande och för samhället. Genom Temagruppens arbete med att följa de verksamheter som arbetar med unga långt ifrån arbetsmarknaden ser vi vilket stöd dessa unga skulle ha behövt för att slutföra sina studier. Det finns dessutom många goda exempel på kommuner och organisationer i det civila samhället som bryter ny mark. För att erfarenheterna från dessa verksamheter ska göra skillnad behöver samverkan mellan skola, landsting, socialtjänst, myndigheter, det civila samhällets organisationer och näringslivet i regionen prioriteras. Att säkerställa samverkan mellan dem som finns runt våra unga är ett kostnadseffektivt sätt att bygga välbefinnande och spara skattemedel. Alice Bah Kuhnke generaldirektör Ungdomsstyrelsen Kreativa projekt - En beskrivning av projektens former, inriktningar och deltagare baserad på en enkät till samtliga ESF-finansierade ungdomsprojekt. Ladda ner på temaunga.se 32 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons ESF-projektet EgenKraft i Katrineholm och Vingåker EgenKraft utgår från individens egen kraft Viadidakt är en gemensam förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i de båda kommunerna Katrineholm och Vingåker i Sörmland. Projektet EgenKraft finansieras delvis av Europiska Socialfonden. Projektledare Thomas Ronach berättar. Självförtroende en nyckel till framgång EgenKraft vänder sig till utrikesfödda katrineholmare och vingåkersbor med svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett mål är att hjälpa deltagarna till ett bättre självförtroende. Språket är den stora huvudnyckeln till det svenska samhället och etablering på arbetsmarknaden. Mer subtilt, men nog så viktigt, är att förhålla sig till samhällets oskrivna regler och kroppsspråk. Allt detta övar man mycket genom rollspel där det ofta är lättare att leva ut i rollen som någon annan. Två av EgenKrafts projektdeltagare på utflykt ute i den sörmländska skärgården Stendörren utanför Nyköping. Aktiviteter, utflykter och studiebesök Realistiska mål Fyra spår Läs mer om Viadidakts projekt EgenKraft på www.viadidakt.se/egenkraft Ohälsa och hög frånvaro brottas vi ständigt med, berättar Thomas, så vi lägger stor vikt vid att locka till friskvård. Vi har friluftsdagar, åker ut på landsbygden och ut i naturen. Vi har tränat på den ideella föreningen Friskis&Svettis. Ute i samhället får vi bra träningstillfällen till situationer som helt naturligt uppstår där. Vi har besökt mässor, företag, och ska nu göra ett studiebesök på Riksdagen. Utöver det ordinarie projektinnehållets basprogram väljs ett av fyra spår: Studier, Eget företagande, Jobb & Praktik, Suggestopedi (en framgångsrik pedagogik som passar språksvaga, där svenska lärs ut med hjälp av sång, teater och rollspel Självförtroende är som sagt en grundsten, och för att deltagarna ska slippa slås ned av alltför många upprepade motgångar, ser handledarna till att hjälpa deltagarna att arbeta mot nåbara mål. Ofta handlar det om att öppna upp för nya möjligheter och att kunna se saker utifrån nya perspektiv, avslutar Thomas Ronach. Projektet MedUrs bygger på målet om en hållbar framtid. MedUrs har utvecklat framgångsrika metoder för arbetslivsinriktad rehabilitering där varje individ äger sin egen planering och har möjlighet att hitta sin väg framåt. WWW.MEDURS.NU Projekt Vinna/Vinna – för att utveckla kompetens och lärande miljöer Projektet omfattar cirka 600 anställda i 20 organisationer, många inom handel, service och turism. Syftet är att höja de anställdas kompetens och öka företagens konkurrenskraft så man får en varaktig och hållbar utveckling. För att kompetensförsörjningen ska bli varaktigt har lärandet lyfts fram i projektet, det vill säga ta tillvara på kunskap och sprida vidare. Uppföljning visar att företagen kommit igång bra och genomfört utbildningar som redan gett resultat och effekter. Sätten att jobba med lärande miljöer är olika formaliserat i de skilda verksamheterna. En viktig del av projektet är att utveckla ledarskapet i de deltagande företagen. Samverkan mellan projektledare, deltagande företag och utbildningsleverantörer har tagit tid och varit arbetskrävande. Uppföljning visar dock att denna samverkan haft stort värde. Företagen anser att de hittills fått ut mycket av genomförda utbildningar. Redan kan kortsiktiga effekter utläsas: Företagen har ökat in försäljning och merförsäljning. Ökad säkerhet och trygghet hos de anställda. Företagen har ökat sitt utbud av tjänster. Man har sparat tid och blivit effektivare i utförande av uppgifter. Ökad kvalitet i utförandet av sina tjänster. Kenth Kronwall ”Vi matchar utbildningar efter företagens faktiska behov” Örebro har på 100 år förvandlats från en småstad till Sveriges sjunde största kommun med cirka 140 000 invånare. Staden växer med cirka 1 500 personer per år, vilket är ett av de högsta tillväxttalen i landet. Örebro Kommun har bestämt sig för att vara riktigt bra på strategisk kompetensförsörjning till näringslivet. En utmaning som kräver en tydlig inriktning och ett gemensamt synsätt för att lyckas. En av aktörerna som fått i uppdrag att utveckla arbetet med Örebros satsning på detta är CityAkademin – Örebros lärcentra. Enligt Kenth Kronwall, Chef för Vuxenutbildningen i Örebro Kommun, kräver en allt snabbare utveckling i vår omvärld ett gott klimat för näringslivet vad gäller möjlighet till innovation och förnyelse. – Det är en grundförutsättning för att befintliga företag ska frodas och att nya företag skapas, konstaterar han. CityAkademin har som en av sina uppgifter att tillgodose de lokala och regionala behoven av kompetens - utveckling och försörjning i samverkan med näringslivet, de övriga kommunerna i regionen och myndigheter. – För att lyckas med detta arbete krävs en bra dialog med det enskilda företaget och i Örebro län finns sju utbildningsmäklare som samverkar regionalt. Deras huvuduppgift är att besöka företagen och hantera de behov som framkommer, berättar Kenth Kronwall. – Målsättningen är att det ska finnas ett utbildningsutbud som motsvarar det företagen faktiskt efterfrågar, för att underlätta en god kompetensförsörjning på kort och längre sikt, men också att företaget får möjlighet att kompetensutveckla sina medarbetare så att man har den kompetens som behövs för att fortsätta växa. samma aktiviteter i form av seminarier, workshops, resor mm. ”Mitt mål och min vision är att Katrinelund Gästgiveri & Sjökrog ska vara det bästa gästgiveriet i Sverige 2017. Vi har en lång väg kvar, det vet jag, men det här projektet och den här pusselbiten ger oss chansen att pusslet skall vara klart då. Stort tack”. Roger Hjälm, verksamhetsansvarig PROJEKT FÖR ÖKAD FRAMGÅNG Ett exempel på vad som finns i verktygslådan är kompetensutvecklingsprojekt med finansiering från Europeiska Socialfonden/ESF. – Vi på Cityakademin har lång erfarenhet av att driva större ESF-projekt med flera deltagande företag och har haft förmånen att jobba med utbildningsinsatser i ca 240 företag, i blandade branscher och storlekar. Cityakademin är projektägare för all administration och coachar företaget/företagaren hela vägen i planering och upphandling av utbildningsinsatser, före, under och efter projektets genomförande. Två av de projekt som rullar just nu är: Besöksnäringen i Örebro län - ett ESF-projekt för 74 företag med ca 600 deltagare, verksamma inom besöksnäringen i länet; hotell/boenden, restauranger, butiker, eventföretag, trädgårdar, sport- och fritidsanläggningar och konferens-anläggningar. Syftet med projektet är att skapa möjligheter till ökad samverkan i länet och utbildning på individnivå, vilket görs genom utbildningsinsatser på företagen samt gemen- Kompetenslyft för underleverantörer - ett projekt där 27 företag i Örebroregionen medverkar. Totalt är det ca 800 medarbetare på små och mellanstora företag. Flertalet är underleverantörer inom teknisk tillverkningsindustri. Projektet verkar för att utveckla kompetensen strategiskt inom företagen och höja medarbetarnas anställningsbarhet. Hittills har 600 medarbetare och chefer utbildats inom Lean, produktionsstödsystem, ritningsläsning, CAD/CAM, CNC-maskiner mm. ”Genom projektet har vi ytterligare kunnat bredda kompetensen inom företaget för att som marknadsledande inom mätteknik driva vår kvalitetsutveckling. Tack vare CityAkademin som projektägare har vår administration i kompetensutvecklingsprojektet förenklats, vilket var viktigt för att kunna genomföra utbildningarna”. Tomas Moqvist, VD Teltek För mer info se www.youtube.com/cityakademin annons Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel PlugInnovation.se – samlar kunskap för att förhindra studieavbrott Just nu pågår ett stort arbete med att utveckla en webbplats vars mål är att samla relevant kunskap och erfarenhet som rör studieavbrott. V i vill skapa en virtuell samlingsplats för alla som arbetar för att fler elever ska slutföra sina studier. Att gå klart gymnasiet är snudd på livsviktigt, berättar Gunnar Anderzon, SKL. Plug In är ESF:s enskilt största satsning inom programmet ”Stödinsatser för unga” och tillika Sveriges största samverkansprojekt för att motverka studieavbrott på gymnasiet. I projektet, som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), ingår fem regioner och drygt 55 kommuner. Dessa arbetar lokalt med att pröva olika metoder där en av målsättningarna är att minska antalet studieavbrott. Det är deras erfarenheter som utgör en av hörnstenarna i PlugInnovation.se. Fakta Vad vet vi? Trots att utvecklingen av PlugInnovation.se fortfarande pågår för fullt är den redan nu publik, berättar Lisa Sipari, som är projektledare för webbplatsen och finns på Göteborgsregionens kommunförbund ● Plug In pågår fram till juni 2015 och riktar sig till ungdomar över 16 år som funderar på eller som redan gjort ett studieavbrott från sina gymnasiestudier ● Målet i Plug In är att halvera andelen elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier inom fyra år i de deltagande regionerna.. ● Plug In finansieras av EUmedel från ESF-rådet och offentliga medel från samverkande parter i projektet. (GR). PlugInnovation är uppbyggd utifrån tre övergripande frågor, förklarar hon. Den första är; vad vet vi? För att svara på det samlar vi befintlig kunskap på området. Det gör vi genom att skapa en forskningsbank som tillgängliggör relevanta studier, rapporter och vetenskapliga undersökningar som på olika sätt berör frågan om studieavbrott. Vad fungerar? Nästa fråga är; vad fungerar? Vilka är framgångsfaktorerna i arbetet med att motverka studieavbrott? Varje lokalt delprojekt i Plug In utgör en metodverkstad, i vilken nya metoder för att motverka studieavbrott prövas. Genom att samla, systematisera och tillgängliggöra deras arbete i en sökbar bank kan alla som vill söka efter intressanta metoder. Vad skulle kunna fungera? PlugInnovation ska inte bara beskriva vad som görs. ● Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) leder och samordnar projektet i samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Jämtland, Regionförbunden i Kalmar län och Södra Småland, Region Västerbotten och Region Östsam. ● Drygt 55 kommuner i dessa regioner har anslutit sig till projektet. – Vi ska också säga något om vad som fungerar, vilket i sin tur förutsätter ett systematiskt undersökande arbete, säger Lisa. – Vi kommer göra djupstudier, i vilka vi analyserar några av metodverkstäderna. Utifrån en forskningsbaserad referensram kommer vi belysa varför vissa insatser verkar fungera. Exempel på dessa kommer att lyftas fram som lärande exempel, tillsammans med en analys av vilka faktorer som gjort arbetet framgångsrikt. Framtid – Vi ser att det behövs en fortsatt utveckling av arbetet med att förhindra studieavbrott. Erfarenheterna från Plug In och från pågående forskning behöver fortsatt spridning och metodutvecklingen får inte stanna av. Pluginnovation kommer därför även efter projektets slut i juni 2015 att behövas som en samlande plattform. Vi jobbar därför för att hitta en form för detta, avslutar Gunnar Anderzon, SKL. 33 34 Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Medlefors folkhögskola – erbjuder människor verktyg som gör skillnad Medlefors folkhögskola i Skellefteå har under det senaste decenniet drivit ESF-finansierade projekt som riktar sig till människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Just nu genomförs tre projekt, SPIRA Anställningskompetens, Rätt väg ut – SPIRA Unga och SPIRA Integration. Metoden SPIRA bygger på folkhögskolans möjlighet att kombinera undervisning och handledande insatser. En framgångsfaktor är schemalagda insatser parallellt med enskilda samtal. – Våra projekt bedrivs i folkhögskolans miljö, med vår syn på människan, bildning och samhället. Att det tillhör våra framgångsfaktorer visar sig tydligt i våra deltagarutvärderingar som ofta handlar om deltagarnas stora frihet och den uppbackning de känner, om lusten i att delta samt om samspelet mellan individ och grupp, säger Carina. Struktur och flexibilitet På Medlefors skapar deltagaren, tillsammans med projektansvarig, en enskild planering vilket ger deltagaren struktur Foto: Paulina Holmgren – Medlefors har utvecklat och utvärderat SPIRA-metoden för långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna under en lång tid och nu har den visat sig vara hållbar för olika målgrupper, säger Carina Åman, en av projektledarna för SPIRAprojekten. i vardagen. Samtidigt är det på SPIRA viktigt med att balansera strukturen med en stor dos flexibilitet. Deltagarna både utmanas och stimuleras genom ett generöst schema med fasta ämnen och valbara aktiviteter. – Möjligheten att prova nya verksamheter, komma in i nya sociala sammanhang och känna tillit till sig själv och omgivningen är avgörande för att så småningom hitta sin väg för att närma sig arbetsmarknaden, avslutar Carina Åman. ”Våra projekt bedrivs i folkhögskolans miljö, med vår syn på människan, bildning och samhället.” www.medlefors.se SPIRA Anställningskompetens vänder sig till personer som är långtidssjukskrivna eller långtidsarbetslösa och som behöver en nyorientering för att återvända till ett aktivt arbetsliv. Metoden för att nå dit innefattar individuell handledning kombinerat med att valbart schema som erbjuder områden som personlig utveckling och omvärldsorienterande ämnen, alla med riktning mot ett aktivt yrkesliv. Deltagarna har tillgång till individuell handledning under sin tid i verksamheten. Projektet har upparbetat ett nära samarbete med företag och företagare i kommunen, vilket gör att deltagarna erbjuds goda möjligheter till praktikplatser vilket är en viktig och bärande del i projektet. SPIRA Integration vänder sig till kvinnor och män med utländsk bakgrund. Huvudmålet med verksamheten är stärka deltagarna i deras språkutveckling samt öka kunskapen om svenskt arbetsliv och arbetsmarknad, jämställdhetsfrågor och demokratifrågor. Deltagarna ska få redskap för att närma sig arbetslivet och möjligheten till anställning. Projektet använder sig av samma metod som SPIRA Anställningskompetens, där den täta personliga handledningen kompletteras med ett heltidsschema. Viktiga delmoment i projektet är praktiserande och olika studiebesök. Rätt väg ut – SPIRA unga är den verksamhet som upphandlats inom området för Drop-outs. Målgruppen är unga vuxna upp till 29 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg och inte är aktiva i studier eller arbete. Det är vanligt att deltagarna inte kommit fram till vad de vill arbeta med. Deltagarnas tro på sin egen förmåga till självständighet och känslan av delaktighet i samhället är oftast låg. I SPIRA unga får deltagarna arbeta med att stärka sin självkänsla och sitt självförtroende genom att arbeta med hälsa ur alla perspektiv kombinerat med aktiviteter som både stärker känslan av och ökar kunskapen om delaktighet i samhällslivet. Målet med arbetet är att deltagarna ska finna sin väg mot sin framtid via studier och/ eller arbete. ”LEVEL 2” Projektet delfinansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) För att möta förändrade krav och efterfrågan på hälso- och sjukvården i Skåne har Hässleholms sjukhusorganisation kompetensutvecklat medarbetarna i bland annat ledarskap, samarbete, och teamträning för bättre struktur och tydlighet vilket i sin tur skapar trygghet, tillit och samtidigt effektiviserar arbetet Vi har utvecklat metoder för ökad patientsäkerhet och minskad stress och dubbelarbete. Kompetensutvecklingsområden inom projektet: • Produktionsstyrning • Patientsäkerhet • Ledarskap • Matrisorganisation Beskrivning av den mest genomgripande satsningen inom projektet: • Patientsäkerhet vid Hässleholms sjukhusorganisation (HSO) Crew Resource Management (CRM) är ett koncept som syftar till att skapa en hög säkerhetskultur i en organisation. I konceptet ingår såväl utbildning som ett systematiskt förbättringsarbete för att skapa nya säkrare arbetssätt stöttade av säkerhetsverktyg. • Säker vård skapas i tvärfunktionella team. Medlemmarna i dessa team har olika utbildning, ansvarsfördelning och roller. En viktig säker vård är när personalen vågar och kan lyfta och hantera säkerhetsproblem i arbetsgruppen på ett strukturerat sätt. Dagens vårdutbildningar ger goda medicinska kunskaper men förbereder inte vårdens medarbetare för hur de kan kommunicera och fatta beslut i komplexa och riskfyllda situationer Metod för CRM införande Modellen grundar sig på forskning och erfarenhet kring förändringsarbete ursprungligen inom flyg- och rymdindustrin och har nu översatts och anpassats till svensk sjukvård i ett samarbete mellan LifeWings, Medical Management Centrum på Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Satsningen på säkert teamarbete innebär såväl utbildning av all personal , riskinventering och utveckling och implementering av skräddarsydda säkerhetsverktyg för varje verksamhet. Som i allt förbättringsarbete är ledningens stöd och aktiva engagemang en absolut förutsättning för att införandet ska lyckas. I ett första steg utbildades därför hela ledningen för HSO. Utbildning av egna instruktörer ses som förutsättning för att ytterligare kunna anpassa CRM till vården och de kliniska miljöer som finns på HSO. Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Stockholms läns sjukvårdsområde satsar på eHälsa Målet med eHälsa arbetet är att använda tekniken till att göra vården mer tillgänglig och värdeskapande samt ge möjlighet till delaktighet för patienter. I målbilden för Framtidens hälso- och sjukvård ska alla medborgare ha tillgång till sin vårdinformation och kunna vara medaktör i sin egen vård. Vårdens medarbetare ska ha rätt arbetsverktyg och information tillgänglig. Utvärdering och resultat Stockholms läns sjukvårdsområde bedriver vård inom primärvård, geriatrik, ASIH, vuxenpsykiatri, barnoch ungdomspsykiatri, habilitering & hälsa, beroendevård, syncentral, hjälpmedelscentral. Vi har också uppdrag inom forskning, utveckling och utbildning (FoUU) inom alla våra vårdgrenar samt inom folkhälsa. Informatik och eHälsa För att bättre kunna följa upp behandlingsresultat och olika kvalitetsmått arbetar vi systematiskt med informatik. Vi skapar därmed förutsättningar till automatiserad kvalitetsuppföljning i form av egna ut-datarapporter samt överföring till nationella kvalitetsregister utan dubbelregistreringar. Vi inför successivt de nationella ehälsotjänsterna såsom Nationell Patientöversikt och Min journal på nätet. För att öka möjlighet till delaktighet för patienter inför vi web-tidbokning och web-skattningar via Mina vårdkontakter. Genom innovationsarbete har vi startat internetbehandling inom psykiatri och inför nu successivt internetbehandlinginomfleraspecialiteter, till exempel barn- och ungdomspsykiatri, habilitering & hälsa, beroendevård och primärvård. Kompetenslyftet eHälsa För att realisera de nya arbetssätten med eHälsa föddes idén om ett Kompetenslyft för drygt tre år sedan. Efter ansökan till Europeiska Socialfonden beviljades 47,5 miljoner kr och vi startade upp inom vår primärvård hösten 2011, efter en mobiliseringsfas i liten skala våren 2011. Nätverk Processhandledare Utvecklingsledare Metoden för lärandet sker genom en nätverksmodell och dialogseminarier Utvecklingsledare inom Kompetenslyftet eHälsa Efter ett år med projektet ”Kompetenslyftet eHälsa i primärvården” utökades arbetssättet till alla vårdgrenar från hösten 2012. Arbetsmetod Metoden är en nätverksmodell med lokala utvecklingsledare som leder dialogseminarier medspecifikatemanpådenegnaenheten. Alla yrkesgrupper deltar i dialogseminarierna ochseminariernaupprepasfleragångerså att alla medarbetare kan vara med vid ett tillfälle. Seminarierna syftar till gemensamt lärande kring eHälsa och ger tid för dialog kring de nya arbetssätten. Utvecklingsledarna hålls ihop i nätverk med stöd av processhandledare. Både utvecklingsledare och processhandledare arbetar till största delen med patientverksamhet och avsätter cirka 20 % av sin arbetstid för Kompetenslyftet eHälsa. Processhandledarna tar fram material för dialogseminarietemat och temat bestäms i samråd med ledningsgrupper inom respektive vårdgren. Det hela är en kaskadprocess i ”Lärande organisation” som syftar till att öka eHälsa-kompetens och verksamhetsutveckling med stöd av eHälsa. Under den här perioden har 3 600 dialogseminarier genomförts med i snitt åtta deltagare. Totalt har 9 300 unika deltagare medverkat och vi har nu 150 utvecklingsledare inom eHälsa. En oberoende lärandeutvärdering genom EY följer Kompetenslyftet eHälsa. Resultaten visar att chefer och medarbetare anser det givande att delta i dialogseminarierna och att cheferna har nytta av Kompetenslyftet eHälsa i sitt uppdrag med verksamhetsutveckling. Karolinska Institutet, Medical Management Center, har utvärderat den självskattade eHälsa-kompetensen hos medarbetare inom primärvården med en web-enkät. Slutrapporten visarpåensignifikantökningavupplevd eHälsa-kompetens hos alla yrkeskategorier. En web-enkät till alla medarbetare inom övriga vårdgrenar genomfördes sommaren 2013 och visar på upplevd nytta av dialogseminarierna. Vi följer återkommande upp effekter efter dialogseminarierna, bland annat användning av web-tidbokningar, web-skattningar och systemgemensamma journalmallar för att studera effektmålen och kunna ge återkoppling till verksamheten. En kostnads-nyttokalkyl har tagits fram som visar ekonomisk nytta för verksamheterna med deltagande i dialogseminarier och nätverk. Framtiden – vad händer efter projektets slut? Vi tror att vår nätverksmodell för eHälsa är en viktig förutsättning för att våra medarbetare ska kunna möta behov och krav i Framtidens hälso- och sjukvård och vi kommer att fortsätta med nätverk och dialogseminarier även efter projektets slut den 31 december 2013. 35 annons Denna tidning är en annons från Europeiska Socialfondens processtöd Spel annons Foto: Loa Bie Anna Johansson biträdande kommunalråd Göteborg ”Hitta metoder så alla klarar gymnasieskolan” Vilken annan verksamhet kan fortsätta med 25 procent misslyckanden? Europeiska Socialfonden (ESF) står för den enskilt största satsningen för att förbygga avhopp i gymnasieskolan i Sverige. De finansierar försöksverksamhet för att höja kvaliteten i den svenska skolan som berör tusentals lärare och elever. I en rapport har Socialfondens temagrupp Temagruppen Unga i arbetslivet, intervjuat 379 ungdomar om varför de har hoppat av från gymnasiet. Ungdomarna fick svara på frågorna; Hur skulle en perfekt gymnasieutbildning vara? Varför slutade du i förtid? Vad hade kunnat förhindra dit beslut? Svaren ger en bild av vad det främst är som gymnasieskolan behöver arbeta med för att förebygga skolavhopp. – Den vanligaste orsaken som unga anger som motiv är mobbning och socialt utanförskap. Därefter kommer brist på pedagogiskt stöd, säger Lidija Kolouh, på Temagruppen Unga i Arbetslivet. Projekten som finansieras av ESF arbetar med kompetensutveckling av skolpersonal på bred front. Insatserna ska bidra till att öka kvaliteten i skolan. Hur projekten utformats är individuellt utifrån de enskilda skolornas behov. Sammanlagt har ESF satsat hundrafemtio miljoner kronor på de sju så kallade drop-outprojekten. – Projekten försöker hitta nya metoder för att stötta ungdomar som redan har hoppat av skolan, men också för att förbättra systemens struktur för att ungdomar ska orka ta sig igenom skolan. Det är helt klart en kompetensfråga, säger Sven Jansson på Svenska ESF-rådet. Göteborgsregionens kommunförbund driver två socialfondsfinansierade projekt, GR SYVO, med inriktning mot studie- och yrkesvägledare och SamTidig, som riktar sig till socialtjänsten. – Målsättningen är att alla ungdomar ska genomgå en gymnasieutbildning, och då måste vi hitta metoder för att skapa förutsättningar för det, säger Anna Johansson, biträdande kommunalråd i Göteborg, med ansvar för förskola och grundskola i kommunstyrelsen. Hon menar att det finns många områden som skolan kan bli bättre på för att stödja elever som har det jobbigt i gymnasieskolan. – Eleverna behöver vara väl förberedda när de kommer till gymnasiet, det är viktigt att de inte har glädjebetyg från grundskolan. Studie- och yrkesvägledarna har också en viktig roll i att slussa ungdomar till rätt utbildningar. Ungdomar behöver få en realistisk bild av vad det innebär att gå på gymnasiet. Hon tycker också att det behövs bättre samverkan mellan gymnasieskolan, socialtjänsten och ungdomshälsan. – Det händer mycket i ungdomars liv som inte enbart är kopplat till kunskapsinhämtningen, här spelar till exempel kuratorer en viktig roll. Med samverkan skulle vi upptäcka elever i riskzonen, i ett tidigare skede. Det ökar möjligheterna att förebygga avhopp med extraundervisning eller studiesocialt stöd. ■ ESF:s seminarieprogram ”Om skolans kvalitet”: Öppet Hus 19/11 Plats på Scen 19/11 Stora seminariet 20/11 Varför hoppar unga av skolan? Erfarenheter från Europeiska socialfonden. Svenska ESF-rådet bidrar till kvalitetsutveckling – finansierar ca 20 procent av de nominerade projekten till Göta priset. Så kan vi höja kvalitén i skolan! Vilken annan verksamhet kan fortsätta med 25 procent misslyckanden? Europeiska socialfonden har under en rad år finansierat försöksverksamhet som berör tusentals lärare och elever. Vi har utvecklat nya lösningar och metoder som kan öka kvalitén i den svenska skolan. Tisdag kl 10.00 – 10.30 ➜ Medverkande: Louise Stiernström Svenska ESFrådet, Lidija Kolouh Socialfondens Temagrupp Unga i arbetslivet, samt Plug In – ett nationellt projekt ägt av SKL som bedrivs i ett 50-tal kommuner i fem regioner. Tisdag kl 15.40 – 15.55 Onsdag kl 8.30-9.50 Micael Nord, regionchef för Västsverige på Svenska ESF-rådet gästas på scen av nominerade socialfondsprojekt. ➜ Medverkande: Erfarenheter från tre socialfondsprojekt presenteras: Plug In – ett nationellt projekt ägt av SKL som bedrivs i ett 50-tal kommuner i fem regioner. Två projekt som drivs av Göteborgsregionens kommunalförbund – SYVO och SamTidigt. • Samtal och kommentarer kring framgångsfaktorer och utmaningar med medverkan av Åsa Lindh, generaldirektör Svenska ESF-rådet, Anna Johansson (S) bitr. kommunalråd Göteborg, Maria Jarl universitetslektor Göteborgs Universitet samt Lidija Kolouh Socialfondens Temagrupp Unga i arbetslivet. • Moderatorer är Mats Edman chefred. Dagens Samhälle samt Tilda Kinell, projektledare för ESF-projektet ”JobbReady” ➜ Senaste nytt om Socialfonden hittar du på spl.nu och esf.se Kvalitetsmässan 19–21 november 2013 Plats: Svenska Mässan i Göteborg
© Copyright 2024