Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor

Handlingsprogram
enligt lagen om skydd mot olyckor
Räddningstjänsten Östra Götaland
Linköpings kommun
Norrköpings kommun
Beslutad i direktionen för
Räddningstjänsten Östra Götaland
2011-10-26, §60
Antagen i Norrköpings kommunfullmäktige
Antagen i Linköpings kommunfullmäktige
2012-01-30, §3
2012-01-31, §6
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Sammanfattning
Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen upprätta ett
handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I
programmet ska lokala mål för säkerheten anges, som gör att kommunen uppnår de
nationella målen i lagen
Norrköpings kommun, Linköpings kommun och Räddningstjänsten Östra Götaland
har tagit fram ett gemensamt handlingsprogram. Utifrån en analys av dagens risker,
olyckor, skydd och skador samt en framtidsprognos, har ett antal överväganden och
prioriteringar gjorts. Detta har lett fram till fyra må för säkerheten:
•
•
•
•
Säkrare boende
Säkrare trafik
Säkrare skola
Säkrare fritid (vatten)
Programmet omfattar arbete mot bränder, trafikolyckor, fallolyckor, kemikalieolyckor
med särskilt fokus mot Sevesoverksamheter, drunkning, naturolyckor och suicid. I
programmet anges för varje mål prioriterade åtgärder som ska vara vägledande för det
fortsatta och gemensamma arbetet i programmets anda. För att kunna följa hur
säkerheten utvecklas har indikatorer tagits fram.
För att förverkliga de mål som anges i programmet måste samverkan mellan
kommunerna och Räddningstjänstförbundet utvecklas och hitta former.
I programmet anges också vilken förmåga att genomföra räddningsinsatser som finns.
Handlingsprogrammet är jämställdhetsintegrerat. Det innebär att kvinnors och mäns
och flickors och pojkars behov är likvärdigt beaktade.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Innehållsförteckning
INLEDNING .....................................................................................................1
2
3
1.1
Syfte..........................................................................................................1
1.2
Vilka skyldigheter har den enskilde respektive kommunen?.............1
1.2.1 Den enskildes skyldigheter .............................................................2
1.2.2 Kommunens skyldigheter................................................................2
1.3
Hur ska handlingsprogrammet användas?..........................................3
1.3.1 Kommunstyrelsernas övergripande ansvar .....................................3
1.3.2 Nämndernas arbete..........................................................................3
1.3.3 Nämndöverskridande arbete............................................................3
EN BILD AV SÄKERHETEN IDAG.........................................................5
2.1
Olyckor och olycksrisker .......................................................................5
2.1.1 Farliga verksamheter .......................................................................6
2.1.2 Farliga transporter ...........................................................................6
2.1.3 Översvämningar, skred och ras .......................................................7
2.2
Skador......................................................................................................7
2.3
Skydd mot olyckor..................................................................................8
2.3.1 Skydd mot fallolyckor.....................................................................8
2.3.2 Skydd mot trafikolyckor .................................................................8
2.3.3 Skydd mot brand .............................................................................9
2.4
Upplevd oro och trygghet.......................................................................9
2.5
Slutsatser ...............................................................................................10
SÄKERHETEN I FRAMTIDEN..............................................................11
3.1
Den demografiska utvecklingen ..........................................................11
3.2
Befolkningstillväxt ................................................................................11
3.3
Bebyggelseutveckling............................................................................11
3.4
Kommunikationer och transporter.....................................................11
3.5
Farliga verksamheter ...........................................................................12
3.6
Enskildas inställning till säkerhetsfrågor...........................................12
3.7
Folkhälsa................................................................................................12
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
3.8
Sociala klyftor och integration ............................................................13
4
ÖVERVÄGANDEN OCH PRIORITERINGAR.......................................15
5
MÅL FÖR VERKSAMHETEN ...............................................................17
6
7
8
5.1
Säkrare boende .....................................................................................17
5.2
Säkrare trafik........................................................................................18
5.3
Säkrare skola.........................................................................................19
5.4
Säkrare fritid (vatten) ..........................................................................19
FÖRMÅGA FÖR RÄDDNINGSINSATS................................................21
6.1
Resurser .................................................................................................21
6.2
Servicenivå ............................................................................................22
6.3
Anpassad förmåga ................................................................................23
6.4
Förmåga under höjd beredskap..........................................................24
6.5
Utomhusvarning ...................................................................................24
6.6
Störningar i teletrafiken.......................................................................24
6.7
Hamnar och dess gränser.....................................................................24
ORGANISATION OCH SAMORDNING................................................27
7.1
Samordning ...........................................................................................27
7.2
Operativ samverkan .............................................................................27
7.3
Organisation av förebyggande verksamhet .......................................28
7.3.1 Förbundets förebyggande arbete ...................................................29
7.3.2 Kommunernas förebyggande arbete .............................................29
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING.................................................31
8.1
Årlig uppföljning av handlingsprogrammets mål (egenkontroll)....31
8.2
Utvärdering var fjärde år ....................................................................32
BILAGA 1 ......................................................................................................33
ORDLISTA ....................................................................................................33
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
Inledning
I alla tider och i alla samhällen har människor drabbats av olyckor. Det har också alltid
funnits en strävan hos människan att försöka förebygga olyckor och att försöka mildra
effekterna med olika hjälpinsatser om olyckan ändå är framme. Säkerhet och trygghet är
värden som ligger många människor nära.
Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunen upprätta ett handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet och för räddningstjänst. I lagen finns två
nationella mål. Ett nationellt mål anger att det i hela landet ska finnas ett med hänsyn till
de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd för människors liv och
hälsa samt egendom och miljö. Det andra nationella målet anger att räddningstjänsten
ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid
och genomföras på ett effektivt sätt.
Kommunerna ska, med utgångspunkt i de lokala förhållandena, formulera egna mål för
att nå de nationella målen samt redovisa vilka risker som finns lokalt, hur det förebyggande arbetet är organiserat samt vilken förmåga man har för att göra räddningsinsatser.
Föreliggande handlingsprogram är ett gemensamt, övergripande styrdokument i
Linköpings och Norrköpings kommunala verksamheter samt för Räddningstjänsten
Östra Götaland. Handlingsprogrammet är fastställt av både kommunfullmäktige i
Norrköping och i Linköping samt i direktionen för Räddningstjänsten Östra Götaland.
Programmet gäller för tiden 2011-2015.
Handlingsprogrammet är jämställdhetsintegrerat. Det innebär att kvinnors och mäns och
flickors och pojkars behov är likvärdigt beaktade. Arbetet ska tillgodose olika
människors behov och utformas efter människors olika förutsättningar. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i det arbete som programmet medför, i alla dokument och i
alla sammanhang.
Programmet omfattar förebyggande och skadebegränsande arbete mot olyckor och
suicid och dess konsekvenser. För att säkerställa ett effektivt arbete är det viktigt att
arbetet som utförs samordnas i så stor omfattning som möjligt.
1.1
Syfte
Syftet med detta handlingsprogram är att skapa struktur och samordning i arbetet med
skydd mot olyckor och därigenom minska antalet olyckor, suicid och dess konsekvenser
i såväl Linköping som Norrköping.
1.2
Vilka skyldigheter har den enskilde respektive kommunen?
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
1
1.2.1
Den enskildes skyldigheter
I lagen om skydd mot olyckor betonas att den enskilde – fysisk eller juridisk person –
har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka
olyckor. I första hand är det den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder
för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffat eller det finns en
överhängande fara för en olycka, och den enskilde själv eller genom att anlita någon
annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att ingripa.
1.2.2
Kommunens skyldigheter
Med räddningstjänst avses i detta program de räddningsinsatser som kommunen ska
ansvara för enligt 1 kap 2 § i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Skyldigheten finns
vid olyckor eller överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på
människor, egendom och miljö. Detta ansvar gäller dock endast om det är rimligt,
dvs om det är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade
intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt (exempelvis att
ägaren eller den enskilde inte själv kan åtgärda det som skett). Alla dessa fyra kriterier
måste vara uppfyllda för att kommunens ansvar ska gälla.
Förutom räddningstjänst ska kommunen bedriva förebyggande verksamhet och
genomföra efterföljande åtgärder efter räddningsinsats. Kommunernas uppgift är då att
utreda orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts.
Kommunerna ska se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd
av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot
andra olyckor än bränder.
Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja andra kommuners resurser.
Kommunerna ska genom rådgivning, information eller på annat sätt underlätta för
enskilda kvinnor, män och juridiska personer att fullgöra sina skyldigheter enligt LSO.
Kommunerna ska i brandförebyggande syfte ansvara för att förbränningsanordningar
samt anslutande byggnadsdelar kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Dessutom ansvarar kommunen för att rengöring (sotning) av förbränningsanordningar och rökkanaler sker. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller
låter annan utföra sotning på den egna fastigheten.
Kommunerna och de statliga organ som ansvarar för räddningstjänst ska se till att det
finns anordningar för att larma räddningsenheterna.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
2
1.3
Hur ska handlingsprogrammet användas?
Handlingsprogrammet ska realiseras i nämndernas och bolagens verksamhetsområden
samt av Räddningstjänsten Östra Götaland.
1.3.1
Kommunstyrelsernas övergripande ansvar
Kommunstyrelserna i de båda kommunerna samt direktionen för Räddningstjänsten
Östra Götaland har det övergripande ansvaret för arbetet med skydd mot olyckor i
respektive kommun och i förbundet. Räddningstjänstens ansvar är reglerat i den
förbundsordning som ägarkommunernas fullmäktige beslutat.
1.3.2
Nämndernas arbete
Det är i verksamheternas vardagliga arbete som det förebyggande arbetet mot olyckor
kan och ska realiseras. Ansvaret vilar således på varje nämnd för dess ansvarsområde. I
vissa specifika frågor krävs att två eller flera nämnder samordnar sitt arbete och
utvecklar nya arbetssätt. Flera verksamheter bedriver sedan tidigare ett nämndöverskridande samarbete (samarbete mellan två eller flera nämnder), under olika
inarbetade former. Det är ett arbete som har uppkommit utifrån olika initiativ och då ett
behov har funnits.
1.3.3
Nämndöverskridande arbete
Några frågor kräver samordningsinsatser av en nämndövergripande ledning (en
samordning mellan alla nämnder). Exempel på några sådana frågor är;
att följa olycks- och skadeutvecklingen ur ett könsperspektiv i respektive
kommunen,
att se till att riskanalyser ständigt är uppdaterade,
att följa upp arbetet med handlingsprogrammet och realiserandet av de mål och
prestationer som har satts upp samt,
att resultat utifrån ett jämställdhetsintegrerat arbetssätt sprids till fler aktörer.
Förutom samordning mellan kommunala nämnder och bolag, krävs även samordning
mellan kommunerna och förbundet.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
3
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
4
2
En bild av säkerheten idag
Linköpings och Norrköpings kommuner har tillsammans runt 270 000 invånare. Varje
år omkommer omkring 100 personer till följd av olyckor och 50 personer till följd av
suicid. Omkring 3000 personer vårdas på sjukhus till följd av olyckor och 300 till följd
av självdestruktiva handlingar. Samhällskostnaderna för olyckor under ett år i
Linköpings och Norrköpings kommuner är uppskattningsvis 1200 miljoner kronor,
varav minst 400 miljoner bedöms belasta kommunerna.
2.1
Olyckor och olycksrisker
Långt ifrån alla olyckor som sker kommer till allmän kännedom. De olyckor som
kommer till kännedom är sådana som resulterat i någon form av ingripande av
räddningstjänst, polis, ambulans eller kontakt med vårdande instanser. Nedanstående
tabell syftar till att ge en övergripande bild av vilka händelser som inträffar under ett år.
Typ av händelse
Antal händelser
Källa
Fallolyckor
7500
Uppskattning från nationell statistik
Trafikolyckor
1000
Polis- och vårdrapporterade olyckor
Suicidförsök
450
Uppskattning från nationell statistik
Brand i byggnad
350
Räddningstjänstens insatser
Förgiftning
300
Socialstyrelsen
Drunkning
10
Räddningstjänstens insatser
Tabell 1
Antal olyckor som inträffar under ett år i Linköpings och Norrköpings kommuner
Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador och dödsfall i alla åldrar. Ungefär
hälften av alla som omkommer i olyckor, omkommer i fallolyckor.
Antalet bränder som inträffar i byggnader är i nivå med rikssnittet och liknande
kommuner. Det inträffar fler lägenhetsbränder men färre villabränder i jämförelse med
andra kommuner. Generellt drabbas män oftare av bränder än kvinnor. Bränder i skolor
är det vanligaste brandobjektet bland allmänna lokaler.
Antalet trafikolyckor som polis- eller sjukvårdsrapporteras i de båda kommunerna är
färre än rikssnittet och liknande kommuner. Den stora majoriteten utgörs av lindriga
trafikolyckor. Fler män än kvinnor drabbas av trafikolyckor.
Antalet drunkningsolyckor som kommer till räddningstjänstens kännedom är så få att en
jämförelse med andra kommuner på årsbasis inte är meningsfull. Svenska
livräddningssällskapet använder sig av tioårsperioder för att analysera trender inom
drunkning och vattensäkerhet, men även då är skillnader svåra att läsa ut. Statistiken
säger dock att män drabbas väsentligt mer än kvinnor av drunkningsolyckor.
Antalet suicidförsök i Linköpings och Norrköpings kommuner är beräknat utifrån
nationell statistik. Enligt denna utförs 15 000 suicidförsök i Sverige varje år, varav 10
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
5
procent fullbordas. Fler kvinnor än män utför suicidförsök, men fler män fullbordar
försöken.
2.1.1 Farliga verksamheter
Det finns många företag som driver sådan verksamhet att en olycka kan resultera i
omfattande konsekvenser för liv, hälsa och miljö. Nedan redovisas antal företag som
klassas som så kallade Sevesoföretag1. I tabellen finns även jämförelse med några andra
kommuner.
Antal Sevesoverksamheter
Högre
kravnivå
16
Lägre
kravnivå
9
Totalt
Göteborg3
15
7
22
Stockholm3
9
6
15
Malmö3
7
6
13
Linköping och Norrköpings kommun2
Tabell 2
25
Antal företag som omfattas av Sevesobestämmelserna i olika kommuner
Ingen annan kommun i Sverige har så många Sevesoföretag som Norrköping. Av de 25
Sevesoföretag som finns i Linköpings och Norrköpings kommun finns 23 i Norrköping.
Förutom Sevesoföretagen finns andra verksamheter, där en olycka kan orsaka allvarliga
konsekvenser i omgivningen. Vissa av dessa verksamheter omfattas av bestämmelserna
i 2 kap 4 § i LSO. Det är länsstyrelsen som beslutar vilka verksamheter som ska
omfattas av denna bestämmelse. Länsstyrelsen har alltid en aktuell förteckning över
vilka verksamheter som omfattas av bestämmelserna.
2.1.2 Farliga transporter
Till följd av att det finns verksamheter i kommunerna som hanterar farliga ämnen,
förekommer också transporter av farliga ämnen till och från dessa verksamheter. Vid en
olycka kan konsekvenserna bli allvarliga. Sker en olycka i en tätort kan människors liv
och hälsa samt värdefull egendom hotas. En olycka kan också orsaka stora och
omfattande skador på miljön. Exempelvis förser sjön Glan nästan hela Norrköping med
dricksvatten, varför en olycka med utsläpp av farliga ämnen kan hota dricksvattenförsörjningen för ett stort antal människor under en lång tid. I Linköping används två
vattensystem. Dessa är helt oberoende av varandra.
1
Företag som omfattas av bestämmelser i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa
konsekvenser av allvarliga kemikalieolyckor.
2
Räddningstjänsten Östra Götaland.
3
Respektive räddningstjänst; Räddningstjänsten Storgöteborg, Räddningstjänsten Syd, Södertörns
brandförsvarsförbund samt Storstockholms Brandförsvar.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
6
2.1.3 Översvämningar, skred och ras
I kommunerna finns områden som är känsliga för översvämningar, skred och ras.
Områdena är väl kända och förebyggande åtgärder är vidtagna. Det är viktigt att
planering av ny bebyggelse eller infrastruktur i dessa områden sker med stor
försiktighet. Av gjorda karteringar i båda kommunerna framgår vilka områden som
berörs.
2.2
Skador
Olyckor orsakar skador på människor, egendom och miljö. Generellt är män överrepresenterade avseende dödsfall från olyckor och suicid. När det gäller svåra skador till
följd av olyckor och suicid är skillnaden mellan kvinnor och män väldigt liten.4 I
nedanstående tabell visas skadorna och samhällskostnaderna för olika händelser under
ett år i kommunerna.
Typ av händelse
Fall
5
Döda
Svårt skadade
Samhällskostnader
45
1800
700 Mkr
4
45
350
Uppgift saknas
Trafik4
~6
365
600 Mkr
4
~3
15
200 Mkr
~2-3
~10-15
20 Mkr
Suicid
Brand
Drunkning6
Tabell 3
Person- och egendomsskador under ett år i Linköpings och Norrköpings kommuner
Antalet omkomna i trafikolyckor är lägre än i rikssnittet, men antal svårt skadade är i
nivå med rikssnittet. De flesta allvarliga olyckor sker oftast på vägar som kommunerna
inte har rådighet över. Dessa sker istället på de statliga vägarna. Gällande trafikolyckor
drabbas dubbelt så många män som kvinnor av allvarliga skador eller dödsfall. Denna
skillnad är särskilt markant ålderskategorierna i 15-24 år och 25-44 år.
4
Räddningsverket. (2007). Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige. NCO 2007:7.
Karlstad.
5
Internet: Socialstyrelsen. Slutenvårdsstatistik.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/slutenvard (Besökt 2011-10-17).
Dödsorsaksregistret. http://www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret (Besökt 2011-10-17).
6
Internet: Svenska Livräddningssällskapet.
http://www.svenskalivraddningssallskapet.se/vattenkunskap/fakta-och-statistik.aspx (Besökt 2011-10-17).
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
7
Antalet döda och svårt skadade till följd av fallolyckor än något lägre än rikssnittet. Det
är främst äldre som drabbas av fallolyckor som kräver sjukhusvård och det är
30 procent fler kvinnor än män skadas svårt. När det gäller dödsfall till följd av fallolyckor är skillnaden mellan könen väldigt liten.
Några skillnader i skador till följd av drunkningsolyckor jämfört med riket går inte att
utläsa. Gällande drunkning finns dock den största skillnaden mellan könen; 85-90
procent av alla som omkommer och skadas svårt är män.
Fler män än kvinnor fullbordar suicid, men fler kvinnor än män utför suicidförsök.
Antalet döda per invånare till följd av brand är något högre än i riket. Antal svårt
skadade per invånare till följd av brand är dock lägre än i riket. Dubbelt så många män
som kvinnor omkommer eller skadas till följd av brand.
2.3
Skydd mot olyckor
Såväl sannolikheten för att en olycka ska ske som konsekvensen av den, påverkas av
nivån på skyddet. Skyddet kan utgöra kvinnors och mäns egen förmåga att förhindra
och agera vid olyckor, samt av tekniska installationer i den fysiska miljön. Följande
uppgifter om skyddet mot olyckor är hämtade från en större enkätundersökning7 som
genomfördes 2010 i båda kommunerna.
2.3.1
Skydd mot fallolyckor
Den generella nivån på skyddet mot fallolyckor är i linje med riket och det finns inga
större generella skillnader mellan könen. Skyddet mot fallolyckor utomhus är dock
något sämre än i riket genom att färre använder halkskydd vid halt väglag. 10 procent
färre män än kvinnor använder halkskydd.
2.3.2
Skydd mot trafikolyckor
94 procent av bilisterna uppger att de alltid använder bilbälte, vilket överensstämmer
med rikssnittet. Något fler kvinnor än män använder bilbälte. Även när det gäller att
respektera hastighetsbegränsningar är nivån i linje med riket. Kvinnor är något bättre än
män på att respektera hastighetsbegränsningar.
45 procent använder aldrig cykelhjälm, medan omkring 16 procent alltid gör det. Detta
överensstämmer med riket. Kvinnor använder cykelhjälm oftare än män. Reflexanvändningen är sämre än i riket och det är 8 procent färre som uppger att de alltid
använder reflex. Dubbelt så många kvinnor som män använder reflexer.
7
MSB:s enkät 2010 Trygghet och säkerhet i vardagen. Statistisk sammanställning levererad till
räddningstjänsten i Linköping och Norrköping.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
8
2.3.3
Skydd mot brand
Nivån på det tekniska brandskyddet i kommunerna i form av brandvarnare och
släckredskap (handbrandsläckare, brandfilt, vattenpost etc.) skiljer sig inte nämnvärt
från riket. Det finns inte heller någon skillnad mellan könen. Den enda skillnad som
finns rör handbrandsläckare, där invånarna i Linköping och Norrköping innehar
handbrandsläckare i mindre utsträckning än i riket.
En större andel män än kvinnor bedömer sina kunskaper i att använda en handbrandsläckare som ganska bra eller mycket bra. Många kvinnor bedömer sina kunskaper
som dåliga eller som ganska bra. Fler män än kvinnor uppger att man har genomfört
någon form av kurs i olycksförebyggande åtgärder.
2.4
Upplevd oro och trygghet
Att känna sig trygg är inte detsamma som att vara säker. Att känna oro är inte detsamma
som att vara utsatt. Trots att risker reduceras eller elimineras, kan fortfarande människor
uppleva en stor otrygghet.
Nedanstående diagram visar på de olyckor och händelser som kvinnor och män i
allmänhet är mest oroliga för att drabbas av. Diagrammet visar också att det är relativt
få som drabbats av dessa händelser under de senaste fem åren.
Diagram 1
Skillnader mellan oro för oönskade händelser och utsatthet för oönskade händelser.
Siffrorna speglar hela Sverige.
Den finns en generell skillnad mellan könen när det gäller oro inför olyckor eller
negativa händelser. Kvinnor är i samtliga fall mer oroliga än män. Oavsett typ av
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
9
händelse så svarar ungefär 10 procent fler kvinnor än män att de är oroliga för att
drabbas. Denna skillnad finns både på i Norrköping och Linköping såväl som på
riksplanet.
2.5
Slutsatser
Det finns några mindre skillnader gällande olyckor, risker, skador och skydd mellan
kommunerna och riket eller liknande kommuner.
En skillnad är det stora antal ”Sevesoföretag” som finns. Dessa bidrar starkt till
riskbilden i kommunerna genom risker i samband med transporter och risker för
företagens direkta omgivning.
En annan skillnad är att det relativt sett inträffar fler lägenhetsbränder än i riket och
liknande kommuner. Dessutom är antal omkomna till följd av brand något högre än i
riket, men färre skadas svårt till följd av brand. Dubbelt så många män som kvinnor dör
eller skadas svårt av skador till följd av brand.
När det gäller trafikolyckor är det relativt sett fler som omkommer, men färre som
skadas svårt. Dubbelt så många män som kvinnor omkommer eller skadas svårt av
skador till följd av trafikolyckor.
För fallolyckor är det relativt sett något färre som omkommer eller skadas svårt än i
riket. 30 procent fler kvinnor än män drabbas av skador. När det gäller dödsfall är
kvinnor och män lika drabbade.
När det gäller drunkning och suicid är män överrepresenterade i dödsfallsstatistiken.
Även när det gäller svåra skador till följd av drunkningsolyckor är män
överrepresenterade. När det gäller skador till följd av suicid är kvinnor något
överrepresenterade. Några skillnader mellan kommunerna och riket i övrigt har inte
noterats.
När det gäller själva skyddet mot olyckor avviker inte kommunerna från rikssnittet eller
andra kommuner. Kvinnor är bättre än män på att skydda sig mot olyckor, har ofta ett
bättre säkerhetsbeteende men dock en lägre tilltro till sin egen förmåga att agera vid
olyckor. För män är förhållandena det rakt motsatta.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
10
3 Säkerheten i framtiden
Det är viktigt att säkerhetsarbetet inte enbart grundar sig på dagens problem. För att
säkerhetsarbetet ska vara aktuellt och anpassat till framtidens risker, bör prognoser och
trender analyseras. Det finns några områden som är speciellt intressanta att analysera för
att få en uppfattning om framtidens risker.
3.1
Den demografiska utvecklingen
Befolkningens ålderssammansättning kommer förändras de kommande åren. Antalet
äldre personer (65+) kommer att öka, liksom antalet barn i förskoleålder. Fler äldre med
vårdbehov väntas bo kvar hemma. Kvinnor utgör dessutom majoriteten av såväl äldresom barnomsorgspersonal, varför kvinnor är en nyckelgrupp att nå för säkerhetsarbetet.
Olyckor där barn och äldre är representerade kan komma att öka, om inte ett än mer
effektivt säkerhetsarbete görs. Det gäller framförallt fallolyckor.
3.2
Befolkningstillväxt
I den gemensamma översiktsplanen för Linköpings och Norrköpings kommuner är
målsättningen att antalet invånare ska öka med 75 000 personer fram till 2030. Det är en
genomsnittlig befolkningsökning med drygt 3 000 personer per år. Antal olyckor och
skador kommer att öka i motsvarande takt som befolkningsökningen, om inte ett än mer
effektivt säkerhetsarbete görs.
3.3
Bebyggelseutveckling
Den kraftiga befolkningstillväxten och utvecklingen av näringslivet förutsätter en
bebyggelseutveckling. Befintliga huvudorter kommer att utvecklas genom företrädesvis
förtätning. Nedan uppräknade mindre tätorter ska också prioriteras i utvecklingen.
Kimstad/Norsholm
Krokek
Linghem
Ljungsbro-Berg
Malmslätt
Skärblacka
Svärtinge
Vikingstad
Åby/Jursla
3.4
Kommunikationer och transporter
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
11
En tänkt utveckling med fler invånare i Linköping-Norrköping, som ska ta sig till sina
arbetsplatser och fritidssysselsättningar, kan komma att leda till ökad biltrafik. Med
utvecklingen av handel, t ex i Tornbyområdet i Linköping, liksom Norrköping som ett
logistik- och transportnav, kan vägtrafiken komma att öka.
Ett mål är att färre ska välja bil som transportmedel och istället gå, cykla eller åka
kollektivt. Detta ställer i sin tur krav på utbyggd och en mer lättillgänglig kollektivtrafik
(buss, tåg, spårvagn). Utvecklingen kan leda till färre olyckor med bil, men ökad risk
för olyckor inom kollektiv- och godstrafiken. En säker kollektivtrafik är ett viktigt
utvecklingsområde.
3.5
Farliga verksamheter
Riskerna vid farliga anläggningar och verksamheter, främst "Sevesoanläggningar", samt
transporter till och från dessa, kan komma att minska med hjälp av bland annat förbättrad teknik, säkrare hantering och transporter på bättre anpassade vägar och andra
transportleder. Miljöfarliga ämnen och produkter kan generellt kunna ersättas av sådana
som är mindre skadliga. Ökad kunskap och utveckling mot ännu bättre skadeförebyggande och skadeavhjälpande arbete gällande farliga ämnen kommer att kunna
medföra att riskbilden förbättras.
3.6
Enskildas inställning till säkerhetsfrågor
En viktig fråga i framtiden är hur kvinnors och mäns inställning till risk- och säkerhetsfrågor kommer att se ut. Olika grupper uppfattar, värderar och förhåller sig till risker på
olika sätt och har också olika behov av att vilja fatta sina egna beslut. Detta ställer krav
på ett säkerhetsarbete som är än mer flexibelt, genomförs med ett medvetet
jämställdhetsperspektiv och kan anpassas till olika människors behov.
3.7
Folkhälsa
De höga krav som många människor upplever att dagens samhälle skapar en allt större
psykisk ohälsa, inte minst bland ungdomar. Försämrad psykisk ohälsa och ökad social
utsatthet kan öka olycksutvecklingen. Cirka 1 500 personer tar årligen sitt liv8. Arbetet
för förbättrad folkhälsa är en mycket viktig faktor i det förebyggande arbetet mot
olyckor och ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.
8
Internet: Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret. http://www.socialstyrelsen.se/register/dodsorsaksregistret
(Besökt 2011-10-17).
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
12
3.8
Sociala klyftor och integration
För att Linköping-Norrköping ska kunna växa och för att företag i regionen, ska kunna
få arbetskraft krävs fortsatt invandring. Ett problem som finns på nationell nivå är att
man inte alltid har lyckas med integrationsfrågorna. Detsamma gäller i Linköping –
Norrköping, där man idag kan se tecken på segregation. Flera framtidsstudier9 pekar på
en befarad ökning av klyftan mellan rika och fattiga. Olika sociala och ekonomiska
förutsättningar, närhet till arbetsmarknaden mm kan medföra en risk för att vissa
grupper hamnar i utanförskap med grogrund för ökade spänningar och motsättningar.
Från andra håll i världen ser man att ökade klyftor och polarisering driver på olycksoch våldsutveckling.
9
Räddningsverket. (2008). Framtidens risker och säkerhetsarbete. Slutrapport 2008. Karlstad.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
13
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
14
4 Överväganden och prioriteringar
En god säkerhetsnivå ska finnas i alla miljöer. Med den beskrivna riskbilden och
framtidsstudierna som grund, kommer dock kommunernas och räddningstjänstförbundets verksamhet fokusera på några områden. Inom dessa områden ska säkerheten
öka både vad gäller den fysiska miljön, kvinnors och mäns kunskap, förmåga och
beteende samt räddningsinsatser. Särskilt viktigt är säkerhetsarbetet för barn, unga i
åldern 15-24 år samt äldre.
I tabell 4 beskrivs de områden som ska ägnas särskilt fokus i de kommande årens
säkerhetsarbete.
Område
Motiv
Boende
Nästan hälften av alla skador sker i eller kring bostaden. Barn och äldre är
överrepresenterade. Antal barn och äldre kommer öka inom de närmaste åren. Den
planerade befolkningstillväxten kommer att dessutom kräva fler bostäder, varför
ökad säkerhet är viktigt.
Trafik
Transport- och logistikverksamheten bedöms öka i framtiden. Kollektivtrafiken
ska byggas ut och fler väntas gå eller cykla samtidigt som biltrafiken ska minska i
innerstäderna.
Skola
Samtliga barn och ungdomar ska enligt lag gå i skola. Det är en rättighet att
skolmiljön är säker och uppfattas som trygg. En trygg och säker skola ökar
dessutom förutsättningarna för goda studieresultat. I skolan finns det också goda
förutsättningar att påverka flickors och pojkars attityder och beteende kring riskoch säkerhet.
Vatten
Drunkning är den vanligaste dödsorsaken vid olyckor för flickor och pojkar i
åldern 1-7 år. För barn äldre än 7 år är det den näst vanligaste olyckstypen,
Simkunnigheten har sammantaget försämrats sedan toppen på 80-talet. En viktig
grupp är barn och vuxna med utländsk bakgrund.
Tabell 4
Prioriterade områden för framtida säkerhetsarbete
Det finns andra områden än ovanstående där det är viktigt med god säkerhet,
exempelvis offentliga miljöer. Detta tillgodoses bland annat genom det ansvar för
brandskyddet som ägare och nyttjanderättshavare har samt kommunens tillsynsansvar.
Arbetsplatser är ett annat viktigt område. En särskild arbetsmiljölagstiftning reglerar
arbetsgivarens ansvar och det finns en särskild tillsynsverksamhet inom detta område.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
15
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
16
5 Mål för verksamheten
För att möta samhällsutvecklingen och dess risker måste både det förebyggande och det
skadeavhjälpande arbetet utvecklas. Arbetet som omfattas av detta program omfattar
bränder, trafikolyckor, fallolyckor, kemikalieolyckor med särskilt fokus mot
Sevesoföretag, drunkning, naturolyckor och suicid. Följande fyra mål ska uppnås:
Säkrare boende.
Säkrare trafik.
Säkrare skola.
Säkrare fritid (vatten)
Det skadeavhjälpande arbetet ska utvecklas med inriktning på att insatser ska kunna
påbörjas tidigare i syfte att ytterligare förbättra arbetet med att rädda liv, miljö och
egendom. Det handlar om att utveckla såväl räddningstjänstens förmåga som att få
andra aktörer att påbörja skadeavhjälpande insatser innan samhällets resurser anländer.
Då behövs allt ifrån att kunskap och utrustning för livräddande åtgärder till kunskap och
utrustning för att hantera släckutrustning.
De prioriterade åtgärder som anges i programmet ska ligga till grund för nämnders och
styrelser egna verksamhetsplaner. Då konkretiseras arbetet ytterligare till mätbara och
uppföljningsbara aktiviteter. Inom detta programs giltighetsområde ska arbetet leda till
att följande målsättningar nås.
Vad gäller Säkrare fritid har en avgränsning gjorts i detta handlingsprogram genom att
fokus har lagts på olyckor i samband med vatten.
5.1
Säkrare boende
Det säkra boendet har säkra fysiska miljöer att vistas i både vad avser inomhusmiljöer,
lekplatser och andra utemiljöer. Kvinnor och män kan och vill ta ett stort ansvar för sin
egen säkerhet. Vid olyckor finns tillgång till snabba skadeavhjälpande insatser. Det
sker en miljöplanering med ett medvetet jämställdhetsperspektiv för att förebygga
isolering och mental ohälsa hos människor. Boendet erbjuder sociala mötesplatser för
kvinnor och män, och i nya boendemiljöer blandas olika upplåtelseformer.
Föra att nå målet om Säkrare boende prioriteras åtgärder inom följande områden:
Stärkt säkerhetsperspektiv i hela samhällsbyggnadsprocessen.
Utökad och riktad information och utbildning för kvinnor och män, flickor och
pojkar.
Intensifierat arbete för att skadeavhjälpande insatser ska kunna påbörjas tidigare.
Stärkt tillsyn av boendemiljöer och fastigheter.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
17
Intensifierat arbete med ett jämställdhetsperspektiv för att förebygga
självdestruktiva handlingar och suicidförsök bland kvinnor och män.
Arbetet ska vara jämställdhetsintegrerat och ta särskild hänsyn till behovet av att nå
barn, ungdomar och minoritetsgrupper i samhället med information.
5.2
Säkrare trafik
Den säkra trafiken har fysiska miljöer som klarar av att stävja både oavsiktliga och
avsiktliga handlingar, som kan förorsaka en olycka. Trafikrytmen är lugn och miljöerna
är gjorda för att dämpa effekter av tänkbara olyckor. Kvinnor och män har ett
trafiksäkert beteende och är inte påverkade av alkohol eller droger i trafiken. Det
samlade trafiksäkerhetsarbetet har ett medvetet jämställdhetsperspektiv och bidrar till
både faktisk och upplevd trygghet. Det finns tillgång till snabba skadeavhjälpande
insatser.
För att nå målet om Säkrare trafik ska åtgärder inom följande områden prioriteras:
Stärkt säkerhetsperspektiv i hela trafikplaneringsprocessen.
Utökad, riktad och anpassad information och utbildning för särskilda målgrupper
med ett jämställdhetsperspektiv.
Intensifierat arbete för att skadeavhjälpande insatser ska kunna påbörjas tidigare.
Intensifierat arbete med ett jämställdhetsperspektiv för att förebygga
självdestruktiva handlingar och suicidförsök bland kvinnor och män.
Förtydligande av säkerhetskrav och uppföljningar vid kommunala upphandlingar
(skolskjutsar, gatuunderhåll, färdtjänst mm).
Arbetet inom området Säkrare trafik ska vara jämställdhetsintegrerat och särskilt
prioritera behovet av att nå barn, ungdomar och övriga riskutsatta grupper i samhället
med informations- och utbildningsinsatser.
Arbetet för säkrare trafik kan i många fall samordnas med miljöförbättrade arbete såsom
hastighetssänkningar, utbildningar i miljövänligt körstil etc.
Säkrare trafik innebär intensifierade insatser i syfte att främst förebygga och i andra
hand minska konsekvenserna av olyckor med miljöpåverkan på företrädesvis känsliga
platser.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
18
5.3
Säkrare skola
En säker skola har säkra fysiska miljöer för flickor och pojkar, både inomhus, utomhus
och på andra platser där skolan driver verksamhet Skolvägen är trygg och säker för
alla elever. Både kvinnor och män, flickor och pojkar verkar för att den sociala miljön
är tolerant och möjliggör delaktighet så att en positiv gemenskap upprätthålls.
Om en olycka sker kan flickor och pojkar hjälpa sig själva och andra, och skolpersonal
kan agera för att minska olyckors konsekvenser. Det finns tillgång till snabba och
effektiva skadeavhjälpande insatser.
Föra att nå målet om Säker skola ska åtgärder inom följande områden göras:
Stärkt säkerhetsutbildning för såväl flickor som pojkar och lärare i skola och
förskola.
Främjande av en positiv utveckling av fysiska och psykosociala miljöer som
fungerar jämställt såväl i som på väg till och från skolan och inom dess
verksamhet.
Intensifierat arbete för att förhindra avsiktliga och oavsiktliga skador.
Det övergripande målet är att göra skolans verksamhet säkrare. Ett sekundärt mål är
också att genom skolan göra eleverna mer risk- och säkerhetsmedvetna. Skolan är en
viktig arena för att nå ett säkrare samhälle. Den säkerhetsutbildning som sker idag ska
fortsätta och utvecklas och ge flickor och pojkar tillräcklig kunskap.
Skolmiljöer är idag ofta drabbade av skador som uppstår både genom avsiktliga och
oavsiktliga handlingar. Avsiktliga handlingar såsom klotter, brand och åverkan på
vatten- och avloppssystem har ofta en bakgrund i psykosociala faktorer. Att stärka både
den fysiska och psykosociala miljön är lika viktigt i detta arbete.
5.4
Säkrare fritid (vatten)
Badmiljöer, dammar, kajer och hamnar är säkert utformade och utrustade. De som
utnyttjar vattenmiljöer är risk- och säkerhetsmedvetna, visar hänsyn mot varandra och
har god simkunnighet.
Vid olyckor har kvinnor och män förmåga att hjälpa andra och räddningsinsatser är
snabba och effektiva.
För att nå målet om Säkrare vatten ska åtgärder inom följande områden göras:
Utökad information och utbildning om bad-, sjö-, is- och båtvett.
Intensifierat arbete för fungerande säkerhetsutrustning vid badplatser, kajer och
hamnar.
Öka tillgängligheten av säkerhetsutrustning (t ex via flytvästuthyrning,
islivräddningsutrustning).
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
19
Utökad förmåga, främst genom utökad och breddad utbildning för såväl kvinnor
som män, för livräddande insatser vid drunkningsolyckor
Fortlöpande simundervisning med särskilt fokus på barn och nyanlända.
Utökad information och tillsyn vid poolbygge och befintliga pooler.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
20
6 Förmåga för räddningsinsats
För att kunna ingripa vid olyckor som hotar människors liv och hälsa, egendom och
miljö finns räddningsstyrkor organiserade i kommunalförbundet Räddningstjänsten
Östra Götaland. Det finns alltid minst 53 personer i jour och beredskap. Dessutom finns
25 räddningsmän vid två räddningsvärn (Arkösund och Kvarsebo). För ledning,
samordning och samverkan finns dessutom ett befäl för inre ledning, en insatschef och
en räddningschef i beredskap. Räddningschefen ska ha lägst brandingenjörsexamen.
Räddningstjänsten kan leda och genomföra två samtidiga större insatser med dynamik
eller i komplexa miljöer på geografiskt olika platser (exempelvis vindsbrand, begränsad
kemolycka och trafikolycka) eller en omfattande insats med hög dynamik eller i mycket
komplexa miljöer (exempelvis järnvägsolycka, flygplansolycka, omfattande kemolycka,
insatser i undermarksanläggningar).
Vid räddningsinsatser inom verksamheter som enligt LSO 2 kap 4 § ska hålla egen
beredskap för att hindra eller begränsa allvarliga skador, sker samverkan med
verksamhetsknutna räddningsenheter. Detta gäller bland annat flygplatser och större
kemikalieindustrier.
Händelser med mycket omfattande konsekvenser på samhället, eller långvariga
händelser som kräver stor uthållighet, kan ledas och genomföras genom regional
samverkan och samordning mellan kommuner, myndigheter, företag och organisationer.
6.1
Resurser
Vid förbundets brandstationer finns resurser och personal för att kunna ingripa vid
olyckor. Resurserna definieras som räddningsenheter, reducerade räddningsenheter
höjdenheter eller specialenheter. De fördelas på 9 orter enligt följande:
Ort
Resurser
Norrköpings tätort
2 räddningsenheter, 2 höjdenheter
Linköpings tätort
2 räddningsenheter, 2 höjdenheter
Bestorp
Reducerad räddningsenhet
Krokek
Räddningsenhet
Ljungsbro
Räddningsenhet
Skärblacka
Räddningsenhet
Ulrika
Reducerad räddningsenhet
Vikingstad
Reducerad räddningsenhet
Östra Husby
Räddningsenhet
Tabell 5
Resursernas lokalisering i förbundet
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
21
Specialenheterna finns ständigt tillgängliga i förbundet, men dess lokalisering kan
variera utifrån aktuell riskbild. Dessa består främst av följande:
Tung räddningsenhet (resurs för lyft av tunga fordon och föremål).
Dykenhet (resurs som kan genomföra livräddning under vattenytan).
Vattenenhet (resurs för ökad vattenförsörjning).
Kemenhet (resurs för olyckor med farliga ämnen).
Rappelleringsenhet (resurs för räddning på höga höjder).
Skumenhet (resurs för alstring av skum vid omfattande olyckor).
Saneringsenhet (resurs för sanering vid olyckor med farliga ämnen).
Ledningsenhet (resurs för yttre ledning och samordning av insatser).
Bandvagnsenhet (resurs för insatser vid icke körbara förhållanden).
Slangenhet (resurs för vattenförsörjning i skog och terräng).
IVPA (resurs för akuta, livräddande åtgärder i väntan på ambulans).
Enheternas förmåga preciseras utförligare i ordlistan, se bilaga 1.
6.2
Servicenivå
Framtidens räddningstjänst är ett naturligt inslag i samhället. En följd av detta är att allt
färre räddningsinsatser kommer att ha brandstationer som utgångspunkt. I tabellen
nedan anges hur stor andel av kommunernas yta som nås av en första enhet inom 10, 15
och 20 minuter. Värdena har tagits fram med hänsyn till att det inte är brandstation som
är utgångspunkten för en räddningsinsats.
Yttäckning
Servicegrad
Tabell 6
10
10 min
15 min
20 min
40 procent
74 procent
93 procent
61 procent
84 procent
94 procent
Andel av ytan som nås av första enhet inom 10, 15 och 20 minuter
Yttäckningen illustreras också med en karta. Röd färg är den yta som nås inom 5
minuter, blå färg ytan som nås inom 10 minuter och grön färg ytan som nås inom 20
minuter.
10
Andel av det totala antalet trafikolyckorna och bränderna som nås inom vissa tider.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
22
Bild 1
6.3
Yttäckningen inom 5 minuter (röd färg), 10 minuter (blå färg) och 20 minuter
(grön färg)
Anpassad förmåga
Vid räddningsinsatser i förbundets område eller vid förstärkning till annan kommun,
kommer beredskapen för nya händelser att minska. Den lägsta beredskapsnivån som får
finnas i förbundet kallas anpassad beredskap, och insatstiden för detta fall redovisas i
tabellen nedan.
Resurser
Norrköpings tätort
1 räddningsenhet
1 höjdenhet
Linköpings tätort
1 räddningsenhet
1 höjdenhet
Tabell 7
Resurser vid anpassad förmåga.
Inom 30 minuter nås 95 procent av den geografiska ytan i förbundet från de två
stationerna i tätorterna.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
23
6.4
Förmåga under höjd beredskap
Under höjd beredskap ändras den fredstida organisationen efter rådande förhållanden
genom ändrat arbetstidsuttag och tillförsel av civilpliktig personal. Nya uppgifter tillförs
i form av att upptäcka, utmärka och röja farliga områden samt att indikera, sanera och
vidta andra åtgärder för skydd mot kemiska stridsmedel och kärnvapen. Inför höjd
beredskap kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att utfärda
föreskrifter. Utifrån dessa kommer särskild planläggning att ske.
6.5
Utomhusvarning
Viktigt meddelande (VMA) är en varningssignal utomhus som kan aktiveras i
centralorterna och del av Ljungsbro, Malmslätt, Skärblacka, Åby och Vikingstad med
hjälp av ljudsändare. Under fredstid är 85 sändare (44 i Linköpings kommun och 41 i
Norrköpings kommun) i bruk. Dessa finns i anslutning till eller i närheten av speciella
risker. Ljudsändarna kan selektivt styras från förbundets räddningscentral.
6.6
Störningar i teletrafiken
Normalt larmas räddningstjänst av SOS Alarm efter att den hjälpsökande ringt 112.
Detta regleras genom avtal mellan förbundet och SOS Alarm. Vid en störning i
teletrafiken kan räddningsenhet och räddningstjänstens räddningscentral larmas från
varje brandstation i ett system som är oberoende av telenäten. Räddningsenheten kan då
även förmedla andra larm till SOS Alarm.
Förbundet har överenskommelse med SOS Alarm om kriterier när förbundet blir
underrättade om telestörningar. Förbundet vidtar då, utifrån det aktuella läget, åtgärder
så att allmänheten kan larma räddningstjänst i händelse av olyckor.
Det finns möjligheter till utlarmning av räddningstjänsten även vid elavbrott.
6.7
Hamnar och dess gränser
Förbundet ansvarar för räddningstjänstinsatser i den inre delen av Bråviken,
Pampusfjärden och Lindöfjärden vid Norrköpings kommun. Utanför dessa gränser är
räddningstjänstansvaret statligt. Sjöfartsverket är ansvarigt för sjöräddningstjänst för att
rädda liv, medan Kustbevakningen ansvarar för miljöräddningstjänst utanför detta
område.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
24
Bild 2
Hamnar och dess gränser samt gräns för förbundets ansvar för Räddningstjänst
Utsläpp av farliga ämnen (olja eller andra kemikalier) som når land är en skyldighet för
kommunerna att ta hand om, antingen inom ramen för kommunal räddningstjänst eller
som en annan kommunal skyldighet.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
25
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
26
7 Organisation och samordning.
För att nå målen om ett säkrare samhälle krävs insatser av många aktörer, såväl i det
civila samhället som i offentlig verksamhet. Linköpings kommun, Norrköpings
kommun och Räddningstjänsten Östra Götaland är viktiga, offentliga aktörer, som
dessutom ska vara pådrivande för att få fler att arbeta för ökad säkerhet.
Det finns olika förutsättningar för säkerhetsarbetet i kommunerna. De båda
kommunerna har olika riskområden och riskbilder, olika bebyggelser, industrier,
verksamheter, trafiksystem etc. Vidare finns det en lokal historia om hur man sedan
tidigare har arbetat med säkerhetsfrågor utifrån de olika förutsättningarna. Därför är det
viktigt att programmet möjliggör lokala anpassningar.
Utifrån handlingsprogrammet måste respektive kommun (i de olika nämnderna och
styrelserna) och förbundet ta fram egna, lokala planer med prestationer och aktiviteter
för hur målen i handlingsprogrammen ska uppnås. Vid framtagande av dessa planer är
dialog viktig för att kunna ta tillvara de samordningsvinster som kan finnas. Det kan till
exempel vara aktiviteter såsom informationskampanjer som kan bli effektivare om de
genomförs samordnat.
7.1
Samordning
För att kunna nå målen i detta program krävs god samverkan inte bara inom och mellan
kommunerna samt även mellan kommunerna och räddningstjänstförbundet.
En samordningsgrupp, bestående av tjänstemän från kommunerna och förbundet, ska
verka för att arbetet samordnas där så är möjligt. Enligt förbundsordningen har
räddningstjänstförbundet ansvar för att denna samordning kommer till stånd.
Linköpings
kommun
Räddningstjänsten.
Norrköpings
kommun
Arbete utifrån
egen planering
Arbete utifrån
egen planering
Arbete utifrån
egen planering.
Gemensamt
arbete
Handlingsprogram
Figur 1
7.2
Handlingsprogrammet förverkligas dels genom förbundets och kommunernas egna
arbeten, men även av gemensamt arbete.
Operativ samverkan
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
27
Operativ samverkan skapar förutsättningar för att en räddningsinsats påbörjas oavsett
geografiska gränser samt att insatsens resurser och uthållighet förbättras. Radiosystemet
RAKEL kommer att underlätta samarbetet ytterligare. För arbete vid räddningsinsatser
finns främst följande samverkanspartner:
7.3
•
Räddsam-E
Överenskommelse mellan räddningstjänsterna i Östergötlands kommuner som
ger gränslös operativ samverkan. Överenskommelsen bygger på ett gemensamt
dokument som ger en gemensam plattform för olika resursers förmåga.
•
RAPS
Räddningstjänsten Östra Götaland är med i nätverket RAPS (Räddningstjänst,
Ambulans, Polis, Länsstyrelsen och SOS Alarm AB). De medverkande parterna
samarbetar i form av uppföljning av inträffade händelser, erfarenhetsutbyte,
utbildningsinsatser och övningar.
•
Södertörns brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst
Räddningstjänsten Östra Götaland har tillsammans med Södertörns
brandförsvarsförbund och Sörmlandskustens räddningstjänst en ömsesidig
ambition om att vara varandra behjälpliga med resurser vid räddningsinsats.
•
Västra Sörmlands Räddningstjänst
Samverkansöverenskommelse om att räddningsenhet åker från Katrineholm vid
larm om trafikolyckor på RV 55 inom kommunens norra område.
•
Billerud AB
Räddningstjänsten Östra Götaland förbinder sig att hålla beredskap för brukets
industriräddningstjänst. Den utökade beredskapen är integrerad med
räddningsstyrkan i Skärblacka.
•
Landstinget
Samarbete med landstinget som innebär att deltidsbrandmän med särskild
kompetens larmas ut av SOSAB vid ambulanslarm där tidsvinsten för första
åtgärd blir minst 15 minuter. Utlarmning sker som IVPA (I Väntan På
Ambulans). Räddningstjänsten ansvarar för uttransport at materiel för
upprättande av en uppsamlingsplats för skadade.
Organisation av förebyggande verksamhet
Räddningstjänstförbundet ansvarar enligt gällande förbundsordning för att alla
kommunernas direkta skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor uppfylls. Det
gäller såväl myndighetsutövning, räddningsinsatser som stöd till enskilda personer.
Räddningstjänsten kan stödja kommunala verksamheter i deras säkerhetsarbete med
kompetens, resurser och engagemang. Hur detta stöd ska utformas måste bestämmas i
dialog med respektive verksamhet.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
28
7.3.1 Förbundets förebyggande arbete
Förbundets förebyggande arbete är processorienterat. Detta arbetssätt ökar
förutsättningarna för en verksamhet som har nyttan i fokus och bedrivs på ett rättssäkert
sätt. Processerna fastställs av förbundsdirektören.
Rengöring och brandskyddskontroll (sotning) genomförs av entreprenörer. Regelbundna
dialogmöten sker mellan entreprenörer och räddningstjänsten. Räddningstjänsten
beslutar om frister för rengöringen.
Olycksundersökningar sker processorienterat. I processen har kompetenskrav för
verksamheten fastställts samt kriterier och nivåer för undersökningarna.
Tillsyn sker också processorienterat. Hantering av skriftlig redogörelse är en del av
denna process. En tillsynsplan tas fram varje år för att styra det kommande årets
tillsynsverksamhet för förbundet, innefattandes all tillsynsverksamhet. Tillsynen ska
samordnas med andra myndigheters tillsyn så långt det är möjligt. I processen för tillsyn
har också kompetenskrav fastställts.
7.3.2 Kommunernas förebyggande arbete
De kommunala verksamheternas kontakter med kommunens medborgare är en god
grund för ett lyckat säkerhetsarbete. Det är i verksamheternas vardagsarbete som det
förebyggande arbetet mot olyckor företrädesvis kan och ska realiseras. Genom att
integrera frågor om olyckor, risker och skydd i detta arbete, kan många människor nås
av kommunens säkerhetsarbete.
Samverkan mellan och inom kommunerna samt med räddningstjänstförbundet är av
avgörande betydelse för ett effektivt förebyggande arbete.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
29
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
30
8 Uppföljning och utvärdering
Det samlade säkerhetsarbetet i kommunerna består av mål på olika nivåer. Avsikten är
att målen i handlingsprogrammet ska brytas ned av kommunen och förbundet i särskilda
måldokument där prestationer och aktiviteter i olika verksamheter tydliggörs. Eftersom
man har olika styrmodeller i kommunerna och förbundet, kommer uppföljningar att se
olika ut. Principen för uppföljning och utvärdering på den övergripande nivån redovisas
i avsnitt 8.1 och 8.2.
8.1
Årlig uppföljning av handlingsprogrammets mål (egenkontroll)
Resurser
Figur 2
Verksamhet
Resultat
Upplevelser
En logisk kedja från resurser till resultat och upplevelser
I mål för verksamheten används begreppet ”säkrare”, då det gäller boende, trafik, skola
och fritid. Begreppet förutsätter en uppföljning och utvärdering som utgår från statistik.
Denna ska även innefatta resultat från medborgarundersökningar, i de fall då det finns
sådana.
Med hjälp av studier av resultat, kan uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse
göras. I det arbetet används indikatorer, vilka också kan stödja lärandeprocesser såväl i
det förebyggande arbetet som i räddningsarbetet. Även de insatser som gjorts inom
områden där räddningsförbundet och/eller kommunerna har rådighet måste vägas in och
analyseras i relation till utfallet.
För att säkerställa att kvinnors och mäns samt flickors och pojkars behov tillfredsställs,
är indikatorer och statistik så långt som möjligt könsuppdelade.
Resultatet av en sådan uppföljning ska årligen tillställas kommunstyrelsen samt
direktionen för räddningstjänsten.
Egenkontroll av de preciserade skyldigheterna i lagen om skydd mot olyckor ska
kontinuerligt genomföras och redovisas tillsammans med en sammanfattande text av de
viktigaste åtgärderna för att nå målen i handlingsprogrammet.
Det är viktigt att uppföljningsarbete sker med hänsyn till kommunens och förbundets
budgetprocesser, så att resurser kan skapas för nödvändiga insatser.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
31
8.2
Utvärdering var fjärde år
Var fjärde år ska en mer omfattande utvärdering av måluppfyllelsen göras. Resultat och
upplevelser utvärderas då utifrån en diskussion om vilka resultat som har uppnåtts samt
vilka upplevelser som medborgarna har ställt i relation till vilka resurser man har haft
och vilka prestationer och aktiviteter som har gjorts inom olika kommunala
verksamheter. Slutsatser om kvalitet och eventuella brister i det förebyggande arbetet
samt insatsarbetet mot olyckor kan dras, vilka kan ligga till grund för eventuella
korrigeringar och utveckling av arbetet.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
32
Bilaga 1
Ordlista
Bandvagnsenhet
Fordon, utrustning och personal för transport i
terräng.
Beredskap
Brandpersonal som kan rycka ut på larm inom en tid
om normalt 5 minuter. Dessa personer har ofta annan
huvudarbetsgivare än Räddningstjänsten.
Brandskyddskontroll
Kontrollen av att en anläggnings funktion och
egenskaper från brandskyddssynpunkt i huvudsak
överensstämmer med de krav som gällde när
anläggningen togs i bruk.
Höjdenhet
Stegfordon eller hävare, utrustning och personal som
självständigt har förmåga att utföra livräddning samt
håltagning av byggnader på upp till 8 våningar eller
28 meter.
Insatstid
Tid från det att larm inkommer till räddningstjänsten
till dess att första räddningsenhet är på plats.
IVPA-enhet
Fordon, utrustning och personal för att kunna utföra
akuta livräddande insatser i väntan på att ambulans
anländer.
Jour
Brandpersonal som kan rycka ut på larm inom en tid
om normalt 90 sekunder. Dessa personer har sin
huvudsakliga anställning inom Räddningstjänsten.
Kemenhet
Fordon, utrustning och personal för insatser vid
kemikalieolyckor (kemdykning).
LSO
Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778).
RAKEL
Digitalt radiosystem för samverkan och ledning
(RAKEL står för RAdioKommunikation för Effektiv
Ledning).
Rappelleringsenhet
Fordon, utrustning och personal för livräddning på
höga höjder.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
33
Reducerad räddningsenhet
Har lägre bemanning än ett befäl och fyra brandmän.
Kan genomföra sådan livräddning som inte innebär
rökdykning eller losstagning av fastklämda personer.
I övrigt kan enheten påbörja insatser i väntan på
förstärkning av räddningsenhet samt ytlivräddning.
Rengöring
Rengöring av eldstäder med tillhörande rökkanaler
samt imkanaler från restauranger och större kök, så
att risken för uppkomst av brand och skadeverkningar vid en brand minimeras.
Räddningsdykning
Vistelse under vattenytan med andning av
komprimerad andningsgas i samband med
räddningsinsatser.
Räddningsenhet
Fordon, utrustning och personal med självständig
förmåga att utföra brandsläckning, losstagning av
fastklämda personer, rökdykning och ytlivräddning.
Bemannas av minst ett befäl och fyra brandmän.
Räddningsfrånkopplingsenhet
Fordon, utrustning och personal för att kunna utföra
frånkoppling och säkring av el vid järnvägsolyckor.
Räddningsinsats
Insatser vid olyckor och överhängande fara för
olyckor för att hindra och begränsa skador på
människor, egendom eller miljön.
Räddningsmän
Räddningsmän ingår i så kallade räddningsvärn
(brandvärn). Räddningsmännen är skyldiga att delta i
räddningsinsatser om man har möjlighet, men har
inte beredskap eller jour.
Saneringsenhet
Fordon, utrustning och personal för att kunna sanera
personer som utsatts för farliga ämnen.
Servicegrad
Hur stor del av det totala antalet bränder och
trafikolyckor som nås av en räddningsstyrka inom en
viss tid.
Sevesoföretag
Företag som har så stor mängd farliga ämnen att de
omfattas av särskilt höga säkerhetskrav. Kraven finns
i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor
34