kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 1998-1999
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL KYRKANS ALLMÄNNA TJÄNSTE- OCH ARBETSKOLLEKTIVAVTAL 2010–2012 §1 Avtalets undertecknande Kyrkans arbetsmarknadsverk samt Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Kyrkfackets union rf och Kyrkliga sektorns fackorganisation SVTL rf godkänner med detta protokoll Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 2010–2012, som bifogas. §2 Avtalsperioden Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 2010–2012 är i kraft 1.2.2010–31.1.2013. Avtalet är därefter i kraft ett år i sänder, om inte en part som har undertecknat avtalet skriftligen säger upp det minst sex veckor före utgången av avtalsperioden. Om avtalet sägs upp ska den uppsägande parten samtidigt lägga fram ett i huvudpunkter upprättat förslag till nytt avtal, om parten önskar ingå ett sådant. Bestämmelserna i det uppsagda avtalet ska iakttas också efter uppsägningstidens utgång till dess att ett nytt avtal har ingåtts, dock så att iakttagandet av dem upphör i förhållande till den uppsägande parten då denna skriftligen har meddelat att den anser förhandlingarna vara avslutade för sin del. §3 Tjänste- och arbetskollektivavtalets bilagor Bilagorna 1–10 till Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal 2010–2012 har fogats till avtalet som en del av detta. §4 Lönerna fr.o.m. 1.4.2010 1. Kyrkans allmänna lönesystem Grundlönen för full arbetstid för månadsavlönade tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av kyrkans allmänna lönesystem justeras med 0,6 procent 1.4.2010. Minimilönerna för kravgrupperna i kyrkans allmänna lönesystem (KyrkTAK bilaga 4) har justerats med 0,6 procent. Minimilönen för kravgrupp 201 har emellertid justerats med 0,8 procent. En tjänsteinnehavares och en arbetstagares grundlön för full arbetstid justeras så att den är minst lika stor som kravgruppens minimilön. De justeringar som gjorts i kriterienivåerna för kravgrupperna i kyrkans allmänna lönesystem och i tillämpningsdirektivet om särskild grund berättigar till justering av den uppgiftsrelaterade lönedelen endast om man vid den årliga översynen av befattningsbeskrivningen konstaterar att uppgiftens svårighetsgrad har ändrats väsentligt. 2. Kyrkoherdar Kyrkoherdarnas tjänsterelaterade och individuella grundlön justeras med 0,6 procent 1.4.2010. I lönesättningen för kyrkoherdar (KyrkTAK bilaga 6) har lönesättningsgruppernas minimilöner, årstillägg samt övriga tillägg och arvoden justerats. 3. Timavlönade arbetstagare Den uppgiftsrelaterade grundtimlön som bestämts enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare (KyrkTAK bilaga 8) justeras med 0,6 % och eventuella personliga tillägg med 0,6 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2010. Lönesättningen för timavlönades grundtimlöner (KyrkTAK bilaga 8) och erfarenhetstilläggen har justerats med 0,6 procent. Minimitimlönen för lönegrupp T3 har emellertid justerats med 0,8 procent. Tilläggen i församlingens förteckning över timavlönades arbetsmiljötillägg justeras med 0,6 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2010. Ackordlönesättningarna för församlingarnas egna raka ackord justeras med 0,6 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2010. Andra timlöner än sådana som bestäms enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare justeras med 0,6 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.4.2010. 4. Vissa andra grundlöner, tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg En sådan annan grundlön som inte blir justerad med stöd av punkterna ovan justeras med 0,6 procent 1.4.2010. Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som bestäms i förhållande till en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön höjs automatiskt i och med att grundlönen höjs. Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som inte bestäms i förhållande till grundlönen och som inte ska höjas med stöd av vad som uttryckligen avtalats ovan justeras med 0,6 procent 1.4.2010. §5 Lönerna fr.o.m. 1.10.2010 1. Kyrkans allmänna lönesystem Grundlönen för full arbetstid för månadsavlönade tjänsteinnehavare och arbetstagare som omfattas av kyrkans allmänna lönesystem justeras med 0,5 procent 1.10.2010. I kravgrupp 602 är justeringen 0,7 procent. Minimilönerna för kravgrupperna i kyrkans allmänna lönesystem (KyrkTAK bilaga 4) har justerats. En tjänsteinnehavares och en arbetstagares grundlön för full arbetstid justeras så att den är minst lika stor som kravgruppens minimilön. 2. Kyrkoherdar Kyrkoherdarnas tjänsterelaterade och individuella grundlön justeras med 0,5 procent 1.10.2010. I lönesättningen för kyrkoherdar (KyrkTAK bilaga 6) har lönesättningsgruppernas minimilöner, årstillägg samt övriga tillägg och arvoden justerats. 3. Timavlönade arbetstagare Den uppgiftsrelaterade grundtimlön som bestämts enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare (KyrkTAK bilaga 8) justeras med 0,5 % och eventuella personliga tillägg med 0,5 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.10.2010. Lönesättningen för timavlönades grundtimlöner (KyrkTAK bilaga 8) och erfarenhetstilläggen har justerats. Tilläggen i församlingens förteckning över timavlönades arbetsmiljötillägg justeras med 0,5 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.10.2010. Ackordlönesättningarna för församlingarnas egna raka ackord justeras med 0,5 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.10.2010. Andra timlöner än sådana som bestäms enligt lönesättningen för timavlönade arbetstagare justeras med 0,5 % från början av den löneperiod som följer närmast efter 1.10.2010. 4. Vissa andra grundlöner, tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg En sådan annan grundlön som inte blir justerad med stöd av punkterna ovan justeras med 0,5 procent 1.10.2010. Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som bestäms i förhållande till en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön höjs automatiskt i och med att grundlönen höjs. Sådana tillägg, tilläggsarvoden och lönetillägg som inte bestäms i förhållande till grundlönen och som inte ska höjas med stöd av vad som uttryckligen avtalats ovan justeras med 0,5 procent 1.10.2010. §6 Lönerna år 2011 och 2012 Löneavgörandet för år 2011, som träder i kraft tidigast 1.6.2011, förhandlas fram och avtals senast 28.2.2011. Om enighet inte nås har parterna rätt att säga upp avtalet så att det upphör 31.3.2011. Löneavgörandet för år 2012 förhandlas fram och avtalas senast 29.2.2012. Om enighet inte nås har parterna rätt att säga upp avtalet så att det upphör 31.3.2012. §7 Verkställande av kyrkans allmänna lönesystem Om en tjänsteinnehavares eller arbetstagares grundlön inte har nått den nivå som församlingen fastställt vid införandet av kyrkans allmänna lönesystem (s.k. grundlön enligt lönesystemet) justeras grundlönen till denna nivå 1.4.2010. Församlingen kan införa en sådan prövningsbaserad lönedel som avses i § 35 i Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal efter att verkställighetsförhandlingar har förts i enlighet med mom. 4 i den nämnda paragrafen. Avtalsparterna är eniga om att den prövningsbaserade lönedelen är en väsentlig del av kyrkans allmänna lönesystem. Under avtalsperioden följer parterna upp och främjar ett aktivt införande av lönedelen. §8 Ersättning för resekostnader Om det under avtalsperioden på grund av att kostnadsnivån stiger eller sjunker sker väsentliga förändringar i resekostnaderna med påföljd att resekostnadsersättningarna blir föremål för en allmän justering, ska de i detta avtal angivna resekostnadsersättningarna ändras på motsvarande sätt. §9 Arbetsgrupper Under avtalsperioden arbetar följande arbetsgrupper som parterna tillsatt gemensamt 1) En lönearbetsgrupp följer upp och stöder verkställandet av kyrkans allmänna lönesystem i församlingarna och lägger fram förslag till nödvändiga utvecklingsåtgärder. 2) En arbetstidsarbetsgrupp bereder en utveckling av arbetstids- och ledighetsbestämmelserna inom den kyrkliga sektorn, så att bestämmelserna om arbetstid blir tydligare och mera flexibla än för närvarande. Till arbetsgruppens uppdrag hör också att utreda systemen för allmän arbetstid och periodarbetstid och att följa upp och främja församlingarnas arbetstidsförsök för tjänsteinnehavare i andligt arbete. 3) En arbetsgrupp har i uppdrag att utarbeta ett förslag till teknisk revidering av tjänste- och arbetskollektivavtalet, så att avtalet i fråga om formuleringar och framställningsstruktur är så klart och lättläst som möjligt (kodifieringsarbetsgruppen). Arbetsgruppen ska lägga fram sitt förslag, så att det står till förfogande vid förhandling och avtal om det nya allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal för kyrkan som ingås efter det kollektivavtal som gäller till 31.1.2013. 4) En arbetsgrupp utreder lönesystemen för kyrkoherdar och ledande tjänsteinnehavare inom ekonomiförvaltningen samt behoven av och möjligheterna till revidering av dessa system. I utredningen bör uppmärksamhet fästas vid kraven i ledaruppgifterna, ställningen som arbetsgivarens representant samt ansvarsförhållanden. § 10 Vissa tjänstledigheter Till tjänsteinnehavare och arbetstagare som har beviljats tjänstledighet eller arbetsledighet för deltagande i sammanträden som hålls av de högsta beslutande organen inom Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf, Kyrkfackets union rf eller Kyrkliga sektorns fackorganisation SVTL rf ska för sådan ledighet betalas ordinarie/regelbunden lön, om tjänste- eller arbetskollektivavtalsärenden behandlas vid sammanträdena. Sådana högsta beslutande organ som avses ovan är Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf:s vår- och höstmöte, styrelse och delegation för den kyrkliga sek- torn, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf:s styrelse och representantskap, Offentliga och privata sektorns funktionärsförbund Jyty rf:s förbundsstyrelse, förbundsfullmäktige och förbundsmöte samt Kyrkliga sektorns fackorganisation SVTL rf:s arbetsutskott, styrelse och representantskap. § 11 Matpengar Som sådan måltidsersättning som avses i § 11 i Kyrkans förtroendemannaavtal ska betalas 23,30 euro för varje kursdag till de tjänsteinnehavare och arbetstagare som avses i det nämnda avtalets § 3. § 12 Ersättning till förtroendemän Till huvudavtalsorganisationernas förtroendemän betalas för skötseln av förtroendemannauppgifterna ersättning enligt följande: 1. till huvudförtroendemannen eller den ende förtroendemannen 57 €/mån. 2. om för en huvudavtalsorganisation har valts flera än en förtroendeman, till andra än huvudförtroendemannen 48 €/mån. § 13 Ersättning till arbetarskyddsfullmäktige Till arbetarskyddsfulläktige betalas för skötseln av uppgiften ersättning enligt följande: 1. 57 euro/mån. om församlingen har minst 70 000 medlemmar 2. 48 euro/mån. om församlingen har minst 10 000 – under 70 000 medlemmar 3. 27 euro/mån. om församlingen har färre än 10 000 medlemmar. Ersättning betalas till vicefullmäktige i stället för till arbetarskyddsfullmäktige, om vicefullmäktige enligt ett meddelande till arbetsgivaren sköter uppgiften som arbetarskyddsfullmäktig i minst två veckor utan avbrott medan den ordinarie är förhindrad. Om församlingen har valt fler än en arbetarskyddsfullmäktig § 14 betalas varje fullmäktig ersättning enligt punkt 2. Samarbete för arbetshälsa De kyrkliga arbetsplatserna står inför många utmaningar till följd av förändringar i församlingsstrukturerna, personalens åldersstruktur, samhället och arbetsmarknaderna. Parterna följer med och utvecklar handlingsmönster som främjar effektiv verksamhet, arbetslivskvaliteten och personalens arbetshälsa. § 15 Medlemsavgifter till huvudavtalsorganisationerna och deras underföreningar eller medlemsförbund Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har gett fullmakt till det innehåller församlingen medlemsavgiften till en huvudavtalsorganisation eller dess underförening eller medlemsförbund från den lön som ska betalas till den anställda. Församlingen redovisar innehållna medlemsavgifter till det bankkonto som huvudavtalsorganisationen uppgett. Huvudavtalsorganisationen är skyldig att skriftligt ge den information som behövs för innehållning av medlemsavgifter. § 16 Förhandlingar under avtalsperioden Under avtalsperioden kan de parter som har undertecknat detta avtal förhandla och avtala om löneändringar och ändringar av andra anställningsvillkor. Avtalsförslag kan läggas fram av Kyrkans arbetsmarknadsverk, församlingarna och de tjänsteinnehavar- och arbetstagarorganisationer som har undertecknat detta avtal. § 17 Vissa särskilda åtgärder Om det under avtalsperioden visar sig att någon församlings ekonomiska situation förutsätter sparåtgärder som det är ändamålsenligt att genomföra genom en ändring av anställningsvillkor som omfattas av avtalet, möts parterna för att se över situationen och eventuellt avtala om nödvändiga åtgärder som gäller anställningsvillkoren. § 18 Förhandlingsförfarande och arbetsfred I Kyrkans huvudavtal föreskrivs om förhandlingsförfarandet och arbetsfreden. Helsingfors den 16 februari 2010 KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK FÖRHANDLINGSORGANISATIONEN FÖR OFFENTLIGA SEKTORNS UTBILDADE FOSU RF KYRKFACKETS UNION RF KYRKLIGA SEKTORNS FACKORGANISATION SVTL RF DEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER §1 Tillämpningsområde Mom. 1 Detta avtal tillämpas på tjänster och tjänsteinnehavare inom den evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingar samt på sådana arbetstagare inom kyrkan och församlingarna som avses i lagen om arbetsavtal. Mom. 2 Vad som i detta avtal sägs om församlingar gäller på motsvarande sätt kyrkostyrelsen, domkapitlen och de kyrkliga samfälligheterna, som nedan benämns arbetsgivaren. Tillämpningsdirektiv Bestämmelserna i detta avtal kan tillämpas på tjänster och tjänsteinnehavare samt på arbetstagare i arbetsavtalsförhållande (nedan arbetstagare). Om det i en bestämmelse inte uttryckligen anges vilken av dessa kategorier den gäller, skall den tillämpas både på tjänsteinnehavare och på arbetstagare. Obs. Avtalsbestämmelser om lönesättningen för kyrkoherdar finns i bilaga 6 (lönesättning, kyrkoherdar). Bestämmelser om lönesättningen för timavlönade arbetstagare finns i bilaga 8 (lönesättning, timavlönade arbetstagare). Mom. 3 Nedan i detta avtal hänvisas till bestämmelser i olika lagar. Dessa bestämmelser har inte tagits in i detta avtal. §2 Anställningens början Mom. 1 Bestämmelser om hur tjänsteförhållanden inleds finns i kyrkoordningen och församlingens tjänstestadga. I fråga om hur arbetstagares anställningsförhållanden inleds gäller dessutom vad som föreskrivs nedan i denna paragraf. Obs. I fråga om tjänsteförhållanden, se 6 kap. 2 § i kyrkoordningen och kap. 2 i modelltjänstestadgan. Mom. 2 Arbetstagare anställs av den myndighet eller person som förordnats sköta uppgiften. Tillämpningsdirektiv: Utgångspunkten är den att arbetstagare anställs av kyrkorådet eller dess sektion eller av församlingsrådet. Befogenheten att anställa arbetstagare kan emellertid genom en instruktion delegeras till något annat förvaltningsorgan, t.ex. till en direktion eller till en tjänsteinnehavare. Mom. 3 En arbetstagare kan anställas för en högst fyra månaders prövotid, under vilken arbetsavtalet kan hävas av vardera parten. Obs. Enligt arbetsavtalslagens 1 kap. 4 § 4 mom. får ett arbetsavtal som ingåtts för en prövotid inte hävas på de grunder som anges i arbetsavtalslagens 2 kap. 2 § 1 mom. eller på andra osakliga grunder. I fråga om prövotid för tjänsteinnehavare, se § 10 i modelltjänstestadgan. Mom. 4 Ett arbetsavtal skall uppgöras skriftligt och däri skall anges åtminstone om det är avsett att gälla en viss tid eller om det annars skall anses vara tidsbestämt eller gälla tills vidare. Arbetstagaren skall dessutom informeras om de omständigheter som nämns i arbetsavtalslagens (55/2001) 2 kap. 4 §, Tillämpningsdirektiv: Enligt arbetsavtalslagen skall ett arbetsavtal i regel ingås att gälla tills vidare. En förutsättning för att ett arbetsavtal skall kunna ingås för viss tid är att det föreligger en grund som arbetsavtalslagen godkänner, t.ex. att det är fråga om ett vikariat eller säsongbetonat arbete. Ett arbetsavtal som utan laglig grund har ingåtts för viss tid skall anses gälla tills vidare (se arbetsavtalslagens 1 kap. 3 §). Enligt arbetsavtalslagens 2 kap. 4 § skall arbetsgivaren informera arbetstagaren om följande anställningsvillkor som det är skäl att ta in också i arbetsavtalet: arbetsgivarens och arbetstagarens hemort, den tidpunkt då utförandet av arbetet inleds, giltighetstiden för ett arbetsavtal för viss tid och grunden för att det ingåtts för viss tid, eventuell prövotid, den plats där arbetet utförs eller principerna för bestämmande av den, arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter, det kollektivavtal som skall tillämpas på arbetet, de grunder enligt vilka lönen bestäms samt lönebetalningsperioden, den ordinarie arbetstiden, hur semestern bestäms samt uppsägningstiden eller grunden för bestämmande av den. Informationsskyldigheten gäller anställningsförhållanden som varar minst en månad. Endast om anställningsförhållandet är kortare än en månad räcker det med mindre information om anställningsvillkoren. När det gäller en arbetstagare som inkallas vid behov skall församlingen besluta om arbetstagaren är tillsvidareanställd i ett arbetsavtalsförhållande eller om ett arbetsavtal för viss tid skall ingås för varje arbetspass. Detta har betydelse för vilka uppgifter som skall anges i arbetsavtalet och likaså för t.ex. skyldigheten att betala semestersättning då ett för viss tid ingånget anställningsförhållande upphör. Mom. 5 Arbetsavtalsförhållandet börjar den dag då arbetstagaren enligt sitt arbetsavtal faktiskt inleder arbetet. Om den första dagen i kalendermånaden likväl är en sådan helg- eller högtidsdag eller annan dag som i regel inte är arbetsdag, börjar arbetstagarens rättigheter vid ingången av månaden, förutsatt att den som utsetts till arbetet har börjat arbeta den första ordinarie arbetsdagen efter de ovan nämnda dagarna. §3 Uppgifter och uppträdande i arbetet Mom. 1 Bestämmelser om tjänsteinnehavares uppgifter finns i kyrkoordningen och/eller i tjänsteinstruktionen. Bestämmelser om tjänsteinnehavares allmänna skyldigheter finns i kyrkoordningen och församlingens tjänstestadga. Bestämmelser om arbets-tagares uppgifter och uppträdande i arbetet finns nedan i denna paragraf. Obs. I fråga om kyrkoherdars, lektorers och kantorers uppgifter, se 6 kap. 34, 36 och 39 § i kyrkoordningen. Om någon instruktion inte har fastställts för en tjänst, är tjänsteinnehavaren skyldig att utföra de uppgifter som har ålagts genom ett annat beslut av vederbörande myndighet eller tjänsteinnehavare. I fråga om tjänsteinnehavares allmänna skyldigheter, se 6 kap. 3 § i kyrkoordningen och kap. 4 i modelltjänstestadgan. Mom. 2 En arbetstagare anställs för de uppgifter som nämns i arbetsavtalet, men är vid behov skyldig att tillfälligt övergå till andra uppgifter som kan anses vara lämpliga med tanke på arbetstagarens arbetserfarenhet och utbildning. Mom. 3 En arbetstagare skall på anfordran förete ett godtagbart läkarintyg över sitt hälsotillstånd. Arbetsavtalet förfaller om intyget inte företes inom utsatt tid. Mom. 4 En arbetstagare skall utföra tilldelat arbete omsorgsfullt, med iakttagande av de föreskrifter som arbetsgivaren i enlighet med sina befogenheter meddelar om sättet för arbetets utförande samt arbetets art, omfattning, tid och plats. Arbetstagaren skall undvika allt som står i strid med vad som skäligen kan fordras av en person i arbetstagarens ställning och som kan åsamka arbetsgivaren skada. Mom. 5 En arbetstagare är skyldig att iaktta den försiktighet som skyddet i arbetet förutsätter. Arbetstagaren skall till arbetsgivaren anmäla sådana fel och brister i maskiner och anordningar samt i arbets- och skyddsredskap som används eller sköts av arbetstagaren, vilka kan medföra risk för olycksfall eller sjukdom. §4 Anställningens upphörande och permittering Mom. 1 Bestämmelser om tjänsteförhållandens upphörande och om permittering av tjänsteinnehavare finns i kyrkolagen. Obs! Se bestämmelserna om tjänsteförhållandens upphörande i kyrkolagens 6 kap. 8–8 b § samt om permittering av tjänsteinnehavare i kyrkolagens 6 kap. 6 a och 6 b §. Mom. 2 Bestämmelser om uppsägning och hävning av arbetstagares arbetsavtal samt om permittering finns i arbetsavtalslagen. I fråga om arbetstagare gäller dessutom vad som nedan i denna paragraf föreskrivs om anställningens upphörande. Obs! Se kap.5–9 i arbetsavtalslagen. Mom. 3 Uppsägning, permittering eller hävning av anställningsförhållanden verkställs på arbetsgivarens vägnar av den myndighet som enligt vad som föreskrivs ovan i § 2 mom. 2 har anställt arbetstagaren. Mom. 4 Då en arbetstagare har beviljats full sjukpension upphör anställningsförhållandet utan uppsägning och uppsägningstid den dag då arbetstagarens rätt till sjukpension började. Om arbetsgivaren har fått vetskap om pensionsbeslutet vid en senare tidpunkt, upphör anställningsförhållandet den dag då arbetsgivaren fick vetskapen. Mom. 5 Då en arbetstagare har beviljats tidsbestämt rehabiliteringsstöd enligt kyrkans pensionslag, avbryts anställningsförhållandet utan uppsägning och uppsägningstid den dag då arbetstagarens rätt till rehabiliteringsstöd började. Avbrottstiden är oavlönad arbetsledighet. Om arbetsgivaren har fått vetskap om beslutet om rehabiliteringsstöd senare, avbryts anställningsförhållandet räknat från den dag då arbetsgivaren fick vetskapen. Tillämpningsdirektiv mom. 4–5: Anvisningar om arbetsgivarens möjligheter att av kyrkans centralfond retroaktivt få ersättning för lön (under sjukdomstid) som arbetsgivaren betalt till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter att kyrkostyrelsens beslut om sjukpension eller rehabiliteringsstöd trätt i kraft, har givits i kyrkostyrelsens cirkulär 12/2004. En arbetstagare som återvänder till arbetet efter att ha fått tidsbestämt rehabiliteringsstöd skall erbjudas sina tidigare arbetsuppgifter. Om dessa inte längre finns skall arbetstagaren om möjligt erbjudas annat arbete som lämpar sig för honom eller henne. Mom. 6 En arbetstagares anställningsförhållande upphör utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren uppnår avgångsåldern enligt arbetsavtalslagen. Tillämpningsdirektiv: Enligt arbetsavtalslagens 6 kap. 1 a § upphör en arbetstagares anställningsförhållande utan uppsägning och uppsägningstid vid utgången av den kalendermånad då arbetstagaren fyller 68 år. Mom. 7 Någon uppsägningstid skall inte iakttas då en arbetstagare har anställts för en viss tid eller för ett visst arbete. När arbetsperiodens längd i fråga om ett arbetsavtal som måste anses gälla en viss tid inte har bestämts enligt kalendern, skall arbetsgivaren dock i god tid underrätta arbetstagaren om att arbetsförhållandet kan förväntas upphöra, om detta beror på omständigheter som är kända av arbetsgivaren men inte av arbetstagaren. §5 Uppsägningstider Mom. 1 I fråga om tjänsteinnehavares uppsägningstider gäller vad som bestäms i ett separat tjänstekollektivavtal. Obs. Se tjänstekollektivavtalet om uppsägningstider för kyrkans tjänsteinnehavare (bilaga 11). Motsvarande bestämmelser ingår också i modelltjänstestadgan (§ 15). I fråga om grunderna för uppsägning av tjänsteinnehavare, se 6 kap. 8 § 2 mom. och 8 a § kyrkolagen. Mom. 2 I fråga om uppsägningstiderna för arbetstagare gäller lagen om arbetsavtal. Obs. Se lagen om arbetsavtal 2 kap. 3 §. DEL II AVLÖNING KAP. 2.1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER § 10 Allmänna bestämmelser Mom. 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänsteinnehavare och arbetstagare om inte något annat följer av vad som sägs nedan. Mom. 2 Bestämmelser om arbetstids- och beredskapsersättningar finns i del VI. Bestämmelser om ersättning för resekostnader finns i del V och bilaga 9. § 11 Totalavlöning Mom. 1 De löner som avses i detta avtal är totallöner. Protokollsanteckning: Naturaförmånsavlöning gäller endast ordinarie tjänsteinnehavare som har behållit denna rätt med stöd av lagen om upphävande av lönelagen för den evangelisk-lutherska kyrkan (391/1990). Om avlöning av sådana tjänsteinnehavare gäller vad som avtalats i Kyrkans allmänna tjänstekollektivavtal 1990 eller i senare tjänstekollektivavtal. Tillämpningsdirektiv: Till totalavlöningen hör inga som helst naturaförmåner, t.ex. bostad eller i stället för sådan utgående bostadsersättning, garage, bilplats, el eller ved, och inte heller några andra helt eller delvis vederlagsfria naturaförmåner. Mom. 2 Till tjänsteinnehavare kan betalas andra än i detta avtal nämnda lönerelaterade förmåner endast med stöd av ett tjänstekollektivavtal. Protokollsanteckning: Sådana avgifter och lösen som uppbärs hos enskilda och andra betalningsskyldiga för tjänsteinnehavares tjänsteåtgärder och expeditioner, tillkommer församlingen. § 12 Ordinarie lön Mom. 1 Med ordinarie lön avses lön som bestäms i enlighet med mom. 2 – 5 och regelbundet betalas till tjänsteinnehavare och arbetstagare per löneperiod. Mom. 2 Den ordinarie lönen till innehavaren av en kyrkoherdetjänst består av grundlön och årstillägg samt annan tilläggslön eller annat lönetillägg som betalas regelbundet som ett fast månatligt belopp, så som föreskrivs i lönesättningen för kyrkoherdar. Obs. Lönesättning, kyrkoherdar, bilaga 6 Mom. 3 Den ordinarie lönen till andra tjänsteinnehavare än kyrkoherdar om avses i mom. 2 och månadsavlönade arbetstagare består av en uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön), en årsbunden individuell lönedel (årsbunden lönedel) och en prövningsbaserad individuell lönedel (prövningsbaserad lönedel) samt av annan tilläggslön eller annat lönetillägg som betalas regelbundet som ett fast månatligt belopp, enligt vad som föreskrivs i kapitlen 2.2 och 2.4. i denna del. Obs. Uppgiftsrelaterad och indivuell lönedel, kap. 2.2. Övriga tillägg och arvoden, kap. 2.4. Mom. 4 Den ordinarie timlönen till arbetstagare med tidlön består av den uppgiftsrelaterade grundtimlönen enligt grundtimlönesättningen eller av annan lönesättningsenlig timlön samt av tillägg som betalas regelbundet, enligt vad som föreskrivs i lönesättningen för timavlönade arbetstagare. Obs. Lönesättning, timavlönade arbetstagare, bilaga 8. Mom. 5 Till den ordinarie lönen räknas också vederlagsfri bostad och därtill anslutna naturaförmåner eller i stället betald penningersättning. Om värdet av en naturaförmån inte kan fastställas på annat sätt anses den ha samma värde som vid förskottsinnehållningen av skatt. Obs. Protokollsanteckningen efter § 11 mom. 1. Mom. 6 Till den ordinarie lönen hänförs inte ersättning för handhavande av en annan tjänsts åligganden vid sidan av den egna tjänsten, tilläggsarvode, specialarvode eller specialersättning för andra särskilda uppgifter, arbetstidsrelaterad ersättning, arvode eller ersättning för särskilda arbetsförhållanden eller tidpunkter och inte heller kostnadsersättning. Tillämpningsdirektiv mom. 1-6: Begreppet ordinarie lön har betydelse för tillämpningen av bl.a. följande bestämmelser i arbetskollektivavtalet: uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad (§ 15), lönebetalningstidpunkt (§ 17-18), lön under sjukledighet (§ 71-74), lön under vissa tjänst- och arbetsledigheter (§ 8182, § 91-96), uträkning av månadsavlönade tjänsteinnehavares/arbetstagares timlön i samband med arbetstidsersättningar (§ 203), semesterlön och semesterpenning ( § 110-111) samt semesterersättning (§ 112). Vid naturaförmånsavlöning utgör bostaden och därtill hörande elförmån egentlig lön och skall således beaktas bl.a. vid uträkning av semesterpenning och semesterersättning. Förmånens värde är det som den upptas till vid förskottsinnehållningen. Löneperioden är en månad för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare. Timavlönade arbetstagare har två eller flera löneperioder per månad, se § 18 mom. 2. I tjänste- och arbetskollektivavtal konstateras i allmänhet uttryckligen om tilläggsarvoden eller lönetillägg hör till den ordinarie lönen. § 13 Huvudsyssla Ett tjänsteförhållande/arbetsförhållande har karaktär av huvudsyssla om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens fastställda genomsnittliga veckoarbetstid är minst 19 timmar och denne inte har något annat arbete eller någon annan anställning som kan anses ha karaktär av huvudsyssla. En tjänsteinnehavares anställningsförhållande har i andligt arbete karaktär av huvudsyssla då uppgiftsmängden utgör minst hälften av en heltidstjänsts fulla uppgiftsmängd. Tillämpningsdirektiv: Skillnaden mellan huvud- och bisyssla har betydelse närmast vid tillämpning av bestämmelserna om årsbunden lönedel. § 14 Avlöningen för deltidsanställda tjänsteinnehavare och deltidsanställda månadsavlönade arbetstagare En deltidsanställd tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares lön bestäms i enlighet med bilaga 5 som en procentuell andel av den ordinarie lönen för full arbetstid, i det förhållande som den deltidsanställdas arbetstid eller uppgiftsmängd underskrider den fulla ordinarie arbetstiden eller uppgiftsmängden. Protokollsanteckning: I bilaga 5 finns löneprocenttal som är färdigt uträknade på lönen för fullt antal arbetstimmar. Om en deltidsanställds ordinarie arbetstid inte har fastställts som hela timmar och således innehåller också delar av timmar, skall löneprocenten räknas ut så att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid divideras med den fulla veckoarbetstiden enligt det arbetstidssystem som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren följer. Resultatet avrundas till närmaste hela procenttal så att den första decimalen 1-4 avrundas nedåt till noll medan 5-9 avrundas uppåt till följande hela tal. Tillämpningsdirektiv: En förutsättning för att en deltidsanställd tjänsteinnehavares/arbetstagares lön skall kunna bestämmas är att man först faställer lönen för full arbetstid. Detta sker enligt samma principer som när man fastställer lönen för en heltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare. § 15 Uträkning av lön för kortare tid än en kalendermånad Mom. 1 Om en tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares lön skall räknas ut för en del av en kalendermånad, beräknas daglönen genom att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie månadslön divideras med månadens antal kalenderdagar. Tillämpningsdirektiv: Daglönen skall bestämmas närmast i sådana fall då - månadslönen skall minskas på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren en eller flera dagar har oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet, - lönen har bestämts som månadslön men tjänsteförhållandet/arbetsavtalsförhållandet pågår kortare tid än en månad eller då - anställningsförhållandet börjar eller upphör under en pågående kalendermånad. En tjänsteinnehavare anses vara i tjänsteutövning varje dag av en månad som tjänsteinnehavaren inte är på semester eller tjänstledighet. I fråga om begreppet tjänsteutövning, se § 13 mom. 3 i modelltjänstestadgan. Se även tillämpningsdirektivet för § 102 mom. 2. Då en tjänsteinnehavare är på oavlönad tjänstledighet innehålls lönen för samtliga tjänstledighetsdagar. Om en arbetstagare har oavlönad ledighet under en period som inkluderar arbetstagarens veckofridagar, skall den ordinarie månadslönen minskas med daglönens belopp också för varje sådan dag. Mom. 2 Om en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande eller en månadsavlönad arbetstagares arbetsavtalsförhållande pågår högst 12 kalenderdagar eller om anställningen avbryts eller upphör av någon orsak som är oberoende av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren, så att lön betalas för högst 12 kalenderdagar av en månad, skall lönen med avvikelse från mom. 1 räknas enligt antalet arbetade timmar. Förfarandet är detsamma också då för den första kalendermånaden av en anställning som börjar eller för den sista kalendermånaden av en anställning som slutar skall betalas lön för högst 12 kalenderdagar. Timlönen räknas då ut med någon av de divisorer som anges i § 203. Till tjänsteinnehavare i andligt arbete betalas emellertid lön på daglönebasis. Detta gäller också kompensationsdagar för lägerarbetstid och lediga dagar som flyttats på grund av läger. Tillämpningsdirektiv: Med tjänsteinnehavare i andligt arbete avses sådana tjänsteinnehavare i andligt arbete på vilka arbetstidslagen inte tillämpas. Ks. Se tillämpningsdirektivet för § 140 mom. 1 samt mom. 4 och 5. § 16 Avlöningens början och upphörande för tjänsteinnehavare Mom. 1 En tjänsteinnehavare som har utnämnts eller förordnats till en tjänst har rätt till lön räknat från den dag då tjänsteinnehavaren börjar sköta sin tjänst eller sitt uppdrag eller räknat från den dag då tjänsteinnehavaren i arbetet har beviljats en förmån av lönekaraktär. Rätten till lön pågår till den dag då tjänsteinnehavaren upphör att sköta tjänsten eller uppdraget eller då en beviljad förmån av lönekaraktär annars upphör. Tillämpningsdirektiv: Om tjänsteutövningen har bestämts börja på tjänsteinnehavarens ordinarie lediga dag eller på en helgdag, högtidsdag eller annan ledig dag som infaller månadens första dag, börjar också lönen löpa den dag då tjänsteutövningen har bestämts börja. En förutsättning är emellertid att tjänsteinnehavaren de facto inleder sin tjänsteutövning den första ordinarie arbetsdagen efter den nämnda lediga dagen, helgdagen eller högtidsdagen. I beslut om förmåner av lönekaraktär, t.ex. om beviljande av årsbunden lönedel, skall anges det datum fr.o.m. vilket förmånen utbetalas till tjänsteinnehavaren. Ett tjänsteförhållande upphör den dag som anges i uppsägningen eller då det skall upphöra efter ett vikariat eller på någon annan grund. Semester eller tjänstledighet kan således inte beviljas efter att tjänsteförhållandet har upphört och upphörande senareläggs inte heller till följd av semester, sjukledighet, moderskapsledighet eller någon annan avlönad tjänstledighet. Mom. 2 Om en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande upphör under en kalendermånad till följd av att tjänsteinnehavaren på grund av kroppslyte eller minskade kropps- eller själskrafter har blivit varaktigt oförmögen att sköta sin tjänst eller till följd av att tjänsteinnehavaren avlidit, skall till tjänsteinnehavaren eller dennas rättsinnehavare betalas hela den kalendermånadens lön. Tillämpningsdirektiv: Om en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande upphör under en pågående kalendermånad av någon annan orsak än vad som nämns i denna avtalsbestämmelse, skall den överskjutande delen av lönen återbetalas. § 17 Lönebetalning till tjänsteinnehavare Mom. 1 Ordinarie lön till tjänsteinnehavare betalas för varje kalendermånad den dag som vederbörande församlingsmyndighet har bestämt, dock senast kalendermånadens 15:e dag. Om den fastställda betalningsdagen infaller på en helgfri lördag, en söndag eller en annan högtidsdag, skall lönen betalas den närmast föregående vardagen samma kalendermånad. Om betalningsdagen till följd härav skulle förskjutas till föregående kalendermånad, skall lönen dock betalas den vardag som följer närmast efter betalningsdagen. Mom. 2 Andra poster än ordinarie lön och arvoden skall betalas i samband med den ordinarie lönen, om inte annat följer av mom. 3 eller tjänstekollektivavtal. Mom. 3 Om betalningen av lön eller arvode som avses i mom. 2 förutsätter en räkning varav framgår vilka åtgärder som utförts, skall betalningen ske senast kalendermånaden efter den då räkningen företeddes. Mom. 4 En tjänsteinnehavares lön får betalas genom förmedling av en penninginrättning som tjänsteinnehavaren uppgivit. Protokollsanteckning: Lönebetalningstidpunkten kan genom beslut av vederbörande församlingsmyndighet flyttas högst två kalenderdagar åt gången. Tjänsteinnehavaren skall på något lämpligt sätt höras före beslut om att ändra betalningstidpunkten. Tillämpningsdirektiv mom. 1-4 Lönebetalningstidpunkten är densamma för både ordinarie och vikarier. Betalningstidpunkten skall permanent fastställas till en viss dag, t.ex. kalendermånadens 5:e dag. Lönen skall kunna lyftas på den i denna paragraf angivna betalningsdagen. I samband med lönebetalningen skall tjänsteinnehavares ges en utredning varav framgår lönens storlek samt eventuella tillägg och belopp som innehålls för olika ändamål. Obs. Betalning av semesterlön, betalning av semesterpenning och betalning av semesterersättning se § 117. § 18 Lönebetalning till arbetstagare Mom. 1 Lön till månadsavlönade arbetstagare betalas en gång i månaden i efterskott på månadens sista vardag. Om månadens sista vardag är en lördag skall lönen dock betalas föregående vardag. Mom. 2 Lön till timavlönade arbetstagare betalas två gånger i månaden eller, om så avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, en gång i veckan. Medan arbetsförhållandet pågår förfaller lönen till betalning senast den sjunde arbetsdagen efter löneperioden. Tillämpningsdirektiv mom. 1–2: När anställningen upphör skall lönen betalas senast anställningens sista dag (se arbetsavtalslagens, 2 kap. 14 §). Mom. 3 Om en arbetstagares lön medan arbetsförhållandet pågår eller då det upphör förfaller till betalning på en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julaftonsdagen eller midsommaraftonsdagen eller på en helgfri lördag, anses den närmast föregående vardagen som förfallodag. Mom. 4 En arbetstagares lön får betalas genom förmedling av en penninginrättning som arbetstagaren anvisat. Betalnings- eller giroordern skall i så fall sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens förfogande på förfallodagen. Mom. 5 Anmärkningar som gäller lönens belopp skall riktas till arbetsledningen inom en vecka från betalningsdagen. Protokollsanteckning: Avtalsparterna rekommenderar att till arbetstagaren i samband med lönebetalningen alltid ges en utredning varav framgår lönebeloppet, eventuella lönetillägg samt innehållningar för olika ändamål. Obs. 1 Enligt arbetsavtalslagens 2 kap. 16 § 2 mom. skall arbetsgivaren på arbetstagarens begäran utan dröjsmål ge denne ett löneintyg varav framgår beloppet av den lön som betalts till arbetstagaren samt de grunder på vilka lönen bestämts. Obs. 2 Betalning av semesterlön, betalning av semesterpenning och betalning av semesterersättning se § 117. § 19 Andra allmänna bestämmelser om arbetstagare Mom. 1 Då en arbetstagare är tillfälligt förhindrad att utföra sitt ordinarie arbete, eller annars vid behov, är arbetstagaren skyldig att utföra också annat arbete. Om det andra arbetet är lägre avlönat skall till arbetstagaren betalas lön som motsvarar det egna yrket eller arbetet. Om det andra arbetet är högre avlönat skall till arbetstagaren betalas den högre lönen under den tid som arbetstagaren utför det andra arbetet. Tillämpningsdirektiv: Sådant annat arbete som avses i momentet skall vara lämpligt för arbetstagaren med beaktande av hans eller hennes yrke och arbetserfarenhet. T.ex. en gravgrävare kan enligt det som sägs i momentet vara skyldig att leda ett begravningsfölje från jordfästningskapellet till graven, trots att detta inte uttryckligen nämns i arbetsavtalet. I sådana fall då arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om annat arbete i stället för att arbetsgivaren utnyttjar sin rätt att enligt arbetsavtalslagen (55/2001) permittera eller säga upp arbetstagaren, bestäms lönen med avvikelse från momentet i enlighet med de lönebestämmelser som gäller arbetet i fråga. T.ex. om arbetsgivaren med en barnledare avtalar om begravningsplatsarbete i stället för att permittera arbetstagaren, bestäms arbetstagarens lön som månads- eller timlön för sommararbetare på begravningsplatser. Mom. 2 Då en arbetstagare inte kan utföra sitt arbete till följd av avbrott på grund av regn, kyla eller något annat naturhinder, skall under denna tid om möjligt ordnas annat arbete för arbetstagaren. Tillämpningsdirektiv: När det är fråga om ett sedvanligt naturhinder skall lön inte betalas till en arbetstagare som av den orsaken är förhindrad att utföra sitt arbete. Om arbetsplatsen däremot har drabbats av en eldsvåda, ett exceptionellt naturhinder eller av en motsvarande händelse som inte beror på parterna i arbetsavtalet, skall till arbetstagaren för den tid som arbetet är avbrutet betalas ordinarie lön, likväl för högst 14 dagar (se även arbetsavtalslagens 2 kap. 12 § 2 och 3 mom.). KAP. 2.2. UPPGIFTSRELATERAD OCH INDIVIDUELL LÖNEDEL (Tillämpningsdirektiv för detta kapitel finns i bilaga 1.) § 30 Tillämpningsområde Mom. 1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänstelöner samt löner till tjänsteinnehavare och fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 17 år, om inte annat följer av mom. 2. Mom. 2 Detta avtal tillämpas inte på kyrkoherdar och timavlönade arbetstagare och inte heller på tjänsteinnehavare som företräder församlingen såsom arbetsgivare och vars lön Kyrkans arbetsmarknadsverk har bestämt i enlighet med 5 § 2 mom. i lagen om kyrkans tjänstekollektivavtal. Bestämmelser om lön i kyrkoherdetjänster och till innehavare av kyrkoherdetjänster finns i bilaga 6 (lönesättning, kyrkoherdar) och i bilaga 8 (lönesättning, timavlönade arbetstagare). Obs. Kyrkans arbetsmarknadsverk och huvudavtalsorganisationerna har med stöd av 5 § 2 mom. i lagen om kyrkans tjänstekollektivavtal genom ett avtal som undertecknades 28.9.2007 kommit överens om begränsning av tjänstekollektivavtalets bindande verkan. Avtalet gäller de avtalsmässiga anställningsvillkoren för sådana ledande tjänster och tjänsteinnehavare inom ekonomi- och personalförvaltningen vilka företräder församlingen såsom arbetsgivare. Mom. 3 Vad som i detta avtal föreskrivs om uppgifter gäller utöver arbetstagare i arbetsavtalsförhållande också tjänster och tjänsteinnehavare. Obs. Tillämpningsdirektiv för kapitlet i tjänste- och arbetskollektivavtalets bilaga 1. § 31 Lönedelar och lönegrunder Obs. Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 1.1. En tjänsteinnehavares/arbetstagares ordinarie lön består av en uppgiftsrelaterad lönedel (grundlön), en årsbunden individuell lönedel (årsbunden lönedel) och en prövningsbaserad individuell lönedel (prövningsbaserad lönedel) samt av annan tilläggslön eller annat lönetillägg som betalas regelbundet som ett fast månatligt belopp. § 32 Grundlön Obs. Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 1.1–1.2 och 2.1. Mom. 1 Den uppgiftsrelaterade lönedelen bestäms på basis av svårighetsgraden i tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsuppgifter och av tjänste- och arbetskollektivavtalets indelning i kravgrupper. Arbetsuppgiftens svårighetsgrad bedöms med hjälp av kravkriterier för kravgrupperna och befattningsbeskrivningen för uppgiften. Protokollsanteckning: Befattningsbeskrivningen görs upp vid ett samtal mellan chefen och den anställda, och på samma sätt görs en årlig översyn då eventuella förändringar uppdateras. Obs. Indelning i kravgrupper, bilaga 2. Blankett för befattningsbeskrivning, bilaga 3. Mom. 2 En arbetsuppgift placeras i den kravgrupp som den på grund av sin svårighetsgrad hör till. Minimilönen i en kravgrupp är tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön, om den inte på basis av arbetsuppgiftens svårighetsgrad (kravdel) eller av någon uppgiftsrelaterad särskild grund bestäms till ett högre belopp än kravgruppens minimilön. Grundlönen kan endast av en särskild uppgiftsrelaterad grund bestämmas så att den uppgår till minimilönen i följande kravgrupp eller till ett högre belopp. Obs. Minimilöner i kravgrupperna, bilaga 4. Protokollsanteckning 1: Grundlönens kravdel, som baserar sig på befattningsbeskrivningens allmänna beskrivning och kravkriterienivån samt en eventuell särskild grund, ska anges separat i euro. Protokollsanteckning 2: Med en uppgiftsrelaterad särskild grund avses sådana speciella krav som arbetsorten eller arbetsmiljön innebär och som inte beaktas i kriterierna för arbetsuppgiftens svårighetsgrad. Förekomsten av sådana faktorer konstateras i samband med bedömningen av arbetsuppgiftens svårighetsgrad och de beaktas när grundlönen bestäms. Protokollsanteckning 3: Domkapitlet ger en församlingspastor ett tjänsteförordnande. Församlingens behöriga myndighet beslutar om den uppgiftsrelaterade lönen för tjänsten. Om domkapitlet i tjänsteförordnandet anger lönen, ska det före förordnandet be församlingen meddela lönen och samtidigt ge församlingen tillfälle att enligt KO 6:33,1 ge ett utlåtande om personen. § 33 Årsbunden lönedel Obs. Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 1.3.1. och 2.2.1. Mom. 1 Till tjänsteinnehavare/arbetstagare betalas årsbunden lönedel på basis av anställningsförhållanden som avses i § 34. Denna lönedel beräknas på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens grundlön som följer: Tid som berättigar till årsbunden lönedel 4 år 6 år 8 år 10 år 13 år Den årsbundna lönedelens andel av grundlönen 3 % 7 % 11 % 15 % 18 % Mom. 2 Rätten till årsbunden lönedel inträder i början av månaden efter att den därtill berättigande tjänstgöringstiden fullgjorts. Församlingens behöriga myndighet kan enligt prövning besluta betala en 3, 7, 11, 15 eller 18 procents årsbunden lönedel på grundlönen redan innan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan räkna sig till godo tjänstgöringstid som motsvarar den procentuella andelen. Mom. 3 Grunderna för beräkning av årsbunden lönedel skall tas upp vid verkställighetsförhandlingar i enlighet med § 2 mom. 3 i Evangelisk-lutherska kyrkans huvudavtal. Obs. Med anställningsförhållande avses tjänste- eller arbetsavtalsförhållande. § 34 Tid som berättigar till årsbunden lönedel Obs. Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 1.3.1. och 2.2.1. Mom. 1 Till årsbunden lönedel berättigar den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter fyllda 17 år a) har varit anställd i huvudsyssla hos en församling, b) har varit anställd i huvudsyssla hos en annan arbetsgivare inom motsvarande bransch eller i arbetsuppgifter som är till väsentlig nytta för skötseln av den nuvarande tjänsten/de nuvarande arbetsuppgifterna eller c) har varit anställd i bisyssla hos arbetsgivare som avses ovan i arbetsuppgifter som är till väsentlig nytta för skötseln av den nuvarande tjänsten/de nuvarande arbetsuppgifterna. Protokollsanteckning: Tjänstgöring i enlighet med värnpliktslagen och verksamhet som självständig företagare eller yrkesutövare kan bedömas i enlighet med detta moment om tjänstgöringen eller verksamheten är till väsentlig nytta för skötseln av den nuvarande tjänsten/de nuvarande arbetsuppgifterna. Mom. 2 När den tid som berättigar till årsbunden lönedel beräknas skall endast fulla månader beaktas. Som en full månad räknas också minst 30 dagars oavbruten tjänstgöring. Kontinuiteten i tjänstgöringstiden avbryts inte av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren flyttar från en anställning till en annan, om den mellanliggande tiden inte är längre än tre kalenderdagar. Endast ett av flera samtidiga anställningsförhållanden beaktas. Mom. 3 Anställningsförhållandens karaktär av huvudsyssla eller bisyssla fastställs i enlighet med kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal då arbetsgivaren är en församling. Annars tillämpas i detta avseende de bestämmelser som arbetsgivaren har iakttagit vid respektive tidpunkt. Mom. 4 Tillförlitlig skriftlig utredning skall läggas fram över andra anställningar än hos den egna församlingen eller kyrkliga samfälligheten samt över eventuell annan tid som berättigar till årsbunden lönedel. Årsbunden lönedel betalas på basis av en sådan utredning retroaktivt tidigast från början av det kalenderår som utredningen avser. § 35 Prövningsbaserad lönedel Obs. Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 1.3.1. och 2.2.1. Mom. 1 Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare kan om församlingens behöriga myndighet så beslutar betalas en prövningsbaserad lönedel i euro, med beaktande av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens yrkeskompetens, arbetsresultat och arbetets kvalitet samt förmåga att hantera verksamhetsmiljön. Efter att den behöriga myndigheten bedömt arbetsprestationen på skalan normal, god och utomordentlig beslutar den om arbetsprestationens betydelse för den prövningsbaserade lönedelen samt hur mycket som anvisas för ändamålet. Den prövningsbaserade lö- nedelen uppgår till högst 10 % av minimilönen i kravgruppen. Mom. 2 Den myndighet som är behörig i ärendet bestämmer längden på bedömningsperioden för den prövningsbaserade lönedelen. Perioden ska vara minst sex månader och högst ett år, om det inte finns särskilda skäl att förlänga den. Protokollsanteckning: Om en arbetstagare under de två senaste åren varit säsonganställd sammanlagt minst 6 månader i församlingens park- och trädgårdsarbete och arbetsavtalet förnyas för följande vegetationsperiod bestäms arbetstagarens rätt till prövningsbaserad lönedel efter att det pågående anställningsförhållandet har fortgått i 14 kalenderdagar. Mom. 3 Olika grupper av tjänsteinnehavare/arbetstagare ska behandlas jämlikt i fråga om prövningsbaserad lönedel. En tjänsteinnehavare/arbetstagare ska på begäran underrättas om motiveringen till sin prövningsbaserade lönedel. Mom. 4 Införandet av den prövningsbaserade lönedelen i församlingen och beräkningsgrunderna för lönedelen ska tas upp vid verkställighetsförhandlingar i enlighet med 2 § 3 mom. i Kyrkans huvudavtal. § 36 Interimistisk eller tillfällig skötsel av tjänsteuppgifter Obs. Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 2.1.2. Mom. 1 Det som i § 32–35 föreskrivs om en tjänsteinnehavares lön gäller också interimistiska tjänsteinnehavare som sköter alla uppgifter som hör till en tjänst och uppfyller behörighetsvillkoren för tjänsten. Om en interimistisk tjänsteinnehavare sköter samtliga tjänsteuppgifter men inte har den behörighet som förutsätts för tjänsten, kan tjänsteinnehavarens grundlön bestämmas till ett högst 15 % lägre belopp än minimilönen i kravgruppen enligt § 32. Mom. 2 Till en präst som tillfälligt förordnas sköta en annan tjänsts uppgifter vid sidan av sin egen tjänst, kan betalas en skälig ersättning som domkapitlet bestämmer. Obs 1. Ersättningen bestäms i samråd med församlingen. Obs 2. Andra tjänsteinnehavare än präster, se § 38. Mom. 3 Utan hinder av vad som föreskrivs i mom. 1 kan till en interimistisk innehavare av en prästtjänst eller kantorstjänst som får pension enligt kyrkans pensionslag betalas arvode för skötseln av tjänsteuppgifterna enligt den i församlingen gällande förrättningsarvodestaxan. § 37 Lön i samband med överföring till en annan tjänst Om en tjänsteinnehavare har förordnats interimistiskt sköta en annan tjänst i samma församling, kyrkliga samfällighet eller en därtill hörande annan församling och därför utan ansökan har beviljats tjänstledighet från sin egen tjänst, skall § 36 iakttas. Tjänsteinnehavaren har dock rätt till minst den ordinarie lön som skulle betalas för den egna tjänsten. Tillämpningsdirektiv: Om tjänsteinnehavaren på egen ansökan förordnas att interimistiskt sköta en annan tjänst i samma församling, kyrkliga samfällighet eller en därtill hörande annan församling, skall på lönen uteslutande tillämpas bestämmelserna i § 36. Detsamma gäller arbetstagare som sedan tidigare är anställd hos samma församling, kyrkliga samfällighet eller en därtill hörande annan församling och som har fått oavlönad ledighet från sin egen anställning efter att ha förordnats till interimistisk tjänsteinnehavare. § 38 Förändringar i lönegrunderna Obs. Tillämpningsdirektiv för kyrkans allmänna lönesystem, bilaga 1, kap. 2.1.4. Mom. 1 Om en uppgifts svårighetsgrad förändras väsentligt ska den i enlighet med § 32 fastställda kravgruppen och grundlönen ändras i motsvarande mån. Det är motiverat att ändra grundlönen också när det har skett en väsentlig förändring i någon annan sådan särskild grund som avses i § 32. Om förändringarna är tillfälliga är beslutet om ändring av grundlönen i kraft en viss tid. Mom. 2 Ett sådant ändringsbeslut som aves i mom. 1 fattas av församlingens behöriga myndighet. Förändringens eventuella inverkan på lönen bedöms med hjälp av befattningsbeskrivningen. Utöver tjänsteinnehavaren/arbetstagaren själv kan också en företrädare för denne uppmärksamma arbetsgivaren på att en arbetsuppgift förändrats. Obs. Befattningsbeskrivningen, se protokollsanteckningen efter § 32 mom. 1. Mom. 3 Om inget annat särskilt beslutas har en tjänsteinnehavare/arbetstagare rätt till högre grundlön från början av månaden efter den då förändringen konstaterades. Om en arbetsuppgift genom arbetsgivarens åtgärder ändras så att dess svårighetsgrad sjunker väsentligt och varaktigt, ska detta beaktas i grundlönen med iakttagande av den uppsägningstid som ska tillämpas på tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Mom. 4 En tjänsteinnehavares/arbetstagares eventuella prövningsbaserade lönedel ska omprövas då kravgruppen eller grundlönen justeras med anledning av att arbetsuppgifterna förändrats. Prövningsbaserad lönedel ska betalas i enlighet med prestationsnivån före förändringen till dess att det varit möjligt att bedöma hur tjänsteinnehavaren/arbetstagaren klarar arbetsuppgifterna efter förändringen. Den prövningsbaserade lönedelen kan sänkas när prestationsnivån vid två bedömningar med minst en månads mellanrum har konstaterats ligga betydligt under tidigare nivå. KAP. 2.3 UPPHÄVT § 40 – 55 Upphävda KAP. 2.4. ÖVRIGA TILLÄGG OCH ARVODEN § 60 Tillämpningsområdet för bestämmelserna om övriga tillägg och arvoden Bestämmelserna i detta kapitel gäller tjänsteinnehavares och månadsavlönade arbetstagares övriga eventuella tillägg och arvoden. Bestämmelser om andra eventuella tillägg och arvoden till innehavare av kyrkoherdetjänst finns i bilaga 6 (lönesättning, kyrkoherdar) och i bilaga 8 (lönesättning, timavlönade arbetstagare). § 61 Lägerföreståndararvode/föreståndartillägg Mom. 1 Till tjänsteinnehavare som har utsetts till program- och säkerhetsansvarig lägerföreståndare skall i föreståndartillägg betalas 17,21 euro från 1.4.2010 och 17,30 euro från 1.10.2010 för varje oavbrutet lägerdygn. En förutsättning är dessutom att minst 18 personer deltar i lägret. Av särskild anledning kan föreståndartillägg betalas om minst 10 personer deltar i lägret. I detta antal räknas inte in tjänsteinnehavare och arbetstagare som deltar i lägerarrangemangen och inte heller andra avlönade eller mot arvode anställda ledare. Mom. 2 Föreståndartillägg kan för ett och samma läger betalas endast till en tjänsteinnehavare/arbetstagare. Om någon programansvarig och säkerhetsansvarig föreståndare inte har utsetts, betalas inget föreståndararvode. För läger som varar högst 12 timmar betalas inget föreståndararvode. Tillämpningsdirektiv mom. 1-2 Beslut om betalning av föreståndartillägg skall fattas på förhand, t.ex. i samband med att lägerplanen fastställs. En särskild anledning att betala föreståndartillägg då deltagarantalet understiger 18 kan anses vara bl.a. att det är fråga om specialgruppers läger som kan vara väsentligt mera krävande att leda än församlingens övriga läger. Hjälpledare som får arvode räknas inte som lägerdeltagare. Föreståndartillägg betalas också för utfärder i församlingens regi, om förutsättningarna för betalning av tillägget i övrigt är uppfyllda. § 62 Sammanträdesarvoden Mom. 1 Till tjänsteinnehavare som utom sin ordinarie arbetstid eller på sin lediga dag i minst en halv timme är närvarande vid sammanträde som avses i mom. 2 i egenskap av sekreterare, före- dragande, sakkunnig eller annars med stöd av lag, förordning, reglemente eller instruktion, kan enligt vederbörande församlingsmyndighets prövning betalas sammanträdesarvode. I § 64 föreskrivs om sammanträdesarvodets maximibelopp. Tillämpningsdirektiv: Sammanträdesarvode kan betalas till en tjänsteinnehavare endast om denne är skyldig att vara närvarande vid sammanträdet. Med närvaroskyldighet kan jämställas den situationen att tjänsteinnehavaren är närvarande på ett organs uttryckliga, protokollförda begäran. Undantag görs i detta avseende för kyrkorådets ordförande. Till ordföranden kan betalas arvode för deltagande i kyrkorådets ekonomisektions sammanträde även om ordföranden inte har närvaroskyldighet utan endast närvarorätt. Mom. 2 Sammanträden som avses i mom. 1 hålls av 1) kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, kyrkorådet, församlingsrådet eller gemensamma kyrkorådet, 2) en direktion som har tillsatts av kyrkofullmäktige eller gemensamma kyrkofullmäktige, 3) kyrkorådets ekonomisektion, 4) en sektion inom gemensamma kyrkorådet, 5) en kommission som har tillsatts för kyrkorådets ekonomiförvaltningsärenden, 6) en kommission som har tillsatts av gemensamma kyrkorådet, 7) en sådan valnämnd för prästval eller församlingsval som avses i kyrkolagens 8 kap., samt av 8) kapellrådet. Tillämpningsdirektiv: Förteckningen över de församlingsorgan för vilkas sammanträden kan betalas sammanträdesarvode är uttömmande. När en kommission som avses i punkt 5 tillsätts är det skäl att uttryckligen konstatera om den tillsätts för ekonomiärenden eller verksamhetsärenden eller eventuellt för andra typer av ärenden. Arvode kan betalas endast för sammanträden som hålls av en kommission som tillsatts för den först nämnda typen av ärenden. Som exempel kan nämnas kommissioner som har tillsatts för byggnadsprojekt, tjänstearrangemang, ADBfunktioner, församlingsinternt samarbete, planering av begravningsplatser eller för liknande ändamål. Däremot kan sammanträdesarvoden inte betalas för sammanträden som hålls av kommissioner som behandlar t.ex. gudstjänstfrågor, diakoniärenden, söndagsskolarbete, ungdomsarbete, kyrkomusik o.dyl. Bestämmelserna om sammanträdesarvoden gäller i tillämpliga delar också kyrkostyrelsen, domkapitlen och andra kyrkliga förvaltningsorgan. De gäller inte stiftsfullmäktige, synodalmötet, biskopsmötet eller kyrkomötet. Bestämmelserna om sammanträdesarvoden gäller endast tjänsteinnehavare. De skall inte tillämpas på mötesdeltagare med förtroendemannastatus. Tjänstekollektivavtalets bestämmelser om sammanträdesarvoden skall inte tillämpas på tjänsteinnehavare i förtroendemannaställning. I en sådan ställning är t.ex. en tjänsteinnehavare som väljs till medlem av kyrkorådet eller gemensamma kyrkofullmäktige. Förtroendemän har rätt till sammanträdesarvode enligt vad kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige eller representantskapet särskilt beslutar. Mom. 3 Om en tjänsteinnehavares ordinarie arbetstid inte är bestämd anses tjänsteinnehavarens arbetstid enligt denna paragraf börja klockan 8.00 och sluta klockan 16.00. Mom. 4 Sammanträdesarvode betalas inte till tjänsteinnehavare som får arbetstidsersättningar för sammanträdestiden. Tillämpningsdirektiv: Avsikten är att sammanträdesarvode skall betalas till tjänsteinnehavare som arbetstidsbestämmelserna inte tillämpas på. Sådana tjänsteinnehavare som arbetstidsbestämmelserna tillämpas på och som deltar i sammanträden på tjänstens vägnar får däremot lön för sammanträdestiden och denna räknas som arbetstid. Se även § 140 mom. 1 och 3 samt § 194 mom. 2 och § 202. § 63 Sammanträdesarvode/särskild lön eller särskilt arvode Om det har bestämts att särskild lön eller särskilt arvode betalas för sådana sammanträdesrelaterade uppgifter som inte kan anses höra till en tjänsteinnehavares tjänsteåligganden, skall till tjänsteinnehavaren inte betalas sammanträdesarvode enligt § 62 eller arvode enligt § 65. § 64 Sammanträdesarvodets belopp Mom. 1 Sammanträdesarvodet kan fastställas till högst 30,20 euro från 1.4.2010 och 30,35 euro från 1.10.2010. Tillämpningsdirektiv: Sammanträdesarvodets belopp bestäms av församlingen. Eftersom ärendet har samband med budgeten fattas beslutet i allmänhet av kyrkofullmäktige. Mom. 2 Till den som under den längsta tiden har fungerat som ordförande för sammanträdet och till sammanträdets sekreterare betalas arvodet förhöjt med 50 %. Mom. 3 Sammanträdesarvoden som avses i mom. 1 och 2 skall ökas med 25 % för varje full timme efter de första tre timmarna. Tillämpningsdirektiv: Om ett sammanträde pågår över tre timmar skall sammanträdesarvodet betalas förhöjt med 25 % för varje full timme efter de första tre timmarna. Om sammanträdesarvodet har fastställts t.ex. till 20 euro är förhöjningen 5 euro per timme. Om sammanträdet pågår i fyra timmar betalas 25 euro i sammanträdesarvode. Ordförandens eller sekreterarens sammanträdesarvode är i så fall 37,50 euro. Mom. 4 Sammanträdesarvode betalas för sammanlagt högst två sammanträden som har hållits under ett och samma dygn. Mom. 5 Om ett förvaltningsorgan håller flera än ett sammanträde under ett och samma kalenderdygn, anses de när sammanträdesarvodet räknas utgöra ett enda sammanträde, om inte tiden mellan sammanträdena är längre än sex timmar. § 65 Sekreterararvode i vissa fall Till tjänsteinnehavare kan för uppgifterna som sekreterare för ett sammanträde, då uppgifterna utförs utom tjänstetid och utanför ett sådant sammanträde som avses i § 62, enligt prövning av vederbörande förvaltningsorgan betalas en i församlingen eller den kyrkliga samfälligheten fastställd ersättning om högst 20,15 euro från 1.4.2010 och 20,25 euro från 1.10.2010 per arbetstimme, under förutsättning att sekreteraruppgifterna inte kan anses höra till tjänsteinnehavarens tjänsteåligganden. Tillämpningsdirektiv: För erhållande av särskild timersättning förutsätts 1) att uppgifterna inte kan anses höra till tjänsteinnehavarens tjänsteåligganden, 2) att sekreteraruppgifterna utförs utom tjänsteinnehavarens tjänstetid och utanför ett sammanträde, 3) att det är fråga om sekreteraruppgifter i ett sådant organ som avses i § 62 mom. 4) att sekreterarens timersättning vederbörligen har fastställts och att anslag har anvisats för ändamålet, 5) att vederbörande förvaltningsorgan, vanligen kyrkorådet, i det aktuella fallet har ansett att timersättning vid behov kan betalas för sekreteraruppgifterna och 6) att vederbörande organ ger sin sekreterare rätt att helt eller delvis sköta sekreteraruppdraget utom tjänstetid. Det bör observeras att till de organ som avses i punkt 3, dvs. för vilkas sammanträden kan beslutas om betalning av sekreterararvode, inte hör t.ex. kyrkorådets ekonomisektion eller en kommission som tillsatts för kyrkorådets verksamhetsärenden. Vederbörande organ skall granska och godkänna sin sekreterares arvodesräkning. Det rekommenderas att sekreteraruppdrag om möjligt sköts som tjänstearbete. § 66 Undantag från bestämmelserna i § 62-65 Bestämmelserna i § 62-65 tillämpas inte på tjänsteinnehavare som har rätt men inte skyldighet att närvara och yttra sig vid ett sammanträde. Protokollsanteckning: Utan hinder av vad som föreskrivs i denna paragraf har kyrkorådets ordförande rätt till arvode för deltagande i kyrkorådets ekonomisektions sammanträde. § 67 – 69 Upphävda DEL III TJÄNSTLEDIGHETER OCH ARBETSLEDIGHETER SAMT VISSA AVBROTT I TJÄNSTGÖRINGEN OCH ARBETET KAP. 3.1. SJUKLEDIGHET § 70 Beviljande av sjukledighet Mom. 1 En tjänsteinnehavare/arbetstagare som på grund av sjukdom eller kroppsskada är arbetsoförmögen och således förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete har rätt till sjukledighet för denna tid. Mom. 2 Bestämmelser om beviljande av tjänsteinnehavares sjukledighet, om ansökningsförfarandet och om tjänsteinnehavares skyldighet att utreda grunden för sin sjukledighet finns i tjänstestadgan och i kyrkostyrelsens beslut om semester, tjänstledighet och tjänstefri tid för präster, lektorer och kantorer. Obs. Se § 36 i modelltjänstestadgan samt 3 och 4 § i kyrkostyrelsens beslut om semester, tjänstledighet och tjänstefri tid för präster, lektorer och kantorer. Mom. 3 En tjänsteinnehavare/arbetstagare som inte har något lagligt hinder ska utan dröjsmål underrätta sin närmaste chef om sin sjukdom och visa ett godtagbart läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan utan läkarintyg beviljas högst tre dagar sjukledighet, om någon annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren godkänner visas över arbetsoförmågan. Av särskilda skäl kan arbetsgivaren för en begränsad tid besluta att sjukledighet kan beviljas utan krav på läkarintyg också för en längre tid än tre dagar, om någon annan tillförlitlig utredning som arbetsgivaren godkänner visas över arbetsoförmågan. Tillämpningsdirektiv För att få sjukledighet ska tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vara oförmögen att utföra sitt arbete och visa detta med ett läkarintyg, om inte annat följer av de bestämmelser som nämns i obs-punkten under mom. 2 eller av mom. 3. Om sjukledighet beviljas utan krav på läkarintyg ska det finnas en annan tillförlitlig utredning över arbetsoförmågan som arbets- givaren godkänner, till exempel ett utlåtande av företagshälsovårdaren. Beviljande av sjukledighet för längre tid än tre dagar utan läkarintyg förutsätter exceptionella omständigheter. Detta kan till exempel vara ett allmänt hälsohot på grund av en omfattande epidemi eller en pandemi. En läkare som har skrivit ett retroaktivt läkarintyg måste kunna motivera detta. Sjukledighet beviljas i regel enligt läkarintyg. Läkarintyget är emellertid endast ett sakkunnigutlåtande från vilket vederbörande myndighet kan avvika av motiverad anledning. En sådan orsak kan vara t.ex. att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har arbetat trots att han eller hon enligt läkarintyget är arbetsoförmögen. Om det finns skäl att misstänka ett läkarintygs godtagbarhet, kan arbetsgivaren på sin egen bekostnad låta tjänsteinnehavaren/arbetstagaren undersökas av en läkare som arbetsgivaren anvisat. Sjukledighet beviljas för den tid som arbetsoförmågan pågår, dock inte längre än till tjänste-/arbetsavtalsförhållandets sista dag. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren insjuknar under en arbetsdag och måste lämna arbetsplatsen före arbetsdagens slut, ska denna inte räknas in i sjukledigheten. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter att ha insjuknat en arbetsdag inte alls kommit till arbetet, börjar sjukledigheten med den dagen. § 71 Lön för sjukdomstid Mom. 1 Om inte annat följer av § 73-75 eller 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare rätt att under ett och samma kalenderår för sådan sjukledighet som avses i § 70 få sin ordinarie lön för sammanlagt 60 kalenderdagar, under förutsättning att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande till församlingen omedelbart före sjukledighetens början har pågått minst 60 kalenderdagar. Om under ett och samma kalenderår beviljas över 60 kalenderdagar sjukledighet, skall för den överskjutande delen betalas med en tredjedel reducerad lön för sammanlagt 120 kalenderdagar. För därpåföljande sjukledighet kan dessutom enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen för högst 185 kalenderdagar. Protokollsanteckning: Om arbetsavtalet för en arbetstagare som under de två senaste åren varit säsonganställd i församlingens park- och trädgårdsarbete förnyas för följande vegetationsperiod, bestäms arbetstagarens rätt till sjuklön på så sätt att de fulla månader som han eller hon varit i arbete de två föregående åren beaktas utan förhöjning efter att det pågående anställningsförhållandet har pågått i 14 kalenderdagar. Tillämpningsdirektiv: För betalningen av lön för en tjänsteinnehavares/arbetstagares sjukdomstid saknar det betydelse om sjukledigheten under ett kalenderår är oavbruten eller om sjukledighet beviljas i flera repriser. För kalenderårets första 60 sjukledighetsdagar betalas i varje fall full lön och därefter med en tredjedel reducerad lön för 120 kalenderdagar. Lön för sjukdomstid betalas enligt ordalydelsen också i situationer då sjukledigheten utan avbrott fortsätter ”över” ett årsskifte in på följande kalenderår: räknat från början av det följande året skall åter betalas full lön, som efter att sjukledigheten har fortgått 60 dagar in på det nya året reduceras med en tredjedel. Med lön avses i denna paragraf penninglön. En tjänsteinnehavare/arbetstagare vars avlöning inkluderar naturaförmåner har rätt att få dessa oavkortade så länge löneförmåner för sjukdomstid betalas. En förutsättning för betalning av full lön under sjukledighet är att tjänstgöringen eller anställningen redan har börjat, dvs. att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har inlett arbetet före insjuknandet. Å andra sidan betalas lön under sjukledighet högst så länge som anställningsförhållandet fortgår, även om arbetsoförmågan skulle fortsätta också efter denna tid. En förutsättning för betalning av lön för sjukdomstid är vidare att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iakttar sjukförsäkringslagens bestämmelser om dagpenning. Om församlingen till följd av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens försummelse går miste om en förmån som enligt sjukförsäkringslagen tillkommer församlingen, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens löneförmåner minskas med motsvarande belopp. Mom. 2 Om en tjänsteinnehavares/arbetstagare anställningsförhållande före sjukledighetens början har pågått kortare tid än 30 kalenderdagar, har han eller hon rätt att för sjukledigheten få hälften av sin ordinarie lön för sammanlagt 14 kalenderdagar. Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande före sjukledighetens början har pågått 30-59 kalenderdagar har han eller hon rätt att få sin ordinarie lön för sammanlagt 14 kalenderdagar. Tillämpningsdirektiv: Den omständigheten att de förutsättningar som sammanhänger med tiden i arbetet (karenstiden) uppfylls under en sjukledighet berättigar inte till tillämpning av de i denna paragraf angivna lönebetalningstiderna på en sådan del av sjukledigheten som infaller efter karenstiden. Om en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare arbetar t.ex. 3 dagar i veckan skall i de 14 kalenderdagar som avses i detta moment utöver arbetsdagarna räknas in också de övriga kalenderdagar som ingår i sjukdomstiden (lediga dagar och dagar på vilka inte har antecknats arbete). Mom. 3 För sjukledighet betalas inte lön efter att över 365 kalenderdagar sjukledighet i en följd har beviljats i en eller flera repriser. Sjukledigheten anses ha pågått utan avbrott om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte mellan sjukledigheterna har återgått i tjänst/arbete för minst 30 kalenderdagar. För överskjutande tid efter 365 kalenderdagar kan av särskild anledning enligt prövning betalas högst hälften av den ordinarie lönen. Ett sådant beslut kan fattas för högst tre månader i sänder. Obs. Timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid, se § 74. Tillämpningsdirektiv: Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare under en sjukledighet eller mellan två separata sjukledigheter är på semester eller tjänstledig, anses det vara fråga om en oavbruten sjukledighet förutsatt att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har återgått till tjänstgöringen/arbetet för en tid av minst 30 kalenderdagar. Om den som har en lång sjukledighet emellanåt håller semester eller annan tjänstledighet eller arbetsledighet än sjukledighet, innebär detta inte att det blir fråga om separata sjukledigheter, men den mellanliggande tjänstledigheten, arbetsledigheten eller semestertiden förbrukar inte möjligheten att få lön för sammanlagt 365 kalenderdagar, utan skall lämnas obeaktade vid beräkningen. På motsvarande sätt skall permitteringstid lämnas obeaktad vid beräkningen av 365 kalenderdagar. Det är skäl att observera att en tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till sjuklön för 180 kalenderdagar, om inte församlingen beslutar att därutöver betala lön för i § 71 mom. 1 angivna 185 kalenderdagar enligt prövning. Arbetsoförmågan kan orsakas av samma sjukdom eller olika sjukdomar. § 72 Upphävd § 73 Lön för sjukdomstid: arbetsolycksfall, arbetsrelaterad sjukdom eller yrkessjukdom Mom. 1 Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares arbetsoförmåga beror på ett olycksfall i tjänsten (arbetsolycksfall), en yrkessjukdom eller våld som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har utsatts för på grund av tjänstgöringen/arbetet, skall för sådan sjukledighet betalas den ordinarie lönen för 120 kalenderdagar och därefter med en tredjedel reducerad lön för högst 120 kalenderdagar. Därefter betalas hälften av lönen för högst 125 kalenderdagar, varefter av särskilda skäl enligt prövning kan betalas högst hälften av lönen. Ett sådant beslut kan fattas för högst tre kalendermånader i sänder. Den rätt till löneförmåner under sjukdomstid som följer av detta moment minskas inte av den omständigheten att till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under samma kalenderår har betalts lön för sjukdomstid med stöd av § 71 mom. 1. Med stöd av detta moment betald lön för sjukdomstid minskar inte heller tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till lön för sjukdomstid enligt § 71 mom. 1. Tillämpningsdirektiv: Sjukledighet som har beviljats till följd av olycksfall i arbetet, yrkessjukdom eller våld som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har utsatts för i tjänsten/arbetet skall behandlas separat från ”vanlig” sjukledighet. Vanlig sjukledighet minskar således inte i något avseende den rätt till lön under sjukledighet som har beviljats till följd av ett olycksfall i arbetet. Om en tjänsteinnehavare emellertid har fått lön för sjukdomstid till följd av ett arbetsolycksfall eller av någon liknande orsak, har han eller hon därutöver rätt att under kalenderåret få de i § 71 mom. 1 nämnda löneförmånerna oavkortade. Rätt till lön för sjukdomstid uppkommer separat för varje arbetsolycksfall, arbetsrelaterad sjukdom eller yrkessjukdom. Mom. 2 Det arbetsolycksfall, den arbetsrelaterade sjukdom eller den yrkessjukdom som är orsak till arbetsoförmågan enligt mom. 1 skall ha uppkommit på ett sådant sätt att det enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) anses vara fråga om ett olycksfall i arbete eller enligt lagen om yrkessjukdomar (1343/1988) om en yrkessjukdom. Bestämmelserna i detta moment tillämpas inte då enligt lagen om olycksfallsförsäkring inte skulle betalas ersättning. Om olycksfallsförsäkring inte beviljas till fullt belopp, skall i detta moment avsedd lön minskas till den del den överstiger i § 71 avsedd lön. § 74 Timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid Mom. 1 Till en timavlönad arbetstagare betalas sjuklön för sådana i kalenderdagar fastställda perioder som avses i § 71 och 73. Som sjuklön betalas den enligt ordinarie arbetstid uträknade ordinarie timlön som skulle ha betalts till arbetstagaren om han eller hon hade varit i arbete. Om anställningsförhållandet har pågått färre än 60 kalenderdagar, skall iakttas vad som föreskrivs i § 71 mom. 2. Mom. 2 Om en i 1 mom. avsedd arbetstagares lön inte kan fastställas så som avses i mom. 1 skall sjuklönen baseras på medeltimförtjänsten som räknas ut så att arbetstagarens under den föregående löneperioden förtjänade inkomster i tids- och prestationsavlönat arbete jämte eventuella tillägg, efter att övertids- och söndagsförhöjningar dragits av, divideras med det sammanlagda antalet fullgjorda arbetstimmar under samma löneperiod. Tillämpningsdirektiv: Med föregående löneperiod avses i regel en två veckors period mellan två lönedagar före sjukledigheten. Om arbetstiden under denna löneperiod av någon tillfällig orsak varit ovanligt kort, skall medeltimförtjänsten beräknas enligt lönen och arbetstiden för den fulla löneperioden närmast för denna löneperiod. Mom. 3 Om arbetstagarlönerna undergått allmän förhöjning efter uträkningen av den ovan avsedda medeltimförtjänsten och om någon ny medeltimförtjänst inte ännu har räknats ut, skall medeltimförtjänsten justeras i överensstämmelse med den allmänna förhöjningen. § 75 Delaktighet i sjukdomens uppkomst En tjänsteinnehavare/arbetstagare som uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet ådragit sig en sjukdom, ett lyte eller en skada eller förhindrat sitt tillfrisknande har inte rätt till lön enligt § 71 och 73. § 76 Pensionsbesluts inverkan på lön för sjukdomstid Utan hinder av det ovanstående fortgår rätten till lön för sjukdomstid högst till dess att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren börjar få pension enligt kyrkans pensionslag eller tidsbestämt rehabiliteringsstöd. Tillämpningsdirektiv: En tjänsteinnehavare/arbetstagare kan inte samtidigt få både lön för sjukdomstid och pension enligt kyrkans pensionslag. Till den som får deltidspension betalas emellertid lön under sjukledighet som komplement till deltidspensionen. Rätten till lön under sjukledighet upphör räknat från början av den månad då pensionen börjar betalas. § 77 Arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar I § 83 finns bestämmelser om arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar. KAP. 3.2. FAMILJELEDIGHETER § 80 Beviljande av familjeledighet Mom. 1 En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till familjeledighet enligt vad som bestäms i 4 kap. (55/2001) i arbetsavtalslagen, om inte annat följer av mom. 2. De familjeledigheter som avses i 4 kap. i arbetsavtalslagen är moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet, partiell och tillfällig vårdledighet och frånvaro på grund av trängande familjeskäl. Tillämpningsdirektiv Enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen har en arbetstagare rätt till ledighet under en sådan moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperiod som avses i sjukförsäkringslagen (364/1963). I fråga om dessa perioder och de förmåner som betalas enligt sjukförsäkringslagen, se 2 kap. i sjukförsäkringslagen. I de bestämmelser i arbetsavtalslagen som gäller vårdledighet, partiell vårdledighet eller tillfällig vårdledighet avses med barn arbetstagarens eget barn eller något annat barn som varaktigt bor i arbetstagarens hushåll, dvs. adoptivbarn, makens eller sambons barn eller barn som har placerats eller varaktigt vårdas i familjen. I bestämmelsen om frånvaro på grund av trängande familjeskäl (4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen) ingår ingen uttömmande definition av familjebegreppet. Enligt lagens motivering avses dels ett antal människor som under familjeliknande förhållanden bor i samma hushåll, dels dessas nära anhöriga i upp- eller nedstigande led. Syftet med lagens 4 kap. 7 § är att ge arbetstagare rätt att vara frånvarande från arbetet i plötsligt uppkomna, oförutsedda situationer. Bestämmelsen är avgränsad till att gälla sådana av sjukdom eller olycksfall orsakade oförutsedda och tvingande situationer som en arbetstagares familj kan råka ut för. Bestämmelsen förutsätter inte att den tvingande situation som berättigar arbetstagaren att vara frånvarande från arbetet orsakas av att någon av arbetstagarens familjemedlemmar har insjuknat eller råkat ut för ett olycksfall – också någon annan persons insjuknande eller olycksfall kan berättiga till frånvaro. Till exempel om en arbetstagares barn vårdas hemma av en person som inte hör till familjen kan vårdarens insjuknande berättiga arbetstagaren att tillfälligt vara frånvarande från arbetet, till dess att arbetstagaren lyckas ordna dagvården på något annat sätt. Detta är fallet också till exempel om det i arbetstagarens bostadshus har skett en olycka eller ett olyckstillbud, exempelvis en vattenskada eller eldsvåda. En förutsättning är då att arbetstagaren på grund av skadan måste vara frånvarande från arbetet. Frånvaron bör vara tillfällig. Mom. 2 I fråga om tjänsteinnehavare vilkas arbetstid inte bestäms i timmar ges partiell vårdledighet enligt mom. 1 så att tjänstledighet beviljas i samma förhållande som tjänsteinnehavarens med den partiella vårdledigheten sammanfallande arbetsskyldighet utgör av den fulla arbetsskyldigheten. Ifall arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren inte kan enas om hur mycket arbetsskyldighet som sammanfaller med den partiella vårdledigheten, skall partiell vårdledighet beviljas genom att tjänsteinnehavaren ges en arbetsdag tjänstledighet i veckan och genom att tjänsteinnehavarens arbetsskyldighet minskas med 20 %. I fråga om de detaljerade arrangemangen i samband med partiell vårdledighet gäller i övrigt vad som bestäms i 4 kap. 4 § 1–2 mom. i arbetsavtalslagen. Mom. 3 Den som ansöker om moderskapsledighet skall om möjligt samtidigt meddela arbetsgivaren om utnyttjande av faderskapsledighet, när ledigheten börjar, hur länge den varar och hur den delas upp och den som ansöker om moderskaps- eller faderskapsledighet skall om möjligt meddela arbetsgivaren motsvarande uppgifter om föräldraledighet. Tillämpningsdirektiv: En anställds helhetsplan för familjeledigheterna är inte bindande, utan tidsgränserna och grunderna för ansökan och eventuell ändring av olika ledigheter bestäms av lagstiftningen. § 81 Lön under familjeledighet Mom. 1 Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har beviljats familjeledighet enligt § 80 betalas inga löneförmåner, om inte annat föreskrivs nedan i denna paragraf. Mom. 2 Om inte annat följer av § 82 och 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas moderskapsledighet enligt § 81 rätt att få sin ordinarie lön för de 72 första vardagarna, under förutsättning att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande till församlingen omedelbart före moderskapsledighetens början har fortgått minst 60 kalenderdagar. Tillämpningsdirektiv: Moderskapsledighet skall enligt arbetsavtalslagen anmälas till arbetsgivaren senast två månader före den planerade ledighetens början. Se arbetsavtalslagen 4 kap. 3 a §. Mom. 3 Om inte annat följer av § 82 och 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas föräldraledighet enligt § 80 för vård av ett adoptivbarn rätt att få sin ordinarie lön för den tid under vilken till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen betalas föräldrapenning, dock högst för 72 vardagar, under förutsättning att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens anställningsförhållande till församlingen omedelbart före föräldraledighetens början har pågått minst 60 kalenderdagar. Tillämpningsdirektiv mom. 2–3: Den i mom. 2–3 nämnda perioden om 72 vardagar börjar löpa samma dag som moderskaps- eller föräldrapenningsperioden också i det fall att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren då har någon annan tjänstledighet/arbetsledighet. Sålunda omvandlas t.ex. redan beviljad annan tjänstledighet/arbetsledighet inte till moderskapsledighet, även om rätten till moderskapspenning eller föräldrapenning skulle börja under en tidigare beviljad tjänstledighet/arbetsledighet (den s.k. tidsprioritetsprincipen). Lön under moderskaps- eller föräldraledighet betalas därför inte för den del av föräldrapenningsperioden som löper samtidigt som tidigare beviljad annan tjänstledighet/arbets-ledighet. En tjänsteinnehavare/arbetstagare har dock med anledning av en ny graviditet rätt att avbryta en tidigare beviljad vårdledighet från den tidpunkt då rätten till moderskapsledighet enligt arbetsavtalslagen börjar och på det sätt som närmare föreskrivs i lagrummet. Under den nya moderskapsledigheten betalas enlig paragrafen lön för de 72 första vardagarna. Obs. Se arbetsavtalslagen 4 kap. 3 a §. De 72 första vardagarna av moderskaps- och föräldraledigheten är avlönade. I övrigt är dessa ledigheter oavlönade. Till kategorin avlönade vardagar räknas alla de 72 första vardagarna, oberoende av om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren varit i arbete alla dessa dagar. Som vardagar betraktas, till åtskillnad från vad som är fallet vid räknandet av semester, också t.ex. julaftonen, påsklördagen och midsommaraftonen, om dessa infaller på andra dagar än söndagar. Avlönade är å andra sidan också söckenhelger inom den period som omfattar 72 vardagar. Enligt de ovan nämnda principerna fastställs längden av den period under vilken moderskapsledigheten och föräldraledigheten är avlönad. Lön betalas för hela denna tid, oberoende av vilket slags dagar den innehåller. Om lön skall betalas för en del av en kalendermånad, sker uträkningen enligt bestämmelserna i § 15. Obs. Timavlönade arbetstagares lön under moderskapsledighet och lön under föräldraledighet för vård av adoptivbarn, se § 82. Mom. 4 Om inte annat följer av § 82 och 83 har en tjänsteinnehavare/arbetstagare som beviljas tillfällig vårdledighet enligt § 80 för vård av ett plötsligt insjuknat barn under 10 år rätt att få sin ordinarie lön räknat från början av den tillfälliga vårdledigheten, likväl för högst två arbetsdagar. Tillämpningsdirektiv: Om en tillfällig vårdledighet innehåller tjänsteinnehavarens/arbetstagarens sedvanliga eller i fridagsplanen angivna lediga dagar, skall dessa inte beaktas vid räknandet av de två avlönade arbetsdagarna. Om de lediga dagarna emellertid är flera än två, skall de överskjutande dagarna dras av från de avlönade tjänstledighets-/arbetsledighetsdagarna. Om en anställds barn insjuknar under pågående arbetsdag räknas denna dag inte som en avlönad frånvarodag och den räknas inte heller in i de fyra kalenderdagar som en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt arbetsavtalslagens 4 kap. 6 § har rätt att vara frånvarande på grund av tillfällig vårdledighet. Mom. 5 När partiell vårdledighet enligt § 80 beviljas en tjänsteinnehavare som arbetstidsbestämmelserna tillämpas på, eller när sådan ledighet beviljas en arbetstagare, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie lön för denna tid minskas i samma förhållande som den förkortade arbetstiden står till den fulla ordinarie arbetstiden. Mom. 6 När partiell vårdledighet enligt § 80 beviljas en tjänsteinnehavare vars arbetstid inte bestäms i timmar, skall tjänsteinnehavarens ordinarie lön för denna tid minskas i samma förhållande som tjänsteinnehavarens med vårdledigheten sammanfallande arbetsskyldighet utgör av den fulla arbetsskyldigheten. Obs. Uträkning av daglön, se § 15. Beviljande av partiell vårdledighet, se § 80 mom. 2. § 82 Räknande av timavlönade arbetstagares lön under familjeledighet Mom. 1 Till en timavlönad arbetstagare betalas lön enligt § 81 för sådana i § 81 nämnda kalenderdagar som annars vore arbetstagarens arbetsdagar. Till arbetstagaren betalas den enligt § 81 för ordinarie arbetstid räknade ordinarie timlön som skulle ha betalts till arbetstagaren om han eller hon hade varit i arbete. Tillämpningsdirektiv: Om bland de kalenderdagar som avses i § 81 finns en söckenhelg för vilken söckenhelgsersättning skulle ha betalts om arbetstagaren varit i arbete, får arbetstagaren sådan ersättning också för en söckenhelg som ingår i en period som avses i § 81. Söckenhelgsersättning, se § 201. Med lön som räknats enligt ordinarie arbetstid avses arbetstagarens ordinarie lön, utan söndags-, kvälls-, nattarbets- eller motsvarande tillägg. Mom. 2 En timavlönad arbetstagares lön under familjeledighet som avses i § 81 skall räknas enligt vad som i § 74 föreskrivs om timavlönade arbetstagares lön för sjukdomstid. § 83 Arbetsgivarens rätt till dagpenningar och vissa ersättningar Mom. 1 För att få rätt till löneförmåner under sjuk-, moderskaps- eller föräldraledighet skall en tjänsteinnehavare/arbetstagare iaktta vad bestäms eller föreskrivs om dag-, moderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Mom. 2 En tjänsteinnehavare/arbetstagare som under moderskapsledighet eller föräldraledighet får lön enligt § 81, är skyldig att tillställa arbetsgivaren de uppgifter och utredningar som behövs för sökande av moderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen, om inte arbetsgivaren förfogar över dem. Mom. 3 Dag-, moderskaps- och föräldrapenningar enligt sjukförsäkringslagen tillfaller, till den del de motsvarar lönen, församlingen för sådan sjuk-, moderskaps- eller föräldraledighet under vilken löneförmåner har betalts till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Tillämpningsdirektiv: Om dagpenningen överstiger tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön, skall skillnaden mellan dagpenningen och lönen betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Mom. 4 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare får eller vore berättigad att få olycksfalls- eller annan ersättning på grund av någon annan obligatorisk försäkring än sjukförsäkringen, tillfaller denna ersättning församlingen till den del den motsvarar lönen för den del av en sjukledighet för vilken löneförmåner har betalts till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Som ersättning betraktas härvid utbetald olycksfallspension, dagpenning och livränta men inte vård eller därmed jämförbara kostnader och inte heller i stället för livränta betald engångsersättning, menersättning eller i 20 § lagen om olycksfallsförsäkring avsedda tillägg och ersättningar. Denna bestämmelse gäller emellertid inte olycksfallspension och livränta som inte har samma ursprung som den ifrågavarande sjukledigheten. Tillämpningsdirektiv: Ersättningar som utgår på grund av en försäkring som betalts av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren själv tillfaller inte församlingen, även om denna skulle betala lön för sjukdomstid. Momentets sista mening skall tillämpas t.ex. då en tjänsteinnehavare/arbetstagare har skadat sig i eget eller en tidigare arbetsgivares arbete och till följd därav lyfter fortlöpande olycksfallsersättning. Mom. 5 Om församlingen till följd av en tjänsteinnehavares/arbetstagares försummelse eller åtgärd går miste om en förmån som tillkommer den enligt mom. 3-4, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens löneförmåner minskas med ett belopp som motsvarar förlusten. KAP. 3.3. VISSA ANDRA TJÄNSTLEDIGHETER OCH AVBROTT I ARBETET § 90 Vissa särskilda tjänstledigheter och arbetsledigheter En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt att få en dags tjänstledighet/arbetsledighet för att bli vigd till äktenskap, för sin 50eller 60-årsdag, för flyttning till en annan bostad och för deltagande i uppbåd enligt värnpliktslagen, när dessa infaller på en arbetsdag. Samma rätt har en tjänsteinnehavare/arbetstagare vars nära anhörig avlider eller jordfästs på en arbetsdag. För dessa dagar har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt till sin ordinarie lön. Protokollsanteckning: Men nära anhörig avses tjänsteinnehavarens/arbetstagarens make/sambo, barn och föräldrar samt makens/sambons barn och föräldrar liksom även tjänsteinnehavarens/arbetstagarens bröder och systrar. Tillämpningsdirektiv Förteckningen i protokollsanteckningen är uttömmande. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens deltagande t.ex. i sin förra makes/sambos eller dennes föräldrars begravning berättigar inte till en dags avlönad tjänstledighet/arbetsledighet. Med bror och syster avses också halvbror och halvsyster samt adoptivbror och adoptivsyster. Sådana i paragrafen nämnda dagar som infaller på en ledig dag eller under semester berättigar inte till en motsvarande ledig dag vid någon annan tidpunkt. Chefen ska i så god tid som möjligt underrättas om en i paragrafen avsedd enstaka ledig dag och dess orsak. § 91 Vissa hälsovårdsrelaterade tjänstledigheter och arbetsledigheter Mom. 1 En tjänsteinnehavare/arbetstagare som är havande har rätt att under arbetstid utan förlust av löneförmåner genomgå medicinska undersökningar, om det är nödvändigt att dessa utförs under arbetstid. Tillämpningsdirektiv: Havandeskapsundersökningar skall om möjligt alltid genomgås utanför arbetstiden. Det är i allmänhet möjligt för havande kvinnor att besöka moderskapsrådgivningar utanför arbetstiden. I den mån som undersökningarna förutsätter uppsökande av enheter för specialiserad sjukvård, t.ex. moderskapspolikliniker och avdelningar på förlossningssjukhus, måste besöken däremot förläggas till dagtid. Den tid tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har varit ledig från arbetet hänförs inte till arbetstiden då arbetstidsersättningarna räknas ut. Om undersökningen inklusive restiderna infaller under tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid, förlängs arbetstiden inte av denna orsak. Mom. 2 En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt att få nödvändig ledighet från arbetet eller tjänstledighet för sådan hälsoundersökning, fortsatt undersökning eller kontroll som arbetsgivaren föreskrivit samt för de resor som är nödvändiga i samband därmed. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön för denna tid samt till resekostnadsersättning enligt § 120130. För tjänsten/arbetet förutsatta lagstadgade samt i reglemente och instruktion föreskrivna kontroller jämställs med ovan nämnda kontroller. Protokollsanteckning: I fråga om andra hälsoundersökningar och –kontroller än sådan som avses i mom. 1 och 2 skall arbetsgivaren i varje enskilt fall överväga om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall ges oavlönad tjänstledighet/arbetsledighet för ändamålet eller eventuellt åläggas att arbeta in den arbetstid som använts. § 92 Arbetshandledning och tidig rehabilitering Mom. 1 Om arbetsgivaren bestämmer att en tjänsteinnehavare/arbetstagare ska ges arbetshandledning, har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att få ledigt från arbetet medan arbetshandledningen pågår. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har för denna tid rätt till sin ordinarie lön och till ersättning för reskostnader enligt § 120–130. Mom. 2 Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har beviljats tjänstledighet/arbetsledighet för tidig rehabilitering kan enligt prövning betalas en del av lönen eller hela lönen för sammanlagt högst 30 kalenderdagar per kalenderår, när rehabiliteringsansökan har gått via FPA (Folkpensionsanstalten). Den mot lönen svarande delen av rehabiliteringspenningen som FPA eventuellt betalar för rehabiliteringstiden tillkommer församlingen för den tjänstledighet/arbetsledighet för vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har fått löneförmåner. Tillämpningsdirektiv När en rehabiliteringskurs eller ett individuellt rehabiliteringsprogram förutsätter frånvaro från arbetet kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beviljas tjänstledighet/arbetsledighet. Rehabiliteringen kan ske också medan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har semester, är permitterad eller har annan ledighet. Tjänstledigheten/arbetsledigheten kan enligt momentet vara avlönad endast i det fall att ansökan har gått via FPA. Enligt momentet kan lön betalas för sammanlagt högst 30 kalenderdagar tjänstledighet/arbetsledighet per år. I detta maximiantal beaktas samtliga tjänstledigheter/arbetsledigheter som under ett kalenderår har beviljats för tidig rehabilitering. Emellertid beaktas inte tjänstledigheter/arbetsledigheter som beviljats på grund av sjukdom eller av andra orsaker. Frågan om en tjänstledighet/arbetsledighet ska vara avlönad avgörs av den behöriga församlingsmyndigheten. § 93 Reservövningar, försvarskurser och befolkningsskyddsutbildning Tjänsteinnehavare/arbetstagare som har inkallats till reservövning, försvarskurs eller befolkningsskyddsutbildning med stöd av 6 § 2 mom. befolkningsskyddslagen (438/1958) skall för den tid reservövningarna, försvarskursen eller befolkningsskyddsutbildningen varar få sin ordinarie lön minskad med beloppet av reservistlönen eller motsvarande ersättning. Tillämpningsdirektiv: Paragrafen tillämpas inte på den som inkallats till frivilliga övningar vid försvarsmakten (värnpliktslagen 7 § 3 mom; 452/1950). Det bör observeras att reservens repetitionsövningar (värnpliktslagen 7 § 1-2 mom; 452/1950) är obligatoriska, oavsett om den inkallade på förhand har meddelat sig vara villig att delta i övningarna eller inte. Frivilliga övningar vid försvarsmakten är däremot inte obligatoriska och en kallelse till sådana behöver inte hörsammas. En kallelse av det sistnämnda slaget kan således inte jämställas med en kallelse till reservövningar. En tjänsteinnehavare/arbetstagare som fullgör sin värnplikt får under denna tid inga löneförmåner från församlingen. Detsamma gäller vapenfri tjänst och civiltjänst. § 94 Utbildningstid Kyrkans personalutbildningsavtal innehåller bestämmelser om lön och andra förmåner under utbildningstid. Tillämpningsdirektiv: Kyrkans personalutbildningsavtal gäller utbildning som församlingen ordnar eller skaffar för sina anställda. I fråga om utbildning för förtroendemän, se även § 11 i förtoendemannaavtalet. I fråga om utbildning för arbetarskyddsfullmäktige, se Kyrkans samarbetsavtal § 17. § 95 Skötsel av offentliga uppdrag Mom. 1 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare beviljas tjänstledighet/arbetsledighet för ett offentligt uppdrag som det inte är möjligt att vägra ta emot, skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas den del av den ordinarie lönen som överstiger den lön som betalas för det offentliga uppdraget eller den andra tjänsten. Tillämpningsdirektiv: Enligt huvudregeln (kommunallagen, 38 §; 365/1995) kan man inte vägra ta emot ett kommunalt förtroendeuppdrag. Undantag görs i fyra fall, nämligen 1) när det är fråga om medlemskap i fullmäktige, 2) om personen i fråga har fyllt 60 år, 3) om personen i fråga under de fyra närmast föregående åren har innehaft samma förtroendeuppdrag eller ett förtroendeuppdrag i samma organ eller innehaft kommunala förtroendeuppdrag i sammanlagt åtta år, eller 4) om personen i fråga har någon annan giltig orsak att vägra ta emot uppdraget. De ovan nämnda principerna tillämpas också när ett kommunalt organ väljer företrädare till statliga förtroendeuppdrag, t.ex. nämndemän till tingsrätten. Mom. 2 Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som är förhindrad att sköta sin tjänst/sitt arbete på grund av ett kommunalt förtroendeuppdrag, betalas inga löneförmåner för denna tid. Tillämpningsdirektiv: Momentet tillämpas då det är fråga om ett kommunalt förtroendeuppdrag som vederbörande kan vägra men inte har vägrat ta emot. Momentet gäller också statliga förtroendeuppdrag till vilka ett kommunalt organ har utsett en företrädare. Se mom. 1, tillämpningsdirektivet. § 96 Lön under annan tjänstledighet Mom. 1 Under annan tjänstledighet än sådan som nämns ovan i detta avtal skall hela lönen innehållas, om inte kyrkans arbetsmarknadsverk av någon särskild anledning på församlingens framställning beslutar annorlunda. Mom. 2 Om en tjänsteinnehavare har beviljats tjänstledighet a. för att representera Finlands evangelisk-lutherska kyrka i hemlandet eller utomlands, eller b. för deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs sammanträde eller arbete, kan vederbörande församlingsmyndighet besluta att till tjänsteinnehavaren betalas den ordinarie lönen under tjänstledigheten för sammanlagt högst 30 kalenderdagar per kalenderår. Tillämpningsdirektiv: Kyrkans utrikesråd har beslutat att som representation av kyrkan utomlands skall betraktas företrädande av kyrkan vid möten, konferenser och motsvarande evenemang utomlands. Med representation i hemlandet avses företrädande av kyrkan vid möten, konferenser och motsvarande evenemang i hemlandet, när detta sker på initiativ av kyrkomötet, biskopsmötet, kyrkostyrelsen eller domkapitlet. Med deltagande i ett för kyrkans gemensamma behov inrättat organs sammanträde eller arbete avses deltagande i kyrkomötets, biskopsmötets, kyrkostyrelsens, domkapitlets eller av dessa tillsatta utskotts, permanenta kommissioners, kommittéers, arbetsgruppers eller andra motsvarande organs sammanträden eller arbete. Mom. 3 Om tjänsteinnehavaren utan giltig orsak har uteblivit från tjänstgöringen betalas inga löneförmåner. § 97 Lön under avstängning från tjänsteutövning Mom. 1 Om en tjänsteinnehavare med stöd av 6 kap. 9 § 1 mom. 1-2 punkten eller 2 mom. kyrkolagen har avstängts från tjänsteutövning, skall tjänsteinnehavarens hela avlöning innehållas för denna tid. Mom. 2 Om en tjänsteinnehavare genom en domstols laga kraft vunna utslag inte ådöms eller genom disciplinärt förfarande inte påförs strängare straff än varning eller om avstängnings- eller uppsägningsbeslutet upphävs, skall den innehållna lönen betalas till tjänsteinnehavaren. Mom. 3 Om disciplinärt förfarande, åtal eller domstolsförfarande har förfallit på grund av att tjänsteförhållandet upphört, skall den interimistiskt innehållna lönen dock inte betalas ut i det fall att tjänsteinnehavaren har gjort sig skyldig till en sådan gärning, ett sådant beteende eller en sådan underlåtenhet att tjänsteinnehavaren på grund därav hade kunnat ådömas eller genom disciplinärt förfarande hade kunnat påföras ett strängare straff än varning. § 98 Lön under arbetsstrid Tjänsteinnehavares lön och andra ekonomiska förmåner under strejk eller lockout bestäms enligt 18 § lagen om kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974). DEL IV SEMESTER § 100 Rätten till semester och tillämpningsområdet för semesterkapitlet Mom.1 Tjänsteinnehavares och arbetstagares rätt till semester bestäms enligt detta kapitel. Tillämpningsdirektiv: Bestämmelserna i detta kapitel ersätter bestämmelserna i semesterlagen, om inte nedan särskilt föreskrivs något annat. Mom. 2 För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som samtidigt har flera anställningar hos församlingen skall semesterförmånerna bestämmas som om vederbörande hade endast en anställning. På motsvarande sätt skall förfaras då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren samtidigt arbetar hos två eller flera församlingar i en kyrklig samfällighet som har fullständig ekonomisk gemenskap eller hos en kyrklig samfällighet och samtidigt hos en församling som hör till denna. Tillämpningsdirektiv: Om en person hos en församling samtidigt sköter två arbeten som avlönas på olika grunder (t.ex. barnledare och vaktmästare), skall semesterförmånerna bestämmas så att de båda anställningarna behandlas som ett enda anställningsförhållande. På motsvarande sätt skall en person som samtidigt är anställd hos två eller flera församlingar inom en kyrklig samfällighet som har fullständig ekonomisk gemenskap, ges semesterförmåner på så sätt att anställningarna behandlas som ett enda anställningsförhållande. Mom.3 En församlingspastor som utan egen ansökan på domkapitlets förordnande direkt har förflyttats till en annan församling, har rätt att få sin enligt mom. 1 eller 2 intjänade semester i den församling där församlingspastorn tjänstgör vid den tidpunkt då semestern ges. § 101 Grundbegrepp De i detta avtal använda semesterrelaterade termerna har följande innebörd: Ett kvalifikationsår är den period som börjar 1.4 och slutar 31.3. Ett semesterår är det kalenderår under vilket kvalifikationsåret slutar. En semesterperiod är den period som börjar 2.5 och upphör 30.9. En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad som berättigar till semester. Semesterdagar är sådana enligt § 104 intjänade semesterdagar som förbrukas då semester ges enligt § 105. Semestertid är en som semester definierad period som utöver semesterdagar kan innehålla också andra dagar. Semester som har fallit ut/inte har fallit ut. Semestern faller ut då kvalifikationsåret upphör, dvs. 31.3. Efter denna tidpunkt kan semestern ges. Semestern faller inte ut om semesterersättning betalas före 31.3. eller om semestern i undantagsfall ges redan före detta datum (se t.ex. § 111 mom. 1 och § 114). § 102 Fulla kvalifikationsmånader Mom. 1 För en heltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare samt för en sådan deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare i vars anställningsförhållande gäller en bestämd arbetstid, är en full kvalifikationsmånad en sådan kalendermånad av kvalifikationsåret före semesterperioden under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har varit i arbete minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar utan andra avbrottstider än de som nämns i § 103. Dessutom förutsätts att anställningen utan avbrott har fortgått minst 16 kalenderdagar under den till semester berättigande kalendermånaden. Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas inte på tjänsteinnehavare i andligt arbete. Om dessa finns bestämmelser i mom. 2 (se även § 140 mom. 1, 4 och 5). För uppkomsten av semesterrätt gäller två villkor. För det första skall det undersökas om någotdera av villkoren 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar är uppfyllt för varje kvalifikationsmånad. I synnerhet för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare kan olika villkor uppfyllas för olika månader. Det andra villkoret för att semesterrätt skall uppkomma är alltid att anställningsförhållandet under varje kalendermånad har pågått minst 16 kalenderdagar. Detta har betydelse framförallt i fråga om visstidsanställningars inledande och avslutande månader. Syftet med detta villkor är att anställningsförhållandet skall ha fortgått över hälften av en månad (16 kalenderdagar). I fråga om sammanräkning av ofullständiga inledande och avlutande månaders dagar, se § 111 mom. 2. När det gäller beräkning av semesterrätt och semesterersättning i anställningsförhållanden som inte pågår en enda hel kalendermånad, se § 111 mom. 2 och 3. Exempel: Församlingen har heltidsanställt sommararbetare på sin begravningsplats för tiden 6.6-14.8. Semesterrätt uppkommer för juni och juli. Under båda månaderna uppfylls båda villkoren, dvs. anställningsförhållandet pågår minst 16 kalenderdagar och antalet arbetstimmar uppgår till minst 35 eller antalet arbetsdagar till minst 14. För augusti uppkommer ingen semesterrätt trots att arbetstimmarna överstiger 35, eftersom anställningsförhållandet inte pågår i minst 16 kalenderdagar den månaden. Mom. 2 För en tjänsteinnehavare i andligt arbete är en full kvalifikationsmånad med avvikelse från mom. 1 en sådan kalendermånad under vilken tjänsteinnehavaren har varit i arbete minst 14 arbetsdagar eller minst ¾ av sina ordinarie arbetsdagar, utan andra avbrottstider än de som avses i § 103. Dessutom förutsätts att anställningen utan avbrott har fortgått minst 16 kalenderdagar under den till semester berättigande kalendermånaden. Tillämpningsdirektiv: Detta moment gäller tjänsteinnehavare i andligt arbete, dvs. präster och kantorer samt tjänsteinnehavare i sådana uppgifter som nämns i kyrkans arbetstidsförordning (se 140 § 1, 4 och 5 mom.). Exempel 1: En heltidsanställd församlingspastors tjänsteförhållande upphör 18.7, då han går i pension. Den sista månaden har han arbetat 12 dagar. Det för uppkomsten av semesterrätt uppställda villkoret att anställningsförhållandet skall ha fortgått 16 kalenderdagar är uppfyllt. Däremot uppfylls inte villkoret att månaden skall innehålla 14 arbetsdagar. Då församlingspastorn emellertid har arbetat alla sina ordinarie arbetsdagar (eller varit frånvarande sådana dagar som enligt § 103 jämställs med arbetade dagar, t.ex. på semester) får han semesterrätt för anställningsförhållandets avslutande månad, eftersom han varit i arbete alla sina 12 arbetsdagar. För uppkomsten av semesterrätt skulle det i detta exempel ha räckt att han varit i arbete endast nio arbetsdagar (3/4 av sina ordinarie arbetsdagar) och även i det fallet hade de tre frånvarodagarna inte enligt § 103 behövt vara jämställbara med arbetade dagar. Endast om antalet icke jämställbara dagar hade varit fyra eller flera skulle semesterrätt inte ha uppkommit. Exempel 2: Arbetet och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 70 % av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att tjänsteinnehavaren varannan vecka skall arbeta 4 arbetsdagar och varannan vecka 3 arbetsdagar. Varje månad kommer sålunda att innehålla minst 14 arbetsdagar och rätt till semester uppkommer på denna grund. Exempel 3: Arbetet och lönen i en deltidstjänst som ungdomsarbetsledare utgör 60 % av arbetet och lönen i motsvarande heltidstjänst. Det har bestämts att tjänsteinnehavaren varje vecka skall arbeta 3 arbetsdagar. Det genomsnittliga (kalkylerade) antalet arbetsdagar blir ca 12,5 per månad och i praktiken, beroende på vilken kalendermånad det är frågan om samt hur de lediga dagarna är placerade, 12-14 per månad. Eftersom varje månad inte kommer att innehålla 14 arbetsdagar tillämpas ¾ -regeln. Det kalkylerade antalet arbetsdagar blir ¾ * 12,5 = 9,4 som efter avrundning uppåt blir 10. Semesterrätt uppkommer för en kvalifikationsmånad under vilken antalet arbetsdagar uppgår till minst 10. Om antalet arbetsdagar under en månad blir färre än 10 och tjänsteinnehavarens frånvarodagar inte med stöd av § 103 jämställs med arbetade dagar, är det fråga om en ofullständig kvalifikationsmånad. Exempel 4 (deltidspension/deltidstillägg): färre än 14 ordinarie arbetsdagar per månad - arbetsmängden varierar från en månad till en annan: En deltidspensionerad kaplan får 50 % av lönen för motsvarande heltidstjänst. Arbetet har periodiserats som heltidsarbete i tre veckor, alternerande med tre veckor utan arbetsuppgifter. Det kalkylerade antalet arbetsdagar är sålunda i medeltal 2,5 per vecka, men beroende hur arbetet läggs upp kommer antalet arbetsdagar per månad i praktiken att variera så att det vissa månader är i medeltal 15 och andra månader i medeltal ca 6. Antalet arbetsdagar är 15 då en hel treveckors period infaller under en kalendermånad. På motsvarande sätt blir antalet arbetsdagar ca 6 då en treveckors pensionsperiod plus en dryg vecka arbete infaller under en kalendermånad. I medeltal genomsnitt uppgår antalet arbetsdagar per månad till ca 11. För att det skall vara fråga om en full kvalifikationsmånad skall antalet arbetsdagar utgöra minst ¾ av det fulla antalet, vilket beroende på arbetets månatliga periodisering blir antingen ¾ * 15 = 12 eller ¾ * 6 = 5. Decimalerna avrundas uppåt, dvs. i detta fall till 12 och 5. Om antalet arbetsdagar någon månad blir färre än nämnda 12 eller 5 och eventuella frånvarodagar inte med stöd av § 103 jämställs med arbetade dagar, är det fråga om en ofullständig kvalifikationsmånad. Frånvarodagar räknas till godo enligt § 103, likväl endast i den mån som det i frånvarodagarna enligt § 103 ingår sådana med arbetade dagar jämställda dagar som skulle ha varit den deltidspensionerade tjänsteinnehavarens arbetsdagar. Exempel 5 (deltidspension/deltidstillägg): arbetet har ordnats så att det utförs alternerande månader: Vi antar att en deltidspensionerad kaplans arbetsskyldighet är 50 % av tjänstens fulla arbetsskyldighet. Om arbetet undantagsvis har ordnats så att den deltidspensionerade kaplanen arbetar alternerande månader, anses semesterrätt uppkomma också för månader då tjänsteinnehavaren på grund av deltidsarrangemanget inte arbetar alls. Det bör emellertid observeras att semestern i en situation som denna skall fördelas jämnt mellan de månader då tjänsteinnehavaren arbetar respektive inte arbetar. § 103 Dagar som likställs med arbetade dagar Antalet kalendermånader som berättigar till semester räknas så att med arbetade dagar likställs sådana arbetsdagar då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har 1) hållit semester eller sparledighet, 2) varit frånvarande från arbetet på grund av sjukdom eller olycksfall, om till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under tjänstledigheten/arbetsledigheten har betalts löneförmåner med stöd av tjänste- eller arbetskollektivavtalet, 3) varit frånvarande från arbetet på grund av särskild moderskapsledighet, moderskaps-, faderskaps eller föräldraledighet i enlighet med arbetsavtalslagens 4 kap. 1 §, tillfällig vårdledighet i enlighet med arbetsavtalslagens 4 kap. 6 § eller på grund av tvingande familjeskäl i enlighet med arbetsavtalslagens 4 kap. 7 §, Tillämpningsdirektiv: Detta moment gäller inte vårdledighet. Av sådan ledighet likställs enligt punkt 9 högst 30 kalenderdagar med arbetade dagar. 4) varit frånvarande från arbetet i enlighet med lagen om studieledighet (273/1979), likväl sammanlagt högst 60 kalenderdagar under ett kvalifikationsår, 5) varit frånvarande från arbetet för att högst 60 kalenderdagar i sänder delta i arbetsrelaterad utbildning eller i sådan läroavtalsenlig teoretisk undervisning som avses i lagen om yrkesutbildning (630/1998), 6) varit frånvarande från arbetet på grund av permittering, dock högst 42 kalenderdagar i sänder, 7) varit frånvarande från arbetet på grund av medicinsk rehabilitering, när sådan ges på ordination av läkare på en av myndighet godkänd rehabiliteringsanstalt eller i en annan fysikalisk undersöknings- eller behandlingsenhet på grund av yrkessjukdom eller arbetsolycksfall i syfte att återställa eller upprätthålla arbetsförmågan, dock inte flera än sammanlagt 75 dagar under kvalifikationsåret, likväl så att om ett sådant förhinder fortgår utan avbrott efter kvalifikationsårets utgång anses sammanlagt högst 75 dagar av rehabiliteringstiden utgöra dagar som likställs med tjänstgöringsdagar, 8) varit frånvarande från arbetet av någon annan orsak, om frånvaron har berott på arbetsgivaren eller en offentlig myndighets förpliktande bestämmelse eller om församlingen enligt lag har varit tvungen att oavsett tjänsteinnehavarens/arbetstagarens frånvaro betala lön för en sådan dag, samt då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren 9) varit frånvarande av någon orsak som inte nämns ovan, till den del som frånvaron under kvalifikationsåret inte har överstigit sammanlagt 30 kalenderdagar och förutsatt att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under kvalifikationsåret har arbetat minst 22 arbetsdagar hos vederbörande församling. Ytterligare en förutsättning är att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte samtidigt tjänar in semester på grund av någon annan tjänstgöring. Om en tjänstledig- het/arbetsledighet som avses i denna punkt fortgår utan avbrott efter kvalifikationsåret, skall såsom likställda med tjänstgöringsdagar/arbetade dagar emellertid beaktas sammanlagt högst 30 kalenderdagar. Tillämpningsdirektiv: Bestämmelserna i denna punkt kan tillämpas endast på frånvaro av någon orsak som inte nämns i punkterna 1-8. Om tjänstledigheten/arbetsledigheten utan avbrott fortsätter in på följande kvalifikationsår skall 30 kalenderdagar inte börja räknas på nytt vid ingången av det nya kvalifikationsåret. § 104 Semesterns längd Mom. 1 Semesterns längd bestäms som arbetsdagar, utgående från antalet sådana fulla kvalifikationsmånader som avses i § 102 samt den till årsbunden lönedel berättigande tidens eller anställningsförhållandets längd. Mom. 2 Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 4, rad A (semester), om inte något annat följer av mom. 3 Mom. 3 Semesterns längd bestäms enligt tabellerna i mom. 4, rad B (semesterersättning), när 1) det är fråga om att betala semesterersättning eller att ge tjänsteinnehavaren/arbetstagaren semester som inte har fallit ut, eller när 2) tjänsteinnehavaren/arbetstagaren till följd av avbrott i tjänstgöringen/arbetet har fullgjort färre än 6 arbetsdagar under semesterårets semesterperiod. Tillämpningsdirektiv: Punkt 1 i detta moment skall tillämpas närmast när det är fråga om att betala semesterersättning. Den skall emellertid tillämpas också i sådana undantagsfall då intjänad semester som inte har fallit ut, i stället för semesterersättning ges som semester medan en visstidsanställning pågår eller då den upphör. En sådan situation kan uppkomma t.ex. då en säsongarbetare i undantagsfall ges intjänad semester som inte har fallit ut, som semester och inte i form av semestersättning, medan anställningsförhållandet pågår eller då det upphör. På motsvarande sätt skall förfaras när en tillsvidareanställning upphör och semester som inte har fallit ut ges i form av semester i stället för semesterersättning. I båda fallen bestäms längden av den semester som inte har fallit ut enligt tabellerna i mom. 4, rad B. Observera dessutom att om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren när anställningsförhållandet upphör har semester som fallit ut och som ges i form av semester, skall denna semesterandels längd bestämmas enligt tabellerna i mom. 4, rad A. Om emellertid semesterersättning betalas också för semester som har fallit ut, skall semesterersättningen bestämmas utgående från tabellerna, rad B. Punkt 2 i detta mom. skall tillämpas t.ex. då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren till följd av en lång sjukledighet eller föräldraledighet är frånvarande från arbetet hela semesterperioden eller då antalet arbetsdagar under semesterperioden understiger 6. I så fall bestäms semesterns längd undantagsvis enligt rad B. Även om rubriken för rad B anger att denna skall tilllämpas när det är fråga om semesterersättning, skall den undantagsvis tilllämpas också när det är fråga om sådant avbrott i arbetet som avses i punkt 2. Obs. Semesterersättningen till en timavlönad arbetstagare skall inte räknas ut med tillämpning av tabellerna i mom. 4, rad B. I ett sådant fall bestäms semesterersättningen enligt § 114, om semestern inte kan ges som semesterdagar innan anställningen upphör eller, då anställningen fortgår, innan den nya semesterperioden börjar. Mom. 4 För en tjänsteinnehavare/arbetstagare bestäms semesterns längd på följande sätt: 1) Antalet semesterdagar framgår av tabell 1, då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före utgången av det kvalifikationsår som föregår semesterperioden kan räkna sig till godo minst 15 år som berättigar till årsbunden lönedel. Från denna tid dras av eventuell strejk och olovlig frånvaro. Tabell 1 tillämpas alltid också på ordinarie innehavare av kyrkoherdetjänst. Tabell 1 Fulla kvalifikationsmånader A Semester: Antal semesterdagar B Semesterersättning: Antal semesterdagar 2) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 38 3 5 8 10 13 15 18 20 23 25 28 30 Antalet semesterdagar framgår av tabell 2, då anställningen i vederbörande församling före utgången av kvalifikationsåret som föregår semesterperioden utan avbrott har fortgått minst ett år eller då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan räkna sig till godo minst 3 år för årsbunden lönedel. När det undersöks om anställningen hos församlingen har fortgått minst 1 år utan avbrott skall inte beaktas sådan tid då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har fullgjort värnplikt i aktiv tjänst, vapenfri tjänst eller civiltjänst. Tabell 2 Fulla kvalifikationsmånader A Semester: Antal semesterdagar B Semesterersättning: Antal semesterdagar 3) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 3 5 7 9 12 15 18 20 22 24 26 3 5 7 9 11 13 15 17 20 21 24 12 29 25 I andra fall bestäms längden av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester på följande sätt: Tabell 3 Fulla kvalifikationsmånader A Semester: Antal semesterdagar B Semesterersättning: Antal semesterdagar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 2 4 5 7 9 10 13 15 17 19 21 23 2 4 5 7 9 10 12 14 15 17 19 20 Mom. 5 Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semester skall alltid vara minst så lång som semesterlagen föreskriver. Mom. 6 En tjänsteinnehavare/arbetstagare som är anställd i bisyssla och som på grund av sin ordinarie arbetstid eller arbetsmängd inte tjänar in semester för en enda kvalifikationsmånad, har rätt till ledighet i enlighet med tabell 3. För den lediga tiden betalas i enlighet med § 115 mom. 1 semesterersättning som räknas på lönen för det avslutade kvalifikationsåret, med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete. Tillämpningsdirektiv: En sådan tjänsteinnehavare/arbetstagare i bisyssla som avses i momentet har rätt att få mot semesterlagens 8 § svarande ledighet i enlighet med semestertabell 3. Bestämmelsen gäller i praktiken sådana i bisyssla anställda tjänsteinnehavare/arbetstagare som regelbundet arbetar färre än 7 timmar i veckan. För en så kort ordinarie arbetstid tjänar de inte in någon semester alls. Bestämmelsen förverkligar EU:s arbetstidsdirektiv enligt vilket alla arbetstagare skall ha rätt till fyra veckors ledighet. Ledighetens längd bestäms i enlighet med semestertabell 3 beroende på hur många månader tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetat under det avslutade kvalifikationsåret. Ledigheten är inte över huvud taget beroende av hur mycket semester arbetstagaren har tjänat in utan av hur länge arbetet varat. En förutsättning är att arbetstagaren meddelar arbetsgivaren sin önskan att ta ut ledighet. På förfarandet när ledighet ges och tas ut tillämpas i övrigt vad som i detta avtal föreskrivs om semester. Mom. 7 När anställningsförhållandet upphör bestäms tjänsteinnehavarens/arbetstagarens semesterrätt för det sista ofullständiga kvalifikationsåret 1) enligt semesterrätten för det föregående kvalifikationsåret eller, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte då ännu var i församlingens anställning, 2) enligt den till årbunden lönedel berättigande tiden vi den tidpunkt då anställningsförhållandet började. Tillämpningsdirektiv: Den allmänna principen är den att semesterrätten inte växlar under ett kvalifikationsår och att semesterrätten i sådana fall då anställningsförhållandet upphör under ett kvalifikationsår skall fastställas utgående från den tidpunkt då kvalifikationsåret blev fullt. I säsongarbete eller annat tidsbestämt arbete är det vanligt att anställningar börjar och slutar under ett kvalifikationsår. I sådana fall bestäms semesterrätten i samband med betalningen av semesterersättning i enlighet med den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kunde räkna sig till godo för årsbunden lönedel vid den tidpunkt då anställningsförhållandet började. § 105 Dagar som förbrukar semesterdagar Mom. 1 Alla de i semestern ingående ordinarie arbetsdagarna förbrukar semesterdagar, om inte annat följer av mom. 2-6. Likväl kan högst 5 semesterdagar åtgå under en full kalendervecka eller under motsvarande en vecka lång period. Tillämpningsdirektiv: Normalt har tjänsteinnehavare och arbetstagare 5 arbetsdagar och 2 lediga dagar per vecka. Eftersom endast arbetsdagarna förbrukar semesterdagar motsvarar en normal vecka således 5 semesterdagar. Observera att det från semestersynpunkt inte längre har någon betydelse om arbetsdagar och lediga dagar infaller på vardagar eller helgdagar. I de undantagsfall som nämns i mom. 2-6 kan emellertid en vecka förbruka också något annat antal semesterdagar. I det fall att för tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har antecknats lediga dagar som arbetstidsersättning under semestertiden, förbrukar dessa inte semesterdagar. Semesterdagar förbrukas inte heller i det fall att för en tjänsteinnehavare i andligt arbete på motsvarande sätt har antecknats flyttade lediga dagar (§ 173 mom. 2-3) eller kompensation för lägerarbetstid (§ 181). Mom. 2 Om följande dagar (s.k. "söckenhelger") infaller inom en fastställd semesterdel förbrukar de inte semesterdagar, förutsatt att de infaller måndag-fredag: 1) 2) 3) 4) 5) långfredagen annandag påsk Kristi himmelsfärdsdag midsommaraftonen nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen eller annandag jul, när dessa inte infaller på en lördag eller söndag. Tillämpningsdirektiv: Söckenhelg är inte ett entydigt begrepp i språkligt hänseende. Söckenhelger är för det första de kyrkliga högtidsdagar som nämns i 4 kap. 3 § i kyrkolagen. Dessutom avses ofta även andra högtidsdagar, t.ex. första maj, midsommarafton och julafton, som inte till sin karaktär är helgdagar utan vardagar. I detta avtal avses med söckenhelger de dagar som räknas upp i punkterna 1-5. Dessa dagar förbrukar inte semester då de infaller under en fastställd semesterdel. Det är emellertid skäl att observera att de söckenhelger som nämns i punkt 5 är s.k. rörliga söckenhelger. Det har avtalats att de inte förbrukar semesterdagar då de infaller måndag-fredag. Däremot förbrukar de semesterdagar om de i kalendern infaller på lördag eller söndag och dessutom normalt är tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsdagar. Detta motsvarar den söckenhelgspraxis som följer av arbetstidsbestämmelserna (§ 165). Dessutom är det skäl att observera att påsklördagen och midsommarlördagen förbrukar semester om de normalt är tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsdagar. Som semester fastställs alltid en viss i kalenderdagar angiven tidsperiod, som utöver arbetsdagar kan innehålla lediga dagar. Om en söckenhelg infaller under den fastställda perioden och dessutom måndag-fredag förbrukar den inte semesterdagar. Frågan om en sådan söckenhelg som infaller måndag-fredag normalt vore arbetstagarens lediga dag eller arbetsdag inverkar inte på saken. En söckenhelgs minskande inverkan på förbrukningen av semesterdagar fastställs kalkylmässigt (exempel 1 och 2). Observera å andra sidan att frågan om en lördag eller söndag förbrukar semester måste avgöras helt beroende på om dessa dagar under en normal arbetsvecka vore arbetsdagar eller inte. Om en rörlig söckenhelg infaller på en lördag eller söndag minskar den inte förbrukningen av semesterdagar. Om en hel kalendervecka (eller en annan lika lång oavbruten period) har fastställts som semester förbrukar en inom kalenderveckan måndagfredag infallande söckenhelg inte semesterdagar. Det har i detta avseende ingen betydelse om söckenhelgen normalt vore tjänsteinnehavarens/aretstagarens arbetsdag eller lediga dag. Söckenhelgens inverkan fastställs kalkylmässigt. Inte heller då en kortare period än en vecka fastställs som semester och en söckenhelg (må-fr) infaller "inom" denna period, förbrukar den semesterdagar. I samband med semesterdel som är kortare än en vecka är det emellertid inte skäl att fastställa en söckenhelg som semesterdelens första eller sista dag. Exempel 1: Arbetstagarens lediga dagar är måndag och tisdag. För arbetstagaren fastställs hela självständighetsdagsveckan (må-sö) som semester. Självständighetsdagen infaller på arbetstagarens lediga dag, tisdagen, dvs. mellan måndagen och fredagen. Självständighetsdagen förbrukar inte semester, vilket konstateras på följande sätt: 5-1=4. Veckan förbrukar 4 semesterdagar. Exempel 2: Annars samma som föregående exempel men arbetstagarens lediga dagar är lördag och söndag. Hur arbetsdagarna och de lediga dagarna infaller har ingen betydelse då det är fråga om hela semesterveckor. Då söckenhelgen "inom" semesterdelen infaller må-fr åtgår också i detta fall 4 semesterdagar. Exempel 3: Första maj infaller på en lördag (således inte mellan måndag och fredag). Första maj påverkar inte räknandet av semester i något avseende. En hel semestervecka förbrukar på normalt sätt 5 dagar. (En söckenhelg som infaller på en lördag eller söndag inverkar inte heller förkortande på arbetstiden för arbetstagare som omfattas av arbetstidsbestämmelserna; jfr exempel 4). Exempel 4: Arbetstagarens lediga dagar är lördag och söndag. Första maj infaller på en onsdag. Arbetstagaren beviljas semester måndag och tisdag. Två semesterdagar förbrukas. I detta fall har första maj ingen betydelse för räknandet av semester, eftersom första maj faller utanför den fastställda semestertiden. Det är en helt annan sak att första majdagen förkortar veckoarbetstiden för arbetstagare som omfattas av de allmänna arbetstidsbestämmelserna med 7 timmar 39 minuter, då den inte räknas in i semestertiden. Vid tilllämpning av bestämmelserna om ämbetsverksarbetstid skulle första maj ha varit en avlönad ledig dag. För tjänsteinnehavare i andligt arbete inverkar första maj (en söckenhelg) däremot inte förkortande på veckans arbetsskyldighet. Mom. 3 Om den ordinarie arbetstiden i periodarbete som avses i § 162 under en avbruten arbetstidsperiod har fastställts i enlighet med § 164, förbrukas semesterdagar enligt vad som föreskrivs nedan: 1) En full kalendervecka i periodarbete En i semestertiden ingående full kalendervecka förbrukar 5 semesterdagar, som emellertid minskas av de dagar som avses ovan i mom. 2 (s.k. söckenhelger) 2) En ofullständig kalendervecka i periodarbete En i semestertiden ingående ofullständig kalendervecka förbrukar semesterdagar enligt följande: Semestertid, kalenderdagar Semesterdagar förbrukas 1 1 Veckans arbetstid i timmar (se § 164) 31 2 1,5 28 3 2 24 4 3 16 5 3 16 6 4 8 Vid tillämpningen av tabellen förbrukar de i semestertiden ingående dagar som avses ovan i mom. 2 (s.k. söckenhelger) emellertid inte semester. Mom. 4 Om en deltidsanställd, i annat periodarbete än sådant som avses i mom. 3 arbetande tjänsteinnehavares/arbetstagares ordinarie arbete har ordnats så att det genomsnittliga antalet arbetsdagar blir färre än 5, skall i semestertiden räknas in arbetsdagar och lediga dagar samt arbetstid och ledig tid i det förhållande som också annars råder mellan dem. Härvid skall de i semestern ingående andra dagarna än de ordinarie veckofridagarna anses som arbetsdagar, med undantag för de dagar som avses ovan i mom. 2 (s.k. söckenhelger). Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas på deltidsanställda tjänsteinnehavare/arbetstagare som iakttar systemet med allmän ordinarie arbetstid eller ämbetsverksarbetstid samt på tjänsteinnehavare som inte iakttar någon bestämd arbetstid samt på s.k. självständiga och ledande tjänsteinnehavare som enligt arbetstidslagen anses stå utanför tillämpningsområdet för arbetstidsbestämmelserna (se § 140, tillämpningsdirektiv). Om det i en sådan tjänsteinnehavares/arbetstagares semestertid ingår söckenhelger som nämns i mom. 2, förbrukar dessa inte semesterdagar. Exempel 1: En deltidsanställd kanslist arbetar regelbundet 19 timmar per vecka under tre dagar (må, ti och on). En vecka semester förbrukar 5 semesterdagar (må-fr). Också torsdagen och fredagen anses i detta fall som semesterförbrukande dagar, eftersom arbetet hade kunnat organiseras också som fem dagar i veckan. Lördagen och söndagen anses däremot som lediga dagar. Som semestertid antecknas hela kalenderveckan må-sö, men lördagen och söndagen förbrukar inte semesterdagar. Om semester undantagsvis ges som enstaka dagar är det i ett sådant fall som avses i exemplet skäl att se till att senast då tre enstaka, på arbetsdagar infallande semesterdagar har givits skall utöver dem antecknas två semesterdagar på en arbetsfri torsdag och fredag. På så sätt förverkligas den allmänna principen att också för en deltidsanställd förbrukas 5 semesterdagar per semestervecka. Exempel 2: En deltidsanställd församlingsmästares arbetstid är 19 timmar i veckan. Församlingsmästaren arbetar alternerande veckor så att varannan vecka är arbetsvecka (38 timmar) och varannan ledig (0 timmar). Om semester beviljas för en hel arbetsvecka skall som semestertid antecknas både en arbetsvecka och en ledig vecka. Vardera veckan förbrukar i så fall 5 semesterdagar, sammanlagt 10 semesterdagar. Semester kan inte beviljas enbart för en arbetsvecka eller för en ledig vecka. Om arbetstagaren i exemplet på motsvarande sätt beviljas mindre än en vecka, t.ex. 2 dagar semester under en arbetsvecka, skall på en ledig vecka antecknas samma antal semesterdagar, dvs. i detta fall 2 dagar vilket innebär att sammanlagt 4 semesterdagar förbrukas. Mom. 5 Om en tillsvidareanställd timavlönad arbetstagare som inkallas vid behov tjänar in semester, skall en sådan arbetstagare ges semester på så sätt att till semestertiden hänförs arbetsdagar och lediga dagar samt arbetstid och ledig tid i samma förhållande som det kalkylerade antalet sådana dagar. De vardagar som semestern omfattar betraktas härvid som arbetsdagar med undantag för lördagar samt de arbetstidsförkortande dagar som avses i mom. 2. Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas på arbetstagare med arbetsavtal som gäller tills vidare och som innebär att arbetet skall utföras på de tider som församlingens verksamhet förutsätter (arbetstagare som inkallas vid behov). Typiska arbetsuppgifter som hör till denna kategori är t.ex. timavlönad husmor och avbytare för fastighetsskötare. En arbetstagare som avses i detta moment kan tjäna in semester för vissa kvalifikationsmånader. Semestern ges då på normalt sätt så att semestertidpunkten antecknas i semesterordningen. För semestertiden skall i stället för semesterlönen betalas motsvarande semesterersättning i enlighet med § 113 mom. 3. Mom. 6 Antalet arbetsdagar som räknas som semesterdagar skall avrundas till närmaste hela tal så att 0,5 avrundas uppåt. Om samma kvalifikationsårs semester ges i två eller flera delar som avrundas skall slutresultatet bli detsamma som om avrundningen hade gjorts på summan av semesterdelarna, så som föreskrivs ovan. Mom. 7 En full kalendervecka eller motsvarande lång period kan förbruka högst 5 semesterdagar. Tillämpningsdirektiv: I undantagsfall kan den ordinarie arbetstiden fördelas så att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetar sex dagar per vecka. En full semestervecka förbrukar då 5 semesterdagar. Observera att semestertiden i ett sådant fall skall bestämmas så att i den räknas in en hel kalendervecka eller motsvarande lång period. Härvid räknas en sjätte arbetsdag in i semestertiden, men dras inte av från semesterdagarna. § 106 Bestämmande av semestertidpunkten Mom. 1 Arbetsgivaren bestämmer tidpunkten för semestern så att minst 65 % av den under kvalifikationsåret intjänade semestern förläggs till semesterperioden (2.5–30.9) och återstoden till tiden efter semesterperioden, om inte annat följer av mom. 2. Semestern får inte bestämmas så att den väsentligen påverkar tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid medan arbetet pågår. Mom. 2 På grund av att arbetsuppgifterna är säsongbetonade eller av någon annan motiverad anledning som påverkar placeringen av arbetsuppgifterna under året kan det bestämmas att semester ges med avvikelse från mom. 1. Med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan också avtalas att semestern skall ges med avvikelse från mom. 1. Semestern skall emellertid ges före utgången av september det kalenderår som följer efter semesteråret. Tillämpningsdirektiv mom. 1–2: Semestertiden kan enligt det nu avtalade systemet antecknas börja och sluta förutom på en vardag också på en söndag eller någon annan helgdag. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare vars lediga dagar är lördag och söndag har två veckor (10 arbetsdagar) semester, kan semestertiden antecknas börja på en måndag och sluta två veckor senare, så att semesterns sista dag är en söndag (t.ex. en kanslist). Om t.ex. en präst eller församlingsmästare har måndag och tisdag som sina ordinarie lediga dagar kan man förfara på exakt samma sätt, dvs. så att semestern börjar med en ledig dag (må) och slutar med en söndag. Detta innebär att semestern fastställs som fulla kalenderveckor medan måndagen och tisdagen veckan efter semestertiden på normalt sätt är prästens/församlingsmästarens lediga dagar. Observera att fastställandet av semestern inte påverkar antalet semesterdagar som förbrukas utan endast tjänstgöringsskyldigheten under semestertiden. Under semestern har en tjänsteinnehavare ingen tjänstgöringsskyldighet, men under lediga dagar kan sådan skyldighet uppkomma när det är fråga om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter (se KO 6:14 §). I sådana fall då lediga dagar infaller mitt under en kalendervecka är det ändamålsenligt att förlägga semestern så att den börjar dagen efter de lediga dagarna och slutar med den sista semesterveckans lediga dagar. Om de lediga dagarna är t.ex. torsdag och fredag börjar semestern sålunda med lördagen och slutar med den sista semesterveckans fredag. Parterna är eniga om att ifall semesterns längd är minst 23 arbetsdagar är det skäl att ge en del av semestern på vintern, utanför den egentliga semesterperioden. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har beviljats en längre tjänstledighet/arbetsledighet, kan semestern, dock inte avlönad moderskapsledighet, på begäran av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges under tjänstledigheten eller arbetsledigheten. I ett sådant fall avbryts tjänstledigheten/arbetsledigheten av semestern. Intjänad semester kan helt eller delvis ges redan under kvalifikationsåret, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren så önskar och vederbörande församlingsmyndighet anser det vara ändamålsenligt. Syftet med den sista meningen i paragrafens mom. 1 är att tjänsteinnehavarna/arbetstagarna skall bli likabehandlade när semestrarna bestäms. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare normalt har 5 arbetsdagar måndagfredag får semestern inte bestämmas så att den omfattar endast måndagfredag, utan hela kalenderveckan skall räknas som semestertid och således förbruka 5 arbetsdagar semester. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inkallas till arbete lördag eller söndag, förbrukar den kalenderveckan 4 semesterdagar. När det är fråga om periodarbete innebär bestämmelserna om tilläggsoch övertidarbete under avbrutna arbetsperioder att motsvarande problem inte uppstår. Mom. 3 Semesterdelar som förläggs inom och utanför semesterperioden skall ges sammanhängande, om inte annat avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Mom. 4 Innan semestertidpunkten bestäms skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beredas tillfälle att framföra sin åsikt om den. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall underrättas om semestertidpunkten om möjligt en månad, likväl senast 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar, om inte annat avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. § 107 Sparande av semester Mom. 1 Minst 15 semesterdagar av hela semestern skall hållas som semester. Av övriga semesterdagar har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att spara högst 10 semesterdagar och hålla dessa som sparledighet under den följande semesterperioden eller därefter. Därutöver kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren spara högst 5 semesterdagar, om så avtalas mellan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren. Tillämpningsdirektiv: Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall på våren, i samband med att semesterordningen fastställs, meddela arbetsgivaren hur många arbetsdagar han eller hon vill spara. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till färre än 15 semesterdagar kan ingen semester sparas över huvud taget. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vill spara fler än 10 semesterdagar skall han eller hon utverka arbetsgivarens samtycke i samband med att semesterordningen fastställs. Mom. 2 Efter att semesterordningen har fastställts kan parterna inte avtala om att spara flera semesterdagar än det antal för vilket till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas semesterersättning. Tillämpningsdirektiv: Efter att semesterordningen har fastställts kan semesterdagar i regel inte längre sparas. I undantagsfall kan semesterdagar emellertid sparas ännu till utgången av september kalenderåret efter semesterperioden, t.ex. på grund av en lång sjukledighet eller någon annan långvarig tjänstledighet, om parterna är eniga om saken. Parterna kan emellertid inte avtala att flera innestående semesterdagar skall sparas än det antal för vilket till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas semesterersättning (=antalet semesterdagar på semestertabellens rad B minskat med antalet redan uttagna semesterdagar). Alternativt kan man förfara på det sättet att tjänstledigheten avbryts och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tar ut sin semester före utgången av september, om parterna är eniga om saken. Exempel: Arbetstagaren har enligt semestertabell 1 rätt till 38 arbetsdagar semester för 12 månader (se semestertabell 1, rad A). Av dessa har arbetstagaren redan hunnit hålla 25 semesterdagar. Arbetstagaren insjuknar i mars året efter semesterperioden och sjukledigheten fortsätter till årets slut. Arbetstagaren ber att på grund av sjukdom få spara de 13 semesterdagar som han inte kunnat hålla. Semesterersättning kunde emellertid betalas för fem av dessa dagar, nämligen för 30 semesterdagar enligt semestertabell 1 rad B, minus de 25 semesterdagar som arbetstagaren redan hållit. Av de outtagna 13 semesterdagarna kan 5 sparas. De återstående 8 dagarna (skillnaden mellan rad A och rad B) kan sålunda inte sparas och för dem betalas inte heller semesterersättning. Mom. 3 Sparade semesterdagar skall ges som sparledighet senast det femte kalenderåret efter att de har tjänats in, vid en tidpunkt som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar. Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetstid undergår en väsentlig förändring eller om arbetstagaren blir permitterad tills vidare, skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren för varje innestående sparledighetsdag betalas en ersättning som räknas på den ordinarie lön som gällde före förändringen. § 108 Flyttning av semester Mom. 1 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare när semestern, en semesterdel eller en sparledighet börjar är arbetsoförmögen till följd av sjukdom, förlossning eller olycksfall, och om sjukdomen eller olycksfallet inte har vållats under sådana omständigheter som enligt arbetsavtalslagens 2 kap. 11 § 2 mom. utgör hinder för betalning av lön, skall de outtagna semester- eller sparledighetsdagarna flyttas till en senare tidpunkt, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren före semesterns eller semesterdelens början eller när det lagliga hindret upphört, utan obefogat dröjsmål ber att semestern skall flyttas. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har motsvarande rätt att få semestern eller en semesterdel flyttad, om man då den börjar vet att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på grund av sjukvård eller därmed jämförbar vård kommer att vara arbetsoförmögen under den ifrågavarande tiden. Mom. 2 Om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbetsoförmåga till följd av sjukdom, förlossning eller olycksfall börjar under semestern eller sparledigheten och utan avbrott pågår över 7 kalenderdagar, skall den överskjutande delen av tiden för arbetsoförmågan inte räknas som semester, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utan ogrundat dröjsmål ber om detta. Arbetsgivaren kan kräva att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren visar upp ett läkarintyg eller någon annan tillförlitlig utredning över sin arbetsoförmåga. Mom. 3 Semester eller ledighet som har flyttats enligt mom. 1–2 skall om möjligt ges före utgången av september, likväl innan följande semesterperiod börjar. När flyttningen av semestern har skett av orsaker som nämns i mom. 1 och 2 skall en anmälningstid på minst 3 dagar iakttas innan den flyttade semestern börjar. Mom. 4 Om det av något vägande skäl är nödvändigt att flytta tidpunkten för semestern skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren underrättas om ändringen om möjligt minst 2 veckor innan semestern eller en del av den börjar. Av synnerligen vägande skäl kan tidpunkten för semestern flyttas eller semestern avbrytas utan iakttagande av någon 2 veckors anmälningstid. I båda fallen skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren beredas tillfälle att bli hörd innan beslutet fattas. § 109 Allmän bestämmelse om semesterlön, semesterersättning och semesterpenning Mom. 1 Tjänstelöner/månadslöner 1) Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön bestäms i enlighet med § 110, om inte annat följer av punkt 2. 2) För tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare vars arbetstid varierar enligt ett fastställt system eller vars arbetstid enligt ett permanent tjänsteförordnande eller enligt ett arbetsavtal är så kort att endast en del av kalendermånaderna av denna orsak är fulla kvalifikationsmånader, bestäms lönen i enlighet med § 111. 3) Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterersättning bestäms i enlighet med § 112. Mom. 2 Timlöner 1) Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön bestäms i enlighet med § 113, om inte annat följer av punkt 2. 2) Om en timavlönad arbetstagare har anställts tills vidare men ingen exakt arbetstid har bestämts eftersom arbetsmängden varierar (arbetstagaren inkallas vid behov) bestäms arbetstagarens semesterlön i enlighet med § 111. 3) Timavlönade arbetstagares semesterersättning samt semesterlön för semester som inte har fallit ut bestäms i enlighet med § 114, 4) Semesterersättning för en anställning under vilken semester inte har tjänats in bestäms i enlighet med § 115. Mom. 3 Semesterpenning räknas ut i enlighet med § 116. Mom. 4 I § 117 föreskrivs om tidpunkten för utbetalning av semesterlön och semesterpenning samt om betalning av semesterersättning och semesterpenning till dödsbon. § 110 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterlön Mom. 1 Tjänsteinnehavare/månadsavlönade arbetstagare betalas ordinarie lön under semester och sparledighet. Tillämpningsdirektiv: En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterlön bestäms i regel på basis av den ordinarie lönen vid den tidpunkt då semestern börjar varje semesterdel, dvs. på semesterns första dag. På den som har månadslön då semestern börjar tillämpas bestämmelserna om månadsavlönade. Bestämmelser om betalning av semesterlön till timavlönade arbetstagare finns i § 113 och 114. Mom. 2 En månadsavlönad tjänsteinnehavare/arbetstagare i bisyssla som i enlighet med sitt tjänsteförhållande/arbetsavtal arbetar så få dagar och ett så litet antal timmar att en eller flera kvalifikationsmånader varje kvalifikationsår på grund av detta arbetstidsarrangemang blir ofullständiga, har rätt att få procentbaserad semesterlön i enlighet med § 111. Tillämpningsdirektiv: Momentet gäller i praktiken situationer där den ordinarie veckoarbetstiden är 7 eller 8 timmar. (I situationer där en månadsavlönad arbetstagares ordinarie veckoarbetstid är endast 1–6 timmar tillämpas däremot enbart semesterersättningsbestämmelserna i § 115, eftersom semesterrätt inte uppkommer för någon månad.) Semesterdagar som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har tjänat in för månader som innehåller minst 35 arbetstimmar eller minst 14 arbetsdagar ska på normalt sätt ges som semester. Som semesterlön betalas semesterersättning enligt procentsatserna i § 114 mom. 1 (se exemplet efter § 111 mom. 2). Om arbetstagaren enligt arbetsavtalet normalt skulle tjäna in semester för varje månad men av någon tillfällig orsak (t.ex. studieledighet eller vårdledighet) inte tjänar in semester för varje månad, ska semesterlön eller semesterersättning på normalt sätt betalas för de fulla kvalifikationsmånaderna i enlighet med mom. 1. I så fall betalas inte semesterersättning för de ofullständiga kvalifikationsmånaderna. Mom. 3 Om en timavlönad arbetstagare under ett kvalifikationsår har övergått till månadslön, betalas som semesterlön/semesterersättning arbetstagarens ordinarie månadslön vid den tidpunkt då semestern börjar. Mom. 4 För tjänsteinnehavare/arbetstagare i vars ordinarie arbetstid ingår söndagsarbete, kvällsarbete eller nattarbete, ska till semesterdaglönen adderas ett tillägg beräknat på de penningersättningar som betalts för dessa arbetstider. Semesterlönen höjs då med ett procenttal som fås genom beräkning av hur många procent de ersättningar som betalts för söndagsarbete, kvällsarbete och nattarbete under det föregående året utgör av den ordinarie lön som betalts under det föregående kvalifikationsåret. Tillägget till semesterlönen betalas samtidigt som semesterpenningen i juni. Den semesterersättning som ska betalas när anställningsförhållandet upphör beräknas på de arbetstidsersättningar och den ordinarie lön som betalts under det kvalifikationsår då anställningsförhållandet upphör. Förhöjningen är högst 35 %. Tillämpningsdirektiv: Rätten att få ett tillägg till semesterlönen avgörs enligt situationen vid den tidpunkt då semestern inleds. Något tillägg görs därmed inte om personen i fråga när semestern inleds har en tjänst/befattning i vars ordinarie arbetstid inte ingår arbete av det slag som avses ovan. Med avvikelse från det som sägs ovan har den anställda rätt till tillägg, om han eller hon på grund av arbetets säsongkaraktär utför arbete som berättigar till tillägg på andra tider än då semestern inleds. I förhöjningsprocenten beaktas inte arbetstidsersättningar i form av ledig tid. Inte heller beaktas sådana mot ovan nämnda penningersättningar svarande tillägg som eventuellt betalts under semester, tjänstledighet/arbetsledighet eller andra avbrott. Till den ordinarie lön som betalts under kvalifikationsåret räknas också den ordinarie lön som betalts under sjukledighet och semester. Exempel: Arbetstagaren har fått 25 800 € i ordinarie lön under det avslutade kvalifikationsåret. Dessutom har arbetstagaren under samma tid fått 310 € i ersättningar för helgdagsarbete, kvällsarbete och nattarbete under ordinarie arbetstid. (Ytterligare har i samband med övertidsarbete betalts motsvarande ersättningar, men dessa beaktas inte i detta sammanhang.) Ersättningarna utgör 1,2 % av den ordinarie lönen. Semesterlönen höjs med denna procentsats. Höjningen görs så att man på den kalkylerade semesterlönen beräknar ett tillägg på 1,2 %, vilket betalas i samband med semesterpenningen i juni. Arbetstagarens regelbundna månadslön (ordinarie lön) är 2 150 €/mån. och semesterrätten 38 semesterdagar (semestertabell 1). Semesterns kalkylerade längd är 1,77 månader (per månad i snitt ca 21,5 semesterdagar -> 38 / 21,5 = 1,77). Tillägget är (1,2 % * 2 150 €) * 1,77 = 45,67 €. § 111 Procentbaserad semesterlön 1 mom. Till tjänsteinnehavare/arbetstagare betalas procentbaserad semesterlön om a) tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid är baserad på ett permanent tjänsteförordnande eller på ett arbetsavtal och är så kort att endast en del av kalendermånaderna av denna orsak är fulla kvalifikationsmånader, b) tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid under olika årstider varierar enligt ett permanent system, eller om c) arbetstagaren har anställts tills vidare på timlön, men någon exakt arbetstid inte har avtalats eftersom arbetsmängden varierar (arbetstagaren inkallas vid behov). Tillämpningsdirektiv: Paragrafen tillämpas på alla typer av anställningsförhållanden då för arbetet inte har bestämts någon ordinarie och permanent veckoarbetstid eller då arbetstiden är så kort att arbetstagaren inte tjänar in semester för varje månad. Syftet med den procentbaserade semesterlönen är att semesterlönens belopp inte påverkas av semesterns placering. Momentets punkt a avser i praktiken tjänsteinnehavare och arbetstagare vars ordinarie veckoarbetstid är 7–8 timmar. I § 115 föreskrivs om semesterersättning till tjänsteinnehavare/arbetstagare vars ordinarie arbetstid är kortare än så. Mom. 2 Till tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i mom. 1 skall som semesterlön betalas semesterersättning i enlighet med procentsatserna i § 114 mom. 1 för varje kalendermånads lön under kvalifikationsåret inklusive tillägg, med undantag för lön som betalts för övertidsarbete och nödarbete. Tillämpningsdirektiv: Storleken av den semesterersättning som betalas som semesterlön utgör, beroende på vilken semestertabell som enligt § 114 mom. 1 tillämpas på arbetstagaren, 9,0 %, 11,5 % eller 13 % av lönen för samtliga kvalifikationsmånader jämte tillägg, med undantag för lön som betalts för övertidsarbete och nödarbete. Procentbaserad semesterlön betalas dels på lönen för fulla kvalifikationsmånader, dels på lönen för månader under vil- ka arbetstagaren inte har tjänat in semester. För uträkningen av semesterpenningen är det emellertid skäl att göra skillnad mellan å ena sidan de kvalifikationsmånaders lön för vilka semester har tjänats in och å andra sidan de månaders lön för vilka ingen semester har tjänats in (färre än 14 arbetsdagar eller 35 arbetstimmar), eftersom semesterpenningen till en sådan arbetstagare enligt § 116 mom. 3 skall betalas endast på lönen för fulla kvalifikationsmånader. Procentbaserad semesterlön betalas i samband med att semestern tas ut. Om den tas ut i flera delar skall det avtalas med arbetstagaren i hur stora poster semesterlönen/semesterersättningen betalas. Det rekommenderas att semesterlönen i samband med varje semesterdel så exakt som möjligt betalas enligt den lönenivå som arbetstagaren skulle ha om han eller hon arbetade under denna tid. Exempel: En städare är sedan flera år församlingsanställd. Arbetstiden är 8 timmar i veckan och månadslönen 18 % av lönen i kravgrupp 302. Städaren tjänar in semester för 9 månader, vilket innebär att städaren de månaderna får räkna sig till godo minst 35 arbetstimmar. På städaren tillämpas semestertabell 2 och semesterrätten är sålunda 22 dagar. Städaren har förtjänat 3 988,85 € under det avslutade kvalifikationsåret (exklusive lönen för övertidstimmar och nödarbetstimmar). Av den sammanlagda lönen har städaren förtjänat 3 005,45 € under de 9 månader för vilka han tjänat in semester och 983,45 € under de 5 månader för vilka han inte tjänat in semester. Semesterlönen bestäms i enlighet med den procentsatser för semesterersättning som framgår av § 114 mom. 1 och semesterpenningen i enlighet med § 116 mom. 3 som följer: Den procentbaserade semesterlönen och semesterpenningen för 9 månader 11,5 % x 3 005,45 € = 345,62 €. (semesterlönen) 50 % x 345,62 € = 172,81 € (semesterpenningen) Den procentbaserade semesterlönen för 5 månader (eftersom ingen semesterrätt uppkommit betalas inte semesterpenning) 11,5 % x 983,45 € = 113,09 € Mom. 3 Om en i mom. 1 avsedd timavlönad tjänsteinnehavares/arbetstagares lön för en full kvalifikationsmånad har varit mindre än normalt på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under den månaden har haft oavlönad arbetsledighet eller om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön har varit nedsatt till följd av sjukledighet, skall semesterlönen för en sådan månad räknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att lönen för de tre föregående, lönemässigt normala månaderna räkas ihop och summan divideras med tre. § 112 Tjänsteinnehavares/månadsavlönade arbetstagares semesterersättning när anställningsförhållandet upphör Obs. Denna paragraf tillämpas i stället för § 110 då semesterersättning för outtagna semesterdagar betalas till en tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare. Detta gäller semesterersättning både för semester som har fal- lit ut och semesterersättning för semester som inte har fallit ut. Semesterersättning betalas vanligen då en visstidsanställning upphör i säsongbetonade arbeten, men kommer i fråga också då en tillsvidareanställning upphör. Undantagsvis tillämpas paragrafen också då anställningsförhållandet fortsätter, i sådana fall då semestern inte i enlighet med § 106 mom. 2 kan ges före utgången av september efter semesteråret och betalas i form av semesterersättning (se även exemplet under § 107 mom. 2). Betalning av semesterpenning i samband med semesterersättning, se § 116 samt § 117 mom. 3 och 5. Mom. 1 En tjänsteinnehavare/arbetstagare har då anställningen upphör rätt till semesterersättning för outtagna semesterdagar som avses i § 104 mom. Semesterersättningen räknas ut genom att den ordinarie månadslönen vid den tidpunkt då anställningsförhållandet upphör divideras med 20,83 och multipliceras med det antal semesterdagar som anges på rad B i tabellerna i § 104 mom. 4, efter att de redan hållna semesterdagarna först har dragits av. Exempel: En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till 38 dagar semester (§ 104 mom. 4, tabell 1, rad A). Då anställningen upphör 31.8 har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hållit 27 dagar av det föregående kvalifikationsårets semester (38 semesterdagar). Därvid betalas semesterersättning för sammanlagt 16 semesterdagar: 3 arbetsdagar från det föregående kvalifikationsåret (från semesterrätten som enligt rad B är 30 arbetsdagar dras av de 27 arbetsdagar som tagits ut) samt 13 arbetsdagar som har intjänats för fem av det löpande kvalifikationsårets månader och inte fallit ut (tabell 1, rad B). (För den semester som fallit ut har semesterpenningen betalts redan i juni. För semester som inte fallit ut betalas enligt § 116 mom. 1 för 5 månader sammanlagt 30 % av månadslönen i semesterpenning (=5 * 6 %).) Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren hade tagit ut t.ex. 32 dagar av det föregående kvalifikationsårets semester skulle semesterersättning betalas för 13 arbetsdagar. Från det föregående kvalifikationsåret skulle inte ha återstått semester att ersätta enligt tabell 1, rad B. Å andra sidan skulle överskridningen (2 semesterdagar) av semesterrätten enligt tabell 1, rad B (30 semesterdagar) inte återkrävas från semesterersättningen. Mom. 2 Om de kalendermånader då anställningen började och upphörde är ofullständiga kvalifikationsmånader, men tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under dem har varit i arbete sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningen under den inledande och den avslutande månaden har fortgått sammanlagt minst 16 kalenderdagar utan andra avbrottstider än de som avses i § 103, och om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte under denna anställning har fått semester eller semesterersättning, skall denna tid då semesterersättningen bestäms räknas som en full kvalifikationsmånad. Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas endast då anställningsförhållandet har börjat samma kalenderår som den upphör eller kalenderåret innan. Momentet har betydelse då semesterpenningens belopp bestäms. Semesterpenning betalas endast på semesterlönen/semesterersättningen för sådana månader då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har tjänat in semester. Se även tilllämpningsdirektivet för § 113 mom. 4. Ett längre anställningsförhållande kan under en kalendermånad börja och/eller upphöra på så sätt att den första och den sista månaden är ofullständiga kvalifikationsmånader. På motsvarande sätt kan en anställning vara kortare än en månad men sträcka sig in på två kalendermånader. I sådana fall skall den första och den andra månadens arbetstimmar eller arbetsdagar räknas ihop. Rätt till semester anses uppkomma om de två följande förutsättningarna uppfylls samtidigt: 1) antalet arbetsdagar under den första och den andra månaden uppgår till sammanlagt minst 14 eller antalet arbetstimmar till sammanlagt minst 35 och 2) anställningsförhållandet under båda sammanräknade månaderna sammanlagt varit i kraft minst 16 kalenderdagar. Om dessa förutsättningar inte är uppfyllda betalas ingen semesterersättning för ofullständiga inledande och avslutande månader. Mom. 3 Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares anställningsförhållande inte pågår en enda full kalendermånad men tjänsteinnehavaren/arbetstagaren det oaktat med stöd av mom. 1-2 tjänar in semester, betalas semesterersättning beroende på hur många av hela kalendermånadens dagar anställningsförhållandet har pågått. Om anställningsförhållandet i sin helhet pågår längre än en kalendermånad betalas full semesterersättning för varje månad som berättigar till semester. Obs. I fråga om den inverkan som avstämningen av semesterersättningen har på semester-penningen, se tillämpningsdirektivet till § 116 mom. 1. Exempel mom. 2–3: Exempel 1: En heltidsanställning pågår 6–24.7, dvs. 19 kalenderdygn. Semesterrätt uppkommer då anställningsförhållandet har pågått över 16 kalenderdagar och arbetstagaren har arbetat över 35 timmar. Om anställningsförhållandet inte pågår ett enda helt kalenderdygn skall semesterersättningen avstämmas mot anställningstiden. Semesterersättningen utgör 19/31 av den fulla semesterersättningen. Också semesterpenningen avstäms med samma relationstal, (se § 116 mom. 1, tillämpningsdirektivet). Exempel 2: En heltidsanställning pågår 22.7–9.8, dvs. 19 kalenderdygn. Båda kvalifikationsmånaderna är ofullständiga, eftersom anställningsförhållandet inte under någondera månaden pågår i 16 dygn. Med stöd av mom. 2 skall emellertid de i juli och augusti arbetade dagarna sammanräknas, varvid motsvarande kalkylerade semesterrätt som i exempel 1 uppkommer. Semesterersättningen och semesterpenningen räknas på samma sätt som i exempel 1. Som divisor används den månads arbetade kalenderdagar under vilken den större andelen av anställningsförhållandet infaller (juli). Exempel 3: En heltidsanställning pågår sammanlagt över en månad, men inte en enda full kalendermånad: 3.7–10.8. Semesterrätt uppkommer för juli men inte för augusti. Eftersom anställningsförhållandet i sin helhet pågår över en månad skall full semesterersättning och semesterpenning betalas för en månad. Augustidelen av anställningsförhållandet, dvs. den del som överstiger en månad, berättigar inte till ytterligare semesterersättning. Exempel 4: En heltidsanställning pågår 3.7–20.8. Båda månaderna är i sig fulla kvalifikationsmånader. Eftersom anställningsförhållandet emellertid inte har pågått en enda full kalendermånad, skall semesterersättningen och semesterpenningen för två månader avstämmas mot månadernas sammanlagda antal kalenderdagar: (29+20)/(31+31). Om ett anställningsförhållande innehåller en hel kalendermånad, t.ex. pågår 3.6–20.8, behöver någon avstämning inte göras, utan semesterersättning för samtliga i sig fulla kvalifikationsmånader betalas till fullt belopp. Det skall i så fall konstateras vilka månader som är fulla kvalifikationsmånader och dessutom om en sådan "kalkylerad" full kvalifikationsmånad skall beaktas som har bildats enligt mom. 2. För dessa månader betalas full semesterersättning och semesterpenning. För ofullständiga kvalifikationsmånader betalas i ett fall som detta ingen semesterersättning. För avstämningen har avtalats en sådan gränsdragning att om ett anställningsförhållande inte har pågått en enda hel kalendermånad, skall avstämning alltid göras. Efter att anställningsförhållandet har pågått en hel kalendermånad görs inte längre någon avstämning. Mom. 4 Till en interimistisk tjänsteinnehavare som avses i § 36 mom. 2 och 4 och som under ett kvalifikationsår på förordnande av domkapitlet eller vederbörande församlingsmyndighet vid sidan av sin egen tjänst har skött åligganden som hör till en annan tjänst under en längre tid än två månader utan avbrott, skall i semesterersättning betalas 9,0 % av den ersättning eller det arvode som betalts till den interimistiska tjänsteinnehavaren eller förfallit till betalning. Semesterersättningen betalas i samband med lönebetalningen, efter att förordnandet att sköta den andra tjänsten har upphört. Mom. 5 För ett anställningsförhållande under vilket en arbetstagare inte tjänar in semester ens i enlighet med mom. 2, skall semesterersättning således betalas i enlighet med § 115. § 113 Timavlönade arbetstagares semesterlön för semester som har fallit ut Mom. 1 Om inte annat följer av mom. 2–3 skall till en timavlönad, tillvidareanställd arbetstagare betalas semesterlön som räknas i procent på den semester som har fallit ut. Semesterlönen bestäms i enlighet med den nedanstående tabellen som procentuell andel av den under kvalifikationsåret före semesterperioden för fulla kvalifikationsmånader utbetalda lönen jämte tillägg, med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete: Alternativ semesterrätt § 104 mom. 4 tabell 1 § 104 mom. 4 tabell 2 § 104 mom. 4 tabell 3 1 2 3 Fulla kvalifikationsmånader 4 5 6 7 8 9 13,0 13,0 13,0 13,0 13,0 13,0 14,0 14,0 14,0 15,0 15,5 16,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 12,0 12,5 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 9,5 10 11 12 Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas också på ett sådan långvarig visstidsanställning i vilken semester har fallit ut och även ges som semester. Den ovanstående tabellens hänvisningar till tabellerna 1–3 avser de tre semesterrättsalternativen i § 104 mom. 4. Sifforna i den ovanstående tabellens kolumner anger semesterlöneprocenten beroende på antalet kvalifikationsmånader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. I praktiken blir det närmast fråga om att tillämpa procentkolumnen som gäller för 12 fulla kvalifikationsmånader. Det kan bli aktuellt att tillämpa de övriga kolumnerna om arbetstagaren inte har tjänat in semester för en eller flera kvalifikationsmånader. Observera att lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader inte över huvud taget tas i beaktande när semesterlönens belopp bestäms procentuellt. Semesterlön som avses i detta moment betalas inte för semester som inte har fallit ut då den ges i form av semester. Här avses särskilt situationer där till en säsongarbetare som semester ges semesterdagar vilka har tjänats in innan anställningen upphörde men vilka inte har fallit ut. Se § 114 och tillämpningsdirektivet. Exempel: En timavlönad arbetstagare har för 12 månader tjänat in 38 arbetsdagar semester i enlighet med § 104 mom. 4. Det under kvalifikationsåret intjänade lönebeloppet (inklusive semesterlön samt kvälls-, natt- och söndagsersättningar, likväl med avdrag för övertidslön) uppgår till 15 783,60 €. Semesterlönens totalbelopp är 16,5 % * 15 783,60 € = 2 604,29 €. Lönen per semesterdag (arbetsdag) är 2 604,29 € / 38 = 68,53 €. Semesterlön betalas för varje semesterdel beroende på hur många semesterdagar (arbetsdagar) som ingår i den. Mom. 2 Om en i mom. 1 avsedd timavlönad arbetstagares lön för en full kvalifikationsmånad har varit mindre än normalt på grund av att arbetstagaren under den ifrågavarande månaden har haft oavlönad arbetsledighet eller om arbetstagarens lön har varit nedsatt till följd av sjukledighet, skall semesterlönen för en sådan månad räknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att arbetstagarens lön för de tre föregående, lönemässigt normala månaderna räknas ihop och summan divideras med tre. Exempel: En heltidsanställd arbetstagare har i mars haft 10 dagar ledighet utan lön och förtjänar därför denna månad mindre än normalt. Eftersom antalet arbetade timmar överstiger 35 får arbetstagaren emellertid rätt till semester, trots att antalet arbetsdagar understiger 14. För mars månad räknas den kalkylerade lönen ut så att lönerna för december, januari och februari räknas ihop och summan divideras med 3. Det bör dessutom observeras att i enlighet med mom. 1 skall lön för övertidsarbete och nödarbete dras av från lönerna för december-februari. Mom. 3 Om en arbetstagare under kvalifikationsåret övergår från månadslön till timlön, skall semesterlönen i enlighet med mom. 1 och 2 räknas ut procentuellt på summan av de under kvalifikationsåret intjänade timlönerna och månadslönerna jämte tillägg, med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete. Tillämpningsdirektiv: Detta moment skall tillämpas då arbetstagaren i början av kvalifikationsåret har arbetat som tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare och senare under samma kvalifikationsår har blivit timavlönad. I samband med ändringen kan också arbetstiden ha förkortats. § 114 Timavlönade arbetstagares semesterersättning samt semesterlön för semester som inte har fallit ut Obs. Denna paragraf skall tillämpas i stället för § 113 då 1) semesterersättning betalas till en timavlönad arbetstagare för outtagna semesterdagar. Detta gäller semesterersättning både för semester som har fallit ut och semesterersättning för semester som inte har fallit ut. Betalning av semesterersättning är vanligast när visstidsanställningar upphör i säsongbetonade arbeten, men kommer i fråga också i samband med tillsvidareanställningar, eller då 2) semester som har tjänats in men inte fallit ut, i undantagsfall ges i stället för semesterersättning när en visstidsanställning upphör. En situation av det slag som avses i denna punkt kan uppkomma t.ex. då en timavlönad säsongarbetstagare ges intjänad semester som inte har fallit ut, i form av semester och inte i form av semesterersättning medan anställningen pågår. Procentsatserna i mom. 1 skall dessutom tillämpas i sådana fall som nämns i § 111 mom. 1, dvs. då semesterlönen betalas som procentbaserad semesterlön. Mom. 1 Till en timavlönad arbetstagare skall, om inte annat följer av mom. 2 och 3, betalas semesterersättning eller för semester som inte har fallit ut semesterlön, utgående från de fulla kvalifikationsmånadernas lön jämte tillägg, med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete, som följer: Semesterrätt semesterrätt enligt § 104 mom. 4, tabell 1 semesterrätt enligt § 104 mom. 4, tabell 2 semesterrätt enligt § 104 mom. 4, tabell 3 Semesterlönens/semesterersättningens belopp 13,0 % 11,5 % 9,0 % Tillämpningsdirektiv: När semesterersättningen/semesterlönen räknas ut beaktas endast lönen för sådana under kvalifikationsåret före semesterperioden infallande månader för vilka arbetstagaren har tjänat in semester. Semesterersättning betalas inte på lönen för ofullständiga kvalifikationsmånader, om inte annat följer av mom. 4 När semesterersättningen/semesterlönen räknas ut skall samtliga löneposter beaktas, med undantag av lön för övertidtimmar och nödarbetstimmar. Varken grundlönen för övertidstimmar jämte övertidsförhöjning eller beredskapsersättning skall således beaktas då semesterlönen räknas ut. Däremot skall övriga löneposter som hänför sig till den ordinarie arbetstiden, såsom söndagsersättning, kvällsersättning och nattersättning, semesterlön och sjuklön, beaktas i sin helhet när semesterlönen räknas ut. I paragrafens mom. 2 finns en undantagsbestämmelse för den situationen att lönen för en till semester berättigande månad tillfälligt är nedsatt t.ex. till följd av en oavlönad arbetsledighet eller en lång sjukledighet. Dessutom ingår i mom. 3 en undantagsbestämmelse för sådana fall då arbetsdagarna eller arbetstimmarna under en anställnings första och sista ofullständiga månad kan räknas ihop till en full kvalifikationsmånad. Beträffande tidpunkten för utbetalning av semesterlönen i sådana fall då semestern ges i flera än en del, se § 117 mom. 2 Detta moments procentsatser för semesterersättning tillämpas undantagsvis också i sådana tillsvidareanställningar som avses i § 111 mom. 1 och i långvariga visstidsanställningar. De nämnda paragraferna skiljer sig i praktiken från detta moment i det avseendet att procentbaserad semesterlön som i de nämnda undantagssituationerna betalas i stället för semesterlön räknas ut också på lönen för kvalifikationsmånader under vilka inte har tjänats in semester. Mom. 2 Om en i mom. 1 avsedd timavlönad arbetstagares lön för en full kvalifikationsmånad har varit mindre än normalt på grund av att arbetstagaren under den månaden har haft oavlönad arbetsledighet eller om arbetstagarens lön har varit nedsatt till följd av sjukledighet, skall semesterlönen för en sådan månad räknas på basis av den kalkylerade lönen, vars belopp fås genom att arbetstagarens lön för de tre föregående, lönemässigt normala månaderna räknas ihop och summan divideras med 3. Exempel: En heltidsanställd arbetstagare har i mars haft 10 dagar ledighet utan lön och förtjänar därför denna månad mindre än normalt. Eftersom antalet arbetade timmar överstiger 35 får arbetstagaren emellertid rätt till semester, trots att antalet arbetsdagar understiger 14. För mars månad räknas den kalkylerade lönen ut så att lönerna för december, januari och februari räk- nas ihop och summan divideras med 3. Det bör dessutom observeras att i enlighet med mom. 1 skall lön för övertidsarbete och nödarbete dras av från lönerna för december-februari. Mom. 3 Om en arbetstagare under kvalifikationsåret övergår från månadslön till timlön, skall semesterlönen i enlighet med mom. 1 och 2 räknas ut procentuellt på summan av de under kvalifikationsåret intjänade tim- och månadslönerna jämte tillägg, med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete. Tillämpningsdirektiv: Detta moment skall tillämpas då arbetstagaren i början av kvalifikationsåret har arbetat som tjänsteinnehavare/månadsavlönad arbetstagare och senare under samma kvalifikationsår blivit timavlönad. I samband med ändringen kan också arbetstiden ha förkortats. Mom. 4 Om de kalendermånader då en timavlönad arbetstagares anställning började och upphörde är ofullständiga kvalifikationsmånader, men arbetstagaren under dem har varit i arbete sammanlagt minst 35 arbetstimmar eller 14 arbetsdagar och anställningen under den inledande och den avslutande månaden har pågått sammanlagt minst 16 kalenderdagar utan andra avbrottstider än sådana som avses i § 103 och om arbetstagaren inte under denna anställning har fått semester eller semesterersättning, skall denna tid då semesterersättningen bestäms räknas som en full kvalifikationsmånad. Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas endast då anställningen har börjat samma kalenderår som den upphör eller kalenderåret innan. Momentet har betydelse då en timavlönad arbetstagares semesterpenning bestäms. Semesterpenning betalas endast på semesterlönen/semesterersättningen för sådana månader då arbetstagaren har tjänat in semester. Se även tillämpningsdirektivet för § 111 mom. 2. § 115 Semesterersättning till tjänsteinnehavare/arbetstagare som inte tjänat in semester för en enda kvalifikationsmånad Mom. 1 För ett anställningsförhållande under vilket en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte tjänar in någon semester alls, betalas i semesterersättning 9,0 % av varje månadslön, med undantag av lön för övertidsarbete och nödarbete. Om anställningen före utgången av kvalifikationsåret utan avbrott har fortgått i minst ett år, uppgår semesterersättningen till 11,5 %. Mom. 2 När en tjänsteinnehavares/arbetstagares rätt till semesterersättning fastställs enligt denna paragraf beaktas inte arbetsdagar eller arbetstimmar för vilka arbetstagaren har fått rätt till semesterersättning enligt § 112 mom. 2 och § 114 mom. När semes- terersättningen räknas ut beaktas inte lönen för dessa arbetsdagar och arbetstimmar. Tillämpningsdirektiv: En arbetstagare har varit heltidsanställd 15.8–3.9 samt arbetat deltid 18.9 (5 timmar). Till arbetstagaren betalas för anställningen 15.8–3.9 semesterersättning (samt semesterpenning) enligt § 114 mom. 4, eftersom de på två kalendermånader fördelade anställningsperioderna sammanlagt utgör 16 kalenderdagar och sålunda berättigar till semester. Antalet arbetstimmar överstiger 35. För arbetet en dag 18.9 betalas 9,0 %:s semesterersättning utan semester-penning. § 116 Semesterpenning Mom. 1 En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterpenning räknas utgående från den ordinarie lönen för kvalifikationsårets mars månad, om inte annat följer av mom. 4. Semesterpenningen utgör för varje full kvalifikationsmånad 1) 6 % i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 1, 2) 5 % i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 2, 3) 4 % i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 3. Tillämpningsdirektiv: Beräkningsgrunden är den ordinarie månadslön som de facto har betalts till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i mars. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren t.ex. en del av mars har skött sig egen tjänst/sitt eget arbete och återstoden av mars enbart en annan tjänst/ett annat arbete och följaktligen fått två slags lön för denna månad, skall semesterpenningen räknas ut på den sammanlagda ordinarie lönen för skötseln av båda. Om en tjänsteinnehavares/arbetstagares arbetstid eller arbetsmängden för en tjänsteinnehavare i andligt arbete har förändrats under kvalifikationsåret, skall semesterpenningen räknas ut separat för varje period med avvikande arbetstid eller arbetsmängd (se exempel 3). Om arbetstiden eller arbetsmängden ändras mitt under en månad, skall semesterpenning betalas enligt den arbetstid eller arbetsmängd som överväger under den månaden. Om semesterersättningen har avstämts enligt § 112 mom. 2 och 3, skall semesterpenningen avstämmas på samma sätt. Exempel 1: En tjänsteinnehavare har rätt till semester i enlighet med § 104 mom. 4 punkt 1 och har tjänat in semester för alla 12 kvalifikationsmånader. Semesterpenningen räknas ut på följande sätt: 12 * 6 % * mars månads ordinarie lön = 72 % av mars månads ordinarie lön. Exempel 2: En tjänsteinnehavare som har rätt till semester i enlighet med § 104 mom. 4 punkt 2 har till följd av vårdledighet tjänat in semester för endast 8 kvalifikationsmånader. Semesterpenningen räknas i detta fall ut på följande sätt: 8 * 5 % * mars månads ordinarie lön = 40 % av mars månads ordinarie lön. Exempel 3: övergång till deltidsarbete En heltidsanställd tjänsteinnehavare deltidspensioneras vid årsskiftet. Lönen utgör 50 % av heltidslönen räknat från 1.1. Tjänsteinnehavaren heltidsarbetar 9 månader och deltidsarbetar 3 månader av kvalifikationsåret. Rätt till semester uppkommer i enlighet med § 104 mom. 4 punkt 1. Semesterpenningen räknas ut i två delar: 1) 9 mån. * 6 % * december månads lön = 54 % av den ordinarie heltidslönen för december (eftersom december är den sista månaden som tjänsteinnehavaren heltidsarbetade läggs lönen för denna månad till grund) 2) 3 mån. * 6 % * mars månads lön = 18 % av mars månads deltidslön. Semesterpenningarna för de separata perioderna räknas därefter ihop till den slutliga semesterpenningen. Mom. 2 En i § 113 mom. 1 avsedd tillsvidareanställd och timavlönad arbetstagares semesterpenning för semester som har fallit ut skall beräknas på lön som bestämts i enlighet med § 113 mom. 1. Semesterpenningen utgör 1. 6,5 % av kvalifikationsårets lön i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 1, 2. 5,4 % av kvalifikationsårets lön i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 2, 3. 4,3 % av kvalifikationsårets lön i de fall som avses i § 104 mom. 4 punkt 3. Protokollsanteckning: Detta moment tillämpas också på långvariga visstidsanställningar, då semester som har fallit ut ges som semester. Obs. De procentsatser för semesterpenning till timavlönade arbetstagare som avses i detta moment skiljer sig från motsvarande procentsatser för tjänsteinnehavare och månadsavlönade arbetstagare, eftersom den underliggande lönen beräknas på olika sätt för timavlönade respektive månadsavlönade. Exempel: En timavlönad arbetstagares lön med arbetstidsersättningar och tillägg har under kvalifikationsåret (lön för övertidstimmar och nödarbetstimmar inte medräknad) uppgått till 19 650 €. Arbetstagaren har rätt till semester enligt semestertabell 1 för samtliga 12 månader. Semesterlönen är enligt § 113 mom. 16,5 % * 19 650 € = 3 242,25 € Semesterpenningen är 6,5 % * 19 650 € =1 277,65 € Observera att om någon av anställningsmånaderna undantagsvis är en ofullständig kvalifikationsmånad, betalas på denna månads lön varken semesterersättning eller semesterpenning. Mom. 3 För andra timavlönade arbetstagare än sådana som avses i mom. 2 samt för tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i § 111 mom. 1 utgör semesterpenningen 50 % av den enligt § 114 uträknade semesterlön eller semesterersättning som betalas för en full kvalifikationsmånad. Tillämpningsdirektiv: För säsongarbetare och andra visstidsanställda timavlönade arbetstagare räknas semesterpenningen på basis av den enligt § 114 fastställda semesterersättning som skall betalas när anställningen upphör. Exempel (se även exemplet under § 111 mom. 2): En säsongarbetare på en begravningsplats är visstidsanställd i 6 månader. På arbetstagaren skall tillämpas semestertabell 2. Arbetstagaren har under anställningsförhållandet förtjänat 8 127 € (utan lön för övertidstimmar och nödarbetstimmar). Enligt § 114 utgör semesterersättningen 11,5 % av beloppet, dvs. 11,5 % * 8.127 € = 934,60 € Semesterpenningen utgör 50 % av semesterersättningen: 50 % * 934,60 € = 467,30 € Mom. 4 Om ett oavlönat avbrott i tjänstgöringen/arbetet infaller under mars månad skall semesterpenningen enligt mom. 1 räknas utgående från den ordinarie månadslön som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skulle ha förtjänat om tjänstgöringen/arbetet mars under månad hade fortgått utan avbrott. Om anställningen har upphört före den tidpunkt då mars månads lön utbetalas, skall semesterpenningen räknas utgående från den ordinarie månadslönen för den sista fulla arbetade månaden före den månad då anställningsförhållandet upphörde. Mom. 5 Semesterpenning betalas inte för semestern eller en del av semestern, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart före semesterns eller semesterdelens början eller omedelbart efter dess slut olovligen eller utan giltigt skäl har varit frånvarande från tjänstgöringen/arbetet. Semesterpenning betalas inte heller om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte iakttar uppsägningstiden, om tjänsteinnehavaren har blivit avsatt från sin tjänst, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren häver en visstidsanställning utan vägande skäl eller om anställningsförhållandet hävs. § 117 Betalning av semesterlön, semesterersättning och semesterpenning Mom. 1 En tjänsteinnehavares/månadsavlönad arbetstagares semesterlön och lön under sparledighet skall betalas ut den sedvanliga lönebetalningsdagen eller, på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens begäran, innan semestern eller ledigheten börjar. Mom. 2 En timavlönad arbetstagares semesterlön samt semesterersättning som i enlighet med § 112 eller § 113 mom. 4 betalas i stället för semesterlön och lön under sparledighet skall betalas ut före början av varje del av semestern eller ledigheten, om inte annat avtalas med arbetstagaren. Om semestern ges i flera delar skall för varje semesterdel betalas en mot denna svarande andel av semesterlönens sammanlagda belopp. Exempel: En timavlönad arbetstagare har rätt till 29 arbetsdagars semester (§ 104 mom. 2 tabell 2). Under det föregående kvalifikationsåret uppgick arbetstagarens lön enligt § 113 mom. 1-3 till 15 198,64 €. Semestern beviljas i tre perioder: 20 arbetsdagar (4 veckor) på sommaren och därefter två separata perioder (en hel vecka och en period på 4 arbetsdagar). För fastställs semesterlönens totalbelopp samt lönen per semesterdag. Semesterlönens totalbelopp är 15 198,64 € * 12,5 % = 1 899,83 € och lönen för en semesterdag är 1 899,83 € /29 = 65,51 €. Sommarens semesterlön räknas ut genom att lönen per semesterdag multipliceras med antalet semesterdagar (20). Semesterlönen för den del av semestern som hålls på sommaren blir således 65,51 € * 20 = 1 310,20 €. För den första vintersemestern betalas 65,51 € * 5 = 327,55 € och för den andra perioden 65,51 € * 4 = 262,04 €. Mom. 3 Semesterpenningen betalas i samband med juni månads lön, om inte arbetsgivaren på tjänsteinnehavarens/arbetstagarens begäran tidigarelägger utbetalningen. Mom. 4 I sådana fall som avses i § 115 mom. 1 betalas semesterlönen den dag då anställningsförhållandet upphör eller, om anställningsförhållandet är i kraft tills vidare, enligt vad som avtalats med arbetstagaren, likväl senast före semesterperiodens utgång. Mom. 5 När ett anställningsförhållande upphör betalas semesterersättningen och innestående semesterpenning ut den dag då anställningsförhållandet upphör. Mom. 6 När anställningen upphör på grund av att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren avlider skall semesterpenningen och semesterersättningen betalas till dödsboet. DEL V ERSÄTTNINGAR § 120 Ersättning för resekostnader Mom. 1 Ersättning för resekostnader betalas, om inte annat följer av mom. 5, för resor som en tjänsteinnehavare/arbetstagare enligt förordnande gör för att sköta sina tjänsteuppgifter/arbetsuppgifter utanför tjänstestället/arbetsstället (nedan tjänsteresor). Resor mellan bostaden och tjänstestället/arbetsstället (arbetsresor) ersätts inte, om inte annat följer av mom. 6. Tillämpningsdirektiv: Med tjänsteresa avses dels tjänsteinnehavares tjänsteresor, dels arbetstagares motsvarande resor. Protokollsanteckning: Med tjänsteställe/arbetsställe avses ett fast verksamhetsställe, på eller från vilket en tjänsteinnehavare/arbetstagare regelbundet sköter till tjänsten/arbetet hörande uppgifter eller förvarar sina arbetskläder eller arbetsredskap eller där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får sina arbetsinstruktioner. För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som till följd av arbetets rörliga karaktär inte har något sådant ställe anses bostaden som tjänsteställe, om tjänsteinnehavaren är skyldig att bo i en anvisad tjänstebostad. Också någon annan fast adress kan anses som tjänsteställe. Om förhållandena har undergått varaktig förändring skall tjänstestället omdefinieras eller ett nytt avtal ingås om en arbetstagares arbetsställe. Mom. 2 Som resekostnader anses de extra utgifter som orsakas av en tjänsteresa. Som ersättning för dem betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren resekostnadsersättning, inrikes och utrikes dagtraktamente och nattresepenning samt lägerdagtraktamente och logiersättning. Mom. 3 En tjänsteresa bör göras inom så kort tid och till så låga totalkostnader som möjligt, med beaktande av att tjänsteresan och tjänsteinnehavarens/arbetstagarens uppgifter blir ändamålsenligt fullgjorda. Tillämpningsdirektiv: Tjänstestället bestäms/arbetsstället avtalas utgående från det verksamhetsställe i församlingen där tjänsteuppgifterna/arbetsuppgifterna vanligen utförs. Om inget verksamhetsställe kan fastställas skall något av de verksamhetsställen utses till tjänsteställe/avtalas som arbetsställe, där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i vilket fall som helst tidvis skall sköta sina tjänsteuppgifter/arbetsuppgifter. Bostaden kan betraktas som tjänsteställe endast om den har anvisats tjänsteinnehavaren. Kyrkorådet eller ett annat i detta avseende behörigt organ skall särskilt fastställa tjänstestället/avtala om arbetsstället för varje tjänsteinnehavare/arbetstagare. Tjänstestället ändras när tjänsteinnehavaren varaktigt har börjat arbeta någon annanstans. I motsvarande situation skall med arbetstagaren avtalas om ändring av arbetsstället. En flyttning till ett annat arbetsställe/tjänsteställe anses varaktig om den fortgår eller är avsedd att fortgå längre än en månad. Ett tjänstereseförordnande kan ges av en förman eller följa av arbetsordningen, en instruktion eller någon annan permanent föreskrift. Tjänsten/arbetet kan också vara av en sådan karaktär att resor förutsätts. En förutsättning för ersättning är i så fall att förmannen anser att tjänsteuppgifterna/arbetsuppgifterna förutsätter en viss resa och godkänner den som en tjänsteresa. Det är skäl att på förhand förvissa sig om att så är fallet, i synnerhet om resan inte uppenbart är av sedvanligt slag. En tjänsteresa börjar och slutar i allmänhet på tjänstestället/arbetsstället. Den kan också börja och sluta i bostaden, om en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna förutsätter det. För tjänsteresor som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren gör med egen bil betalas också då ersättning i första hand med tjänstestället som utgångspunkt. Endast ifall en tjänsteresa bli kortare från bostaden än från tjänstestället ersätts den enligt den faktiska längden. Detta gäller både resor som börjar och resor som slutar i bostaden. Tjänsteresor skall göras på det för församlingen förmånligaste sättet och församlingen är inte skyldig att betala större kostnader. Det är skäl att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid behov på förhand frågar arbetsgivaren om ersättningsgrunderna för tjänsteresor. Vid bedömningen av en tjänsteresas totalkostnader skall dels beaktas resekostnadsersättningen och dels också dagtraktamentet samt logi- eller hotellersättningen. Arbetsgivaren kan efter en helhetsbedömning av kostnaderna i samband med en tjänsteresa besluta betala resekostnadsersättning enligt något annat alternativ än det billigaste fortskaffningsmedlet. En sådan situation kan uppkomma t.ex. om tjänsteinnehavaren inte anlitar det billigaste fortskaffningsmedlet men i stället sparar arbetstid eller kostnader för inkvartering eller dagtraktamenten. Mom. 4 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare arbetar på ett tjänsteställe/arbetsställe till vilket har ordnats transport genom arbetsgivarens försorg, har tjänsteinnehavaren/arbetstagaren rätt att anlita sådan transport. Mom. 5 Vad som föreskrivs i mom. 1–3 gäller barnledare endast i den mån som barnledaren under sin arbetsdag måste förflytta sig mellan olika arbetsställen. För resor mellan barnledarens bostad och arbetsstället betalas ingen ersättning Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas endast på barnledare som regelbundet arbetar på två eller flera arbetsställen. Om en sådan barnledare gör en tjänsteresa till ett exceptionellt arbetsställe eller om barnledaren har endast endast ett ordinarie arbetsställe, skall på barnledarens tjänstresor tillämpas mom. 14. Till en barnledare betalas resekostnadsersättning för de under en arbetsdag gjorda resorna mellan olika arbetsställen. Den tid som under en arbetsdag har använts för sådana direkta förflyttningar som avses här skall räknas som barnledarens arbetstid. För resor mellan bostaden och arbetsstället betalas inte ersättning. Ersättning betalas inte heller i det fall att återfärden till bostaden sker från ett annat arbetsställe än det som barnledaren reste till från sin bostad. Om en barnledare under en och samma dag gör flera resor mellan bostaden och arbetsstället, är alla dessa resor arbetsresor som inte berättigar till ersättning. Om en barnledares arbetsställe ligger avlägset eller trafikförbindelserna annars är exceptionellt besvärliga och om det på orten inte finns någon för uppgiften lämplig barnledare, är det möjligt att till ett sådant ställe genom vederbörande församlingsmyndighets beslut ordna transport på församlingens bekostnad. I stället för att ordna transport kan församlingen också betala ersättning för allmänna fortskaffningsmedel eller någon annan skälig ersättning. Den tid som används för sådana arbetsresor räknas emellertid inte som arbetstid. Exempel: bostad arbetsställe arbetsställe arbetsresa som inte berättigar till ersättning direkt förflyttning mellan arbetsställen ersätts Mom. 6 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare måste resa till ett tjänsteställe eller förrättningsställe för uppdrag av utryckningsnatur eller på grund av någon annan motsvarande plötslig händelse, skall ersättning betalas för resorna från bostaden till tjänstestället eller förrättningsstället och tillbaka. Tillämpningsdirektiv: Med uppdrag av utryckningsnatur eller motsvarande plötslig händelser avses oförutsedda händelser som förutsätter att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart reser till tjänstestället eller förrättningsstället t.ex. på grund av brand- eller inbrottslarm från en fastighet eller för brådskande själavårdsuppdrag. Protokollsanteckning: Restid som avses i detta moment skall räknas som arbetstid. I § 173 mom. 3 föreskrivs om tjänsteinnevarare inom det andliga arbetet och rätten att flytta lediga dagar på grund av nödvändiga och brådskande tjänsteuppdrag. § 121 Resekostnader som ersätts Mom. 1 Resekostnadsersättning betalas för de färdbiljett-, platsbiljett-, sovplatsbiljett- och transportkostnader som uppkommer under en tjänsteresa samt för därmed jämförbara omedelbara kostnader som har samband med den egentliga resan. Tillämpningsdirektiv: Nödvändiga kostnader är sådana av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalda avgifter som direkt har samband med resan. Till ersättning berättigar däremot inte t.ex. premier för försäkringar som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tecknat. Bilparkeringsavgifter ersätts enligt verifikat, likväl för högst tre dagar per tjänsteresa. Mom. 2 Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har gjort en tjänsteresa med ett fordon i sin ägo eller besittning betalas resekostnadsersättning i enlighet med bilaga 9. För resor som gjorts på något annat sätt ersätts de betalda avgifterna, dock högst enligt vad anses skäligt. Mom. 3 Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren låter en person som gör en tjänsteresa för samma församling åka i sin bil eller om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på grund av sina tjänsteuppgifter måste koppla en släpvagn till sin bil eller föra med sig maskiner eller anordningar som väger över 80 kilogram, höjs kilometerersättningen med det belopp som anges i bilaga 9. Tillämpningsdirektiv mom. 1-3: Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att förete verifikat eller annan utredning över en tjänsteresa och kostnaderna i samband med den, t.ex. platsbiljetter och tillförlitlig utredning över parkeringskostnader. Om tjänsten/arbetet förutsätter dagliga eller annars regelbundna tjänsteresor, skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren föra kördagbok som möjliggör kontroll av de körda sträckorna. Rätt till ersättning för användning av eget fordon för tjänsteresor förutsätter att församlingen har givit sitt tillstånd. Antalet med bil körda kilometrar räknas från början av varje kalenderår. § 122 Inrikesdagtraktamente Mom. 1 Inrikesdagtraktamente betalas för tjänsteresor som sträcker sig längre än 15 kilometer från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens bostad eller tjänsteställe/arbetsställe, beroende på utgångspunkten, och som samtidigt sträcker sig längre än 5 kilometer både från bostaden och från tjänstestället/arbetsstället. Mom. 2 Inrikesdagtraktamente bestäms per resedygn och betalas enligt det i bilaga 9 fastställda beloppet 1) som partiellt dagtraktamente när tjänsteresan har varat över åtta timmar eller när den har varat över sex timmar och mer än tre timmar av resan har infallit klockan 16.00 – 7.00, och 2) som heldagtraktamente när tjänsteresan har varat över 12 timmar. Tillämpningsdirektiv: Förutsättningen att mer än tre timmar av resan skall ha infallit klockan 16.00 – 7.00 gäller endast sådana över sex timmars resor som nämns i punkt 1. Den gäller inte resor som tar över åtta timmar i anspråk. Mom. 3 När en tjänsteresa har varat över ett resedygn och den tid som använts för resan överskrider det sista resedygnet med mer än två timmar, berättigar överskridningen till ett nytt partiellt dagtraktamente. När överskridningen är större än 12 timmar berättigar den till ett nytt heldagtraktamente. Tillämpningsdirektiv: En förutsättning för att rätt till inrikesdagtraktamente skall uppkomma är dels att tjänsteresan sträcker sig längre än 15 kilometer från utgångspunkten, dvs. från tjänstestället/arbetsstället eller bostaden, dels att resmålet ligger över 5 kilometer från antingen bostaden eller tjänstestället/arbetsstället, beroende på var resan har inletts. Dagtraktamente betalas således inte t.ex. en 20 kilometers resa som inletts med bostaden som utgångspunkt, om resans mål ligger endast 4 kilometer från tjänstestället/arbetsstället. Någon förutsättning för betalning av dagtraktamente finns inte heller om resan från tjänstestället/arbetsstället till målet är kortare än 5 kilometer, även om returresan direkt till bostaden skulle överstiga 20 kilometer. Ytterligare en förutsättning för att rätt till dagtraktamente skall uppkomma är att tjänsteresan har varat den tid som nämns i mom. 2. Med resedygn avses en över 24 timmar lång period som börjar när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren lämnar sitt tjänsteställe/arbetsställe eller sin bostad och slutar när tjänsteinnehavaren återvänder till tjänstestället/arbetsstället eller sin bostad. När tjänsteinnehavaren/arbetstagaren efter en avslutad tjänsteresa gör en ny tjänsteresa, inleder denna också ett nytt resedygn. En tjänsteresa anses emellertid inte ännu avslutad om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren återvänder till sitt tjänsteställe/arbetsställe endast för att lämna eller byta arbetsredskap, få nya arbetsinstruktioner eller i något jämförbart syfte eller för skötsel av kortvariga tjänste-/arbetsuppgifter, förutsatt att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren omedelbart därefter fortsätter sin tjänsteresa. En förutsättning för att en tjänsteresa fortsätter oberoende av besök på tjänstestället/arbetsstället är att besöket sker på order av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsrelaterad, nödvändig orsak. § 123 Utrikesdagtraktamente Mom. 1 Utrikesdagtraktamente skall betalas för minst 10 timmars tjänsteresor till utlandet. Om kortare tid än 10 timmar används för en sådan tjänsteresa skall dagtraktamente betalas i enlighet med de bestämmelser och eurobelopp som gäller för inrikesdagtraktamente. Protokollsanteckning: För båtseminarier samt för konferens- och utbildningskryssningar betalas dagtraktamente enligt de bestämmelser och eurobelopp som gäller inrikesdagtraktamente. Mom. 2 Utrikesdagtraktamente bestäms per resedygn och betalas för varje resedygn högst till det belopp som fastställs i bilaga 9 och minst till beloppet av inrikesdagtraktamentet. Mom. 3 När den tid som har använts för en tjänsteresa, vid återkomsten till Finland överskrider det senaste fulla resedygnet med mer än två timmar, skall hälften av utrikesdagtraktamentet betalas för det senast avslutade resedygnet. När överskridningen är större än 10 timmar betalas ett fullt utrikesdagtraktamente för det senast avslutade resedygnet. För ett helt eller partiellt resedygn som börjat efter återkomsten till hemlandet tillämpas bestämmelserna om inrikesdagtraktamente. Tillämpningsdirektiv mom. 1-3: Utrikesdagtraktamente bestäms enligt det land eller område där ett resedygn i utlandet avslutas. Om ett resedygn avslutas ombord på ett fartyg eller flygplan bestäms dagtraktamentet enligt det land eller område som fartyget eller flygplanet senast lämnat eller som det först anländer till efter avfärden från Finland. Vederbörande församlingsmyndighet bestämmer utrikesdagtraktamentets storlek i samband med beslutet om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens resa. Utrikesdagtraktamentets storlek kan också fastställas genom ett generellt beslut som tillämpas på alla utrikesresor, om inte särskilt beslutas annat. § 124 Nedsatt dagtraktamente Om en tjänsteinnehavare under ett resedygn har fått eller kunnat få fri eller i biljettpriset ingående kost, betalas inrikes- och utrikesdagtraktamente för ett sådant resedygn nedsatt med 50 %. Tillämpningsdirektiv: Med kost avses två fria måltider under ett resedygn. Ett partiellt dagtraktamente nedsätts om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får en kostnadsfri måltid. Som måltid betraktas inte sedvanlig frukost, dags- eller eftermiddagskaffe. Dagtraktamentet nedsätts inte om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren bjuds på mat hos en anhörig eller bekant, utan något samband med tjänsteresan. § 125 Lägerdagtraktamente Mom. 1 Lägerdagtraktamente betalas i stället för inrikes- och utrikesdagtraktamente för sådana tjänsteresor i form av läger eller utfärder som tar över 12 timmar i anspråk. Mom. 2 Lägerdagtraktamentet är lika stort som ett inrikes heldagtraktamente och betalas för varje oavbrutet lägerdygn. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare får måltider som bekostas av församlingen, skall från dagtraktamentet dras av ett belopp som motsvarar beskattningsvärdet. Mom. 3 Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som har utsetts till lägerföreståndare med program- och säkerhetsansvar skall utöver lägerdagtraktamentet betalas föreståndartillägg som avses i § 61. Mom. 4 När en tjänsteresa har varat över ett lägerdygn och den för resan använda tiden överskrider det sista lägerdygnet med mer än 12 timmar, berättigar överskridningen till ett nytt lägerdagtraktamente. Tillämpningsdirektiv mom. 1-4: Lägerdagtraktamente skall betalas för sådana av församlingen ordnade läger och utfärder, under vilka en tjänsteinnehavare/arbetstagare förordnas sköta undervisnings-, övervaknings- och andra uppgifter. Lägerdagtraktamente skall betalas också för den tid som åtgår till lägerresor. Läger kan förläggas t.ex. till kurs- eller lägercenter eller hållas i terrängen utanför tätbebyggelse. Utfärder kan ordnas till orter i hemlandet eller utlandet och företas bl.a. med buss eller cykel. Med ett lägerdygn avses en sådan högst 24 timmar lång period som inleds när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren lämnar sitt tjänsteställe/arbetsställe och avslutas när tjänsteinnehavaren/arbetstagaren återvänder till tjänstestället/arbetsstället eller bostaden. Rätten till lägerdagtraktamente är inte beroende av hur långt från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänsteställe/arbetsställe eller bostad lägret hålls eller hur långt därifrån utfärdsmålet ligger. Om emellertid avståndsförutsättningarna för inrikesdagtraktamente inte uppfylls, betraktas lägerdagtraktamente till åtskillnad från andra dagtraktamenten som beskattningsbar inkomst (avståndsförutsättningarna, se § 122 tillämpningsdirektivet). Dagtraktamente betalas inte för läger som hålls på tjänstestället/arbetsstället eller i bostaden. Lägerdagtraktamente betalas inte heller för läger eller utfärder som pågår 12 timmar eller kortare tid. För sådana läger eller utfärder betalas inte heller annat dagtraktamente. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får eller har möjlighet att under lägret eller utfärden få måltider som bekostas av församlingen, skall församlingen enligt skattestyrelsens beslut om anstaltsbespisning dra av kostförmånens penningvärde från lägerdagtraktamentet (4,28 € per måltid 1.1.2010–30.6.2010 och 3,96 € per måltid 1.7.2010–31.12.2010). Per lägerdygn görs avdrag för högst två måltider. Antalet måltider för vilka avdrag görs är inte beroende av antalet lägerdygn som berättigar till lägerdagtraktamente. I specialfall kan för måltider som församlingen bekostar under ett läger eller en utfärd också per måltid uppbäras ett lägre belopp, dvs. 3,42 euro (år 2010) som kostförmånens penningvärde, om den tjänsteinnehavare/arbetstagare som utsetts till övervakare förutsätts vara närvarande under hela måltiden för att övervaka lägerdeltagarna. En förutsättning för att det lägre beloppet skall uppbäras är att församlingsmyndigheten eller förmannen på förhand för varje måltid har beslutat vem eller vilka som skall fungera som övervakare och efter lägret för löneräkningen upprättar skriftlig rapport varav det framgår att den på förhand uppgjorda planen faktiskt har följts. § 126 Nattresepenning Mom. 1 Nattresepenning betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn varav över 12 timmar har använts för en tjänsteresa, förutsatt att minst fyra timmar har infallit klockan 21.00 – 7.00 och att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skulle ha haft rätt till logi på församlingens bekostnad men inte utnyttjat denna möjlighet. Tillämpningsdirektiv: Nattresepenning betalas t.ex. då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren övernattar hos släktingar. Mom. 2 I nattresepenning betalas det belopp som anges i bilaga 9. Mom. 3 Nattresepenning betalas inte om till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas logiersättning eller särskild ersättning för sovplats på tåg eller hyttplats på båt och inte heller då tjänsteinnehavaren till följd av att församlingen ordnat gratis logi slipper betala övernattningskostnader. § 127 Logiersättning Mom. 1 Logiersättning betalas för en tjänsteresa under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utanför sin hemort har varit på resa klockan 21.00 – 7.00 i minst fyra timmar och har varit tvungen att övernatta. Mom. 2 I logiersättning betalas högst det belopp som anges i bilaga 9. Av särskild orsak kan logikostnader ersättas enligt en inkvarteringsrörelses verifikat, trots att de överstiger det i bilagan fastställda maximibeloppet. Tillämpningsdirektiv: Logiersättning betalas utöver dagtraktamentet mot ett till reseräkningen bifogat, av en inkvarteringsrörelse utfärdat eller något annat tillförlitligt verifikat. Ersättning betalas endast för rumspriset. Måltider ersätts inte. Om inkvarteringsrörelsen har debiterat också för tjänsteinnehavarens/arbetstagarens måltider, skall dessas andel framgå av räkningen. Om församlingen ordnar logi som uppfyller skäliga krav, skall detta utnyttjas. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte utnyttjar ordnat logi, skall i ersättning betalas endast det belopp som församlingen skulle ha betalt för logi på det ifrågavarande stället. En särskild orsak till överskridning av logiersättningens maximibelopp kan t.ex. vara att det på orten finns endast logi som överskrider kostnadsgränsen eller att arbetsgivaren har beställt inkvarteringen på förhand. § 128 Särskilda ersättningar för utrikesresor I samband med utrikes tjänsteresor ersätts utöver nämnda kostnader dessutom enligt verifikat följande kostnader: 1) flygfältsskatt, 2) pass- och visumavgifter samt nödvändiga läkemedels- och vaccinationsavgifter, 3) premier för resgodsförsäkring upp till ett högsta försäkringsbelopp om 984,12 euro från 1.4.2010 och 989,04 euro från 1.10.2010 samt för engångsresenärförsäkring som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tecknar för en högst 31 dagars tjänsteresa och som berättigar till kostnadsersättning för under resan inträffat sjukdomsfall, olycksfall eller annullerad eller avbruten resa, eller en högst 59,05 euros premie från 1.4.2010 och en högst 59,35 euros premie från 1.10.2010 för resenärförsäkring som tjänsteinnehavaren tecknar för ett helt år, 4) hyra för förvaringsfack i samband med hotellinkvartering, samt 5) övriga jämförbara, obligatoriska avgifter. § 129 Reseförskott En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till reseförskott för en tjänsteresa. § 130 Reseräkning Mom. 1 En räkning över resekostnaderna skall inlämnas till församlingen inom två månader efter resans slut, vid äventyr att rätten till ersättningar enligt detta avtal förfaller. Av särskild orsak kan det bestämmas att räkningen skall företes inom en kortare tid. Vederbörande församlingsmyndighet kan på ansökan ge tillstånd till betalning av ersättningar enligt detta avtal, även om räkning inte har företetts inom utsatt tid. Mom. 2 Mom. 3 Till reseräkningen skall bifogas verifikat över uppkomna resekostnader, då verifikat har kunnat fås. Tillämpningsdirektiv: Efter den för inlämnande av räkning utsatta tiden förlorar tjänsteinnehavaren/arbetstagaren sin rätt till ersättningar enligt detta kapitel. Rätten till ersättning för faktiska, skäliga kostnader i samband med tjänsteutövning preskriberas emellertid enligt tjänstestadgans bestämmelser om preskription av förmåner (modelltjänstestadgan § 44). För arbetstagare preskriberas rätten till ersättning för kostnader som baserar sig på arbetsförhållandet enligt de allmänna bestämmelserna om fordringars preskription (10 år/preskriptionsförordningen 1 §). § 131 Tjänsteinnehavares rätt till ersättning för flyttningskostnader Mom. 1 Då en tjänsteinnehavare är skyldig att om förhållandena det kräver på församlingens bekostnad flytta till en annan tjänstebostad eller bostad, anses de verkliga och skäliga kostnaderna för flyttning av bohag som sådana flyttningskostnader vilka berättigar tjänsteinnehavaren till ersättning från församlingen. Mom. 2 Med avvikelse från mom. 1 har en församlingspastor, som utan egen ansökan enligt domkapitlets förordnande flyttar till en annan församling, rätt att av den mottagande församlingen få ersättning för de verkliga och skäliga kostnaderna för flyttning av personer och bohag. § 132 Av arbetsgivaren ordnad transport till och från arbetsplatsen När övertidsarbete börjar eller slutar vid en sådan tidpunkt att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har möjlighet att använda allmänna fortskaffningsmedel, skall församlingen ordna transport mellan arbetsplatsen och hemmet eller ersätta de faktiska resekostnaderna, om detta kan anses vara skäligt med beaktande av arbetsresans längd. DEL VI BESTÄMMELSER OM ARBETSTID OCH LEDIGHET KAP. 6.1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER § 140 Tillämpningsområde Mom. 1 I fråga om församlingens tjänsteinnehavares och arbetstagares arbetstid och ledighet gäller vad som föreskrivs i denna del (del VI). Tillämpningsdirektiv: Olika grupper av anställda I denna paragraf föreskrivs närmare om tillämpning av tjänste- och arbetskollektivavtalets bestämmelser om arbetstid och ledighet på olika grupper av anställda i församlingen. Församlingens anställda kan enligt arten av deras anställningsförhållanden grovindelas i tre grupper, dvs. tjänsteinnehavare som utför andligt arbete, arbetstagare som utför andligt arbete samt andra tjänsteinnehavare och arbetstagare än sådana som utför andligt arbete. Med arbetstidsbestämmelserna som utgångspunkt kan de anställda dessutom indelas i två grupper, dvs. anställda som arbetstidslagen tillämpas på och anställda som arbetstidslagen inte tillämpas på. Dessa två indelningar är delvis motstridiga. Med tjänsteinnehavare i andligt arbete avses tjänsteinnehavare som tjänstgör vid religiösa förrättningar (arbetstidslagen 2 § 1 mom. 2 punkten) samt tjänsteinnehavare som direkt utför förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete (kyrkans arbetstidsförordning 23.1.1998/33). Med arbetstagare i andligt arbete avses arbetstagare som i undantagsfall har anställts för andliga arbetsuppgifter i arbetsavtalsförhållande i stället för tjänsteförhållande. Huvudregeln är den att personer som skall utföra andligt arbete anställs i tjänsteförhållande. Undantag utgör i detta avseende sommararbetstagare och praktikanter som det ofta kan vara ändamålsenligt att anställa för andliga arbetsuppgifter i arbetsavtalsförhållande. Barnledare skall inte anställas i tjänsteförhållande. I det följande granskas först paragrafens momentindelning och därefter momentvis vilka grupper de enskilda bestämmelserna gäller. Paragrafens uppbyggnad Mom. 2 och 3 i denna paragraf gäller andra tjänsteinnehavare och arbetstagare än sådana som utför andligt arbete, medan mom. 4 och 5 gäller tjänsteinnehavare i andligt arbete och mom. 6 arbetstagare i andligt arbete. Mom. 2 i denna paragraf gäller tjänsteinnehavare och arbetstagare som utför annat än andligt arbete och lyder under arbetstidslagen, medan mom. 3 gäller tjänsteinnehavare som inte lyder under arbetstidslagen. Mom. 4 gäller tjänsteinnehavare i andligt arbete. På dem tillämpas inte arbetstidslagen. Mom. 6 gäller arbetstagare i andligt arbete. På dem tillämpas arbetstidslagen. Mom. 5 kompletterar mom. 4 med en bestämmelse om församlingspräster. Momentens innehåll Bestämmelserna i denna del (del VI), utom § 173, 181 och 182, tillämpas på merparten av församlingens tjänsteinnehavare/arbetstagare (mom. 2). På tjänsteinnehavare som avses i paragrafens mom. 3 och inte lyder under arbetstidslagen (t.ex. tjänsteinnehavare som hör till den högsta ledningen eller arbetar i sitt hem eller liknande) skall inte tillämpas bestämmelserna i denna del (del VI). På sådana tjänsteinnehavare i andligt arbete som avses i mom. 4-5 och som inte lyder under arbetstidslagen (i tjänsteförhållande anställda kantorer och tjänsteinnehavare som direkt utför förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete) skall bestämmelserna i denna del (del VI) tillämpas endast till den del så föreskrivs närmare i mom. 4-5. På samtliga arbetstagare i andligt arbete, också på barnledare, skall tilllämpas bestämmelserna i denna del (VI) likväl med vissa begränsningar som anges i mom. 6. På sådana under arbetstidslagen lydande, självständigt arbetande tjänsteinnehavare/arbetstagare (andra självständiga tjänsteinnehavare/arbetstagare än personer som hör till den högsta ledningen eller arbetar i sitt hem eller liknande) skall tillämpas samtliga bestämmelser i denna del (del VI), i fråga om arbetstidsersättningar likväl med de begränsningar som avses i § 202, i fråga om arbetstagare i andligt arbete även med de ovan nämnda begränsningar som avses i mom. 6. Mom. 2 På församlingens tjänsteinnehavare/arbetstagare skall tillämpas bestämmelserna i denna del (del VI), med undantag av § 173 (ledigheter för tjänsteinnehavare i andligt arbete), § 181 (lägerarbete för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete) och § 182 (kompensation för lägerarbetstid), om inte annat följer av mom. 3-6. Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas på de flesta av församlingarnas tjänsteinnehavare och arbetstagare. De lyder under de normala arbetstidsbestämmelserna. Till denna kategori av tjänsteinnehavare/arbetstagare hör t.ex. de som utför kansliarbete och kyrkobetjäningsarbete, fastighets- och begravningsplatsarbete samt barnledarna med undantag för lägerarbete (se mom. 6). Mom. 3 På sådana tjänsteinnehavare i annat än andligt arbete som avses i 2 § 1 mom. 1 och 3 punkten arbetstidslagen (605/1996) och på vilka arbetstidslagen enligt de nämnda lagrummen inte skall tillämpas, skall inte heller tillämpas bestämmelserna i denna del (del VI). Tillämpningsdirektiv: Enligt 2 § 1 mom. 1 punkten arbetstidslagen skall arbetstidslagen inte tilllämpas på arbete som till följd av de uppgifter som hör till arbetet och arbetstagarens ställning i övrigt skall anses innebära att arbetstagaren leder en sammanslutning (gäller även offentliga samfund och inkluderar därmed kyrkan och församlingarna) eller en självständig del därav eller sköter en självständig uppgift som direkt kan jämställas med sådant ledande. Utgångspunkten är den att lagrummet gäller såväl tjänsteinnehavare som arbetstagare. Det moment som det här är fråga om gäller emellertid endast tjänsteinnehavare, eftersom det inom den kyrkliga sektorn inte finns ar- betstagare i sådana positioner som avses i lagen. Jfr mom. 6. Enligt lagens motivering skall gränsdragningen, när det gäller att avgöra vem lagen skall tillämpas på, göras närmast utgående från följande kriterier: tjänsteinnehavarens/arbetstagarens faktiska uppgifter och dessas karaktär, tjänsteinnehavarens/arbetstagarens fullmakter och faktiska ställning inom organisationen, anställningsvillkor i förhållande till de underlydandes, särskilda sakkunskap och med arbetsledningsbefogenheter jämförbara självständiga beslutanderätt samt organisationens storlek. I fråga om anställningsvillkoren, i synnerhet lönen, är det skäl att observera att dessa för att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall kunna anses höra till den kategori som arbetstidslagen inte tillämpas på skall vara klart bättre än de underlydandes anställningsvillkor och motsvara de anställningsvillkor som gäller för personer i ledande ställning. Gränsdragningen skall i sista hand baseras på en helhetsbedömning. Det bör observeras att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens benämning inte har någon avgörande betydelse för gränsdragningen. Inom den kyrkliga sektorn hör endast större kyrkliga samfälligheters ledande tjänsteinnehavare och den högsta ledningen i större församlingar till den kategori som lagen inte skall tillämpas på. I fråga om ekonomiförvaltningen är det skäl att observera att endast större församlingars ekonomidirektörer och ekonomichefer torde kunna undantas från lagens tilllämpningsområde. Lagen skall däremot tillämpas på medelstora och mindre församlingars ekonomichefer. Det bör observeras att den s.k. mellanledningen i samtliga fall hör till lagens tillämpningsområde. Enligt 2 § 1 mom. 3 punkten arbetstidslagen skall lagen inte heller tillämpas på arbete som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren utför i sitt hem eller annars under sådana förhållanden att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att övervaka hur den tid som används till arbetet disponeras. Denna bestämmelse om hemarbete är sällan tillämplig i församlingarna. Arbetstidslagen är däremot tillämplig i sådana fall då arbetsgivaren är skyldig att på förhand fastställa tidpunkterna för tjänsteinnehavarens/arbetstagarens dagliga arbete, samt i sådana fall då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att meddela när han eller hon inleder och avslutar sitt dagliga arbete och arbetsgivaren har en faktisk möjlighet att övervaka hur den dagliga arbetstiden disponeras. Mom. 4 På sådana tjänsteinnehavare i andligt arbete som arbetstidslagen inte tillämpas på och som inte avses i mom. 5 skall av bestämmelserna i denna del (del VI) tillämpas endast § 173 (ledigheter för tjänsteinnehavare i andligt arbete), § 181 (lägerarbete för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete) och § 182 (kompensation för lägerarbetstid). Tillämpningsdirektiv: Tjänsteinnehavare som avses i detta moment är kantorer i tjänsteförhållande och tjänsteinnehavare som avses i 1 § kyrkans arbetstidsförordning (tjänsteinnehavare som direkt utför förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete). Arbetstagare som utför andligt arbete omfattas alltid av arbetstidsbestämmelserna (se mom. 6). Mom. 5 I fråga om församlingsprästers tjänstefria tid gäller vad som bestäms särskilt. Tillämpningsdirektiv: Med församlingspräst avses en präst som i en församling innehar en prästtjänst som är inrättad för alla de former av församlingsarbete som nämns i kyrkoordningens II avdelning. I fråga om församlingspräster gäller tjänstekollektivavtalet om tjänstefri tid för församlingspräster 2003 (bilaga 13). Av detta avtals arbetstidsbestämmelser tillämpas endast § 181 och 182 på församlingspräster. Mom. 6 På arbetstagare i andligt arbete tillämpas bestämmelserna i denna del (VI) som följer: 1) i fråga om lägerarbete tillämpas i stället för § 195-201 (arbetstidsersättningar) § 181 (lägerarbete som utförs av tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete), 2) i fråga om annat arbete än lägerarbete skall på dem tillämpas a. alla arbetstidsersättningar som nämns i § 195-201, om uppgiftens svårighetsgrad understiger kravgrupp 601 b. arbetstidsersättning enligt § 194 och 202, om uppgiftens svårighetsgrad motsvarar kravgrupp 601 eller högre. Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas på arbetstagare i andligt arbete, inte på tjänsteinnehavare. Arbetstagare som avses i detta moment utför innehållsmässigt direkt sådant förkunnelse-, fostrings-, undervisnings-, missions- och diakoniarbete som avses i arbetstidsförordningen för kyrkan (33/1998). Till åtskillnad från tjänsteinnehavare som utför denna typ av arbete (se mom. 4-5) skall på arbetstagare enligt arbetstidslagen tillämpas arbetstidsbestämmelserna. Till denna kategori hör närmast barnledare, missions- och söndagsskolsekreteare, sommarteologer och sommarkantorer samt teologi-, ungdomsarbetsledar- och diakonipraktikanter som antällts i arbetsavtalsförhållande. Mom. 7 På tjänsteinnehavare/arbetstagare som lyder under arbetstidslagen skall utöver denna bilaga tillämpas följande av arbetstidslagens bestämmelser, om de ärenden som dessa gäller inte är reglerade genom något annat tjänste- eller arbetskollektivavtal: 7 § (periodarbete, arbetstagare i arbetsavtalsförhållande), 9 § 2 mom. (på kollektivavtal baserad ordinarie arbetstid), 14 § 1 och 3 mom. (exceptionell ordinarie arbetstid), 15 § (förkortad arbetstid), 18 § (arbetstagarens samtycke och tjänsteinnehavarens skyldighet att utföra mertids- och övertidsarbete), 19 § (maximiantalet övertidstimmar), 20 § (inledande och avslutande arbete), 21 § (nödarbete), 26 § (nattarbete), 27 § (skiftarbete och nattskift i periodarbete), 29 § (dygnsvila), 33 § 1 mom. (söndagsarbete), 36 § (dispens), 37 § (arbetstidsbokföring) samt de särskilda stadgandena i 8 kap. (tid för väckande av talan, stadgandenas tvingande natur, straffstadganden mm.). Mom. 8 Bestämmelsen i mom. 7 innebär inte att arbetstidslagens bestämmelser har tagits in i detta avtal. Obs. På arbetstagare som inte har fyllt 18 år skall dessutom tillämpas lagen om unga arbetstagare (998/1993). § 141 Principen om effektivt utnyttjande av arbetstiden En tjänsteinnehavares/arbetstagares arbetstid bestäms enligt arbetsuppgifternas art och mängd samt med beaktande av arbetstidens effektiva utnyttjande och vad som förutsatts vid fastställandet av avlöningen. KAP. 6.2. TID SOM INRÄKNAS I ARBETSTIDEN § 150 Arbetstiden Mom. 1 I arbetstiden inräknas den tid som används för arbete samt den tid under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Tillämpningsdirektiv: I arbetstiden räknas in också arbete som utförs annanstans än på tjänstestället/arbetsplatsen för arbetsgivarens räkning och enligt dennes uppdrag. Mom. 2 I följande specialsituationer iakttas vad som bestäms i punkterna 1-4. 1) Vilotider: I arbetstiden räknas inte in dagliga vilotider, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under dem obehindrat får avlägsna sig från arbetsplatsen. 2) Restid: I arbetstiden räknas inte in tid som har använts för resa, om inte resan samtidigt skall betraktas som en egentlig arbetsprestation. Tillämpningsdirektiv: I arbetstiden räknas inte in arbetsresor mellan bostaden och arbetsplatsen. Under arbetsdagen gjorda resor mellan olika arbetsställen räknas in i arbetstiden. Av den tid som har använts för en tjänsteresa inräknas i arbetstiden endast den tid som har använts för utförande av tjänste-/arbetsuppgifter. Den restid som ingår i en tjänsteresa räknas som arbetstid endast om den kan anses som en arbetsprestation. För att restiden skall kunna räknas som arbetstid måste prestationen vara väsentlig och åtminstone i regel fortgå under hela resan. T.ex. transport av en mindre mängd varor med personbil gör inte restiden till arbetstid. Det gör inte heller under resan gjord läsning eller förberedelse av skriftligt material som behövs på destinationsorten. Om den tid som under en tjänsteresa används för tjänste-/arbetsuppgifter understiger den fastställda dagliga arbetstiden, anses den ordinarie fastställda arbetstiden ha blivit fullgjord om den för arbetet och resan använda sammanlagda tiden är minst lika lång som den arbetstid som fastställts för den ifrågavarande dagen. Som arbetstid räknas inte sådan tid utöver den ordinarie arbetstiden som har använts för resor som berättigar till resekostnadsersättning. 3) 4) Sammanträden o.dyl.: I arbetstiden räknas inte in deltagande i sammanträden, förrättningar eller evenemang för vilka betalas sammanträdesarvode eller något annat särskilt arvode. Utbildning och seminarier: I arbetstiden räknas in tid som har använts för utbildning, när det är fråga om inskolning som är nödvändig för att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren skall kunna sköta sina arbetsuppgifter och förutsatt att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att delta i utbildningen. Nödvändig fortbildning berättigar inte till arbetstidsersättningar. I fråga om nödvändig fortbildning skall i den dagliga arbetstiden räknas in den faktiska tid som utbildningen har tagit i anspråk, inklusive restid, likväl högst 8 timmar om dagen ifall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iakttar i § 160 (allmän ordinarie arbetstid) eller § 162 (periodarbete) angiven arbetstid och högst 7 timmar 15 minuter ifall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren iakttar i § 161 (ämbetsverksarbete) angiven arbetstid. Tillämpningsdirektiv: Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren deltar i utbildning och därvid dels sköter undervisnings- eller andra arbetsuppgifter, dels åtnjuter undervisning, skall i arbetstiden räknas in endast den för undervisnings- eller andra arbetsuppgifter använda tiden. I fråga om de ersättningar som betalas för deltagande i utbildning, gäller vad som bestäms i kyrkans personalutbildningsavtal. I avtalet definieras också innebörden av begreppen inskolning och nödvändig fortbildning. I regel berättigar nödvändig fortbildning inte till arbetstidsersättningar. I det fall att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren arbetar full veckoarbetstid och därefter på sin lediga dag deltar i nödvändig fortbildning, skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren betalas oförhöjd timlön för utbildningstiden, likväl högst för högst en ordinarie arbetsdag per ledig dag som använts för utbildning (8 timmar om allmän ordinarie arbetstid iakttas och 7 timmar 15 minuter om ämbetsverksarbetstid iakttas). En förutsättning för att deltagande i utbildning skall räknas som arbetstid är alltid att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är skyldig att delta i utbildningen. Deltagande i olika sociala evenemang räknas i allmänhet inte in i arbetstiden, oberoende av om evenemangen har samband med utbildning eller inte. Undantag görs i det fall att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren på uppdrag av arbetsgivaren utför arbetsuppgifter i samband med evenemanget eller tillställningen. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har ålagts att som arbetsgivarens representant vara närvarande vid ett seminarium, t.ex. delta i en panel eller i andra jämförbara uppgifter, räknas den sålunda använda tiden som arbetstid. I andra fall kan deltagande i ett seminarium jämställas med utbildning som i regel inte räknas som arbetstid. Endast tid som används för uttryckliga arbetsuppgifter vid ett seminarium räknas som arbetstid. Också i vissa andra punkter av detta avtal finns bestämmelser om tid som skall räknas som arbetstid. Enligt dessa bestämmelser jämställs med arbetstid 1) av arbetsgivaren föreskrivna, i lag eller bestämmelser på lägre nivå stadgade hälsoundersökningar under arbetstid (§ 91 mom. 2), 2) under arbetstid gjorda medicinska undersökningar i samband med havandeskap (§ 91 mom. 1). Med arbetstid jämställs också 1) den återstående delen av en arbetsdag då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren plötsligt har insjuknat och gått hem (dagen före sjukledighet). En sådan avbruten dag minskar inte det antal avlönade sjukledighetsdagar som avses i § 71-74, 2) på motsvarande sätt, då orsaken till frånvaron är att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens barn under 10 år plötsligt insjuknat (dagen före en två arbetsdagars tillfällig vårdledighet, se § 81 mom. 5). Obs. Se även § 151 mom. 2 (beredskap), § 170 mom. 1 (dagliga vilotider) och § 171 mom. 1 (kaffepaus). § 151 Beredskap Mom. 1 Arbetsgivaren kan med en tjänsteinnehavare/arbetstagare komma överens om att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren vid behov ska vara anträffbar i sin bostad eller någon annanstans, för att kunna inkallas i arbete. En tjänsteinnehavare får inte vägra hålla sig i beredskap då denna är nödvändig med hänsyn till arbetets art och av tvingande skäl. Mom. 2 Beredskap räknas inte in i arbetstiden. Beredskapens längd och inplaceringen av beredskapstider får inte oskäligt försämra tjänsteinnehavarens/arbetstagarens möjlighet att disponera sin lediga tid. Tillämpningsdirektiv I beredskap ingår inte arbete. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare som är i beredskap blir inkallad ska den tid som används för arbete räknas in i arbetstiden. För denna tid betalas inte beredskapsersättning. I arbetstiden räknas inte in den tid som tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har använt för att resa till och från arbetsplatsen. Restiden räknas emellertid in i beredskapstiden. Mom. 3 Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som under en bestämd tid ska hålla sig i beredskap i sin bostad (bostadsberedskap) ska för varje sådan beredskapstimme ges en halv timme ledighet under ordinarie arbetstid. Om detta inte låter sig göras ska ersättningen i stället betalas som en halv timmes oförhöjd lön för varje beredskapstimme. Mom. 4 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare ska hålla sig i beredskap för att vid behov kunna inkallas i arbete (fri beredskap) ska denna beredskap, beroende på dess art och hur bindande den är, enligt prövning ersättas med ledighet motsvarande en sjättedel, en fjärdedel eller en tredjedel av den för beredskap använda tiden. Ledigheten ska ges under ordinarie arbetstid. Om detta inte låter sig göras ska till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i stället, enligt en ersättningsgrund som bestämts så som nämns ovan, betalas en på den oförhöjda timlönen uträknad penningersättning för varje beredskapstimme. Ersättningens storlek bestäms på förhand med beaktande av de begränsningar som beredskapen innebär för tjänsteinnehavaren/arbetstagaren, till exempel områdets storlek och den maximitid som den anställda behöver för att ta sig till arbetsplatsen. Tillämpningsdirektiv mom. 4: Fri beredskap innebär att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska kunna inkallas i arbete antingen per telefon eller på något annat snabbt sätt. Tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ska vara anträffbar på ett ställe som ligger ungefär lika långt från arbetsstället som den egna bostaden, eller från vilket arbetstagaren kan ta sig till arbetsstället ungefär lika snabbt som från bostaden. Tillämpningsdirektiv mom. 3 och 4: Beredskapsersättningen ska betalas i pengar t.ex. i det fall att ersättning i form av ledighet skulle innebära att de övriga arbetstagarnas arbetsbörda ökar oskäligt mycket samt förutsätta mertids- eller övertidsarbete. Mom. 5 Beredskapen ska meddelas tjänsteinnehavaren/arbetstagaren minst tre dygn i förväg, förutom i oförutsedda brådskande fall. KAP. 6.3. ORDINARIE ARBETSTID § 160 Allmän ordinarie arbetstid Mom. 1 En tjänsteinnehavares/arbetstagares allmänna ordinarie arbetstid är 38 timmar 15 minuter i veckan och 6-8 timmar i dygnet, om inte arbetstiden har ordnats i enlighet med § 161 (ämbetsverksarbetstid) eller § 162 (periodarbete). När sådan arbetstid iakttas som avses i detta moment är övertidströskeln per dygn den för en arbetsdag fastställda ordinarie dygnsarbetstiden, lik- väl högst 8 timmar, och övertidströskeln per vecka 38 timmar 15 minuter. Obs. De dygnsvisa och veckovisa övertidströsklarna, se § 192. Mom. 2 Den allmänna ordinarie dygnsarbetstiden kan, om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren underrättas på förhand, tillfälligt förlängas till 9 timmar. En permanent förlängning förutsätter en överenskommelse om saken med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren. Veckoarbetstiden skall i så fall utjämnas till i medeltal 38 timmar 15 minuter under en åtta veckors period. När sådan arbetstid iakttas som avses i detta moment är övertidströskeln per dygn den för en arbetsdag fastställda ordinarie dygnsarbetstiden, likväl högst 9 timmar, och övertidströskeln per vecka är 38 timmar 15 minuter eller en eventuell annan fastställd ordinarie veckoarbetstid som överstiger 38 timmar 15 minuter. Mom. 3 Den allmänna ordinarie dygnsarbetstiden fastställs på förhand enligt ett arbetstidsschema som uppgörs för minst en vecka, eller ifall den utjämningsperiod som avses i mom. 1 eller 2 täcker en längre tid än en vecka, för en minst lika lång tid i sänder. Obs. När allmän ordinarie arbetstid iakttas skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst elva timmars oavbruten dygnsvila, enligt vad som bestäms i 29 § arbetstidslagen. Tillämpningsdirektiv: För varje tjänsteinnehavare som lyder under arbetstidslagen skall bestämmas (se § 23 och 24 i modelltjänstestadgan) och för varje arbetstagare skall avtalas om ett tillämpligt arbetstidssystem samt på förhand fastställas en arbetstid inom arbetstidsschemat. § 161 Ämbetsverksarbetstid Mom. 1 För en tjänsteinnehavare/arbetstagare som huvudsakligen utför ämbetsverks- eller annat kansliarbete är den ordinarie veckoarbetstiden 36 timmar 15 minuter och dygnsarbetstiden 7 timmar 15 minuter. Den ordinarie veckoarbetstiden kan också ordnas så att den blir i medeltal 36 timmar 15 minuter under en tid av högst 52 veckor, likväl så att den är minst 32 timmar 30 minuter och högst 38 timmar 15 minuter i veckan. Obs. De dygnsvisa och veckovisa övertidströsklarna, se § 192. Tillämpningsdirektiv: Sådana arrangemang som avses i momentets andra mening kan tillämpas t.ex. för utjämning av säsongvariationer i arbetsmängden eller för förkortning av sommararbetstiden. Införandet av systemet påverkar inte de dygnsvisa eller veckovisa övertidströsklarna. Vid prövningen av huruvida bestämmelserna om ämbetsverksarbetstid skall tillämpas på en tjänsteinnehavare/arbetstagare måste arten och karaktären av tjänsteinnehavarens/arbetstagarens arbete tillmätas betydelse snarare än hur stor andel av arbetet som utförs under kansliförhållanden. Mom. 2 Om det förutsätts för att service skall kunna erbjudas eller för att den övriga verksamheten skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt och om arrangemangen inte kan genomföras genom gradering av arbetstiderna, kan dygnsarbetstiden för en tjänsteinnehavare/arbetstagare i ämbetsverks- eller annat kansliarbete, med avvikelse från vad som bestäms i mom. 1, en eller två dagar i veckan förlängas till högst 9 timmar, utan att den i 1 mom. angivna veckoarbetstiden därvid överskrids. Dygnsarbetstiden under kalenderveckans övriga arbetsdagar blir i motsvarande mån kortare, dock minst 5 timmar. När arbetstid som avses i detta moment iakttas är övertidströskeln per dygn 8 timmar eller någon annan fastställd ordinarie arbetstid per dygn. Mom. 3 Den ordinarie dygnsarbetstiden fastställs på förhand i ett arbetstidsschema som uppgörs för minst en vecka, eller ifall den utjämningsperiod som avses i mom. 1 eller 2 täcker en längre tid än en vecka, för en minst lika lång tid i sänder. Obs. När ämbetsverksarbetstid iakttas skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst elva timmars oavbruten dygnsvila, enligt vad som bestäms i 29 § arbetstidslagen. § 162 Periodarbetstid Mom. 1 En tjänsteinnehavares arbetstid kan med avvikelse från § 160 ordnas så att den under en tvåveckors period är 76 timmar 30 minuter eller under en treveckors period 114 timmar 45 minuter. Med tjänsteinnehavaren kan avtalas att den i detta moment avsedda perioden är fyra veckor. I så fall uppgår den ordinarie arbetstiden till 153 timmar. Tillämpningsdirektiv: Arbetstiden per dag och vecka kan bestämmas på ett för skötseln av uppgifterna inom periodarbetstiden ändamålsenligt sätt. Härvid skall emellertid beaktas vad som nedan föreskrivs om vilotiderna per dag och vecka. Se § 170-172. Mom. 2 Vad som föreskrivs i mom. 1 gäller också arbetstagare, till den del som det är fråga om arbete av det slag som avses i 7 § arbetstidslagen. Tillämpningsdirektiv: I 7 § arbetstidslagen avses arbete vid församlingarnas lägercentra som håller öppet dygnet runt samt arbete på vårdanstalter och andra motsvarande anstalter. Mom. 3 Den ordinarie dygnsarbetstiden fastställs på förhand i ett arbetstidsschema som uppgörs för minst en i mom. 1 angiven utjämningsperiod i sänder. Obs. I periodarbete skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst nio timmars oavbruten dygnsvila, enligt vad som bestäms i 29 § arbetstidslagen. Tillämpningsdirektiv: Arbetstidsschemat skall så långt som möjligt uppgöras på förhand. Om detta emellertid är svårt på grund av att församlingsverksamheten är oregelbunden, kan arbetstidsschemat kompletteras senare, likväl så snart som möjligt. § 163 Deltidsarbete Den ordinarie arbetstiden för en deltidsanställd tjänsteinnehavare/arbetstagare bestäms eller avtalas på grundval av arbetsuppgifternas mängd. Deltidsarbete kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt inom ramen för de i § 160-162 angivna timantalen per dag, vecka eller period, så att arbetstiden förläggs antingen till alternerande dagar eller endast till vissa dagar. Tillämpningsdirektiv: Denna paragraf tillämpas då en tjänst/uppgift sköts på deltid. Arrangemanget kan baseras på uppgiftsmängden eller t.ex. på deltidstillägg eller på deltidspension. Det kan också baseras på att en tjänst eller ett arbetsförhållande av någon annan orsak ombildas till en deltidsanställning. Arbetstiden kan inom ramen för arbetsskyldigheten ordnas på något ändamålsenligt sätt, t.ex. så att den ordinarie arbetstiden per arbetsdag utgör en viss andel av motsvarande ordinarie heltidsarbete eller så att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren gör fulla arbetsdagar varannan vecka och är ledig varannan vecka (om arbetsskyldigheten utgör 50 % av motsvarande heltidsarbete). Deltidsarbete utförs i regel inom ramen för arbetstidsperioder på en vecka. Om längre arbetstidsperioder tillämpas (närmast i periodarbete) bör perioderna emellertid inte vara längre än fyra veckor, trots att längre perioder tillämpas i motsvarande heltidsarbete. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren är deltidspensionerad kan sexveckors perioder tillämpas. § 164 Arbetstiden under avbrutna arbetstidsperioder Om arbetstiden för en tjänsteinnehavare eller en arbetstagare som avses i § 162 har fastställts endast för en del av en sådan två-, tre- eller fyraveckors period som avses i § 162, skall arbetstiden för den avbrutna arbetstidsperioden, om annat inte följer av § 196 punkt 1 eller § 198 mom. 1 punkt 1, bestämmas genom att 38 timmar 15 minuter för varje full kalendervecka utanför avbrottet adderas till något av de nedan nämnda timantalen för varje ofullständig kalendervecka av en avbruten arbetstidsperiod: Antal avbrottsdagar i veckan Veckans arbetstid i timmar 1 31 2 28 3 24 4 16 5 16 6 8 Exempel: För en arbetstagare fastställs en 3 kalenderdagars period semester under en vecka av en tre veckors arbetstidsperiod. Enligt bestämmelsen om semester i periodarbete (§ 105 mom. 3) förbrukas 2 semesterdagar. För veckan med 3 avbrottsdagar antecknas 24 timmar arbetstid. För de två andra veckorna blir arbetstiden 2 x 38,25h = 76,5h. Arbetstiden för hela arbetstidsperioden blir sålunda 76,5h + 24 h = 100,5 h, som samtidigt anger periodens övertidsgräns. § 165 Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor Mom. 1 Söckenhelger inverkar inte förkortande på veckans eller arbetsperiodens arbetstid, om inte annat bestäms nedan. Mom. 2 Sådana veckor eller arbetsperioder under vilka infaller långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag eller midsommaraftonen, eller nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen eller annandag jul när dessa inte är en lördag eller söndag, skall den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod bestämmas så som framgår nedan i denna paragraf. Mom. 3 När allmän ordinarie arbetstid iakttas är den ordinarie arbetstiden per vecka den veckoarbetstid som anges i § 160, minskad med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelg. Mom. 4 När ämbetsverksarbetstid iakttas skall från veckans ordinarie arbetstid för varje söckenhelg som avses i mom. 2 dras av en tid som motsvarar den för den ifrågavarande veckodagen fastställda arbetstiden. Mom. 5 När periodarbetstid som avses i § 162 iakttas är den ordinarie arbetstiden under perioder som innehåller någon av de i mom. 2 nämnda söckenhelgerna 7 timmar 39 minuter kortare än den annars vore. Om söckenhelgerna är flera skall den ordinarie arbetstiden minskas med 7 timmar 39 minuter för varje söckenhelg. Mom. 6 När delarbetstid iakttas skall veckans eller någon annan arbetsperiods ordinarie arbetstid för varje arbetstidsförkortande söckenhelg minskas med motsvarande andel av 7 timmar 39 minuter som tjänsteinnehavarens/arbetstagarens deltidsarbete utgör av den fulla arbetstiden. Om emellertid de dagliga arbetstiderna är permanent fastställda för vissa veckodagar, skall det timantal dras av som skulle ha fastställts för en söckenhelgdag ifall en sådan infallit under veckan. § 166 Arbetsdagens kontinuitet Arbetsdagen skall om möjligt, med de undantag som nämns i § 170, ordnas så att den består av högst två perioder. Undantag kan göras från denna regel om det är nödvändigt för att församlingens verksamhet skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt eller av någon annan särskild orsak. Tillämpningsdirektiv: De vilotider som avses i § 170 innebär inte att arbetsdagen så som avses i denna paragraf delas i två perioder. Vilotid som avses i § 170 (matrast) anses inte på det sätt som avses i § 166 dela arbetsdagen i två perioder. Arbetsskift som är kortare än 4 timmar skall inte användas på arbetsplatsen om inte tjänsteinnehavarens/arbetstagarens behov, en ändamålsenligt organisering av församlingens verksamhet eller någon annan motiverad anledning förutsätter detta. KAP. 6.4. VILOTIDER § 170 Dagliga vilotider Mom. 1 En tjänsteinnehavare/arbetstagare vars dagliga arbetstid är längre än 7 timmar och vars närvaro på arbetsplatsen inte är nödvändig för att arbetet skall fortgå, skall under arbetsdagen ges en halvtimmes rast under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen. Rasten räknas inte in i arbetstiden. Mom. 2 Om så avtalas med tjänsteinnehavaren/arbetstagaren kan den dagliga rasten utsträckas till en timme. Tillämpningsdirektiv: Enligt arbetstidslagen får den dagliga rasten inte placeras omedelbart i början eller slutet av arbetsdagen (arbetstidslagen 28 §). Den dagliga rasten skall om möjligt placeras mitt under arbetsdagen, om inte annat föranleds av funktionella skäl. Mom. 3 Om arbetstiden i en följd fortgår längre än fyra men högst sju timmar, kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en halv timmes rast under vilken tjänsteinnehavaren/arbetstagaren får avlägsna sig från arbetsplatsen. Obs. När allmän ordinarie arbetstid (§ 160) iakttas samt i ämbetsverksarbete (§ 161) skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst elva timmars och i periodarbete (§ 162) en minst nio timmars oavbruten dygnsvila, så som bestäms i 29 § arbetstidslagen. § 171 Kaffepaus Mom. 1 Om den dagliga vilotiden har ordnats i enlighet med § 170 skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren under arbetsdagen ges en 15 minuters kaffepaus, om annat inte följer av mom. 2. Kaffepausen räknas in i arbetstiden. Under kaffepausen får tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte avlägsna sig från arbetsplatsen. Kaffepausen skall hållas så att arbetet inte störs. Mom. 2 En timavlönad arbetstagare som arbetar full ordinarie arbetstid, 6-8 timmar per dygn och 38 timmar 15 minuter i veckan, skall under såväl förmiddagen som eftermiddagen ges en 15 minuters kaffepaus. Dessa pauser skall vid behov ordnas i turer och även annars så att arbetet inte störs. § 172 Ledighet per vecka Mom. 1 Om annat inte följer av § 173 skall arbetstiden ordnas så att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren en gång i veckan får en minst 35 timmars oavbruten ledighet, som med beaktande av arbetets art i mån av möjlighet skall placeras i samband med söndagen. Mom. 2 Veckoledigheten kan ordnas så att den i genomsnitt uppgår till 35 timmar under en 14 dygns period. Ledigheten skall dock uppgå till minst 24 timmar. Obs. När allmän ordinarie arbetstid (§ 160) iakttas och i ämbetsverksarbete (§ 161) skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges en minst elva timmars och i periodarbete (§ 162) en minst nio timmars oavbruten dygnsvila, så som bestäms i 29 § arbetstidslagen. Tillämpningsdirektiv: Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren t.ex. till följd av semester, sjukledighet, tjänstledighet eller någon annan ledighet inte har varit i arbete en hel vecka och om frånvaron har fortgått minst 35 timmar i en följd, anses tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ha fått sin veckoledighet. Minimitiden 24 timmar som avses i mom. 2 gäller de båda veckorna inom 14-dagarsperioden var för sig, inte hela 14-dygnsperioden. Under vardera veckan inom 14-dygnsperioden skall veckoledigheten uppgå till minst 24 timmar och under hela perioden till sammanlagt minst 70 timmar. Mom. 3 Avvikelse från mom. 1 kan göras 1) om tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie dygnsarbetstid är högst tre timmar, 2) i sådant nödarbete som avses i 21 § arbetstidslagen, 3) om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren tillfälligt behövs i arbete under sin ledighet för att det normala arbetet i församlingen skall kunna fortgå eller 4) om en tjänsteinnehavare enligt förordnande eller en arbetstagare enligt överenskommelse skall hålla sig i beredskap under sin veckoledighet. Mom. 4 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare tillfälligt behövs i arbete i sådana fall som avses i mom. 3 punkterna 2-4, skall tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid förkortas med den tid som använts för arbete. Förkortningen skall i sådant periodarbete som avses i § 162 genomföras senast under de två följande arbetsperioderna samt i annat arbete under den följande kalendermånaden. Om förkortning av någon särskild anledning inte kan ges skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren i penningersättning betalas den oförhöjda timlönen för den tid som använts för arbete. Tillämpningsdirektiv: Till en tjänsteinnehavare/arbetstagare som utöver sin normala arbetsvecka tillfälligt måste inkallas i arbete under sin veckoledighet skall för det utförda arbetet betalas den ordinarie lönen jämte eventuella arbetstidsersättningar. Därutöver skall till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren som ersättning för förlorad veckoledighet ges så mycket ledighet under ordinarie arbetstid att den motsvarar de utförda arbetstimmarna. Observera att ersättningen för förlorad veckoledighet inte gäller den andra lediga dag per vecka som avses i mom. 5. Om denna lediga dag inte kan tas ut betalas ingen särskild ersättning för den. Om ersättning för förlorad veckoledighet inte kan ges i form av ledig tid, skall såsom ersättning för veckoledigheten betalas penningersättning enligt den oförhöjda timlönen för de under veckoledigheten utförda arbetstimmarna. Mom. 5 Om församlingsverksamhetens speciella karaktär eller tryggandet av förvaltningens effektivitet inte utgör något hinder, skall en tjänsteinnehavare/arbetstagare under veckan, utöver den ledighet som avses i mom. 1 och om möjligt i anslutning därtill ges en minst 24 timmars ledighet. § 173 Ledigheter för tjänsteinnehavare i andligt arbete Mom. 1 Andra präster än församlingspräster som avses i § 140 mom. 5 samt kantorer och tjänsteinnehavare som avses i förordningen om kyrkans arbetstider skall ges två lediga dagar per kalendervecka, om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter inte hindrar detta. Obs. I fråga om tjänsteinnehavare som avses i arbetstidsförordningen, se tillämpningsdirektiv under § 140 mom. 3. Mom. 2 Då en på förhand känd orsak utgör hinder för att ta ut en ledig dag kan denna, om annat inte förutsätts för att församlingens verksamhet skall kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt, ges senare, likväl inom de tre följande kalenderveckorna. Om ledigheten inte kan flyttas skall den ersättas så att för varje sålunda outtagen ledig dag betalas en trettiondedel (1/30) av tjänsteinnehavarens ordinarie lön. Obs. En ny ledig dag som ersättning för en ledig dag som fallit bort på grund av lägerarbete samt kompensation för lägerarbete, se § 181 och 182. Tillämpningsdirektiv: En förlorad ledig dag kan ersättas med pengar endast av skäl som anges i mom. 2. Om en ledig dag kan flyttas kan den inte ersättas med pengar. Mom. 3 Om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter oförutsett hindrar hållandet av en fastställd ledig dag kan denna flyttas till en senare tidpunkt, likväl inom de följande tre kalenderveckorna. Tillämpningsdirektiv: En förutsättning för framflyttning av en ledig dag är att oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter som kräver omedelbara åtgärder under den lediga dagen väsentligen hindrar tjänsteinnehavaren att hålla denna. Tjänsteåligganden kan förutsätta att tjänsteinnehavaren beger sig till ett tjänste- eller arbetsställe eller annars måste sköta vissa uppgifter under en så lång tid att den lediga dagen de facto inte kan hållas. Förmannen skall så snart som möjligt underrättas om oundgängliga och brådskande tjänsteuppgifter. En ledig dag kan flyttas i det fall att förmannen har konstaterat att det finns förutsättningar för en sådan flyttning. En ledig dag som förlorats på grund av ett oförutsett hinder kan inte ersättas med pengar. KAP. 6.5. VISSA ARBETSTIDSARRANGEMANG § 180 Flextid Mom. 1 Församlingar kan införa flexibel arbetstid (flextid) i den mån det är ändamålsenligt med tanke på deras verksamhet samt med beaktande av de villkor och med de begränsningar som anges nedan i denna paragraf. Tjänsteinnehavarnas/arbetstagarnas ordinarie arbetstid ändras inte till följd av att flextid iakttas. Tillämpningsdirektiv: För att flextid skall kunna införas förutsätts ett tillförlitligt system för kontroll av arbetstiden. Flextid tillämpas närmast på ämbetsverksarbetstid (§ 161). Mom. 2 Antalet inom flexgränserna fullgjorda arbetstimmar får inte vid någon tidpunkt överskrida den i detta avtal angivna fulla ordinarie arbetstiden med mera än 20 timmar eller underskrida den med mera än 10 timmar (=arbetstidssaldo). Mom. 3 För tjänsteinnehavarna/arbetstagarna bestäms en fast arbetstid under vilken de skall vara på arbetsplatsen. Tillämpningsdirektiv: När det är nödvändigt för att församlingen eller ett arbetsställe skall fungera störningsfritt kan vissa tjänsteinnehavares/arbetstagares eller gruppers fasta arbetstid bestämmas vara längre än andras och flextiderna i motsvarande mån kortare eller också kan det, om nödvändigt, bestämmas att flextid inte skall iakttas för deras vidkommande. Mom. 4 För mertids- och övertidsarbete i samband med flextid skall särskild arbetstidskompensation eller -ersättning betalas endast om mertids- eller övertidsarbetet har utförts på förmannens uttryckliga förordnande. Sådant mertids- eller övertidsarbete skall inte beaktas när arbetstidssaldot räknas ut. När ett anställningsförhållande upphör skall underskott i den ordinarie arbetstiden emellertid först fyllas med sådana enligt förordnande utförda mertidstimmar för vilka inte ännu har givits arbetstidskompensation eller -ersättning. Mom. 5 När ett anställningsförhållande upphör skall från tjänsteinnehavarens/arbetstagarens lön dras av den enligt den oförhöjda timlönen uträknade andelen arbetstimmar som saknas i förhållande till den fulla ordinarie arbetstiden, om annat inte följer av mom. 4. Arbetstimmar som överskrider den fulla ordinarie arbetstiden ersätts inte. Mom. 6 Antalet inom flexgränserna intjänade arbetstimmar som överskrider den ordinarie arbetstiden kan minskas genom att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren ges ledighet under ordinarie arbetstid, om så avtalas med arbetsgivaren. Ledighet ges i regel som hela arbetsdagar. Tillämpningsdirektiv: En förutsättning för avveckling av flextidssaldot är att arbetsgivaren samtycker därtill samt att för tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inom flexgränserna har uppkommit minst ett mot en ledighet svarande antal timmar utöver den ordinarie arbetstiden (+timmar). Flextiden kan på detta sätt med arbetsgivarens samtycke användas t.ex. för intjänande av enskilda arbetsdagar. Avveckling av flextidssaldot är avsett att vara en exceptionell åtgärd som vidtas endast av särskilda skäl. Arbetstiden skall i första hand planeras inom flexgränserna samt utgående från andra former av flexibel arbetstid (utjämningsperioder i samband med olika arbetstidsformer). Avsikten är att avvecklingsalternativet skall användas då andra former av flexibel arbetstid inte står till buds. Det är inte meningen att avvecklingssystemet skall fungera som en arbetstidsbank som ger tjänsteinnehavaren/arbetstagaren möjlighet att ta ut deponerad arbetstid för sina personliga behov. Sådana behov skall tillgodoses inom flexgränserna. Arbetsgivaren kan ge sitt samtycke till avveckling av arbetstidssaldot efter prövning i enskilda fall, inte generellt. Tillstånd till sådan avveckling skall alltid ansökas på förhand, om det inte finns något tvingande skäl till att ansökan görs senare. § 181 Lägerarbete för tjänsteinnehavare/arbetstagare i andligt arbete Mom. 1 Om ett läger enligt församlingens säsongplan har ordnats så att en tjänsteinnehavare som utför andligt arbete inte på grund av sig lägervistelse har kunnat hålla sin regelbundna veckoledighetsdag eller då tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har rätt till två sådana dagar den ena av dem, och om denna lediga dag inte heller enligt den fastställda ledighetsplanen har kunnat anvisas till någon annan dag under samma kalendervecka, får tjänsteinnehavaren efter lägrets slut en ledig dag för varje på detta sätt förlorad veckoledighetsdag. Tillämpningsdirektiv: Ordinarie lediga dagar som infaller under läger kan inte flyttas och hållas i förskott under någon annan vecka. De kan tas ut andra dagar under samma kalendervecka eller också enligt vad som föreskrivs i § 182. Mom. 2 En tjänsteinnehavare skall på grund av oavbrutet lägerarbete ges kompensation för lägerarbetstiden enligt följande: en ledig dag för läger som har pågått minst tre fulla lägerdygn, två lediga dagar för läger som har pågått minst sju fulla lägerdygn, tre lediga dagar för läger som har pågått minst nio fulla lägerdygn, fyra lediga dagar för läger som har pågått minst elva fulla lägerdygn, fem lediga dagar för läger som har pågått minst tretton fulla lägerdygn. Mom. 3 När förhållandena under ett veckoslutsläger som i minst 36 timmar utan avbrott har pågått fredags-, lördags- och söndagsdygnet samt den under lägret för arbete använda tiden utgör särskilt vägande skäl, kan vederbörande församlingsmyndighet som särskild kompensation för lägerarbetstiden bevilja en tjänsteinnehavare som under hela den nämnda tiden arbetat på lägret en ledig dag under ordinarie arbetstid. Den lediga dagen kan inte ersättas med pengar. Tillämpningsdirektiv: Vid prövningen av förutsättningarna för den lediga dagen skall beaktas tjänsteinnehavarens möjlighet att annars få tid för rekreation under sina ordinarie arbetsdagar före eller efter veckoslutslägret. Mom. 4 Såsom ett fullt lägerdygn som berättigar till kompensation för lägerarbetstid räknas endast ett dygn då tjänsteinnehavaren har övernattat under läger-, utfärds- eller internatförhållanden. Om det sista fulla lägerdygnet överskrids med mer än 12 timmar, anses överskridningen utgöra ett fullt lägerdygn och således berättiga till kompensation för lägerarbetstid. Tillämpningsdirektiv: En förutsättning för kompensation för lägerarbetstid är att arbetet och övernattningarna på lägret skett utan avbrott. Om tjänsteinnehavaren på grund av andra nödvändiga tjänsteuppgifter tillfälligt måste lämna lägret anses detta inte avbryta kontinuiteten, om tjänsteinnehavaren omedelbart efter att ha utfört uppgifterna återvänder till lägret. Om tjänsteinnehavaren övernattar någon annanstans än på lägret avbryts intjänandet av kompensation för lägerarbetstid. Mom. 5 Ett lägerdygn räknas börja vid avfärden från tjänste- eller förrättningsstället, arbetsplatsen, arbetsstället eller bostaden och sluta vid återkomsten från lägret. Mom. 6 Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om läger gäller i tilllämpliga delar också utfärder som församlingen ordnar. Obs. Denna paragraf gäller också arbetstagare som avses i § 140 mom. 6. Mom. 7 Till en arbetstagare i andligt arbete ges som ersättning enligt mom. 1-6 1) för arbete på läger den enkla timlönen eller motsvarande ledig tid för varje arbetstimme, 2) en ny ledig dag per förlorad ledig dag eller penningersättning som motsvarar en femtedel av arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid, 3) som kompensation för lägerarbetstid lön för 7 timmar 39 minuter eller motsvarande ledig tid för varje sådan dag som skall kompenseras enligt mom. 2 och 3. Tillämpningsdirektiv: Detta moment tillämpas på både barnledare och andra arbetstagare i andligt arbete, se § 140 mom. 6. Den mängd arbete som skall utföras på lägret, vilotiderna och arbetsfördelningen mellan olika ledare skall bestämmas på förhand. Arbetstidsersättning med stöd av punkt 1) betalas enligt den för lägret upprättade arbetsskiftsförteckning som avses i § 211. I stället för en förlorad ledig dag skall i enlighet med punkt 2) som ersättning i första hand ges en ny ledig dag som är en ordinarie arbetsdag. Om arbetstagarens dagliga ordinarie arbetstid varierar, skall en ersättande ledig dag i första hand förläggas till en sådan arbetsdag då arbetstagarens arbetstid närmast motsvarar den genomsnittliga dagliga arbetstiden. Om en ersättande ledig dag inte kan ges inom den tid som nämns i § 182, skall för den betalas en ersättning som motsvarar en femtedel av arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid. För lägerarbetstid betalas inga andra arbetstidsersättningar än de som nämns i detta moment. § 182 Kompensation för lägerarbetstid Sådana lediga dagar som avses ovan i § 181 mom. 1 och 2 skall ges efter lägrets slut, så snart det är möjligt med beaktande av församlingens verksamhet och enligt den fastställda ledighetsplanen. Om de lediga dagarna av någon orsak som är relaterad till församlingens verksamhet inte har kunnat hållas inom två månader efter lägrets slut, skall för varje outtagen ledig dag betalas en ersättning som motsvarar en trettiondedel (1/30) av tjänsteinnehavarens ordinarie lön eller arbetstagarens lön för ordinarie arbetstid. Obs. Denna paragraf gäller också arbetstagare som avses i § 140 mom. 6. Tillämpningsdirektiv: Ett schema för läger och lediga dagar borde planeras och fastställas på förhand i en månadsvis uppgjord plan för hela verksamhetsperioden, med beaktande av att varje tjänsteinnehavare/arbetstagare skall kunna hålla sina veckoledighetsdagar och sin intjänade kompensation för lägerarbete. § 183 Arbetstidsbank Om arbetstidsbanken gäller vad som särskilt bestämts om den. Obs. Tjänste- och arbetskollektivavtal om arbetstidsbank, bilaga 16 a. KAP. 6.6. ÖVERSKRIDNING AV DEN ORDINARIE ARBETSTIDEN SAMT ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR § 190 Dygnets, arbetsveckans och arbetsperiodens början Mom. 1 Ett dygn anses börja klockan 00.00. Söndagar och andra kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen och första maj anses dock börja föregående dag klockan 18.00 och sluta vid utgången av det ifrågavarande dygnet, dvs. klockan 24.00. Mom. 2 En arbetsvecka och en arbetsperiod börjar vid midnatt mellan söndags- och måndagsdygnet. § 191 Definition av mertidsarbete Med mertidsarbete avses sådant på arbetsgivarens initiativ utfört arbete som överskrider den för en tjänsteinnehavare fastställda och med en arbetstagare överenskomna, i arbetstidsschemat angivna ordinarie arbetstiden, men inte 1) den i arbete som avses i § 160 (allmän ordinarie arbetstid) för en arbetsdag fastställda arbetstiden (6-8 timmar) och inte heller 38 timmar 15 minuter i veckan, 2) i arbete som avses i § 161 (ämbetsverksarbetstid) 8 timmar i dygnet eller 38 timmar 15 minuter i veckan, 3) i arbete som avses i § 162 (periodarbete) 76 timmar 30 minuter under en tvåveckors arbetsperiod, 114 timmar 45 minuter under en treveckors arbetsperiod eller 153 timmar under en fyraveckors arbetsperiod och inte heller 4) i arbete som avses i § 163 (deltidsarbete) 8 timmar i dygnet eller 38 timmar 15 minuter i veckan. Tillämpningsdirektiv: Mertidsarbete uppkommer oftast i ämbetsverksarbete (§ 161) och deltidsarbete (§ 163). I annat arbete (allmän ordinarie arbetstid och periodarbete, § 160 och 162) kan mertidsarbete uppkomma endast under sådana söckenhelgsveckor eller –perioder som avses i § 165 eller under avbrutna veckor och perioder som avses i § 196 och 198. § 192 Definition av övertidsarbete Med övertidsarbete avses arbete som utförs på arbetsgivarens initiativ utöver den i enlighet med § 160 (allmän ordinarie arbetstid) bestämda ordinarie dygns- och veckoarbetstiden eller den i enlighet med § 162 (periodarbete) bestämda arbetstiden. I ämbetsverksarbete (§ 161) och deltidsarbete (§ 163) är övertidströskeln per dygn 8 timmar och övertidströskeln per vecka 38 timmar 15 minuter, om inte annat följer av § 161 mom. 2 Obs. Mertids- och övertidsarbete med tjänsteinnehavarens/arbetstagarens samtycke, se 18 § arbetstidslagen. I fråga om tjänsteinnehavare, se även § 27 i modelltjänstestadgan. Tillämpningsdirektiv: När allmän ordinarie arbetstid och ämbetsverksarbetstid iakttas kan övertidsarbetet räknas antingen per dygn eller per vecka. Med övertidsarbete per vecka avses sådant utöver den veckovisa övertidströskeln utfört arbete som inte är övertidsarbete per dygn. I praktiken kan övertidsarbete per vecka uppkomma endast lördag och söndag. Övertidsarbete ersätts antingen per dygn eller per vecka, men inte på båda sätten. Från veckoarbetstiden dras först av eventuellt övertidsarbete per dygn. Ifall gränsen för veckoövertidsarbete överskrids också därefter, utgör den överskjutande delen övertidsarbete per vecka. I arbete som avses i § 162 (periodarbete) kan uppkomma endast övertidsarbete per period, inte per dygn eller vecka. Observera även att söckenhelger inte sänker arbetsperiodens övertidströskel. Övertidströskeln är densamma för såväl heltidsanställda som deltidsanställda tjänsteinnehavare/arbetstagare. § 193 De allmänna ersättningsgrunderna för mertids- och övertidsarbete Ersättning för mertids- och övertidsarbete kan betalas endast om 1) arbetet har utförts enligt ett uttryckligt förordnande som förmannen har givit för högst tre veckor i sänder, 2) arbetet har utförts på arbetsplatsen eller, enligt förmannens förordnande, någon annanstans och om 3) den för arbetet använda tiden har utretts på ett tillförlitligt sätt. Tillämpningsdirektiv: En tjänsteinnehavare kan förordnas att utföra mertids- eller övertidsarbete (se 18 § 4 mom. arbetstidslagen och § 27 i modelltjänstestadgan). Med en arbetstagare skall överenskommas om mertids- och övertidsarbete (arbetstagarens samtycke, se 18 § 1-3 mom. arbetstidslagen). Ett förordnande om mertids- och övertidsarbete skall ges på förhand, om inte annat föranleds av tvingande skäl. Om ett sådant förordnande inte har kunnat ges på förhand, skall beslut om att eventuellt ge det senare fattas så snart det inte föreligger något hinder att ge beslutet. Mertids- och övertidsarbete som en tjänsteinnehavare/arbetstagare utför på eget initiativ berättigar inte till ersättning. Ett mertids- eller övertidsförordnande kan ges för högst tre veckor i sänder. Det kan inte ges som ett permanent förordnande. Förordnandet skall ange vilket arbete som avses samt om möjligt under hur lång tid och vid vilken tidpunkt arbetet skall utföras. Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare utför mertids- eller övertidsarbete i sitt hem förutsätts, utöver ett mertids- eller övertidsförordnande, dessutom förmannens uttryckliga tillstånd att utföra arbetet hemma. Endast i undantagsfall kan det komma i fråga att mertids- eller övertidsarbete utförs hemma. § 194 Begränsning av mertidsersättningar och övertidsersättningar Mom. 1 Ersättningar för mertidsarbete och övertidsarbete betalas inte till tjänsteinnehavare/arbetstagare 1) som är i sådan ledande eller självständig ställning som avses i arbetstidslagens 2 § 1 mom. 1 eller 3 punkten, Obs. I denna punkt avsedda tjänsteinnehavare/arbetstagare, se § 140 mom. 3, tillämpningsdirektivet. 2) 3) Mom. 2 som enligt förordnande eller överenskommelse sköter andra uppgifter vid sidan av de egna tjänste- eller arbetsuppgifterna och får särskild ersättning för detta, och inte heller till tjänsteinnehavare som har en bisyssla eller annat förvärvsarbete som förutsätter användning av ordinarie arbetstid samt bisysslotillstånd. Utöver de begränsningar som nämns i mom. 1 skall arbetstidsersättningar enligt § 202 betalas till tjänsteinnehavare/arbetstagare vars befattning motsvarar minst kravgrupp 601. Tillämpningsdirektiv: Denna dels bestämmelser om arbetstid och arbetstidsersättningar gäller inte tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i arbetstidslagens 2 § 1 mom. 1 punkten ledande och självständiga och inte heller sådana i arbetstidslagens 2 § 1 mom. 3 punkten avsedda tjänsteinnehavare/arbetstagare vilkas arbetstidsanvändning inte övervakas av arbetsgivaren. De bestämmelser som nämns ovan gäller inte heller tjänsteinnehavare som avses i § 140 mom. 3 i denna del av kollektivavtalet. Detta moment gäller andra självständiga tjänsteinnehavare/arbetstagare i församlingen än sådana som avses ovan. Som sådana betraktas tjänsteinnehavare/arbetstagare vars befattning motsvarar minst kravgrupp 601 och som inte står utanför arbetstidslagens tillämpningsområde. För dessas vidkommande är rätten till arbetstidsersättningar begränsad. De får arbetstidsersättningar i enlighet med § 202. På arbetstagare i andligt arbete, bl.a. barnledare och söndagsskolsekreterare, tillämpas i fråga om annat arbete än lägerarbete alla bestämmelser om arbetstidsersättningar i § 195–201, om deras befattning inte motsvarar minst kravgrupp 601. Om befattningen motsvarar minst kravgrupp 601 tillämpas ersättningsbestämmelserna i § 202. § 195 Ersättning för mertidsarbete Mom. 1 En tjänsteinnehavares mertidsarbete ersätts med motsvarande avlönad ledighet någon annan dag under ordinarie arbetstid. Om mertidsarbete inte kan ersättas med ledighet betalas till en arbetstagare oförhöjd timlön för varje mertidstimme. Tillämpningsdirektiv: Mertidsersättning skall betalas i pengar t.ex. om ersättning i form av ledighet skulle leda till en oskäligt ökad arbetsbörda för de övriga tjänsteinnehavarna/arbetstagarna samt till mertids- och övertidarbete. Mom. 2 Vad som i mom. 1 sägs om tjänsteinnehavare gäller också arbetstagare, likväl med det undantaget att mertidsersättningen betalas i pengar om det inte överenskoms med arbetstagaren att den skall ges i form av ledighet. Tillämpningsdirektiv: Exempel på ersättning för mertidsarbete. En kanslist (ämbetsverksarbetstid). I exemplets kalendervecka ingår en söckenhelg (fredag). Övertidströskeln per dag är 8 timmar och övertidströskeln per vecka 38,25 timmar. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag (söckenhelg) Veckan sammanlagt Fastställd arbetstid för en full kalendervecka 7,25 t 7,25 t 7,25 t 7,25 t 7,25 t 36,25 t Exempelveckans ordinarie arbetstid 7,25 t 7,25 t 7,25 t 7,25 t _ 29 t Under exempelveckan fullgjord arbetstid 8t 8t 8t 8t 8t 40 t 0,75 t 0,75 t 0,75 t 0,75 t 6,25 t 9,25 t 1,75 t 0,875 t 1,75 t 0,875 t Mertidsarbete Med övertidsarbete per vecka jämställd mertid - 50 %:s förhöjningsdel I ett sådant undantagsfall som avses i exemplet, där mertidsarbete utförs varje dag från måndag till och med fredag så att den ordinarie veckoarbetstiden 38,25 timmar överskrids (i detta fall 40 timmar) jämställs den tid som överskrider den ordinarie veckoarbetstiden med övertidsarbete per vecka. För denna tid (40 – 38,25 = 1,75 timmar) betalas med 50 % förhöjd arbetstidsersättning. Observera att egentligt övertidsarbete per vecka kan uppkomma endast lördag och söndag. I exempelfallet betalas för det på fredagen utförda arbetet också söndagsersättning. § 196 Ersättning för mertidsarbete under avbrutna arbetsperioder Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte har varit i arbete under en hel i § 162 avsedd arbetsperiod vari ingår en i § 165 angiven arbetstidsförkortande söckenhelg, till följd av att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänste- eller arbetsförhållande har avbrutits eller att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har kunnat vara i arbete på grund av sjukdom eller av något annat godtagbart skäl, eller om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har inlett tjänsteutövningen eller arbetet under en i församlingen iakttagen arbetsperiod, bestäms ersättningen för mertidsarbete under en sådan avbruten söckenhelgsperiod på följande sätt: 1. Om avbrottet i arbetsperioden inte var känt när arbetstidsschemat fastställdes (icke-planerat avbrott i arbetsperioden) och periodens arbetstid har fastställts i enlighet med § 165 mom. 5, betalas mertidsersättning för de arbetstimmar vilka har utförts utöver den arbetstid som i arbetstidsschemat har antecknats som avbrottstid. Obs. I fråga om övertidsarbete, se § 198. Tilläggsarbete räknas som övertidsarbete till den del som den i § 198 angivna övertidströskeln överskrids. 2. Om avbrottet i arbetsperioden var känt innan arbetstidsschemat fastställdes (planerat avbrott i arbetstiden) betalas mertidsersättning för de arbetstimmar vilka överskrider den arbetstid som enligt § 164 skall ingå i den avbrutna söckenhelgsperioden. Obs. I fråga om övertidsarbete, se § 198. Tilläggsarbete räknas som övertidsarbete till den del som den i § 198 angivna övertidströskeln överskrids. § 197 Ersättning för övertidsarbete Mom. 1 Till en tjänsteinnehavare vars ordinarie arbetstid har bestämts enligt § 160 (allmän ordinarie arbetstid) eller § 161 (ämbetsverksarbetstid) skall som övertidsersättning 1) för de två första timmarna övertidsarbete per dygn ges en och en halv timme ledighet under ordinarie arbetstid per fullgjord övertidstimme samt för varje följande övertidstimme per dygn två timmar sådan ledighet. Om övertidsarbetet inte kan ersättas med ledighet skall till tjänsteinnehavaren för det två första övertidstimmarna per dygn betalas en och en halv gång och för varje följande övertidstimme per dygn två gånger den oförhöjda timlönen. 2) för de fem första övertidstimmarna per vecka ges en och en halv timme avlönad ledighet under ordinarie arbetstid per fullgjord övertidstimme och för de följande övertidstimmarna två timmar sådan ledighet. Om övertidsarbetet inte kan ersättas med ledighet skall till tjänsteinnehavaren för de fem första övertidstimmarna per vecka betalas en och en halv gång och för varje följande övertidstimme per vecka två gånger den oförhöjda timlönen. Mom. 2 Om en tjänsteinnehavare har utfört fem timmar övertidsarbete per vecka skall också allt därefter utfört övertidsarbete per dygn ersättas med två timmar ledighet under ordinarie arbetstid för varje övertidstimme eller, i andra hand, med två gånger den oförhöjda timlönen. Mom. 3 Till en tjänsteinnehavare i arbete som avses i § 162 (periodarbete) skall som ersättning för de 12 första timmarna om arbetsperioden är två veckor, för de 18 första arbetstimmarna om arbetsperioden är tre veckor och för de 24 första timmarna om arbetsperioden är fyra veckor, ges en och en halv timme ledighet under ordinarie arbetstid för varje övertidstimme och för varje följande övertidstimme två timmar sådan ledighet. Om övertidsersättning inte kan ges i form av ledighet skall till tjänsteinnehavaren, beroende på arbetsperiodens längd, för de 12, 18 och 24 första övertidstimmarna betalas en och en halv gång och för varje följande övertidstimme två gånger den oförhöjda timlönen. Obs. Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor, se § 165, och arbetstidsarrangemang under arbetsveckor och –perioder som av någon annan orsak är ofullständiga, se § 164. Tillämpningsdirektiv: Övertidsersättningen skall betalas i pengar t.ex. om ersättning i form av ledighet skulle leda till en oskäligt ökad arbetsbörda för de övriga tjänsteinnehavarna/arbetstagarna samt till mertids- eller övertidsarbete. Mom. 4 Vad som i mom. 1-3 föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller också arbetstagare, likväl med det undantaget att övertidsersättningen skall betalas i pengar om det inte överenskoms med arbetstagaren att ersättningen skall ges i form av ledighet. Tillämpningsdirektiv: Exempel på ersättning för övertidsarbete. En församlingsmästare (allmän ordinarie arbetstid). Övertidströskeln per dag är den fastställda ordinarie arbetstiden och övertidströskeln per vecka 38,25 timmar. Fastställd ordinarie arbetstid Fullgjord arbetstid Utfört övertidsarbete (ersättning utan förhöjningar) Övertidsförhöjningar - 50 % - 100 % Övertidsersättningar sammanlagt Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag (söckenhelg) Veckan sammanlagt 8t 8t 8t 7,25 t 7t 38,25 t 9t 10,50 t 7,75 t 8,50 t 10,50 t 46,25 t 1t 2,50 t _ 1,25 t 3,50 t 8,25 t 0,50 t _ 1t 0,50 t _ _ 0,625 t _ 1t 1,5 t 3,125 t 2t 1,50 t 4t _ 1,875 t 6t 13,375 t Övertidsarbetet på måndag och torsdag berättigar till en och en halv gångs ersättning, eftersom övertidsarbetet underskrider två timmar. Övertidsarbetet på tisdag och fredag berättigar till en och en halv gångs ersättning för de två första timmarna och till dubbel ersättning för överskjutande 0,5 timme (tisdag) och 1,5 timmar (fredag). § 198 Ersättning för övertidsarbete under avbrutna arbetsperioder Mom. 1 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte har varit i arbete under en hel sådan arbetsperiod som avses i § 162 av den anledningen att tjänsteinnehavarens/arbetstagarens tjänste- eller arbetsförhållande har avbrutits eller att tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har kunnat vara i arbete på grund av sjukdom eller av något annat godtagbart skäl eller om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren har inlett sitt arbete under en i församlingen iakttagen arbetsperiod, bestäms övertidsersättningen under en sådan avbruten arbetsperiod på följande sätt: 1. Om avbrottet i arbetsperioden inte var känt när arbetstidsschemat fastställdes (icke-planerat avbrott i arbetsperioden) och periodens arbetstid har fastställts i enlighet med § 162, betalas övertidsersättning för de arbetstimmar vilka har utförts utöver sådan arbetstid som i arbetstidsschemat har antecknats som avbrottstid. Tillämpningsdirektiv: Utgångspunkten är den att några mertids- eller övertidsersättningar inte betalas om det fastställda arbetstidsschemat kan följas. I annat fall motsvaras övertidströskeln av den arbetstid som antecknats utanför avbrottet. 2. Om avbrottet i arbetsperioden var känt innan arbetstidsschemat fastställdes (planerat avbrott i arbetsperioden) betalas övertidsersättning för arbetstimmar vilka överskrider den i § 164 angivna ordinarie arbetstiden utanför avbrottet. Tillämpningsdirektiv punkterna 1 och 2: När övertidströskeln bestäms skall med arbetstid som antecknats utanför avbrottet jämställas också arbetstidsersättning som eventuellt ges utanför avbrottet. Mom. 2 För övertidsarbete som har uppkommit under en avbruten arbetsperiod skall ges ersättning enligt den för varje fullgjord arbetsdag uträknade genomsnittliga arbetstiden. Härvid skall antalet under perioden fullgjorda arbetstimmar divideras med antalet utförda arbetsdagar. Som arbetsdagar anses också lediga dagar vilka har givits som arbetstidsersättning. För de på detta sätt uträknade två första genomsnittliga övertidstimmarna skall en tjänsteinnehavare per övertidstimme ges en och en halv timme avlönad ledighet under ordinarie arbetstid och för de följande genomsnittliga övertidstimmarna två timmar sådan ledighet. Om övertidsersättning inte kan ges i form av ledighet skall till tjänsteinnehavaren för de två första genomsnittliga övertidstimmarna betalas en och en halv gång och för varje följande genomsnittlig övertidstimme två gånger den oförhöjda timlönen. Om tjänsteinnehavarens tjänsteförhållande inte fortgår en enda full två-, tre- eller fyraveckors arbetsperiod, skall övertidsersättningen bestämmas i enlighet med 22 § 3 mom. 2 och 3 meningen i arbetstidslagen. Mom. 3 Vad som i mom. 2 föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller också arbetstagare, likväl med det undantaget att övertidsersättningen skall betalas i pengar och det inte överenskoms med arbetstagaren att den skall ges som ledighet. Tillämpningsdirektiv: Exempel på ersättning för övertidsarbete under avbrutna arbetsperioder (mom. 1 punkt 1): Husmor vid ett lägercenter. Periodarbete med treveckors arbetsperioder. Husmor insjuknar under den andra veckan och är sjukledig den andra veckans torsdag och fredag samt hela den tredje veckan. fastställd ordinarie arbetstid utfört arbete övertidsarbete vecka 1 - måndag - tisdag - onsdag - torsdag - fredag 8t 8t 8t 8t 8t 9,5 t 9,5 t 9,5 t 8t 11 t 1,5 t 1,5 t 1,5 t 3t vecka 2 - måndag - tisdag - onsdag - torsdag - fredag 7t 7t 7t 7t 7t 7t 8,50 t 10 t - 1,50 t 3t - vecka 3 - måndag - tisdag - onsdag - torsdag - fredag 8t 8t 8t 8t 7,75 t - - Sammanlagt 114,75 t 12 t Övertidsersättning ges enligt följande: En division av antalet övertidstimmar (12) med antalet fullgjorda arbetsdagar (8) ger 1,5 genomsnittliga övertidstimmar. Eftersom kvoten är mindre än 2 skall övertidsersättningen ges som en och en halv gång timpenningen. Om det genomsnittliga antalet övertidstimmar hade varit två eller större skulle ersättningen för den överskjutande delen ha varit två gånger timpenningen. I sådana fall som avses i denna paragrafs mom. 1 punkt 2 är räknesättet detsamma som ovan. § 199 Ersättning för söndagsarbete och arbete dagen före helg Mom. 1 En tjänsteinnehavare som arbetar på en söndag eller annan kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen eller första maj skall, förutsatt att arbetet utförs under ordinarie arbetstid, i söndagsersättning ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid för varje fullgjord söndagsarbetstimme eller, utöver den ordinarie lönen, en timmes oförhöjd timlön för varje fullgjord söndagsarbetstimme. Tillämpningsdirektiv: Om ersättning som avses i denna paragraf ges i form av ledighet skall denna i mån av möjlighet beaktas redan då arbetstidslistan planeras. Mom. 2 Om det arbete som har utförts under en sådan arbetsdag som avses i mom. 1 är mertids- eller övertidsarbete, skall söndagsersättning betalas utöver mertids- och övertidsersättningen. Mom. 3 Vad som föreskrivs i mom. 1 och 2 gäller också arbete som utförs påsklördagen, midsommaraftonen eller julaftonen klockan 00-18. Mom. 4 Vad som i § 193 föreskrivs om de allmänna grunderna för mertids- och övertidsersättning samt i § 194 om begränsning av mertids- och övertidsersättningar, gäller på motsvarande sätt också ersättningar för söndagsarbete och arbete dagen före helg. Mom. 5 Vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller också arbetstagare, dock med det undantaget att ersättning för söndagsarbete och arbete dagen före helg skall betalas i pengar om det inte överenskoms med arbetstagaren att ersättningen skall ges som ledighet. Tillämpningsdirektiv: Exempel på hur arbetstidsersättningar räknas. En bokförare (ämbetsverksarbetstid). Övertidströskeln per dag är 8 timmar och per vecka 38,25 timmar. må ti on to fr Fastställd ordinarie arbetstid 7,25 t 7,25 t 7,25 t 7,25 t 7,25 t Fullgjord arbetstid 9t 9,50 t 8,75 t 8,75 t 9,50 t Tilläggsarbete Arbetstid som jämställs med övertidsarbete per vecka (50 %:s förhöjningsdel)** Överarbetstid per dygn (=ersättning för fullgjorda arbetstimmar) Överarbetstid per vecka (=ersättning för fullgjorda arbetstimmar) Övertidsersättningar - per dygn - 50 % - 100 % - per vecka - 50% - 100% 0,75 t 0,75 t 0,75 t 0,75 t 0,75 t 3,75 t 0,875 t 0,875 t 1,50 t 5,50 t Söndagsersättning Ersättning för förlorad veckovila Arbetstidsersättningar sammanlagt 1t 1,50 t 0,75 t 0,75 t lö 0,75 t 0,375 t 0,375 t 2t 3t 1,375 t 1,375 t 4t 4t 0,75 t 3,875 t 51,50 t 6t 2,75 t 1t 2,25 t totalt 36,25 t 2t 0,50 t sö 3t 1,5 t 1t 2,5 t 1t 4t 4t 4t 4t 14,5 t 29,375 t ** Det förekommer sällan problem när mertidsarbete räknas. I exemplet är det emellertid fråga om sådana fall där arbete varje dag från måndag till fredag utförs utöver vad den ordinarie arbetstiden per dag förutsätter. Samtidigt överskrids övertidströskeln per vecka, dvs. 38,25 timmar (iakttas också i ämbetsverksarbete). I exemplet uppkommer måndag-torsdag sammanlagt 32 timmar ordinarie arbetstid och mertidsarbete per dygn. Efter 6,25 timmars arbete överskrids på fredagen övertidströskeln 38,25 timmar per vecka. Fredagens mellanskillnad mellan övertidströskeln 8 timmar per dygn och fullgjorda 6,25 arbetstimmar (1,75 t) utgör inte övertidsarbete per vecka, men berättigar till en mot övertidsarbete per vecka svarande, med 50 % förhöjd arbetstidsersättning (0,875 t). Den på fredagen fullgjorda arbetstiden som överskrider 8 timmar utgör normalt övertidsarbete per dygn. Observera att övertidsarbete per vecka kan uppkomma endast på lördag och söndag. De måndag-fredag fullgjorda arbetstimmarna som överskrider 8 timmar utgör övertidsarbete per dag. Eftersom övertidsarbetet ingen av de nämnda dagarna överskrider 2 timmar, berättigar samtliga arbetade timmar till 50 %:s förhöjning. Av övertidsarbetet per vecka är de 5 första timmarna, dvs. de 2 första på lördagen och de 3 första på lördagen, förhöjda med 50 %, medan söndagens sista timme är förhöjd med 100 % (5-timmarsregeln). Tillämpningsdirektiv mom. 1-5: Söndagsarbete utförs endast när det är nödvändigt med tanke på kyrkans heliga handlingar eller församlingens övriga verksamhet och när arbetet inte kan utföras någon annan dag. När söndagsarbete utförs under tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid och sålunda inte är övertidsarbete, ingår lönen för det under söndagen utförda arbetet i den ordinarie/regelbundna lönen. Utöver den ordinarie/regelbundna lönen skall ersättning för söndagsarbete ges som motsvarande oförhöjd ledighet eller som motsvarande oförhöjd timlön för de på söndagen fullgjorda arbetstimmarna. För söndagsarbete betalas sålunda de facto alltid dubbel lön, bestående dels av den odinarie/regelbundna lönen, dels av ersättningen. Dessutom kan mertids- eller övertidsersättning betalas. Ledighet som kompensation för söndagsarbete kan ges så att den dagliga arbetstiden förkortas eller också helt eller delvis som hela arbetsdagar. Observera att söndagsarbetsersättningar i form av ledig tid inte sänker övertidströsklarna per dag eller vecka. Vad som ovan föreskrivs om arbete som utförs på söndag gäller på motsvarande sätt arbete under söckenhelger. Obs. Söndagar och söckenhelger räknas börja föregående dag klockan 18 (se § 190 mom. 1). § 200 Kvälls- och nattarbetsersättning Mom.1 Till en tjänsteinnehavare skall för arbete klockan 18-23, som kvällsarbetsersättning för varje fullgjord kvällsarbetstimme, ges 10 minuter ledighet under ordinarie arbetstid. Om ersättningen inte kan ges i form av ledighet skall till tjänsteinnehavaren som kvällsarbetsersättning betalas 1,35 euro från 1.4.2010 och 1,36 euro från 1.10.2010 för varje kvällsarbetstimme. Mom. 2 Till en tjänsteinnehavare skall för arbete klockan 23-07, som nattarbetsersättning för varje fullgjord nattarbetstimme, ges 20 minuter ledighet under ordinarie arbetstid. Om ersättningen inte kan ges i form av ledighet skall till tjänsteinnehavaren som nattarbetsersättning betalas 2,68 euro från 1.4.2010 och 2,69 euro från 1.10.2010 för varje nattarbetstimme. Mom. 3 Om kvälls- eller nattarbete som avses i mom. 1 och 2 är mertids- eller övertidsarbete, skall mertids- eller övertidsersättning betalas utöver kvälls- eller nattarbetsersättningen. Mom. 4 Vad som i § 193 föreskrivs om de allmänna grunderna för mertid- och övertidsersättning samt i § 194 om begränsning av mertids- och övertidsersättningar, gäller på motsvarande sätt också kvälls- och nattarbete. Mom. 5 Vad som i denna paragraf föreskrivs om tjänsteinnehavare gäller också arbetstagare, dock med det undantaget att kvällsoch nattarbetsersättning skall ges som pengar om det inte överenskoms med arbetstagaren att ersättningen skall ges som ledighet. § 201 Timavlönade arbetstagares söckenhelgsersättningar Mom. 1 Till en timavlönad arbetstagare betalas som söckenhelgsersättning för 1) långfredagen, 2) annandag påsk, 3) Kristi himmelsfärdsdag 4) midsommaraftonen, samt för 5) nyårsdagen, trettondagen, första maj, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen och annandag jul, när dessa infaller på någon annan dag än lördag eller söndag, lön för 7 timmar 39 minuter uträknad enligt medeltimförtjänsten under den föregående löneperioden, oberoende av om arbetstagaren de nämnda dagarna varit i arbete eller ledig. Tillämpningsdirektiv: Med föregående löneperiod avses den i regel två veckors löneperiod som föregår söckenhelgen. Om arbetstiden under denna löneperiod har blivit ofullständig på grund av sjukledighet eller av någon annan tillfällig orsak, skall medeltimförtjänsten räknas utgående från lönen för sig den närmast föregående fulla löneperioden. Obs. Tidpunkten för arbetstidsersättning, se § 205. Arbetstidsarrangemang under söckenhelgsveckor, för andra än timavlönade, se § 165. Mom. 2 Söckenhelgsersättning betalas till en arbetstagare 1) 2) som i enlighet med arbetsskiftsförteckningen varit i arbete både sin arbetsdag närmast före och närmast efter en söckenhelg och även sin närmast följande arbetsdag, eller som i enlighet med arbetsskiftsförteckningen varit i arbete antingen sin arbetsdag närmast före eller närmast efter en söckenhelg, om orsaken till frånvaron den ena av dessa arbetsdagar varit arbetsgivarens tillstånd, permittering, oavlönad arbetsledighet, repetitionsövningar i reserven eller någon annan jämförbar orsak, eller 3) vars frånvaro från arbetet både dagen före och dagen efter söckenhelgen har berott på semester, sjukledighet eller annan avlönad arbetsledighet. Obs. Om anställningsförhållandet börjar omedelbart efter en söckenhelg eller upphör omedelbart före en söckenhelg, betalas ingen söckenhelgsersättning. Mom. 3 Om en arbetstagare enligt sitt arbetsavtal arbetar i genomsnitt mindre än 38 timmar 15 minuter i veckan, betalas söckenhelgsersättning för det antal arbetstimmar som fås när arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid divideras med fem. Mom. 4 Till en arbetstagare som inkallas vid behov skall betalas söckenhelgsersättning om arbetstagaren har varit i arbete den sista dagen före eller dagen efter söckenhelgen. I söckenhelgsersättning betalas den del av 7 timmar 39 minuters lön som fås då arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid under de tre föregående kalendermånaderna divideras med 38,25. Exempel: En arbetstagare har varit i arbete dagen före Kristi himmelsfärdsdag. De tre föregående kalendermånaderna har arbetstagaren varit i arbete sammanlagt 78 timmar. Den genomsnittliga veckoarbetstiden har under denna tid varit 6 timmar (78 timmar dividerat med 13 veckor). Då 6 timmar divideras med 38,25 erhålls koefficienten 0,157. Söckenhelgsersättningen räknas ut så att lönen för 7 timmar 39 minuter multipliceras med koefficienten, vilket i detta fall innebär att söckenhelgsersättningen motsvarar 72 minuters, dvs. 1 timme 12 minuters lön. § 202 Arbetstidsersättningar till tjänsteinnehavare/arbetstagare i självständigt arbete samt till vissa arbetstagare i andligt arbete Tjänsteinnehavare/arbetstagare som avses i § 194 mom. 2 får med avvikelse från § 195-201 för mertids- och övertidsarbete under de förutsättningar som nämns i § 193 och 194 en timmes arbetstidsersättning för varje fullgjord mertids- och övertidstimme. Tillämpningsdirektiv: En förutsättning för arbetstidsersättning är att mertids- eller övertidsarbetet utförs på förmannens uttryckliga order. En sådan order skall ges i det enskilda fallet, för högst tre veckor i sänder. I § 205 mom. 2-3 föreskrivs om arbetstidsersättningar. § 203 Uträknande av månadsavlönade tjänsteinnehavares/arbetstagares timlön i samband med arbetstidsersättningar Mom. 1 I samband med arbetstidsersättningar som avses i § 195-200 räknas timlönen ut så att en heltidsanställd tjänsteinnehavares/arbetstagares ordinarie lön divideras med 163 vid tillämpning av bestämmelserna om allmän ordinarie arbetstid (§ 160) eller periodarbetstid (§ 162), eller med 152 vid tillämpning av bestämmelserna om ämbetsverksarbetstid (§ 161). Mom. 2 En deltidsanställd tjänsteinnehavares/arbetstagares timlön räknas ut genom att lönen för motsvarande heltidstjänst eller heltidsarbete divideras med något av de tal som nämns i mom. 1. Mom. 3 Olika arbetstidsersättningar räknas ut separat på den oförhöjda timlönen. § 204 Avrundning av arbetstiden med halvtimmes noggrannhet Den sammanlagda tiden skall vid uträkning av arbetstidsersättningar avrundas till närmaste hel- eller halvtimme. Överskjutande kvarttimme avrundas nedåt och trekvarttimme uppåt. § 205 Tidpunkten för arbetstidsersättningar Mom. 1 Arbetstidsersättning som enligt detta kapitel ges i form av pengar skall betalas senast kalendermånaden efter den då det till ersättning berättigande arbetet har utförts eller, om arbetsperioden är längre än en vecka, senast kalendermånaden efter arbetsperiodens slut. Timavlönade arbetstagares arbetstidsersättningar skall emellertid betalas så som föreskrivs i § 18 mom. 2. Mom. 2 Sådan arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta kapitel skall ges senast vid den tidpunkt som enligt mom. 1 gäller för motsvarande penningersättning. Med tjänsteinnehavarens/arbetstagarens samtycke kan ersättning i form av ledighet dock, när det är motiverat för en ändamålsenlig organisering av arbetet, ges inom de sex följande kalendermånaderna. Mom. 3 Arbetstidsersättning som avses i § 202 skall ges inom sex månader efter att arbetet har slutförts. Tillämpningsdirektiv: Detta moment gäller tjänsteinnehavare/arbetstagare som arbetar självständigt men hör till tillämpningsområdet för arbetstidsbestämmelserna. Med avvikelse från mom. 2 är det i sista hand arbetsgivaren som beslutar om tidpunkten för dessas arbetstidsersättning. Om arbetstidsersättning inte kan ges inom sex månader efter att arbetet har utförts skall den betalas i pengar, om inte arbetsgivaren och tjänsteinnehavaren/arbetstagaren avtalar att den skall ges senare som fritid. KAP. 6.7. ARBETSTIDSHANDLINGAR § 210 Utjämningsschema för arbetstiden Mom. 1 Om den ordinarie arbetstiden enligt § 160-162 har ordnats så att den utgör ett genomsnitt skall för arbetet på förhand uppgöras ett utjämningsschema åtminstone för den tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till det föreskrivna genomsnittet. Tillämpningsdirektiv: Mom. 1 gäller endast arbete som avses i arbetstidslagen. Från utjämningsschemat skall särskiljas den i § 211 reglerade arbetsskiftsförteckningen. Av utjämningsschemat skall framgå utjämningsperioden och varje veckas ordinarie arbetstid samt i mån av möjlighet också de lediga dagarna. Om en arbetsskiftsförteckning kan uppgöras för en hel utjämningsperiod, ersätter förteckningen det utjämningsschema som avses i denna paragraf. Mom. 2 I samband med utarbetandet eller planeringen av ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden skall arbetsgivaren bereda förtroendemannen eller, om församlingen inte har någon sådan, arbetarskyddsfullmäktigen eller, om församlingen inte heller har någon sådan, tjänsteinnehavarna/arbetstagarna tillfälle att framföra sin åsikt om saken. En tillräckligt lång tid skall reserveras för att dessa skall hinna bekanta sig med utkastet. Mom. 3 Tjänsteinnehavarna/arbetstagarna skall i så god tid som möjligt underrättas om ändringar i utjämningsschemat för arbetstiden. § 211 Arbetsskiftsförteckning Mom. 1 Arbetsgivaren skall för arbete som avses i arbetstidslagen uppgöra en arbetsskiftsförteckning, varav framgår när tjänsteinnehavarens/arbetstagarens ordinarie arbetstid börjar och slutar samt de dagliga vilotiderna. Arbetsskiftsförteckningen skall uppgöras för samma period som utjämningsschemat för arbetstiden, om detta inte på grund av utjämningsperioden längd eller arbetets oregelbundenhet är synnerligen svårt. Arbetsskiftsförteckningen skall dock uppgöras för en så lång tidsperiod som möjligt. När arbetsskiftsförteckningen uppgörs skall på yrkande av tjänsteinnehavaren/arbetstagaren eller förtroendemannen på motsvarande sätt iakttas vad som i § 210 mom. 2 bestäms i utjämningsschemat för arbetstiden. Tillämpningsdirektiv: Tidpunkterna för arbetstidens början och slut samt de dagliga vilotiderna skall anges med exakta klockslag. Om flexibel arbetstid tillämpas är det emellertid möjligt att uppgöra en arbetsskiftsförteckning där tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inom vissa gränser själv får bestämma de ovan nämnda tidpunkterna. På detta sätt kan man förfara t.ex. när flextid iakttas. Obs. Flextid, se § 180. Mom. 2 Arbetsskiftsförteckningen skall skriftligen delges tjänsteinnehavarna/arbetstagarna i god tid, likväl senast en vecka före den i förteckningen angivna periodens början. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarnas samtycke eller av grundad anledning. Tillämpningsdirektiv: Arbetsskiftsförteckningen kan efter att den upprättats ändras endast av vägande skäl, om det är nödvändigt för församlingens verksamhet. Frågan om ett vägande skäl föreligger skall avgöras från fall till fall. Som ett vägande skäl kan anses t.ex. oförutsedd frånvaro. Ett vägande skäl föreligger alltid då ett tekniskt fel, t.ex. ett räknefel uppdagas i arbetsskiftsförteckningen Om en ändring i arbetsskiftsförteckningen görs med den berörda tjänsteinnehavarens/arbetstagarens samtycke förutsätts inget vägande skäl. Mom. 3 Om en tjänsteinnehavare/arbetstagare inte av något tvingande skäl kan infinna sig i arbete den tid som angivits i arbetsskiftsförteckningen, skall tjänsteinnehavaren/arbetstagaren så snart som möjligt underrätta sin förman om saken. DEL VII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER § 220 Läkarundersökning Mom. 1 I tjänstestadgan föreskrivs om tjänsteinnehavares skyldighet att delta i hälsokontroller som arbetsgivaren bestämmer. Obs. Se modelltjänstestadgan § 42. Mom. 2 Arbetstagare är skyldiga att på arbetsgivarens bekostnad genomgå läkarundersökningar eller andra hälsovårdsundersökningar som anses behövliga. § 221 Arbetsundersökningar Metod- och tidsstudier på arbetsplatser bör anses syfta till att förbättra dels arbetsresultatet och dels arbetstagarnas förtjänster. Av metod- och tidsstudierna eventuellt föranledda förändringar i arbetsarrangemangen får dock inte leda till att arbetstagarna överansträngs eller inverka menligt på deras förtjänstnivå. § 222 Skydd i arbete Mom. 1 Arbetsgivaren skall sörja för att lagen om skydd i arbete och andra lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter som gäller arbetssäkerheten och bekämpandet av yrkessjukdomar noga iakttas. Mom. 2 En arbetstagare skall följa arbetsgivarens i detta syfte givna anvisningar samt använda de skyddsredskap som arbetsgivaren med stöd av de bestämmelser som avses i mom. 1 ställer till arbetstagarens förfogande. § 223 Förtroendemän och förhandlingsförfarandet Om förtroendemannasystemet och förhandlingsproceduren avtalas i förtroendemanna- och huvudavtalet. § 224 Arbetsfreden och dess tryggande Om arbetsfreden och dess tryggande avtalas i huvudavtalet.
© Copyright 2024