Rutiner och arbetsplan för arbetet med våldsutsatta
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2014-04-11 Beslut SN 140423 § 62 Rutiner och arbetsplan för arbetet med våldsutsatta personer b:\kk-forvaltning\soc\socialförvaltning-alla\stab\ledningssystem\aktuella dokument\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_arbete_med_valdsutsatta.docx Socialförvaltningen IFO, Kil Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0)554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 V Torggatan 1F Fax +46 (0)554-194 62 PlusGiro 12 21 10-0 E-post [email protected] Org.nr 212000-1751 665 23 Kil b:\kk-forvaltning\soc\socialförvaltning-alla\stab\ledningssystem\aktuella dokument\dokument, orginal\dokumentation biståndsbedömning genomförande\dok_arbete_med_valdsutsatta.docx 1. Syfte ............................................................................................................................. 2 1.1 Socialförvaltningen IFO´s definition av våld .................................................. 2 1.2 Socialförvaltningen IFO´s gemensamma värdegrund ................................... 2 1.3 Uppföljning och förankring av rutinen ........................................................... 3 2. Handläggningsrutiner ............................................................................................... 4 2.1 Upptäck våldet ...................................................................................................... 4 2.1.1 Våga fråga ....................................................................................................... 4 2.1.2 Om våld förekommer - agera omgående ...................................................... 5 2.1.3 Om den våldsutsatte inte vill ha hjälp .......................................................... 6 2.2 Förhandsbedömning ............................................................................................ 6 2.3 Utredning ............................................................................................................. 7 2.3.1 Utredning avseende våldsutsatta kvinnor/män .......................................... 7 2.3.2 Utredning avseende barn som upplevt våld ................................................ 7 2.4 Akuta insatser.......................................................................................................8 2.4.1 Anmälningsskyldighet ...................................................................................8 2.4.2 Skydd till den våldsutsatte............................................................................8 2.4.3 Kom ihåg våldsutövaren ............................................................................. 10 2.4.4 Tillfälligt försörjningsstöd .......................................................................... 10 2.4.5 Läkarundersökning ..................................................................................... 10 2.4.6 Polisanmälan ................................................................................................11 2.5 Långsiktiga insatser ............................................................................................11 2.5.1 Kontaktperson och stöd ...............................................................................11 2.5.2 Flytt till annan kommun ............................................................................. 12 2.6 Uppföljning ........................................................................................................ 12 2.7 Hedersrelaterat våld .......................................................................................... 12 2.7.1 Förhandsbedömning ................................................................................... 12 2.7.2 Utredning ..................................................................................................... 14 2.7.2.1 Riskbedömning ..................................................................................... 14 2.7.2.2 Omyndig flicka/pojke ........................................................................... 14 2.7.2.2.1 Att tänka på vid kontakterna med föräldrarna om flickan/pojken är under 18 år ........................................................................................................ 15 2.7.2.3 Myndig ung kvinna/man ..................................................................... 15 2.7.2.3.1 Att tänka på vid kontakter med föräldrarna om den unga kvinnan/mannen är över 18 år ........................................................................ 15 2.7.2.4 Vid placering ......................................................................................... 16 2.8 Skyddade personuppgifter ................................................................................ 16 2.8.1Sekretessmarkering ...................................................................................... 16 2.8.2 Kvarskrivning .............................................................................................. 17 2.8.3 Fingerade personuppgifter ......................................................................... 17 2.8.4 Ansökan till skatteverket ............................................................................ 17 3. Viktiga kontakter ..................................................................................................... 19 3.1 Socialtjänsten IFO i Kil................................................................................... 19 3.2 Hälso- och sjukvård ....................................................................................... 19 3.3 Frivilligorganisationer ................................................................................... 19 3.4 Övriga ............................................................................................................. 20 3.5 Resursteam heder .............................................................................................. 21 3.6 Skyddade boenden ............................................................................................. 23 4. Säkerhet för personal ...............................................................................................24 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0)554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 V Torggatan 1F Fax +46 (0)554-194 62 PlusGiro 12 21 10-0 E-post [email protected] Org.nr 212000-1751 665 23 Kil Sida 1 av 25 1. Syfte Syftet med gällande rutin och handlingsplan för arbetet med våldsutsatta personer inom socialförvaltningen IFO i Kil är; att socialsekreteraren ska känna trygghet genom fungerande rutiner och samverkan både internt och externt, att kvalitén är god avseende hur socialsekreteraren på bästa sätt tar emot, bemöter, hjälper, utreder samt följer upp eventuella stöd och hjälpinsatser, att rutinen ska ge vägledning för hur socialförvaltningen IFO definierar våld och vilken värdegrund vi har samt att även förövaren ska erbjudas stöd och hjälp. I Värmland finns en länsgemensam samrådsgrupp som inkluderar olika myndigheter som gemensamt arbetar för att hjälpa till i krissituationer relaterat till familjevåld. Detta återfinns i de länsgemensamma vägledande rutinerna ”Familjevåld fysiska, psykiska och sexuella övergrepp”. 1.1 SOCIALFÖRVALTNINGEN IFO´S DEFINITION AV VÅLD Våld är varje handling riktad mot en annan person som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå att göra något den vill (Per Isdal, Alternativ till våld). 1.2 SOCIALFÖRVALTNINGEN IFO´S GEMENSAMMA VÄRDEGRUND Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, ett individuellt problem och ett relationsproblem. Våldet är ett hinder mot den enskildes trygghet men också mot en jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi har en helhetssyn som omfattar stöd och hjälp till berörda våldsutsatta, förövare samt barn som bevittnat våld. Vi har en respekt för enskildas självbestämmande och integritet. Vi har ett förhållningssätt som präglas av en positiv syn på människans möjligheter till förändring och utveckling. Barnperspektivet genomsyrar vårt arbete. Sida 2 av 25 1.3 UPPFÖLJNING OCH FÖRANKRING AV RUTINEN Våldsgruppen ansvarar för uppföljning, revidering och förankring av handlingsplanen. Den personal som för 2014 ansvarar för handlingsplanens förankring, revidering och uppföljning är som följer; Lisa Hassellund, socialsekreterare, öppenvården (Sammankallande) Anne-Marie Eriksson, 1:e socialsekreterare, utredningsgruppen Lena Karlin, socialsekreterare, förebyggargruppen Elisabeth Lindelöf, socialsekreterare, ekonomigruppen Marita Prodin, socialsekreterare, receptionen Gruppen skall sammankallas två gånger per år. Sida 3 av 25 2. Handläggningsrutiner Handläggningsrutinerna är utformade som att den våldsutsatte är en kvinna, men rutinerna kan lika väl tillämpas för en våldsutsatt man. 2.1 UPPTÄCK VÅLDET All personal vid IFO är gemensamt ansvariga för att upptäcka våld! Om våld uppmärksammas är det utredningsgruppens ansvar att utreda och bevilja bistånd. Ekonomigruppen, förebyggargruppen samt utredningsgruppen arbetar aktivt med screeningformulär för att upptäcka våld, om ekonomigruppen eller förebyggargruppen uppmärksammar våld lämnas denna information vidare till utredningsgruppen för utredning av social situation. Ekonomihandläggare och utredningshandläggare skall samverka kring den våldsutsatta då den socialt utsatta situationen ofta innebär ett ökat behov av ekonomiskt bistånd. Förebyggargruppen har informationsafficher uppsatta och informationsbroschyrer framställda, så att det är lättillgängligt för besökare att ta del av informationen, i den öppna verksamheten. 2.1.1 VÅGA FRÅGA Alla personer som kommer i kontakt med IFO skall få rutinmässiga frågor om förekomsten av våld och hot. Personer som har kontakt med ekonomigruppen får rutinmässiga frågor om förekomsten av våld och hot inom två månader, för personer som har kontakt med utredningsgruppen sker detta vid första besöket. Screeningformuläret FREDA (Del 1) används för att kartlägga om våld i nära relation förekommer. Personal som inte arbetar med FREDA kan använda sig av följande frågor: ”Har du någon gång utsatts för psykiska kränkningar av någon i din nära omgivning. Det kan t ex vara hot, begränsningar, eller att vara kontrollerad av någon?” ”Har du någon gång utsatts för fysiska kränkningar/våld av någon i din nära omgivning, som t ex slag, knuffar, sexuellt våld?” Om ja: ”När i tid skedde detta?” ”Av vem?” ”På vilket sätt”? ”Har du fått någon hjälp för det?” Sida 4 av 25 ”Önskar du någon hjälp?” Frågorna skall ställas enskilt, utan någon närstående närvarande. Ta reda på om det finns barn inblandade som kan ha utsatts för våld eller upplevt våld. Ta kontakt med utredningsgrupp omgående. Var medveten om att våld även förekommer i samkönade relationer samt att andra närstående förutom partner kan vara förövare. Om tolk behövs skall denne alltid vara från en auktoriserad tolkförmedling, Kils kommun använder sig av tolkcentralen tel: 054- 29 72 40 (dagtid); 054-83 08 70 (kvällar och helger). Försök att använda en kvinnlig tolk i första hand om den våldsutsatta är en kvinna. Att prata om våldet med både den våldsutsatte och förövaren närvarande kan innebära en ökad risk för den våldsutsatta att utsättas för nytt våld. Glöm inte att fråga om det finns barn inblandade som kan ha utsatts för eller upplevt våldet. Utredningsgruppen skall i så fall göra en förhandsbedömning omgående. Om den våldsutsatta förnekar våld (men oro kvarstår) Förmedla att du hör vad hon säger men att din upplevelse är att våld förekommer eller har förekommit. Informera att du är orolig och att det finns andra att prata med. Respektera hennes svar. Även om kvinnan inte väljer att prata om våldet kan du ha sått ett frö till förändring. Tänk på att oro för barn som far illa ska föranleda en anmälan till utredningsgruppen. 2.1.2 OM VÅLD FÖREKOMMER - AGERA OMGÅENDE När det kommer till nämndens kännedom att en person utsätts för våld skall denne kontaktas omgående och erbjudas samtal med socialsekreterare. Den person som först får kännedom om våldet har ansvaret för att den våldsutsatta lotsas till rätt grupp (utredningsgruppen). Om den våldsutsatta har barn skall detta omedelbart anmälas till utredningsgrupp. I utredningsgruppen utreds våldets omfattning, använd FREDA del 2. Sida 5 av 25 Utredningsgruppen gör en riskbedömning tillsammans med den våldsutsatta över hur farlig hennes och eventuella barns situation är, använd FREDA del 3. Om kvinnan vill, kontakta polisen för ett säkerhetssamtal. Dokumentera omfattningen av våldet i aktualisering. Gör gärna en anonym konsultation med polis om riskbilden. 2.1.3 OM DEN VÅLDSUTSATTE INTE VILL HA HJÄLP Förklara att du är orolig och fråga: ”hur kan jag hjälpa dig?” Informera att våld i nära relationer är ett brott och att den som utövar våldet bär ansvaret för våldet. Informera om möjlighet till stöd, ge information/broschyrer och kontaktuppgifter till dessa stödinstanser. Erbjud dig att förmedla kontakten åt den våldsutsatte. Kritisera inte! Försök att boka in en ny tid inom några veckor. Om personen tackar nej, fråga vilket sätt som är säkert för denne att bli kontaktad på. Hör av dig till denne igen vid ett senare tillfälle för att fråga hur hen har det. Att ta sig ifrån en våldsam relation är ofta en lång process och den våldsutsatta kan ha behov av upprepat stöd under en lång tid för att orka ta sig ifrån relationen. Om personen utsätts för nytt våld; uppmuntra denne till att prata, upprepa informationen och visa på olika möjligheter igen. Be denne att föra dagbok över våldet. 2.2 FÖRHANDSBEDÖMNING I aktualisering av ärende som rör våld i nära relation ska detta väljas som orsakskod i procapita, ”våld i nära relation-vuxna” för de som utsatts för våld i nära relation, ”våld i nära relation-barn ungdom” för de barn och ungdomar som upplevt våld i nära relation samt ”våld i nära relation-förövare” för de som utsatt andra för våld i nära relation. När det gäller barn som upplevt våld i nära relation ska utredning enl. SoL 11 kap 1 § inledas. Sida 6 av 25 2.3 UTREDNING Det är viktigt att dokumentera allt som kvinnan berättat för socialsekreterare/öppenvårdspersonal om det våld hon utsatts för, liksom blåmärken och andra skador hon har visat. Dokumentationen skall föras på ett objektivt sätt, inga värderingar eller tyckanden får förekomma. När en vårdnadshavare använt våld mot den andre vårdnadshavaren eller barn är det viktigt att uppgifter inte lämnas ut som kan skada den våldsutsatta ytterligare. Den våldsutsatta skall ha en egen akt, om utredning inleds för gemensamma barn skall information som lämnas ut till våldsutövaren nogsamt prövas mot offentlighets- och sekretesslagen 12 kap 3 §. Om sekretessmarkering eller kvarskrivning enl. 16 § folkbokföringslagen gjorts måste detta tydligt framgå vid slagning i databasen. Vid frågor gällande databasen kontakta systemadministratör. 2.3.1 UTREDNING AVSEENDE VÅLDSUTSATTA KVINNOR/MÄN Nedanstående bör socialnämnden utreda; Personens akuta behov av stöd och hjälp Våldets karaktär och omfattning Risken för att personen kommer att utsättas för ytterligare våld Hur nätverket kring personen ser ut Vilket behov av stöd och hjälp personen har på kort och lång sikt Om det finns barn som kan ha bevittnat våldet 2.3.2 UTREDNING AVSEENDE BARN SOM UPPLEVT VÅLD Nedanstående bör socialnämnden utreda; Om våld även riktats direkt mot barnet Vilket behov av akut stöd och hjälp barnet har Våldets karaktär och omfattning. Hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna Barnets egen uppfattning om våldet Vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet. Vilket behov av stöd och hjälp barnet har på kort och lång sikt. Sida 7 av 25 Föräldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov av insatser. Gör en bedömning om Barnahus ska kontaktas (för kontaktinformation se 3.1 Socialtjänsten IFO i Kil). Om utredningen påvisar att åtgärd behöver vidtas avseende vårdnad eller umgänge för ett barn, skall framställan eller ansökan om det göras hos gällande domstol (5 kap 2 § första stycket socialtjänstförordningen 2001:937). 2.4 AKUTA INSATSER Det är viktigt att insatsen påbörjas i det akuta skedet, kvinnan är sannolikt mest motiverad att ta emot hjälp i detta skede. När en våldsutsatt aktualiseras vid IFO skall en liten arbetsgrupp kring den våldsutsatta bildas. Arbetsgruppen skall inte vara större än vad ärendet kräver och all information som gäller den våldsutsatta skall hållas inom arbetsgruppen. Det är viktigt att beakta att information som nedtecknas i t.ex. bilpärmar, körjournaler inte röjer känsliga uppgifter om var den våldsutsatta kan befinna sig m.m. 2.4.1 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET All personal inom socialtjänsten är skyldiga enligt 14 kap 1 § SoL att genast anmäla till utredningsgruppen om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Om den våldsutsatta nekar till våld men oro för att barnen kan uppleva/ha upplevt våld eller på annat sätt är utsatta skall ändå en orosanmälan göras. 2.4.2 SKYDD TILL DEN VÅLDSUTSATTE Gör en riskbedömning av hur farlig den våldsutsattas situation är, vid behov konsultera polisens personsäkerhetsgrupp, ring 114 14, begär personsäkerhetsgruppen alt. ta kontakt med 1:e socialsekreterare i utredningsgruppen för direktnummer. Vid behov ordna skyddat boende för kvinnan och eventuella barn på Alla kvinnors hus, tel: 054-18 30 34, eller annat boende se 3.6 Skyddade boenden. Kontrollera med det skyddade boendet vilka intyg som behövs och vad som behöver ordnas i samband med placering t.ex. intyg för ekonomiskt ansvar, placeringsbeslut. Det skyddade boende skall upprätta en genomförandeplan samt dokumentera under placeringen, denna dokumentation skall överlämnas till ansvarig handläggare vid kommunen när placeringen avslutas. I dagsläget finns inget boende för män som utsätts för våld. De ärenden som uppstår får lösas utifrån varje specifik situation. Sida 8 av 25 För kvinnor med missbruksproblematik finns kvinnoboendet Elsa, tel: 01115 22 83. Informera om möjligheter till skydd, besöksförbud och skyddade personuppgifter. Stötta den våldsutsatta i det praktiska om hen inte orkar själv: spärra och öppna nytt bankkonto, ansökan om skilsmässa etc. Den våldsutsatta kan tillfälligt behöva eftersända sin post till exempelvis kommunhuset. Om den våldsutsatta behöver hämta personliga tillhörigheter, se till att hon får sällskap, ev. av polis beroende på riskbilden. Följande lista kan användas som stöd för att komma ihåg vad som behöver packas: •personbevis, t.ex. pass, körkort eller id-kort för den våldsutsatta och eventuella barn •ekonomiska handlingar, t.ex. pengar, bankomatkort, kreditkort •värdehandlingar, t.ex. försäkringsbevis, hyreskontrakt, skilsmässopapper, arbetsintyg, barnens skolbetyg, vårdnadspapper •nycklar till huset/lägenheten, bankfack, bilen •läkemedel, recept till den våldsutsatta och eventuella barn •kontaktlinser, glasögon, tandställning •smycken •viktiga saker för barnen, t.ex. gosedjur, snuttefilt, napp, favoritbok, leksaker •klädombyten •toalettsaker •viktiga adresser och telefonnummer, t.ex. till barnens förskola eller skola •saker som den våldsutsatta tycker mycket om och som betyder mycket för den och för eventuella barn Informera den våldsutsatta om möjligheterna till skyddade personuppgifter. Skatteverket behandlar ansökan om skyddade personuppgifter. Mer information kring skyddade personuppgifter se 2.8 Skyddade personuppgifter samt på skatteverkets hemsida www.skatteverket.se. Informera den våldsutsatta om möjligheterna till kontakt/besöksförbud. Ansökan om kontakt/besöksförbud görs hos polisen. Sida 9 av 25 2.4.3 KOM IHÅG VÅLDSUTÖVAREN Våldsutövaren och den våldsutsatta skall ha varsin handläggare. En socialsekreterare utses till våldsutövaren samtidigt som den våldsutsatta tilldelas en handläggare. Denne socialsekreterare är den som ansvarar för kontakten med våldsutövaren när/om denne uppsöker IFO. Erbjud våldsutövaren inledande samtal där ni pratar om händelsen, ge entydiga signaler: våld är en kriminell handling som aldrig får tolereras. Om våldsutövaren har barn, fråga hur hen tror våldet påverkar dem, prata om hens föräldraansvar och konsekvenser av våld. Informera om och försök motivera våldsutövaren till att kontakta krismottagning t.ex. krismottagningen för män. Om våldsutövaren förnekar våld kan denne erbjudas kontakt med krismottagningen för män utifrån konflikter i relationen eller utifrån en livskris. Vi kan vara behjälpliga i den första kontakten med krismottagningen för män genom att, med samtycke, ringa och lämna telefonnummer till mannen. Mannen kommer därefter att bli uppringd. 2.4.4 TILLFÄLLIGT FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som utsätts för våld riskerar även att bli utsatt ekonomiskt. Den ekonomiska situationen bör därför alltid uppmärksammas. Vill den våldsutsatta söka ekonomiskt bistånd eller få hjälp med bostadsanskaffning förmedlas kontakt med ekonomigruppen. En våldsutsatt skall inte behöva känna oro för sin, och sina barns, ekonomiska situation. Informera om att tillfällig ekonomiskt bistånd oftast kan utgå utan att en omfattande ekonomisk utredning måste göras. Ekonomisk utsatthet skall aldrig behöva vara skäl till att en person känner sig tvingad att stanna i en våldsrelation. 2.4.5 LÄKARUNDERSÖKNING Det är viktigt att skador dokumenteras så tidigt som möjligt för eventuell anmälan och skadestånd. Erbjud stöd genom att följa med till läkarundersökning som kan genomföras på vårdcentral eller sjukhuset i Karlstad. Vid sexuella övergrepp/våldtäkt kan kurator på kvinnokliniken i Karlstad kontaktas för inledande stödsamtal inför undersökningen. Ring kuratorerna: 054-61 52 42 eller receptionen: 054-61 51 72. Vid akuta fall kontakta akutmottagningen. Våldsutövaren skall inte närvara vid undersökningen. Sida 10 av 25 Begär att läkaren skriver ett läkarintyg. Journalanteckning räcker inte för ett rättsintyg. 2.4.6 POLISANMÄLAN Stöd den våldsutsatta att göra en polisanmälan. Det måste vara den våldsutsattas eget beslut men erbjud dig att följa med eller be polisen göra ett hembesök. Om den våldsutsatta inte vill göra en anmälan är det viktigt att respektera detta beslut. Enligt sekretesslagen 10 kap 23 §, hindrar dock inte sekretessen att en uppgift som gäller misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet eller polis om straffet för brottet kan innebära fängelse i minst ett år. Rådgör med enhetschef och polis. 2.5 LÅNGSIKTIGA INSATSER Visa tålamod. Ett ärende som för dagen inte är akut kan snabbt bli det. Håll en regelbunden kontakt med den våldsutsatta och erbjud stöd vid t.ex. polisanmälan, skyddat boende. Tänk på att den våldsutsatta ofta är ambivalent. Det kan ta tid att inse sin situation, våga lita på omgivningen och ta sig ur en relation där våld förekommer. Var uppmärksam på PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Vid misstanke rådgör med CTS (center för traumatisk stress), tel. 054-61 42 80, eller be kvinnan boka en tid med sin läkare som i sin tur kan skriva en remiss. Uppmuntra den våldsutsatta att bearbetat det denne utsatts för med hjälp av t.ex. Samtalsakuten, diakon eller självhjälpsgrupper via Brottsofferjouren och Alla kvinnors hus. Vilken hjälp behöver den våldsutsatta för att klara sin situation på sikt? Kartlägg vilka resurser som finns i den våldsutsattas nätverk. 2.5.1 KONTAKTPERSON OCH STÖD Utredningsgruppen kan ge bistånd i form av intensivt arbete som utförs av öppenvårdsgruppen. Öppenvårdsgruppen arbetar för att stärka den våldsutsatte och kan t.ex. stötta den våldsutsatta att ta tag i praktiska göromål, som t.ex. bankärenden, ta nödvändiga myndighetskontakter och/eller kontakt med Brottsofferjour, Kvinnojour eller annat samtalsstöd. Sida 11 av 25 2.5.2 FLYTT TILL ANNAN KOMMUN Om en flytt till annan kommun är nödvändig på grund av våld eller andra övergrepp och den våldsutsatta själv vill byta kommun men inte kan utan att den nya kommunen ger de insatser som krävs, kan en ansökan till nya kommunen göras och ska av den nya kommunen behandlas som om den sökande var bosatt i kommunen (2a kap. 8 § 2 SoL). Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att pröva ansökan (2 a kap. 9 § SoL). Behovet av att byta kommun ska vara styrt av den våldsutsattas situation och prövas i varje enskilt fall, men omfattar i vart fall den som har skyddade personuppgifter (prop. 2010/11:49 s. 88 f.). 2.6 UPPFÖLJNING Följ upp de insatser som har gjorts med jämna mellanrum, exempelvis det skyddade boendet. Ärendet är inte löst och avklarat i och med att kvinnan blivit placerad på en kvinnojour. Skyddat boende är enbart en akutlösning och den våldsutsatta kan behöva kontinuerlig kontakt med sin socialsekreterare. Det är viktigt att den våldsutsatte får behålla kontakten med samma socialsekreterare över tid. Den våldsutsatta och våldsutövaren skall inte ha samma socialsekreterare och i regel inte gå i par samtal/samarbetssamtal. För många våldsutsatta upplevs par samtal som ett nytt övergrepp. 2.7 HEDERSRELATERAT VÅLD I ärenden rörande kvinnor eller män som kan misstänkas vara eller bli utsatta för hedersrelaterat våld är det extra viktigt att en tidig och noggrann bedömning sker av hens behov av skydd. Hedersrelaterat våld kan vara komplext där flera personer i den utsattes närhet kan vara förövare. Följ ovanstående handläggningsrutin och ta hjälp av den vägledning som finns angiven nedan. Konsultera Värmlands Resursteam Heder se. 3.5 alt. www.lansstyrelsen.se/varmland Rådgivningen Stella finns för unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, tel: 0735-84 91 45; www.stella-varmland.se 2.7.1 FÖRHANDSBEDÖMNING Bedöm efter probleminventeringen och en riskbedömning flickans eller pojkens behov av skydd. Ta hänsyn till flickans/pojkens egna tankar om lösningar och eventuella konsekvenser av dessa. Informera tydligt om hur socialtjänsten kan hjälpa! Sida 12 av 25 • Hur påverkar det enskilda beslutet flickan/pojken? Ta reda på hennes/hans önskan, situation och behov. • Kan det finnas en konflikt mellan flickans/pojkens skyddsbehov och vårdnadshavarens bestämmanderätt? • Om det finns risk för hot – undersök möjligheten att sekretesskydda delar av anmälan. • Beakta att hedersproblematik är ny i förhållande till Socialtjänstlagen och Lagen om vård av unga (se Socialstyrelsens meddelandeblad nr 6:2002). • Utnyttja möjligheten att göra en noggrann undersökning och var aktiv under förhandsbedömningen. Detta underlättar även arbetet med riskbedömning i ett senare skede. • Använd tolk vid behov. Det är här mycket viktigt att tolken är neutral i förhållande till flickan/pojken och att tolken inte kommer att utgöra ett hot genom ryktesspridning eller kontakter med hennes släkt. Avväg möjlighet att tolka via telefon, detta gör mötet mer opersonligt och flickan/pojken kanske upplever ett mindre hot. Lyssna på hennes/hans önskemål. • Klargör tydligt olika möjligheter till hjälp och stöd från skola, socialtjänst och polis när det gäller till exempel skydd och boende. • Gör flickan/pojken medveten om olika alternativ och deras olika konsekvenser. Samtala ingående om hur den nya, fria situationen kan gestalta sig. Vem kan hon/han vända sig till när hon/han känner sig ensam och längtar hem? Hur kan man bygga upp ett nytt nätverk på en ny bostadsort? • Tala inte till flickan/pojken i termer av att ”har du blivit utsatt för hedersrelaterat förtryck?”. I det hedersrelaterade förtrycket och i hederskulturen är det den utsatta flickan eller pojken som skuldbeläggs. Hon/han anses vara skyldig efter som hennes/hans handlande tvingat släkten att vidta hot och sanktioner på grund av att hon/han brutit mot hederskoderna. Förövarna däremot anses ha rätt i sitt utövande av förtrycket. Att tala till flickan eller pojken i termer av att hon/han utsatts för hedersrelaterat förtryck kan ge upphov till skuld känslor – ”detta är mitt fel” – och att den utsatta blir osäker i sin anmälan och rätt till hjälp. Få istället flickan/pojken att själv berätta om sin situation. • Var noggrann! • Ge flickan/pojken hopp. • Bedöm behovet av akut hjälp. Sida 13 av 25 2.7.2 UTREDNING 2.7.2.1 RISKBEDÖMNING De uppgifter som framkom under förhandsbedömningen och som rör skyddsbehovet är mycket värdefulla i den fortsatta riskbedömningen. När en utredning öppnats finns möjlighet att genom ytterligare bearbetning bekräfta eller förkasta dessa uppgifter i kontakten med andra än anmälaren och flickan/pojken. Undersök förekomsten av: • Tidigare våld mot barnen. • Tidigare anmälningar av familjen inom socialtjänsten. • Våld mellan föräldrar. • Starkt patriarkal familjestruktur. • Bortgifta syskon i familjen/släkten. • Personer i flickans eller pojkens släkt och omgivning som tidigare är dömda för våldsbrott. • Redan inarbetade relationer hos någon vuxen, till exempel på skolan, som är insatt i hennes/hans situation och som kan var ett stöd för flickan/pojken under processen. 2.7.2.2 OMYNDIG FLICKA/POJKE Fatta beslut om att inleda utredning och om eventuella akuta åtgärder, frivilliga insatser eller tvångsingripande ska vidtas, såsom till exempel omedelbart omhänder-tagande enligt LVU. Vid omedelbart omhändertagande: • Inled utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ SoL • Ordförandebeslut om: – Omedelbart omhändertagande – Hemlighållande av vistelseadress LVU § 14 – Umgängesbegränsning – Inga telefonsamtal – Inga brev • Läkarundersökning och rättsläkarintyg • Polisanmälan • Underrätta vårdnadshavare Sida 14 av 25 2.7.2.2.1 ATT TÄNKA PÅ VID KONTAKTERNA MED FÖRÄLDRARNA OM FLICKAN/POJKEN ÄR UNDER 18 ÅR • Hur och när ska föräldrarna kontaktas för att det inte ska skada flickan/pojken? • Bedöm var samtalet bäst är lämpligt att ske. • Överväg om polis bör finnas med. • Ta det försiktigt! Tänk på konsekvenserna av hur informationen sker. Om polis är med bör det skötas med försiktighet. Tänk på att inte förvärra situationen genom att hota familjens heder. • Ha en plan för fortsatta samtal med föräldrarna, som föräldrarna erbjuds. 2.7.2.3 MYNDIG UNG KVINNA/MAN Fatta beslut om utredning ska inledas eller inte och om eventuella akuta åtgärder ska vidtas. Bedöm utifrån flickans/pojkens ålder och mognad behovet av: • Avstånd till hemmet. När flickan/pojken längtar hem kan det vara en fördel att inte befinna sig alltför nära föräldrahemmet, då ett återvändande kan få förödande konsekvenser. Geografiskt avstånd kan ge tid till eftertanke, istället för att ta ett förhastat beslut. • Lämplig geografisk placering. Det kan vara olämpligt att hon/han placeras i en geografisk del där den egna invandrargruppen bor, då ryktet snabbt kan spridas och utgöra ett hot mot henne/honom. • Boendeform, såsom särskilt boende för denna grupp. Även om flickan/pojken är över 18 år kan det vara lämpligt med placering i familjehem. • Personskydd • Läkarvård • Psykologhjälp • Krisbearbetning • Professionella stödjare i vardagen 2.7.2.3.1 ATT TÄNKA PÅ VID KONTAKTER MED FÖRÄLDRARNA OM DEN UNGA KVINNAN/MANNEN ÄR ÖVER 18 ÅR • Hon/han själv bestämmer om och hur information till föräldrarna ska ske. • Om hjälp behövs – ge information då föräldrarna kommer till socialförvaltningens kontor. • Om den unga kvinnan/mannen inte vill ge någon information till föräldrarna – hänvisa till polisen. Sida 15 av 25 2.7.2.4 VID PLACERING Följande checklista kan vara till hjälp när en flicka eller pojke ska placeras i familjehem eller annat skyddat boende: • Klipp mobilkortet men spara de nummer som flickan/pojken tycker är viktiga. På detta sätt kan flickan/pojken avgöra om, när och med vem de vill ha kontakt. • Byt e-postadress (se föregående punkt). • Om flickan/pojken vill behålla kontakten med någon i familjen, t.ex. genom brevväxling, så ska det av säkerhetsskäl gå via socialtjänsten. • Framhåll möjligheten till kontakt med socialtjänst/polis om det inte fungerar i det nya boendet. • Var tydlig med att du vill att hon/han ska ringa om det uppstår problem, så att ni kan prata och gemensamt hitta en lösning. Det är betydligt tryggare än att flickan/pojken flyr själva (tillbaka till familjen). • För myndig flicka/pojke: var särskilt noga med att ordna med praktiska angelägenheter, såsom sysselsättning, försörjning och stödperson. 2.8 SKYDDADE PERSONUPPGIFTER Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. 2.8.1SEKRETESSMARKERING En sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av den våldsutsattas personuppgifter i folkbokföringsregistret. Man ansöker om sekretessmarkering hos Skatteverket. Sekretessmarkering innebär att Skatteverket för in en markering vid personuppgifterna i folkbokföringsregistret. Den anger att ingen får lämna ut uppgifterna utan tillstånd och säkerhetskontroll. Sekretessmarkeringen förs över till andra myndigheters register. Man ansöker om sekretessmarkering hos Skatteverket. För att få en sekretessmarkering bör ett intyg från till exempel Polisen eller Socialtjänsten bifogas. Sida 16 av 25 2.8.2 KVARSKRIVNING Kvarskrivning innebär att den gamla adressen står kvar i folkbokföringsregistret trots att personen har flyttat till annan, hemlig adress. Man ansöker om kvarskrivning hos Skatteverket. Den nya adressen finns inte i folkbokföringsregistret. I stället står den gamla adressen kvar där. Posten går till ett regionalt skattekontor där särskilda handläggare har den nya adressen. Man kan få kvarskrivning i högst tre år i taget. Ansökan om kvarskrivning görs hos Skatteverket. För att få kvarskrivning bör ett intyg från till exempel Polisen eller Socialtjänsten bifogas ansökan. 2.8.3 FINGERADE PERSONUPPGIFTER Om personen är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan denne få fingerade personuppgifter. Det innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Om en person får fingerade personuppgifter tas den gamla identiteten bort ur folkbokföringsregistret, även personnumret. Detta innebär även att personen måste flytta till en ny, hemlig ort. Det är komplicerat att leva med fingerad identitet. Det innebär bland annat att personen måste börja ett helt nytt liv, vilket kan påverka livskvaliteten. Skyddet används enbart i undantagsfall, som en sista utväg efter att andra mindre omfattande åtgärder prövats. Ansökan om fingerade personuppgifter görs hos Rikskriminalpolisen. Rikspolisstyrelsen fattar sedan beslut om personen ska få fingerade personuppgifter. För frågor, kontakta den lokala polisen. 2.8.4 ANSÖKAN TILL SKATTEVERKET Personer som är utsatta för ett allvarligt och konkret hot kan begära skyddade personuppgifter genom sekretessmarkering eller kvarskrivning. Det begärs genom att skicka ett brev till skatteverket där den våldsutsatta beskriver varför denne behöver skyddade personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla dessa uppgifter: •personnummer •namn •adress •anledningen till att personen vill att personuppgifterna ska sekretessmarkeras eller varför personen vill kvarskrivas. Sida 17 av 25 Det finns inga formella krav för att få en sekretessmarkering eller kvarskrivning, förutom att personen eller någon i dess närhet måste uppleva ett konkret, allvarligt hot. Skatteverket kan göra en bättre bedömning om personen har någon form av dokument som styrker dess förhållanden. Det kan till exempel vara: •intyg från sociala myndigheter •intyg från polisen •kopior av domar •beslut om kontaktförbud. Skicka ansökan till det skattekontor i din region som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter. Man kan också ringa Skatteupplysningen på telefon 0771-567 567, vänta på svar och välja telefonist. Via Skatteupplysningen kan man nå de som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter i den region personen är folkbokförd i eller tänker flytta till. Ring 010-573 54 30 (myndighetsnummer). Adress till närmaste skattekontor som handlägger ärenden om skyddade personuppgifter (sekretessmarkering/kvarskrivning) finns på skatteverkets hemsida www.skatteverket.se. Sida 18 av 25 3. Viktiga kontakter 3.1 SOCIALTJÄNSTEN IFO I KIL Receptionen, tel: 9450, 9457 Enhetschef, tel: 9451 Socialchef, tel: 9152 Socialjouren, tel: 114 14 (polisen). Är tillgänglig vardagar från 16.30 till 07.00 morgonen därpå samt fredagar från 16.00 till måndag morgon 07.00. Barnahus KONTAKT Samordnarna arbetar under kontorstid mellan kl. 08.00-16.00. Anna Mellring (heltid). Tel: 054-540 49 09, 070-637 00 22. E-post: [email protected] Cathrine Kvarnström (halvtid). Tel: 054-540 49 11, 070-632 00 28. E-post: [email protected] Faxnummer: 054-18 59 02. 3.2 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Barn- och ungdomspsykiatrin. Tel: 054-61 83 01 (Dygnet runt), 05461 50 00 (Vxl CSK, akut situation) CTS, Center För Traumatisk Stress. Tel: 054 – 61 42 80 Mail: [email protected] Jourhavande tandläkare. Tel: 1177 (Ring Folktandvården dagtid) Kvinnokliniken reception, Tel: 054 – 61 51 72 Kvinnokliniken Kurator, Tel: 054 – 61 52 42 Kils vårdcentral. Tel: 0554-421 10 Psyk. kliniken, rådgivning dygnet runt. Tel: 054 – 61 56 03 Sjukvårdsrådgivningen. Dygnet runt. Tel: 1177 Ungdomsmottagningen i Kil. Tel: 0554-421 24, 0554-421 28. (MånFre 10:30-12:00) 3.3 FRIVILLIGORGANISATIONER Alla Kvinnors Hus, tel: 054 - 18 30 34, mail: [email protected] BRIS – Barnens rätt i samhället. Tel: 116 111 (för ungdomar), 0771-50 50 50 (För vuxna) Eftermiddag och kväll. Brottsofferjouren, Södra Värmland, tel: 054-182888 eller 054 – 18 75 75 Mail: [email protected] Gryning vård AB (inriktat på heder). Tar emot placeringar från hela Sverige. Telefon 0702-019861, 0702-239713. Karlstads Tjejjour, 073 - 80 65 379, mail: [email protected] RFSL. Tel: 054-15 20 90, Mail: [email protected] RFSL´s Brottsofferjour, Stockholm, tel: 020 – 34 13 16, Mail: [email protected] Rådgivningen Stella, för flickor och kvinnor (främst 13-24 års ålder) som lever i hedersförtryck och våld, tel: 073 - 584 91 45 (mån-fre kl.11-14), Mail: [email protected] Systerjouren Somaya, Muslimsk kvinnojour I Stockholm. Tel: 020 – 81 82 83 Enbart för hjälpsökande till kvinno- och tjejjouren. Kvinnojouren 08 – 76 09 611, öppen vardagar kl 9.30-16.00. Sida 19 av 25 Tjejjouren 08 – 79 59 591 öppen vardagar kl 9.00-16.00. Mail: [email protected], [email protected] Terrafem, Kvinnojour i Stockholm. (Extra kompetens på heder med stödinsatser på personens modersmål) Har jourtelefon på 20 språk, tel: 020 – 52 10 10. Kontorstid 040 – 23 01 06. Mail: [email protected] Kostnad för kvinnor: 8000 kr/mån (Är ett mer självständigt boende men med tillgång till personal dygnet runt om behov finns, stödinsatser.) Kostnad för tjejer: 1000 kr/dygn. Personal dygnet runt samt stödinsatser. Telefon 08-6430510. Q-jouren, RFHL i Stockholm. Tar emot missbrukande kvinnor från hela Sverige. Kostnad 1000kr/dygn inkl. frukost. Resterande måltider lagas själv. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Telefon 08-6442032. 3.4 ÖVRIGA Familjecentralen i Kil. Tel: 0554-19588. Giftinformation – ej akut. Tel: 08-33 12 31 (Dygnet runt & det är gratis att ringa) Jourhavande präst i Kil. Tel: 0554-68 80 82 Juristjouren. Tel: 0771 – 333 444 Karlstads Mansjour. Tel: 054 – 15 20 85 Krismottagning för män. Tel: 054 – 18 01 54 mail: [email protected] Kvinnofridslinjen. Tel: 020-50 50 50 (Dygnet runt) Polisen – ej akut. Tel: 114 14 SamtalsAkuten Tel: 054 –18 00 50 mail: [email protected] Skatteverket. Tel: 0771 – 567 567 SOS-alarm, akuta situationer. Tel: 112 Svenska kyrkan i Karlstad; Familjerådgivning. Tel: 054-141421 Svenska kyrkan i Kil; Diakon Tel: 0554-688080 Tolkcentralen. Dagtid tel: 054 – 29 72 40. Kvällar/helger (akut tolk) tel: 054 – 83 08 70. Sida 20 av 25 3.5 RESURSTEAM HEDER Resursteam Värmland 2013 är ett resursteam för länet som har spetskompetens inom området hedersrelaterat våld och förtryck som du kan vända dig till för konsultation och föreläsningar. Elin Arwengrim, [email protected] Skolkurator, tfn 0552-44721 Eva Asknert, [email protected] Barnmorska, ungdomsmottagningen Druvan, tfn 054-616741 Ann-Charlotte Bohlin, [email protected] Socialsekreterare Karlstad, tfn 054-5404936 Teresa Dahlström, [email protected] Föreståndare Platea, tfn 0563-12153 Sabina Gomez-Jansson, [email protected] Kvinnofridshandläggare Kristinehamn, tfn 0550-858 45 Eva Halldan, [email protected] Socialsekreterare, ungdom, Säffle kommun, tfn 0533-681 671 Susanne Hermansson, [email protected] Familjehemshandläggare, Familjehemsenheten, Familjeavdelningen Karlstads kommun, tfn 054-5404976 Maria Holmberg Jonasson, [email protected] Projektledare Torsby kommun, 073-2712287 Marie Jonsson, [email protected] Kurator Karlstad, 054-5402983 Marziya Kakay, [email protected] socialsekreterare, Utredningsenheten IFA, Socialförvaltningen Karlstads kommun tfn 054-29 72 51 Ulla Klerelid, [email protected] Sida 21 av 25 Pensionerad specialpedagog, tfn 054-56 81 09 Anna Mellring, [email protected] Samordnare Barnahus Värmland, tfn 054-540 49 09 Cecilia Nilsson, [email protected] Ärendehandledare Enheten unga vuxna, Karlstad, 054-5405112 Isabel Persson, [email protected] Samordnare Våld i nära relationer, Länsstyrelsen Värmland, tfn 010-2247339 Inger Pettersson, [email protected] sjuksköterska, Akutmottagningen, Centralsjukhuset Karlstad, tfn 054-61 55 98 Ing-Marie Seger, [email protected] sjuksköterska, Akutmottagningen, Centralsjukhuset Karlstad, tfn 054-61 55 02 Maria Svantesson, [email protected] Förebyggande samordnare Årjäng, 0573-14114 Karin Svensson, [email protected] Familjeavdelningen Karlstad, 054-5405283 Maria Thonander, [email protected] flyktingsamordnare, Eda kommun, tfn 0571-35800 Annika Örtqvist, [email protected] Spec ped Karlstad, 054-5401586 Sida 22 av 25 3.6 SKYDDADE BOENDEN Kvinnojouren Eva, Arvika - Eda SKYDDAT BOENDE Box 173 671 24 Arvika Jourtelefon: 070-537 95 67 E-post: [email protected] Kvinnojouren Duvkullan, Hagfors - Munkfors SKYDDAT BOENDE FINNS JOUREN HAR BARNANSVA RIG c/o Carlbrink Bergsäng 61 683 92 Hagfors Jourtelefon: 073-807 16 07, 073- 807 22 69 E-post: [email protected] Alla Kvinnors Hus, Karlstad JOUREN HAR ANSTÄLLD PERSONAL SKYDDAT BOENDE FINNS JOUREN HAR BARNANSVA RIG Box 613 651 13 Karlstad Jourtelefon: 054-18 30 34 Fax: 054-21 67 13 E-post: [email protected] www.karlstadskvinnojour.se Kvinnojouren/Sunne JOUREN HAR ANSTÄLLD PERSONAL SKYDDAT BOENDE FINNS Box 65 686 22 Sunne Jourtelefon: 0565-141 94 E-post: [email protected] Clarajouren Kvinnojouren i Årjäng SKYDDAT BOENDE FINNS Jourtelefon: 0730-612906 E-post: [email protected] http://www.clarajouren.n.nu För placering utanför Värmland kan följande hemsida vara till hjälp: http://www.roks.se/har-finns-hjalp/kvinnojourer, välj därefter önskat län. Mannegården. Kvinnor, utsatta för hedersrelaterat våld. www.mannegarden.se Somaya kvinnojour. www.somaya.se/start/kvinno-tjejjour/placering-6194271 Linnamottagningen. Tjejer utsatta för hedersrelaterat våld i behov av familjehem. www.linna.se Strängnäs stödboende. För män, kvinnor och barn. http://genusfritt.wordpress.com/genusfritt/ Sida 23 av 25 4. Säkerhet för personal Förutom de generella säkerhetsrutinerna för arbetsplatsen skall följande faktorer beaktas gällande säkerheten för personal vid IFO. Innan praktiska åtgärder av socialsekreterare/öppenvårdspersonal av någon art, t.ex. ombesörjande av transport till skyddat boende, genomförs skall frågeställningen ”vart befinner sig våldsutövaren?” besvaras. Vidare skall även följande frågeställningar besvaras ” Vilken tid skall det ske?”, ”Hur lång tid behövs?” samt ”vilka säkerhetsrisker finns och hur sannolika är de?”. Säkerhetsriskerna kan t.ex. vara av sådan art att våldsutövaren söker upp den våldsutsatta i boendet då socialtjänsten närvarar. Som regel sker ett praktiskt åtagande, t.ex. skjuts till skyddat boende, på den våldsutsattas initiativ med socialtjänst som ombesörjer transporten. Vid transport i ovanstående nämna ärenden sker detta som regel av en socialsekreterare och en öppenvårdspersonal. Den våldsutsatta bör besvara ”Freda del 3”. En bedömning som innebär påtagliga säkerhetsrisker för den våldsutsatta kan även innebära påtagliga säkerhetsrisker för de som befinner sig i dess närhet. Vid påtagliga säkerhetsrisker för transport bör polis konsulteras. Sida 24 av 25
© Copyright 2024