1. No category

NP
NYKARLEBY
POSTEN
Nr 1 L 14 februari 2013
NÄR DET GÄLLER
HYRESBOSTÄDER
Tfn (06) 785 6100
[email protected]
www.nykarlebybostader.fi
Många vindkraftverk planeras
Nykarleby stad har
beslutat att inleda
planläggning för vindkraftsområden i Kantlax, Monå-Harjux och i
Pensala. Med generalplaneprojekten undersöks om man kan anlägga vindkraftsparker
i dessa områden.
Projekten i Monå och Pensala
kommer att genomföras tillsammans med Vörå kommun.
I Finland finns totalt 130 vindkraftverk, medan Sverige har
1 655 och Tyskland 21 607. I Danmark, som till ytan är åtta gånger
mindre än Finland finns det 5 500
vindkraftverk.
Men vindkraften ska byggas ut
i Finland och Jan Wikström på
Österbottens förbund säger till
YLE att många av de planerade
vindkraftverken finns i Österbotten. Bra vindförhållanden, bra
skogsmark och bra markägare
som är villiga att hyra ut sina
områden talar enligt Wikström
till Österbottens fördel.
De vanligaste hindren för en
vindkraftsetablering är naturintressen och de boende i området.
180 m
5 MV rotorblad i toppläge
160 m
3 MV rotorblad i toppläge
140 m
120 m
100 m
80 m
60 m
Vindkraftverken i Molpe
Totalt: 44 meter
Tornet: 30 m
Navhöjd: 31,5
Vingarna: 12,5 meter
40 m
Initiativet från markägarna
– Det rör på sig, men inte så
snabbt, säger Nykarlebys stadssekreterare Tomas Knuts.
Det är en lång planeringsprocess för de olika områdena.
Knuts säger att initiativet till
vindkraftsparker kommer från
markägarna och staden är med på
ett hörn men har ingen drivande
roll. Överlag finns det motstånd
till vindkraften men i Nykarleby
är markägarna positiva.
– De har också hittat områden
som lämpar sig bra för vindkraft
och inte stör omgivningen, säger
Knuts.
Vindkraftprojektet i Kantlax
har startats av markägare som
tillsammans med Smålands
Vindenergi inledde projekteringen. Energiföretaget O2 har
övertagit projektet och kommer
När pälsningen pågår,
behövs ungefär 2 000
arbetare på farmerna
i Nykarleby, Oravais,
Pedersöre och Jakobstad.
läs Mer På sId 4
Som jämförelse:
Vattentornet i Vasa
är 47 meter högt.
20 m
0m
Foto: Mikael Herrgård
3 MV
5 MV
Kati Hiekkanen
Källa: Ramboll Finland
att bygga vindparken.
Konsultbyrån Ramboll har
utfört en del utredningar för att
avgöra om projektet förutsätter
en separat bedömningsprocess
för miljökonsekvenser.
– Störreprojektkräverenmiljökonsekvensbedömning som är
mera omfattande och dyrare, säger markägare John Wiklund.
Kantlaxprojektet består av två
områden och i den första etappen
ska 9 vindmöllor byggas. I mars
sätts en 120 meter hög mast upp
för att mäta den genomsnittliga
vindstyrkan på området. Masten
ska stå kvar i åtminstone ett år
för att ge tillförlitliga siffor på om
projektet är lönsamt.
Men Wiklund säger att all
övrig planering för vindparken
pågår jämsides med mätningarna. Wiklund tror att projektet
kommer att rulla på bara de får
För årets motionär edgar
eklund är träningen en
naturlig del av vardagen.
Man kommer långt med
ett par hantlar eller en
skivstång.
läs Mer På sId 6
besked om hur miljöbedömningen ska ske.
Monå-Harjux, eller Sandbackaprojektet drivs av drygt 60
markägare som har gått samman
i andelslaget Sandbacka Vind.
Andelslaget startade projektet
för ungefär ett och ett halvt år
sen och de är redo att börja bygga
vindparken. Preliminärt planeras
åtminstone 15 vindmöllor.
Markägare Stefan Björkman
säger att andelslaget väntar på
att generalplaneprojektet ska
bli klart och på tillstånd från
försvarsmakten eftersom vindkraftverken påverkar radar- och
kustövervakningen.
Naturinventeringen är påbörjad och en miljökonsekvensbedömning ska utföras.
Björkman säger att vindparken blir verklighet tidigast 2015.
Per-Erik Andersson som också är en av markägarna säger att
området är beläget så långt från
kusten att vindparken inte borde
vara något störningsmoment för
villaägare.
Andersson säger att det är irriterande att projektet går så trögt.
Samtidigt som staten uppmuntrar satsningar på vindkraft så tar
myndigheterna god tid på sig.
I Pensala är markanvändaravtalen i det närmaste klara och
i dagarna skriver Vörå kommun
ett avtal med konsultbyrån FCG.
Vörå kommun har fått fullmakt
av Nykarleby att upphandla planeringen för projektet. Preliminärt planeras 32 vindmöllor på
ett 1 883 hektar stort område.
FCG kommer att planera området och företaget Prokon ska
bygga vindparken.
– En miljökonsekvensbedömning ska göras och den kommer att ta uppemot två år, säger
markägare Dan Norrgård.
Man har redan påbörjat miljöinventering och som ett led i
denna kommer flyttfåglarna att
räknas i vår.
– Det går mycket trögt och just
nu känns läget ganska hopplöst,
säger Norrgård.
– Som markägare vill man
snabbt komma igång men alla
utredningar och all planering tar
mycket tid. Byggstarten blir allra
tidigast om två år.
MIKaela löv-aldéN
NykarlebyPosten
Stadsdirektörens spalt
När löper spelet?
iVi har inom det kommunala levt så länge
i osäkerhet och förändring att det ibland
känns angeläget att stanna upp och fundera
vad vi håller på med för att inte tappa fokus.
Denna text är en sammanfattning av min
inledning vid förtroendemannaskolningen
i början av februari. Till vissa delar är tankarna lånade och anpassade till kommunala
förhållanden utifrån en föreläsning som
ärkebiskop emeritus John Vikström höll för
ett drygt decennium sedan.
Tio teser för att få spelet att löpa, också
inom det kommunala:
1. Spelet löper när vi har motivation och iver att verka för samma
mål. Ledarnas uppgift är att hålla visionen vid liv.
2. Spelet löper när det är rejält; det här gäller såväl inom kommunen som mellan kommunerna.
3. Spelet löper när det är roligt. Vi bör ibland unna oss att räta på
ryggen och konstatera att vi är bra, bland de bästa!
4. Spelet löper när det är avspänt. Ett nervöst lag lyckas sällan få
ut sin fulla potential.
5. Spelet löper när vi känner samarbete och gemenskap. Småstad
som bäst!
6. Spelet löper när vi inser och accepterar att olikhet är en resurs.
Alla spelare behövs!
7. Spelet löper när det finns förtroende och tillit, baserat på ett
sunt självförtroende.
8. Spelet löper där det finns uppmuntran, stöd och beröm.
9. Spelet löper där man kan konsten att förlora.
10. Spelet löper där det finns goda herdar, det vill säga ledare som
går före, mitt i och efter hjorden.
Jag tror att dessa enkla men svårtillämpade regler kan vara
hälsosamma både för MUIK i Komarov Arenan och Blue Fox i
Stjärnhallen. Men jag påstår att de också är lika viktiga för oss vars
uppdrag är att föra Team Nykarleby framåt. Och jag är fullständigt
övertygad om att det finns goda förutsättningar att lyckas. Vi har
kanske inte förutsättningar att vinna ligan, men med målmedvetet
arbete kommer vi att placera oss ganska högt.
GÖSTA WILLMAN
STAdSdIrekTÖr
Kaupunginjohtajan palsta
Milloin peli sujuu?
iOlemme niin kauan eläneet epävarmuudessa ja muutoksissa
kunnissa että joskus tuntuu tärkeältä pysähtyä miettimään mitä me
oikein teemme jotta ei fokus unohtuisi.
Tämä teksti on kooste johdannostani luottamushenkilöiden
koulutuksessa helmikuun alussa. Osin mietteeni ovat lainattu arkkipiispa eremitus John Wikströmin luennosta runsas vuosikymmen
sitten, sopeutettu kunnallisiin olosuhteisiin.
Kymmenen teesiä pelin sujumiseksi, myös kunnissa:
1. Peli sujuu kun meillä on motivaatio ja innostus toimia saman
päämäärän eteen.
2. Peli sujuu sen ollessa reilu; tämä pätee sekä kunnan sisällä että
kuntien välillä.
3. Peli sujuu sen ollessa hauska. Meidän tulee joskus sallia että
oikaisemme selkämme ja toteamme että olemme hyviä, parhaiden
joukossa!
4. Peli sujuu sen ollessa rento. Hermostunut joukkue onnistuu
harvoin käyttämään kaikkia voimavarojaan.
5. Peli sujuu kun tunnemme yhteenkuuluvuutta ja yhteistyötä.
Pikkukaupunki parhaimmillaan!
6. Peli sujuu kun tajuamme ja hyväksymme että erilaisuus on
resurssi. Kaikkia pelaajia tarvitaan!
7. Peli sujuu kun tuntee luottamusta perustuen terveeseen itseluottamukseen.
8. Peli sujuu siellä missä on rohkaisua, tukea ja kiitosta.
9. Peli sujuu siellä missä osataan häviämisen taito.
10. Peli sujuu siellä missä on hyviä paimenia, so. johtajia jotka
kulkevat lauman edessä, keskellä ja takana.
Uskon että nämä yksinkertaiset mutta vaikeasti sovellettavat
säännöt voivat olla terveelliset sekä MUIK:ille Komarov Arenassa
että Blue Fox:ille Tähtihallissa. Mutta väitän että ne ovat yhtä
tärkeät meille jonka tehtävänä on viedä Uudenkaarlepyyn tiimiä
eteenpäin. Ja olen täydellisesti vakuuttunut siitä että onnistumisen
edellytykset ovat hyvät. Meillä ei ehkä ole liigan voittamisen edellytyksiä, mutta määrätietoisella työllä tulemme sijoittumaan aika
korkealle.
GÖSTA WILLMAN
kAupuNGINjohTAjA
Nykarleby PosteN
Nästa nummer utkommer
den 23 maj. Sista dagen för texter till detta nummer är den 13
maj och annonserna ska vara
bokade senast den 17 maj.
Vill ni berätta om era evenemang?.
Ni får gärna tipsa genom att
sända epost till [email protected] eller genom att
ringa 050-3130 762!
Ansvarig redaktör:
Karin Sundström
Redaktör: Mikaela Löv-Aldén
Annonser: Per-Olof Sten
Layout: Kenneth Jakobsén
torsdagen den 14 februari 2013
tommys vill ha roligt
på spelningarna
Tommys har i dagarna släppt sin nya
skiva
”Nånting”och
den första singeln,
en duva, skriven av
Thomas enroth, har
släppts
till
radiospelning.
Kapellmästaren Tom Käldström
säger att målet var att spela in en
skiva som verkligen låter Tommys.
– Vi har fått mycket material
att välja bland, både från skivbolaget Frituna, EMI och direkt
från låtskrivare. Vi har en trogen
publik och vill såklart fortsätta
med vårt eget sound.
Tommys
banduppsättning
ändrades ganska kraftigt 2011,
har det påverkat arbetet med
den nya skivan?
– Jag tycker att vi låter mera
Tommys än på länge. En lång period av arbete nästan uteslutande
på finska marknaden tog slut och
nu har bandet återgått till sina
rötter, traditionell och väl utförd
dansbandsmusik. Själva skivsoundet är nog bekant för våra
lyssnare. Ambitionsnivån under
inspelnings- och produktionsarbetet har varit hög och vi hoppas att det hörs på skivan.
Skivbolaget har satasat på
reklam för skivan bland annat
i Sveriges Tv4 och i tunnelbanan i Stockholm, hur känns
det i dessa tider när skivkontrakten ligger under sten?
– Det är fantastiskt att skivbolaget visar ett sådant förtroende och är villiga att satsa
hårt på marknadsföring. Vi har
vår trogna publik och är måna
Tommys består av Måns Aldén på bas, Markus Stara keyboard, dragspel
och sång, Tom käldström gitarr, dragspel, saxofon och sång samt Fredrik
Lönnqvist på trummor.
om att hålla oss till vår egen stil
som folk gillar.
Hur ser framtidsplanerna för
bandet ut, kommer ni att turnera mera i Sverige i framtiden?
– Kvalitet framom kvantitet
framför allt. Vi ska spela både
i Sverige och här hemma i Finland. Samtidigt ska det vara ro-
ligt både för oss och för publiken.
Det är alltid lite lugnare under
vinterhalvåret medan sommarhelgerna ganska långt tillbringas
på spelningar
På lördag den 16 februari är det
skivrelease-dans på Munsala.
Det blir en vanlig danskväll, då
vi också spelar låtarna från nya
Hockeyskolan
fortsätter
iHockeyskolan i Komarov Arena ordnas på måndagar mellan
klockan 18 och 18.50 fram till den
25 mars.
Leijona-hockeyskolan är Finlands Ishockeyförbunds nationella projekt som är avsett främst
för flickor och pojkar i 3–8-års
ålder.
Bastun varm
i Brännskata
iVinterbadare kan njuta av
varm bastu i Brännskata fiskehamn varje onsdag och söndag
från klockan 17 till 20 fram till
slutet av mars.
Avgiften är tre euro per gång.
En handelsresandes död
iTeaterresa till Wasa Teater
ordnas fredagen den 15 februari.
Vi ser föreställningen ”En handelsresandes död” av Arthur
Miller.
Bussen startar från Sale i Jeppo klockan 17.10, Nykarleby torg
17.30 och Munsala Berras 17.40.
Pris: 34 euro per person, inklusive bussresa, teaterföreställning
och servering i pausen.
Ring stadens växel 7856 111 om
du vill komma med.
per ehrström, erik kiviniemi och Markus Lytts i ”en handelsresandes
död” på Wasa Teater.
Foto: JAN EricssoN
Månadens resa går
till Afrikas tak
iDen 19 februari klockan
18.30–20 berättar Frits Olaussen
och Nina Olaussen om sin resa
till Kilimanjaro. Föreläsningen i
rådhuset är gratis.
”Att den sjunde dagen vakna
i Barafu camp och vara tvungen att knuffa bort snön för att
komma ut ur tvåmanstältet och
sedan vandra upp till toppen på
Kilimanjaro i strålande sol är
bara en del av våra upplevelser
på Afrikas tak.
Resan bestod av sju dagar
vandring upp, två dagar ner och
sedan avslutades äventyret med
att under fem dagar bonga ’the
big five’ i Serengeti nationalpark
och kratern Ngorongoro.
Nu har kängorna torkat, solbrännan flagat, vägdammet tvättats bort, syrsorna spelat och
lägereldarna slocknat, men minnen och foton finns kvar.”
NykarlebyPosten
torsdagen den 14 februari 2013
Mimosa sätter guldkant på dagen
dagcentret
Mimosa
som öppnades för ett
år sen finns i bottenvåningen på Hagalunds
åldringshem. nykarlebys seniorer som bor
hemma är välkomna hit.
– Vi vill ge en guldkant på livet
genom glad och trevlig samvaro,
säger Marina Backlund som tillsammans med Nanny Lindström
förestår dagcentret.
Det ska vara kravlöst och roligt att komma till Mimosa. Marina och Nanny planerar aktiviteterna, men det allra viktigaste
är den sociala samvaron.
På Mimosa kan man umgås
och diskutera, delta i läsestunder
och frågesporter eller spela bingo
och andra sällskapsspel. Ibland
är det gymnastik, sittdans eller
sångstund på schemat och den
som vill kan göra mindre hobbyarbeten. Men det är inget tvång.
När jag hälsar på håller Marina
och Nanny på att ställa i ordning
för dagens grupp. De berättar att
de flesta klienter besöker Mimosa en gång i veckan. I stället
för att vara ensam hemma och
kanske ha tråkigt ger dagcentret
omväxling i vardagen.
FOtO: MikAelA löv-Aldén
vid bordet läser deltagarna dagens tidning. Här är det ingemaj Hanhila, etel Sjöholm, Marina Backlund, vuokko Wärnman och karin envik som diskuterar.
Avlastar närståendevårdare
Besöken på Mimosa kan också
avlasta närståendevårdare. Här
vet den anhöriga att familjemedlemmen är trygg och har det bra.
Under tiden har anhörigvårdaren möjlighet att uträtta ärenden
eller ta en liten paus.
– Vi trivs med vårt arbete. Det
är roligt att höra hur både de
äldre och deras anhöriga säger
att besöken här livar upp. En klients dotter berättade att hennes
mamma blir så pigg och pratglad
efter besöken på Mimosa, säger
Nanny Lindström.
Strax före klockan 10 droppar
de första pensionärerna in. Jag
märker tydligt att både personal
och äldre är glada över att ses
igen och muntra hälsningar och
en hel del kramar växlas.
– Den här gruppen träffas varje onsdag, de håller ihop. Många
som är nya här upptäcker snart
att det finns många gamla bekanta i gruppen som man kan dela
minnen med, berättar Marina.
Dagen börjar med att gruppen
läser dagstidningen tillsammans.
En del lyssnar mest medan andra
kastar sig in i diskussioner om
lottovinster och Kvarkentrafiken. En krock har skett i Larsmo.
Nu igen, är kommentaren. En
diskussion om alkohol i trafiken
drar i gång. Var de nyktra, eller
hade de bara bråttom?
Alla är eniga om att det är
alltför mycket alkohol i trafiken,
borde det kanske vara större varningstext på flaskan? I Karleby
har det varit bråk nu igen. Håller
Bloggen, världens
bästa verktyg
iDen 21 februari klockan
18–21 berättar Jeanette ”Peppe”
Öhman, Linn Jung och Karin
Lindroos om bloggar som kommunikationskanal,
portfolio,
marknadsföringsverktyg
och
som ett fantastiskt sätt att kommunicera med folk.
Under föreläsningen på Juth-
deltagarna diskuterar aktuella händelser och för dem är det viktigaste
med besöken på dagcentret att komma ut och träffa människor. Anne
kallvik längst till vänster.
inte den staden på att utvecklas
till ett riktigt High Chaparall?
Vilket för in diskussionen på teveserien med samma namn. Den
är en klar favorit och kunde gott
sändas igen.
Det är nära till skrattet och
jag har också riktigt roligt. Jag
förstår att deltagarna blir upplivade. Men jag får också något
att tänka på, för gruppen är enig
om att solskenshistorierna borde
få större utrymme i dagspressen.
Under tiden som gruppen diskuterar aktualiteter med Marina
hjälper Nanny den som vill att ta
en dusch eller njuta av ett bastubad. Hår kammas och Marina
hjälper till att rulla upp hår på
spolar. Vid lunchtid är alla klara
och Marina hämtar ner en kärra
med mat och dukar bordet.
backa Herrgård avslöjar de sina
egna tips och erfarenheter av
bloggande.
Efter föreläsningen ordnas en
workshop där deltagarna själva
får bygga upp en blogg eller arbeta på sina befintliga bloggar.
Föreläsningen är klockan 18–19.30
och workshoppen är 19.30–21.
Inträdet för vuxna är 15 euro,
för ungdomar under 18 år 10
euro.
Damerna fortsätter sina diskussioner.
Etel Sjöholm berättar att det
här är hennes andra besök på
Mimosa och Ingemaj Hanhila
och Ruth Olli är också ganska
nya i gruppen. De hälsade på vid
dagcentret och tyckte direkt att
det var ett jättebra ställe.
Vuokko Wärnman har i sin tur
varit med nästan ända sedan starten och hon uppskattar speciellt
det varierande programmet.
De flesta av kvinnorna bor
ensamma hemma och de tycker
att det bästa med dagcentret är
att komma ut och umgås med
andra.
Marina och Nanny säger att
det kan kännas lite främmande
för de äldre att komma hit första
gången. Kanske till och med lite
Alla barn välkomna
till Onnis runda!
iSkidjippot Onnis runda ordnas torsdagen den 28 februari
klockan 13 på Skogsvallen bakom Stjärnhallen i Nykarleby.
Barn under 6 år startar klockan 13 och skidar 300 meter. Ingen
tidtagning.
Pojkar och flickor 8–16 år startar klockan 14, fristil.
de två anställda är nanny lindstöm och Marina Backlund. de välkomnar
gärna flera klienter till Mimosa.
Kort om mimosa
Mimosa är öppet alla vardagar.
På måndagar träffas en finskspråkig grupp.
En subventionerad förmån
för äldre Nykarlebybor.
Att delta kostar 9 euro per
dag, mat och kaffe ingår.
Dusch- och bastuservice ingår
spännande. Första gången man
besöker dagcentret kan det därför vara bra att komma tillsammans med en anhörig eller få
hjälp av hemservice.
Man får gärna göra ett besök
vid eftermiddagskaffet för att
känna sig för.
– Vi vill gärna välkomna flera
Alla deltagare får medalj och
överraskningspåse genast vid
målgången.
De tre första i klasserna F/P 8
– 16 premieras.
Förhandsanmälan till [email protected] senast tisdagen den 26 februari. Anmälan
bekräftas senast onsdag den 27
februari.
Köldgränsen är -15. Arrangör
är NIK Friskos skidsektion.
för den som behöver.
Taxi till och från Mimosa
kostar 3,20 per väg,
oberoende resans längd.
Mimosa är en del av hemservicen, kontakta hemservice eller
dagcentret Mimosa för att delta.
Flera deltagare är välkomna
med i grupperna.
till dagcentret, säger Nanny. Det
gör så gott att komma ut och träffa andra människor, det piggar
upp och då mår man bättre. Vi
vill hjälpa våra klienter att kunna
bo hemma längre.
MikAelA löv-Aldén
Onnis runda brukar vara ett populärt jippo.
ArkivFOtO: leiF SjöhOlM
NykarlebyPosten
torsdagen den 14 februari 2013
I fjol uppgick finlands exportintäkter för päls till drygt 400 miljoner euro. I år kommer intäkterna troligen att stiga ytterligare. Ulf eriksson visar upp olika färgade rävpälsar.
Päls är trendigt och efterfrågat
Pälsindustrin i finland
går på högvarv och
priserna på skinn är
rekordhöga. trenden
har svängt, säger pälsfarmaren Ulf eriksson i
Socklot.
Nästan alla modehus har päls på
catwalken och glassiga modemagasin fylls av bilder på pälskreationer. Intressant nog tycks
pälsnäringen vara mera känslig
för modetrender än för ekonomiska konjunktursvängningar.
Förra året uppgick Finlands
exportintäkter för päls till över
400 miljoner euro. I år kommer
intäkterna troligen att stiga ytterligare, så pälsfarmarna har verkligen vind i seglen. För bara fyra
år sen var Ulf Eriksson ensam
ägare till sin farm. I dag är de sex
delägare och farmanläggningen
har ökat med ungefär 50 procent
på grund av nya burbestämmelser. Erikssons farm håller blåräv,
viträv och silverräv, totalt ungefär 25 000 djur per år.
När det var sämre tider höll
Eriksson färre djur och gjorde
bara de mest nödvändiga reparationsåtgärderna. Då sysselsatte farmen tre till fyra personer.
Nu har farmen 8 till 10 anställda
under vinterhalvåret. Vid arbetstopparna sysselsätter farmen
över 15 personer och under pälsningssäsongen 30 personer.
Regionens hehov av arbetskraft
inom pälsbranschen har ökat med
åtminstone hälften under de senaste åren och under pälsningen
behövs ungefär 2000 arbetare på
farmerna i Nykarleby, Oravais,
Pedersöre och Jakobstad.
renter utan i snarare som samarbetspartners.
Marknaden
räcker till för alla och konkurrenterna finns i stället i utlandet.
Ju bättre de finländska farmarna samarbetar och bygger upp
infrastukturen desto mera konkurrensfördelar har de gentemot
utländska konkurrenter.
När pälsarna säljs på auktion
i Vanda är Ulf Erisskon oftast på
plats. Det har han varit i över 20
år. Men det är ändå svårt att förutse hur det kommer att gå.
Emellanåt går det som förväntat, men ibland kan det gå precis
hur som helst. Eriksson säger att
det ligger en hel del psykologi
bakom och små saker kan inverka på priserna. Det är svårt
att förutse vilken nästa utmaning kommer att vara för pälsfarmarna.
Inställd utställning
när det var sämre tider höll Ulf eriksson färre djur och gjorde bara de mest nödvändiga reparationerna. nu när
skinnpriserna gått upp, har han satsat stora summor i nya burar och skugghus.
– För oss är den stora vinsten
att ungdomarna vågar gå med
i föräldrarnas företag och på
många farmer genomför man nu
en generationsväxling. Jag ville
inte heller att mina söner skulle
ta del i företaget när det gick dålig, men i dag är de delägare.
Även ungdomar bär päls
Förutom att päls åter är modernt så har också kundgruppen
förändrats, säger Ulf Eriksson.
Nu bär också ungdomarna gärna
päls, till och med i Storbritannien
där antipälsdemonstrationerna i
tiderna startade. Pälsverk är också innegrejen i storstäder runt om
i världen och särskilt i Ryssland
och Kina råder en pälsboom.
– Jag har själv besökt Kina flera
gånger och det är en enorm fart
på utvecklingen där, både vad
det gäller pälssömnad och skinnberedning. De bygger stora köpcentrum med 500 butiker för päls
på ett enda ställe, som ett jättestort Stockmann fyllt av pälsbutiker. Efterfrågan är större än
utbudet.
Men trots toppnoteringar på
päls är siffrorna lite missvisande.
De kan inte riktigt jämföras med
guldåren på 1980-talet.
– Man får mindre för pengarna i dag och omkostnaderna
är högre. De tidigare kärva åren
gör innebar att vi slet ner anläggningar och maskiner. Nu förnyar
vi och reparerar allt det vi inte
hade möjlighet till under de sju
svåra åren. Även djurskyddsbestämmelser om större burar
har krävt sitt, så vi har satsat
nästan allt tillbaka i farmen, säger Ulf Eriksson.
Det krävs alltså några goda
år till men framtiden ser ljus ut.
De höga priserna lockar förstås
en del nya farmare men inte alls
i samma utsträckning som på
1980-talet.
Etableringskostnaderna är högre i dag och tar längre tid med anslutningar och att
få miljötillstånd för pälsnäring.
Eriksson säger att några grisbönder med relativt stora svinfarmar
börjat med pälsfarm.
Eriksson ser inte de andra
farmarna i Finland som konkur-
Som Svenska Österbottens
Pälsdjursodlarförenings
ordförande var Ulf Eriksson nyligen
tvungen att ta beslutet att ställa
in farmrutställningen på grund
av valpsjuka. Utställningen brukar vara välbesökt med att ställa
in var en nödvändig försiktighetsåtgärd då man inte visste
hur aggressiv och utbredd smittan var. Tack vare en duktig veterinär som snabbt ställde diagnos
kunde vaccinationen påbörjas
inom en vecka.
– Vi ställs ständigt inför nya situationer och utmaningar. Men
vi tror starkt på framtiden och
planerar långsiktigt. Och vi har
bra personal. Utan dem kunde
vi inte driva farmen och behålla
antalet djur enligt nya bestämmelser.
text & foto
MIkaela löv-aldén
NykarlebyPosten
torsdagen den 14 februari 2013
Pälskommunerna mår bra
Pälsdjursnäringen sysselsätter sammanlagt
omkring 17 500 personer i Finland och ungefär 90 procent av landets totala produktion
finns i området som
omfattas av det gamla
vasa län.
Enligt siffror som publicerats i
Helsingin Sanomat kommer 4,2
miljoner av kommunalskatten i
Nykarleby som totalt uppgår till
20,3 miljoner från pälsnäringen.
Alltså ungefär 20 procent. Nykarlebys skatteintäkter kommer
från pälsnäringen.
– Det är intressant för vi har
försökt reda ut detta med Skatteverket utan att få siffran bekräftad. Men av de 50 mest betydelsefulla företagen vad det gäller
skatteintäkter är 38 pälsfarmer,
säger stadskamrer Gunilla Lillbacka.
Då räknas inte till exempel
Mirka med, utan bara de företag
som har verksamhet enbart i Nykarleby.
Eftersom de flesta farmer är
bolag så är det samfundsskatten
som påverkas. Samfundsskatten
är trots allt en ganska liten del
av stadens totala skatteintäkter
och står för 8 procent av skatteintäkterna.
Kommunernas andel av samfundsskatten har tillfälligt varit
höjd mellan 2011 och 2012 men
sänktes igen till 27 procent. Nationellt sjönk kommunernas an-
mycket av vinsten ner i farmerna, precis som på Erikssons farm
i Socklot.
– Det som plöjs ner i företaget är avdragsgillt i bokföringen,
men det ger betydliga kringeffekter. Det skulle vara intressant att
reda ut hur detta påverkar företag som säljer byggmaterial och
farmtillbehör, säger Lillbacka.
Nykarleby är självförsörjande
på arbetsplatser och arbetslösheten är låg och det goda läget
i pälsnäringen hjälper upp siffrorna.
Lillbacka säger att ekonomin i
Nykarleby går mera upp och ner
än i till exempel Pedersöre. När
det går bra i Nykarleby då går det
riktigt bra, men när det går dåligt
är det riktigt illa. Därför gäller
det att hushålla.
– Vi har många företagare
bland våra förtroendevalda. Jag
upplever att de goda tiderna
inom pälsnäringen smittar av
sig. När det går dåligt för pälsfarmerna är de förtroendevalda
mera benägna att hålla hårt i
pengarna, säger Lillbacka.
Tjänstemännen försöker spara
när det finns pengar och vid varje
budgetbehandling synas tjänster,
befattningar och både nya och
gamla verksamheter noga av
stadens tjänstemän och förtroendevalda.
Nykarleby kallas ibland för
Österbottens Grankulla, men
fullt så bra är inte läget enligt
Lillbacka.
Nykarleby är trots allt en skattekompletteringskommun, vilket
betyder att staden i år får ungefär 2,4 miljoner via statsandelar.
Det finns också stora utmaningar inom skola och vård och nya
uppgifter vältras över på kommunerna.
– Men Nykarleby kommer
att göra ett relativt gott bokslut
medan många kommuner dras
med ett underskott. Resultatet
varierar mellan kommunerna
men överlag ser det ut som om
kommuner med stark pälsnäring
gör ett bättre resultat 2012 än
medeltalet.
Mikaela löv-aldén
Stadskamrer Gunilla lillbacka bekräftar att inkomsterna från pälsnäringen är väldigt viktig för nykarlebys ekonomi. Ungefär en femtedel
av skatteinkomsterna kommer från pälsfarmarna. Foto: Mikaela löv-aldén
del av samfundsskatten medan
Nykarlebys andel steg med 1,6
procent.
– Det är troligen ett tecken på
att farmerna och företagen överlag går bra. De höga priserna på
päls är jättebra för staden, men
resultatet visar sig med en viss
eftersläpning. Vår andel av samfundsskatten i år baseras av medeltalen från 2011 och 2010.
I och med de tidigare kärva
tiderna för pälsnäringen satsas
7“3/:)&5&3Þ
Vi gör rum för nyheter
Rabatter upp till
-50%
RESTPLAGG:
20€
30€
7’-,0..&/Þ
Topeliusesplanaden 11, Nykarleby, Tfn 722 0396
%(*5$91,1*6%<5c
1\NDUOHE\%HJUDYQLQJVWMlQVW
6WDGVVW\UHOVHQ
1\NDUOHE\VWDGXWK\U
&DIp3DQRUDPD
L YDWWHQWRUQHW I|U FDIpYHUNVDPKHW
XQGHUVRPPDUPnQDGHUQD,QWUHVVH
UDGH NDQ LQOlPQD VNULIWOLJ DQPlODQ
VHQDVW WLOO VWDGVNDQVOLHW L
1\NDUOHE\ DGU 7RSHOLXVHVSO 1\NDUOHE\
1lUPDUHXSSJLIWHUJHVDYVWDGVVHNU
7 .QXWV WHO HOOHU 1\NDUOHE\GHQ
6WDGVVW\UHOVHQ
Försäkringar,
bank och
placeringar hos
eget bolag.
7RSHOLXVHVSODQDGHQ
7IQK
(PDLO
ODUVYRQZHQGW#QHWLNNDÀ
ZZZZHQWLVFRP
Följ oss på
Facebook!
E<'dEϳͲEz<Z>zͲd>͘ϳϮϮϬϴϵϵͲttt͘/EZE/E'^EdZ͘&/
Uudenkaarlepyyn kaupunki antaa
vuokralle
.DKYLOD3DQRUDPDQ
kahvilatoiminnan vesitornissa kesäkuukausiksi. Kiinnostuneet voivat jättää kirjallisen ilmoituksen
viimeistään 8.3.2013 mennessä
Uudenkaarlepyyn kaupunginkansliaan osoitteella Topeliuksenpuist. 7,
66900 Uusikaarlepyy.
Lähempiä tietoja antaa kaupunginsiht. T. Knuts, puh. 785 6131 tai 044721 9003.
Uusikaarlepyy 6.2.2013
.DXSXQJLQKDOOLWXV
6RPPDUDUEHWH
8QJGRPDUVRPlUI|GGDHOOHU
WLGLJDUH NDQ V|ND VWDGHQV VRP
PDUDUEHWHQ
1lUPDUH LQIRUPDWLRQ RP DUEHWV
XSSJLIWHUJHVIUnQVWDGHQVNDQVOLHU
VRP lYHQ KDU DQV|NQLQJVEODQ
NHWWHU (OHNWURQLVN DQV|NQLQJV
EODQNHWW ¿QQV Sn YnU KHPVLGD
ZZZQ\NDUOHE\¿
)|UHWDJ RFK RUJDQLVDWLRQHU VRP
NDQHUEMXGDVRPPDUDUEHWHnWXQJ
GRPDUDQVWlOOGDDY1\NDUOHE\VWDG
NDQ KlPWD DQV|NQLQJVEODQNHWWHU
IUnQVWDGVNDQVOLHW
%ODQNHWWHUQD LQOlPQDV WLOO VWDGV
NDQVOLHW XQGHU DGUHVV 7RSHOLXV
HVSODQDGHQ 1\NDUOHE\
VHQDVW
6WLSHQGLXP
1\NDUOHE\VWDGOHGLJDQVOnUVWLSHQ
GLXPDWWV|NDVDYVWXGHUDQGHL\U
NHVK|JVNROD HOOHU K|JVNROD I|U ND
OHQGHUnUHW 'HQ VWXGHUDQGH
E|U KD 1\NDUOHE\ VWDG VRP KH
PRUW SHU 6WLSHQGLHW NDQ
InVWRWDOWJJU
$QV|NQLQJVEODQNHWWHU InV IUnQ
VWDGVNDQVOLHWWHOHOOHU
Sn ZZZQ\NDUOHE\¿ $QV|NDQ LQ
OlPQDV WLOO VWDGVNDQVOLHW 7RSHOLXV
HVSODQDGHQ 1\NDUOHE\
VHQDVWGHQ
1\NDUOHE\GHQ
6WDGVVW\UHOVHQ
.DXSXQJLQKDOOLWXV
.(6b7<g3$,.$7
9XRQQDWDLVLWlHQQHQ
V\QW\QHHWQXRUHWYRLYDWKDNHD
NDXSXQJLQNHVlW\|SDLNNRMD
/lKHPSLlWLHWRMDMDKDNXORPDNNHLWD
VDDNDXSXQJLQODLWRNVLVWD.RWL
VLYXLOWDPPHZZZXXVLNDDUOHS\\¿
O|\W\\VlKN|LQHQKDNXORPDNH
<ULW\NVHWMDMlUMHVW|WMRWNDYRLYDW
WDUMRWDNHVlW|LWl8XGHQNDDUOHS\\Q
SDONNDDPDOOHQXRULVROOHVDDYDW
KDNHPXVORPDNNHLWDNDXSXQJLQ
NDQVOLDVWD
+DNHPXNVHWMlWHWllQYLLPHLVWllQ
PHQQHVVlNDXSXQJLQ
NDQVOLDDQRVRLWWHHOOD7RSHOLXNVHQ
SXLVWLNNR8XVLNDDUOHS\\
67,3(1',
8XGHQNDDUOHS\\QNDXSXQNLMXOLVWDD
KDHWWDYDNVLVWLSHQGLQDPPDWWLNRU
NHDNRXOXVVDWDLNRUNHDNRXOXVVD
RSLVNHOHYLOOHNDOHQWHULYXRGHOOH
2SLVNHOLMDQNRWLSDLNNDNXQWDRQ
ROWDYD8XGHQNDDUOHS\\Q
NDXSXQNL6WLSHQGLQYRLVDDGD
\KWHHQVlNHUWDD
+DNHPXVORPDNNHLWDVDDNDXSXQ
JLQNDQVOLDVWDSXKWDLNRWL
VLYXLOWDPPHZZZXXVLNDDUOHS\\¿
+DNHPXVMlWHWllQNDXSXQJLQ
NDQVOLDDQ7RSHOLXNVHQSXLVWLNNR
8XVLNDDUOHS\\YLLPHLVWllQ
8XVLNDDUOHS\\
.DXSXQJLQKDOOLWXV
FÖRDELAKTIG LEVERANTÖR AV KÖKSMASKINER
- Vi är trygga och pålitliga
- Vi installerar det
vi levererar
- Vi sköter även alla elarbeten i Ditt hus
Välkommen!
JEPPO KRAFT ANDELSLAG
EhEEh^dPZZhZs>͗
&Z'K,/EZE/E'^DdZ/>
dWdZ͕DddKZ͕>D/EdZ͕
Ez^WEEEdWdZ
<<>K,&Z'Z^Ddd/>>,PZ
WZ^KE>/'^Zs/͕d/W^K,Z
^KD>>d/d/>>&PZEh&d/'WZ/^Z
&PZEh&d/'WZ/^Z
Z^Ddd/>>,PZ
>'ZdPDE/E'͗sŝŶLJůŵĂƩ
ŽƌŝŇĞƌĂĨćƌŐĞƌϴΥͬŵϮ
^W/>Z:hEEsZ:s<
^KD>>d/d/>>&PZEh&d/'WZ/^Z
.DXSXQJLQKDOOLWXV
6WDGVVW\UHOVHQ
1MXWDYIlUGHQ
PHGQ\D
&RQWLOFH&RQWDFWŒ
PHG%ULOOLDQW3OXV
GXEE
VERTAILU
ww
w. t m n e t . f i
[email protected]
Tfn 788 8700, fax 788 8749
Öppet: vard. 8-16
Textilier och
affärsgåvor!
7(679,11$5(
Kolla våra priser: www.siggesdack.fi
SIGGES DÄCK
Vexala, tfn 06 764 5571 el. 0400 162 871
Kvarnvägen 16, 66900 NYKARLEBY
Tel: 06 722 1259 Fax: 06 722 1597
NykarlebyPosten
torsdagen den 14 februari 2013
Edgar Eklund
tävlar bara
mot sig själv
Edgar Eklund utsågs till
årets motionär 2012
med motiveringen ”en
förebild för motionärer
i alla åldrar, som tack
vare ett mångsidigt
och aktivt motionerande upprätthåller en god
kondition”.
Edgar Eklund är en flitig motionär som håller igång för att må
bra. För honom är sinnelaget
värdemätaren för livet, som han
uttrycker det.
– Det gäller att träna för att
bromsa den naturliga utvecklingen. För tolv år sen såg mina
händer ut som en gammal gubbes. Då var jag inte ens 70 år.
Men när jag började träna på
gym tog det bara några veckor
innan mina händer såg ut som
när jag arbetade.
Det är framför allt gymträning
och skidning som Edgar ägnar
sig åt, gärna tidigt på morgonen.
De tidiga morgnarna hänger
kvar från arbetslivet även om
han i dag är pensionär. Edgar är
ofta först ut i elljusspåret.
Edgar och hans fru Hjördis
är Jeppobor, men 1997 sålde de
huset och sedan dess bor de i en
lägenhet i Nykarleby centrum.
Så länge det fanns ett gym i centrum tränade Edgar flera gånger
om dagen. Han gick bara hem
och vilade emellan. Nu tränar
han nästan varje dag i gymmet i
Stjärnhallen.
Tidigare deltog Edgar i långlopp i skidning men nu tävlar han
bara mot sig själv. Därför räknar
han inte heller kilometrar men
passar på att skida så mycket han
kan medan det är skidföre.
Att det blev just skidning för
Edgars del beror nog mycket
på kamraterna. Pojkgänget diskuterade träning och frågade
varandra hur formen var och
hur många kilometer de andra
skidat.
– Alla gubbar är nog lite som
pojkar hela livet, om det så gäller träning eller båtar och bilar.
Medan kvinnorna har bekymmer
om familjen så funderar mannen
bara på sin bil. Men nu har det
väl blivit mera jämlikt, funderar
Edgar.
Som ung arbetade Edgar i skogen med att köra ved. Sen blev
det byggnadsarbete och så småningom började han arbeta på
elverket.
Under linjearbetet var Edgar
med om en arbetsolycka som är
en bidragande faktor till hans
träningsiver.
– Vid ett linjearbete fick jag el
genom kroppen. Att man fastnar
är en sanning med modifikation,
man klämmer själv fast sig. Jag
gick in i ett sådant tillstånd av
smärta att det inte går att beskriva.
Efter olyckan fick Edgar problem med rytmstörningar och
kunde inte andas ordentligt.
Han frågade läkaren om det inte
går att träna upp hjärtat, det är
ju ändå en muskel. Läkaren var
inte så säker på den saken, men
när Edgar kom igång med sin träning började han må bättre. Och
så har han fortsatt motionera.
Vad tyckte han då om att bli
utsedd till årets motionär?
– Ja, första känslan var nog hur
det ska gå till uppe på scenen.
Alla ser mig och hur ska jag bete
mig? Lite spännande var det.
Sen tänkte jag på motiveringen
tillpriset, vad då i god kondition?
Jag är väl i någorlunda kondition?
Ingen skrytsamhet här inte.
Edgar lyssnar till kroppen och
aktar hjärtat så det blir ingen träning med förkylning i kroppen.
Då slår han på bromsen. Och
överdriven träning överhuvudtaget gör att formen dalar.
Ett konkret bevis på hur viktig
träning är fick Edgar i samband
med en operation.
– Jag fick fysioterapi före och
Edgar Eklund är årets motionär i Nykarleby.
efter operationen. Då märkte jag
vilken bra effekt det har på kroppen.
– Det borde vara obligatoriskt
med träning för alla äldre. Det
förbättrar balansen, reflexerna
och stärker musklerna. Man är
starkare och faller inte så lätt och
skadar sig.
Jag frågar Edgar om han har
något bra råd till dem som vill
komma igång med träningen, i
synnerhet om de är lite äldre.
– Ta det försiktigt och lär dig
av misstag, både egna och andras. Problem med träning sitter
oftast mellan öronen. Man tar i
för allt vad tygen håller och börjar må dåligt.
Edgar blev själv besviken när
han som lyft stolpar på linjearbeten inte orkade så mycket
i bänkpress. Men det är helt
annan teknik, på jobbet lyfte han
mycket med benen. Så han var
desto duktigare i benpress.
– Många får felaktigt uppfattningen att de ska lyfta 150 kilo
rakt av när de börjar träna. Det
går hur bra som helst att pumpa
med 20 kilo, man känner hur
musklerna jobbar.
– Samma sak är det med konditionsträning. man behöver inte
köra 30 kilometer i högsta fart för
att träna konditionen.
– När jag skidar tar jag inte i
så hårt, det viktigaste är att vara
i gång. Det är inte så svårt, det
räcker med ett par hantlar under
sängen eller en skivstång i garaget.
Och att strunta i träning för att
man har det bråttom är en dålig
ursäkt. Det är bara att gå upp en
timme tidigare.
MikaEla löv-aldéN
Välkommen till
Nykarlebys nyaste butik!
+RVRVVKLWWDUQLWH[KDQGVNDUVRFNRUOHNVDNHU
SUHVHQWDUWLNODUJRGLVRFKNU\GGRUPPPP
/RSSLVHWIRUWVlWWHUVRPYDQOLJWERUGVK\UD€
I|UHQYHFND€I|UWYn
gSSHWPnQIUHO|U
)DEULNVJDWDQ1\NDUOHE\
För Edgar Eklund är träningen en naturlig del av vardagen. Träning behöver inte vara så komplicerat säger han,
man kommer långt med ett par hantlar eller en skivstång.
Foto: MikaEla löv-aldén
NykarlebyPosten
torsdagen den 14 februari 2013
Nykarleby stads
idrottspris
Årets senior 2012, individuell idrott: Sandra Eriksson, IF Nykarlebynejden.
Årets senior 2012,
lagidrott: Robin Holländer,
IBF Blue Fox.
Årets junior 2012, individuell idrott: Andrea Julin,
IF Minken.
Årets junior 2012: lagidrott
Jonathan Nilsson, NIK.
Årets ledare/tränare
2012, lagidrott: NGF ledargrupp bestående av Carina
Björkman, Ida Björkman och
Hanna Hellman, Nykarleby
gymnastikförening.
Årets ledare/tränare
2012, individuell idrott:
Carina Sundqvist, IF Nykarlebynejden /NIK Frisko.
Årets föreningsaktiva
2012: Mårten Andtbacka,
IBF Blue Fox.
Årets talkoarbetare 2012:
Raoul Carlstedt, IF Nykarlebynejden.
Årets lag 2012: MuIK
Hockey A-laget, MuIK Hockey.
Årets motionär 2012:
Edgar Eklund.
Idrottsgalan i Nykarleby 2013.
Foto: Arkiv/JAn BJörklund
Festligt när idrottsgalan jubilerade
Den tionde Idrottsgalan firades under
festliga former fredagen
den 25 januari i Stjärnhallen i Nykarleby.
Idrottsgalan som ordnas av Nykarleby Kultur & fritid lockade
nästan 500 deltagare och den
fullsatta Lilla björn-salen var
vackert dukad med långbord.
Årets konferencier var Håkan
Omars och Jan-Erik Enestam,
ordförande för Finlandssvensk
idrott, höll festtal under rubriken
”Motion för livet”.
Ksenia Timoschenko, Hilde
Losvik och Caroline Lillmåns
bjöd på sång ackompanjerade av
ett husband bestående av Marcus
Söderström, Mats Ödahl, Patrik
Björni och Benny Ojala. Dominic Theuri bjöd på dans i Michael
Jacksonanda och gästerna fick
också njuta av komik, bildspel,
utlottningar och servering.
Nykarleby stads idrottspris
Inför galan hade idrottsföreningarna sänt in nomineringar
och motiveringar till vem som
skulle få Nykarleby stads idrottspris 2012. Kultur- och fritidssektionen utsåg vinnarna i de olika
kategorierna och tjänstemän och
förtroendevalda inom Nykarleby
stad fungerade som prisutdelare
under galan.
Även FM-medaljörerna premieras. Under 2012 hade idrottsföreningarna meddelat om 36
FM-medaljörer i Nykarleby.
Medaljörerna
uppvaktades
med varsin minnespresent och
blommor. Också det segrande
laget i årets landskapsstafett premieras vid Idrottsgalan.
Medaljörer i FM och NM 2012
FM, NM-guld:
Yvonne Björkqvist
(IF Minken), FM-guld cykelorientering, långdistans D45.
Sandra Eriksson
(IF Nykarlebynejden) FM-guld
(D) 3000 m hinder, FM-guld (D)
5000, 26.8.2012, FM-guld (D)
3000 m (hall) 9.06,75, FM-guld
(D) Terräng 6 km.
Johan Granlund
(Rusmosan Petrov) (Österbottens älghundsklubb) FM-guld
älghunds-junior-FM.
Sten Haglund (IF Drott),
FM-guld H-65 400 m utomhus,
FM-guld H-65 800 m utomhus,
FM-silver H-65 400 m inomhus.
Viktor Hertén, FM-guld Pro
stock/standardmaskiner, FM-guld
Pro Open, trimmade maskiner
(max 600 ccm).
Mathias Hertén (AL Härmä),
FM-guld Varmans (biltävling)
JM-liiga.
Andrea Julin (IF Minken)
FM-guld 10 km fritt, FM-silver
5 km klassiskt, FM-silver sprint,
FM-brons (D18) stafett,
NM-brons stafett.
Jonna Julin (IF Nykarlebynejden) FM-guld (D19) 400 m
(hall), 57, 52, FM-silver (D19)
200 m (hall), FM-brons (D)
stafett, 4x400, FM-brons (D)
stafett, 4x300.
Stefan Kula (No Stars)
FM-guld i fotboll JKKI -45 SM.
Fredric Portin (Paimion Rasti)
FM-guld i orientering, långdistans,
FM-brons i orientering, stafett.
Anders Sjöberg (Pikku
Kiannan Pyry) (Österbottens
älghundsklubb) FM-guld, älghund,
hanhunds-FM.
André Sjöholm (Nykarleby
kraftklubb) NM-guld i juniorstyrkelyft, M23, FM-guld bänkpress
M23, FM-guld styrkelyft M23,
FM-guld raw styrkelyft M23, FMsilver raw bänkpress M23.
Ronny Wingren, FM-guld
hundspann, Carelian Eastpoint
Open, 250 km.
FM-silver:
Stig Björkqvist
(Nykarleby kraftklubb) FM-silver
Nykarleby begravningsbyrå
Stefan Lindgård
Topeliusesplanaden 23, 66900 NYKARLEBY
(bredvid Midinette)
Tel. 06-722 0369 eller 0400-913 090
www.begravningsbyra.fi
Auktoriserad av Finlands Begravningsbyråers Förbund
bänkpress M50.
Benjamin Fridlund (IF Nykarlebynejden) FM-silver 300 m.
Jonas Granlund, FM-silver
(H14) Silvertrissan stafett.
Jakob Karf, FM-silver golf (18).
Saga Pått (IF Minken) FM-silver cykelorientering, sprint D60.
Jonna Skrifvars (IF Nykarlebynejden) NM-silver (D23) 4 x
400m, FM-silver (D22) 400 m,
FM-brons (D) stafett 4x400, FMbrons (D) stafett, 4x300.
Jonathan Storskrubb, FMsilver (H14) Silvertrissan stafett.
Matias Strandvall, FM-silver
i sprint.
Benjamin Sundqvist, FM-silver (H14) Silvertrissan stafett.
FM-brons:
Ida Björkman (NURK)
FM-brons fälttävlan lagtävling.
Sara Dahlström (IF Nykarlebynejden) FM-brons (F15) kula.
Heidi Eriksson
(IF Nykarlebynejden)
FM-brons (D) 1500 m (hall).
Zenitha Eriksson
JAKOBSTADS
(IF Nykarlebynejden)
FM-brons (D) 4x400 m.
Jakob Finne (Nykarleby kraftklubb) FM-brons juniorstyrkelyft
RA W M23.
Walter Granlund
(IF Minken), FM-brons cykelorientering, sprint H16.
Julia Häger, FM-brons (D18)
stafett.
Anna Julin (IF Nykarlebynejden) FM-brons (D) 4x300 m.
Daniela Julin FM-brons (D18)
stafett.
Kaj Kangas (IFK Jakobstad)
FM-brons i fotboll JKKI -35.
Eirin Losvik (NURK) FMbrons ridsport; fälttävlan, ponny,
FM-brons ridsport, junior fälttävlan, FM-brons fälttävlan lagtävling.
Simone Wiklund
(IF Nykarlebynejden) FM-brons
(D22) 200 m (hall), FM-brons
(D) stafett, 4x400, FM-brons (D)
stafett, 4x300.
Tove Övergaard (NURK),
FM-brons fälttävlan lagtävling.
Rita Övergaard (NURK),
FM-brons fälttävlan lagtävling.
Since 1987
BILMÅLARSERVICE
* KAROSSERIARBETEN * LACKERING * SPECIALLACKERING
PIETARSAAREN
AUTOMAALAUSPALVELU
* KAIKKI KOLARITYÖT * MAALAUKSET * ERIKOISMAALAUKSET
Tfn/puh. 06 724 8000
!"
!"#
" $"%%
##"#
" $"%%
#&"#
" $"%%
"&
" $"%%
#"&
" $"%%
'"&
" $"%%
$"&
" $"%%
("&
" $"%%
!"&
" $"%%
#$!%&$'
((($)**
+,-,./0$0*0
! -
,&%*"+
1,
,+2
)1,2
,32
4)''2
3 (4"5"++62
+
)*++"
, (-/
NykarlebyPosten
torsdagen den 14 februari 2013
Priset på potatis stiger
den regniga sommaren
och hösten var tuff för
potatisodlarna.
Glenn Strengell fick upp all potatis
i höstas, även om det var kämpigt
på en del åkrar.
Arkivfoto
På M-Market i nykarleby har Yvonne lönnqvist inte ännu märkt någon brist eller prishöjning på potatis. knölarna räcker till både affärer och storkök.
foto: MikAelA löv-Aldén
situation, men det var hela tiden
besvärligt. Vi behövde inte lämna
någon odlingsmark oskördad.
I och med att Glenn Strengell
odlar på kontrakt har priserna
inte påverkats, men på den del
som säljs på fria marknaden har
priset stigit litet. Priset på bulkvaran, den potatis som säljs i stora
säckar, har stigit betydlig.
På Jeppo Potatis märks den
dåliga skörden i lagersituationen. Men det är lite väl tufft att
tala om potatisbrist.
– Om vi ska klara oss enbart
på det vi har i lager skulle produktionen bli för liten, säger odlingsrådgivare Johan Willman.
Mängden potatis per odlad hektar från våra kontraktsodlare var
mindre än vanligt då potatisen
inte orkade växa på grund av vätan. Vi kommer att få köpa in rå-
Med mikropigmentering omsorgsfull
skönhet år efter år
Med mikropigmentering lyfter man fram
ögonen, läpparna och ögonbrynen för en
längre tid. Det förenklar läggningen av morgon make-upen och ger dig möjligheten att
se välvårdad ut i situationer där användandet av make-up vanligtvis är besvärligt:
• motion
• ålderssynthet
• bastubad
• make-up allergier
• vissa yrken • alopecia
Mikropigmentering tar ca två timmar och
modellen planeras noggrannt tillsammans
med kunden. Efterpigmentering görs
tidigast efter tre veckor.
Förstärkning av mikropigmenteringen rekommenderas
efter ett eller två år.
Gör mikropigmenteringen hos en
yrkeskunnig - säkert
och smärtfritt.*
”Förenklar avsevärt en
stressad frisörföretagare
på morgonen - jag ser
även pigg ut på zumba
och när jag bastar.”
- Dam- och Herrfrisör
Memma Kukkonen
* Vi använder lokalbedövning
enligt kundens behov.
Ögonbryn, ögon
Teija Östman
FÖRE
EFTER
EFTER
En nyttig knöl
Våra mest omtyckta potatissorter är Van Gogh, Nicola, Asterix, Victoria, Rikea och Matilda.
Potatisen innehåller massor
av c-vitamin, järn och fibrer.
Äter du potatis med skalet på
får du också i dig en stor dos av
nyttiga antioxidanter.
Potatisen härstammar från
Sydamerika och kom till Europa
först under 1500-talet. Det
dröjde ända till 1800-talet innan
spannmålspriserna.
En begränsad tillgång på potatis gör också att råvaran utnyttjas
bättre i alla led.
– Hotet om potatisbrist blåste
upp priserna men för tillfället
Styrmansg. 1, Jakobstad
Tfn 723 3492, 040 545 7567
www.kosmetolog-jakobstad.fi
odlingen kom igång i någon
större omfattning.
I Finland äter vi nästan 63
kilogram potatis om året, men
bara fyra kilogram ris.
Mest potatis äts i Österbotten
och minst i Södra och Östra
Finland. Minst potatis äter ensamboende under 35 år.
Källa: TIKE, Odla.nu,
Barnens matskola
sjunker de. I april-maj kan vi
vänta oss en ny prisstegring och
då får vi en sannare bild av läget,
säger Johan Willman.
Mikaela löv-aldén
INFÖR SPORTLOVET!
Specialpris:
Skigo och Odlo
SKIDDRÄKTER
i lager!
ALLA
SKIDHANDSKAR
DRICKABÄLTE
Thermo
20,-
FYL
VALLFÖL PÅ
RÅDET!
-20%
Ditt inköpsställe
Läppkonturer
FÖRE
vara från Sverige och Danmark.
Willman säger att potatispriset
stigit också i butikerna. Men den
enskilda konsumenten tänker inte
så mycket på potatispriset, det är
en liten del av hela matkassen.
För storkök som ska hålla sig till
fastställda anslag är prishöjningen
mera märkbar. Men potatisen
kommer inte att ta slut i affärer
eller storkök. Marknaden ser till
att det finns potatis om än till ett
högre pris än vi är vana med.
Glenn Strengell säger att butikskedjorna håller priserna stabila och pressar leverantörerna
så länge det går. Först när lagren
är slut och man måste söka nya
leverantörer kommer vi att se
större prisförändringar. Överlag säger Strengell att priset på
potatis fluktuerar mera nu för
tiden i likhet med till exempel
• JÄRN • LANTRUK • FARM • FRITID
Enligt Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral Tike fanns det 142 miljoner kilo matpotatis i de finländska lagren i oktober. Det är 40
procent mindre än året innan.
Nya siffror väntas de kommande
dagarna.
– Vi har importerat mera potatis än vanligt, säger Antti Lavonen, växtodlingsombud på
MTK. Hur mycket vet vi inte
exakt ännu för tullens rapporter
kommer med tre månaders fördröjning.
Förra året fick odlarna 9 till 11
cent per kilogram för matpotatis. Nu har nettopriset höjts till
mellan 27 och 36 cent per kilo.
Priserna varierar mycket och de
lägsta prisen finns i Österbotten
och de högsta i Sydösterbotten
som drabbades värst av regn och
översvämningar.
– Det är svårt att slå fast om
priset i butiken höjts eftersom
kedjor som Kesko och S-gruppen för sin egen statistik. I och
med att stödet för potatisodling
föll bort så används också mindre areal till potatisodling och
den minskningen står för hälften
av skillnaden i de finländska lagren. Men överlag är kvaliteten
på potatisen bra trots den dåliga
sommaren, säger Lavonen.
Potatisodlaren Glenn Strengell säger att skörden gick tämligen bra i Jeppo.
– Det var ingen katastrof-
Utbudet
m2 kan
variera
i våra
butiker.
www.ostrocenter.fi
NYKARLEBY Frillmossav. 2 7817450
KORSNÄS Strandv. 4131 2827700