VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 2014
1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM Mål nr M 1130-13 2014-12-17 meddelad i Vänersborg SÖKANDE Göteborg Energi AB, 556362-6794 Box 53 401 20 Göteborg Ombud: Stadsjurist Christina Broad Gösteborgs Stad Stadsledningskontoret, Jur. avd. 404 82 Göteborg Ombud: Advokat Ted Wennerqvist Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB Box 11165 404 24 Göteborg SAKEN Ansökan om tillstånd till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft inom vattenområde i Hake fjord, Göteborgs och Öckerö kommuner (Vindplats Göteborg) Avrinningsområde: Västerhavet _____________ N: 6395823 E: 305593 DOMSLUT 1. Mark- och miljödomstolen avslår yrkandena om att ansökan ska avvisas. 2. Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. 3. Mark- och miljödomstolen avslår ansökan från Göteborg Energi AB om tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft. 4. Framförda ersättningsyrkanden för minskade fastighetsvärden m.m. avslås. 5. Göteborg Energi AB ska ersätta rättegångskostnader enligt följande a) Länsstyrelsen i Skåne län med 84 800 kr, b) Länsstyrelsen i Västra Götalands län med 30 400 kr, c) Havs- och vattenmyndigheten med 68 000 kr och d) Lars-Göran Itskowitz och Christina Rosenberg med 77 060 kr. Dok.Id 271218 Postadress Box 1070 462 28 Vänersborg Besöksadress Hamngatan 6 Telefon Telefax 0521-27 02 00 0521-27 02 30 E-post: [email protected] Expeditionstid måndag – fredag 08:00-16:00 - 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 6. Mark- och miljödomstolen avslår övriga yrkanden om ersättning för rättegångskostnader. 7. Prövningsavgiften fastställs till 400 000 kr. Avgiften är betald. _____________ M 1130-13 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 BAKGRUND Göteborg Energi AB, ett kommunalt bolag helägt av Göteborgs Stad, har ansökt om att bygga 15 vindkraftverk i Hake fjord i Göteborgs och Öckerö kommuner. Syftet enligt ansökan är att bidra till den nationella, regionala och lokala utbyggnaden av förnyelsebar energi. Ansökan benämns ”Vindplats Göteborg”. YRKANDEN OCH FÖRSLAG TILL VILLKOR Yrkanden Göteborg Energi AB har yrkat att mark- och miljödomstolen måtte lämna bolaget tillstånd enligt miljöbalken att, dels inom område som avgränsas av linjer och koordinater (SWEREF 99 TM) enligt bilagda karta med koordinater (bilaga 1 till ansökan) inom allmänt vattenområde i Hake fjord i Göteborgs och Öckerö kommuner, få uppföra och driva gruppstation för vindkraft med tillhörande anläggningar och anläggningsarbeten med högst 15 (femton) vindkraftverk till en total höjd av maximalt 190 meter, dels inom ovan avgränsat område utföra påseglingsskydd och härtill hörande anläggningsarbeten. Härutöver yrkar Göteborg Energi AB att mark- och miljödomstolen måtte, dels förordna att den miljöfarliga verksamheten skall ha tagits i anspråk senast tio (10) år efter att domen vunnit laga kraft, dels fastställa arbetstiden för vattenverksamheten till tio (10) år räknat från dagen för lagakraftvunnet tillstånd, dels fastställa tiden för att inkomma med anspråk på ersättning enligt reglerna om oförutsedd skada till tio (10) år, räknat från arbetstidens utgång dels ock förordna att tillståndet gäller i 30 år från det att verksamheten tagits i drift. Förslag till villkor Såsom villkor för den tillståndssökta verksamheten föreslår Göteborg Energi a) verksamheten ska bedrivas och anläggningarna utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet, 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 b) bolaget senast en (1) månad innan anläggningsarbetena påbörjas underrättar tillsynsmyndigheten, Kustbevakningen Regionledning Väst, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Hamnmyndigheten i Göteborg, Försvarsmakten och Luftfartsstyrelsen härom samt lämnar myndigheterna en skriftlig arbets- och tidsplan, varav de olika anläggningsmomenten, liksom vindkraftverkens koordinatpositioner och höjd över havet framgår, c) utmärkning som berör säkerheten för flygtrafiken ska ske i samråd med Luftfartsstyrelsen, d) utmärkning som berör säkerheten för sjöfarten ska ske i samråd med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i Göteborg, e) anläggningsarbetena ska utföras så att fartygstrafiken i de allmänna farlederna i möjligaste mån inte hindras. Arbetena ska i god tid kungöras i “Underrättelser för sjöfarande” (Ufs), f) bolaget senast en (1) månad efter det att anläggningsarbetena är slutförda anmäler detta till tillsynsmyndigheten och Kustbevakningen Regionledning Väst, g) efter anläggningsarbetenas färdigställande, området ska sjömätas och resultatet inrapporteras till Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i Göteborg, h) vindkraftverkens utformning, placering och utmärkning ska bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten, i) grumlande och pålningsarbeten i vatten inte, utan tillsynsmyndighetens medgivande, får förekomma under perioden 15 maj-15 augusti, j) vid arbeten i vatten åtgärder skall vidtas för att undvika risk för oljespill och annan förorening från maskiner och dylikt. Sprängning ska utföras på ett sådant sätt att skador på fisk minimeras, k) massor som är förorenade och ska borttas, ska omhändertas på härför föreskrivet sätt, l) buller till följd av anläggningsarbetena i möjligaste mån ska begränsas så att det, som begränsningsvärden, inte överskrider vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Tillsynsmyndigheten bemyndigas att på begäran av bolaget pröva och medge avvikelse från villkoret, 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 m) buller från vindkraftverken under hela dygnet, som begränsningsvärde, inte får överskrida en ekvivalent ljudnivå om 40 dB(A) utomhus vid närmaste bostäder. Begränsningsvärdet ska kontrolleras med av tillsynsmyndigheten godkända beräkningsmetoder. Kontrollen ska ske efter att den slutliga placeringen av de enskilda vindkraftverken är fastställd. Förnyad kontroll ska därefter ske så snart det har skett sådana förändringar i verksamheten att ökade bullernivåer kan befaras eller när tillsynsmyndigheten i övrigt finner det sakligt befogat, n) vindkraftverken inte får ge upphov till skuggtider vid bostäder överstigande åtta (8) timmars faktisk skuggtid per år. Begränsningsvärdena ska kontrolleras med av tillsynsmyndigheten godkända beräknings- eller mätmetoder. Kontrollen ska ske efter att den slutliga placeringen av de enskilda vindkraftverken är fastställd. Förnyad kontroll ska därefter ske så snart det har skett sådana förändringar i verksamheten att ökade skuggtider kan befaras eller när tillsynsmyndigheten i övrigt finner det sakligt befogat, varvid vindkraftverken skall utrustas med skuggdetektorer i den mån det behövs för kontrollen, o) skriftlig anmälan, med en arbets- och tidsplan, ska göras till tillsynsmyndigheten senast en (1) månad innan något av vindkraftverken i gruppstationen permanent tas ur drift. Tillsynsmyndigheten ska godkänna anmälan innan arbetena påbörjas. Av anmälan ska framgå förslag till åtgärder som avses vidtas för att återställa området, p) återställningsåtgärderna ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten och de berörda kommunala byggnadsnämnderna. Senast två (2) år efter respektive vindkraftverks nedmontering ska återställningen vara utförd, q) kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Förslag till kontrollprogram ska ges in till myndigheten senast två (2) månader innan anläggningsarbetena påbörjas, r) bolaget ska ställa säkerhet för avveckling/efterbehandling och andra återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Säkerhetens storlek och uppbyggnad ska bestämmas i samråd med och fastställas av länsstyrelsen, s) för det fall enighet inte skulle nås mellan sökanden och berörda myndigheter enligt någon av villkorspunkterna ovan får tvistefrågan hänskjutas till mark- och miljödomstolen för avgörande. 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 TIDIGARE TILLSTÅND Göteborgs Hamn har tillstånd enligt miljöskyddslagen för tippning av muddermassor inom aktuellt område. Såvitt sökanden känner till berörs inga andra kända tillstånd enligt miljöbalken av nu sökt verksamhet. ANSÖKAN Ansökan avser tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Sökanden hemställer om gemensam prövning enligt 21 kap. 3 § 1 stycket miljöbalken samt bedömer att det inte föreligger tillståndsplikt enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Åtgärder med elkabelsträckningen och nätanslutningen till befintligt elnät ingår inte i ansökan. Koncession enligt ellagen samt ledningsrätt och undersökningar på havsbotten ansöks i annan ordning. Om det krävs tillstånd till ingrepp i fast fornlämning söks sådant hos länsstyrelsen. Fastighets- och ägarförhållande Etableringsområdet ligger inom vattenområde i Hake fjord i Göteborgs och Öckerö kommuner. Den fastighet som berörs av etableringsområdet är Göteborg Brännö s:2. Den tillståndssökta vattenverksamheten, dvs. grundläggningen för respektive vindkraftverk samt härtill hörande åtgärder, utförs inom allmänt vattenområde. Av ingiven lantmäteriutredning framgår gränsen mellan allmänt och enskilt vatten. Det finns medgivande från Kammarkollegiet att ta i anspråk berört allmänt vatten. Göteborg Energi har således erforderlig vattenrättslig rådighet. Planförhållanden Området är i gällande Översiktsplan (ÖP) från 2009 för Göteborg utpekat som utredningsområde för framtida vindkraftsutbyggnad. Även i tidigare ÖP (2003) har området varit utpekat för samma ändamål. Enligt ÖP för Öckerö kommun från 2006 är den del av området som berör Öckerö kommun redovisat som öppet vatten. Verksamheterna är belägna utanför detaljplanelagt område och berörs inte av områdesbestämmelser. Verksamheterna möter inga planmässiga hinder. Koordinat- och höjdsystem I ansökningshandlingarna förekommande koordinater hänför sig till koordinatsystem SWEREF 99 TM. Höjdangivelser hänför sig till RH 2000. Höjdsystemet GCS WGS 1984 gäller för GIS-data och GIS-hantering om inte annat anges. Befintliga förhållanden Förhållandena beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen. Vindplats Göteborg avses bli uppförd i Hake fjord vid inloppet till Göteborgs hamn mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden, sju km öster om Vinga fyr och åtta km väster om Älvsborgsbron. Inom del av etableringsområdet har det pågått och pågår deponering av muddermassor. Området har goda vind- och djupförhållanden. En etablering av vindkraft skulle kunna ge 200 GWh/år. 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 På 90 m höjd förekommer medelvindar på över 8,5 m/s. Vattendjupet varierar. Utmed den norra farleden kan det vara uppemot 20 m djupt och utmed den södra farleden 15 m djupt. Större delen av etableringsområdet har ett djup på 5-10 m. Marin miljö Inom föreslaget etableringsområde förekommer en del skalgrusbottnar. Faunasamhällena på bottnar med finsediment inom Hake fjord har ofta både låg artrikedom och lågt individantal. Sandmask förekommer sporadiskt på de grundaste delarna och ormstjärnor finns på de djupare belägna partierna (mellan 6-8 meters djup). Grundklackarna i Hake fjord består av bergsformationer med en relativt normal algflora, där kelpalger dominerar. Vid Hake fjords västra sluttning, mot farleden, har bottnarna en större mångformighet och större ekologiskt värde. På djupare bergs- bottnar finns främst rödalgerna nervtång och ekblading. Vattenomsättningen är mycket god, med klart och salt djupvatten, vilket möter Göta älvs näringsrika vatten. Den livliga fartygstrafiken bidrar också till en omblandning av vattenmassorna. Utförda undersökningar visar att omfattande nyetablering av kelpalger har skett, främst på grundryggen mellan Gäveskär och Gula Bockskär. Likaså finns vid grundområdet med bergsbottnar, strax norr om Gäveskär, välutvecklade kelpbestånd och fina rödalgssamhällen. Bergets topografi under vatten liknar topografin på land, vilket innebär att djupet till berg varierar inom området. Det finns öar, grund och däremellan områden där djupet till berg kan överstiga 80 m. I samband med geofysiska undersökningar inom området har förekomst av gas påvisats. Fåglar och fladdermöss I anslutning till etableringsområdet finns ett fågelskyddsområde för områdena Vasskär och Danska Liljan. Inom ramen för projektet har ett omfattande inventeringsarbete avseende fåglar genomförts, vilket påbörjades i december 2009. Inventeringen har bl.a. omfattat flyttande, rastande och häckande fåglar genom observationer och radarstudier under nästan två års tid. 18 rödlistade fågelarter har noterats inom det studerade närområdet. Utförda inventeringar visar att den dominerande fågelarten i området är ejder, som observerats med som mest cirka 1 200 individer. Området hyser också omkring 200-300 rastande storskarvar. De flesta av de rastande sjöfåglarna har setts vid de östra öarna inom etableringsområdet. Inga nämnvärda mängder flygningar har observerats över Hake fjord till eller från Torsvikens Natura 2000-område. Flyttningsflygningar av sjöfåglar har dokumenterats under vår och höst, totalt sett är det dock fråga om ett mindre antal fåglar. Var dessa flygningar sker är helt vindberoende, mestadels sker flygningar utmed Brännö eller Hisingssidan av Hake fjord. Under höst och vår flyger en del småfåglar och en och annan rovfågel tvärs över Hake fjord (söder- eller norrut) på sina flyttningsvägar. De flesta passerar öster om eller i den östra delen av etableringsområdet. En havsörn och ett par mindre fiskgjusar samt ett par mindre ormvråkar har passerat etableringsområdet, vilket är att betrakta som enskilda individer som flyttar på bred front över landskapet. I området har studier av fladdermöss genomförts med hjälp av ljuddetektor och radarundersökningar. En koloni av dvärgfladdermöss finns på Krossholmen. Vid 8 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 observationer ut över havet har 2-3 djur noterats, sannolikt av arten gråskimlig fladdermus. Fisk Västkustens inre kustvatten karaktäriseras av ett grunt kustområde med många grunda vikar och skyddade öar. Området utgör ett viktigt uppväxtområde för kommersiella fiskarter som till exempel torsk, sill, skarpsill och plattfiskar, som delvis tillbringar sina första år vid kusten. Fiskfaunan inom Hake fjord representeras främst av lerstubb och sandstubb. På algbeklädda bottnar dominerar sjustrålig smörbult samt stensnultror och skärsnultror. Lerstubb och sandstubb är vanliga på sedimentbottnar. Hake fjords kelpbestånd, vid grundklackarna, hyser ofta täta stim av sjustrålig smörbult. Mest sannolikt förekommer plattfiskarna skrubba och rödspätta. Överfiske av torsk, ål och större arter har generellt orsakat en utarmning och obalans i kustområdenas ekosystem. Provfiske avseende bottenlevande arter i Hake fjord har utförts. Under provfiskeperioden fångades sammanlagt 18 olika arter, nämligen makrill, skäggsimpa, rötsimpa, oxsimpa, rödspätta, skrubbskädda, sandskädda, torsk, vitling, bleka, sill, skarpsill, stensnultra, havsöring, tånglake, svart smörbult, tejstefisk och ål. Fem av dessa arter är rödlistade. Marina däggdjur I Göteborgs skärgård förekommer säl och tumlare. De största kolonierna av knubbsäl återfinns vid Koster- och Väderöarna samt vid Nidingen och Hallands Väderö. Inom ramen för projektet har regelbundna fältstudier/inventeringar av sälar utförts i och kring Hake fjord. Resultatet här visar att gråsälar förekommer sällsynt inom området emedan normalt 20-30 knubbsälar framförallt noterats vid Svarte Bockskär och norra Vasskär. Individantalet bedöms som litet i förhållande till andra områden i Västerhavet. Inga ynglingsplatser för knubbsäl finns i Hake fjord. Förekomsten av tumlare är sällsynt vid Hake fjord. Inga kända habitats/uppväxtområden för tumlare finns i området. Landskapsbild, kulturmiljö och marin arkeologi Utredningsområdet för Vindplats Göteborg ligger i övergångszonen mellan den yttre skärgården och Göteborgs hamn. I området finns ett flertal större bebodda öar samt ett flertal mindre öar, kobbar och skär. Runt området finns relativt tätbebyggd skärgårdskust. Fornlämningsmiljön i området ger en bild av ett landskap nyttjat och bebott från stenålder fram till nutid. Flera rösen från bronsålder (cirka 800 - 600 f.kr.) och stensättningar från äldre järnålder (cirka 600 f.kr - 400 e.kr.) visar att öarna successivt blivit bebodda och dessutom legat mitt i ett rikt maritimt resursområde. Området är beläget mitt i det medeltida gränsområdet mellan de tre rikena Sverige, Danmark och Norge. Inom området finns både fasta fornlämningar och andra historiska lämningar. Lämningar som hör till den sentida maritima miljön är sjömärken och fyrplatser. Kåveskär, Vasskär och Danska Liljan är öar som ligger i anslutning till den västra delen av etableringsområdet. Inga fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar är kända från de två förstnämnda öarna, emedan fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar förekommer på ön Danska Liljan. 9 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 För att ytterligare utreda de marinarkeologiska frågorna i Hake fjord har Bohusläns museum analyserat och utvärderat området i en separat arkeologisk utredning. Pågående verksamheter: sjöfart, fiskenäring och muddertippning Etableringsområdet är beläget i Hake fjord, mellan de två stora farlederna Böttöleden och Torshamnsleden som ingår i riksintresset för Göteborgs hamn. Göteborgs hamn utgör Nordens största hamn och området trafikeras dagligen av en mängd olika fartyg. Enligt statistik från Sjöfartsverket var antalet passager med fartyg, innehållande transponderutrustning (dvs. kommersiell trafik, lotsar, polisbåtar, kustbevakning m.m.), till och från Göteborgs hamn över 62 000 stycken för helåret 2010, vilket motsvarar nästan 180 fartyg/dygn. Vid Vinga, väster om etableringsområdet samt vid Galterö, strax söder om etableringsområdet, har försvaret radaranläggningar. Ytterligare en radaranläggning är belägen på fastlandet, vid Käringberget. Etableringsområdet är inte beläget inom område av riksintresse för yrkesfisket. Genomförda utredningar har gett vid handen att det inte bedrivs något aktivt yrkesfiske inom etableringsområdet. Inom etableringsområdet har muddermassor tippats sedan början av 1900-talet. Totalt har sannolikt mer än 50 miljoner kubikmeter massor tippats inom området. Fram till början av 1970-talet tippades huvuddelen av allt mudder från Göteborgs hamn inom stora delar av etableringsområdet i Hake fjord. Torsvikens mudderdeponi togs i bruk år 1974, varefter de förorenade muddermassor som uppkom vid muddring deponeras inom deponins landbaserade del. Sannolikt fördes under en övergångsperiod viss mängd förorenade muddermassor till etableringsområdet även efter år 1974, innan Torsvikens deponi var i fullt bruk. Efter denna tidpunkt har det endast varit tillåtet att tippa icke-förorenade muddermassor i Hake fjord. Bottenförhållanden och sedimentföroreningar Sammantaget bedöms föroreningshalterna i de ytliga sedimenten vara ungefär samma och möjligen aningen lägre än de som tidigare analyserats på större djup. Få provpunkter är analyserade varför det inte går att dra några säkra generella slutsatser kring resultatet. Vid val av metod för ledningsläggning bör försiktighet råda på grund av föroreningssituationen. Täckning av elkablarna inom vindkraftparken kan av denna anledning vara ett alternativ till nedplogning av kablarna i bottensedimenten. Fyra olika ledningssträckningar till land har beskrivits och bedömts i målet ingiven miljökonsekvensbeskrivning. En genomgång av underlagsmaterialet i ärendet har gjorts för att översiktligt beskriva bottenförhållandena och eventuell föroreningssituation för varje ledningssträcka. Det tidigare föreslagna huvudalternativet för elkabeldragning mellan Vindplats Göteborg och land framstår fortfarande som det mest fördelaktiga. Inom sträckningen finns delområden som har erosionsbottenkaraktär och därmed sannolikt lågt föroreningsinnehåll. Huvudalternativet ligger dessutom utanför Göteborgs Hamns verksamhetsområde, vilket medför att elkablarna inte kommer att kunna skadas av de omfattande utfyllnader som planeras i området. 10 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Buller Inom och i anslutning till etableringsområdet förekommer redan idag buller från bl.a. fartygstrafik, enär de båda farlederna Torshamnsleden och Böttöleden trafikeras av en stor mängd fartyg. Nordliga vindförhållanden innebär att den norra delen av Brännö dagligen och vid ett stort antal tillfällen utsätts för buller från fartygstrafik kring cirka 40 dB(A). Buller i området alstras också från verksamheten vid Göteborgs hamn, i form av buller från fartyg vid kaj, fordonstransporter inne på hamnområdet, hamnens egen maskinpark m.m. Göteborg Energi har under hösten 2010 låtit genomföra ljudmätningar på fem olika platser runt utredningsområdet. Friluftsliv och turism Hake fjord är ett relativt öppet och grunt vattenområde med ön Danska Liljan i väst och Gäveskär i öst. Öarna Danska Liljan, Vasskär och Adeskär, som ligger i anslutning till etableringsområdets västra del, utgör fågelskyddsområden där det är förbjudet att vistas mellan den 1 april och 31 juli och därmed inte är möjliga att nyttja under större delen av sommaren. I den östra delen av etableringsområdet avgränsas området av ett nord-sydligt pärlband av mindre skär, med Gäveskär längst söderut. Gäveskär med sin fyrplats är en samfällt ägd ö. Öster om dessa skär ankrar lastfartyg i avvaktan på lossning i den s.k. inre hamnen. Göteborgs norra och södra skärgård frekventeras av många turister. Turistsäsongen pågår från mitten av juni till mitten av september månad. Området närmast Hake fjord är påverkat av svallvågor från fartygstrafiken, varför tilläggning med fritidsbåtar är ovanligt i området. I vattnet kring Hake fjord, inom det s.k. Tippen-området, förekommer nationella och internationella segeltävlingar. Inom utredningsområdet förekommer mycket fritidsbåtar under sommarhalvåret. Riksintressen och övriga skyddade områden Föreslagen vindkraftspark kommer inte direkt beröra något Natura 2000-område. Cirka 3 kilometer nordöst om etableringsområdet finns Natura 2000-området Torsviken. Torsviken har ett rikt fågelliv. Cirka 1 kilometer söder om utredningsområdet ligger Galterö, en ö som är av riksintresse för naturvård. Området utgör en representativ naturbetesmark med havsstrandäng och annan öppen utmark. Inom området förekommer art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. Området utgör även en värdefull rastplats för sydsträckande fågelarter. Härutöver förekommer också marin våtmark med värdefull marin vegetation samt botaniska värden. Utredningsområdet är i dess västligaste del av riksintresse för totalförsvaret. Detta område är bullerstört medhänsyn till försvarets övningsverksamhet, med skjutning m.m. Etableringsområdet för vindkraft berörs inte av något riksintresse för yrkesfisket. 11 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Delar av utredningsområdet tangerar befintligt riksintresse för sjöfart. Större delen av utredningsområdet är av riksintresse för friluftsliv, som omfattar hela kustbandet från norska gränsen till samhället Åsa, söder om Göteborg. Delar av utredningsområdet är av riksintresse för kulturmiljö. Inom riksintresseområdet ingår Styrsö socken, beläget strax söder om utredningsområdet. Vidare förekommer inom riksintresseområdet nya Älvsborg-Aspholmen samt Tumlehed. Projektområdet ingår vidare i det större geografiska område som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 4 § miljöbalken. Området är enligt 4 kap. 1 § miljöbalken av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Av förarbetena till miljöbalken (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 35-36) framgår att det med “påtaglig skada” avses sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ påverkan på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha en stor påverkan på dessa. Vid bedömning av frågor enligt 3 och 4 kap. miljöbalken skall den kommunala översiktsplanen särskilt beaktas (jämför MÖD 2007:47 och MÖD 2007:54). Det skall därför vid förevarande bedömning av påverkan på riksintressen beaktas att Göteborgs Stad sedan länge har utpekat aktuellt område som ett utredningsområde för vindkraft. Sökanden har bedömt att vindkraftparken kan ge en marginell påverkan på kulturmiljön. Vindkraftparken kan dessutom bli en positiv del av Göteborgs marina utveckling i ett kulturhistoriskt perspektiv. Uppförandet av en vindkraftpark i området får anses medföra en begränsad påverkan på de samlade naturvärdena i området. De samlade natur- och kulturvärdena i området skall även ställas i relation till att området redan idag är exploaterat både vad gäller pågående hamnverksamhet, med omfattande trafik på farlederna in till Göteborgs Hamn, och den muddertippningsverksamhet som pågått sedan länge i området. Planerade åtgärder och anläggningar Lokalisering och det tekniska utförandet beskrivs i avsnitt 4.2. och 6.3 i miljökonsekvensbeskrivningen samt i den tekniska beskrivningen. Troliga placeringar inom etableringsområdet har beskrivits i komplettering till ansökan. Samråd kommer att ske med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen när det gäller att märka ut vindkraftsparken, bl.a. genom ljusmarkeringar. Göteborg Energi kommer under avvecklingen att ta ställning till om fundamenten skall tas bort eller om dessa blivit en naturlig del av det ekologiska undervattenslivet och därför bör lämnas kvar. Vindkraftverk Göteborg Energi planerar att uppföra högst 15 vindkraftverk inom Hake fjord, inom det område som framgår av till ansökan bilagda karta med koordinater. Den tekniska utvecklingen för vindkraftverk sker i en snabb takt och det är därför svårt att redan nu precisera vilken typ av vindkraftverk som avses att uppföras, liksom exakta koordinater för lägena. Maxhöjden för verken föreslås bli 190 meter och den 12 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 maximala rotordiametern 150 meter, för att kunna anpassa verken till den pågående tekniska utvecklingen på vindkraftsområdet. Effekten på vindkraftverken kommer att vara av storleken 3,6 till 6,0 MW. Fundament De fem vanligaste slag av fundament som används för havsbaserade vindkraftverk är gravitations-, fackverks-, monopile-, tripod- och bergförankrade fundament. Dessa finns närmare beskrivna under avsnitt 4 i den tekniska beskrivningen. Även kombinationer av fundament kan bli aktuellt. Innan Göteborg Energi slutligen kan bestämma vilket fundament som är lämpligast att använda i Hake fjord måste bolaget företa en detaljerad geoteknisk undersökning av havsbotten och andra relevanta undersökningar. Elkabel Elkablarnas placering och utmärkning inom etableringsområdet kommer att bestämmas efter samråd med tillsynsmyndigheten. Elkablar planeras att dras till fastlandet över Torshamnsleden. De faktiska åtgärderna med elkabelsträckningen och nätanslutningen till befintligt, överliggande elnät ingår dock inte i denna tillståndsansökan. Ytterligare beskrivning av bottenförhållande och sedimentföroreningar inom områden för kabeldragning har redovisats i komplettering av ansökan (ab 101). Anläggningsarbeten När ovan beskrivna undersökningar av havsbotten m.m. har slutförts skall anläggningsarbetena påbörjas. Trolig tidsåtgång för dessa arbeten är 1-2 år. Omhändertagande av muddermassor En promemoria har tagits fram för att ytterligare redovisa förväntade muddermängder, olika muddringsmetoder, möjliga försiktighetsmått som kan vidtas, vilka muddringsmetoder som bedöms som de mest troliga och slutligen hur muddermassor avses att bli omhändertagna beroende på föroreningshalt. Se vidare bifogad promemoria Hantering av muddermassor. Grundläggningsmetoder som medför så lite muddring som möjligt kommer att prioriteras för att inte frigöra sediment som kan vara förorenade. I första hand kommer bergförankrade fundament att väljas och i andra hand monopiles (där ingen muddring krävs). För de fall muddring ändå krävs, föreslås ett antal olika tekniker där det finns metoder och utrustning som minimerar grumling. Omhändertagandet av muddermassorna är beroende av hur mycket mudder som kommer att behöva hanteras och dess föroreningsgrad. Det finns flera mottagare eller tipplatser där det ställs olika krav på vilken typ av massor som får tas emot. Kontroll av verksamheten, skadeförebyggande och kompensationsåtgärder Under avsnitt 10 i miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs närmare hur kontrollen avses att bli utförd. Genom föreslagna åtgärder och villkor bedömer Göteborg Energi att den negativa påverkan av verksamheten bör bli begränsad på allmänna och enskilda intressen. I denna del hänvisas också till avsnitt om påverkan och konsekvenser nedan. 13 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Påverkan och konsekvenser Den påverkan Vindplats Göteborg kan komma att få på naturmiljön och andra intressen framgår av kapitel 6 i miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan återges en sammanfattning av konsekvenserna för föreslagna verksamheter. Vatten och vindförhållanden Vindplats Göteborg bedöms inte medföra någon påverkan på de storskaliga strömningsförhållandena i området. Genom skadeförebyggande åtgärder, såsom erosionsskydd, påverkas inte heller grundläggningen av eller den lokala miljön kring vind kraftverken. Påverkan på vattenkvaliteten bedöms endast uppkomma under anläggningsskedet och vara begränsad med hänsyn till de redan idag befintliga förhållandena och verksamheterna i området. Vindplats Göteborg medför en ringa eller ingen påverkan på vattenkvaliteten i området. Lävakar och turbulens kan uppstå bakom vindkraftverken, vilket kan ha en påverkan på vindförhållandena lokalt, se avsnitt 6.11 i miljökonsekvensbeskrivningen. Marin miljö Vindplats Göteborg bedöms ge upphov till viss påverkan på den marina miljön under anläggningsskedet, men denna bedöms vara temporär. Efter anläggningsskedet bedöms grundläggningen för vindkraftverken, liksom ev påseglingsskydd, kunna fungera som en ny hårdbottenmiljö, med positiva effekter för den marina floran och faunan. Förutsättningar för fisklek En redovisning har tagits fram som visar förutsättningarna för fisklek i området, se vidare till ansökan bifogad promemoria Förutsättningar för fisklek. Förutsättningar bedöms finnas för fisklek i Hake fjord. Framförallt finns dessa lekområden i de områden som inte är aktuella för vindkraftsetablering, dels vid Danska Liljan, dels runt Vasskären. Djurliv Vindplats Göteborg bedöms medföra en marginell påverkan på fågellivet i området, bl.a. med hänsyn till redan befintliga förhållanden och verksamheter i området. Risken för att fåglar dör vid kollision med vindkraftverken bedöms som liten. Ingen egentlig påverkan på fladdermöss bedöms uppkomma, bl.a. då dessa är mycket sällsynta vid vindar på mer än 3-5 m/s och då vindkraftverkens blad börjar röra sig. Grundläggningen av vindkraftverken innebär att det ianspråktagna området försvinner som uppväxtområde för ev. fisk. Grundläggningen i sig skapar dock en ny hårdbottenmiljö, vilken kompenserar för den miljö som försvunnit. Någon mätbar påverkan på fisk uppkommer inte till följd av vindkraftsparken. Varken magnetfälten eller buller bedöms påverka den vandrande fisken i området. Det kan inte uteslutas att magnetfält och buller kan påverka hur sälar och tumlare navigerar i området. Beaktas skall dock att betydande störningar redan förekommer från befintlig fartygstrafik och övriga verksamheter i området och vindkraftverken bedöms inte tillföra några ytterligare kumulativa effekter. 14 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Landskapsbild Vindplats Göteborg bedöms innebära förändringar av landskapsbilden och hur stor förändringen blir beror i hög grad från vilken riktning vindkraftsparken betraktas och hur vindkraftverken utformas. Sammantaget bedöms vindkraftsparken innebära måttliga konsekvenser för landskapsbilden. Konsekvenserna för landskapsbilden finns sammanfattande under avsnitt 6.15.3 och 6.15.4 samt 6.16 i miljökonsekvensbeskrivningen. Kulturmiljö och marin arkeologi Ungefär hälften av etableringsområdet för vindkraft ligger inom riksintresset för kulturmiljövård. Kulturmiljön bedöms endast påverkas i ringa omfattning och inga idag kända fornlämningar kommer att beröras av de enskilda vindkraftverken. Pågående verksamheter Vindplats Göteborg bedöms inte innebära någon påtaglig skada på eller risk för sjöfarten, förutsatt att skadeförebyggande och säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Vid behov kommer således bl.a. påseglingsskydd att utföras när vindkraftverkens exakta lägen är fastställda. Inom Hake fjord bedrivs inget känt yrkesfiske varför ingen påverkan på fiskenäringen bedöms uppstå. Buller Konsekvenserna av buller är utredda och redovisas under avsnitt 6.19 i miljökonsekvensbeskrivningen. Undervattensbullret bedöms inte påverka den vandrande fisken i området Göteborg Energi har låtit utföra en kompletterande ljudutredning, se rapport Ljudutredning, Vindplats Göteborg. Av rapporten framgår sammanfattningsvis följande. Kumulativa effekter för buller från olika aktiviteter tillsammans med buller från vindkraftparken har utretts och antas inte medföra någon större ökad störning för närboende. Bullerberäkningar med beräkningsmetoden Nord 2000 har genomförts för två parklayouter. Riktvärde för buller utomhus bör kunna sättas till 40 dB(A). Ingen bostad beräknas få högre bullernivåer än 40 dB(A). Riktvärde för lågfrekvent buller inomhus enligt Socialstyrelsen beräknas inte överskridas för någon bostad. Antalet bostäder som riskerar att bli utsatta för bullernivåer över 35 dB(A), och vars invånare därmed skulle kunna uppleva bullerstörning från vindkraftverken, är cirka 15 stycken. Skuggbildning, reflexer Skuggeffekterna av vindkraftsparken Vindplats Göteborg har utretts och det bedöms att Boverkets riktvärden kan hållas. Sammanfattningsvis är bedömningen att Vindplats Göteborg endast medför marginell eller ingen påverkan avseende rörliga skuggor och reflexer. Det finns tekniska möjligheter att begränsa förekomsten av skuggor, t.ex. vid Gäveskär, för det fall antalet skuggtimmar skulle överskrida de timmar Boverket anger som riktvärde, se Skuggreglering för Vindplats Göteborg. 15 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Friluftsliv och turism Vindplats Göteborg bedöms medföra små konsekvenser för riksintresset för friluftsliv. Tillgängligheten till etableringsområdet kommer i princip att vara oförändrad, men kan möjligtvis upplevas som förändrad för de personer som ser en osäkerhet i att vistas i ett område med vindkraftverk. Ett område om ca 100 meter närmast vindkraftverken kan komma att behöva avlysas av sjösäkerhetsskäl. Detta föreslås i sådant fall gälla fartyg med max deplacement över 500 ton och en maxfart över 8 knop. Avlysningen föreslås däremot inte gälla sjöräddningsbåtar, servicefartyg, fritidsbåtar eller kanoter. Möjligheten att bedriva tränings- och kappseglingsverksamhet i området begränsas inom det s.k. Tippen-området. På Dana fjord kan seglingar påverkas vid vindar från sydost till nordost. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg medföra en måttlig påverkan på tränings- och kappseglingsverksamheten i Göteborg. Turismen i aktuellt område är begränsad. Vidtagna undersökningar visar också att turister rent generellt har en positiv eller neutral inställning till vindkraft. Privata badplatser, utsiktsplatser och vandringsleder, som ligger inom en viss zon från vindkraftsparken kan påverkas av buller från vindkraftverken. Tidigare studier visar dock att badplatser generellt inte får ett minskat besöksantal av en vindkraftsetablering i närheten. Möjligheten till fritidsfiske bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Vid en etablering av Vindplats Göteborg i Hake fjord kan vindkraftverkens fundament med därtill hörande eventuella påseglingsskydd fungera som konstgjorda rev. Grundläggningarna kan därmed få en positiv effekt för den marina floran och faunan, vilket kan leda till att området blir mer attraktivt för fritidsfiskare och sportdykare. Riksintressen och övriga skyddade områden Vindplats Göteborg bedöms inte påtagligt skada något riksintresse. Natura 2000områden bedöms varken direkt eller indirekt bli berörda av Vindplats Göteborg på sådant sätt att tillståndsplikt föreligger enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Inga dispenspliktiga arter enligt artskyddsförordningen (2007:845) bedöms bli berörda. Inga vindkraftverk avses förläggas inom strandskyddat område. Sammantaget anser Göteborg Energi att den planerade vindkraftparken inte kommer att påtagligt skada de samlade natur- och kulturvärdena i området. Förhållanden under anläggningsskedet Anläggningsarbetenas utförande kan komma att orsaka grumling och partikelspridning. Den i området förekommande floran och faunan bedöms vara tålig mot och anpassad till tillfälligt högre halter av partiklar i vattnet med hänsyn till de befintliga förhållandena, särskilt med beaktande av områdets exponeringsgrad, den intensiva fartygstrafiken och vattendjupet. Vidare genererar anläggningsarbetena buller och emissioner. Förekommande och vandrande fiskebestånd kan komma att störas lokalt av anläggningsarbetena. Den temporära grumlingen och partikelspridningen, till följd av muddrings- och grävningsarbeten under anläggningstiden, liksom övriga störningar bedöms medföra liten risk för mätbar påverkan på något naturvärde. Vindplats Göteborg bedöms vidare påverka vattenkvaliteten marginellt under byggskedet. I denna del hänvisas även till avsnitt 16 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 6.3.7 i miljökonsekvensbeskrivningen. Det aktuella etableringsområdet kommer att behöva avlysas i etapper under arbetenas utförande. Öckerö kommun Öckerö kommun berörs troligen framförallt av att något vindkraftverk kan komma att ställas inom kommunen. I övrigt kommer Vindplats Göteborg innebära att landskapsbilden från Öckerö kommuns södra öar, framförallt Fotö och Grötö, förändras åt sydväst. Utbyggnaden bedöms dock ligga helt i linje med Öckerö kommuns målsättning att bli självförsörjande på förnyelsebar energi. Bedömning Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att de direkta, negativa konsekvenserna för miljön i huvudsak är hänförliga till anläggningsfasen. Anläggningsarbetena kommer bl.a. medföra temporär påverkan på den marina miljön genom fysiska störningar från anläggningsarbetena. Enligt Göteborg Energis förmenande kommer föreslagna verksamheter, med beaktande av föreslagna skadeförebyggande åtgärder, inte att medföra en varaktig menlig inverkan på varken allmänna eller enskilda intressen. Samråd och miljökonsekvensbeskrivning Göteborg Energi har utfört samrådsförfarandet enligt 6 kap. miljöbalken på sätt som anges nedan och som framgår av bilagd samrådsredogörelse samt avsnitt 3.1 miljökonsekvensbeskrivningen. Göteborg Energi har genomfört ett s.k. utökat samrådsförfarande i ärendet. Inför upprättandet av ifrågavarande tillståndsansökan har bolaget sålunda, i avsikt att informera och samråda med berörda sakägare, länsstyrelsen, myndigheter, organisationer och övrig allmänhet, informerat om föreslagen verksamhet samt berett berörda tillfälle att yttra sig i ärendet. Företrädare för Länsstyrelsen i Västra Götaland har deltagit i samrådsprocessen. Länsstyrelsen har den 12 oktober 2012 beslutat att den aktuella vattenverksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Göteborg Energi har därmed fullgjort vad i 6 kap. miljöbalken stadgas om samråd för tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Av 6 kap. 9 § miljöbalken följer att miljödomstolen har att pröva om miljökonsekvensbeskrivningen i målet uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats i enlighet med 6 kap. 7 § miljöbalken. Med beaktande härav och resultatet av samrådsförfarandet bedömer Göteborg Energi att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. MB, varför bolaget hemställer om godkännande av densamma. Tillåtlighet Föreslagen verksamhet strider inte mot gällande planer eller några områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Densamma är således tillåtlig enligt 2 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken. Nu tillståndssökt vindkraftverksamhet vinner vidare stöd i gällande översiktsplanering för Göteborgs Stad, där aktuellt område är särskilt utpekat som utredningsområde för vindkraftsetablering. Vid bedömningen av vattenverksamhetens tillåtlighet skall, enligt 11 kap. 6 § miljöbalken, en avvägning göras mellan å ena sidan fördelarna från allmän och 17 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 enskild synpunkt av verksamheten och kostnaderna samt skador och olägenheter å andra sidan. Föreslagen vattenverksamhet utgör en förutsättning för att kunna utföra den miljöfarliga verksamheten och utgör en del av projektet Vindplats Göteborg. Den tillståndssökta verksamheten fyller en från miljö- och resurssynpunkt ytterst viktig samhällsfunktion. Verksamheten har en mycket stor betydelse för de allmänna intressena på nationell, regional och lokal nivå. De negativa konsekvenserna av vattenverksamheten bedöms framförallt bli temporära under anläggningstiden, med beaktande av föreslagna skadeförebyggande åtgärder. Det görs gällande att fördelarna av verksamheten från allmän synpunkt klart överväger kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter av densamma. I denna del hänvisas även till avsnitt 8 samt bilaga 1 till miljökonsekvensbeskrivningen. Det aktuella området är idag påverkat av vindkraftverk, hamnverksamhet, farleder med omfattande fartygstrafik och mudderdeponi. En vindkraftpark kommer att påverka det visuella i området och således landskapsbilden. Förändringen av landskapsbilden kan dock uppfattas olika av olika människor, både positivt och negativt. Ändamålet med den tillståndssökta verksamheten är att utnyttja områdets vindresurser, som enligt genomförda utredningar har visat sig vara goda, för att på så sätt tillhandahålla energi till stadens invånare och verksamheter. Vindkraftparkens närhet till land möjliggör också en förhållandevis kort och kostnadseffektiv anslutning till befintligt elnät. Genomförda utredningar har också visat att påverkan på motstående allmänna och enskilda intressen blir begränsad, med beaktande av föreslaget etableringsområde, skadeförebyggande åtgärder och förslagna tillståndsvillkor. De alternativa lokaliseringarna vid Vindplats Stora Pölsan och Vindplats Dörjeskär bedöms inte som lämpligare, utan ligger i områden som idag är obetydligt exploaterade av andra verksamheter och inom en ostörd del av kusten. Enligt bolagets bedömning är lokaliseringen av Vindplats Göteborg lämplig för sitt ändamål och ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Verksamheten uppfyller de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och främjar en från allmän synpunkt god hushållning samt även övriga tillåtlighetsbestämmelser i miljöbalken, varvid även hänvisas till avsnitt 8 i miljökonsekvensbeskrivningen. Mot bakgrund av det anförda anser Göteborg Energi att de tillståndssökta verksamheterna är tillåtliga enligt miljöbalken. Samhällsekonomisk tillåtlighet Bolaget har slutligen och sammanfattningsvis anfört följande om den samhällsekonomiska tillåtligheten. Kalkylen utgår från 20 års livslängd för vindkraftsparken och 4 % diskonteringsränta. En investering kan vara lönsam ur samhällsekonomiskt perspektiv även om producentkostnaderna överstiger producentnyttorna. Sökanden har bedömt följande aspekter. Monetärt värderade effekter: - nytta och kostnader för producenten, - minskade emissioner. Kvalitativt bedömda effekter: - försörjningstrygghet, - bullerstörning, - påverkan på fastighetspriser, 18 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen M 1130-13 DOM - påverkan på Göteborgs Stads varumärke, - ekologisk påverkan, - påverkan på friluftsliv och segling, - påverkan på kulturmiljön. Nyttor och kostnader för producent. Nuvärde miljoner kronor 225 GWh Producentkostnader Investeringskostnad -1 170 Drift och underhåll - 722 Avveckling -9 Producentnytta Elpris 1 865 Elcertifikat (i 15 år) 325 Summa 290 Minskade emissioner Nuvärde miljoner kronor Minskade emissioner 225 GWh Svaveldioxid Partiklar Kvävedioxid 60 1 630 190 1 881 Summa Koldioxid 523 Känslighetsanalys-minskade emissioner Nuvärde, miljoner kronor Ingen hänsyn till CO2 värdering Europeisk elmix (Borgmästaravtalet) Nordisk elmix Svensk elmix Marginalel (kolkondens) Kommentar 20 Mkr/installerad MW 20 öre/kWh, år 1,5 Mkr/verk 61 öre/kWh, år . 13 öre/kWh, år Kommentar Vindeelen ersätter el från elnätet 36 kr/kg utsläpp 4 126 kr/kg utsläpp 107 kr/kg utsläpp Nyttan av koldioxidbesparingen tillgodoräknas inte på grund av EU:s nuvarande handelssystem för utsläppsrätter (0,32 kr/kg utsläpp) 225 GWh 1 881 940 426 2 821 Kvalitativt bedömda effekter Försörjningstrygghet Bullerstörning Påverkan på fastighetspriser Förstärkning av Göteborgs Stads varumärke 225 GWh Positiv Positiv Kommentar Ej ovanför riktvärde Belägg saknas Bidrar till att uppfylla åtaganden och miljömål 19 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Ekologisk påverkan M 1130-13 DOM Positiv/Negativ Påverkan på friluftsliv och segling -/Negativ Påverkan på kulturmiljön - Fundament som artificiella rev. Tipp-zon för muddermassor Ingen påverkan på rekreation. Måttlig påverkan på elitseglare Ingen påverkan Utifrån ovanstående har sökande gjort en samlad bedömning enligt följande. - Betydande samhällsekonomisk nettonytta förknippad med produktion av förnybar energi och Vindplats Göteborg. - stora vinster i minskade emissioner, - positiv nettonytta oavsett vilken elmix som värderas. - Producentkostnader kan öka utan att nettonyttan blir negativ. - I samhällsekonomiska bedömningen är det inget problem i sig att producentkostnaderna är större än producentnyttan om andra nyttoposter kan väga upp detta (i detta fall minskade emissioner). - Enskilda kan påverkas negativt av exempelvis buller, minskade fastighetsvärden och förändrade seglingsförhållanden, men det bör inte göra den totala nettonyttan negativ. Samlad bedömning i siffror Nuvärde miljoner kronor Huvudkalkyl Samhällsekonomisk nettonytta Känslighetskalkyler Nettonytta inkl. CO2 värdering Högre producentkostnader Miljövärdering av el: Svensk elmix Miljövärdering av el: Nordisk elmix Utan intäkt från elcertifikat Huvudkalkyl 30 år 225 GWh Kommentar 2 170 2 694 1 405 Investeringskostnad: + 50% Drift och underhåll:+25 % 715 1 229 1 845 3 097 Sakägare Såsom av vattenverksamheten berörda sakägare uppges fastigheten Göteborg Brännö s:2 (Lennart Granström, Hans Sundén, Nils-Göran Ekberg, Stig Berggren, Hans-Erik Bränning). Igångsättningstidpunkt och arbetstid Planerad vindkraftspark och härtill hörande anläggningar och åtgärder är omfattande och den sammanlagda byggtiden beräknas uppgå till cirka 1-2 år. Dessförinnan skall alla erforderliga tillstånd, såsom koncession enligt ellagen samt ledningsrätt, utverkas, liksom verksamheten detaljprojekteras, bygghandlingar m.fl. handlingar framtas samt även upphandling ske av vindkraftverk och entreprenörer. Mot bakgrund härav hemställer Göteborg Energi om att tillståndet till den miljöfarliga verksamheten skall ha tagits i anspråk senast 10 år efter lagakraft- 20 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 vunnen dom i tillståndsfrågan (igångsättningstiden). Av ovan angivna skäl anhåller Göteborg Energi om en motsvarande arbetstid för vattenverksamheten av 10 år, räknat från dagen för lagakraftvunnet tillstånd. Kostnadskalkyl Kostnaden för föreslagen vattenverksamhet beräknas uppgå till cirka 1 300 miljoner kronor. Oförutsedd skada, tillståndets giltighetstid Göteborg Energi föreslår att tiden för inkommande med anspråk på ersättning enligt reglerna om oförutsedd skada skall bestämmas till tio år, räknat från arbetstidens utgång. Med föreslagna skadeförebyggande och kontrollåtgärder bedöms de negativa effekterna av verksamheten framförallt bli temporära och knutna till anläggningsarbetena. Med hänsyn härtill och att ett kontrollprogram skall upprättas för arbetena bör konsekvenserna av verksamheten väl kunna utredas inom föreslagen tid för oförutsedd skada. Med hänsyn till den tekniska utvecklingen på vindkraftsområdet och den tekniska livslängden för vindkraftverken bör tillståndet tidsbegränsas. Omfattningen och nyttan av projektet bör dock föranleda en relativt lång tillståndstid, varför Göteborg Energi yrkar en tillståndstid av 30 år, efter det att verksamheten i någon del tagits i drift. Ekonomisk säkerhet Göteborg Energi åtar sig att ställa säkerhet för den återställningskostnad som kan bli aktuell för Vindplats Göteborg. Säkerhetsbeloppet föreslås bli bestämt i samråd med tillsynsmyndigheten och Göteborg Energi föreslår att mark- och miljödomstolen delegerar åt tillsynsmyndigheten att slutligen fastställa säkerhetsbeloppets storlek och uppbyggnad. Uppbyggnaden bör dock ske etappvis, där säkerhetsbeloppet är begränsat inledningsvis, för att sedan öka och vara som högst mot slutet av vindkraftverkens livslängd. Sökanden har kompletterat ansökan med följande uppgifter. Energimyndigheten och Svensk Vindenergi tog år 2009 fram en rapport ”Vindkraftverk - kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning”. I tabell 10 på sidan 45 finns en uppdelning av de olika kostnaderna angiven (se utdrag nedan vad gäller 20 Vestas 3MW till havs). Sedan dess har dock marknaden ändrats något och de vindkraftverk som planeras att bli uppförda i detta område är större än de som används i rapportens räkneexempel. Följande faktorer gör att de belopp som anges i rapporten fortfarande kan anses aktuella: • Vid nedmonteringen uppkommer intäkter från försäljning av metallskrot. Det är rimligt att anta att efterfrågan på metall på lång sikt kommer att vara större än tillgången vilket får till följd att metallpriserna stiger. • Drygt halva kostnaden för återställningen avser arbetet med att montera ned vindkraftverken. Arbetsinsatsen för att montera och demontera havsbaserad vindkraft är snarlik den på land. Prisnivån för montering har sjunkit sedan 2009 då den storskaliga utbyggnad som pågår har lett till att fler anpassade fartyg finns tillgängliga. 21 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Med ovanstående i beaktande anses en säkerhet på 1,5 miljoner kr per vindkraftverk vara skälig. Det innebär att vid uppförande av en vindkraftpark om 15 vindkraftverk skulle säkerheten uppgå till 22,5 miljoner kr. En fördelning av kostnaderna enligt nedanstående exempel är också sannolik. Nedmontering Återställning Återvinning Intäkter Netto 20 Vestas 3MW hav -943 500 -996 367 -32 000 462 640 -1 509 227 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Till ansökan har fogats en miljökonsekvensbeskrivning. Här nedan återges den del av sammanfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen som utgörs av en tabell där konsekvenser för miljöaspekter bedömts, en tabell med bedömning av tekniska aspekter samt sökandens samlade slutsatser. Tabell med sökandens bedömning av projektets miljöaspekter Miljöaspekter Samlad bedömning av konsekvenser Konsekvenser I anslutning till många varvs- och hamnområden under bygg- och förekommer liknande föroreningssituationer som på avvecklingsskedet Hake fjord. Föroreningssituationen inom området samt förorenat motsvarar det som förväntats med hänsyn till mudder och avfall områdets nyttjande som tippområde för muddermassor. Arbeten i bygg- eller avvecklingsskedet innebär en tillfällig och lokal störning för lokala fiskbestånd och vandringsfisk som är på väg till och från lek- och uppväxtområden i Göta älvs vattensystem. Vindplats Göteborg påverkar vattenkvaliteten marginellt under byggskedet. Muddringsarbete och spridning av sediment i flera områden med inslag av föroreningar förväntas ge måttliga men temporära konsekvenser Natura 2000Vindplats Göteborg medför en liten störning för områden häckande och rastande fåglar i Hake fjord och Torsvikens Natura 2000-område. Bestånd av rödlistade arter vid Torsviken kan reduceras marginellt på grund av Vindplats Göteborg. Risk för ett mindre antal (<15 st/år) kollisioner med vindkraftverk. Naturreservat Vindplats Göteborg kommer inte att medföra några betydande konsekvenser för naturreservat i området. Område av Riksintresseområdet för totalförsvaret kommer inte Bedömning Ringa/inga konsekvenser Små konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Ringa/inga 22 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen riksintresse för totalförsvaret Område av riksintresse för yrkesfiske Område av riksintresse för naturvård Område av riksintresse för Göteborgs hamn och sjöfart Område av riksintresse för friluftsliv Område av riksintresse för kulturmiljö Strandskydd Fastighetsgränser Muddertippområde Turism och friluftsliv Fritidsbåtar DOM M 1130-13 att påverkas av Vindplats Göteborg. konsekvenser Vindplats Göteborg medför att yrkesfiske (hummerfiske) kan bedrivas utan restriktioner inom ett område av regionalt och lokalt intresse. Vindplats Göteborg kommer inte att medföra några nämnvärda konsekvenser för området av riksintresse för naturvård. Vindplats Göteborg har liten påverkan på internationell handelssjöfart, dvs. stör trafiken i liten utsträckning jämfört med idag. Vindplats Göteborg innebär att påseglingsrisken är liten. Vindplats Göteborg påverkar övrig sjöfart, dvs. sådan som rör sig utanför farleder i begränsad utsträckning. Vindplats Göteborg kan ge en marginell påverkan på friluftsliv av lokalt värde. Värdena kan snabbt återställas vid avslutad drift av Vindplats Göteborg. Ringa/inga konsekvenser Vindplats Göteborg ger en liten påverkan på kulturmiljövärden inom ett riksintresse eller internationellt intresse. Det finns även positiva aspekter då etableringen bedöms kunna bli en positiv del av Göteborgs marina utveckling i ett kulturhistoriskt perspektiv. Vindplats Göteborg medför inga skador eller intrång i strandskyddsområden. Vindplats Göteborg medför inga intrång på enskilda fastigheter Vindplats Göteborg har liten påverkan på fortsatt muddertippning inom delar av tippområdet. Muddertippningen är förenlig med Vindplats Göteborg Vindplats Göteborg orsakar små konsekvenser för det lokala friluftslivet och turismen. Vindplats Göteborg medför att friluftsliv och turism är fortsatt möjligt i Hake fjords närmaste omgivning och mellan farlederna. Ett övervägande kommer att göras om ett område på ca 100 m närmast vindkraftverken kommer att behöva avlysas av sjösäkerhetsskäl. Fritidsbåtar, kanoter m.m. kommer ej att beröras av denna avlysning. Vindplats Göteborg medför små konsekvenser för fritidsbåtarnas rörelse inom området. Vindkraftparken medför att det kan upplevas osäkert att gå in i området. Trafiken kan komma att öka marginellt i farledsområdena. Ett övervägande kommer att göras om ett område på ca 100 m Ringa/inga konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Små konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser 23 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Tränings- och kappseglingsverksamhet Fritidsfiske Vatten- och strömningsförhållanden Fåglar Fladdermöss Fisk DOM närmast vindkraftverken kommer att behöva avlysas av sjösäkerhetsskäl. Fritidsbåtar, kanoter m.m. kommer ej att beröras av denna avlysning. Vindplats Göteborg utgör ett permanent hinder för kappseglingsverksamhet av nationellt eller regionalt intresse på Tippen. Tävlingar på Tippenområdet genomförs vid 0-2 tillfällen per år. Tränings- och kappseglingsverksamheten påverkas dock inte vid Långedragsflaket där omfattande seglingsverksamhet bedrivs året om. På Dana fjord kan seglingar påverkas vid vindar från sydost till nordost. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg medföra en måttlig påverkan på tränings och kappseglingsverksamheten i Göteborg. Vindplats Göteborg medför att fritidsfiske kommer att kunna bedrivas utan restriktioner inom vindkraftparken. Ett övervägande kommer att göras om ett område på ca 100 m närmast vindkraftverken kommer att behöva avlysas av sjösäkerhetsskäl. Fritidsbåtar, kanoter m.m. kommer ej att beröras av denna avlysning. Vindkraftverken medför en marginell påverkan på möjligheterna att röra sig i området och kan för en del medföra att det är mindre attraktivt att fiska i området. Vindplats Göteborg medför en ringa eller ingen påverkan på vattenkvaliteten i området. Miljökvalitetsnormer kan uppfyllas inom utsatt tidsgräns. Vindplats Göteborg påverkar inte den storskaliga strömningen i området. Den lokala påverkan vid fundamenten medför ingen påverkan på omgivningen om erosionsskydd byggs Vindplats Göteborg medför en acceptabel påverkan på fågellivet i området. Vindkraftparken medför en marginell störning för häckande och rastande fåglar i Hake fjord och i Torsvikens Natura 2000-område. Liten risk för kollision med vindkraftverk. Vindplats Göteborg medför ingen påverkan på fladdermöss i området Det kan inte uteslutas att magnetfält kring elkablar och ljud från vindkraftverken innebär en viss störning på vandringsfisk på väg till eller från lekoch uppväxtområden i Göta älvs vattensystem. Vindplats Göteborg innebär en förlust av lokala lekoch uppväxtområden för fisk inom en yta motsvarande grundläggningsarean kring varje fundament, dvs. sammanlagt ca 5 000 m2 eller motsvarande ca 0,1 % av etableringsområdets totala yta. M 1130-13 Måttliga konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Små konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Små konsekvenser 24 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Marina däggdjur Marinbiologi Landskapsbild Marinarkeologi Buller Undervattensbuller Skugga, reflexer Förorenat mudder och avfall Påverkan på närliggande kommuner DOM Vindplats Göteborg medför en acceptabel påverkan på marina däggdjur i området. Det kan inte uteslutas att magnetfält kring elkablar och ljud från vindkraftverken stör och begränsar möjligheterna för marina däggdjur, främst tumlare som är ovanliga i hamninloppet, att lokalisera sig i området. Vindplats Göteborg orsakar små habitatförluster för knubbsäl i området. Vindplats Göteborg medför positiva effekter för marin flora och fauna i området. Vindkraftverkens fundament med erosionsskydd samt eventuella påseglingsskydd skapar en ny hårdbottenmiljö med algzonering och en ökad biologisk mångfald av både marin flora och fauna i området Vindplats Göteborg har en viss dominans över eller står i kontrast med omgivande landskap. Vindplats Göteborg medför fysiska förändringar som kan påverka orienterbarhet, utblickar, landmärken etc. Parken kan också utgöra ett positivt visuellt inslag i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Inledande marinarkeologiska utredningar visar att det kan finnas objekt inom området. Kompletterande utredning skall genomföras innan detaljerade geotekniska undersökningar och projektering påbörjas för att förhindra skada på eventuella objekt. Området är redan idag påverkat av omfattande fartygstrafik (2-3 fartyg/timme). Vindplats Göteborg medför inte att riktvärdet för buller vid bostäder utomhus på 40 dB(A) överskrids, eller att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud överskrids. Vindplats Göteborg medför endast en liten förändring jämfört med dagens bullernivå Vindplats Göteborg medför ingen risk för mätbar påverkan på fisk. Undervattensbuller från vindkraftverken påverkar ej vandringsfisk på väg till och från lek- och uppväxtområden i Göta älvs vattensystem Vindplats Göteborg medför endast marginell eller ingen påverkan avseende rörliga skuggor och reflexer. Boverkets riktvärden för skuggning kommer ej att överskridas. Se bedömning under “Konsekvenser under byggoch avvecklingsskedet Öckerö kommun påverkas inte av Vindplats Göteborg. Ingen påverkan från buller. Landskapsbilden från kommunens södra öar, framför allt Fotö och Grötö, förändras åt sydväst. M 1130-13 Små konsekvenser Positiva konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Ringa/inga konsekvenser Ringa/inga konsekvenser 25 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Luftmiljö Sjösäkerhet DOM Vindplats Göteborg medför en positiv påverkan för luftmiljön. Halten luftföroreningar, särskilt kvävedioxid och partiklar, kommer att kunna minska i Göteborg vilket är positivt för hälsan Vindplats Göteborg medför en marginell förändring vid navigation in och ut från Göteborgs hamn. Vindkraftverken skymmer ej viktiga siktlinjer och fyrar och utgör en måttlig påseglingsrisk (< 6 %). Riskreducerande åtgärder skall utredas vidare och genomföras. M 1130-13 Positiva konsekvenser Måttliga konsekvenser Tabell med sökandens bedömning av tekniska aspekter och begränsningar inom utredningsområdet Teknisk aspekt Samlad bedömning Bedömning Vindförutsättning Det blåser mycket bra utmed västkusten vilket ger Tekniskt ar goda förutsättningar för effektiv elproduktion. hanterbart/bra Vindförhållandena inom Hake fjord bedöms som förhållanden/lå mycket gynnsamma för vindkraft. g kostnad Elanslutning från Inför dragning av elkablar mellan fastlandet och Enkel teknisk park till land Vindplats Göteborg finns flera möjliga alternativ. lösning/bra För att nå Vindplats Göteborg behöver Torshamns- förhållanden/ leden korsas. I huvudalternativet läggs kablarna låg kostnad utanför Göteborgs hamns ankrings- och befintliga verksamhetsområden. Kabelanslutningen bedöms vara kort och enkel i förhållande till vad som är normalt vid vindkraftsbyggande till havs, vilket medför en låg anslutningskostnad. Befintliga Det finns elledningar i området, ledningarna Tekniskt ledningar försörjer sannolikt äldre fyrar. I samband med hanterbart/ detaljerade tekniska undersökningar och byggnation normala av vindkraftsfundament behöver dessa märkas ut. förhållanden/ Det kan inte uteslutas att någon ledning kan behöva låg kostnad läggas om ifall den riskerar att påverkas. Civilflyget Luftfartsverkets bedömning är att flygverksamheten Tekniskt inte kommer att påverkas av den planerade parken. hanterbart/bra City Airport har lämnat sitt tillstånd för den förhållanden/ planerade byggnationen. Hindermarkeringar skall låg kostnad ske enligt Luftfartstyrelsens föreskrifter. Koordinater och höjdangivelser för de planerade verken skall meddelas LFV innan byggnation. BottenI området förekommer oftast lera ovanför berget Tekniskt förhållanden och i nära anslutning till öar och grund förekommer hanterbart/nor även isälvsmaterial (sand/grus) samt morän. Stora mala delar av området utgörs av mudder som tippats förhållanden/ ovanpå lera. Grundläggning sker enklast på berg acceptabel men kan också göras på sand/grus och morän. kostnad Grundläggning kan också genomföras på silt- och lerbotten. Grundläggningsmetoderna är i nuläget 26 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Radiolänkstråk och länkstation Buffertzon farled Ankringsplats DOM inte bestämda och detaljerade tekniska undersökningar ska genomföras. Djupet till berg varierar kraftigt inom området. Drygt 50 delområden med fördelaktigt djup till berg har lokaliserats. TeliaSonera har radiolänkstråk och en länkstation i området. Ett stråk tangerar området och ett annat berör en del av utredningsområdets västra del. Bedömningen är att vindkraftverkens torn inte kan stå i ett radiolänkstråk, däremot kan en roterande rotor sannolikt inkräkta på radiolänkstråket utan att funktionen störs. Buffertzonerna kring Böttö- och Torshamnsleden medför att det möjliga etableringsområdet begränsas ut mot farlederna. Samtidigt medverkar zonen till att minska risken för påsegling. Buffertzonerna och deras utbredningar har varit kända sedan förstudien genomfördes. Ankringsområdet i östra delen av utredningsområdet medför att det möjliga etableringsområdet begränsas. I området finns också andra tekniska begränsningar som varit kända sedan förstudien genomfördes. M 1130-13 Tekniskt hanterbart/ normala förhållanden/ låg kostnad Tekniskt hanterbart/bra förhållanden/lå g kostnad Tekniskt hanterbart/bra förhållanden/ låg kostnad Samlade slutsatser Utifrån omfattande undersökningar och analyser har ett etableringsområde föreslagits mellan farlederna i hamninloppet till Göteborg. I arbetet har särskilt känsliga och skyddsvärda områden undantagits från utredningsområdet för att minimera konsekvenserna av en vindkraftsutbyggnad. Exempelvis har marinbiologiskt, ornitologiskt och kulturhistoriskt viktiga områden undantagits från framtida etableringen av vindkraft. Hänsyn har också tagits till sjösäkerhet, tekniska begränsningar, strandskydd och fastighetsgränser. Konsekvensbedömningen visar att Vindplats Göteborg generellt medför små eller ringa konsekvenser för de flesta miljöaspekterna. I två fall, för marinbiologi och luftmiljö, görs bedömningen att miljöaspekterna kommer att påverkas positivt av Vindplats Göteborg. Måttliga konsekvenser bedöms uppstå för tre miljöaspekter, där risk- och konsekvensreducerande åtgärder kommer vidtas för att minska påverkan: sjösäkerhet, landskapsbild samt tränings- och kappseglingsverksamhet. En översiktlig hållbarhetsbedömning visar att Vindplats Göteborg är förenlig med de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Vindplats Göteborg kommer på ett konkret sätt att främja arbetet med att uppnå de nationella, regionala och inte minst de lokala miljömålen. Vindplats Göteborg blir också ett betydande bidrag med förnyelsebar energi till Öckerö kommun om ett vindkraftverk lokaliseras längst västerut i etableringsområdet. Vindplats Göteborg främjar därmed kommunens strävan att bli självförsörjande på el. 27 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen M 1130-13 DOM Bedömning av alternativa lokaliseringar I Tabell 1 redovisas underlag för poängsättningen av de kriterier som bedöms vara viktiga för val av lokalisering. En hög siffra beskriver bra förhållanden eller inga konsekvenser och en låg siffra beskriver svåra förhållanden alternativt stora konsekvenser. Tabell 1. Bedömningsunderlag för poängsättning av viktiga kriterier vid val av lokalisering. Poäng Bedömning 5 Enkel teknisk lösning, mycket bra förhållanden, inga konsekvenser 4 Tekniskt hanterbart, bra förhållanden, små konsekvenser 3 Tekniskt hanterbart, normala förhållanden, måttliga konsekvenser 2 Tekniskt komplext, normala förhållanden, stora konsekvenser 1 Oacceptabelt komplext, svåra förhållanden, mycket stora konsekvenser I Tabell 2 redovisas kriterier som är viktiga vid val av lokalisering. I tabellen ges en samlad bedömning och jämförelse av alternativens förutsättningar och påverkan på olika intressen. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg i Hake fjord vara den plats som i dagsläget är mest fördelaktig för en vindkraftsetablering med avseende på valda kriterier. Även Vindplats Dörjeskär och Vindplats Stora Pölsan har förutsättningar för framtida vindkraftsetablering. Tabell 2. Samlad bedömning av viktiga kriterier för val av plats Kriterier för val av plats Vindplats Vindplats Göteborg Dörjeskär 3 2 Teoretiskt möjligt antal vindkraftverk 5 5 Vindförhållanden 5 3 Vattendjup 3 3 Bottenförhållanden 5 3 Närhet till befintligt elnät 4 2 Påverkan på naturmiljö 3 4 Påverkan på kulturmiljöintressen 3 5 Påverkan på allmänna intressen 5 5 Utpekade i kommunal planering Summering: Antal poäng 36 32 Vindplats Stora Pölsan 3 5 3 3 3 2 4 5 5 33 28 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 INKOMNA YTTRANDEN Yttranden från remissinstanser Länsstyrelsen i Skåne län (ab 22, 325, 372) avstyrker ansökan pga. felaktig lokalisering. Området har använts som dumpningsplats för förorenade massor vilket innebär betydande risk för spridning av miljögifter. Det föreligger risk för bullerstörning inom angränsande fågelsskyddsområden, påverkan på landskapsbilden i skärgårdsområden är betydande, vindkraftparken kommer att ligga mitt i inseglingsområdet till Göteborgs hamn, etableringen påverkar riksintressena för friluftslivet och kulturmiljö. Naturvårdsverket (ab 24, 175, 360) anser att bolagets ansökan bör avslås. Om mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd bör detta förenas med villkor om ett minsta skyddsavstånd om 1 km till befintliga fågelskyddsområden. Vidare bör ett tillstånd förenas med erforderliga villkor om försiktighetsmått för att motverka risker för grumling och spridning av sediment till skyddsvärda områden samt för att motverka frigörande av bundna föroreningar i sedimenten. Naturvårdsverket anser att handlingarna är tillräckliga för att pröva målet. Myndigheten delar inte sökandens slutsatser avseende fågelfaunan. Det föreligger en beaktansvärd risk för att etablering av en vindkraftspark enligt bolagets ansökan kommer att medföra överträdelse av förbuden i 4 § artskyddsförordningen, såvitt avser bl.a. tobisgrissla (rödlistekategori NT), silltrut (NT), gråtrut (NT) och ejder (NT). Enligt Naturvårdsverkets bedömning finns en betydande risk för negativ påverkan på relativt rika fågelvärden och en framtida negativ påverkan på Torslandavikens fågelfauna kan inte uteslutas. Sammantaget anser myndigheten att den valda platsen inte är lämplig enligt 2 kap. 6 § miljöbalken, med anledning av områdets betydels som häckningsområde, rastplats samt sträckled för fåglar. Naturvårdsverket bedömer att etableringen enligt nuvarande utformning, såväl i uppförandefasen som i driftsfasen, innebärande att förbuden i 4 § artskyddsförordningen kan komma att överträdas. Bolaget har inte ansökt om dispens och Naturvårdsverket kan heller inte finna att det föreligger sådana skäl för att kunna meddela dispens. Enligt myndighetens bedömning kan den sökta verksamheten eventuellt komma att kräva dispens enligt 14 § artskyddsförordningen och eventuellt tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Det framgår tydligt av handlingarna att det aktuella området har förhållandevis höga värden som häckfågelområde och en stor betydelse som rastoch övervintringsområde. Myndigheten anser också att föreslagna skyddsavstånd och buffertzoner runt de delvis skyddade öarna eller fågelskyddsområdena är otillräckliga. Ett skyddsavstånd/buffertzon om 1 000 m är nödvändigt vilket innebär att det tänkta området inte kan nyttjas som planerat. Det kan även antas att Torslandaviken framöver åter kommer att hysa betydligt större antal rastande fåglar än vad som var fallet under den period som undersökts. Det innebär att slutsatserna i underlaget om parkens eventuella påverkan på Torslandavikens fågelfauna inte är helt relevanta. Inom bara några års tid kan det alltså vara ett betydligt större antal fåglar som rör sig i området. Det är inte uteslutet att den sökta verksamheten kan komma att på ett betydande sätt påverka Natura 2000-området. Även verksamhet som pågår utanför ett Natura 2000-område kan på ett betydande sätt påverka miljön i området. Det kan därför komma att behövas tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Naturvårdsverket vill också uppmärksamma att JP Fågelvind förefaller 29 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 ha baserat sina beräkningar av kollissionsrisk m.m. på en rotorhöjd om 60 m över havet medan det i handlingarna i övrigt anges 35 m fri höjd mellan havsytan och rotorns lägsta läge. Denna skillnad bör också belysas. Antalet fåglar som kan komma att dödas av rotorn är avsevärt mycket större vid den lägre frihöjden. Trots omfattande båttrafik i området och tidigare dumpning av muddermassor finns dock ett rikt fågelliv som den sökta vindkraftsparken riskerar att ytterligare påverka negativt. Naturvårdsverket vill därför erinra om att hänsyn måste tas till de kumulativa miljökonsekvenserna. Om det kan antas eller visas att pågående verksamhet redan negativt påverkat fågelfaunan bör enligt försiktighetsprincipen, tillkommande verksamheter som kan försämra situationen ytterligare, undvikas. Vid prövningen av frågor om tillstånd har verksamhetsutövaren att visa att de förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Trots att anläggningsarbetena kan orsaka grumling och partikelspridning har i MKB gjorts bedömningen att risken för påverkan på vattenkvaliteten är ringa eller obefintlig. Till stöd för detta har bl.a. anförts att endast icke-förorenade massor tippats i området under de senaste decennierna. Naturvårdsverket delar inte bedömningen att risken för påverkan på vattenkvaliteten är ringa. Det föreligger risk att sediment med historiska föroreningar resuspenderas ut i det överliggande vattenskiktet och de övre sedimentlagren vid anläggningarbetet. Det ökar biotillgängligheten av dessa föroreningar, som därigenom kan bioackumuleras och koncentreras högre upp i näringskedjan. Havs- och vattenmyndigheten, HAV, (ab 19, 328, 370) anser att tillstånd kan medges till ansökt vindkraftpark under förutsättning att kompletterande villkor fastställs som säkerställer att anläggning och drift inte orsakar en betydande negativ miljöpåverkan. Den skada som bedöms uppkomma måste begränsas genom relevanta skyddsåtgärder för att minska påverkan på den marina miljön. Framförallt måste det säkerställas att spridning av föroreningar från sedimenten hindras. Områden med särskilt höga miljögiftshalter måste lokaliseras så att uppförande av vindkraftverk på dessa platser kan undvikas. För att sökanden ska kunna ta tillräcklig hänsyn till vattenmiljön anser myndigheten att sökanden ska utföra kompletterande marinbiologiska undersökningar samt noggrannare sedimentundersökningar som ska ligga till grund för detaljprojekteringen och slutliga villkor om skyddsåtgärder. Myndigheten har även föreslagit tolv villkor som ska gälla för verksamheten (se ab 328 samt viss justering ab 370). HAV har vidare efterlyst information i bl.a. följande frågor. Alternativa lokaliseringar på land, specificering av utförandemetoder, typer av vindkraftsfundament, placering av enskilda verk m.m., dispens från dumpningsförbudet, mängd och massornas föroreningsinnehåll, omhändertagande, vedertagna klassgränser, sedimentspill, halt suspenderat material. Det bör redogöras för möjligheterna att undvika byggnation på värdefulla bottnar, kompensationsåtgärder, fiskundersökningar, information om fisklek samt fiskvandring, undervattensljud m.fl. frågor. Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, (ab 18, 319, 375) anför bl.a. följande. För att miljökonsekvenserna av anläggningsarbeten inom det planerade vindkraftsområdet ska kunna bedömas bör genomförda sedimentprovtagningar kompletteras med ett antal kärnprovtagningar genom hela tjockleken av de massor som 30 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 deponerats inom området. Detta dels för att säkerställa gränsen mellan dumpningsmassor och underliggande naturliga sediment, och dels för att möjliggöra miljökemisk analys av skikt som på ett eller annat sätt avviker från normala muddermassor. Resultaten av dessa analyser bör ingå i underlaget till MKB. Det är troligt att avfall som inte finns registrerat dumpats inom området. Detta avfall kan vara överlagrat av, eller inlagrat i, muddermassorna. Därför vill SGU poängtera att det är viktigt att säkerställa att en bedömning görs av hela lagret med tippmassor för att kunna bedöma och säkerställa att starkt förorenade sediment inte rörs om och frigör miljögifter som sprids i det biologiska kretsloppet. Av de provtagningar som gjorts har inte gränsen mellan tippningsmassor och naturligt underlagrade sediment kunnat fastställas på alla platser inom det aktuella området. Inom det område där muddermassornas mäktighet är som störst bör provtagning utföras med provtagare/sondering som når djupare ned än 8 meter. I de områden som kan antas ha muddermäktigheter ned till 6 meter bör provtagning ske med provtagare som når djupare ned än 6 meter. SGU anser således att MKB:n ska kompletteras med att provtagning och kemiska miljöanalyser utförs på skikt/lager/enheter i sedimenten som uppenbart är avvikande från normalt tippade muddermassor och som kan antas innehålla föroreningar. Vidare bör tabellen, bilaga 6 till bilaga 6 i MKB och den geologiska profilen i figur 5.31 kompletteras respektive korrigeras. SGU har därefter gjort följande bedömning: Hake fjordsdeponin har använts från början av 1900-talet. Av ansökan framgår att stora mängder föroreningar av olika slag förekommer inom deponin, till exempel latrinavfall. Troligen har även avfall från industrier och privatpersoner dumpats inom området utan att detta dokumenterats, speciellt under första delen av 1900- talet. SGU anser, mot bakgrund av bristerna i det nu tillgängliga beslutsunderlaget samt med beaktande av syftet med såväl Havsmiljödirektivet (2008/56/EG), Vattendirektivet (2000/60/EG) samt miljöbalken, att försiktighetsprincipen bör tillämpas. De föroreningar som finns inlagrade i deponin utgör ett potentiellt hot mot den omgivande vattenmiljön. Egentligen är det åtgärder för att skydda deponin mot bl. erosion som i första hand bör vidtas inom området. För att bolaget ska kunna bedriva den ansökta verksamheten inom området måste bolaget kunna garantera att inga miljöfarliga ämnen kommer att spridas under byggnationen och under drifttiden. De föreslagna alternativa lokaliseringarna vid Stora Pölsan och Dörjeskär är ur miljögeologisk synvinkel att föredra framför Hake fjord. Hake fjordsdeponin utgör redan idag ett hot mot miljön och det kommer inte förbättra situationen om massorna dessutom ska bearbetas på olika sätt. Bearbetning av massor kan dessutom även aktualisera ett verksamhetsutövarsansvar i enlighet med 2 och 10 kap. miljöbalken. Statens geotekniska institut, SGI, (ab 16, 187, 367) har sammanfattningsvis anfört följande inför kompletteringsrundan. Lokaliseringsfrågan var väl utredd, eventuell gasförekomst bör belysas ytterligare, risken för skred i fundamentens närområde behöver utredas, erosionsskydden behöver belysas, hänsyn ska tas till föroreningsrisk i anslutning till kablage. Ansökan har sedan i flera avseenden kompletterats enligt SGI:s rekommendationer. Risken för skred i fundamentens närområden behöver dock utredas mer. Kompletterande undersökningar utförs lämpligen vid detaljprojekteringen. Ett tillstånd kan behöva villkoras på lämpligt sätt. 31 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Riksantikvarieämbetet (ab 338) har sammanfattningsvis anfört följande. Riksantikvarieämbetet anser att de kulturhistoriska analyserna och slutsatserna i ansökan med tillhörande MKB till delar är svåra att härleda och grunt motiverade. Därtill är det otydligt vari anläggningens väntade positiva förstärkande effekter på olika kulturhistoriska samband består och vad den bedömningen grundar sig på. Ett helhetsperspektiv på anläggningen och dess inverkan i ett större landskapssammanhang saknas. Riksantikvarieämbetet delar inte sökandens bedömning att den tillkommande anläggningen inte nämnvärt påverkar riksintresset Nya Älvsborg - Aspholmen [O6]. Ett av uttrycken för riksintresset är “Den fria sikten, siluetten”. Dessa uttryck för fästningsmiljön riskerar att skadas av den nu planerade anläggningen, dessutom i den centrala riktningen från det öppna havet och farleden in mot Göteborg och omvänt från fästningen och ut mot öppet hav. Det går således inte att utesluta att en etablering i den skala som nu är aktuell kan medföra påtaglig skada på riksintresset Nya Älvsborg. Ett villkor för ett eventuellt tillstånd bör formuleras som innebär att länsstyrelsen ska fastställa det fornlämningsområde som krävs för att fornlämningen och fornlämningsmiljön på Danska Liljan inte ska komma till skada och fortsatt kunna upplevas. Vidare bör ett villkor för ett eventuellt tillstånd formuleras om att en arkeologisk utredning etapp 2 ska genomföras för att klarlägga antikvarisk status och förhindra skada på eventuella marinarkeologiska lämningar. Därutöver har verket lämnat mer detaljerade synpunkter. Sjöfartsverket (ab 294, 381) har såsom det slutligen utformat sitt ställningstagande avstyrkt att tillstånd ges enligt ansökan men tillstyrkt en alternativ lösning som tillgodoser de uppskattade behoven inför framtida utbyggnader av farlederna till Göteborg. Sjöfartsverket gör idag bedömningen att den utpekade buffertzonen för framtida utveckling kan komma att behöva tas i anspråk för farledsutbyggnad i första hand gällande den norra farleden Torshamnsleden. Idag går det dock inte att säga i vilken omfattning eller vilka delar av farleden som kan komma att beröras, då detta är beroende av framtida fartygs design, längd, bredd och djupgående Dessa parametrar är idag inte kända. Sjöfartsverket gör därför bedömningen att alltför stora osäkerheter föreligger för att det skall vara möjligt att bedöma framtida behov av farledsyta. Det är följaktligen också omöjligt att genomföra en simulering i syfte att fastställa behovet av farledsyta, då vare sig framtida fartyg eller dess behov av yta för manövrering kan förutses med de ingångsvärden som finns idag. Sjöfartsverket anser att buffertzonen i sin helhet bör tas i anspråk för att säkerställa riksintresset för kommunikationer och därmed möjliggöra en framtida utbyggnad av farleden. Sjöfartsverket menar således att vindkraftverk som planeras i Torshamnsledens närhet inte skall placeras närmare dagens farledskant än 400 meter. Dessa 400 meter utgörs av buffertzonen på 200 meter för framtida utveckling samt den nu föreslagna säkerhetszonen på 200 meter. Sjöfartsverket kan acceptera att begränsa buffertzonen till tidigare anförda 200 meter under förutsättning att sökande åtar sig att utan kostnad för staten undanröja de vindkraftverk som vid en kommande farledsutvidgning hamnar i konflikt med farleden inklusive dess nya buffertzon. Trafikverket (ab 380) har sammanfattningsvis anfört följande. Trafikverket gör idag, och baserat på den senaste och troliga utvecklingen av fartygsstorleken i det 32 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 största segmentet av oceangående fartyg, bedömningen att den utpekade buffertzonen för framtida utveckling kan komma att behöva tas i anspråk för farledsutbyggnad i första hand gällande den norra farleden, Torshamnsleden. För tillfället går det dock inte att säga mer precist i vilken omfattning eller vilka delar av farleden förbi vindkraftparken som kan komma att beröras, av skäl som angetts ovan om utvecklingen på fartygssidan. Därför anser Trafikverket att buffertzonen i sin helhet måste finnas kvar samt kompletteras med en säkerhetszon på 200 m, för att långsiktigt säkra riksintresset för kommunikationer. Trafikverkets ställningstagande är således att vindkraftparken som planeras i Torshamnledens närhet inte kan tillåtas placeras närmare dagens farledskant än 400 meter utan att riskera påverka riksintresset för kommunikationer med den kunskap som finns idag. Dessa 400 meter utgörs av buffertzonen 200 meter för framtida utveckling samt den nu föreslagna säkerhetszonen på 200 meter. Utifrån ovanstående synpunkter anser Trafikverket att den föreslagna ansökan endast kan accepteras om buffertzonen begränsas till tidigare anförda 200 meter under förutsättning att sökande åtar sig att utan kostnad för staten undanröja de vindkraftverk som vid en kommande farledsutvidgning hamnar i konflikt med farleden inklusive dess nya buffertzon. Transportstyrelsen (ab 297) har i huvudsak anfört följande. Transportstyrelsen bedömer att anläggandet av en vindkraftpark vid inseglingslederna till Göteborgs hamn kommer att påverka sjöfarten. Av ansökan framgår bl.a. att grundstötningsfrekvensen kan komma att öka med 6 %, att flera fritidsbåtar kan komma att befinna sig i farlederna och att vindkraftparken kan få inverkan på fartygens navigationsutrustning (bl.a. radar). Enligt Transportstyrelsens mening bör projektet avväga de tänkbara konsekvenserna av vindkraftsparken och endast genomföra planerna under förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas så att sjösäkerheten inte äventyras, att farledernas tillgänglighet inte försämras och att risken för miljöförstöring till följd av fartygsolycka inte ökar. Transporstyrelsen är positiv till hur projektet har utvärderat de sjösäkerhetsmässiga aspekterna genom att genomföra ett flertal utredningar och riskanalyser samt föreslå riskreducerande åtgärder. Göteborgs hamn, vilken är nordens största, har en betydande roll för det totala transportsystemet. Det är viktigt att projektet under anläggnings- och driftsfasen möjliggör en fortsatt god tillgänglighet av transporterna så att hamnen ges samma möjligheter att verka och utvecklas. Transportstyrelsen noterar med anledning av ovanstående att föreliggande studier inte tagit hänsyn till framtida förändringar såsom större tonnage och trafikökning i farlederna. Inte heller hur riskbilden påverkas om farlederna breddas och trafiken kommer närmare vindkraftparken. Sammantaget anser Transportstyrelsen, i likhet med projektet, att vindkraftparken bör kunna uppföras utan att den medför allvarliga risker för sjöfarten eller allvarliga risker för negativ miljöpåverkan till följd av fartygsolyckor under förutsättning att hänsyn tas till de slutsatser och åtgärdsförslag som föreslås i bifogade utredningar och riskanalyser. Många av de åtgärder som kan bli aktuella utifrån de utredningar och riskanalyser som genomförts beror på hur vindkraftverken är placerade. Då verkens slutliga placeringar inte är fastslagna kan Transportstyrelsen inte i detalj yttra sig om vilka åtgärder som krävs under projektets anläggnings- och driftsfas. Följande detaljsynpunkter framförs. 33 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Säkerhetszon och buffertzon till farleder. Ur ett sjösäkerhetsperspektiv bör verken ställas så långt från farleden som möjligt, vilket även framgår av riskanalysen. En säkerhetszon på minst 200 meter bör etableras mellan vindkraftverken (mätt från rotorbladens extrempunkt) och farledernas yttre begränsning (farledskanten). Inga vindkraftverk ska etableras i säkerhetszonen. Utöver säkerhetsavståndet kan en buffertzon för framtida fördjupning och breddning av farlederna behöva etableras. Buffertzonen exkluderas säkerhetszonen. Frågan om behovet av en sådan buffertzon och dess storlek bör ytterst ställas till Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn. Radarstörningar. Om allvarliga störningar uppkommer bör lämpliga åtgärder omedelbart vidtas för att reducera eller eliminera dessa. Påseglingsskydd. Utformning av påseglingsskydd bör fastställas när verkens slutliga placering är kända. Verkens utformning och placering. Siktlinjer och farledsutmärkning (fyrar, enslinjer etc.) ska inte skymmas. Verken ska förankras på bästa sätt och utformas så att skador vid eventuell påsegling minimeras. Riskerna med störningseffekt på radar ka beaktas. Hänsyn bör även tas till riskerna med iskast. Vindkraftverk bör inte etableras i nära anknytning till anvisade ankringsplatser (öster om en linje mellan Gäveskär och Bocken) på Rivö fjord i den östra delen av etableringsområdet. Anläggningsfas. Arbetsområdet bör t.ex. avlysas för övrig sjötrafik samt utmärkas med sjösäkerhetsanordningar enligt Transportstyrelsens anvisningar. Negativ påverkan för sjöfartens framkomlighet och säkerhet ska minimeras så att negativ miljöpåverkan till följd av fartygsolyckor inte uppstår. Projektet bör ansvara för kontinuerlig övervakning av arbetsområdet under hela etableringsfasen. Utmärkning av vindkraftverk. Vindkraftverken ska utmärkas enligt Transportstyrelsens rekommendationer. Utmärkningen är tillståndspliktig. Vindkraftverken ska även utmärkas för luftfarten enligt Transportstyrelsens föreskrifter och råd (TSFS 2010:155). Övrigt. Transportstyrelsen vill avslutningsvis påminna om att med stöd av Sjötrafikförordningen (SFS 1986:3 00) 3 kap. 4 § kan projektet komma att behöva vidta lämplig åtgärd, i händelse av att sjöfarten vilseleds eller på annat sätt distraheras av vindkraftparken. Luftfartsverket (ab 11) har inget övrigt att tillägga utöver det svar Luftfartsverket angav i ärendet år 2009 av vilket bl.a. framgår att man inte funnit att det innebär någon påverkan på flygplatsernas CNS-utrustning eller hinderbegränsande områden runt flygplatserna. Luftfartsverket har som sakägare av CNS-Infrastrukturutrustning inget att invända mot beskriven etablering. Berörda flygplatser måste som sakägare bedöma konsekvenserna för sin egen verksamhet. Försvarsmakten (ab 23 och 27) har inga önskemål om kompletteringar. Försvarsmakten vidhåller de synpunkter som framförts i samrådsskedet. Göteborgs 34 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 hamn är Sveriges största hamn med tillkommande strategisk betydels för nationens export och import. Vidare har hamnen fått en särskild status som säker hamn, något som ger den en särställning i norra Europa. En del i dess säkerhet är närvaron av resurser som kan hantera hela skalan av påtänkliga hot, något som accentueras av det faktum att Göteborg i senaste försvarsbeslutet år 2004 fick tillfört ett bassäkerhetskompani samt ett bevakningsbåtskompani då Älvsborgs amfibieregemente lades ner. Försvarsmakten bedömer att dess enheter inte hindras vid övervakning eller hävdandet av eget sjöterritorium på ytan. Dock bedömer Försvarsmakten att hinder kan föreligga vid övervakning och hävdande av vattenvolymen i och kring nämnt område. Då kraftverken är i drift antas dessa kunna kraftigt störa Försvarsmaktens möjligheter till undervattensövervakning även på stort avstånd från vindkraftverken. Därtill bedöms effekten av luftövervakning nedgå. Försvarsmakten bedömer att vindkraftsparken kan komma att påverka Försvarsmaktens handlingsfrihet i området vid höjd beredskap eller vid insatser i området. Försvarsmakten ställer sig positiv till föreslagen vindkraftspark under förutsättning att Försvarsmakten har möjlighet att kontrollera driften av vindkraftverken så att dessa kan stoppas vid eventuella insatser, höjd beredskap eller vid övningstillfällen som genomförs för att möjliggöra insatser i området eller i dess närhet. Vindkraft vid kusten riskerar alltid att störa radar. Försvarsmakten kan komma att ställa krav på att kompletterande radarutrustning placeras ut i vindkraftparken på exploatörens bekostnad. Energimyndigheten (ab 14, 255) tillstyrker ansökan som kommer att ge ett värdefullt tillskott av förnybar elenergi. Det är viktigt att produktionen ligger inom elområde 4. Myndigheten pekar på att de motstående intressen som finns i form av natur- och kulturvärden, riksintressen för friluftsliv, fåglar m.m. måste beaktas i tillståndsprocessen. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (ab 15) har anfört att ansökan inte behöver kompletteras men har i övrigt inte yttrat sig. Göteborgs Stad, Kommunfullmäktige, (ab 85) tillstyrker tillåtligheten av projekt Vindplats Göteborg. Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret/Kommunstyrelsen (ab 20, 334) har efterlyst kompletteringar och därefter yttrat sig i huvudsak enligt följande. Avgörandet mellan vindkraft och Göteborgs hamns behov av breddning av farleder får anstå. Staden har valt att (med visa justeringar) tillstyrka de sökta villkoren beträffande område och uppdra till Göteborg Energi AB och Göteborgs Hamn AB att utreda konsekvenser av en utökad buffertzon kring farleder. Frågan ska sedan avgöras i kommunfullmäktige. Det ska framgå i mark- och miljödomstolens beslut att buffertzonen mäts från rotorbladens extremlägen. Frågor kring grumling och ämnen som frigörs är viktiga. Mark- och miljödomstolen ska ställa höga krav för att skydda vattenkvaliteten. Fågelfrågan bör belysas med en tredjepartsanalys. Landskapsbilden är det som har mest relevans för det kommunala ställningstagandet men påverkan på landskapsbild har accepterats av en majoritet i kommun- 35 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 fullmäktige. Mark- och miljödomstolen bör överväga att villkora om radarstyrd hindersbelysning. Det konstateras att de formella bullerriktvärdena kan innehållas och framförs vidare vissa påståenden om bullerfrågan. Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen/Miljö- och klimatnämnden (ab 21, 330, 373) har krävt omfattande kompletteringar och därefter anfört sammanfattningsvis följande. Göteborg Energi AB har hos mark- och miljödomstolen ansökt om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för att kunna sätta upp högst 15 vindkraftverk med en totalhöjd på högst 190 meter inom ett etableringsområde i Hake fjord. Miljöförvaltningen är i grunden mycket positiv till vindkraft, som ett steg i rätt riktning för att nå stadens energi- och klimatmål. I flera sammanhang har staden tydligt tagit ställning för ambitiösa utsläppsminskningar av koldioxid, bland annat i stadens lokala miljömål om begränsad klimatpåverkan, det energistrategiska programmet och Borgmästaravtalet. Vindkraft är också en förnyelsebar energiform som syftar mot miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § om hållbar utveckling. I detta ärende ställs det positiva bidraget av förnyelsebar elproduktion mot andra intressen och aspekter av hållbar utveckling som finns i området. Tillståndsfrågan för vindkraftparken blir svår och komplicerad när det i ansökan inte framgår var verken ska placeras, val av förankring, antal samt höjd på vindkraftverken. Mer detaljerade synpunkter framgår av yttrandet (ab 330). Därefter har man tillagt bl.a. följande. Villkor måste formuleras om ytterligare utredningar avseende mudderdeponin och risken för spridning av miljögifter samt att dessa ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten måste även ges rätt att formulera slutliga villkor om skyddsåtgärder. Villkor måste fastställas som säkerställer framtida sjötransporter och att dessa kan ske utan risk för miljöolycka. Det finns inte något belägg för att 500 meters skyddsavstånd till fågelskyddsområdena vid Vasskär och Danska liljan skulle vara tillräckligt. Miljöförvaltningen står fast vid att villkor ska meddelas som säkerställer skyddet för fåglarna. Ytterligare undersökningar ska utföras för att få bättre klarhet om förekomsten av fladdermöss. Detta kan dock göras när verken uppförts och ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Om det visar sig att det finns en stor förekomst och risken för kollisioner är stor ska tillsynsmyndigheten ha möjlighet att föreskriva villkor kring åtgärder. Ett möjligt villkor är att tillfälligt stänga av vindkraftverken vid vindhastigheter upp till 6,5 m/s. Bullervillkor ska vara 40 dB(A) och villkor för skuggor 8 timmar per år och 30 minuter per dygn. Göteborg Energis motivering om varför de motsätter sig villkor om hinderbelysning är inte tillräcklig. Det ska utredas om verken kan förses med radarsystem, alternativt att begränsa höjden på verken till max 150 meter. Det finns inte något underlag i översiktsplanen om områdets förutsättningar och lämplighet för vindkraft. Det måste utredas först, vilket kan göras i samband med en ansökan, inklusive miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöförvaltningen har aldrig krävt att en fullständig miljökonsekvensbeskrivning ska göras för alla alternativa lokaliseringar. Redovisningen och jämförelsen av de alternativa lokaliseringarna är dock för översiktlig. Det har inte gjorts en tillräcklig avvägning mellan den föreslagna lokaliseringen och de bortvalda alternativen. De högre naturvärdena för de bortvalda platserna i det yttre kustbandet bör tydligare ställas mot den miljöpåverkan som en etablering av Vindplats Göteborg kan innebära. 36 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Göteborgs Hamn AB, GHAB, (ab 59, 88, 260) har inte tagit ställning till ansökan utan endast belyst vilka konsekvenser Vindplats Göteborg kan få för sjöfarten och Göteborgs hamn. GHAB har därvid anfört bl.a. följande. Att lägga en vindkraftspark mellan de två stora farlederna in till Göteborgs hamn kommer att få en påverkan på sjöfarten till och från Göteborgs hamn och GHAB:s verksamheter i och i närheten av det aktuella området. Utvecklingen av en eventuell vindkraftpark vid Hake fjord behöver därför ske i samklang med verksamheterna inom ytterhamnarna på såväl kort som lång sikt och inte begränsa fartygstrafiken i farlederna. Det är viktigt att hänsyn tas till framtida såväl fördjupning som breddning av farlederna och att skyddsavståndet mellan vindkraftverken och farlederna tar höjd för detta. Det är även viktigt att vindkraftsparken kan fungera tillsammans med mudderdeponi inom Hake fjord. Sjösäkerhet. Det är viktigt att fartygen kan navigera på ett säkert sätt till och från Göteborgs hamn. Vindkraftsparken får inte ha negativ påverkan på sjösäkerheten, varken på farleder eller på utpekade ankringsplatser, på såväl kort som lång sikt. På möte den 22 augusti 2013 har GHAB och Sjöfartsverket meddelat Göteborg Energi att skyddsavstånd ska räknas från rotorbladens extremlägen, dvs. när rotorbladets spets står vinkelrätt mot farleden. Säkerhetsmässigt tyder riskanalyserna som gjorts i samband med projektet på att 200 meter ger tillräckliga säkerhetsmarginaler. Intill farlederna finns det en buffertzon på 200 meter som är till för att farlederna ska kunna fördjupas och breddas, vilket med största sannolikhet kommer att ske under de 30 år som Göteborg Energi söker tillstånd för. GHAB har meddelat berörda att hamnbolaget anser att det är inte är lämpligt att göra någon utredning om tid och plats för breddning eftersom det blir en risktagning, en spekulation, då förutsättningarna för utredningen blir oerhört ovissa. Till exempel kan ingen idag med säkerhet säga något om framtida fartygs bredd, längd, deplacement och manöveregenskaper, vilket påverkar var och hur mycket farlederna behöver breddas. GHAB anser därför att den buffertzon på 200 meter som är till för att farlederna ska kunna fördjupas och breddas måste bevaras och att skyddsavståndet på 200 meter mellan farleden och rotorbladets extremlägen på vindkraftverken måste ligga utanför buffertzonen. Det innebär att lämpligt skyddsavstånd mellan dagens farleder och rotorbladets extremlägen på vindkraftverken måste vara 400 meter med hänsyn till ovanstående skyddsavstånd samt framtida breddning och fördjupning av farled. Om vindkraftverken placeras närmare kan det komma att påverka möjligheterna att bredda farlederna och därmed få en negativ påverkan på utvecklingen av riksintresset Göteborgs hamn. Göteborg Energis förslag på lämpligt område för vindkraftsparken måste därför minskas och hänsyn till befintligt riksintresse för sjöfarten, farled inklusive buffertzon för utveckling av farled, måste tas. Om Göteborg Energi trots ovanstående får tillstånd att placera vindkraftverk närmare än 400 meter till dagens farleder måste tillståndet ges med förutsättning att vindkraftsutövaren utan ersättning tvingas att plocka bort vindkraftverk som kommer i konflikt med farleden och dess utveckling. Muddertippning. Det är viktigt att Göteborg Energi kan visa på att vindkraft och hamnverksamheter kan samexistera för att vindkraft ska tillåtas etableras inom området. Ansökan måste kompletteras bl.a. avseende avstånd mellan vindkraftverk och tippning av muddermassor, begränsningar av rörligheten inom området som 37 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 kan påverka mudderdeponin och hur mycket av mudderdeponin som inte kan utnyttjas på grund av vindkraftsetableringen. GHAB är positiv till att huvudalternativet för sjökabeln inte dras via Risholmen alternativt Hjärtholmen, då områdena utgör såväl produktionsområde som utvecklingsområde för hamnen. GHAB är även positiv till att huvudalternativet för kabeln har dragits utanför hamnområdet. GHAB för fram ytterligare detaljsynpunkter om sjökabeln. Vidare lämnas förslag på villkor samt vissa övriga synpunkter. Öckerö kommun (ab 159, 256, 283) tillstyrker att Göteborg Energi AB får tillstånd att uppföra en havsbaserad vindkraftanläggning i Hake fjord vid inloppet till Göteborgs hamn, mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden. Kommunen vidhåller argumentationen i tidigare yttrande om att Vindplats Göteborg är förenligt med kommunens ambition att bli självförsörjande på förnybar energi. Yttranden från enskilda och föreningar Ett stort antal enskilda och föreningar har yttrat sig och motsatt sig att tillstånd ges samt yrkat att ansökan ska avvisas eller avslås. De har sammanfattningsvis anfört följande grunder till stöd för det. - Göteborg Energi saknar rådighet i aktuellt vattenområde, därmed ska ansökan avvisas. - Genomfört samråd och upprättad miljökonsekvensbeskrivning når inte upp till kraven i 6 kap. miljöbalken och därmed ska ansökan avvisas eller avslås. - Ekonomin i projektet är för dålig och den samhällsekonomiska tillåtligheten är inte uppfylld. - Platsen är felaktig och uppfyller inte miljöbalkens lokaliseringskrav. - Påverkan på landskapsbilden blir alltför stor. - Havsutsikten förstörs och horisontlinjen försvinner. - Säkerhet för den kommersiella sjöfarten påverkas. - Farlederna in till Göteborgs hamn påverkas negativt. - Risken för olyckor i farleden ökar genom att fritidsbåtar undviker vindkraftsparken och därmed uppehåller sig mer i farlederna. - Vindkraftsparken leder till avspärrningar för båttrafiken. - Omrörning av förorenade muddermassor leder till miljöskador. - Föroreningar i muddermassorna blir större ju djupare man kommer när man rör i de äldre muddermassorna. - Påverkan växt-och djurliv blir stor och fågellivet skadas. - Det uppstår för mycket buller, ljusblixtar och skuggor. - Fastighetsvärdena kommer att sjunka. - Friluftslivet och turismen kommer att skadas. - Levnadsförhållanden och livsmiljö för de som bor kring Hake fjord försämras. - Det har lämnats vilseledande uppgifter i ansökningsprocessen. Nedan följer en, fortfarande översiktlig men ändå något mer utförlig, beskrivning av inkomna yttranden. 38 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 HSB Brf Valö Fyr (ab 4) yrkar att det ska satsas på andra energikällor som t.ex. den mer miljövänliga våg- och vattenkraften istället för vindkraft. Om vindkraftverken kommer till stånd bör de placeras så långt ut i havsbandet som möjligt för bästa förutsättningarna vad avser utvinning av energi. Inledningsvis förstår inte föreningen varför de ska uppföras så långt inne i hamninloppet vid Hake fjord mellan de stora farlederna och påverka sjötrafik- och säkerhet. Utifrån den sjötrafik som finns i dag är risken stor att incidenterna kommer att öka med trånga farleder, med allt vad det kan innebära för sjöfolk och sjöräddning. Dessutom kommer det att påverka närmiljön både till havs och på närliggande landområde. Ska man etablera 15-20 vindkraftverk med en höjd av 190 m bör det ske längre ut i havsbandet för att minska störningen på sjöliv, sjöfart och boende. Företagsetablering och frågor om arbetstillfällen är inte avhängigt av den absoluta placeringen utan mer utifrån verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Förutsättningarna för vinkraftverk bör också vara större ju längre ut man kommer i havsbandet vad avser vind och arealer. Störningarna på omgivningen lär vara mindre ju längre ut man placerar verken. Vid en etablering på nu föreslagen plats påverkas hela hamninloppet vad avser miljö, fågelliv, fiskarter, växter etc. samt inte minst de boende i närheten. Lokaliseringen bör således ske så långt ut i havsbandet som möjligt för maximal vind. Kraften kan ledas via de västligaste öarna in i fastlandets elnät. Självklart måste en MKB, med en efterföljande fördjupad MKB utföras. Alla riksintressen vad avser naturvård, Natura 2000-områden, strandskydd, marin flora och fauna m.m. måste risk- och konsekvensbedömas var än placering beslutas. Det finns även områden där det rörliga friluftslivet bör beaktas. Även sjöfart, landskapsbild och buller under vatten är annat att beakta innan projektering. Göteborgs Kultur och Miljöarv, GKMA, (ab 17, 76, 377, 379) yrkar att bolagets ansökan ska avvisas eller avslås samt begär att bli sakägare i målet enligt 16 kap. 13 § miljöbalken. Föreningen hemställer att domstolen håller syn och att sökanden då åläggs att ha en väl synlig ballong på 190 m höjd, vilket synes vara den höjd som robotbladens spetsar kommer att ha. Det är oklart huruvida Göteborg Energi AB innehar rådighet till vattenområdet och bolaget kan inte anses ha styrkt sin rådighet över det aktuella vattenområdet. Föreningen föreslår därför att innan ansökan kungörs ska bolaget genom en lagakraftvunnen lantmäteriförrättning visa att bolaget har rådighet över det aktuella vattenområdet. Domstolen borde bedöma rådighetsfrågan ex officio och berörda fastighetsägare kommer att hävda sin äganderätt i sina yrkanden till domstolen. Vindkraftsparken kommer att synas från större delen av Göteborg och innebär en drastisk förändring i landskapsbilden som idag karaktäriseras av skärgårdsmiljö. För de närboende kommer verkens visuella dominans över området, i kombination med buller- och ljusstörning, att innebära försämrade levnadsförhållanden samt negativ påverkan på fastighetspriser. Gällande fritidsfiske, framförande av fritidsbåtar, bad, segling, fågelskådning och turism kommer vindkraftsparken att påtagligt minska områdets tillgänglighet, naturvärde och attraktionskraft. Bolaget har inte genomfört utredningen och ansökan med den objektivitet som kan förväntas av ett offentligt ägt företag. Investeringskostnad och lönsamhetskalkyl diskuteras endast ytligt i MKB och de branschvärden som föreningen tagit fram pekar på underestimeringar och glädjekalkyler av dessa. Den samhällsekonomiska kalkylen bör förklaras och utvecklas mer i detalj. Det är direkt störande och oseriöst att bolaget utan förklaring antar ett mycket högre elpris än vad 39 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 några prognoser säger. Det är tydligt att bolaget använder för stunden fördelaktiga siffror för att undvika de svåra frågorna kring projektets lönsamhet. I kombination av felaktiga antaganden om miljövärdering av el, försörjningstrygghet, bullerstörning och påverkan av fastighetspriser hävdar föreningen med bestämdhet att projektet saknar samhällsekonomisk nytta. Bolaget har även brustit i samrådsförfarandet bl.a. då de boende på Långholmen inte inkluderats. Föreniningen anser att det är av vikt att korrekt och fullständig information avseende ett projekt av denna dignitet och samhällpåverkan i tillräcklig omfattning når den befolkning som berörs. Tillstyrkan av projektet saknar förankring hos berörda delar av befolkningen då en av två berörda stadsdelsnämnder yrkar på att utredningen omedelbart avslutas. Flertalet remissinstanser till kommunstyrelsen har uttryckt kritik eller betänkligheter mot projektet vilket är anmärkningsvärt och bör beaktas. Tillstyrkan, i den mån så har skett, har erhållits med minsta möjliga mariginal. Någon reell diskussion om för- och nackdelar med gruppstationen förekommer inte. I huvuddokumentet nämns ingenting om den påtagliga risken med att fartyg träffas av iskast från rotorbladen. Föreningen föreslår att bolaget ska åläggas att redovisa beräkningar av det verkliga energiutbytet av gruppstationen och också genomföra en realistisk kalkyl över kostnader och utbyte av denna. Bolaget har inte förtagit någon seriös utredning om alternativa lokaliseringar av gruppstationen, trots att sådan utredning ska ske. Föreningen har även tagit fram en alternativ lokalisering för 20 vindkraftverk, Vindplats Tistlarna. Enligt föreningens mening har denna placering många fördelar framför en lokalisering i Hake fjord (ab 76). Den ligger nära befintliga elkablar och bottenförhållandena är näst intill ideala. Områdets storlek skapar förutsättningar för en avsevärt större vindkraftspark än vad som planeras i Hake fjord. Bolaget ska därför föreläggas att genomföra en seriös utredning om alternativa lokaliseringar av gruppstationen inom eller utom Göteborgs kommun. Det ter sig i övrigt som att närhet till befintligt elnät samt fördelaktigt vattendjup är de faktorer som enligt bolaget gör Hake fjord till det mest lämpade av givna alternativ. Föreningen vill dock påpeka att områdets omedelbara närhet till sjöfart, tät bebyggelse samt förekomst av förorenade muddermassor är negativa faktorer som enligt föreningens uppfattning vida överstiger eventuella fördelar. Platsen har även befunnits mer känslig ur bl.a. kulturmiljöperspektiv. Den planerade gruppstationen innebär att den hittillsvarande genuina skärgårdsmiljön skulle genomgå en industrialisering som fullständigt förtar upplevelsen av naturen. Föreningen föreslår att därför att då störningarna och konsekvenserna för landskapsbilden är så allvarliga bör bolaget lägga ner projektet. En etablering enligt förslaget strider mot tre riksintressen, det rörliga friluftslivet, hamnområde och även vandringsled för Säveålax. Den planerade anläggningen ligger omedelbart intill Natura 2000-området Torsviken. Häckande fåglar liksom fladdermöss och andra däggdjur inom och utom Torsviken är beroende av etableringsområdet. Bolaget har inte visat att effekterna av en etablering blir godtagbara. Den föreslagna etableringen kommer påtagligt att skada områdets natur- och kulturvärden. Den föreslagna etableringen är inte förenlig varken med rådande strandskydd eller med riksintressen för friluftsliv respektive kulturmiljövård. Bestämmelsen i 3 kap. 6 § miljöbalken kan inte efterlevas. Föreningen vill även påpeka att i den kompletterande ansökan anger bolaget ingenting om påverkan på riksintresset för friluftsliv utan berör endast natur- och kulturmiljön. Föreningen vill även framföra att den bild som bolaget målar upp av Hake fjord som ett industrialiserat, bullerstört hamnområde, inte överensstämmer 40 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 med verkligheten. En vindkraftspark av den nu föreslagna storleken kommer att industrialisera innerskärgården. Vindkraftverken kommer att ses och höras på mycket långt avstånd och kommer att medföra en drastiskt förändrad bild av skärgårdsmiljön. Etableringen kommer även att ha mycket negativ påverkan på kappseglingsverksamheten i området och även på hela Göteborgs skärgård som turistattraktion. Vad gäller frågan på riksintresse för kulturmiljövården anges i ansökan att den föreslagna vindkraftsparken ”kan bli en positiv del av Göteborgs marina utveckling i ett kulturhistoriskt perspektiv”. Föreningen anser att detta är en subjektiv och därvid ovidkommande utsaga. I bolagets kompletterande ansökan framhävs att omfattande utredningar gjorts avseende djurliv och miljöpåverkan. Dock saknas alltjämt adekvata undersökningar bl.a. gällande skredrisk, föroreningsgrad, bottenförhållanden samt marinarkeologi. Föreningen vill påpeka att även avseende påverkan på fisk, marina däggdjur samt fladdermöss har otillräckliga undersökningar gjorts samt att data i vissa fall helt saknas. Det saknas underlag för de slutsatser bolaget drar avseende påverkan på marina däggdjur. Förekomst av säl vid fågelskyddsområdet norra Vasskären stärker kravet på en skyddszon om 1 000 m. Det saknas ett resonemang om vindkraftverkens inverkan vad gäller skydd och bevarande av tumlare enligt det avtal som Sverige skrivit under i oktober 2012 avseende skydd och bevarande av tumlare i Kattegatt. Vidare så har endast en mycket liten del av utredningsområdet undersökts med avseende på fladdermusförekomst och detta under en mycket kort tidsperiod. Bolagets inventering är otillräcklig och kan inte anses utgöra ett fullgott underlag för bedömningen avseende verkens inverkan på fladdermöss. Det saknas tillräckligt underlag för en adekvat bedömning gällande fiskförekomst samt grad av påverkan från undervattensbuller och magnetfält. I motsats till vad sökanden påstår ter sig en påverkan på vandringsfisk som sannolik utifrån den föreslagna, otillräckliga perioden för när grumlande arbete inte ska utföras och övriga diskuterade förhållanden. Projektet inverkar på Säveån som är riksintresse för naturvården och till stora delar Natura 2000-område. Vad gäller påverkan på flora och fauna anser föreningen att bolagets slutsats om att projektet skulle medföra positiva effekter för den marina floran och faunan osäker och dåligt underbyggd. Det föreligger en alltför stor osäkerhet avseende grundläggningsmetod, föroreningsgrad samt val av fundament. Föreningen befarar även att vindkraftsparken riskerara att påverka Torslandavikens Natura 2000-område vilket gör att föreningen anser att den föreslagna placeringen är olämplig. Föreningen ställer sig starkt kritisk till den undersökning av bottenförhållanden som genomförts. Det kan inte vara rimligt att bedöma i vilken omfattning omgivande vattenmiljö kommer att påverkas utifrån det bristfälliga beslutsunderlag som hittills utförda analyser utgör. Mot bakgrund av de enorma mängder förorenade muddermassor och avfall som har dumpats i området anser föreningen att en grundlig analys av föroreningsgraden är en grundläggande och absolut nödvändig förutsättning för vidare prövning av ärendet. Inte heller behandlas frågan om huruvida dispens från dumpningsförbudet kommer att sökas eller ej. I miljöbalken anges att tillstånd endast får ges om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa och miljön. Etableringsområdet ingår heller inte i det förslag till riksintressen för vindkraft som utarbetats av Energimyndigheten och enligt gällande översiktsplan ligger det föreslagna området inom vattenområde som anges som särskilt värdefullt för naturvård, friluftsliv och fiske. Den föreslagna gruppstationen har således inget stöd av vare sig riksintressen eller översiktsplan. 41 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Den står däremot i strid med riksintressen för det rörliga friluftslivet, hamnen och laxvandringen samt Natura 2000-området och översiktsplanen. Energibolaget ska därför föreläggas att redovisa samtliga planmässiga förutsättningar och genomföra seriösa undersökningar om påverkan på fåglar och däggdjur samt friluftsliv. Föreningen ifrågasätter att inte Hamnbolaget fått tillfälle att yttra sig om behovet av komplettering av ansökan. Hamnbolaget har en rad tunga invändningar mot projektet, bl.a. gällande kollisionsrisk, utvidgning av farleden och risk för lerskred. Det krävs även ett större avstånd mellan vindkraftsparken och farleden. Ett mindre avstånd än 800 m mellan verk och farled är oacceptabelt. Föreningen anser att de av Hamnbolaget påtalade komplikationerna är så omfattande att projektet redan på denna grund inte kan genomföras. De urval och brister i utredningen som påtalats ovan är allvarliga och den ingivna ansökan har sådana brister att den inte kan ligga till grund för prövning i målet. Det föreslagna säkerhetsavståndet är för litet och oacceptabelt ur sjösäkerhetssynpunkt. En vindkraftsetablering måste anpassas till internationella riktlinjer för att säkra hamnverksamheten i Göteborg. Ansvarsfördelning och handlingsplan i händelse av olycka är ofullständigt klarlagt. Vindkraftsetablering i föreslagen omfattning är inte förenlig med nuvarande och framtida sjöfart och hamnverksamhet. En väl fungerande sjöfart till och från Göteborg är av största betydelse för hela regionen och för Sverige. Hamnen och hamnverksamhetens bevarade möjligheter till expansion får inte inskränkas. Föreningen har låtit ta fram en bullerraport vilken visar att bolaget inte kan innehålla gällande gränsvärden för buller och att den utrening bolaget låtit genomföra innehåller sådana fel och brister att den inte kan godkännas. Antalet verk i ansökan står inte i samklang med bullerutredningen vilken har utförts med felaktig luftfuktighet, temperatur och markråhet. Flera fastigheter kommer att utsättas för buller över gällande riktvärden. Föreningen befarar att påverkan av både hörbart och lågfrekvent buller medför så väsentligt försämrade levnadsförhållanden för närboende att villkor enligt 2 kap. 9 § andra stycket miljöbalken inte kan anses uppfyllda och ansökan ska därför avvisas. Av utredningen framgår att samtliga undersökta bostäder utsätts för buller överstigande 35 dB(A) samt att ett flertal bostäder utsätts för buller överstigande 40 dB(A). Bolagets utredning baseras på förhållanden som ger fördel åt bolaget och således ger så låg bullernivå som möjligt. Stora delar av området kring Hake fjord är friluftsområde i skärgårdsmiljö med lågt bakgrundsljud och området är riksintresse för friluftsliv. Naturvårdsverkets rekommendationer om en ljudnivå på 35 dB(A) bör därför gälla. Föreningen motsätter sig således bolagets nivå om 40 dB(A) som gränssättande ljudnivå. Det saknas även vetenskaplig bedömningsgrund kring hälsoeffekter av lågfrekvent buller. Föreningen befarar att lågfrekvent buller kan medföra betydande påverkan på närboende och anser att kompletterande analys avseende detta krävs. En vindkraftspark i Göteborgs innerskärgård kommer, i synnerhet nattetid, att avge ett ljus som blir mycket dominant och som kommer att ses från hela skärgården samt från stora delar av Göteborg. Den föreslagna placeringen är därmed synnerligen olämplig vad gäller ljusstörningen. Vad gäller skuggning så redovisar bolaget endast att Gäveskär kommer drabbas av skuggtid överskridande Boverkets riktlinjer. Föreningen vill dock påpeka att väderdata inte finns redovisat i ansökan samt att det endast är faktisk skuggtid som har beräknats, teoretisk skuggtid har helt utelämnats. Det framgår inte heller huruvida skuggreglering kommer att användas eller inte. Rörliga skuggor över området riskerar att förta naturupplevelsen som 42 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 skärgårdsmiljön idag erbjuder. Vindkraftsparken inverkar därmed negativt på riksintresset för friluftsliv. Rörliga skuggor kommer dessutom att drabba områden med utökat strandskydd, något som helt strider mot strandskyddets syfte. Sänkta fastighetspriser har inte medtagits som en faktor i den samhällsekonomiska bedömningen, vilket är felaktigt och gör att riktigheten i bedömningen bör ifrågasättas. Det råder en mycket stor oro för sänkta fastighetspriser bland föreningens medlemmar, varav många är boende i närområdet och föreningen finner det uppenbart att den tilltänkta vindkraftsparken kommer leda till kraftigt sänkta priser för ett stort antal fastigheter. De enskilda fastighetsägarna kommer att yrka ersättning för minskade fastighetsvärden. Föreningen har ingett bullerutredning, genomförd av Bertil Persson (ab 377). Föreningen har även ingett följande tilläggsyrkanden (ab 379): 1. den planerade synen ska hållas vid Vassdal på Brännö och inte vid Rödsten såsom det har föreslagits, 2. synen vid Långholmen och Krossholmen ska ske från Långholmens södra del, 3. en synlig ballong ska skickas upp i luften 190 m över Gäveskär. Begäran om sakägarskap, Delägare i Nötö Villasamfällighet som i sin tur äger andel i Amhult och Kärrs Byars Samfällighetsförening, samt ytterligare begäranden om skägarskap som har inkommit från ett stort antal personer, se domsbilaga 1. De har anfört i huvudsak följande. De begär att vara sakägare i rubricerat mål samt att sökanden, Göteborg Energi, betalar samtliga deras kostnader i målet. Samfälligheten äger öar och vattenrätt med beteckning Amhult s:21 som gränsar till den vindkraftspark som avses i målet. Begäran om sakägarskap baseras på följande. Boendemiljön med nuvarande landskapsbild kommer att förändras totalt. Från ett väl etablerat och välkänt kulturlandskap till ett industriellt, sterilt och till stora delar avspärrat området. Detta intrång får mycket negativa miljöpsykologiska konsekvenser som på ett avgörande sätt försämrar levnadsförhållanden och livsmiljö. Lågfrekvent och direkt hörbart buller från den planerade vindkraftsparken kommer att i betydande omfattning påverka boendekvaliteten liksom livskvaliteten och därmed hälsan. Därutöver kommer svepande skuggor och ljusblixtar vara ett oerhört störande inslag i landskapsbilden, särskilt under mörker. Den avspärrning som uppstår kring vindkraftsparken innebär att båt- och friluftsliv kommer att begränsas. Dessutom ökar skaderiskerna i denna hårt trafikerade led. Risken för olyckor i den angränsade farleden till Göteborgs hamn kommer att öka. De omvittnat giftiga muddermassorna inom vindkraftsparkens område kommer att förorena bottnar och vatten så att bad och fiskemöjligheter förstörs i samband med byggnation av vindkraftverken. Djurlivet på bottnar, i strandområdet och i luften kommer påverkas på ett mycket förödande sätt, liksom det nyanlagda hummerrevet vid Buskärs fredningsområde. Värdet på fastigheterna i området kommer att sjunka avsevärt och därmed menligt påverka familjers ekonomi, nu och för överskådlig framtid, med bl.a. större svårigheter att avyttra fastigheten. Värdeminskningen av fastigheterna och hur detta ska kompenseras har inte kommenterats av sökanden. De begär att en grundlig och fullständig miljökonsekvensutredning utförs, då den som bifogats ansökan saknar uppgifter på många avgörande och väsentliga punkter som nämns ovan. De är närboende och delägare i samfällighet med vattenrätt och rådighet över vattnet i berört område. Göteborg Energi planerar ett projekt som 43 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 medför risk för dem och ett stort antal människor att få sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade och miljön, inte minst landskapsmiljön, väsentligt försämrad. Mot denna bakgrund gör de anspråk på att vara sakägare i detta mål. Jonny Fredholm och Kristina Hyrsky, Amhult 1:66, (ab 46) anför i huvudsak samma som ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del bl.a. följande. Deras unika panoramautsikt över Göteborgs skärgård förstörs. De kommer att ha dessa, nästan 200 m höga, byggnader i sitt blickfång. Vindkraftparken bör ligga mycket längre ut i havet, utanför Vinga. Båttrafiken kommer att öka i farleden och fritidsfisket kommer att begränsas. Angående frekvensen av att använda sig av holmarna runt det tänkta området vill de påpeka att som boende i skärgården har de sett att fritidsaktiviteten ökar mest hela tiden. De som har s.k. dagbåtar har upptäckt att det finns många fina holmar som är utmärkta att gå i land på och bada från, dvs. skärgården lever. När man läser ansökan skrivs det mycket kring avstånd till Vinga och Göteborgs stad, turism och vandringsleder m.m. Dock är det så att det är de som bor runt om det tilltänkta området som faktiskt avståndsmässigt har närmare till Hake fjord. Deras bostad kommer t.ex. att ligga knappt två km från vindkraftsparken. Långedrags Segelsällskap (ab 50, 311) begär att betraktas som sakägare i målet. Eftersom vindkraftparken som bolaget önskar bygga på Hake fjord kraftigt kommer påverka seglare och båtliv i Göteborgs skärgård har sökanden hållit samråd med ett antal ideella organisationer vars medlemmar uppehåller sig i, och passerar genom och i närheten av, Hake fjord. Vid samrådsmötet har de fått föra fram sina synpunkter på etableringen vilka bolaget sammanfattat i ett samrådsunderlag. Segelsällskapet anser dock inte att den beskrivning som bolaget ger i samrådsunderlaget speglar segelsällskapets synpunkter och vill därför framföra dessa till mark- och miljödomstolen enligt följande. Den kappseglingsverksamhet som kunnat bedrivas på Hake fjord kommer omöjliggöras om en vindkraftspark blir verklighet. Kappseglingsverksamheten som idag bedrivs utanför Långedrag kommer att störas på ett allvarligt och oförutsett vis. Sannolikt kommer inga kappseglingar av högre dignitet förläggas till Göteborg i framtiden. Alla fritidsbåtar som passerar Göteborgs skärgård kommer att störas i någon mån, olika mycket beroende på om man seglar eller kör med motor och olika mycket beroende på väder och vind. Denna aspekt har inte beskrivits eller beaktats i ansökan. Segelsällskapet anser därför att de är sakägare i målet och önskar bli kallade som sådana. Det gäller även GKSS, Hjulviks Båtklubb, Svenska Kryssarklubben och Svenska Båtunionen. Bolaget anger i ansökan att man avser vissa skadeförebyggande åtgärder. Exempel på möjliga åtgärder är att lägga om farleden som går över Långedragsflaket, att spränga bort två eller tre grundområden som idag begränsar den yta som kan användas för kappseglingsbanor. Inget av dessa förslag har dock förts vidare i ansökan. De är på inget sätt orimliga, medför visserligen en kostnad, men måste absolut utredas och värderas. Ur ansökningsmaterialet kan beräknas att utredningsområdet passeras av ca 30 000 – 50 000 fritidsbåtar per sommarhalvår. Konsekvenserna för dessa har grovt undervärderats i ansökningsmaterialet. Först när vindkraftsparken kommer på plats kan skadan i form av störningar i vindfältet på Långedragsflaket värderas. Då förbehåller de sig rätten att 44 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 anmäla oförutsedd skada. Sammanfattningsvis konstateras att den ansökta anläggningens fördelar från allmän och enskild synpunkt inte överväger kostnaderna och olägenheterna av den. Ansökan ska därför avslås. Göteborgs Kungl. Segel Sällskap, GKSS, (ab 53, 259) har i huvudsak anfört detsamma som Långedrags Segelsällskap och har för egen del anfört att de framförda synpunkterna kommer att innebära en betydande ökad kostnad för en ideell klubb som GKSS då stor del av ungdomsverksamheten måste flyttas till annan ort. GKSS anser därför att de är sakägare i målet och ska kallas som sådana. Peter Währborg, Amhult 1:186, (ab 54, 364) anför i huvudsak samma som ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del bl.a. följande. Mark- och miljödomstolen har ombetts pröva såväl den vattenrättsliga frågan som frågan om miljöfarlig verksamhet. Han är indirekt sakägare i det förstnämnda avseendet och definitivt i det andra. Eftersom det sökande bolaget har tillgång till juridisk expertis riskerar han och andra reella sakägare att överspelas om inte mark- och miljödomstolen tillerkänner dem talerätt i denna fråga. Ett sådant beslut torde väl fattas innan förhandlingen och i så fall måste de ju ges möjlighet att förbereda målet. Det är för honom av avgörande betydelse inför kontakter med politiker och andra myndigheter att få veta om han och övriga är taleberättigade i frågan om miljöfarlig verksamhet. I annat fall, hur ska en domstol kunna avgöra ett ärende där motparten inte är taleberättigad. Han förutsätter, under sådana omständigheter, att avgörandet hänskjuts till annan instans och att bolagets ansökan om att bedriva miljöfarlig verksamhet avslås redan före förhandlingen. Ett ytterligare skäl till hans fråga i detta ärende är att ledande miljöforskare och professorer inom områdena landskapsarkitektur och landskapsarkitekturens miljöpsykologi sagt sig mycket villiga att vittna i ärendet. Någon mer kompetent expertis inom det aktuella området finns inte inom landets gränser. Skälet till att han köpte sin bostad var den vackra och avkopplande vy som bjöds utanför fastigheten. Om en etablering kommer till stånd kommer fastighetspriserna sjunka, fisket kommer upphöra, vattnet kommer förstöras och badvattnet grumlas. Det kommer således förorsaka en betydande skada och utgör en oacceptabel olägenhet för honom, hans familj och ett mycket stort antal närboende. Henrik Lindau, Älvsborg 855:123, (ab 68-75) vill framföra följande skäl till varför bolagets ansökan inte ska godkännas. Lågfrekvent och direkt hörbart buller kommer att påverka boendekvaliteten. Därutöver kommer skuggor och ljusblixtar vara ett störande inslag, särskilt under mörker. Detta har inte utretts i nämnvärd omfattning och felaktiga riktvärden har angivits vid bedömning av bullernivån (antal dB) att jämföras med gällande regelverk. Hur dessa olägenheter påverkar mänsklig livsmiljö bör utredas och dess konsekvenser presenteras officiellt och hänsyn tagas vid beslut. Båt- och friluftslivet kommer kraftigt att begränsas. Risken för olyckor kommer att öka då fritidsbåtar tvingas ut i de tättrafikerade farlederna tillsammans med olje- och containerfartyg. Säkerhetsavståndet mellan farled och vindkraftverk är oförsvarligt litet. Vid vindkraftsanläggningen Mittgrund användes ett rekommenderat säkerhetsavstånd som är fyra gånger längre än vad som är fallet i Hake fjord. Vid dålig sikt, mörker och dimma utsätts trafikerande båtar och fartyg 45 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 för betydande risker. Dessutom kan is slungas iväg och träffa passerande båtar. Vad som då kan inträffa kan leda till katastrofsituationer vilket bör utredas. Detta bör utredas mycket noggrant och konsekvensanalys bör offentligöras och beaktas vid beslut. De förorenade muddermassorna kommer att förorena bottnar och vatten. Muddermassorna som byggts upp under årtionden utgörs bl.a. av tungmetaller och andra gifter från Göteborgs hamn, rakdiaksmittade ämnen från Chalmers Tekniska Högskola samt sjukvårdsavfall av diverse slag såsom använda kanyler, förband och operationsmaterial från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Att överhuvudtaget röra dessa muddermassor torde vara ett stort feltänk. En ytterst noggrann utredning bör göras om dels innehållet i massorna, dels de miljökonsekvenser som en vindkraftsetablering skulle förorsaka på vattenkvalitet och djurliv. Muddermassorna kan även komma i rörelse och riskerar att orsaka lerskred som kan fylla igen farleder och få vindkraftverken att falla. Detta kan komma att orsaka ofantligt stor skada med stora ekonomiska konsekvenser som följd. De bottenundersökningar som hittills genomförts är ej kompletta och rättvisande. Omfattande utredning behövs vilken bör offentliggöras och hänsyn tas vid beslut. Större delen av området man tänkt ianspråkta ägs av Brännö By Samfällighetsförening och de innehar de legala rättigheterna till området. Det innebär att bolaget inte har rådighet över området. En utredning som tar reda på rådigheten om området bör därför göras snarast och offentliggöras samt värderas vid beslut. Anläggningen är inte ekonomiskt försvarbar dels pga. höga etableringskostnader med ett synnerligen begränsat effektuttag, dels pga. att man kommer behöva bygga ut s.k. reglerkraft genom utbyggnad av vattenkraftresurser. Detta kommer ytterligare öka kostnaderna samt orsaka miljöförstöring genom utbyggnad av norrlandsälvarna. Det ekonomiska underlaget får anses vara undermåligt och vare sig komplett eller rättvisande. En noggrann studie av samtliga kostnader måste göras, både direkta och indirekta, och offentliggöras och hänsyn tas vid kommande beslut. Djur- och växtlivet kommer att påverkas på ett mycket negativt sätt, liksom det nyanlagda hummerrevet vid Buskärs fredningsområde. Rotorbladen riskerar att skada fågellivet. I seglingsvattnen utanför Långedrag har GKSS utvecklats till en framgångsrik förening. Om en etablering sker får det konsekvenser för tävlings- och träningsverksamheten. Det saknas tillräckligt med utredningsunderlag varför det behövs en offentlig konsekvensanalys samt att hänsyn tas till detta vid beslut. Boendemiljön och landskapsbilden kommer kraftigt att förändras. Detta intrång kommer få mycket stora negativa miljöpsykologiska konsekvenser. Hänsyn är ej tagen till detta och det krävs en grundlig undersökning med konsekvensanalys med hänsyn till människans situation och negativa påverkan vilken ska presenteras officiellt och beaktas vid vidare beslut. Anita Stålbäck, Brännö 5:121(ab 84) begär att vara sakägare i målet, samt att den sökande betalar samtliga hennes kostnader i målet. Som skäl har hon anför bl.a. följande. Hon har bott på fastigheten sedan 1945 och har haft en ovärderlig vy ut över havet. Denna boendemiljö kommer att förändras totalt med en vindkraftspark. Konsekvensen blir en helt oigenkännlig och förändrad livsmiljö. Förutom vyn över havet kommer även buller och solreflexer påverka boende- och livskvalitet. När hon var ung såg hon dagligen under lång tid hur pråmar kom och tömde mängder av muddermassor från Göta älv. Detta måste innebära att det område där vindkraftsparken ska ligga har en förorenad botten vilket kan leda till en miljökatastrof när 46 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Göteborg Energi ska börja borra. Dessutom kommer bad- och fiskevatten förstöras när slam kommer i rörelse. Värdet på fastigheten kommer att minska och den kommer att bli mer svårsåld vilket kommer att påverka hennes ekonomi. Värdeminskning och en eventuell kompensation har inte diskuterats av sökanden. Hon begär att en grundlig och fullständig miljökonsekvensutredning utförs då den som bifogas ansökan saknar uppgifter på många väsentliga och avgörande punkter. Lars-Göran Itskowitz och Christina Rosenberg, Brännö s:36, (Gäveskär) (ab 106) yrkar dels att projektet stoppas och dels ersättning om 10 000 000 kr. Som skäl har de angett bl.a. följande. Bolagets projekt kommer att förstöra deras vistelse på Gäveskär där de bor mer än halva året. När de köpte Gäveskär var det i mycket dåligt skick och de har totalrenoverat bostaden och återställt den i originalskick eftersom den är en symbol för Göteborgs hamninlopp. Bolagets planer innebär att Gäveskär kommer ligga i ett industriområde. De badar ofta på platsen, men med kommande grävningar som kommer röra upp butangas, radioaktivt avfall, koppar, bly, kvicksilver och andra tungmetaller så är det slut med det. Idag ligger det ett ”lock” på för att dessa gifter inte ska komma upp i dager. I samband med provborrningar kunde de se hur det exploderade och massorna kom upp i dager. Provborrningen genomfördes på 5,7 m vilket inte talar om vad som ligger i botten då djupet är två till fyra gånger större. Gäveskär har påseglats två gånger, hur lätt är det inte då att fartygen kör på något av de 15 vindkraftverken. Effekten kan bli förödande om rotorbladen träffar människor på ett kryssningsfartyg. Internationella seglingstävlingar kommer inte längre att kunna fortsätta. Inte heller fritidsfisket kommer att kunna fortsätta som tidigare. Sjöfågel, bl.a. ejder och rovfågel, är oerhört störda av vindkraftverk. De har påtalat att de befinner sig 200 m från det tänkta vindkraftområdet men det har nonchalerats av bolaget. Ljud och ljus från vindkraftverken kommer att påverka dem. De yrkar på ersättning om 10 000 000 kr på den grunden att de inte kommer att kunna vistas på Gäveskär p.g.a. hälsoskäl. De köpte byggnaderna på skäret för 4,3 miljoner av Göteborgs Hamn. Thomas Huldén, Brännö 2:98, (ab 117) ansluter sig till de synpunkter som framförts av Göteborgs Kultur och Miljöarv samt hemställer att domstolen avslår bolagets ansökan. Som skäl har han uppgett bl.a. följande. Han är ägare till en fastighet på Brännö. Från det inre av Brännö kan man redan nu se vingarna på det största vindkraftverket i området, vilket stör den harmoniska naturen. Med de nu planerade vindkraftverken skulle denna negativa inverkan på miljön bli mycket besvärande för honom. Sverige är helt beroende av sjöfart för import och export av varor och Göteborgs hamn är Sveriges största och viktigaste hamn. Även om de båda farlederna förbättrades för några år sedan måste man förvänta sig att behov uppstår av ännu djupare och bredare farleder. Det är därför kortsiktigt och felaktigt att vid beräknande av säkerhetsavstånd utgå från farledernas nuvarande sträckning. För att Göteborg ska kunna konkurrera med andra hamnar måste det finnas utrymme att ändra och bredda farlederna. Det duger inte att bogserbåtar trasslar in sig i en skog av vindkraftverk. Göteborgs skärgård är en unik turistattraktion med låga öar och i stort sett ingen höghusbebyggelse. Den föreslagna vindkraftparken med sina höga torn och långa vingar kommer kraftigt att förstöra det nuvarande intrycket av skärgården. En vindkraftpark mitt emellan norra skärgården och södra 47 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 skärgården skulle förhindra att de båda skärgårdarna knyts närmre varandra med direkta båtförbindelser. Bolagets påstående att ”området redan är industrialiserat” är falskt och vilseledande. Bolagets uttalande att turister och folk i allmänhet ser tämligen positivt på vindkraftverk saknar helt betydelse. Ett vindkraftverk upp till 190 m är drygt tre gånger så högt som skärgårdens högsta punkt (Stora Rös på Styrsö). Om Försvarsmakten får sin vilja igenom om utökade skjutningar och internationella marina övningar, måste man inse att vindkraftsparken är mycket olämpligt placerad. Thomas Ekstrand och Berit Fransson, Älvsborg 36:15, (ab 122, 125) instämmer i ”Begäran om sakägarskap ” och vill för egen del framföra bl.a. att ingen bostad ska få högre bullernivåer än 40 dB(A). Lågfrekvent buller kan ge sömnstörningar och förhöjt blodtryck, forskningen kring detta är bristfällig. Naturvårdsverkets nivåer (35 dB(A)) för områden med lågt bakgrundsljud bör gälla. Påverkan på landskapsbilden kommer att bli mycket omfattande och påverka landskapets karaktär. Flera mäklare anser att den föreslagna etableringen kommer att ha en negativ påverkan på prisutvecklingen på fastigheter i Långedrag, speciellt de fastigheter som har havsutsikt. Många av de som köpt fastighet i området har gjort det för att kunna njuta av den vackra utsikten och de underbara solnedgångarna mot Vinga med omgivning. Vindkraftverken kommer förstöra hela landskapsbilden. Det är en otroligt illa vald placering. Stellan Andersson, Brännö 3:117, (ab 126) instämmer i ”Begäran om sakägarskap” och vill för egen del framföra bl.a. följande. Hans fastighet ligger ca 150 m från strandkanten och därifrån är det ca 1 300 m till vindkraftsparken. Det innebär att fastigheten kommer att ligga mindre än 1,5 km från verken. Enligt bullerutredningen, ab 98, kommer hans fastighet att utstättas för bullernivåer mellan 38 och 48 dB(A) beroende på vilken typ av verk som används och var dessa placeras. Hans fastighet kommer att drabbas av skuggor och blinkande ljus och vid solnedgång kommer det vara omöjligt att sitta på altanen eller vid fönstren i vardagsrummet. Vad gäller muddermassornas farlighet hänvisar han till doktorsavhandling ”Sedimentology and Geochemistry of Recent Sediments from the Göta Älv Estuary-Göteborg Harbour, Johannesson, Laila”. Marianne Jonsson och Olof Jonsson sommarboende på Brännö (ab 134) motsätter sig planerna att bygga vindkraftverk i Göteborgs innerskärgård. Den föreslagna placeringen är olämplig då muddringen medför risk för miljöpåverkan genom frisättningen av gifter i bottenslammet. Anläggningen är ful och bullrande och medför risker för sjöfart och fritidsbåtar. Vindkraft är förvisso positivt men det måste vara möjligt att förlägga verken till platser som ej medför en rad negativa konsekvenser. Långholmens samfällighetsförening (ab 143). Ön Långholmen är belägen i Hake fjords norra del och blir (förutom Gäveskär) den närmaste bebodda platsen, avståndet är ca 1,5 km över öppet vatten. Långholmen, som är ett detaljplanerat område, har 28 bofasta invånare fördelat på tio fastigheter. Därtill finns tre 48 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 fritidshus och gemensamhetsanläggningar. Trots detta har Långholmen förbisetts under samrådsprocessen och i den MKB som bolaget framställt. I sin marknadsföring och utredning gör bolaget sitt yttersta för att måla upp omgivningen i och runt Hake fjord som en industrialiserad och bullerstörd miljö utan större samhällsekonomiska värden. Enligt MKB höll bolaget informationsträffar med Böttö, Vasskär, Gäveskär samt Brännö. Långholmen kontaktades inte eftersom bolaget vid den tiden inte visste att det fanns boende på ön då bolaget använt sig av en karta där det inte framgick att det fanns några hus på Långholmen. Boende på Långholmen anser sig enligt 6 kap. 2 § miljöbalken vara särskilt berörda men har trots detta blivit förbisedda i samrådsprocessen. Vid tiden för samråd var det få människor som kände till bolagets planer på en vindkraftspark bl.a. då informationen hade ett otydligt budskap och uppfattades som reklam. Lokaliseringen var klarlagd, men information om omfattning, utformning och miljöpåverkan saknades helt, eller till större delen. De svar som gavs var huvudsakligen att frågan skulle utredas och att det beror på hur parkens utformning kommer att bli. Boende på Långholmen anser att hela processen inklusive informationen därom var medvetet utformad för att väcka minsta möjliga uppmärksamhet. Under samrådsträffarna tillhandahöll man mycket lite av den information som föreskrivs i 6 kap. 4 § miljöbalken. Bolaget lägger ner stor energi på att måla upp en bild av omgivningarna runt Hake fjord som bullerstörda, industrialiserade, otillgängliga och av liten betydelse. De boende på Långholmen motsätter sig denna bild. Bolaget menar att området redan är så stört av buller från flyg- och båttrafik att Naturvårdsverkets riktlinjer om 35 dB(A) inte ska gälla. Trots att Långholmen kommer att drabbas av buller från parken har bolaget inte mätt existerande bullernivåer. De boende vill betona att påståenden om existerande bullernivåer inte överensstämmer med verkligheten. Flygtrafiken påverkar inte alls området runt Långholmen och vad gäller buller från sjöfart är det ytterst få fartyg som avger maskinljud som är hörbara ens på nära håll. Ca 3 gånger per månad passerar bullrande fartyg vilket då uppfattas som mycket störande. Hela området ligger inom riksintresse för friluftsliv och bl.a. Långholmen innefattas av länsstyrelsens förslag till nya och reviderade riksintresseområden för friluftslivet som för närvarande är på remiss. Långholmen är även en naturskön och lättillgänglig plats för promenader och rekreation. Ön är även en erkänt bra plats för sportfiske och i Hake fjord anordnas seglingstävlingar. När Göteborg Energi år 2008 planerade vindkraftsetablering i Arendals industriområde, avfärdades utredningsområdet Hake fjord bl.a. då verkens placering mitt i det öppna vattnet kommer att påverka landskapets karaktär, då detta tillförs storskaliga vertikala element till en vy som idag präglas av fria, horisontella, vattenytor och en relativt opåverkad skärgårdskaraktär. Passagen genom Hake fjord är erkänt svårmanövrerad och i genomsnitt sker en olycka vartannat år. Säkerhetszonen planeras till 200 m. Motsvarande zon i Rotterdam är satt till 3,7 km. En supertanker har en stoppsträcka på 2 km eller 20 min. Sverige saknar ett tydligt regelverk kring denna fråga. Med hänsyn till lag (2006:263) om transport av farligt gods och lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, vill de boende på Långholmen att bolaget preciserar vem som ansvarar för att föreskrifterna i dessa lagar uppfylls. Vidare önskas precisering av vilka säkerhetsåtgärder som kommer vidtas för att förhindra olyckor och på vilket sätt en krishanteringsplan innefattar åtgärder för närboende och miljön. Boende på 49 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Långholmen är mycket oroade av de miljökonsekvenser som de planerade ingreppen i havsbotten kan orsaka. Långholmen och områden utmed Hisingen kommer att bli särskilt berörda om de miljögifter som finns i botten sprids i vattnet. De nu aktuella planerna i Hake fjord har gjort att fastigheter i kustbandet är svårsålda. Mäklare säger att fastighetsvärdet sannolikt kommer att sjunka kraftigt om en etablering blir av. Bolaget menar att fastighetsvärden inte påverkas men har inte belägg för detta. Boende på Långholmen är oroade över denna utveckling och man frågar sig vad som händer om vindkraftsparken påverkar livsmiljön till den grad att man inte längre vill, eller kan, bo kvar. Trots upprepad kritik och förfrågningar har bolaget inte specificerat på vilket sätt deras boendemiljö kommer att påverkas av exploateringen. Det är oacceptabelt att information om vilka nivåer av buller, ljus och miljöföroreningar de kommer att bli utsatta för fortfarande inte finns tillgängliga. De boende på Långholmen vill betona att de motsätter sig bolagets planer på etablering i Hake fjord. Älvsborgs egnahemsförening (ab 145) är en sedan år 1928 väletablerad förening inom stadsdelen Älvsborg, alla deltagande är således berörda av projektet. Föreningen menar att projektet inte bör beviljas tillstånd och att alternativa planer och beräkningar bör tas fram för ny prövning. Som skäl har föreningen anfört bl.a. följande. Verkens placering och dimensioner utgör ett visuellt störande inslag. Hake fjord är inget industriområde. Hanteringen av muddermassorna kommer att kräva omfattande och dyra saneringsåtgärder. Skredrisken ställer krav på omfattande förstärkningsarbeten av verkens grundläggning. Den täta fartygstrafiken medför en risk för kollisioner. Av säkerhetsskäl kommer sannolikt ett stort område runt verken behöva avlysas för båttrafik vilket kommer påverka fritidsbåtlivet negativt. Bolaget har inte i tillräcklig omfattning redovisat alternativa utföranden och lokaliseringar. Det finns alternativa platser t.ex. på Arendalsberget och runt Vikans bergtäkt. Det finns även tillgång till andra utbyggbara områden i andra delar av landet. Föreningen är av den uppfattningen att projektet drivs av en politisk idé att placera anläggningen just i Hake fjord för dess framträdande plats, vilket har lett till att nackdelarna med placeringen undertrycks. Bolagets bedömningar måste därför betraktas med yttersta skepsis. Kjell Jacobsson, Brännö 3:76, (ab 148) anför samma som ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del att av alla fastigheter på Brännö är hans en av de som ligger allra närmast den föreslagna vindkraftsanläggningen. T.ex. hamnar fastigheten i alternativ bullerutredning innanför 40 dB(A) gränsen. Sten Gyldén, Brännö 1:143, (ab 150, 262) anför samma som ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del att hans fastighet ligger ca 75 meter från strandkanten och därifrån är det enligt Göteborg Energi 1,1 km till vindkraftverken. Detta innebär att fastigheten endast kommer att ligga ca 1,25 km från verken. Han innehar även del i Brännö s:2 som ligger ute på Hake fjord. Han menar att bolaget saknar rådighet till vattenområdet och att Kammarkollegiets rådighetsmedgivande saknar giltighet på enskilt vattenområde. De bottenprover som har tagits har tagits utan medgivande från de lagfarna ägarna till fjorden. SGU kan endast ge tillstånd på allmänt vattenområde och SGU kände inte till att det var enskilt vatten. 50 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Sara Lyckevi och Frank Lyckevi, Amhult 1:160, (ab 152) begär att vara sakägare i målet samt att bolaget betalar samtliga deras kostnader i målet. Som skäl har de angett bl.a. följande. De köpte sin stuga för 7 år sedan eftersom Sara, pga. tinnitus, är känslig för buller och behöver en tyst miljö för att kunna klara av ett heltidsjobb. Det är en samhällsekonomisk vinst när bullerstörda personer har en frizon från ljud då det förbättrar hälsan. Ett tillfälligt ljud från t.ex. förbipasserande flygplan kan inte jämföras med ett konstant ljud om 40-50 dB(A). Bolagets bullerutredning är inte att lita på då den görs i eget syfte. Det kommer att konstant höras ett buller i deras trädgård och de kommer inte att kunna sitta ute samt måste tilläggsisolera fönster och väggar. De kommer att behöva sälja huset, men det kommer att bli svårsålt och priset sjunker. I ett fritidsområde ska bullret inte överstiga 35 dB(A). Fastighetens värde beror på läget och de kräver därför att bolaget ersätter dem för förlorat fastighetsvärde. De vill även att bolaget ska redovisa i sin ansökan hur bolaget avser att ersätta fastighetsägarna ekonomiskt. Det är känt att lågfrekvent buller påverkar hälsan negativt. Området är inte industrialiserat och när de promenerar i området måste de se vindkraftverken med tillhörande ljud och ljusflimmer. Alternativa lokaliseringar är inte utredda. Från deras tomt ser man inte havet, men toppen på de stora färjor som passerar. De kommer dock att se de 15 vindkraftverken. De har en båt i Torslanda lagun som de lika gärna kan sälja då de inte längre vågar segla i området. Bolaget har även uppgett ett för lågt antal fritidsbåtar i området. De är även oroliga för säkerheten när fritidsbåtarna tvingas ut i farleden och anser att säkerhetsavståndet mellan vindkraftverken och farleden är för litet. Det har varit ett flertal fartygsolyckor i området och det skulle kunna få fruktansvärda konsekvenser. De känner även en stark oro för att gifter kommer frigöras från muddermassorna. De vill att bolaget redovisar hur dessa ska tas om hand. En mycket mer noggrann MKB behövs då det verkar som om bolaget förvanskat sanningen. De bifogar fotografier från omgivningarna kring fastigheten och yrkar att domstolen besöker fastigheten. Medborgarkraften i Älvsborg (ab 155) yrkar att tillstånd inte ska lämnas, och vill anföra följande skäl till varför en omprövning av hela projektet bör ske. Det finns delade meningar om etableringsområdet ligger på allmänt vatten. Flera remissinstanser har varit kritiska till hur bolaget provtagit de förorenade massorna. En skyddszon enligt Sveriges Ornitologiska Förenings rekommendationer skulle leda till ett energibortfall på ca 30-35 %. Naturvårdsverket anser inte att området är lämpligt. Göteborgs Ornitologiska Förening anser att det krävs tillstånd enligt 7 kap. 28 § miljöbalken och att området inte är lämpligt för vindkraftsetablering. Bullerberäkningarna är inte korrekt utförda och muddermassorna kommer förorsaka miljörisker och det föreligger även risk för skred i leran. Fartygstrafiken i området riskerar att påverkas negativt. Alternativa lokaliseringar är inte tillräckligt utredda och det förefaller som om det finns en politisk idé att placera verken på en spektakulär plats utan hänsyn till kalkyler och miljö. Stig Lottkärr, Amhult 1:5 och 1:6, (ab 156) anmäler sig som sakägare i målet och yrkar att ansökan ska avslås. Som skäl har han anfört bl.a. följande. Han tycker att det är ofattbart att ett kommunägt bolag lägger ner så mycket pengar på ett förslag 51 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 som detta, utan känsla för de närboende människorna och varumärket Göteborg. Det kommer att ske olyckor vid exempelvis strömavbrott. Olycksrisken kommer även att öka när stora och små båtar måste samsas på mindre ytor och vindkraftverken kommer att innebära en onaturlig avspärrning av fjordarna. Det är bättre att utreda andra lösningar som vågkraft, eller andra lokaliseringar både till havs och på land. Utsikten kommer att förstöras vilket kommer att påverka fastighetspriserna. Om vindkraftverken tillåts kommer någon detaljplan inte kunna antas då det är förbjudet och olämpligt att bo i en sådan bullrig miljö. Idag finns planer på avstyckning av nio tomter. Kan dessa inte säljas handlar det om stora värden som försvinner då en tomt kan betinga ett pris på 3-5 miljoner kr. Om en sådan situation kommer att inträffa håller de bolaget skadeståndskyldiga och kommer yrka på skadestånd för prisdumpning och för rättegångskostnader. Malin Leissner Vive och Anders Billing, Amhult 31:3, (ab 160) instämmer i det yttrande som ingetts från Långholmens samfällighetsförening och vill för egen del anföra bl.a. följande. I egenskap av ägare till Amhult 31:3 och permanentboende på Långholmen begär de att vara sakägare i målet samt att bolaget betalar samtliga deras kostnader i målet. Avståndet från deras fastighet till den planerade vindkraftsparken är ca 1,5 km över öppet vatten. I första hand begär de att vindkraftsparken inte ska tillåtas. I andra hand begär de, om tillstånd medges, skadestånd med ett belopp motsvarande sänkningen på värdet av fastigheten samt för de försämrade levnadsförhållanden en etablering i Hake fjord kommer att innebära för deras boendesituation. Delfinholmens Friluftsförening, Amhult 10:1, (ab 161, 168) anför samma som ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del att föreningen är en båtklubb med ca 100 medlemmar och är ägare av ön Lilla Porsholmen. Förutom ca 25 båtar finns på ön också byggnad som används för möten och gemensamma tillställningar. Ön är välbesökt för sin natur och goda möjligheter till rekreation. Bengt Engström och Susanne Liljegren, Fotö 1:282, (ab 163) vill att ansökan ska avslås och yrkar ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som senare kommer att anges. De vill betraktas som sakägare i målet. Deras fastighet kommer att störas av buller och starka ljusblixtar från flygvarningsljus. Fastigheten kommer att sjunka ca en miljon kronor i värde och de kommer att lida stor social skada eftersom de inte kommer kunna bjuda hem gäster till sin fantastiska ö utan att skämmas något oerhört. Per Gustavsson (ab 164) motsätter sig planerna på en vindkraftspark i Göteborgs skärgård. De är många som genomskådat spektaklet där ännu mer vinstpengar ska ut till multimiljonärerna Med största tänkbara hänsyn till formulärsbuset hoppas han att domstolen lätt kan rätta in detta i sin riktiga miljö. Gunilla Colldahl-Jäderström, Fiskebäck 1:18, (ab 169) anser bl.a., med hänvisning till debattartikel i ”Dagens Industri”, att det inte verkar ekonomiskt försvarbart att uppföra den planerade vindkraftsparken. Säkerhetsavståndet på 200 52 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 m till de upp till 400 m långa fartygen verkar orimligt litet. En påsegling kan få ödesdigra konsekvenser. Ett säkerhetsavstånd på ca 3,5 km gäller i övriga EUländer. Båt- och friluftslivet kommer att kraftigt begränsas och området för träningssegling kommer försvinna. Förorenade muddermassor riskerar att spridas och det kan bli sättningar i muddermassorna. Risken med olyckor till havs ökar när småbåtar tvingas ut i de trafikerade farlederna. Infraljud från vindkraftverk utgör en potentiell hälsorisk. Hon hänvisar till en ledare respektive en artikel, båda införda i Göteborgs Posten. Birgitta Lottkärr och Stig Lottkärr, Amhult 2:30, (ab 170) anför det samma som i ”Begäran om sakägarskap” dock utan begäran att för egen del räknas som sakägare. Eva Bergfjord och Sven Bergfjord, Brännö 5:108, (ab 178) anmäler sig som sakägare i målet samt yrkar ersättning för rättegångskostnader. De anser att ansökan i målet ska avslås. De ifrågasätter bl.a. vad som kommer att hända med muddermassorna och undrar om man fortsättningsvis kommer att kunna bada i havet. De ifrågasätter även hur påverkan kommer bli på båttrafiken, samt djur- och fågellivet. Höjden på verken kommer att bli fyra gånger den högsta punkten på Brännö. Under vintern kan det bli isbildning på vingarna som sedan kan slungas iväg, vilket kan bli förödande för passerande båtar. De snurror som finns står ofta stilla. Vyn över inloppet till Göteborg kommer förstöras och fastigheten kommer att minska i värde. Marie Kihl och Lennart Kihl, Brännö 3:159, (ab 182) anmäler sig som sakägare i målet samt yrkar ersättning för rättegångskostnader. De anser att vindkraftsparken bör förläggas betydligt längre ut till havs. De anser att de kommer att påverkas negativt av att muddermassorna kommer förorena badvattnet på Brännös norra sida. Även fisk- och fågelliv kommer att påverkas negativt. Möjligheterna till båtliv kommer att begränsas och de kommer ständigt att höra bullret från vindkraftverken. Verken kommer att synas över hela Brännö då de är avsevärt högre än högsta punkten. Det finns även risk för nedfallande is. Befintliga vindkraftverk står ofta stilla så nyttjandegraden verkar vara ringa. Långedrags Båtvarv, Älvsborg 855:125, (ab 186) anmäler sig som sakägare i målet och anser att ansökan ska avslås. De önskar även ersättning för advokat- och rättegångskostnader. Den ansökta anläggningen kommer att påverka varvsverksamheten på ett mycket negativt sätt. Deras verksamhet är den mest omfattande i Göteborgsregionen för fritidsbåtar med försäljning, leverans och service till kunder i Sverige och övriga Europa. En vindkraftspark som är direkt synlig från varvsområdet kommer definitivt att bli störande för varvets verksamhet och medföra minskade besök och därmed försämrad lönsamhet. Idag har de en miljö kring varvet som attraherar kunderna att komma dit. Att ”industrialisera” vattnet utanför Långedrag skulle menligt inverka på deras och deras hyresgästers affärer. Att nå varvsområdet från havet ger en imponerande bild av vackra öar med behagligt landskap som är mycket inbjudande för gästande båtar. Inte heller området där de testkör båtar kommer att vara tillgängligt på samma sätt som 53 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 tidigare. Verksamheterna på varvet kommer att få minskade intäkter och varvets värde kommer att sjunka. Hur detta ska kompenseras har inte framgått av ansökan. De som arbetar i varvet kommer att påverkas av buller, ljusblixtar och svepande skuggor. Redan idag störs de av det stora vindkraftverket som byggts i Torslanda. Hur detta kommer att påverka deras hälsa återstår att utreda. Vattenkvaliteten kommer att påverkas av de förorenade muddermassorna och kommer försämra möjligheterna till fritidsfiske. De anser att det är ofattbart att Göteborg Energi fortsätter med detta projekt i hamninloppet med alla de störande konsekvenser som det får för boende och verksamhetsutövare i området. Om man nu vill bygga en vindkraftspark är det bättre att välja en fast klippa i södra skärgården där det stör mindre, blir billigare att anlägga och utan giftiga muddermassor. Georg de Laval, Donsö 2:264, (ab 190) anmäler sig som sakägare i målet och har bl.a. följande invändningar mot ansökan. Denna typ av anläggning ska lokaliseras ute till havs och inte inne i skärgården för att uppnå goda driftsförhållanden så som görs i Tyskland och England. Att lokalisera en anläggning inne i skärgården tyder på bristande insikt i de tekniska aspekterna på denna typ av anläggning. Ett socialt hållbart samhälle ska innehålla möjligheter till rekreation och Göteborgs södra skärgård är ett riksintresse för det rörliga friluftslivet. En placering enligt den nu föreslagna kommer inverka menligt på friluftslivet. Störande ljud och vibrationer och stora surrande vingar kan förstöra naturupplevelsen för människor. Södra skärgården är dessutom tillgänglig med kollektivtrafik vilket gör den tillgänglig även för ekonomiskt svaga grupper. Det finns inte många alternativ till en sådan naturupplevelse inom rimligt avstånd och till rimlig kostnad. Det finns redan ett antal vindkraftverk i Göteborgs inlopp och de är fula och stör stadsbilden. Istället bör man vårda den skönhet som finns i Göteborgs skärgård och ta till vara på de möjligheter det sköna ger. Han äger en sommarstuga på Donsö och han skulle uppleva det som störande att ha en vindkraftpark i omgivningen även om den hamnar utom synhåll. Amhult och Kärrs byars samfällighetsförening, Amhult s:19 och Amhult s:21, (ab 197) anmäler sig som sakägare i målet och anser att ansökan ska avslås. Samfällighetsföreningen yrkar ersättning för rättegångskostnader. Samfällighetsföreningen äger såväl mark- som vattenområde i och nära det område som tillståndet avser. Vid en eventuell framtida expolatering kommer värdet på fastigheterna att avsevärt reduceras på grund av ljusreflexer och bullervärden över de acceptabla. Samfällighetsföreningen hävdar rådighet över vattenområdet intill gränsen för Brännö s:2. William Waters och Beatrice Waters, Amhult 31:4, (ab 201, 304, 310, 329) instämmer med vad som framförts i ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del bl.a. följande. Deras fastighet är belägen på Långholmens sydvästligaste del med Hake fjord framför sig. De har hittat sitt drömboende och upplever nu att om etableringen blir verklighet kommer de att drabbas ekonomiskt samtidigt som valet av boende går dem ur händerna. Deras situation gör att de måste betraktas som särskilt berörda i projekteringen då de kommer att bo mitt i vindindustriområdet och drabbas av olägenheter och skador. Under bygglovsprocessen nämnde ingen något 54 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 om planerna på vindkraftetablering och Göteborg Energi har ännu inte tagit någon kontakt med dem. De har inte fått information om samrådsprocessen och har därför inte kunnat komma med synpunkter som kunnat påverka MKB. Ingen kontakt har tagits med Långholmens samfällighet eller med dem som fastighetsägare. Trots att de kontaktade bolaget i juni 2012 och förklarade sin situation hörde inte bolaget av sig för information och samråd. Långholmen är förbisedd både i MKB och i ansökan. Under rubriken ”Berört område” nämns inte Långholmen. Rörande ”platser med utsikt” nämns Långholmen, men här endast som en del av en svårtillgänglig kuststräcka. Långholmen är erkänt för sitt sportfiske och unik i sin lättillgänglighet till öppet vatten med en storslagen vy och är därmed välbesökt. Då Långholmen dessutom är ett detaljplanerat område vittnar uppfattningen i ansökan om att MKB inte kan vara genomförd med rätt förutsättningar för en miljökonsekvensanalys. De vill nu att särskild hänsyn ska tas till deras synpunkter i detta skede då samråd inte skett på adekvat sätt samt att en felaktig uppfattning om platsen avspeglas i utredningen. Enligt beräkningar från Göteborgs Kultur och Miljöarv kommer fastigheten få bullernivåer mellan 39,4 och 50,4 dB(A) beroende på beräkningsform och parkval, vilket är över gällande gränsvärde. De är dessutom oroliga för hur dessa teoretiska beräkningar överensstämmer med verkligheten. De befarar även att Långholmen inte beaktats på ett adekvat sätt samt att beslutsunderlaget från kommunen är missledande. Vidare läggs mycket möda i utredningen på att beskriva påverkade bostadsområden som redan bullerstörda. Även här utelämnas Långholmen ur ljudutredningen. Långholmen är en bilfri ö och är idag inte bullerstörd förutom av enstaka fartyg som passerar. En sådan tillfällig störning kan dock inte jämföras med en konstant bullermatta. Utformningen av deras uteplats gör även att konstruktionen får en ljudförstärkande effekt. När hög luftfuktighet sammanfaller med en temperaturgradient kan ljudet färdas långt över vattnet. Dessa förhållanden är vanliga om kvällar och nätter när en bullerfri miljö är som viktigast. De är permanentboende på platsen och tillbringar även semestrarna där. De vill att detta beaktas med avseende på bullerkraven. Bolaget har inte redovisat den inverkan som hinderbelysningen kommer att innebära för de närboende. En subjektiv bild ges av att ljudet inte ska vara störande, men utan vidare referens. De kan inte, i litteratur eller forskning, finna en lösning på problemet med fungerande avskärmning eller annan godtagbar lösning. Däremot finner man vid en sökning ytterligare störande fall för närboende vid dimma, snöfall eller molnighet då ljuset sprids åt olika håll samt att boende närmare än 5 km upplever att de störs och känner stressymptom. Krävs ytterligare belysning längre ned på verken kan ljudbilden bli helt dominerande. Sammanfattningsvis känner de stor oro för olägenhet och skada med störande högintensivt blinkande ljus samt risk för ytterligare stress. MKB ger inga svar på hur deras situation kommer förändras, endast ett överslätande förringande av problemet. Vid månklara nätter lyser månen in genom deras stora fönster och de roterande bladen kommer generera en mängd rörliga skuggor inomhus. Tidpunkten på dygnet när direkt skuggbildning kan inträffa och vara besvärande är all mörk tid, dvs. då solen inte ”stör”. Idag bedömer de att huset är upplyst under halva måncykeln dvs. ungefär två veckor av fyra vid klart väder. Den mörka årstiden berörs även en större del av dygnet, den del då de är hemma. Detta är ett problemområde som de inte setts belysas i MKB, kanske för att idén att lägga en vindkraftspark på en spegel omgiven av bostadsområden är ny. Av kompletteringen till MKB framgår att Långholmen berörs av faktisk skuggtid 55 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 dagtid. Det går dock inte att utläsa ur MKB hur ofta, hur allvarligt och hur långvarig skuggbildningen kommer att bli. De är tveksamma till om de använda riktvärdena är tillämpliga i det landskap som denna vindkraftspark planeras för. Landskapet är inte kuperat och saknar växtlighet, bebyggelse eller andra hinder som påverkar skuggorna eller den upplevda störeffekten av skuggorna. Endast ett fullständigt öppet horisontellt landskap finns framför fastigheten. De känner en stor oro för skuggbildning och fladdrande skuggor i deras blickfång på och utanför fastigheten. De befarar att det finns en risk för sjöfarten och konsekvenserna av en olycka är svåra att förutse. De kan drabbas av miljöfarligt utsläpp, brand och fartyg på drift. Att säkerhetsavståndet skiljer sig så markant från vad som gäller i andra länder känns allt annat än betryggande. Vindkraftsområdet kommer att utgöra ett nära, överhängande, påträngande, avspärrande, omslutande och fullständigt dominerande inslag på grund av sin storlek, omfång och rörelse. Det industrialiserade området kommer förlängas från Torshamnen och kommer omsluta fastigheten från öst till väst. De ser, och störs, redan idag av vindkraftverken i Torshamnen. Parken i Torshamnen kan dock inte jämföras med den påverkan vindkraftparken i Hake fjord kommer att innebära. En etablering kommer att upplevas som ett påträngande och avspärrande inslag och kommer förhindra rörligheten över fjorden. Hake fjord kommer att förvandlas från ett område av riksintresse för friluftsliv till en otäck passage att undvika. Parken kommer troligtvis att innebära att mindre båtar tvingas ut i farlederna. Om området avlyses är det ett faktum. Ansökan ger ingen klarhet i denna fråga. Bolaget menar att fastighetsvärdena i området inte kommer att påverkas, men medger samtidigt att man inte har belägg för denna slutsats. Det som uteslutande motiverar den höga värderingen av deras fastighet är den natursköna skärgårdsmiljön som fastigheten omges av. På Långholmen finns redan två exempel på hur fastigheter kunnat säljas endast då information om vindkraftplanerna undanhållits köparna. Etableringen kommer sannolikt att få en förödande inverkan på fastighetsvärdet. De är mycket oroade av sin ekonomiska situation och utveklingen om de inte kan bo kvar. De riskerar att drabbas av stor ekonomisk skada men även om den hanteras av bolaget kommer ersättningen inte kunna ersätta förlusten av den miljö som var orsaken till att de bosatte sig här. Så som de har förstått domstolen kommer de inte att få något svar på frågan huruvida de kommer att betraktas som sakägare förrän i samband med att målet avgörs. Detta försätter dem i en rättsskyddslös situation under huvudförhandlingen vilket påverkar deras möjlighet att föra talan för sin sak i den mån det kommer att vara möjligt. De vill därför även redan nu precisera sitt skadeståndsanspråk. I första hand yrkar de att tillstånd inte medges. Om tillstånd medges gör de anspråk på skadestånd med ett belopp om 4 miljoner kr, dvs. sänkningen av värdet på deras fastighet som kommer uppstå om en etablering blir av, samt med ett belopp om 8,1 miljoner kr för de försämrade levnadsförhållanden som en etablering kommer att innebära för deras boendesituation på Långholmen. För den händelse att påverkan är så stor att de inte kan bo kvar vill de att bolaget utreder alternativ ersättningsbostad med likvärdigt läge i likvärdig skärgårdsmiljö. Värdesänkningen på fastigheten utgår från den värdering de har på fastigheten idag plus kostnad för färdigställande jämfört med värdet för en fastighet med motsvarande bostadsyta, skick och tomtstorlek i närliggande ej strandnära område. Kostnaden för förändrade levnadsförhållanden uppskattas utifrån boendekostnaden idag i relation till en motsvarande fastighet utan kostnad för strandnära läge samt över 30 år. Beloppet är dock inte indexuppräkna 56 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 över 30 år och kan därför anses lågt. Innerskärgårdsbaserad vindkraftsetablering är generellt sett den minst lämpliga placeringen av vindkraft. Sökanden har inte presenterat en adekvat jämförelse med alternativa placeringar och av den samhällsekonomiska redovisningen går det inte att dra någon slutsats då kända brister finns i underlagen. Det går alltså inte att motivera etableringsförslaget mot bakgrund av den negativa påverkan förslaget har för så många. På så sätt som processen hitintills förts försätts den enskilda i en än mer rättslös situation där ofullständiga underlag ska bemötas. De önskar även att domstolen återtar syftet bakom strandskyddet och meningen med skydd för friluftsliv. De uppskattar att sannolikheten att fartyg träffas av blad eller del av blad till ca 1*10-5 vilket är ca 15 gånger högre än bolagets resultat. Skillnaden kan delvis förklaras av att den dominerande vindriktningen inte beaktats av bolaget. Gemensamt i beräkningarna är att den norra rännan ger ett relativt lågt bidrag trots att det är fler verk inom kastavstånd. Detta beror på den lägre fartygsintensiteten i den norra rännan. Det innebär att olycksstatistiken är mycket känslig för trafikökning i den norra farleden. Att bygga en trafikfarlig led motiverat med att trafiken är låg känns mycket märkligt. De kan inte se att lag om transport av farligt gods eller lag om åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor är beaktade mot bakgrund av det ovanstående. Vindkraftverken måste placeras utanför kastavstånd och 200 m är inte tillräckligt. Säkerhetsavståndet ska därför ökas till 750 m. De yrkar även att syn ska hållas på Brännös nordsida. Peter Goldbeck-Löwe, Älvsborg 27:3, (ab 202) önskar att ansökan ska avslås. Som skäl har han angett bl.a. följande. Det är en stor olycksrisk då hamninloppet är smalt. Det finns farliga bottenföroreningar och skredrisk föreligger. Vindförhållandena är otillräckliga vilket kräver att vingarna är rekordstora. Den vackra skärgårdsmiljön går inte att ersätta. Thomas Ekstrand och Berit Fransson, Älvsborg 36:15, (ab 207) anmäler sig som sakägare i målet och anser att ansökan ska avslås. De yrkar även ersättning för rättegångskostnader. Deras fastighet har 180° havsutsikt mot Vinga fyr vilket var skälet till att de köpte den. Deras fastighet är värderad till 9 500 000 kr. Om utsikten förstörs kommer värdet att minska med minst 10-20 %. Blinkande ljus kommer att vara synliga dygnet runt, rakt in i huset. Utsikten kommer att begränsas och även möjligheten att följa fartyg med kikare kommer begränsas. Placeringen i ett av Europas vackraste hamninlopp är ovanligt dålig och kommer förfula hela miljön. Ted Rosendal, Fotö 1:19, (ab 222) vill visa att området är direkt olämpligt för etablering av vindkraftverk så som föreslagits. Mot den bakgrunden menar han att ansökan in målet ska avslås. Han yrkar även ersättning för eventuella rättegångskostnader med ett belopp som anges senare. Göteborgs- och Bohusläns skärgård är unik vilket nyligen även bekräftats i internationella medier. Hake fjord är en sammanbindande länk mellan norra och södra skärgården. Att slå in en kil av industriell karaktär i detta område skulle vara förödande. En exploatering inom området kommer att ha direkt påverkan på bl.a. turism, rekreation, kulturmiljövård, båtliv, kappseglingar, bostads- och naturområden. Att mötas av vinkraftverk kommer inte bli en positiv upplevelse för de turister som kommer till området. 57 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Vindkraftverk på Hake fjord kommer att försämra möjligheterna att vidmakthålla och utvidga de satsningar som görs inom turistnäringen. Området nyttjas flitigt av båtlivet samt även för bad och fiske. Vindkraftverken kommer försvåra överfarten över fjorden och småbåtar blir hänvisade till de större farlederna med ökade risker för tillbud och kollisioner. Skärgården kommer till stor del att förlora sin attraktionskraft som rekreationsområde och det kommer inte vara lika lockande att ta sig ut till utflyktsmålen när man måste passera ett område av industriell karaktär när man snarare förväntar sig en fantastisk naturupplevelse. Området är av riksintresse för friluftliv, turism och naturmiljövård men dock inte för vindkraftverk. Hake fjord är av stor betydelse för att bibehålla västkustens skärgård som ett sammanhängande naturområde. Området är även ett av de få områden som kan erbjuda de förhållanden som krävs för att kunna arrangera internationella kappseglingar och en exploatering av Hake fjord skulle påverka Sveriges möjligheter att fortsätta vara en framgångsrik seglingsnation. En etablering kan även få förödande konsekvenser för Göteborgs hamn om fartyg väljer att gå till andra hamnar då vinkdraftverkens närhet till farlederna utgör ett riskmoment. Göteborg är en relativt stor stad och det finns i stort sett inte någon plats inom stadens gränser som inte har höga bullernivåer. Vindkraftverk i Hake fjord skulle innebära att man flyttar ut bullret till skärgården. Vindkraftverken blir mycket höga och bullermattan kommer att höras över stora områden utan att dämpas nämnvärt, i och med de stora vattenområdena. Väldigt många fastigheter kommer att påverkas av bullret. Likaså kommer många människor påverkas av den förändrade landskapsbilden, förlorat rekreationsområde, försämrade badvatten och en känsla av att industriområdet tränger sig in där man har sin bostad. Med gigantiska vindkraftverk i Hake fjord kommer skärgårdens sträckning att bli kraftigt beskuren och viktiga värden och möjligheter åsidosätts, vilket i en förlängning innebär stora ekonomiska konsekvenser för regionen och Sverige som helhet. Brännö Bys Samfällighetsförening (ab 231, 335, 374) anmäler sig som sakägare i målet. En stor del av den föreslagana lokaliseringen av vindkraftsparken ligger inom det vattenområde som betecknas Brännö s:2 vilket ägs och förvaltas av samfällighetsföreningen. Brännö s:2 definierades i samband med laga skiftet på Brännö, vilket slutfördes år 1936. I lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde, som tar avstamp i en reglering av fiskerätt mellan strandägare och andra intressenter, definieras en gräns mot allmänt vatten. Denna lag har tagits som utgångspunkt för lantmätarens tolkning av gränsen mellan allmänt vatten och Brännöbornas vatten. Denna tolkning har ingen rättsverkan. När nu bolaget önskar nyttja området för uppförande av storskaliga vindkraftverk, så bör en riktig gränsbestämning göras angående utsträckningen av Brännö s:2. Bolaget bör bekosta en sådan utredning. När gränserna väl är fastställda bör det inte tillåtas att uppföra vindkraftverk alldeles intill gränsen. Föreningens medlemmar känner en djup oro för de störningar som den föreslagna parken kommer att innebära både visuellt och bullermässigt och med påverkan på fiske m.m. och motsätter sig därför att parken kommer till stånd. Ansökan ska därför avslås. De bottenprover som tagits på den gamla deponin har skett utan tillstånd från samfällighetsföreningen och har inte skett på djupet utan endast från bottenlagrens översta skikt. Arbetena med fundamenten kommer medföra allvarliga störningar i bottnarna och en nedsmutsning av badstränderna. Risken för skred inom området kan innebära att 58 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 förorenade muddermassor sprids och blockerar farlederna. Det riskerar att bli en negativ påverkan på fågellivet i området. En bullergräns på 35 dB(A) bör gälla. En vindkraftspark i området kommer medföra betydande avbräck på hummer- och skaldjursfisket i området vilket medför förluster för Brännöborna. De kända landmärkena Vinga, Älvsborgsbron och Masthuggskyrkan kommer att få en otillbörlig konkurrens från gigantiska vindkraftsverk. Parken bedöms även ha en förödande inverkan på seglingen och omöjliggör tävlande. Ett flertal segelklubbar har uttryckt sig negativt. Det krävs större säkerhetsavstånd mot farlederna. Även lönsamheten kan ifrågasättas. Samfällighetsföreningen yrkar ersättning för rättegångskostnader. Stefan Bernhardtz och Lise-Lotte Leksell Bernhardtz, Brännö 5:139, (ab 232) anmäler sig som sakägare i målet och anför detsamma som i ”Begäran om sakägarskap” samt tillägger för egen del bl.a. följande. Idag har de solreflexer från befintliga verk, bl.a. ”Big Glenn” och de undviker därför att sitta på sin altan i österläge då rörelsemönstret från alla kraftverken stör koncentrationen. Ska man nu lägga dessa gigantiska vindkraftverk mitt framför fastigheten är det ett faktum att det inte kommer finnas möjlighet att bo kvar. De kommer bli tvingade att flytta från sin bostad. Det är ett brott mot folkrätten att driva människor från deras bostäder. De har med andra ord ett direkt krav mot bolaget på 5 miljoner kr per familjemedlem om de blir bortfösta från sin bostad, till det ska läggas fastighetens värde på 10,5 miljoner. Ingemar Törnqvist, Brännö 4:7 och Brännö 5:207, (ab 235) anmäler sig som sakägare i målet. Han är sakägare på samma grunder som Ekberg m.fl. som är upptagna i sakägarlistan genom delägarskap i Brännö s:2. Han yrkar även ersättning för rättegångskostnader som preciseras senare. Brännö s:2, vilken han har andel i, omfattar ca halva etableringsområdet i enlighet med fastighetsregistret och lagakraftvunnen lantmäteriförrättning år 1936. Registerkartan från den kommunala lantmäterimyndigheten saknar juridisk grund och är ett falsarium. Bolaget saknar därmed rådighet för etableringsområdet enligt ansökan. Lantmäteriutredningen som den kommunala lantmäterimyndigheten har utfört på uppdrag av bolaget har ingen rättsverkan och är en kommunal partsinlaga. Kammarkollegiets rådighetsmedgivande saknar giltighet på enskilt vattenområde. De bottenprover som tagits på deponin har skett utan tillstånd från de lagfarna ägarna till Hake fjord. SGU kan endast ge tillstånd på allmänt vattenområdet och kände inte till att det var enskilt vatten. SGU har meddelat att någon framtida tillståndsansökan inte kommer behandlas av SGU utan hänskjutas till regeringen. Han kommer även, som ägare till fastigheten Brännö 5:207, påverkas av anläggningen genom störande buller, visuell påverkan, skuggning, störande varningsljus, påverkan på båt- och friluftsliv samt ekonomisk förlust genom att fastigheten minskar i värde. Lars Wiklund och Hans Wiklund, Älvsborg 855:419, (ab 237) anmäler sig som sakägare i målet och yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som anges senare. De anför bl.a. följande. Deras boendemiljö kommer att förändras totalt och de hänvisar till ledare i Göteborgs Posten den 16 juni 2013. Landskapsbilden kommer att bli helt ny. Från ett kulturlandskap som funnits i alla år blir det 59 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 nu en industripark som till stora delar kommer att vara avspärrad. Intrånget kommer att få mycket allvarliga konsekvenser som på ett avgörande sätt försämrar deras levnadsförhållanden och livsmiljö. Redan nu märker de störande lågfrekvent buller och ljud från det nya vindkraftverket i Torslanda och dessutom svepande skuggor och ljusblixtar kvällstid. Detta är störande och de är oroade för hur det kommer påverka deras hälsa. Den danska regeringen erkänner att vindkraftsbuller är skadligt, men att man inte vet hur farligt det är för hälsan. Lågfrekvent buller kan medföra betydande skadeverkningar på människors hälsa. De som bor nära vindkraftverk drabbas oftare av sömnstörningar och depression, tinnitus m.m. Det är därför helt ofattbart att bolaget och den politiska majoriteten trots denna kunskap fortsätter med projektet med vetskap om vilka konsekvenser det kan få för deras hälsa. De är sedan barnsben uppvuxna i Långedrag med direkt anslutning till vattnet och har haft båtliv och kappsegling som främsta intresse sedan dess. Kappseglingsarenan på Tippen kommer inte längre var tillgänglig och inte heller attraktiv att besöka. De är även bekymrade över vad som kommer att hända med fisket och badmöjligheterna om gifter frisläpps från de dumpade muddermassorna kring fundamenten. De är även bekymrade för fågellivet och för att deras fastigheter kommer sjunka i värde. Det finns alternativa placeringar söder om Böttö fyr mot Tistlarna. Kostnaderna skulle bli väsentligt lägre genom att man slipper muddra och förankra fundamenten, sjöfarten skulle inte störas, få människor skulle få sin levnadsmiljö förstörd, båtfolket skulle bli glada m.m. Föreningen Winga Vänner (ab 245) anför detsamma som i ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del följande. Winga Vänner är en ideell förening med ca 1 300 medlemmar. Föreningens uppgift är att verka för att bevara byggnader och miljö som på Vinga påminner om fyr- och lotsplatsens stora betydelse för sjöfarten i gången tid samt att hålla området tillgängligt för allmänheten. Winga Vänner arrenderar av Sjöfartsverket tre hus på ön samt öns gästhamn och därvid liggande byggnader Samtliga kostnader för underhåll och löpande utgifter på arrenderade hus och anläggningar bekostas av Winga Vänner. Föreningen erbjuder året om uthyrning av hus till dess medlemmar. Sommartid har föreningen kontinuerligt ett 10-tal funktionärer dygnet runt som ideellt arbetar med museiverksamhet, guidning m.m. samt renhållning över hela ön. Vinga besöks årligen av 1 000-tals turister och fritidsbåtar för sitt kulturarv, natur och goda möjlighet till rekreation. Sommartid trafikeras ön regelbundet av utflyktsbåtar från Göteborg. Vinga är kanske den mest kända fyrplatsen i Sverige, också känd för det speciella växt- och fågellivet. Ön gästas ofta av ornitologiska föreningar då den ger unika tillfällen att studera ovanliga fågelarter. Vinga är klassat som naturreservat. Jan Winge, Styrsö 3:374, (ab 254, 313) anmäler sig som sakägare i målet och yrkar att ansökan lämnas utan bifall. Han innehar en fritidsfastighet i Halsvik där han har ett vinterbonat fritidshus. Han seglar även i den södra skärgården och passerar ofta inloppet till Göteborgs hamn. Ju mindre man ser av byggnader och andra anläggningar desto bättre kvalitet får friluftslivet. Bestämmelserna om strandskydd innebär att anläggningar som inte kräver strandnära läge inte ska få uppföras där. Även om anläggningens effektivitet pga. vindförhållandena beräknas bli särskilt god i det sökta läget utgör denna måttliga fördel inte skäl att totalt förstöra ett för 60 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 många betydelsefullt natur- och friluftsområde. Investeringar i vindkraft har veterligen hittills inte kunnat motiveras fullt ut kommersiellt utan har varit beroende av subventioner. Utvecklingen av alternativa energikällor befinner sig i början av en lång utveckling mot mer effektivitet. Efterfrågan på energi i Sverige utgör en mycket, mycket liten del av den globala efterfrågan. Sveriges energibalans är föredömlig och någon energibrist inom överskådlig framtid kan inte skönjas. Ett beslut om byggande av den aktuella anläggningen kommer i praktiken att bli irreversibel under överskådlig framtid. Ett beslut att inte bygga nu omöjliggör däremot inte en framtida anläggning. Vad som kan vinnas genom att vindkraftsparken byggs nu står inte i proportion till vad som förloras. Att med denna bakgrund tillåta den sökta anläggningen med den miljöförstöring det skulle innebära, vore ytterst olyckligt. Han åberopar Lars Berns skrift Antropocen och en bifogad uppsats ”IPCC och det globala klimatet”. Det är väsentligt att de svenska domstolarna självständigt prövar den miljöalarmistiska grunden för projektet. Han har även bifogat en artikel från Svenska Dagbladet, innefattande uttalande av Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott (se ab 313). Göteborgs Sjöscoutkår, Brännö 5:127, (ab 261) ansöker om att bli sakägare i målet. Föreningen vill säkerställa att dess verksamhet inklusive deras hyresgästers verksamheter kan fortgå som tidigare med bibehållen kvalitet. Följande ska beaktas i målet. Det är värdefullt för seglingsverksamheten att kunna segla i farvatten utanför farlederna i skydd från de stora fartygen. Det finns en oro att framtida, idag okända omständigheter, leder till att seglingsvattnen kring vindkraftverken stängs av för segling. Även utan ett seglingsförbud kan vindkraftverken ha den verkan att de inte vågar släppa ut barn och ungdomar att segla bland snurrorna. Idag finns en unik naturmiljö som kommer till sin rätt i lägerverksamheten. Vindkraftverken befaras ge en mer industriell karaktär till närområdet och omgivningen. Horisontlinjen förändras, ett rörlig ljus- och skuggspel i kvällssol samt buller kan tillkomma. Lägerverksamheten är starkt beroende av en god badvattenmiljö. Dels för att det hör sommarläger till, dels för att den begränsade tillgången till färskvatten hänvisar till havsbad. Det finns en oro att giftigt bottensediment förs upp och förflyttas till badområdet i samband med anläggningsarbetet för vindkraftverken. Skulle bruksvärdet av anläggningen förändras befarar de att hyresgäster uteblir. Intäkter från uthyrningar av lägergården är föreningens största ekonomiska tillgång och en absolut livsnerv för föreningens existens. Minskar inkomsten kan hela barn- och ungdomsverksamheten gå omkull om föreningen går i konkurs. Bo Wollter som ombud för Anne Wollter samt som representant för gruppen Alternativ vindplats Göteborg, (ab 274, 327, 369). Det nu föreslagna läget är det sämsta tänkbara. Han har gjort en självständig undersökning av åtminstone ett alternativt läge, kallat Vrångö Ytterskärgård, som på ett antal viktiga punkter vinner i jämförelse med Hake fjord. De två alternativ som bolaget valt som jämförelseobjekt är olämpliga för att Hake fjord ska framstå som det enda klart möjliga alternativet. Vid en objektiv jämförelse framstår Hake fjord som en utomordentligt dålig lokalisering så det är märkligt att bolaget valt att bortse från alternativet Vrångö Ytterskärgård vilket han presenterat för bolaget. Vrångö Ytterskärgård innehåller väsentligt mindre olägenheter för boende och sjötrafik, 61 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 större och expanderbar parkyta m.m. Dessutom ligger Sveriges största undervattenskablar redan utlagda inom området. Ett mycket stort Natura 2000område finns intill och innanför området där fiskar, fåglar och fladdermöss redan har en skyddat tillvaro i friska vatten utan kompostering och giftdumpningar. Hummerfisket där hör till västkustens främsta. Med erfarenheter bl.a. från Öresundsbron så kommer fisket inte på sikt att störas av en vindkraftspark, snarare tvärtom. Det vore bättre om mark- och miljödomstolen ajournerar målet och utreder ett alternativ så snart det är möjligt och helst innan huvudförhandlingen. Det är bolagets ansvar att presentera en egen undersökning av ett alternativt läge för domstolen. Detta särskilt som ett så stort antal människor är berörda av det ansökta lägets nackdelar. Bolaget har inte följt miljöbalkens bestämmelser om utredning av ett alternativ läge som ska finnas med i ansökan. Vidare har docent Bertil Persson visat att bullernivåerna inte kommer kunna klaras för ett antal fastigheter på Brännö. Det kommer även att bli störningar mot fågelhäckningar och fågelsträck inom området och säkerhetsavståndet mellan verk och farled är för kort. Robert Göthman, (ab 275) yrkar att ansökan ska lämnas utan bifall och anför bl.a. följande. Han är uppvuxen i Långedrag, med segling och annan båtsport, i det aktuella området och han seglar fortfarande i området och den kringliggande skärgården. Om vindkraftsparken bli verklighet förstörs oersättliga vattenområden i Göteborgs omedelbara närhet. Det är inte bara förfulande utan även kraftigt begränsande för båtlivet. Faran för yrkessjöfarten och de risker som det medför att röra om i bottnarna lämnar han till experterna att avgöra. Gärna vindkraft men den ska placeras i lämpliga områden. Nicklas Kihlberg, med adress Kvigvallen 20, Brännö, (ab 279) har i yttrande framfört samma sakomständigheter som framförts i ”Begäran om sakägarskap”. Han gör även anspråk på att en fullständig miljökonsekvensutredning ska tas fram. Christian Gatt, Brännö 3:147, (ab 280) begär att vara sakägare och anför i huvudsak detsamma som i ”Begäran om sakägarskap” samt tillägger för egen del bl.a. följande. Parken planeras rakt utanför hans fastighet. Med utsikten rakt mot vindkraftsverken blir det ett outhärdligt och katastrofalt resultat för familjen då en familjemedlem pga. handikapp har svårt för frekventa ljud. Då de planerar en åretruntbostad och just nu drar fram väg samt VA till fastigheten känner de en stor oro för det som planeras. Henrik Lundberg, med adress Ättestigen 8, Göteborg, (ab 285) anser att ansökan ska avslås. Parken kommer påtagligt förändra den miljö som utgör ett rekreationsområde för boende och turister. Estetiska naturvärden förstörs och den obrutna horisontlinjen kommer ersättas av en bullrande industrianläggning som syns milsvida omkring. För många Göteborgare är skärgården ett naturområde som är lättillgängligt för alla, oavsett inkomst. Att den Bohusländska skärgården hyllats internationellt är bara ett skäl mot den nu föreslagna vindkraftsparken. 62 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Marianne Qvick Stoltz, Hästevik 2:242, (ab 286) yrkar ersättning för minskat fastighetsvärde med minst 1 miljon kronor. Hake fjord är ett rekreations- och fiskeområde för de boende norr om älvmynningen. En vindkraftspark kommer avsevärt inkräkta på friluftslivet och för de boende på södra Hisingen kommer den inverka på närområdet. En gruppstation för vindkraftverk i Hake fjord med mycket små säkerhetsmarginaler utgör ett hot mot deras natur, bad och rekreation. Heléne Leidö, (ab 288) yttrar sig i målet och anför att placeringen ska ses över. Hon är för vindkraft, men i detta läge riskerar man att förlora naturvärden för alltid. Göteborgs Ornitologiska Förening och Föreningen Torslandavikens naturreservat (ab 289) yrkar att ansökan ska avslås. De planerade vindkraftsverken ligger i anslutning till Torslandavikens Natura 2000-område där rödlistade fågelarter och flera SPA, respektive IBA arter, berörs. Även om själva parken ligger utanför själva Natura 2000-området ligger den i mycket nära anslutning till området. Vindkraftverken kommer att påverka och skada fågellivet i området på flera sätt. Den omedelbara närheten till Natura 2000-området medför risk för negativ påverkan på de utpekade och särskilt skyddsklassade fåglarna i området. Det gäller även påverkan på flera områden i älvmynningsområdet som utgör viktiga rast- och övervintringsplatser samt närliggande häckfågelkolonier. Föreningarna anser att den valda platsen vid Hake fjord är klart olämplig för vindkraftsetablering främst med anledning av det rika fågellivet i området. Området ingår som en viktig del i en värdefull sträckled för en rad fågelarter och utgör en viktig rastplats och övervintringslokal för stora sjöfågelbestånd. Flera arter är extra känsliga för påverkan från vindkraftverk ex. sångsvan, vitkindad gås och havsörn. Vindkraftsparken är tänkt att lokaliseras inom ett område som tidigare använts för tippning av muddermassor vilket innebär en påtaglig risk för bioturbation och upptag av miljögifter och tungmetaller i marina organismer och fåglar. Föreningen anser sammantaget att den valda platsen inte är lämplig enligt 2 kap. 6 § miljöbalken, med anledning av områdets betydelse för fågelfaunan. Verksamheten kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken då negativ påverkan på fågelbestånden i Natura 2000-området Torsviken inte kan uteslutas. Verksamheten ger ett undermåligt företagsekonomiskt utfall. Verksamheten står därmed i strid med bestämmelserna i 11 kap. miljöbalken vad avser samhällsnytta i förhållande till skada på motstående intressen. Den miljövinst som uppkommer genom minskade emissioner till luft är begränsade och kan inte uppvägas av undermålig företagsekonomisk nytta och påverkan på motstående intressen. Den valda lokaliseringen ger inga ekonomiska eller miljömässiga fördelar i förhållande till andra möjliga lokaliseringsalternativ. Utredningsunderlaget i denna del är undermåligt. Nadia Lindberg och Stefan Hillén, med adress Ernst Torulfsgatan 14, Göteborg, (ab 290) yrkar att ansökan ska avslås. De anser inte att bolaget har beskrivit omgivningarna i Hake fjord på ett korrekt sätt. De tillbringar mycket tid i skärgården och ser den som en enorm tillgång för friluftslivet och för Göteborg som stad. Sommartid är det ovärderligt att kunna ta sig från storstadsmiljö till skärgårdsmiljö på 20 minuter. Utredningen är inte ordentligt genomförd och processen har 63 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 inte hanterats sakligt och korrekt. De ifrågasätter att en del av kommunen vill bygga en vindkraftsindustri och en annan del vill utveckla skärgården för turiständamål. Dessutom är anmärkningsvärt att en av politikerna sitter som ordförande både i bolaget och i miljö- och klimatnämnden. De är djupt oroade av vad som kan hända vid olyckor som brand eller oljeläckage. Vilka blir följderna om internationell sjöfart väljer en annan hamn? Det finns även frågor kring vilka föroreningar som finns på botten. De är djupt oroade av att projektet godkänns och att man först därefter upptäcker att det medför negativ påverkan på sjöfart, turism och närmiljö. Naturskyddsföreningen i Göteborg (ab 291) stöttar tanken om 100 % förnybar energi i Sverige år 2050. De är därför glada att se hur stor ansträngning bolaget lagt ner i projektet och hur gedigna de genomförda utredningarna befinns vara. Projektet är en förutsättning för att Göteborg ska kunna nå sina klimatmål. Föreningen har noterat att bolaget tagit hänsyn till områden av särskild betydelse för flora och fauna. De avstånd till fågelskyddsområden som gjorts är i linje med vad som rekommenderas. Föreningen har tidigare framfört exempel på åtgärder som kan kompensera eventuella negativa effekter på fågellivet, exempelvis en upprustning av Natura 2000-området i Torsviken vilket kan åstadkommas med begränsade insatser. Påverkan på det rörliga friluftslivet beror framförallt på parkens visuella och fysiska påverkan på landskapet. Detta kan kompenseras genom att området görs mer tillgängligt exempelvis med bryggor och ankarlinor. Föreningen delar bolagets uppfattning att den dominerande fritidsbåttrafiken passerar utanför det nu aktuella området. Annika Dellås och Björn Dellås, Brännö 4:149, (ab 292) anför det samma som i ”begäran om sakägarskap” (dock utan att begära att få bli sakägare eller yrka ersättning för rättegångskostnader). Hasse Hansen och Kate Hansen, Andalen 1:4, (ab 296) begär att få vara sakägare i målet samt att den sökande betalar samtliga deras kostnader i målet. Den nu ansökta anläggningen kommer att påverka deras fastighet menligt på följande sätt. Deras utsikt kommer att fördärvas och förfulas. Det säkerhetsavstånd som bolaget anger är 200 m och är alltför kort. Internationellt gäller 3 700 m. De kommer att störas av vinande ljud och buller liksom av ljusblixtar vid mörker. Under anläggningsfasen kommer de att störas av arbeten dygnet runt. Vid anläggandet riskerar även föroreningar att skada fiskar och andra vattenlevande djur. Grannfastigheten, utan egen strand eller eget vatten, såldes år 2013 för 4,6 miljoner. Med det priset som referens vågar de knappast ana vad deras fastighet skulle inbringa vid en försäljning idag. Deras fastighet skulle antagligen förlora många miljoner i värde om bolagets planer förverkligas. Det är ett galet prestigeprojekt som skattebetalarna får stå för. Tomas Hultkrantz, med adress Övralidsgatan 7, Hisings Backa, (ab 307) har ingett bl.a. följande synpunkter i målet. Han anser att man kan ifrågasätta om det är bra att bygga vindkraftverk i Hake fjord. Vindkraftverk ska byggas för att förbättra miljön men det är tveksamt om projektet bidrar till minsking av fossila utsläpp. Ett överskott av svensk el säljs till utlandet och resulterar i ett överskott av 64 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 utsläppsrätter vilket i slutändan inte leder till någon minskning i användande av fossila bränslen. Vindkraften genererar inga utsläpp men medför andra negativa konsekvenser som lågfrekvent ljud vilket kan störa nattsömnen. Även störande skuggor och ljusblinkningar kan uppkomma, is kan slungas i väg från vingarna och fåglar kan skadas. Sammantaget kan man ifrågasätta om vindkraftverk verkligen är bra för miljön. Värt att nämna är även att Göteborg har ett mycket fint hamninlopp vilket kommer förändras till det sämre om projektet genomförs. Han vill därför inte att det ska byggas någon vindkraftspark i Hake fjord. Elin Orstadius och Fredrik Prytz, arrendatorer Brännö 5:220, (ab 318) yrkar att betraktas som sakägare i målet. De vill gärna ha förnyelsebar energi i form av vindkraft. Utformningen ska göras så att buller och skuggverkan i Ersdalen och naturreservatet på Galterö minimieras. Badvattenkvaliteten är viktig att behålla. Det måste säkerställas att inget giftigt sediment rörs upp. Seglingsvattnen utanför farlederna är viktiga vatten för fritidsbåtar som vill hålla sig undan de stora fartygen. De vill att farvattnet mellan norra och södra farlederna fortsätter att vara seglingsbart vatten. Marit Willemoth och Lennart Willemoth, Älvsborg 655:351 och Älvsborg 655:322, (ab 333) anmäler sig som sakägare i målet. Deras fastigheter har sedan gammalt (fastställt år 1909) ett olokaliserat officialservitut som gav rätt till färdsel på Vässingsön och till sjöss utanför ön. De tjänande fastigheterna ägs numera av Göteborgs Stad. De anser att en föreslagna industrialiseringen av vattnen utanför Vässingsön är ett intrång i det vattenområde som de av hävd använt för fiske och samfärdsel. Övergreppet bli särskilt stort under byggtiden med grumling, oväsen och anläggningstrafik som hindrar legitim båttrafik. När anläggningarna är färdiga permanenteras ingreppet och inte ens i farlederna kan säkerheten garanteras då säkerhetsavståndet är för kort. Miljövinsten uteblir då den svenska energiproduktionen redan är koldioxidfri medan vindkraft kräver fossil stödkraft. För övrigt är vindkraftverkens existens helt beroende av ekonomiska subventioner. Dessutom kommer naturvärdena att förstöras. Amhult och Kärr Byars samfällighetsförening, Sten Gyldén och Ingemar Törnqvist (ab 339) vidhåller vad som framförts i deras respektive inlagor samt tillägger och förtydligar bl.a. följande. Gränsen mellan allmänt och enskilt vatten inom projektområdet är oklara för det fall laga skiftets rättskraft bortses från. Om det bortses från skiftets rättskraft krävs en fastighetsbestämning för en tillförlitlig gränsdragning. När Lantmäteriet utrett frågan har detta gjorts utifrån en tolkning av lagtexten utan förankring i faktiska förhållanden. Lantmäteriet har helt bortsett från det laga skiftet och har heller inte beaktat att vattenområdets storlek skiljer sig åt mellan registerkartan, fastighetsregistret och skifteskartan. Utredningen behandlar heller inte den omständigheten att skifteskartan, vid ett bortseende från laga skiftets rättskraft, ska ha tolkningsföreträde vid en eventuell prövning av vattengränsen. Med tanke på de osäkerheter som finns gällande gränsdragningen mellan enskilt och allmänt vatten i Hake fjord (vid bortseende från laga skiftet) kan bolaget inte anses ha styrkt sin rådighet över det aktuella området med ett utlåtande från Lantmäteriet där flera slutsatser starkt kan ifrågasättas. Vidare bygger Lantmäteriets 65 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 utredning i stor utsträckning på felaktiga fakta och på tillämpade fakta som saknar rättsverkan. Vidare är platsen olämplig med hänsyn till människor och miljö bl.a. då den får en stor påverkan på landskapsbilden. Hake fjord ligger mitt i en skärgård och ingår i riksintresse för friluftsliv och miljövård. En bullergräns på över 35 dB(A) ska därför inte behöva tålas inom det planerade etableringsområdet. Bolagets bullerutredning visar betydande brister, är delvis ofärdig och till stora delar felaktig. Istället hänvisas till ingiven bullerutredning utförd av Bertil Persson. Anläggningen kommer även medföra ljusstörningar från verken och den föreslagna placeringen är synnerligen olämplig vad gäller ljusstörningar. Det kan heller inte uteslutas att bostäder kommer träffas av rörliga skuggor och, även om så inte sker, kommer det sannolikt föreligga skuggstörningar överskridande gällande riktvärden. En etablering kommer att medföra en negativ påverkan på fastighetspriserna i området. Bolaget har inte på ett tillfredsställande sätt redovisat alternativa lokaliseringar. Det finns mer lämpliga alternativ så som Vindplats Tistlarna. Bolaget har inte utfört tillräckliga utredningar avseende etableringens påverkan på fisk, marina däggdjur samt fladdermöss. Bolaget har endast tagit ett fåtal prover av bottenförhållandena och hänvisar till fortsatt utredning efter det att tillstånd medgivits. Det är i dagsläget inte möjligt att bedöma i vilken omfattning omgivande vattenmiljö kommer att påverkas mot denna bristande bakgrund. Bolaget måste innan tillstånd beviljas kunna påvisa skadeverkningarna av en etablering, vilket inte gjorts. Projektet kommer även att ha negativ påverkan på friluftlivet, fågelskyddsområden och sjöfarten. Samrådsprocessen har varit bristfällig och parkens omfattning, utformning och miljöpåverkan har inte redovisats på ett adekvat sätt. Projektet saknar ekonomisk bärighet då inlämnade kalkyler är både vilseledande och bristfälliga. Då bolaget kompletterat ansökan med väsentlig mängd information bör Göteborgs kommun få möjlighet till ett nytt ställningstagande i ärendet. Mot bakgrund av det ovanstående ska bolagets ansökan avvisas/ogillas. Monica Eklund (ab 345) Göran Holmberg och Christina Holmberg, Brännö 1:135 och Brännö 1:138, (ab 346) Christer Magnusson, Brännö 4:139, (ab 347) Lisbeth Sohtell och Morgan Sohtell, Brännö 3:118, (ab 348) Barbro Andersson, Brännö 3:146, (ab 349) Bengt Andersson, Brännö 3:146, (ab 350) Kjell Stålbäck och Berit Stålbäck, Brännö 5:123, (ab 351) Ebon Samuelson (ab 352) Mats Andersson, Brännö 5:125, (ab 353) Kerstin Gustavsson (ab 354) och Stefan Eliasson, Brännö 5:150, (ab 355) biträder samtliga den uppfattning som framförts av Amhult och Kärr Byars samfällighetsförening, Sten Gyldén och Ingemar Törnqvist. SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN Sökanden har bemött inkomna synpunkter i huvudsak enligt följande (ab 356, 361). Rådighet De fastigheter som berörs av etableringsområdet för Vindplats Göteborg ligger inom vattenområde i Hake fjord i Göteborgs och Öckerö kommuner, vilket framgår av i målet ingiven fastighetsägarförteckning med tillhörande registerkarta (bilaga 3 till tillståndsansökan). Göteborg Energi vidhåller att den tillståndssökta vattenverksamheten, dvs. grundläggningen för respektive vindkraftverk samt härtill 66 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 hörande åtgärder, utförs inom allmänt vattenområde. Det saknas skäl att ifrågasätta den utredning Lantmäterimyndigheten utfört enligt gällande lagstiftning om gränsen mellan allmänt och enskilt vatten i området, se bilaga 4 till tillståndsansökan. Göteborg Energi har i beslut av Kammarkollegiet fått medgivande att ta i anspråk det berörda allmänna vattenområdet, se bilaga 5 till tillståndsansökan. Göteborg Energi har således erforderlig vattenrättsligt rådighet för prövning av målet vid mark- och miljödomstolen samt även markåtkomst för utförandet av vattenverksamheten inom det berörda allmänna vattenområdet. Fåglar och fladdermöss I anslutning till etableringsområdet finns ett fågelskyddsområde som omfattar Vasskär och Danska Liljan. Inom ramen för projektet har ett omfattande inventeringsarbete avseende fåglar genomförts, vilket påbörjades i december 2009. Inventeringen har bl.a. omfattat flyttande, rastande och häckande fåglar genom observationer och radarstudier under nästan två års tid. En översikt över inventerat område, inventeringsrutt, observationsplatser och platser för radaruppställning framgår närmare av figur 5.16 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 6 till ansökan). En närmare redovisning av i området förekommande fågelliv och fladdermöss framgår av avsnitt 5.12 i miljökonsekvensbeskrivningen och av JP Fågelvind AB upprättad rapport över utförd inventering. Bolaget vidhåller att Vindplats Göteborg bedöms medföra en marginell påverkan på fågellivet i området, bl.a. med hänsyn till redan befintliga verksamheter i området. Natura 2000-området Torsviken, beläget cirka 3 kilometer nordöst om etableringsområdet, bedöms varken direkt eller indirekt bli berört av Vindplats Göteborg på sådant sätt att tillståndsplikt föreligger enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Inte heller bedöms någon sådan skada uppkomma på artskyddade fåglar att dispensplikt föreligger enligt artskyddsförordningen (2007:845). Med anledning av de erinringar som framförts i målet har Göteborg Energi låtit göra en “tredjepartsanalys” där en fågelexpert analyserat och gjort en egen bedömning av den i MKB utförda undersökningen samt av de i yttrandena till mark- och miljödomstolen inkomna synpunkterna på den sökta verksamhetens påverkan på fågellivet, se PM ang. fågelförekomsten i Hake fjorden, upprättad av Leif Nilsson. Tredjepartsanalysen verifierar bolagets inställning i målet samt styrker att den planerade vindkraftsparken inte kommer att få någon negativ påverkan av betydelse på fågelfaunan i området eller regionen. I området har studier av fladdermöss genomförts med hjälp av ljuddetektor och radarundersökningar i miljökonsekvensbeskrivningen. Vid observationer ut över havet har 2-3 djur noterats, sannolikt av arten gråskimlig fladdermus. Ingen egentlig påverkan på fladdermöss bedöms uppkomma, bl.a. då dessa är mycket sällsynta vid vindar på mer än 3-5 m/s och då vindkraftverkens blad börjar röra sig. Området utgör inte något känt habitat för fladdermöss och genomförda utredningar styrker detta förhållande. Det saknas då anledning att utföra ytterligare utredningar eller föreskriva ytterligare begränsningar för vindkraftsverkens nyttjande. Landskapsbild Området för Vindplats Göteborg ligger i övergångszonen mellan den yttre skärgården och Göteborgs hamn. I området finns ett flertal större bebodda öar samt ett flertal mindre öar, kobbar och skär. Runt området finns relativt tätbebyggd skärgårdskust. En närmare beskrivning av landskapsbilden framgår av avsnitt 5.16 i 67 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 miljökonsekvensbeskrivningen. Det är ofrånkomligt att uppförande av vindkraftverk i princip alltid påverkar landskapsbilden i det aktuella området. Vindplats Göteborg bedöms således också innebära förändringar av landskapsbilden och hur stor förändringen blir, beror i hög grad på från vilken riktning vindkraftsparken betraktas och hur vindkraftverken placeras. Hur förändringen uppfattas är i sin tur i hög grad subjektivt för betraktaren, varför en rent subjektiv uppfattning inte kan läggas till grund för prövningen i målet. Göteborg Energi vidhåller att vindkraftsparken sammantaget innebär måttliga konsekvenser för landskapsbilden, bl.a. med hänsyn till att vindkraftsparken uppförs inom ett område som i hög grad redan är påverkat av andra verksamheter och anläggningar, såsom den intensiva fartygstrafiken, hamnverksamheten och redan idag befintliga vindkraftverk. I sydväst, vid Vinga och inloppet till Göteborg, kan Vindplats Göteborg fungera som en trafikdelare av det norra och södra inloppet/farleden samt utgöra ett nytt “landmärke” och turistattraktion för staden Göteborg. Konsekvenserna för landskapsbilden finns sammanfattade under avsnitt 6.15.3 och 6.15.4 samt 6.16 i miljökonsekvensbeskrivningen. Med beaktande av den betydande, allmänna nyttan av de planerade vindkraftverken blir inte påverkan på landskapsbilden större än vad som kan accepteras och tillåtas. Riksintresset Kulturmiljö Av i målet ingiven miljökonsekvensbeskrivning framgår hur den planerade vindkraftsparken förhåller sig till områdets natur- och kulturvärden samt de områden som är särskilt utpekade som riksintresseområden enligt 3 kap. miljöbalken. Där beskrivs bland annat att halva etableringsområdet är av riksintresse för kulturmiljövården. När det gäller påverkan på kulturmiljön har utredningar genomförts. Bland annat har flera experter inom olika områden fått beskriva området ur ett gestaltningsperspektiv och då också med tanke på kulturvärdena i området. Även marinarkeologiska utredningar har genomförts. I miljökonsekvensbeskrivningen har det bedömts att vindkraftparken kan ge en marginell påverkan på kulturmiljön. Inga idag kända fornlämningar kommer att beröras av de enskilda vindkraftverken. Med anledning av Riksantikvarieämbetets yttrande (ab 338) har Göteborg Energi låtit antikvarie Ådel V. Franzén vid Jönköpings läns museum yttra sig över den sökta verksamhetens påverkan på riksintresset för kulturmiljövården. Promemorian verifierar att de av bolaget utförda utredningarna i frågan är tillräckliga samt att den planerade vindkraftsparken inte innebär en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården i området. Sjösäkerhet Till bemötande av de erinringar som framförts i denna del hänvisas till bilagda PM ang sjösäkerhet, sediment m.m., upprättad av Sweco Environment AB. I likhet med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen bedömer Göteborg Energi att Vindplats Göteborg inte bedöms innebära någon påtaglig skada på eller risk för sjöfarten, förutsatt att skadeförebyggande och säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Vid behov kommer således bl. a. påseglingsskydd att utföras när vindkraftverkens exakta lägen är fastställda. 68 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Sediment och erosionsförhållanden Till bemötande av de erinringar som framförts i denna del hänvisas till PM ang. sjösäkerhet, sediment m.m., upprättad av Sweco Environment AB. Göteborg Energi anser att utförda utredningar i frågan om befintliga förhållanden är tillfyllest för tillståndsprövningen i målet och utredningarnas omfattning har också bestämts i samråd med Länsstyrelsen för Västra Götalands län. Kompletterande geotekniska och miljötekniska undersökningar kommer att utföras i samband med detaljprojekteringen och dessa undersökningar kommer att ligga till grund för bestämmandet av lokaliseringen av de enskilda vindkraftverken och skyddsåtgärder. Med lämpligt val av plats och utförande bedömer Göteborg Energi att påverkan på naturmiljön bör bli begränsad och framförallt temporär under anläggningstiden. Den förväntade sedimentspridningen är också betydligt mindre än den mängd sediment och föroreningar som varje år naturligt transporteras med Göta älv ut i havet. Buller På sätt som framgår av utförda utredningar och miljökonsekvensbeskrivningen bedöms driften av Vindplats Göteborg inte medföra ett överskridande av i praxis gällande bullervillkor för vindkraftverk, dvs. 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder, eller av Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud. Aktuellt område är redan i dag i hög grad bullerstört av pågående verksamheter, såsom hamn och fartygstrafik (2-3 fartyg/timme). Den sammanfattande bedömningen är att den föreslagna vindkraftsetableringen, utifrån genomförda beräkningar, inte kommer att medföra någon betydande påverkan med avseende på buller för de boende i närområdet. Mot bakgrund härav finns det inte heller några skäl att frångå gällande praxis för buller från vindkraftverk i förevarande fall. Konsekvenserna av buller är utredda och redovisas under avsnitt 6.19 i miljökonsekvensbeskrivningen. Med anledning av de erinringar som framförts i målet har Göteborg Energi låtit WSP Akustik yttra sig särskilt över inkomna synpunkter i bullerfrågan, varvid hänvisas till PM med Ljudberäkningar. Promemorian verifierar de av bolaget utförda bullerutredningarna och deras riktighet, varför erinringarna tillbakavisas. Skuggbildning Till bemötande av de erinringar som framförts i målet hänvisas till bilagda PM ang. sjösäkerhet, sediment m.m., upprättad av Sweco Environment AB. Skuggeffekterna av vindkraftsparken Vindplats Göteborg har utretts och det bedöms att Boverkets riktvärden kan innehållas. Sammanfattningsvis är bedömningen att Vindplats Göteborg endast medför marginell eller ingen påverkan avseende rörliga skuggor och reflexer. Riksintresset friluftsliv På sätt som närmare framgår av figur 5.3 1 miljökonsekvensbeskrivningen ingår större delen av utredningsområdet i det riksintresseområde för friluftsliv som omfattar hela kustbandet från norska gränsen till samhället Åsa, söder om Göteborg. Vindplats Göteborg kan under undersöknings- och anläggningsskedet medföra mindre konsekvenser för riksintresset friluftsliv. När vindkraftsparken är uppförd bedöms den medföra små konsekvenser för riksintresset för friluftsliv eftersom tillgängligheten till etableringsområdet i princip kommer att vara oförändrad. 69 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Tillgängligheten till området skulle möjligen subjektivt kunna upplevas som mindre för de personer som ser en osäkerhet i att vistas i ett område med vindkraftverk. Ett område om ca 100 meter närmast vindkraftverken kan komma att behöva avlysas av sjösäkerhetsskäl. Detta föreslås i sådant fall gälla fartyg med max deplacement över 500 ton och en maxfart över 8 knop. Avlysningen föreslås därmed inte gälla sjöräddningsbåtar, servicefartyg, fritidsbåtar eller kanoter. Möjligheten att bedriva tränings- och kappseglingsverksamhet i området begränsas inom det s.k. Tippenområdet. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg dock medföra en måttlig påverkan på tränings- och kappseglingsverksamheten i Göteborg. Turismen i aktuellt område är idag begränsad, likaså fritidsbåtstrafiken. Vidtagna undersökningar visar dock att turister rent generellt har en positiv eller neutral inställning till vindkraft. Enskilda vindkraftverk kan komma att höras på privata badplatser, utsiktsplatser och vandringsleder, som ligger inom ett visst avstånd från vindkraftsparken. Tidigare studier visar dock att badplatser generellt inte får ett minskat besöksantal av en vindkraftsetablering i närheten. Möjligheten till fritidsfiske bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Vid en etablering av Vindplats Göteborg i Hake fjord kan vindkraftverkens fundament med därtill hörande eventuella påseglingsskydd fungera som konstgjorda rev. Grundläggningarna kan därmed på sikt få en positiv effekt för den marina floran och faunan, vilket på sikt kan leda till att området blir mer intressant för fritidsfiskare och sportdykare. Göteborg Energi anser sammantaget att påverkan på riksintresset för friluftslivet är begränsad och att någon påtaglig skada härpå inte uppkommer till följd av den sökta verksamheten. Samrådsförfarandet Enskilda har till mark- och miljödomstolen framfört synpunkter på hur samrådsprocessen genomförts, bl. a. fastighetsägare på Långholmen. Till bemötande härav vill Göteborg Energi anföra följande. I 6 kap. miljöbalken redogörs för vilka krav som ställs på samrådsprocessen. Av 6 kap. 4 § miljöbalken framgår bl.a. att samrådet ska ske i god tid och i behövlig omfattning. Vidare framgår vad samrådet skall avse. Samrådsprocessen inleddes 2010 och genomfördes sedan i två steg: först ett inledande samråd där det fanns tillfälle att framföra önskemål om vilka utredningar och undersökningar som skulle genomföras, sedan ett avslutande samråd efter att många av dessa utredningar och undersökningar genomförts och preliminära resultat hade erhållits. Inbjudan till båda skedena av samrådsprocessen har skett genom utskick, annonsering och affischering. Ett mycket stort antal möten har hållits med myndigheter, organisationer, föreningar, politiska organ m.m. Vidare har ett antal öppna hus för allmänheten genomförts på ett antal olika platser belägna runt etableringsområdet. Samtliga inkomna synpunkter har sedan legat till grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ansökningshandlingarna. Av bilaga 5 till kompletteringen till mark- och miljödomstolen den 29 november 2013 framgår att en brevledes inbjudan till det avslutande samrådet sänts till bl.a. fastigheterna på Långholmen. Därutöver har annonsering med inbjudan till samråd skett i lokalpressen. Därmed får inbjudan till samråd anses ha skett till alla som den planerade vindkraftparken kan antas beröra. En av de synpunkter som framförts är att det inte framgår på vilket sätt kraven i 6 kap. miljöbalken skulle anses uppfyllda. Göteborg Energi har tagit fram en gedigen utredning, vilken i viss mån även har kompletterats i mark- och miljödomstolen. Samrådsprocessen har genomförts på sätt som 70 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 uppfyller de krav som lagstiftningen ställer. Mark- och miljödomstolen har ytterst att pröva frågan. Lokaliseringen Naturvårdsverket har ifrågasatt lokaliseringen med hänvisning till risken för negativ påverkan på vissa fågelarter samt till påstådd försämring av vattenkvaliteten. Göteborg Energi vill framhålla att de utredningar som genomförts både vad gäller fåglar och hantering av muddermassor visar att den planerade vindkraftparken inte medför bestående försämringar i jämförelse med nuvarande situation. Kraven på en lämplig lokalisering får därmed i det avseendet anses uppfyllda. I denna del hänvisas också till avsnitten om fåglar, fladdermöss och sediment och erosionsförhållanden ovan. Miljöförvaltningen uppger att det i översiktsplanen inte finns något underlag som beskriver områdets förutsättningar och lämplighet för vindkraft och att området inte är särskilt utpekat som ett riksintresseområde för vindbruk. Till bemötande härav vill bolaget anföra följande. Redan i samband med att översiktsplanen togs fram var det väl känt att det fanns skyddsvärda fågelintressen i anslutning till området, att området var av riksintresse med hänsyn till friluftsliv och kulturmiljö samt att området under mycket lång tid utgjort mudderdeponi och att Göteborgs Hamn bedriver en omfattande hamnverksamhet. Trots detta ansåg kommunen att området var intressant att utreda vidare för etablering av vindkraft. Att området inte har pekats ut av Energimyndigheten såsom ett område av riksintresse för vindbruk betyder inte att området inte är lämpligt för vindkraft. Under prövningen av den aktuella vindkraftparken har dessutom Energimyndigheten ställt sig positiv till lokaliseringen. Energimyndigheten delar Göteborgs Energis uppfattning att området redan är påverkat av mänskliga aktiviteter i form av muddring och hamnverksamhet på sådant sätt att det är lämpligt för etablering av vindkraftverk. Länsstyrelsen i Skåne län har framhållit att det aktuella området undantogs i rapporten “Sydhavsvind” från att utgöra ett område för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar. Bolaget vill framhålla att det av nämnda rapport framgår att områden som undantagits är områden där de fem länsstyrelserna som deltog i rapporten har bedömt att det finns risk för påtaglig skada om storskaliga anläggningar kommer till stånd. Av rapporten framgår dock inte vad som avses med “stora vindkraftsanläggningar” eller “storskaliga anläggningar”. Det nämns dock att en vindkraftpark till havs med en uteffekt om 10 MW torde kunna betraktas som en liten anläggning. Jämförelser görs dock i rapporten med anläggningar såsom Lillgrund (48 vindkraftverk), Taggen (83 planerade vindkraftverk) och Kriegers Flak (128 planerade vindkraftverk), där elen som produceras kan mätas i TWh/år. Slutsatsen härav bör vara att storleken på det nu aktuella området i Hake fjord sannolikt bidragit till att det inte ansågs lämpligt för “storskaliga anläggningar”. Rapporten torde således inte vara relevant för lokaliseringsfrågan i förevarande mål. De jämförda lokaliseringsalternativen Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad anser att redovisningen och jämförelsen av de alternativa lokaliseringarna är översiktlig. Vidare anser förvaltningen att bedömningsunderlaget är grovt och schablonmässigt samt att en tydlig avvägning mellan de olika alternativen saknas. Miljöförvaltningen vill också ha alternativa förslag till vindkraftverkens placeringar, höjder och antal eftersom förvaltningen 71 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 anser att det skulle medföra betydande skillnader på påverkan på fågelliv, sjösäkerhet, landskapsbild och den marina miljön. Länsstyrelsen i Skåne län har uppgivit att det saknas en miljökonsekvensbedömning för de redovisade alternativa lokaliseringarna. Till bemötande härav vill Göteborg Energi anföra följande. Göteborg Energi vill i denna del hänvisa till upprättad miljökonsekvensbeskrivning samt ingiven Bedömning av alternativa lokaliseringar. Såsom underlag har bolaget också hänvisat till den omfattande lokaliseringsutredning som gjorts i Kattegatt Offshoreprojektet, jämför mål M 2036-12 vid Vänersborgs tingsrätt, mark- och miljödomstolen. Ett mycket stort område utreddes, dock inte området för Vindplats Göteborg eftersom det redan var under utredning, och det kunde konstateras att det till havs på västkusten finns förhållandevis få platser som är lämpliga för en vindkraftsetablering. Eftersom de aktuella jämförelseområdena i Kungälv och Öckerö kommuner, Stora Pölsan och Dörjeskär, av respektive kommun hade pekats ut i samband med vindkraftsplanering var det intressant att jämföra med dessa områden i förevarande projekt, bl.a. mot bakgrund av storleken på dessa områden. Av 6 kap. 1 § miljöbalken framgår i vilka situationer en miljökonsekvensbeskrivning skall tas fram i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Vidare framgår av 6 kap. 7 § miljöbalken vad en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla för det fall den ansökta verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Av punkten 4 i den aktuella bestämmelsen framgår att en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och en motivering till varför ett visst alternativ har valts, skall ingå. Av nämnda bestämmelser framgår således inte att en särskild miljökonsekvensbedömning skall tas fram för de alternativa lokaliseringar som utreds. Det är inte heller brukligt att så sker. Syftet med bestämmelserna är att sökanden ska kunna visa att den valda lokaliseringen uppfyller kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken, inte att i detalj utreda alla tänkbara alternativ och deras konsekvenser. Göteborg Energi gör gällande att en tillräcklig jämförelse mellan de olika alternativen kan göras utan att fullständiga miljökonsekvensbeskrivningar tas fram för respektive alternativt etableringsområde. I bilaga 6 till kompletteringen till mark- och miljödomstolen den 29 november 2013 har en tydlig bedömning av de alternativa lokaliseringarna, Stora Pölsan och Dörjeskär, redovisats. Bolaget har genom omfattande utredningar av etableringsområdet och dess omgivningar gjort bedömningen att området är lämpligt för en vindkraftsetablering samt att området, vid en jämförelse med de alternativa lokaliseringarna, också är den lokalisering som sammantaget kan anses som bäst lämpad med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång för människors hälsa och miljö. Att utreda ytterligare alternativa lokaliseringar kan enligt bolaget inte anses påkallat. Miljöförvaltningen anser att den inbördes placeringen av enskilda vindkraftverk inom etableringsområdet och höjden på dessa kan medföra betydande skillnader vad gäller påverkan på fågelliv, sjösäkerhet, landskapsbild och den marina miljön. Miljöförvaltningen har då inte beaktat att bolaget redan vid avgränsningen av själva etableringsområdet tagit omfattande hänsyn till de motstående intressena, såsom fågellivet, sjösäkerheten och den marina miljön, genom att fastställa skyddsavstånd och helt undanta vissa områden från etablering av enskilda vindkraftverk. Bolaget anser att underlagsmaterialet är tillräckligt för att kunna bedöma förutsättningarna för ett tillstånd, även om antalet vindkraftverk och höjden på dessa skulle bli färre respektive lägre än vad som framgår av yrkandet. En sådan handläggning är också vedertagen i rättspraxis vid 72 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 dylika tillståndsprövningar. När det gäller antalet vindkraftverk och höjden på dessa kan dock påverkan på landskapsbilden variera. För att kunna bedöma påverkan på landskapsbilden har därför förslag till olika layouter tagits fram för att åskådliggöra det som kan uppfattas som ett bifall till ansökan i dess helhet. Inom det aktuella etableringsområdet kan det, beroende på resultatet av de ytterligare utredningar som planeras att genomföras inför projekteringen och förutsättningarna på marknaden för vindkraftverk samt upphandlingen av vindkraftverken, bli fråga om uppförande av en vindkraftpark med ett visst antal vindkraftverk och med en viss höjd på dessa. Inom ramen för det eventuella tillstånd som meddelas med angivande av maximalt antal och maximal höjd samt med de begränsande villkor som kommer att bestämmas, vill bolaget vid tidpunkten för upphandlingen kunna ställa krav på att vindkraftverken uppfyller kraven på bästa möjliga teknik och att den vindkraftpark som sedan uppförs i området på bästa möjliga sätt utnyttjar vindenergin i området. Samhällsekonomisk analys Den samhällsekonomiska bedömningen som tidigare lämnats i MKB och kompletteringshandling har ytterligare reviderats genom PM med Samhällsekonomisk bedömning, revidering, upprättad av WSP Analys & Strategi. Revideringen är föranledd av att flertalet synpunkter som inkommit berör huruvida den planerade vindkraftsparken är företagsekonomiskt lönsam eller inte. Det är viktigt att förstå skillnaderna mellan en investeringskalkyl och den publicerade samhällsekonomiska bedömningen. I ovan nämnda PM framgår detta tydligt. Samtidigt har några beräkningstekniska fel rättats. Den sammanlagda samhällsekonomiska nettonyttan är fortfarande positiv. Göteborg Energi vidhåller också att betydande samhällsekonomisk nytta är förknippad med produktionen av förnybar energi. En sammanställning framgår av nedanstående tabell (från sökandens komplettering den 13 juni 2014 (ab 356), bilaga 5, tabell på s. 5). 73 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Fastighetsvärden Enligt Göteborg Energis mening kan inga ekonomiska skador idag förutses på enskilda fastigheter varken till följd av miljöfarlig verksamhet eller av vattenverksamhet. Det kan nämnas att Naturvårdsverket i syntesrapporten “Vindkraftens påverkan på människors intressen” har redogjort för flera olika forskningsrapporter som analyserar vindkraftsetableringars påverkan på fastighetsvärden. Bland de studier som granskats saknas överlag statistiskt signifikant stöd för att närheten till vindkraftverk har negativ effekt på fastighetsvärden. Eftersom en prövning om påstådda ekonomiska skador ska ske i särskild ordning saknas skäl för mark- och miljödomstolen att pröva frågan inom ramen för detta mål. 74 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Villkor Göteborg Energi har tagit del av de villkorsförslag som framgår av yttranden från Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Länsstyrelsen i Skåne län, Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad, Göteborgs Hamn (nedan GHAB) och Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. Bolaget ställer sig positivt till att reglera verksamheten genom tydliga och mätbara villkor, till skydd för människors hälsa och miljön. Göteborg Energi vidhåller sina i tillståndsansökan föreslagna villkor för verksamheten. Mot bakgrund av de önskemål om specifika villkor som framförs anförs följande. Hindersbelysning Bolaget motsätter sig villkor om radarstyrd hindersbelysning. Grundläggning och muddring Bolaget anser att fastställande av slutliga villkor gällande muddringsmetod bör ske efter att kompletterande undersökningar med avseende på föroreningsinnehåll och geotekniska grundläggningsförhållanden genomförts i samband med detaljprojekteringen av vindkraftsparken. De slutliga villkoren i denna del bör därmed bestämmas i samråd med och fastställas av tillsynsmyndigheten. Bolaget anser att ett villkor om frysmuddring utgör ett alltför långtgående krav med hänsyn till att muddring i kraftigt förorenade sediment helt kommer att undvikas eller genomföras innanför spont, där det är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Eventuella muddringsinsatser, där risk för betydande föroreningsspridning föreligger, föreslås ske med hjälp av miljöskopa. När det gäller var muddermassor skall tas om hand bör det finnas utrymme för olika tillvägagångssätt beroende på föroreningsgrad. Bolaget motsätter sig därför villkor om att muddermassor skall omhändertas på land, eftersom det vid tidpunkten för utförandet sannolikt kommer att finnas möjligheter att omhänderta kraftigt förorenade sediment på annat sätt, t.ex. innanför invallning i vattenområde eller vid annan godkänd mottagningsanläggning eller motsvarande. Bolaget har inget att erinra mot att lämna kompletterande uppgifter till tillsynsmyndigheten ett år innan uppförandet av tillståndsgiven anläggning för fastställande av villkor beträffande skyddsåtgärder. Möjlighet och delegation måste dock finnas för tillsynsmyndigheten att kunna godkänna en revidering av arbetsmetodik om exempelvis ny och bättre teknik finns tillgänglig vid tiden för anläggandet, vilken ytterligare kan reducera påverkan på vattenmiljön under anläggningsskedet. Bolaget avser att i samband med detaljprojektering genomföra kompletterande utredningar med avseende på geoteknik och föroreningsinnehåll i sediment, för slutligt val av plats och grundläggningsmetodik. Underlaget kommer även att ge information om vilka skyddsåtgärder som eventuellt kommer att erfordras för att begränsa risken för störningar i vattenmiljön under anläggningsskedet. Omfattningen av undersökningarna föreslås bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. Enligt bolagets mening bör detaljprojekteringen få utvisa vilka åtgärder som krävs för kabeldragning genom förorenade sediment inom projektområdet. Utanför parken kommer kablarna i första hand att förläggas direkt på botten. Om behov av skydd av kablarna föreligger utanför parken kommer kablarna däremot att plogas alternativt spolas ned. Under farleden kommer styrd borrning att tillämpas. Det slutliga utförandet bör bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. 75 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Placering av vindkraftverk, farled Bolaget motsätter sig villkor om att vindkraftverken skall placeras så att det finns ett avstånd på 400 meter mellan dagens farleder och rotorbladens extremlägen. Det är ännu inte känt var breddning av farleden kommer att ske eller omfattningen av breddningen. Prövningen i målet skall utgå från idag kända och gällande förhållanden. Bolaget anser att villkorets generella begränsning runt hela området, med hänsyn till åtgärdens obestämda och osäkra genomförande, innebär en alldeles för stor och omotiverad begränsning för nu sökt verksamhet och inte heller tar tillvara områdets möjlighet till optimal vindkraftsproduktion. Bolaget förordar att frågan, efter mark- och miljödomstolens tillståndsprövning, hanteras internt inom Göteborgs Stad, på sätt som Stadsledningskontoret föreslagit om att frågan avgörs i kommunfullmäktige. Fladdermöss Bolaget vidhåller sin uppfattning att ytterligare utredningar angående fladdermöss inte är befogade. Kemikalier Bolaget motsätter sig villkor om miljöklassade drivmedel samt smörj- och hydrauloljor eftersom bolaget redan följer rutiner för miljöanpassad upphandling och i bolagets miljöarbete ingår att regelbundet undersöka möjligheterna att ersätta farliga kemikalier med mindre farliga kemikalier med bibehållen funktion. Ett villkor att använda bästa klassning av oljor kan medföra ett tvång att använda ickekommersiella oljor, vilka inte godkänns av vindraftsleverantören för att garantera verkets funktion. Detta ger en begränsning i valet av lämpligaste typ av vindkraftverk ur andra aspekter. Bolaget säkerställer på annat sätt att användningen av miljöklassade kemikalier ökar. Tidsbegränsning Bolaget motsätter sig villkor om att grumlande arbeten och pålning skall undvikas helt under perioden 15 april till 25 november. Begränsningar i byggtiden måste vara väl avvägda mot den nytta de gör eftersom väntetider ökar risken för att etablering måste göras över två säsonger och dessutom höjer anläggningskostnaden betydligt. Bolaget vidhåller sitt förslag till villkor om att grumlande arbeten i vatten inte, utan tillsynsmyndighetens medgivande, får förekomma under perioden 15 maj - 15 augusti med tillägget att även pålningsarbeten omfattas av villkoret. Sjömätning Bolaget har inget att erinra mot villkor om att området ska sjömätas efter att anläggningsarbetena är färdiga och resultatet inrapporteras till Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i Göteborg. Avstängning Göteborgs Hamn AB föreslår ett villkor exempelvis vid isbildning eller passage av vissa fartyg med farligt gods (aktbilaga 260). Bolaget motsätter sig villkor om att vindkraftverken skall kunna stängas av på begäran av Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i Göteborg vid risk för påverkan från sjöfarten. Det finns inga liknande restriktioner vid till exempel motorvägar på land vid risk för 76 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 isbildning eller då en transport av farligt gods passerar. Vindkraftverken kan även förses med isdetektorer som stänger av verken vid isbildning. I övrigt förutsätter bolaget att eventuell avstängning av verken kan ske genom samråd och överenskommelse mellan berörda parter. Kontrollprogram Bolaget har föreslagit att ett kontrollprogram ska upprättas och innehållet i kontrollprogrammet redovisas närmare i kapitel 10 i miljökonsekvensbeskrivningen. Under bygg- och avvecklingsskedet kommer mätning av buller och partikelspridning ske. I driftskedet föreslås upp följande provfiske och marinbiologiska undersökningar 1, 3, 5 och 10 år efter färdigställd vindkraftpark. Kontrollprogram för fåglar har också föreslagits av bolaget. Kontroll av påverkan på erosionsförhållanden och bullernivåer är också lämpliga parametrar att undersöka. Slutligt kontrollprogram fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten efter att tillstånd erhållits. Inkomna begäranden om sakägarställning och rättegångskostnader På förekommen anledning redovisar Göteborg Energi sin inställning i frågan om sakägarställning och rättegångskostnader i rubricerat mål. Målet avser tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap. miljöbalken (1998 808) till Vindplats Göteborg. Anläggandet av vindkraftsparken utgör en miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken, emedan grundläggningen för vindkraftverken och kabelnedläggningen i vattenområdet utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. De processuella reglerna är något olika vad gäller prövningen enligt 9 kap. respektive 11 kap. miljöbalken. Det innebär bl.a. att den enskilde som bedöms vara motpart/sakägare enligt 11 kap. miljöbalken (vattenverksamheten) har rätt till ersättning av sökanden för skäliga rättegångskostnader för prövningen av vattenverksamheten i enlighet med 25 kap. 2 § miljöbalken. Någon rätt för enskild att få ersättning för rättegångskostnader vid prövningen enligt 9 kap. miljöbalken (vindkraftsverksamheten) föreligger inte i enlighet med 25 kap. 1 § miljöbalken. På sätt som framgår av avsnitt D3, s. 38 i tillståndsansökan, och ingiven fastighetsägarförteckning (bilaga 3 till tillståndsansökan), är det Göteborg Energis uppfattning att endast samfälligheten Göteborg Brännö s:2 är berörd av vattenverksamheten på sådant sätt att samfälligheten bedöms vara motpart/sakägare vid prövningen enligt 11 kap. miljöbalken. Det innebär således att samfälligheten enligt 25 kap. 2 § miljöbalken har rätt till ersättning för skäliga rättegångskostnader för den del av prövningen som avser vattenverksamheten. Nar det gäller frågan om parts/sakägarställning vid prövning av den miljöfarliga verksamheten kan Göteborg Energi i nuläget inte vitsorda att någon enskild äger sådan ställning. Någon rätt till ersättning för rättegångskostnader kan inte heller medges i denna del med hänvisning till vad som ovan anförts om gällande bestämmelse i 25 kap. 1 § miljöbalken. Frågan om vem som äger parts-/sakägarställning samt rätt till ersättning för skäliga rättegångskostnader kommer att prövas av mark- och miljödomstolen vid meddelande av dom i målet respektive av mark- och miljööverdomstolen vid ett eventuellt överklagande av meddelad dom. 77 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 VID OCH EFTER HUVUDFÖRHANDLINGEN Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling den 13-16 oktober och syn den 21 oktober 2014. Vid huvudförhandlingen har sökanden, remissmyndigheter, enskilda och föreningar i huvudsak utvecklat sina tidigare skriftligen redovisade ståndpunkter. Därutöver har nedanstående yrkanden och argumentation inkommit. Yrkanden om ersättning för minskade fastighetsvärden m.m. Vid huvudförhandlingen och i anslutning till medgivet anstånd inkom ett stort antal ersättningsyrkanden för i huvudsak minskade fastighetsvärden. Mot bakgrund av utgången i målet återges inte yrkandena här. Yrkanden om ersättning för rättegångskostnader Följande specificerade yrkanden om ersättning för rättegångskostnader har inkommit. - Länsstyrelsen i Skåne län (ab 527), 84 800 kr. - Länsstyrelsen i Västra Götalands län (ab526), 30 400 kr. - Havs- och vattenmyndigheten (ab 525), 68 000 kr. - Advokat Bengt Tarre för Sten Gyldén Brännö 1:143, Ingemar Törnqvist Brännö 4:7, 5:207, Amhult och Kärr byars samfällighetsförening, Asperös bys samfällighetsförening (ab 528), 211 000 kr varav 61 000 kr utlägg. - Lars-Göran Itskowitz och Christina Rosenberg, Gäveskär (ab 390), 77 060 kr. - Rolf Alenvik, Amhult 1:122, deläg. Amhult 1:12 m.m. (ab 396), 500 000 kr. - Berit Alenvik, Amhult 1:122, deläg. Amhult 1:12 m.m. (ab 399), 500 000 kr. - Gösta och Kerstin Törnroth, Brännö 3:142 (ab 408), 10 000 kr - Hasse Hansen, Kate Hansen, Andalen 1:4 (ab 423), 71 120 kr. - Marie Ottander för Ebon Samuelsson Brännö 1:136, 1:137 (ab 449), 33 300 kr. - Marie Ottander för GKMA (ab 449), 255 000 kr. - Bo Wollter, Anne Wollter, Brännö 5:124 (ab 470), 66 000 kr + 9 600 kr. - Gun Anderberg Fransson, Brännö 4:90 (ab 481), 10 000 kr. - Thomas och Åsa Jansson, Amhult 1:124 (ab 489), 5 000 kr. - Långedrags Segelsälskap, (ab 493 s. 28), 10 000 kr - Gun Anderberg Fransson, Brännö 4:90 (ab 533), 10 000 kr Därutöver har det inkommit allmänt hållna yrkanden om ersättning för rättegångskostnader vilka aldrig specificerats till något belopp. 78 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Göteborgs Energi AB har medgivit yrkandena om ersättning för rättegångskostnader från länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten men bestridit i övriga fall. Avseende yrkandet från advokat Bengt Tarres huvudmän vitsordas ombudskostnaden 120 000 kr exklusive moms såsom i och för sig skälig. Bolagets vitsordar inte utlägg för tekniska utredningar. Bolagets bemötande i övrigt av uppgifter inkomna vid eller efter huvudförhandlingen Förorenade sediment m.m. Under huvudförhandlingen har av enskilda framförts uppgiften att Göteborg Energi avser att muddra förorenade sediment till en mängd av 22.000 ton. Detta är inte en korrekt uppgift. Den ovan angivna mängden har i miljökonsekvensbeskrivningen redovisats som den totala och maximala mängden mudder som skulle kunna spridas i det fall att maximal muddring sker för samtliga vindkraftverk i Vindplats Göteborg samt i det fall att inga skyddsåtgärder skulle vidtas. Endast en mycket begränsad del av den angivna muddermängden utgörs vidare av förorenade sediment. Påpekas skall att ovan redovisade maxscenario inte längre är aktuellt då Göteborg Energi avser att i möjligaste mån undvika muddring och särskilt av förorenade sediment, vid anläggandet av vindkraftverken. Till klargörande av frågan kring antalet analyserade sedimentprov skall följande anföras. Av redovisade 18 provtagningspunkter har fyra prov (punkt 3, 5, 7 och 11) av sakkunniga bedömts vara naturligt avsatt material, det vill säga de bestod vid den okulära bedömningen av sand, grus, sten och snäckskal. Ett prov (punkt 6) har bedömts vara opåverkad lera. Dessa fem prover (punkt 3, 5, 6, 7 och 11) har därför inte analyserats vidare vad avser föroreningsinnehåll. Tre prover (punkt 1, 2 och 15) har bedömts vara opåverkade, det vill säga de är analyserade men har föroreningshalter i nivåer som motsvarar bakgrundshalterna i “rena sediment”. Föreningen Göteborgs Kultur och Miljöarv (GKMA) har vid huvudförhandlingen refererat till att det vid f.d. Götaverken i centrala Göteborg tagits prover på bottensediment vad avser TBT (tributyltenn), vilket förekommer i båtbottenfärg, och att det därvid uppmätts halter om 38.000 mikrogram per kg/TS (torrsubstans). Göteborg Energi gör gällande att denna referens saknar relevans i målet. Det är förhållandena inom etableringsområdet som är relevanta och där har TBT analyserats i 9 av 18 punkter, med en högsta uppmätt halt om 60 mikrogram per kg/TS. När det gäller frågor kring geoteknik och erosionsförhållanden vill Göteborg Energi hänvisa till i målet ingivna handlingar samt till vad ansvarig myndighet, Statens geotekniska institut (SGI), uppgivit. Göteborg Energi vill även framhålla att bolaget kommer att utföra kompletterande undersökningar avseende såväl erosions-, förorenings-, som geotekniska förhållanden inom etableringsområdet när ett eventuellt tillstånd har lämnats. Resultatet av dessa undersökningar kommer sedan att ligga till grund för bestämmandet av utförandet av skyddsåtgärder, såsom erosionsskydd m.m. 79 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Pågående verksamheter GKMA har i sin inlaga den 15 oktober 2014, punkten 3.12.4, gjort gällande att den tillståndssökta verksamheten skulle försvåra den befintliga hamnverksamheten och hänvisat till bl.a. 11 kap. 7 § miljöbalken. Med anledning härav vill Göteborg Energi inledningsvis framhålla att det är berörda myndigheter och inte GKMA som har att bevaka de allmänna intressen som är knutna till den befintliga hamnverksamheten och farlederna i området. Göteborg Energi bestrider också att sökt verksamhet skulle försvåra den pågående hamnverksamheten i området, särskilt med beaktande av de skadeförebyggande åtgärder och skyddsavstånd som sökanden föreslår i målet. När det gäller bestämmelsen i 11 kap. 7 § miljöbalken så tar denna endast sikte på den sökta vattenverksamheten och vattenverksamheten skall utföras så att den inte försvårar annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda ändamål av vikt. Bestämmelsen gäller endast om vattenverksamheten kan utföras på detta sätt utan oskälig kostnad. Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1997/98:45) framgår att hänsyn endast behöver tas till verksamhet som med sannolikhet kan väntas komma till utförande och då inom en inte alltför avlägsen framtid, varvid de konkreta åtgärderna skall vara aktuella och utförda inom tio (10) år. På sätt som framgått under huvudförhandlingen i målet kan några betydande ändringar av farledsbredder eller liknande inte förutsättas komma att utföras inom överskådlig tid och i vart fall inte inom de närmaste tio åren. Sökt verksamhet, med redovisade skyddsåtgärder, påverkar inte den befintliga hamnverksamheten eller fartygstrafiken. Bestämmelsen i 11 kap. 7 § miljöbalken är följaktligen inte relevant i målet. Ersättning till följd av den miljöfarliga verksamheten Det har i inlagor från enskilda fastighetsägare framställts yrkanden om ersättning för påstått minskade fastighetsvärden till följd av den miljöfarliga verksamheten. Göteborg Energi gör gällande att dessa yrkanden skall avslås i målet eftersom frågan om minskade marknadsvärden på fastigheter till följd av den miljöfarliga verksamheten inte skall prövas inom ramen för tillståndsmålet. En sådan talan skall enligt miljöbalken föras i särskild ordning. I sak bestrider Göteborg Energi att den miljöfarliga verksamheten skulle medföra sänkta marknadsvärden för någon fastighet i området och detta är inte heller styrkt. Det finns inte heller belägg i forskningen för att fastigheters marknadsvärde skulle påverkas negativt av etableringen av vindkraftverk, varvid bl.a. kan hänvisas till Vindvals rapport 6497 “Vindkraftens påverkan på människors intressen”. Göteborg Energi kan inte heller vitsorda skäligheten av de framställda ersättningsbeloppen. Någon skada till följd av vattenverksamheten kan inte förutses idag. I den mån det skulle uppkomma någon skada på enskilda intressen till följd av vattenverksamheten så är det Göteborg Energis avsikt att i första hand reglera detta på frivillig väg med berörd part. I sista hand får en konstaterad skada prövas enligt miljöbalkens regler om oförutsedd skada. Rättegångskostnader Det har i inlagor från enskilda fastighetsägare framställts yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i målet. Göteborg Energi vidhåller vad det uppgivit i denna fråga i sin inlaga den 30 juni 2014. Med hänvisning härtill kan Göteborg Energi inte medge att utge någon ersättning för av enskilda yrkade rättegångskostnader i målet. 80 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 När det gäller skäligheten av yrkade ersättningsbelopp kan Göteborg Energi i och för sig vitsorda ersättning för styrkt, förlorad arbetsförtjänst och direkta utlägg knutna till deltagandet vid huvudförhandlingen. Vad gäller kostnader för egna utredningar kan dessa inte vitsordas då utredningarna i målet i allt väsentligt avsett den miljöfarliga verksamheten och inte vattenverksamheten. Vidare ersätts normalt inte utredningar utförd av enskild, då det är sökanden och mark- och miljödomstolen som skall föranstalta om erforderliga utredningar i dylika tillståndsmål. DOMSKÄL Mot bakgrund av utgången i målet redovisar mark- och miljödomstolen i det följande endast sina överväganden som gjorts gällande rådigheten, frågor av betydelse för tillåtligheten samt vad som utgjort skäl till domslutet i fråga om sakägarskap och rätt till ersättning för rättegångskostnader. Allmänt Den prövning som görs i målet avser en tillståndsprövning enligt miljöbalken av en ny vattenverksamhet tillika miljöfarlig verksamhet som tidigare inte bedrivits på platsen. Inledningsvis noteras att Göteborgs och Öckerö kommuner har tillstyrkt ansökan enligt 16 kap. 4 § miljöbalken vilket är en förutsättning för att tillstånd ska ges. Vid tillståndsprövningen tillämpas en rad bestämmelser som återfinns i olika kapitel i balken. Som ingångsvärden vid tillämpning av dessa bestämmelser gäller den precisering av balkens mål som framgår av 1 kap. i balken. Enligt 1 kap. 1 § andra stycket 1 – 5 ska balken tillämpas så att 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan, 2. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas, 3. den biologiska mångfalden bevaras, 4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och 81 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Till precisering och ledning för hur behovet av skydd och bevarande ska tillgodoses har riksdagen genom beslut den 22 juni 2010 fastställt ett generationsmål som anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen och 16 miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till (Prop. 2009/10:155, rskr: 2009/10). Därtill har regeringen sedan dess beslutat om 24 etappmål för miljömålsarbetet. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön, utan de läggs fast i miljökvalitetsmålen med preciseringar. Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Miljöpolitiken ska fokusera på att: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad. Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. En god hushållning sker med naturresurserna. Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Miljökvalitetsmålen ska tjäna som vägledning i enskilda prövningar vid avgörandet av vilka miljöstörningar som bör föranleda hänsynstaganden i form av begränsningar, försiktighetsmått och skyddsåtgärder m.m. Avvägningar mellan behovet av skyddsåtgärder m.m. och hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och rimligt att 82 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 uppfylla samt vägningen mellan nyttan av skyddsåtgärderna och kostnaderna för dem ska i varje enskilt fall göras enligt hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel. Samhällets satsning på ökad energiförsörjning med vindkraft är motiverad med hänsyn till flera miljökvalitetsmål bl.a. begränsad klimatpåverkan och frisk luft samt bidrar till att nå generationsmålet. Att vindkraftsetableringar bidrar till ökad andel förnybara energikällor och till andra fördelar från miljö- och hushållningssynpunkt gör inte att dess negativa miljöpåverkan ska lämnas utan avseende. I det följande har domstolen att överväga i vilken utsträckning ansökt etablering med upp till 15 vindkraftverk i Hake fjord i Göteborg och Öckerö kommuner kan medföra sådan skada att verksamheten inte ska anses tillåtlig, eller om den ska tillåtas, vilka försiktighetsmått och begränsningar som kan vara motiverade. Den nu ansökta etableringen, som visserligen är ägnad att bidra till att miljömålet Begränsad klimatpåverkan kan nås, kan komma att motverka förutsättningarna att nå följande miljökvalitetsmål: Giftfri miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv. När det gäller vindkraft och motstående intressen inom miljöbalkens ram är det framförallt genom lokaliseringen som konflikter i förhållande till motstående intressen kan minimeras. I det följande kommer domstolen därför att i huvudsak uppehålla sig till överväganden i fråga om val av plats enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Inför den avvägning som härvid ska ske enligt 2 kap.7 § miljöbalken finner miljödomstolen anledning att särskilt behandla frågor om: - risk för spridning av förorenade, tidigare dumpade muddermassor, - visuell påverkan för boende, - buller, 83 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 - påverkan på fåglar. Dessutom har domstolen anledning att överväga i vilken utsträckning den ansökta verksamheten kan komma i konflikt med riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Intressen som framstår som särskilt berörda är riksintresse för kulturmiljövård och för friluftsliv (3 kap. 6 §, miljöbalken) samt riksintresset för sjöfarten (3 kap. 8 §). Därtill berörs riksintresset enligt 4 kap. 1 och 4 §§, kustområdena och skärgården från Brofjorden till Simpevarp. Alla dessa frågor berör på olika sätt de miljömål som har nämnts i det föregående. Eftersom prövning nu till vissa delar avser vattenverksamhet ska domstolen, utöver vad som angetts ovan, avgöra frågan om sökanden har rådighet över det vattenområde där vindkraftverken är tänkta att anläggas samt om fördelarna med ansökt vattenverksamhet kan bedömas överstiga dess kostnader samt skador och olägenheter enligt 11 kap. 6 § miljöbalken (samhällsekonomisk tillåtlighet). Rådighet Sökanden har anfört att vindkraftsparken ska anläggas på allmänt vatten och har erhållit rådighet från Kammarkollegiet för det. Sökanden har som bilaga 4 till ansökan ingivit en lantmäteriutredning till styrkande av att området utgör allmänt vatten. Det framgår vidare av Lantmäteriets fastighetskarta att området inte ingår i enskilda fastigheter. Ägarna av fastigheten Brännös s:2, ett flertal andra enskilda samt föreningar har invänt att det inte är visat att verken placeras på allmänt vatten utan att det kan utgöra enskilt vatten. Sökanden har därmed inte styrkt sin rådighet och ansökan ska avvisas. Till stöd för detta har åberopats bl.a. laga skiftes kartor och att laga skifte slutfördes på Brännö år 1936. Man har vidare åberopat att det krävs en ny lantmäteriförrättning för att bestämma gränserna och att det åligger Göteborg Energi att ansöka om sådan förrättning. Bl.a. följande lagregler och förarbeten är tillämpliga. 84 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Av 1 kap. 2 § jordabalken framgår att det finns särskilda bestämmelser om allmänt vattenområde och fastighets gräns mot sådant område. Av lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde följer av 1 § att vattenområde i havet är allmänt (allmänt vatten), där det ej ingår i fastigheterna (enskilt vatten). Av 2 § framgår att till fastigheterna hänföres i havet 1. allt vatten inom trehundra meter från fastlandet eller från ö av minst etthundra meters längd ävensom, på de ställen där den stranden följande kurvan för högst tre meters djup går längre ut, allt vatten inom denna djupkurva; samt 2. allt vatten, som har förbindelse med öppna havet allenast över vatten som nu sagts; dock att ej på grund av vad under 2 upptagits vatten vid Bohusläns kust från och med Gullmarsfjorden till och med Hakefjorden må hänföras till fastigheterna. Av förarbetena till den senare nämnda lagen framgår bl.a. följande (NJA 1951 avd. II s. 372). Lagberedningen anförde följande. ”[…] Det synes därför önskvärt att en reglering av gränsen mot allmänt vattenområde göres tvingande på det sättet, att äldre äganderätt till vattenområde utanför den nya gränsen upphäves, vare sig rätten grundas enbart på de nuvarande strandvatten- och inomskärsreglerna eller till stöd för densamma kan åberopas lantmäteriförrättning, dom e.d.” Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att gränsen mellan allmänt och enskilt vatten bestäms enligt ovan nämnda lag från 1950 och att av sökanden redovisade lantmäterikartor återspeglar det rättsförhållande som följer av lagen. Det är dessa gränser som ska ligga till grund för rådighetsbedömningen. Sökanden har styrkt detta genom ingiven lantmäteriutredning, bilaga 4 till ansökan. Vad ägarna till Brännö s:2, övriga enskilda samt föreningar anfört i rådighetsfrågan ändrar inte denna bedömning. Sökanden har styrkt att anläggandet av vindkraftverken ska ske på allmänt vatten och har genom medgivandet från Kammarkollegiet erhållit rådighet till vattenområdet. Det saknas skäl att avvisa ansökan beroende på bristande rådighet. 85 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet Det har i målet invänts att samrådet inte uppfyllt reglerna i miljöbalken. Sökanden har till ansökan bifogat en samrådsredogörelse (pärm 3 s. 5-49 samt bilagor i pärm 3 och 4 i ansökan). Av redogörelsen och bilagorna framgår att ett omfattande samråd i flera olika steg har skett med såväl myndigheter, föreningar, verksamhetsutövare som enskilda, inkluderande bl.a. utskick med inbjudan direkt till enskilda. Av ingiven komplettering (ab 101, bilaga 5 till komplettering december 2013) framgår att utskick även gått till i vart fall vissa boende på Långholmen, vilket ifrågasatts särskilt. Mark-och miljödomstolen finner att samrådet uppfyller de krav som ställs i 6 kap. 4 § miljöbalken. Exakt hur utskicket har gått till är därvid inte avgörande utan bedömningen grundas istället på hur hela samrådet genomförts utifrån vad som anges i samrådsredogörelsen. Bolaget har valt att i den miljökonsekvensbeskrivning som fogats till ansökan beskriva ett begränsat antal alternativa platser för en vindkraftspark. Redovisade alternativ är alla havsbaserade, vilket bolaget motiverar med att det är svårt att inom Göteborgs Stads avgränsade område finna en plats som uppfyller krav på goda vindförhållanden och långt avstånd till skyddsintressen såsom bostäder och skyddsvärd natur. Bolaget menar att miljökonsekvensbeskrivningen visar att den valda platsen är lämplig och att det av den anledningen inte skulle fordras ytterligare alternativa lokaliseringar i miljökonsekvensbeskrivningen. Av vad som framkommit i målet framstår det emellertid som uppenbart att den valda lokaliseringen är långtifrån oproblematisk. Bristen på lokaliseringsalternativ gällande platser, där intrång och olägenheter är mindre än för den valda, blir därigenom uppenbar. Att det skulle saknas möjligheter att finna sådana platser på land inom Göteborgs Stads gränser ska inte hindra att sådana redovisas inom andra områden. Bolaget har inte låtit sådana gränser begränsa sökandet av havsbaserade alternativ. Det torde tvärtom vara betydligt lättare att finna en plats för 15 vindkraftverk på land inom ett inte alltför långt avstånd till Göteborg där ändamålet kan vinnas med mindre intrång och olägenhet. Mark- och miljödomstolen finner trots detta att miljökonsekvensbeskrivningen genom att den faktiskt innehåller en redovisning av och jämförelse med alternativa 86 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 platser uppfyller de formella krav som kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning för att pröva ansökan. Inte heller i övriga avseenden finner mark- och miljödomstolen skäl att inte godkänna miljökonsekvensbeskrivningen. Frågan om sakägare Sökanden har uppgivit ägarna av fastigheten Brännö s:2 som sakägare, det är därmed ostridigt. I övrigt har ett stort antal enskilda i skrivelser till domstolen begärt att få bli betraktade som sakägare. Domstolen gör i den frågan följande bedömning. Målet är ett ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken. Detta innebär bl.a. att alla och envar har haft möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på ansökan. Därefter har målet behandlats vid en huvudförhandling som varit offentlig då tillfälle återigen givits till alla och envar att lämna synpunkter. Det ska därvid noteras att det inkommit många skriftliga synpunkter och även förekommit många inlägg från enskilda vid huvudförhandlingen. Utifrån aspekten att var och en ska få möjlighet att lämna synpunkter på ansökan har det alltså inte funnit något behov att ta ställning till om enskilda är sakägare eller inte. Om det förs fram yrkanden där utgången är beroende av om man är sakägare eller inte kan det dock krävas att domstolen tar ställning i frågan. Yrkanden om ersättning för rättegångskostnader och ersättning för intrång är sådana. I målet har det framställts yrkanden om ersättning för rättegångskostnader från enskilda och föreningar samt yrkanden om ersättning för minskade fastighetsvärden. Domstolen tar ställning till dem under särskilda rubriker nedan. Några andra yrkanden eller någon annan anledning för mark- och miljödomstolen att ta ställning i frågan om sakägarskap har inte framkommit. Frågan om vem som är sakägare på så sätt att man har rätt att överklaga domstolens avgörande avgörs, efter eventuella överklaganden, av nästa instans i kedjan vilken är Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt. 87 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Samhällsekonomisk tillåtlighet Av 11 kap. 6 § första stycket miljöbalken framgår att en vattenverksamhet endast får bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Sökanden har gett in en omfattande redogörelse för hur den sökta verksamheten förhåller sig till nämnda regel och därvid kommit till slutsatsen att regeln är uppfylld. Sökanden har bl.a. räknat med elpriset 61 öre/kWh. Vidare har såväl enskilda som organisationer gett in redogörelser som enligt dem leder till att regeln inte är uppfylld. Dessa har därvid bl.a. räknat med elpriset 40 öre/kWh. Oavsett vad sökanden, enskilda eller organisationer har för uppfattningar så gör mark- och miljödomstolen följande bedömning i frågan. Kostnaden ska spegla kostnaden för hela projektet. Vidare ska det på intäktsidan räknas den ekonomiska vinningen av verksamheten utifrån elförsäljningen. Utöver det får enligt avgörandet NJA 2008 s. 3 intäkterna av elcertifikat räknas med. Detta är den samlade nyttan av projektet. Det finns enligt domstolens syn ingen annan direkt nytta med projektet som ska räknas med i kalkylen. Den nytta som utgörs av att elproduktionen från vindkraftverken är förnybar produktion och de fördelar som följer av det är redan medräknad genom att elcertifikaten får tillgodoräknas, den nyttan kan alltså inte räknas en gång till. Inte heller är det möjligt att tillgodoräkna sig något allmänt ”goodwill-värde eller varumärkesvärde” bara för att man bygger vindkraft. Vid beräkningen bör man utgå från följande parametrar på intäktssidan. Elpriset sätts till antingen 37, 49, 55 eller 61 öre/kWh1 där den sist nämnda siffran är det av sökande uppgivna elpriset, elcertifikatpris 13 öre/kWh att räknas under 15 år, elproduktionen är enligt ansökan 225 GWh/år och livslängden för parken är 20 år. På utgiftssidan bör man räkna med investeringskostnad, drift- och underhåll samt 1 Jämför Energimyndigheten ER 2014:19, Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen, tabell 49 s. 82 där elpriset (referensfall) anges till 37 öre/kWh år 2020, 49 öre/kWh år 2030 och 55 öre/kWh år 2035. 88 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen M 1130-13 DOM återställningskostnader. Dessa kan enligt domstolens mening tas från ansökan även om både investeringskostnaden och återställningskostnaden (skrotvärdet ska inte räknas med som tillgång) möjligen är något lågt räknade. Vidare ska beräkningen utgå från en diskonteringsränta varvid ansökans 4 % kan användas. Uträkningen kan därmed ställas upp enligt den tabell sökanden ingivit och som redovisades vid huvudförhandlingen men med justering till beräkningar för ytterligare elpriser. Utfallet blir enligt nedanstående tabeller. Elpris 37 öre/kWh Nuvärde miljoner kronor Producentkostnader Investeringskostnad Drift och underhåll Avveckling Producentnytta Elpris Elcertifikat (i 15 år) Summa Elpris 49 öre/kWh Nuvärde miljoner kronor Producentkostnader Investeringskostnad Drift och underhåll Avveckling Producentnytta Elpris Elcertifikat (i 15 år) Summa Elpris 55 öre/kWh Nuvärde miljoner kronor Producentkostnader Investeringskostnad Drift och underhåll Avveckling Producentnytta Elpris Elcertifikat (i 15 år) Summa 225 GWh -1 170 - 722 -9 1 130 325 -445 225 GWh -1 170 - 722 -9 1 497 325 -79 225 GWh -1 170 - 722 -9 1 681 325 104 Kommentar 20 Mkr/installerad MW 20 öre/kWh, år 1,5 Mkr/verk 37 öre/kWh . 13 öre/kWh Kommentar 20 Mkr/installerad MW 20 öre/kWh, år 1,5 Mkr/verk 49 öre/kWh . 13 öre/kWh Kommentar 20 Mkr/installerad MW 20 öre/kWh, år 1,5 Mkr/verk 55 öre/kWh . 13 öre/kWh 89 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen M 1130-13 DOM Elpris 61 öre/kWh Nuvärde miljoner kronor Producentkostnader Investeringskostnad Drift och underhåll Avveckling Producentnytta Elpris Elcertifikat (i 15 år) Summa 225 GWh -1 170 - 722 -9 1 865 325 290 Kommentar 20 Mkr/installerad MW 20 öre/kWh, år 1,5 Mkr/verk 61 öre/kWh . 13 öre/kWh Av ovanstående uträkningar följer att det krävs ett elpris på i vart fall strax över 50 öre/kWh för att det ska bli ekonomisk nytta med projektet. Det ska vidare noteras att ovanstående beräkningar bygger på den av sökande angivna investeringskostnaden 20 Mkr/MW. Det har under målets beredning förts fram synpunkter på att den siffran är för låg och istället borde vara 30 Mkr/MW. Oavsett hur den ekonomiska nyttan har beräknats så ska mot den nyttan enligt 11 kap. 6 § miljöbalken ställas skador och olägenheter. Dessa kan för aktuellt projekt i vart fall anses omfatta följande: - Eventuell spridning av förorenade sediment inklusive osäkerhet om hur stor spridningen blir. - Försvårande av framtida breddning av Torshamnsleden vilken är av riksintresse enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. - Påverkan på område som med hänsyn till natur- och kulturvärden i sin helhet är av riksintresse enligt 4 kap. 1 § miljöbalken. - Påverkan på friluftslivet inklusive segling inom område som är av riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. - Påverkan på kulturmiljön. - Bullerpåverkan på vissa fastigheter. - Påverkan på landskapsbilden. - Risk för påverkan på fågellivet. Vid en sammantagen bedömning av tillåtligheten enligt 11 kap. 6 § miljöbalken finner domstolen att det, främst mot bakgrund av osäkerheten om framtida elpriser 90 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 och hur stor investeringskostnaden blir, inte är visat att det blir någon ekonomisk nytta av projektet. I vart fall kan sägas att sökanden inte styrkt att man kommer att erhålla 61 öre/kWh för producerad el eller att man klarar investeringskostnaden 20 Mkr/MW. Redan på grund av det osäkra ekonomiska utfallet kan verksamheten ifrågasättas. Till det ska läggas ovan uppräknad omgivningspåverkan som projektet kan medföra. Den påverkan är naturligtvis än mer svårberäknad än det ekonomiska utfallet men ska ändå vägas mot nyttan. Sökanden har enligt domstolens mening inte styrkt att fördelarna med verksamheten från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den och därmed inte styrkt att man uppfyller 11 kap. 6 § miljöbalken. Tillåtlighet För att en verksamhet ska kunna anses tillåtlig måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Primärt ska sökanden visa att den ansökta verksamheten lokaliserats till en plats där ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. För en vindkraftpark innebär det att platsen t.ex. måste kunna erbjuda tillräcklig tillgång till vindenergi, men samtidigt ska den från störningssynpunkt bästa platsen väljas. Därefter har sökanden att visa att verksamheten bedrivs med de tekniska och andra anpassningar som behövs för att minimera miljöpåverkan. Sistnämnda innefattar såväl utformning av verksamheten, såsom placering och höjd av enskilda verk inom en park, som störningsbegränsande åtgärder, såsom åtgärder för att begränsa buller eller störande ljus. För att tillåtligheten ska kunna avgöras fordras ett underlag som medger bedömningar av samtliga miljöaspekter som inte är helt obetydliga eller av mindre vikt. Bolaget har valt att utforma sin ansökan enligt en s.k. box-modell, där enskilda verks placering och kablars sträckning inte bestäms slutligt i tillståndsdomen. En sådan modell ger verksamhetsutövaren möjlighet att, efter tillståndsprövningen, anpassa placeringen av sina kraftverk inom en park efter detaljförutsättningarna inom det område som är tänkt för parken. Anpassningar till miljökrav får då ske i ett senare skede, under detaljprojektering, och regleringen i tillståndsdomen får då ske antingen genom generellt utformade villkor eller genom bemyndiganden till 91 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 tillsynsmyndigheten genom 22 kap. 25 §, 3 st. Ett bemyndigande bygger på att det endast är frågor av mindre betydelse som måste avgöras av tillsynsmyndigheten. Box-modellen kan vara ändamålsenlig så länge verken kan placeras hur som helst inom boxen utan att detta påverkar tillåtligheten. Om det inom ”boxens” område finns placeringar som inte kan tillåtas eller om det kan antas att inte alla ansökta verk kan placeras inom området, så är box-modellen olämplig att tillämpa. I nu aktuellt fall kan följande aspekter, som relateras till verkens mer exakta placering, enligt mark- och miljödomstolens uppfattning, tala emot en box-modell: - påverkan genom skred eller andra oförutsedda händelser som kan bidra till spridning av föroreningar från dumpade muddermassor i området och till störningar för sjöfarten, - påverkan på skyddsvärda naturmiljöer inom området (t.ex. musselbankar och ålgräsängar och fågelskär), - strandskyddets nya utsträckning, - påverkan på riksintresset Göteborgs Hamn och sjöfarten. Det möjliga etableringsområdet är redan inskränkt av hänsyn till de av bolaget visade motstående intressena och några av ovan nämnda aspekter kan begränsa den tillgängliga etableringsytan än mer. Därtill kommer att området i många lägen kan ha dåliga eller omöjliga förutsättningar för grundläggning av verken och vilka typer av fundament och erosionsbegränsande åtgärder som krävs, vilket leder till tvekan om det verkligen går att placera ansökta 15 verk inom området med god grundläggningsmetod och till rimliga och försvarbara (11 kap. 6 §) kostnader. För domstolen framstår det dessutom som oklart vilket antal verk som, då tillräcklig hänsyn tagits till ovan nämnda aspekter, kan rymmas inom området. Mot nämnd bakgrund finner domstolen att tillämpning av en box-modell enligt bolagets ansökan skulle fordra en längre gående överlåtelse till tillsynsmyndigheten enligt 22 kap. 25 §, 3 st. miljöbalken än vad lagen tillåter och således inte kan tillämpas för denna ansökan. 92 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Lokaliseringsaspekter I det följande redogör domstolen för sina ställningstaganden i fråga om lokaliseringsaspekter för ansökt vindkraftpark. Några av bedömningarna leder självständigt till att parken inte kan anses vara tillåtlig, medan andra bedömningar får betydelse för den sammanlagda värdering av vald plats och den miljöpåverkan som uppstår eller riskerar att uppstå som domstolen har att göra enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Sammantaget, vilket motiveras nedan, finner mark- och miljödomstolen i fråga om lokaliseringsförutsättningarna att de ansökta verken skulle orsaka påtaglig skada på område av riksintresse för friluftsliv, på sjöfartens riksintresse samt riskerar att leda till alltför omfattande spridning av förorenade sediment från mudderdumpningsplatsen i området. Var och ett av dessa, motstående intressen, pekar på att den ansökta platsen inte är lämplig och utgör i sig skäl för att inte medge tillstånd till ansökt verksamhet. I fråga om påverkan på riksintressena Bohusläns kust och skärgård (4 kap. miljöbalken) och Nya Älvsborgs fästning (3 kap. miljöbalken) leder domstolens bedömningar till slutsatsen att dessa, tillsammans med övriga nyss nämnda motstående intressen, talar emot att tillstånd ska ges till ansökt lokalisering åtminstone i jämförelse med andra tänkbara alternativa lokaliseringar. Riksintressen Bohusläns kust och skärgård Bohusläns kust och skärgård är enligt 4 kap. 1 och 4 §§ miljöbalken i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns där. I motsats till 3 kap. miljöbalken handlar 4 kap. om kustens samlade värden. Fjärdekapitelområdena är i sin övergripande geografiska avgränsning definierade i själva lagtexten. Ibland har de blivit kallade för nationallandskap. Dessa områden är således unika och värdefulla för hela Sverige. Det nu aktuella området för vindkraftsetablering, Hake fjord, ligger inom det område som definieras genom 4 kap. 4 §, kustområdet och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp. Enligt 4 93 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 kap. 1 §, 1 st., 2 får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bohuslän söder om Lysekil är av stort intresse för den alltmer ökande stadsbefolkningens rekreationsbehov (Prop. 1985/86:3 s. 63). Reglerna i 4 kap. gör det möjligt att utveckla kusten i Bohuslän med hänsyn till speciella objekt och till de större karaktärsdragen i natur- och kulturlandskapet. Resultatet måste emellertid bli att det ursprungliga landskapet och tidigare generationers kulturpåverkan i stor utsträckning skall lämnas kvar och synas. Sammanhängande partier skall bestå. (Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:8, Kustområdet och skärgården i Bohuslän). Kusten från Lysekil och söderut kallas ibland ” den högexploaterade kusten”. Dess värden beskrivs i riksplaneringen (SOU 1971:75 s. 352 f.) och kan sammanfattas på följande sätt (Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:8): ursprunglighet inom vissa delar, närhet till områden med många människor, förutsättningar för rörligt friluftsliv: bad, fiske, båtsport, rekreationsmiljö för ett stort antal människor, tillgängliga och attraktiva bad-, strand- och skärgårdsområden i vissa delar, högklassiga fornlämningsmiljöer, talrika äldre bebyggelse och verksamhetsmiljöer, vetenskapliga natur- och kulturvärden, värdefull kombination av högklassiga natur- och kulturvärden. Arkipelagen runt Göteborg intar en särställning med sina samlade natur- och kulturvärden i en stadspräglad miljö. Någonstans går en gräns mellan stadslandskapet och kustens natur- och kulturvärden. I inloppet till Göteborg är skärgården djup och ännu orörd så när som på några lätt urskiljbara anläggningar från tidigare: Älvsborgs fästning, Vinga fyr och Känsö karantänstation. Tätbebyggda öar inramar inloppet: Hönö, Öckerö, Styrsö, Donsö osv. Älvsborgsbron utgör en fond i öster, från havet sett. Inte heller denna del av nationalland- 94 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 skapet/fjärdekapitelområdet tål en alltför kraftig förvanskning om de samlade naturoch kulturvärdena skall kunna bibehållas. Utgångspunkten vid en exploatering är att sammanfattande värden inte skall skadas påtagligt (Länsstyrelsen Västra Götaland 1995:23, J. Borglund, Kustens byggandelandskapets identitet) Ett helhetsperspektiv skall anläggas på vad som är en lämplig utveckling för hela Bohuskusten (Prop. 1985/86:3 s. 171). Ny bebyggelse och nya anläggningar skall underordna sig landskapet. En översiktsplan (ÖP) är vägledande och får ökad betydelse om den är aktuell och väl underbyggd, vilket är fallet för Göteborgs stads ÖP. I fråga om vindkraft i Hake fjord är området avsatt som utredningsområde dock utan något ställningstagande efter en vägning mellan olika intressen. I ÖP anges att området måste prövas i vidare studier (Översiktsplan för Göteborg, del 2, s. 14). En utbyggnad kan (enligt 4 kap. 1 § 1 st. 2, miljöbalken) bara tillåtas om den i lagen beskrivna helhetssynen på landskapets natur- och kulturvärden inte påtagligt skadas. Hakefjord ligger utanför hamnområdet och den exploaterade delen av hamnen och staden. Det faktum att dessa delar av Göteborg är synliga från området påverkar inte bedömningen att området tillhör den del av Bohuskusten som genom 4 kap. miljöbalken avses skyddas från skada. Mark- och miljödomstolen finner, bl.a. mot bakgrund av vad som framkommit vid synen samt av de fotomontage som bolaget bilagt ansökan, att ansökt park utvidgar det område som upplevs som exploaterat i Göteborgs tätort. Från att som nu uppfattas att ligga vid de yttre delarna av hamnen i norr och in mot Långedrag och Nya Varvet i söder skulle ansökt park medföra att gränsen för det område som upplevs som exploaterat flyttas ca 4 km ut i ett förhållandevis oexploaterat område inom nämnt nationallandskap. Mark- och miljödomstolen anser mot denna bakgrund att ansökt verksamhet motverkar de två miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och En god bebyggd miljö. 95 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Domstolen finner inte att ansökt vindkraftspark utgör en sådan för tätorten nödvändig utvidgning som avses i 4 kap. 1 §, 2 st. miljöbalken. Domstolen anser dock att vindkraftverk i det relativt begränsade antal det nu är fråga om inte ger ett så påtagligt intryck av ett exploaterat område att det ska anses leda till nivån påtaglig skada av riksintresset. Avståndet till Göteborgs högexploaterade hamnområde är så stort att etableringen inte tillräckligt tydligt kommer att relatera till och uppfattas som att utvidga det exploaterade området. Den påverkan som uppkommer är dock av sådan tyngd att den bidrar till att den samlade lokaliseringsbedömningen leder till att ansökt verksamhet inte är tillåtlig enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Natura 2000-området Torsviken Ca 2–3 km nord-nordost om området för den ansökta vindkraftsparken ligger Natura 2000-området, tillika riksintresseområde enligt 4 kap. 8 § miljöbalken, SE0520055 Torsviken. Syftet med området är att de, i fågeldirektivet och artskyddsförordningens bilaga 1, utpekade arterna brushane, salskrake och sångsvan ska bevaras långsiktigt. Varje art ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Torsviken utgör en viktig del i det ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. Området är även ett Important Bird Area (IBA-område) som omfattar arterna sångsvan, knipa och bergand. Förutom salskrake och brushane förekommer ytterligare ett 20-tal rödlistade fågelarter i området. En lång rad fåglar har observerats regelbundet i området, t ex kärrsnäppa och dubbelbeckasin. Av bevarandeplan för området, fastställd den 20 december 2012, framgår att området kan skadas av ingrepp såsom utfyllnader m.m. och exploatering inom området och i dess närhet samt av förorening som bl.a. kan leda till försämrad födotillgång för skyddade fåglar. Inom området har på senare år allt fler havsörnar observerats under vintertid. Avståndet till den ansökta vindkraftsparken är minst 2–3 km. Genom avgörande i mål M 115508 om vindkraftsetablering i Torsvikenområdets absoluta närhet har domstolen, genom begränsningar, försökt skydda områdets fågelliv från exploatering som begränsar fåglars flygvägar ut över havet. I någon mån skulle nu ansökt vindkraftspark kunna medföra att områden öppna för flygvägar för 96 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Torsvikenområdets fåglar minskar. Av bolagets kartering av flygvägar framgår att sådana överväganden kan vara motiverade. Generellt sett är risken för migrerande (säsongs- eller dagsförflyttningar) fåglar mindre eftersom kollisionsrisken bl.a. är beroende av antalet fåglar som passerar området samt eftersom flertalet aktuella arter undviker att flyga alltför nära vindkraftverk. Avståndet mellan etableringsområdet och Torsvikenområdet är så stort att inverkan inte kan antas leda till en generell miljöpåverkan av området och inte heller till en påverkan på de fågelarter som ska skyddas genom utpekandet av Torsviken som Natura 2000område. Mark- och miljödomstolen bedömer därför inte att ansökt vindkraftpark kan komma att medföra påtaglig skada för Torsvikenområdet och inte heller sådan miljöpåverkan att den är tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Riksintresse för friluftsliv Det aktuella området i Hake fjord ingår också i ett riksintresse för friluftsliv benämnt FO5, Göteborgs norra och södra skärgård, som utpekats med stöd av 3 kap. 6 § miljöbalken. Av Länsstyrelsens i Västra Götalands län beskrivning av länets områden av riksintresse för friluftsliv framgår att området utpekats på grundval av att det är ett naturskönt, örikt skärgårdsområde med särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport samt vissa vintrar även för skridskofärder. Området erbjuder särskilt goda tillfällen till fritidsfiske. Som stödkriterier för utpekandet anges områdets tilltalande landskapsbild med en mångfald öar, intresseväckande vegetationstyper och geologiska företeelser. Området är attraktivt för bad och fritidsfiske, strövande och naturstudier, såväl under sommar som under vinter, samt erbjuder goda möjligheter till mångsidigt utnyttjande på grund av områdets storlek. Genom närheten till Göteborgs tätort och genom att det kan nås med allmänna kommunikationer har området en mycket god tillgänglighet. Området har ett etablerat friluftsutnyttjande, såväl anläggningsbaserat som utan anordningar. För att områdets värden skall bestå anges att privatisering av stränderna ska motverkas samt att området kan påverkas negativt av bebyggelse, exploatering, oljeutsläpp, muddringar och hamnanläggningar. 97 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Därutöver har i målet påpekats att just Hake fjord och det område som planeras för vindkraftsparken nyttjas för segelsport och fritidsfiske. Mark- och miljödomstolen kunde under synen konstatera att en vindkraftpark i ansökt läge påtagligt skulle inverka på landskapsbilden, i synnerhet från Brännös norra strand och därmed också från Dynholmen och troligen även Rivös nordvästra samt Galterös nordöstra stränder. Inverkan skulle enligt domstolens bedömning bli så påtaglig att den kraftigt skulle begränsa strändernas värden för bad, fritidsfiske och rekreation på ett sätt som strider mot riksintresset. Därtill kommer att det tänkta etableringsområdet, som också ingår i det utpekade riksintresset, på ett påtagligt sätt, genom att förhindra utövandet av segelsport och segelskola, kommer att skadas med avseende på de värden som legat till grund för och som stödjer utpekandet. Mark- och miljödomstolen anser mot denna bakgrund, på samma sätt som ovan om riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken, att ansökt verksamhet står i motsats till miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och En god bebyggd miljö. Domstolen finner också att ansökt verksamhet skulle medföra en påtaglig skada på riksintresset och att den, enbart av detta skäl, inte kan medges tillstånd. Riksintresse Nya Älvsborgs fästning När det gäller riksintresset enligt 3 kap. 6 § miljöbalken för kulturmiljövården, Nya Älvsborg - Aspholmen (O 6) med Nya Älvsborgs fästning, delar domstolen Riksantikvarieämbetets bedömning att denna är känsligare än området Styrsö (O 7). Av riskintressebeskrivningen (Riksantikvarieämbetet) framgår att dess värden karakteriseras av den fria sikten, siluetten av de yttre murarna och olika borggårdsbyggnader, exempelvis kommendantshus och sjukstuga, samt i fästningsmuren logement och bombfria valv samt helheten som skapas tillsammans med de närbelägna Aspholmarna med begravningsplats på Stora Aspholmen. Den ansökta vindkraftsparken kommer otvetydigt att påverka den fria sikten ut mot havet; en vy som successivt begränsats av olika exploateringar i de yttre hamnområdena, bl.a. 98 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 genom vindkraftverk på de i väster belägna Hjärtholmen och Risholmen. I sektorn mellan kraftverken på Risholmen i norr och Rivö, Brännö, Galterö i söder är sikten ut mot Vinga och det öppna havet dock relativt fri från påtagliga visuella ingrepp och exploateringar och har så varit sedan dess att fästningen anlades. Domstolen finner emellertid att riksintressets mest centrala delar utgörs av det sammanhang som skapas av de tre öarna, med sina anläggningar, som ingår i riksintresset. Det medför enligt domstolens bedömning att även om objektet skadas genom att störa utblicken från dessa mot havet så utgör inte den fria sikten en så viktig aspekt av intresset att skadan kan anses vara påtaglig. Skadan leder dock till att valet av plats, tillsammans med andra lokaliseringsaspekter, inte uppfyller miljöbalkens krav. Riksintresse Sjöfart Göteborgs hamn och farlederna in till hamnen utpekade som varande av riksintresse (3 kap 8 §). Farlederna är på sjökortet markerade så att de, med viss variation, ska vara kring 300 meter breda i de delar de passerar etableringsområdet. Torshamnsleden framstår som något bredare än Böttöleden. Till farlederna finns en 200 meter bred buffertzon. Sökanden har redogjort för den planerade vindkraftsparkens påverkan på sjöfarten och riksintresset för farlederna och Göteborgs hamn. Till bemötande av detta har bl.a. Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket yttrat sig i frågan om sjöfarten. Därvid har Trafikverket och Sjöfartsverket avstyrkt att tillstånd enligt ansökan ges. Därutöver har enskilda och föreningar yttrat sig i frågan om påverkan på sjöfart, dessa har bl.a. framfört sjösäkerhetsskäl som argument för att vindkraftsparken inte ska tillåtas. Göteborgs Hamn AB har yttrat sig i frågan och även om man inte avstyrkt ansökan förefaller hamnen vara kritiskt inställd till etableringen av vindkraftverk i området. Trafikverket och Sjöfartsverket har främst riktat in sig på behovet av att i framtiden kunna bredda Torshamnsleden och har därför avstyrkt ansökan eftersom verken skulle kunna försvåra och fördyra en sådan breddning. Man har vidare pekat på att vid en breddning av Torshamnsleden kan dagens buffertzon på 200 meter komma att behöva utnyttjas för farleden och det behövs därutöver ett nytt säkerhetsavstånd 99 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 om 200-260 meter. Den planerade vindkraftparken kan försvåra detta och därmed påverka riksintresset för kommunikationer. För Böttöleden planeras inte någon breddning. Dagens sjöfart och ökande fartygsstorlekar med befintliga farleder Mark- och miljödomstolen gör först bedömningen att vindkraftsparken är avsedd att ligga i ett grundområde som dels har grund bestående av berg och dels under lång tid har grundats upp genom att muddermassor tippats där. Området har i stora delar ett vattendjup på tre till sex meter och i andra delar ett djup på sex till åtta meter. Oavsett om området bebyggs med vindkraft eller inte går området pga. det ringa vattendjupet inte att utnyttja för kommersiell sjöfart. Eventuella vindkraftsfundament som sådana inom det sökta etableringsområdet kommer enligt domstolens bedömning inte att försvåra dagens användande av farlederna eller trafiken till Göteborgs hamn. Det som ytterligare krävs är att vindkraftverkens rotorblad inte bör sticka in i farledens buffertzon. Den frågan går att lösa vid detaljprojekteringen och den slutliga placeringen av verken inom etableringsområdet. Både myndigheter, Göteborgs Hamn AB, enskilda och föreningar har pekat på att utvecklingen går mot allt större fartyg. En sådan utveckling måste även den, oavsett vindkraftverk eller inte, ta hänsyn till befintliga djupförhållanden i och utanför farlederna. Begränsningarna beror därmed inte på vindkraftverken utan istället på befintliga förhållanden. Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att den planerade vindkraftparken inte medför påtaglig skada för den kommersiella sjöfart som bedrivs eller kan bedrivas i befintliga farleder och därmed utgör riksintresset för desamma inget hinder i den delen. Eventuell framtida breddning av Torshamnsleden Sjöfartsverket och Trafikverket har utvecklat sina yttranden med inriktning på att ökande fartygsstorlekar kommer att ställa krav på breddning av Torshamnsleden 100 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 och att det är svårt att veta när detta kommer till stånd men att det kan ske inom en 10-30 års-period dvs. inom den förväntade livslängden för en vindkraftspark. Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att det som Sjöfartsverket och Trafikverket anfört om framtida breddning av Torshamnsleden ska tas för gott. När dessa centrala verk anser att en breddning kan komma att behövas för att inte påtagligt skada riksintresset Göteborgs hamn och dess farleder saknas det skäl för domstolen att på det underlag som finns i målet göra en annan bedömning. Vad sökanden fört fram i frågan förändrar inte heller bedömningen. Det ska vidare noteras att även om utgångspunkten är det underlag som finns i målet och beskrivningar av riksintresset så bör riksintresset bedömas i stort och på lång sikt och att det därvid inte är avgörande exakt hur riksintresset markerats ut på kartor eller uttryckts som viss buffertzon, domstolen är inte bunden av gjorda avgränsningar utan kan göra en friare bedömning. Om riksintresset Göteborgs hamn riskerar att påtagligt skadas ska åtgärder som försvårar utnyttjandet av hamnen inte tillåtas. Av ansökan framgår att bolaget yrkar tillstånd till en box-modell som i vart fall delvis går in i de områden som enligt Sjöfartsverket och Trafikverket kan behöva utnyttjas för breddningen av farleden och tillkommande säkerhetszon. Detta kan enligt domstolen mening innebära påtaglig skada på riksintresset och kan därmed inte tillåtas. Det ska vidare påpekas att riksintresset för Göteborgs hamn väger betydligt tyngre än elproduktionen från 15 vindkraftverk, en elproduktion som torde vara möjlig att erhålla med hjälp av vindkraft på ett flertal platser i Sverige. Ovanstående leder enligt domstolens mening till att den planerade vindkraftsparken inte kan tillåtas eftersom det är risk för påtaglig skada på riksintresset för kommunikation för Göteborgs hamn genom att utrymme som behövs för en eventuell framtida breddning av Torshamnsleden kan blockeras och försvåras. Av ovanstående följer vidare att om sökanden skulle begränsa sin ansökan eller göra andra åtaganden så att eventuellt framtida breddningsområde inte behöver 101 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 utnyttjas eller nämnda riksintresse på annat sätt undgår påverkan kan frågan komma att bedömas annorlunda. Vingar som lossar och iskast Det som framförts om risk för lossade vingar och iskast innebär inte att det föreligger större risk för sådana olyckor vid nu planerat projekt än vid t.ex. vindkraftverk placerade längs vägar eller i övrigt på land. Det anförda i den delen är inte skäl att avslå ansökan. Mudderdumpningsplats Den ansökta vindkraftsparken är tänkt att etableras inom ett område som till stora delar sedan början av 1900-talet har använts som mudderdumpningsplats för Göteborgs stad och hamn. Fram till år 1974, då den landbaserade mudderdeponin vid Torsviken togs i bruk, har mudder oavsett föroreningsgrad, dumpats i Hake fjord. Därefter och fram till den 31 mars 2014 har i huvudsak endast mudder med reglerad föroreningshalt dumpats. Området har genom den omfattande dumpningen blivit ett grundområde med tydliga tecken på att erosionsförhållanden råder på bottnarna. Mäktigheten av muddermassorna varierar mellan 0 och 12 meter. På många ställen i massorna finns gasfickor och tecken på att gas stiger genom massorna. De största och centrala delarna av ansökt etableringsområde är täckta av mellan 6 och 8 meter mäktiga muddermassor. Erosion i området orsakas av naturliga och fartygsinducerade vågor samt strömmar och har enligt bolaget lett till att lösare finsediment (mudder) på en del håll nu överlagrats av fastare, grövre sediment som begränsar ytterligar erosion. Just rådande erosionsförhållanden har legat till grund för beslut att neka dispens till fortsatt dumpning i området. Undersökningar utförda i Göta älvs mynningsområde visar att dumpningsområdet genom vågors och strömmars erosion förser Göta älvs reaktionsström inåt med icke önskvärt material, vilket bl.a. avsätts i strömlä vid närliggande öars stränder. Bolagets undersökningar har påvisat förhöjda halter av PAH, PCB, dioxin, bly, koppar, kvicksilver och zink. Därutöver finns anledning att anta att också TBT-halterna är förhöjda i muddermassorna. Under huvudförhand- 102 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 lingen i målet påtalades att skred förekommit i området, vilket bl.a. lett till störningar för sjöfarten och dessutom antas ha medfört ökad spridning av föroreningar utanför dumpningsområdet. Etableringsområdet berör två vattenförekomster, Rivö fjord och Dana fjord. Ingen av dessa uppnår god status, bl.a. beroende på miljögiftsbelastning. Bolaget har anfört att kompletterande undersökningar av bottenförhållanden i geotekniskt och miljötekniskt hänseende kommer att utföras efter det att tillstånd meddelats, inför detaljprojekteringen och att anpassningar av kraftverkens placering, fundament och försiktighetsmått i övrigt kommer att ske med hänsyn till risken för spridning av förorenat mudder. Rent allmänt noterar mark- och miljödomstolen att det generellt sett inte kan anses att en dumpningsplats för mudder är en lämplig plats för exploatering av det slag som det nu är fråga om. Motsvarande ingrepp skulle inte ha kommit i fråga om det handlat om en landbaserad deponi, trots att landbaserade deponier normalt är förknippade med avsevärt lägre föroreningsspridningsrisker än havsbaserade dumpningsplatser. Mark- och miljödomstolen delar SGU:s uppfattning att underlaget är alltför knapphändigt för att det ska vara möjligt att ta ställning till riskerna med ansökt etablering i de omfattande och sannolikt delvis kraftigt förorenade muddermassorna. Inte minst det faktum att föroreningssituationen torde vara undervärderad genom att endast samlingsprov analyserats och värderats försvårar riskbedömningen. Bristerna framstår som tydliga i fråga om vilka föroreningshalter som förekommer, mäktighet av och stabilitetsförhållanden i massorna samt underlag för bedömning av spridningsrisker i samband med anläggningsarbeten, främst pålning, och kabeldragning samt ev. ökad erosion då vindkraftverken är på plats. Visserligen har bolaget anfört att de ansökta verken, så långt möjligt, ska placeras på platser med liten muddermäktighet eller på fast berg. Hur och om detta låter sig 103 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 göras inom det ansökta etableringsområdet har inte konkretiserats. Särskilt när det gäller mudderdumpningsaspekten finner domstolen att ansökans utformning, avseende box-modellen, är olämplig. Det finns således en inte obetydlig risk att den ansökta verksamheten motverkar miljömålet Giftfri miljö. Domstolen finner på ovan anförda skäl om dumpade och förorenade muddermassor att ansökan inte kan bifallas. Påverkan på fåglar Som nämnts ovan om påverkan på Natura 2000-området Torsviken ligger området för den ansökta vindkraftsparken minst 2–3 km från området, i syd-sydvästlig riktning. Såsom framgår av miljökonsekvensbeskrivningen hyser etableringsområdet i Hake fjord tidvis relativt stora flockar av sjöfågel, vilka kan antas attraheras av grunda och på vissa platser musselrika eller vegetationstäckta bottnar. Av vad som anförts i målet drar domstolen slutsatsen att området inte hyser exceptionellt stora fågelflockar och inte heller särskilt hotade eller skyddsvärda arter. Av Naturvårdsverkets sammanställning om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (rapport 6467) framgår att påverkan på sjöfågel är begränsad och att sjöfågel inte uppfattar vindkraftparker som barriärer. Undvikandebeteende har noterats på 50–150 m från kraftverk under icke häckning. Mot bakgrund av att uppgift förekommit i målet om antalet havsörnar som övervintrar i Torsvikenområdet, kan det finnas anledning att befara att dessa utnyttjar Hake fjord, med sin högre koncentration av bytesfågel, som födosöksområde. Detta i vart fall under tider då vattnen i Torsviken är isbelagda. Någon ökad förekomst av havsörn i det ansökta etableringsområdet har emellertid inte påtalats. Områdets betydelse som viloplats för sjöfågel eller födosöksområde för havsörn kan mot bakgrund av ovanstående inte anses vara avgörande för bedömningen av aktuell verksamhet. Inte heller skulle den ansökta vindkraftparken riskera att medföra skada på migrerande fåglar på sätt som gör den otillåten (jfr avsnittet om Torsvikens Natura 2000-område ovan). 104 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Mark- och miljödomstolen delar bolagets uppfattning att utförda fågelstudier tillräckligt tydligt visar att fåglar som häckar på fågelskären i området mestadels flyger ut från området i syd–västlig riktning och därmed inte riskerar att störas av vindkraftverken. Mot bakgrund härav och mot bakgrund av rekommendationer i Naturvårdsverkets rapport 6467 om vindkraftens påverkan på fåglar finner domstolen att 500 m skyddsavstånd till fågelskär är tillräckligt. Mark- och miljödomstolen finner således inte att ansökan motverkar strävan att nå miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och djurliv samt finner heller inte skäl att avslå ansökan mot bakgrund av risk för skada på fåglar. Landskapsbild och visuell påverkan för boende Ansökan har ifrågasatts av boende kring Hake fjord bl.a. p.g.a. den visuella påverkan av de planerade vindkraftverken. Bedömningar av inverkan på landskapet i dess helhet och på friluftslivets landskapsrelaterade intressen har redovisats i det ovanstående. I det följande redovisar mark- och miljödomstolen sin bedömning i fråga om påverkan på boendemiljöer kring Hake fjord. Utbyggnad av vindkraft påverkar landskapsbilden och skillnaden mellan ett outbyggt område och ett utbyggt område är påtaglig. Trots detta har det på senare år byggts mycket vindkraft i Sverige som av närboende har bedömts påverka landskapsbilden alltför mycket men av domstolarna har bedömts som tillåtlig. Mark- och miljööverdomstolen, tidigare Miljööverdomstolen, (MÖD) har i avgörandet MÖD 2009:32 (Tolvmanstegen, Strömstad) uttalat att enbart visuell påverkan, att vindkraftverk är synliga från vissa fastigheter, inte är skäl för en begränsning av en ansökan om tillstånd till vindkraftverk. Det målet gällde etablering av 24 vindkraftverk i ett ”naturskönt och orört markområde”. MÖD har i mål den 24 januari 2014, M 9650-12 (Svartnäs, Falun) begränsat ett tillstånd från 83 vindkraftverk till 53 verk med hänvisning till att det större antalet skulle ge kraftig påverkan på landskapsbilden medan det färre antalet kunde accepteras. 105 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Mark- och miljödomstolen gör i nu aktuellt mål bedömningen att Hake fjord i och för sig är både naturskön och, i vart fall ovanför ytan, orörd så länge man inte betraktar området österut eller räknar med trafiken i de båda farlederna Torshamnsleden och Böttöleden. Den påverkan som uppstår på landskapsbilden för boende kring området av att bygga 15 vindkraftverk är enligt domstolens mening trots det natursköna läget inte större än vad som accepterats av MÖD i ovan nämnda avgöranden. Påverkan är därmed inte större på närliggande boendemiljöer än att den får tålas även i nu aktuellt fall. Det saknas alltså skäl att avslå ansökan om tillstånd för vindkraftverken med anledning av att verken syns från bostadsfastigheter runt Hake fjord. Den bedömningen gäller även den bostad som finns på Gäveskär. Det som innehavarna av den bostaden, i fråga om visuell påverkan, fört fram i målet, medför ingen annan bedömning än den ovan redovisade. I fråga om hindersmarkering för flyget och den störning en sådan kan medföra bedömer domstolen att det kan ställas krav på radarstyrd hindersbelysning om vindkraftverk över 150 meter ska byggas, jfr MÖD den 27 augusti 2014, M 9473-14 (Treriksröset, Halmstad/Hylte/Ljungby). En sådan hindersbelysning ska då endast behövas tändas om flygplan närmar sig vindkraftverken vilket innebär att i normalfallet behöver det högintensiva vita ljuset inte vara tänt. Buller Sökanden har i sin bullerutredning visat att man klarar 40 dB(A) ekvivalent nivå utomhus vid bostäder. Den nivån är sedan länge fast praxis för buller från vindkraftverk. Domstolen gör först bedömningen att de bullerberäkningar som visats i målet motsvarar de krav man bör ställa på en bullerutredning i ett tillståndsmål avseende vindkraft. Det saknas alltså anledning att underkänna bullerutredningen. Det är vidare så att om ett tillstånd enligt box-modell skulle meddelas kan detaljplaceringarna styras bl.a. av bullerberäkningar i det skedet. Det lämnar ytterligare utrymme för att garantera att ingen bostadsfastighet utsätts för buller över tillåtna nivåer. 106 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 De invändningar som förts fram avseende buller är inte skäl att neka tillstånd. De finns inte heller skäl att bestämma ett bullervillkor till något annat än 40 dB(A) ekvivalent nivå utomhus vid bostäder. Övriga sakfrågor I målet har presenterats ett omfattande utredningsmaterial från sökanden, ett flertal yttranden från remissmyndigheter samt ett stort antal yttrande från enskilda och föreningar. I dessa har förutom ovan nämnda frågor även lyfts andra frågor. Markoch miljödomstolen gör bedömningen att påpekade frågor som inte behandlats ovan inte påverkar bedömningen av om det sökta projektet är tillåtligt eller inte. För det fall att frågorna på något annat sätt berör projektet kan de hanteras i eventuell villkorsskrivning. Ersättningsyrkanden för minskade fastighetsvärden m.m. Då något tillstånd inte meddelats ska någon ersättning med anledning av ansökan inte utges. Inkomna ersättningsyrkanden ska avslås. Rättegångskostnader Av 25 kap. 1 § miljöbalken framgår att i mål om utövande av miljöfarlig verksamhet gäller inte rättegångsbalken i fråga om rättegångskostnader. Av 25 kap. 2, 5 §§ miljöbalken framgår bl.a. att i ansökningsmål om vattenverksamhet ska sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid markoch miljödomstolen samt att en organisation som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken inte har rätt att få ersättning för eller skyldighet att betala rättegångskostnader. Det sagda gäller under förutsättning att inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 §§ rättegångsbalken. Då Göteborg Energi medgett yrkandena från länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten, ska ersättning utgå i enlighet med det. I fråga om föreningar enligt 16 kap. 13 § miljöbalken gäller som ovan angivet att dessa inte har rätt till ersättning för rättegångskostnader. Yrkandena i den delen de avser sådana föreningar ska således avslås. 107 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 I fråga om övriga yrkanden har sökanden motsatt sig ersättning på den grunden att de som yrkat ersättning inte är sakägare avseende sökt vattenverksamhet på så sätt att de har rätt till ersättning för rättegångskostnader. Vissa av de boende kring Hake fjord har till stöd för sina yrkanden angett rättsfallet NJA 2004 s. 590. Frågan domstolen har att avgöra är om de som yrkat ersättning för rättegångskostnader är motparter i ett ansökningsmål om vattenverksamhet på det sätt som anges i 25 kap. 2 § miljöbalken och därmed, bl.a. mot bakgrund av den tolkning som anges i nämnt NJA-fall, har rätt till ersättning för rättegångskostnader. Domstolen gör följande bedömning. Målet är ett ansökningsmål enligt såväl 9 kap. (miljöfarlig verksamhet) som 11 kap. (vattenverksamhet) miljöbalken. Byggandet av fundamenten är vattenverksamhet medan själva vindkraftverken är miljöfarlig verksamhet. Domstolen konstaterar inledningsvis att rätt att överklaga tillståndsbeslut om vindkraft enligt rättspraxis från mark- och miljööverdomstolen har ansetts tillkomma boende inom ca 2-3 km avstånd från verken. Det avståndet har därvid av MÖD bestämts delvis med ledning av uttalanden från NJA 2004 s. 590 (jfr t.ex. MÖD 2005:33). När målen enbart avsett miljöfarlig verksamhet har det, i enlighet med 25 kap. 1 § miljöbalken, aldrig varit frågan om att det kan utgå ersättning för rättegångskostnader. Nu aktuellt mål har enligt domstolens mening en någorlunda tydlig uppdelning i byggandet av fundamentet som är vattenverksamhet och vindkraftverken som är miljöfarlig verksamhet. Mot bakgrund av lagstiftningens tydliga skillnad mellan miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet i fråga om ersättningsskyldighet för rättegångskostnader är det riktigt att man skiljer de båda delarna åt. Domstolen gör först bedömningen att det skulle leda alltför långt att tillerkänna samma krets som har rätt att överklaga vindkraftsbeslut rätt till ersättning för rättegångskostnader. Rätten att överklaga, som kan sträcka sig 2-3 km, baseras på påverkan av miljöfarlig verksamhet och inte på påverkan av vattenverksamhet. Den 108 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 skillnad som ändå finns mellan 25 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken skulle vara helt utsuddad om rätten till ersättning utsträcktes så långt. Det ska alltså inte utgå ersättning för rättegångskostnader enbart på grund av att man bor inom 2-3 km från de i havet planerade verken. Domstolen bedömer vidare att, helt i enlighet med NJA 2004 s. 590, de som påverkas av den planerade vattenverksamheten på ett sätt så att de kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet som inte är helt obetydlig eller teoretisk kan ha rätt till ersättning för rättegångskostnader. De som yrkat ersättning för rättegångskostnader är boende kring Hake fjord samt i ett fall boende på Gäveskär som får sägas ligga i Hake fjord. Avståndet från bostäderna till de planerade vindkraftverken inom etableringsområdet är från några hundra meter för boende på Gäveskär till mellan 1-3 km för boende runt Hake fjord. Domstolen bedömer att de boende på Gäveskär i viss mån har en situation som liknar förhållandena i NJA 2004 s 590. Den bedömningen förändras inte av att det rör sig om en fritidsbostad. Ersättning för rättegångskostnader ska därför utgå till Lars-Göran Itskowitz och Christina Rosenberg med bostad på Gäveskär. Yrkat belopp bedöms som skäligt. Övriga boende kring Hake fjord bedöms bo alltför långt från den planerade vattenverksamheten för att kunna påverkas på det sätt som krävs för att vara berättigade till ersättning för rättegångskostnader i enlighet med ovan nämnt NJAfall. Deras yrkanden om ersättning för rättegångskostnader ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 425) Överklagande senast den 7 januari 2015. Peter Ardö Joen Morales _____________ I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Peter Ardö, ordförande, och tekniska rådet Joen Morales samt de särskilda ledamöterna Lars Heineson och Hans Wennerholm. Beredningsjuristen Sara Nordström har deltagit i handläggningen av målet. 109 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 Innehållsförteckning SAKEN ....................................................................................................................... 1 DOMSLUT ................................................................................................................. 1 BAKGRUND ............................................................................................................. 3 YRKANDEN OCH FÖRSLAG TILL VILLKOR ..................................................... 3 Yrkanden ................................................................................................................ 3 Förslag till villkor ................................................................................................... 3 TIDIGARE TILLSTÅND .......................................................................................... 6 ANSÖKAN ................................................................................................................ 6 Fastighets- och ägarförhållande.............................................................................. 6 Planförhållanden ..................................................................................................... 6 Koordinat- och höjdsystem .................................................................................... 6 Befintliga förhållanden ........................................................................................... 6 Planerade åtgärder och anläggningar ................................................................... 11 Kontroll av verksamheten, skadeförebyggande och kompensationsåtgärder ...... 12 Påverkan och konsekvenser.................................................................................. 13 Samråd och miljökonsekvensbeskrivning ............................................................ 16 Tillåtlighet ............................................................................................................ 16 Samhällsekonomisk tillåtlighet ............................................................................ 17 Sakägare ............................................................................................................... 19 Igångsättningstidpunkt och arbetstid .................................................................... 19 Kostnadskalkyl ..................................................................................................... 20 Oförutsedd skada, tillståndets giltighetstid .......................................................... 20 Ekonomisk säkerhet ............................................................................................. 20 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ................................................................ 21 INKOMNA YTTRANDEN ..................................................................................... 28 Yttranden från remissinstanser ............................................................................. 28 Yttranden från enskilda och föreningar ................................................................ 37 SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN ........................... 65 VID OCH EFTER HUVUDFÖRHANDLINGEN................................................... 77 Yrkanden om ersättning för minskade fastighetsvärden m.m. ............................. 77 Yrkanden om ersättning för rättegångskostnader ................................................. 77 Bolagets bemötande i övrigt av uppgifter inkomna vid eller efter huvudförhandlingen.............................................................................................. 78 110 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM M 1130-13 DOMSKÄL .............................................................................................................. 80 Allmänt ................................................................................................................. 80 Rådighet................................................................................................................ 83 Miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet ...................................................... 85 Frågan om sakägare .............................................................................................. 86 Samhällsekonomisk tillåtlighet ............................................................................ 87 Tillåtlighet ............................................................................................................ 90 Lokaliseringsaspekter ....................................................................................... 92 Riksintressen ........................................................................................................ 92 Bohusläns kust och skärgård ............................................................................ 92 Natura 2000-området Torsviken ...................................................................... 95 Riksintresse för friluftsliv ................................................................................. 96 Riksintresse Nya Älvsborgs fästning ................................................................ 97 Riksintresse Sjöfart ........................................................................................... 98 Mudderdumpningsplats ...................................................................................... 101 Påverkan på fåglar .............................................................................................. 103 Landskapsbild och visuell påverkan för boende ................................................ 104 Buller .................................................................................................................. 105 Övriga sakfrågor ................................................................................................. 106 Ersättningsyrkanden för minskade fastighetsvärden m.m. ................................. 106 Rättegångskostnader ........................................................................................... 106 Bilaga 1 M 1130-13 Domsbilaga 1 Likalydande begäran om sakägarskap med yttrande Delägare i Nötö Villasamfällighet som i sin tur äger andel i Amhult och Kärrs Byars Samfällighetsförening har inkommit från Ingegerd Larsson, Amhult 1:173 (ab 28) Barbro Åberg och Ulf Åberg, Amhult 1:189 (ab 29) Anders Ohlsson och Susanne Ohlsson, Amhult 1:179 (ab 30) Susanne Algelid, Amhult 1:191, (ab 31) Carl-Wilhelm Tilosius och Marianne Berndtsson, Amhult 1:177 (ab 32 och ab 324) Göran Vikström och Eva Vikström, Amhult 1:176 (ab 33 och ab 227) Ingemar Drottinger, Amhult 1:183, (ab 34, 124) Hans-Erik Nordenhof och Madeleine Nordenhof, Amhult 1:180 (ab 35) Ingemar Karlsson och Benita Burkards Karlsson, Amhult 1:121 (ab 37) Marcus Öfverberg, Amhult1:187 (ab 38) Gerd Jerkstrand Amhult 1:184 (ab 39) Sverker Hallin och Lena Hallin, Amhult 1:174 (ab 40 och 281) Mariette Hahne, Amhult 1:182, (ab 41 och 228) Berit Alenvik och Rolf Alenvik, Amhult 1:122 (ab 42 och 269) Nötö Villasamfällighet org.nr. 71644-8123, Amhult 1:12, (ab 43 och ab 226) Birgitta Fallegård, Amhult 1:192 (ab 44) Bo Inerfeldt och Maria Gustavsson, Amhult 1:193 (ab 45 och ab 309) Håkan Stavmyr och Camilla Jacobsson, Amhult 1:178 (ab 47, ab 229) se även ab 5 Hans Källö och Inga-Carin Källö, Amhult 1:188 (ab 48 och ab 224) Bengt-Åke Petersson och Sol-Britt Petersson, Amhult 1:190 (ab 49) Britt Dahl, Amhult 1:65 (ab 51) Ronny Fransson, Amhult 1:194, (ab 57 och ab 252) Joakim Wikeby och Anna Wikeby, Amhult 1:181(ab 58) Claes Kruse och Malin Kruse, Amhult 1:185 (ab 89 och ab 270) Likalydande begäran om sakägarskap med yttrande har inkommit från Sven Andersson och Berit Andersson Åsberg, Amhult 1:67 (ab 36) Anders Wallgren och Karin Wallgren, Amhult 2:58 (ab 60) Christer Collin och Lena Collin, Amhult 2:34 (ab 61) Lars Carlsson och Gun Inger Carlsson, Amhult 2:59, (ab 62) Judith H Knutsson och Lars Knutsson, Amhult 2:55 (ab 63) Gun-Britt Eriksson och Kenneth Eriksson, Heden 1:277 (ab 64) Bengt Johansson och Mona Johansson, Amhult 2:11 (ab 65) Thomas Byström och Ingalill Byström, Brännö 20:2 (ab 66) Iris Marie Jones och Leif Leden, Brännö 3:13 (ab 67) Agneta Aler Sjökvist och Christer Sjökvist, Torslanda 9:76 (ab 78) Kjell Stålbäck och Berit Stålbäck, Brännö 5:123 (ab 79) Stefan Eliasson och Kerstin Gustavsson, Brännö 5:150 (ab 80) Mats Johansson och Jessica Kolenda, Amhult 31:11 (ab 83) Tom Borg och Kristina Borg, Brännö 3:123, (ab 87) Ann Hammarström, Heden 1:282, (ab 90 och ab 267) Kerstin Stendahl och Rolf Stendahl, Brännö 2:123 och Brännö 2:50 (ab 91) Daniel Gustafson och Roxanna Gustafson, Kärr 2:49, (ab 92och 268) Ann-Sofie Damberg och Björn Damberg, Torslanda 9:83 (ab 93) Ted Rosendahl och Anna-Karin Rosendahl, Fotö 1:19 (ab 94) Anders Ohlsson och Susanne Ohlsson, Amhult 1:179, (ab 95 och 196 se även ab 30 ovan) Mats Andersson och Marguerite Ahlbom, Brännö 5:125 (ab 96) M 1130-13 Domsbilaga 1 Christian Eliasson och Linda Eliasson, Amhult 1:97 (ab 97) Christian Klausson, Hästevik 2:422 samt arrende (ab 99 och 151) Sven Isberg och Kerstin Isberg, Torslanda 9:394 (ab 109) Ulf Orhaug och Karin Orhaug, Torslanda 9:390 (ab 110) Anders Hallberg och Marita Hallberg, Amhult 1:205 (ab 111) Maria Holm och Johannes Holm, Fotö 1:145 (ab 112) Arne Kristiansson och Chrstine Holzwart, Brännö 1:123 (ab 113) Eva Grönstedt, Brännö 1:49, 3:29, 4:32, 4:55, 5:42, 5:43, 5:71 (ab 114) Anders Nylander, Brännö 3:166 (ab 115) Göran Bergqvist och Eva-Lena Bergqvist, Torslanda 5:220 (ab 116) Lars Malmering, Älvsborg 122:7 (ab 118) Helene Ericson, Älvsborg 31:5 (ab 119) Mikael Kekonius och Ewa Ronge, Älvsborg 223:12 (ab 120) Örjan Eklund och Anita Eklund, Brännö 4:60 (ab 121) Kicki Hellström och Ralph Bjarnesund, Andalen 1:22 (ab 127) Sven Bergfjord och Eva Bergfjord, Brännö 5:108 (ab 128) Sven-Olof Brax och Eva Elisabet Brax, Älvsborg 28:2 (ab 130) Johan Twedberg och Anneli Twedberg, Torslanda 9:38 (ab 131) Bennet Thörner och Susanna Thörner, Älvsborg 855:100 (ab 132) Johnny Bergman och Anne Bergman, Torslanda 43:1 (ab 133) Curt Aspegrén och Anette Hellström, Amhult 1:170 (ab 135) Berit Kinnmark Henriksson och Ove Henrikssons dödsbo, Amhult 1:204 (ab 136) Susanne Algelid, Amhult 1:191, (ab 137) Hans Holmberg, Brännö 1:29, 3:25, 5:40, 5:47, delägare i Brännö s:1-2, s:4-10, s:12, s:14-25 och s:27-71, Har även uppgett flera fastigheter på Styrsö (ab 138-141) Lena Holmberg, Brännö 5:174, (ab 142) Ing-Marie Eriksson och Mats Eriksson, Brännö 1:176, (ab 144) Ulf Hedemyd och Renée Hedemyr, Älvsborg 28:15 (ab 146) Göran Holmberg och Christina Holmberg, Brännö 1:135 och 1:138 (ab 147) Johan Sellgren och Marie-Louise Sellgren, Fotö 1:38 (ab 149) Fridtjof Thoen, Brännö 5:206 (ab 153) Stina Fransson, Brännö 5:177 (ab 154) Christer Magnusson, Brännö 4:139, (ab 157) Inger Hallberg och Örjan Hallberg, Brännö 4:91 (ab 162) Hannes Wallin och Erika Wallin (ab 165) Amhult 31:12 boende Långholmen Kerstin Törnroth och Gösta Törnroth (ab 166) Brännö 3:142 Claes Hansson och Britt Hansson, Andalen 1:8 (ab 167) Jan-Ebbe Lindbom, Brännö 4:113 och halva Brännö 11:3 (ab 171) Berit Engström, Älvsborg 116:12 (172) Barbro Åberg och Ulf Åberg, Amhult 1:189 ( ab 173) Gunilla Hedman och Bengt Hedman, Amhult 31:10 (ab 174) Lisbeth Sohtell och Morgan Sothell Brännö 3:118 (ab 176) Annika Ekberg och Jan Ekberg, Brännö 3:167 (ab 177) Lars Johansson och Carina Henriksson-Johansson, Brännö 3:139 (ab 179) Sven Gunnarsson och Marianne Ageberg Brännö 1:131(ab 180) Gun Anderberg Fransson, Brännö 4:90 (ab 181) Tommy Wiklander, Fotö 1:299 (ägs av Brf Fotö Brygga) (183) Jan Nyman, Brännö 17:1, (ab 184) Roger Eliasson, Hästevik 198:6 och Älvsborg 302:1 (ab 185) Sofia Orhaug och Gustaf Söderholm, Torslanda 9:55 (ab 189) M 1130-13 Domsbilaga 1 Per Albihn och Åsa Gawelin, Sävenäs 132:3 (ab 191) Stig Samuelsson och Ebon Samuelsson, Brännö 1:136 (ab 192) Willy Nilsson, Torslanda 9:75 (ab 193) Kerstin Gustavsson och Stefan Eliasson, Brännö 5:150 (ab 194) Eva Johansson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 195) Lars Emanuelsson, Mikael Emanuelsson och Per Emanuelsson, Amhult 28:1 ( ab 198) Björn Selfjord Amhult 31:13 (ab 199), boende Långholmen Welltech system AB 556352-2472, Amhult 31:9 (ab 200) boende Långholmen Caroline Jönner, Brännö 20:6 (ab 203) Berne V Johansson, Brännö 15:4, (ab 204) Leine Arahamsson och Ove Abrahamsson, Heden 1:280 (ab 205) Madeléne Nordenhof och Hans Nordenhof, Amhult 1:180 (ab 206) Fredrik Fallegård, Amhult1:192 (ab 208) Gerd Ludvigsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 209) Gunilla Olofsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 210) Sigbritt Oskarsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 211) Thorvald Myhre, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 212) Kerstin Johansson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 213) Ann-Kathrin Björkroth, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 214) Tore Almqvist, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 215) Eva Hermansson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 216) Monica Olofsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 217) Kjell Lindström, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 218) Henrik Sjöstrand och Mia Jönsson, Brännö 10:4, 10:1, s:83 (ab 218) Sinikka Necander, Brännö 3:212 (ab 220) Hans Sundén och Eva Sundén, Brännö 3:70 och Brännö 3:71 (ab 221) Sten-Åke Ulin och Åsa Ulin, Älvsborg 855:407 (ab 223) Britt Dahl, Amhult 1:65, (ab 225) Berit Andersson-Åsberg och Sven Andersson, Amhult 1:67 (ab 230) Britt Wallerius och Gunnar Andersson Amhult 31:5 (ab 233) Boende Långholmen Birgit Westerberg och Roger Westerberg, Amhult 31:2 (ab 234) Boende Långholmen Birgitta Barrby och Marianne Barrby, Brännö 20:7 (ab 236) Annemari Särner, Älvsborg 35:7 (ab 238) Kenneth Eriksson och Gun-Britt Ericsson, Heden 1:277 (ab 239) Helena Alderstig, Brännö 4:95 (ab240) Rolf Niklasson, Fotö 1:165 (ab 241) Dennis Olsson, Amhult 1:115, (ab 242) Sven Simonson, Älvsborg 855:455 (ab 243) Mikael Colliander och Karin Colliander, Brännö 4:171 (ab 244) Marcus Öfverberg Amhult 1:187 (ab 246) Ingegärd Ljungqvist, Brännö 5:181 (ab 247) Monica Sernemo, Torslanda 43:13 (ab 148) Bengt-Åke Petersson och So-Britt Petersson, Amhult 1:190 (ab 249) Gerd Larsson, Fotö 1:165, (ab 250) Ulla-Carin Johansson och Lars-Göran Johansson, Torslanda 9:51 (ab 251) Bengt Andersson och Barbro Andersson, Brännö 3:146 (ab 253) Martin Nicklasson, Älvsborg 36:11 (ab 257) Anders Magnusson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 263) Karin Nilsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 264) Linda Dahlberg, Brännö 4:95 (ab 265) M 1130-13 Domsbilaga 1 Anders Olofsson, Äger bostadsrätt på Fotö, (ab 266) Fredrik Larsson och Malin Johansson, Älvsborg 194:10 (ab 271) Per-Olof Almgren, Brännö 4:86 (ab 272) Bengt Hansson och Christine W Hansson, Andalen 1:25 (ab 273) Sofia Lundberg och Anders Sandberg, Amhult 31:41, Boende Långholmen (ab 276) Anna Kocken och Jan Kilenberg, Brännö 5:184 (ab 277) Nils Bernlo och Åsa Bernlo, Asperö 1:77 (ab 278) Anne Wollter, Brännö 5:124 (ab 282) Björn Hellsten och Marie Hellsten, Brännö 4:111 (ab 287) Fredrik Olsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 293) Georg Storm, Brännö 5:180 (ab 295) Yvonne Gustafson och Anders Gustafson, Kärr 2:60 (ab 298) Nils Sjöstrand, Brännö 1:147 (ab 299) Robert Göransson, Andalen 1:9 och Andalen 1:45 (ab 300) Dag Emanuelsson och Lill Emanuelsson, Brännö 5:146 (ab 301) Göte Westberg och Karin Westberg, Brännö 5:162 (ab 302) Maria Göransson Emgård, Andalen 1:9 och Andalen 1:45 (ab 303) Christian Sjöqvist och Linda Petersson, Amhult 1:91 (ab 305) Tomas Jansson och Åsa Jansson, Amhult 1:124 (ab 306) Anna-Karin Davidsson och Jan Karlsson, Fiskebäck 42:3 (ab 308) Peter Dahlhielm, Hult 1:351 (på Hönö) (ab 312) Bert Eliasson och Anette Eliasson, Brännö 3:122 (ab 315) Charlotte Sjöstrand-Wallander och Carl-Otto Wallander, Brännö 1:84 (ab 316) Lis-Marie Johansson, Amhult 31:7 Boende Långholmen (ab 317) Bo Stawreberg och Karin Stawreberg, Brännö 3:190, (ab 320) Martin Wallgren, Brännö 8:7 (ab 322) Kjell Uppling och Anne Uppling, Brännö 1:189 (ab 323) Bengt Hansson, Brännö 5:45 och Brännö 3:30 (ab 332) Bilaga 2 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR – DOM I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till mark- och miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen och det måste ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, DV 425 • Producerat av Domstolsverket • 2014-07 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står markoch miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. den dom som överklagas med angivande av markoch miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens dom som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende mark- och miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till omständigheten eller beviset inte åberopats i mark- och miljödomstolen. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. www.domstol.se
© Copyright 2024