I NNE HÅLL M e d v e r k a n d e-------------------------------------------- II B e s l u t- - - - - - - - --------------------------------------------- II Sa mm a n f a t t n i ng-- -------------------------------------- III I n l e d n i n g - - - - ---------------------------------------------- 6 Bakgrund 6 Projektets omfattning 6 Gestaltning av spårväg 8 Syftet med riktlinjerna 8 Övergripande mål 8 Mål för utformningen av spårvägen i Lund 8 Mål för riktlinjernas innehåll 9 Läsanvisning 9 A n a ly s -- - - - - - - -------------------------------------------- 11 Analys av spårsträckningen 11 Konklusioner 11 De olika sekvenserna 13 Martijns resa i juni 2017 28 Pr i n c ip e r f ö r utform ni ng/ kom ponente r- ---------- 3 1 Material för tracé 32 Vita linjen 40 Passager och korsningar 44 Hållplatser 50 IV RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS Vegetation 54 Kontaktledningsstolpar 58 Belysning 60 Restytor 62 Kompletterande utrustning 63 Färg 63 By ggna ds v e r k--- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 6 4 Likriktarstationer 64 Ny port vid väg E22 65 Utfor mning för s t r ä c k a n L u n d C– E S S-- - - - - - - - - - - - 6 7 Övergripande utformning 67 Planer och sektioner 67 Utformning 2017 68 Utformning – vid full utbyggnad 70 Sankt Laurentiigatan 72 Allhelgonakyrkan 76 Getingevägen 80 Sjukhuset 81 Baravägen 88 Kårhuset 92 LTH-parken 96 IDEON-torget 99 Sölvegatan 102 Ian YVR gatunivå slitlager överbyggnad gatunivå överbyggnad 32. ▲▲◄ Vignolräl med gräs i tracéområdet i München, Tyskland 33. ▲▲► Gaturäl i storgatstensyta från Bergen 34. ▲ Typritningar som redovisar vignolräl (till vänster) och gaturäl till höger ÅTTA PRINCIPER OCH KOMPONENTER BEGREPP I detta kapitel redovisas de olika delar som kan bli aktuella under utbyggnaden av spårvägen. Dessa har applicerats i gestaltningen av sträckan. Dessa är: Det finns återkommande tekniska begrepp som används i texterna. Nedan förklarar vi de viktigaste begreppen. • • • • • • • Material för tracé Vita linjen Passager och korsningar Hållplatser Träd Kontaktledningsstolpar Belysning • Restytor FÖRUTSÄTTNINGAR F ri a ru m m et En viktig förutsättning för planeringen och utformningen är det utrymmesbehov (fria rummet) spårvägen har. Det illustreras på föregående sida, i figur 31. För mått och utförligare beskrivning av sektionen hänvisas till projekteringsanvisningarna. Tracé Tracé är området i anslutning till spåren, mellan spåren och ut till den gräns där spårområdet möter till exempel en körbana eller en cykelväg. Ett annat ord som förklarar tracé är spårområdet. Räl Räl kallas själva stålskenan som spårvagnen går på. I bild 32-34 ser man skillnaden mellan de två olika rältyperna som är aktuella för projektet. Gat uräl Används framförallt när man vill att rälens överkant ska vara i nivå med markytan. Används där man har passager av andra fordon samt på till exempel gågator och torg eller när man har blandad trafik i spårområdet. Vi gnol räl Är den typ av räl som normalt används i järnvägssammanhang. RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 31 P r inc iper för utfor mning/komponenter Aase Bård PRINCIP E R F ÖR U T FOR M N I N G / K O M P O N E N T E R M AT E R IA L F Ö R TR A C É Fr edr ik Kar lsson ÖVERBYGGNADSTYPER SPIS Här redovisas material som kan bli aktuella för tracén. Fördelar och nackdelar har jämförts mellan de olika materialen, men även mer generella aspekter tas upp. Aase Bår d MATERIAL AKTUELLA FÖR TRACÉ Då olika material kräver olika överbyggnad ska detta beaktas i projekteringen för att kunna uppnå flexibilitet där det behövs. Sm å g a t s t e n + Körbar + Tålig, slitstark yta + Passar bra in i Lunds historiska miljö + Möjligt att återanvända + Viss infiltration av vatten - Högre anläggningskostnad än till exempel asfalt - Kräver avvattning 32 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS S t o rg a t s t e n + Körbar + Tålig, slitstark yta + Passar bra in i Lunds historiska miljö + Förstärker att man inte ska beträda spåren + Möjligt att återanvända + Viss infiltration av vatten - Högre anläggningskostnad än till exempel asfalt - Kräver avvattning N a t ur s t e ns hä lla r + Körbar för lättare fordon + Slitstark + Passar bra in i Lunds historiska miljö + Passar väl in på torgytor - Ej lämplig för tyngre fordon, till exempel vid passager - Kräver avvattning G rä s + Hög infiltration samt fördröjning av vatten + Tillför grönska till stadsrummet +Bullerreducerande - Större krav rörande drift än hårdgjorda ytor - Risk att ytan upplevs oattraktiv vintertid ©Saennebeub SPIS ©M ayhem ©IngolfBLN Pl at s g j u t e n b e t o n g + Körbar + Går att bearbeta ytstruktur och färga in + Kompletterar befintligt material i Lund på ett bra sätt +Slitstarkt - Svårt att underhålla ledningar under mark - Kräver avvattning Gr us gr ä s + Hög infiltration samt fördröjning av vatten + Skötselextensivt + Tillför viss grönska till stadsrummet + Relativt billig + Ökad biologisk mångfald - Går att anlägga annan typ av beläggning i efterhand - Saknar referenser i Sverige RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 33 P r inc iper för utfor mning/komponenter K er a m isk a m a ter i al ( t egel ) +Körbar + Finns i olika kulörer och nyanser (schattering) + Passar väl in i vissa delar av Lund (LTH) - Kan bli hala om det uppstår algtillväxt - Större krav rörande drift än andra hårdgjorda ytor - Kräver avvattning - Minst hållfasthet av de hårdgjorda materialen B y ggm e to d Gatsten är ett omstritt ytskikt i gatuspår då det finns risk för sättningar. Stenarna sätts på vanligt vis, exempelvis i sättsand eller flis. För att få ett rakt motstånd vid rälerna bör längsgående utfyllnad med till exempel gummi användas i rällivet. Sättsanden kan försvinna eftersom rälerna oftast läggs på en packad makadambädd (se makadamspår) eller en betongplatta (se betongspår). Fogarna bör förseglas i spåret med någon form av fogmassa för att minska genomträngningen av vatten mellan stenarna. 34 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS ©JoLi- esse D ri ftsasp ekter Så länge stenarna behåller sin ursprungliga sättning så är spåret lika underhållsfritt som ett betongspår. Om stenarna börjar sätta sig eller lossna krävs oftast omsättning. B u l l er Gatsten ger ingen direkt bullerreducering. Om stenarna börjar lossna kan slagljud från stenarna uppstå. A n n an trafi keri n g Här avgör trafikklass. Stenarnas tjocklek är begränsande och möjliga mått beror på vilken räl som använts. Den vanligaste höjden är 180 mm för rälen, vilket normalt betyder en sten på ca 100 mm. G estal tn i n g sasp ekter • Det är fint om gatstensytor har en sammanhållen kant av en naturstensfris eller storgatsten • • • • Möjlighet att variera mönster Anpassa stensort till omgivning Olika ytbearbetning Gatsten ska vara sliten, ej ny SP IS Gatsten finns med olika ytbearbetningar. Vanligast är råkilad yta. Återanvänd gatsten är att föredra då den har en tilltalande patina. För att erhålla en mer tillgänglighetsanpassad yta med gatsten kan den sågas. Se figur 36. Den sågade ytan kan sedan krysshamras eller flammas för att öka friktionen. Foto: SPIS Foto: SPIS GATSTEN 35. ◄◄◄ Storgatsten i tracé och dagvattenränna tvärs över spåren 36. ◄◄ Sågad storgatsten på gångytan och råkilad i tracé på torgyta i Mulhouse, Frankrike 37. ◄ Kombination av smågatsten och storgatsten i tracé i Norrköping 38. ▼ Smågatsten i bågsättning i tracé i stadsrum i Mulhouse. Notera vita linjen som blir en ränndal efter passagen Denna typ av beläggning liknar i stort sett den för gatsten. Plattor eller hällar kan användas vid till exempel torgytor, där torget och tracé ska ha samma markbeläggning. Fo to: SPI S Y ta Flammad yta är vanligast på torg/platser där människor rör sig. Krysshamrad är också vanlig på dessa ytor. En råkilad yta är vanlig på ytor där man vill reducera hastighet. Bearbetningen av ytan är beroende på stenens sammansättning och beskaffenhet. Ytan på natursten kan behandlas på olika sätt. Detta är användbart för att få till kontraster och skillnader mellan till exempel en torgyta och tracén på torgytan. Foto: SPIS Fr edr ik Kar lsson ©Dave Ham ster PLATTOR OCH HÄLLAR AV NATURSTEN Dri f t saspekt er Plattor eller hällar ger minskad hållfasthet. Detta resulterar i att materialets tjocklek behöver ökas för att klara av lasterna. Fogarna är också avgörande för en god hållfasthet och att inte plattorna nöts mot varandra. Gest al t ni ngsaspekt er • • • • • • Storleken på plattan eller hällen Förband och mönster Fogar Ytbearbetningen Färg på stenen Riktning på stenens beståndsdelar (gnejs) RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 35 P r inc iper för utfor mning/komponenter 39. ► Hällar i olika storlekar i tracén vid en hållplats på torget Place de la République, Le Mans, Frankrike 40. ►► Plattor av natursten i tracén och hällar på plattformens golv. Plattorna i tracén har en grövre ytstruktur än hällarna. Hållplatsen Aker Brygge, Rådhusplassen, Oslo, Norge 41. ►►► Olika typer av naturstenshällar i tracé och på plattformen. Hållplatsen Mairie, Moulhouse, Frankrike 42. ▼ Naturstensplattor med olika ytbearbetning som markerar en passage och tracé. Mulhouse, Frankrike Referenser för keramiska material i tracé är få. Vad som rekommenderas är att man använder sig av ett klinkerbränt tegel. Teglet ska också vara frostbeständigt marktegel. Som alternativ finns också klinker, som är mer bränt än tegel och har mindre porositet. B y ggm e to d Vad som är viktigt vid anläggande av marktegel/klinker är att fogarna är bra. Om fogsand saknas kan teglet skadas. Detta är viktigt i anslutning till spårvägen då vibrationer uppstår. Överbyggnaden ska ha en god dränering för att undvika att teglet suger åt sig vatten samt att avvattningen ska vara god. 36 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS Fr edr ik Kar lsson ©M ayhem Clar a Lundqvist KERAMISKA MATERIAL 43. ◄◄◄ Tegelbeläggning i tracé och på angränsande ytor vid en hållplats i Le Mans, Frankrike 44. ◄◄ Tegelbeläggning i tracén och en annan nyans på teglet på sidan om. Amsterdam, Nederländerna 45. ◄ Tre olika storlekar av tegel och med olika typer av förband och kulör. En mycket fin schattering i teglets yta skapar liv till beläggningen. Odense, Danmark S kö tsel Ytorna kan vid skuggiga lägen få algtillväxt. Denna kan medföra att ytan blir hal. Genom borstning kan algerna tas bort. Övri gt I fortsatt arbete bör man undersöka spårvägens påverkan på materialet med avseende på vibrationer. Gest al t ni ngsaspekt er Klinkerytor har högre benägenhet att bli hala vid fukt och is. Därför bör man kombinera materialet med ett mindre halkbenäget material, till exempel natursten eller betong. Betongen ska ha sitt eget uttryck och inte efterlikna det keramiska materialet. Trafi keri n g Trafik över tegelyta är möjligt. • Använd flera olika storlekar på teglet för att skapa en levande yta • Använd schatterat tegel • Med mönster och förband kan man åstadkomma variationer i ytorna där det finns behov • Då ytan består av små enheter är det viktigt att de yttre kanterna av ytan består av hela stenar, eller ett material av större enheter • Tänk på att fogarna har betydelse för upplevelsen I detta fall menas platsgjuten betong, eller betong som gjuts ihop med rälernas konstruktion. By ggm e t od Vanligt är att man bygger en solid betongkropp som resulterar i minimalt underhållsbehov och bra hållbarhet. Sköt s e l Betongspår är relativt underhållsfria. Om spåren läggs på en betongplatta och sätts fast med befästningar så finns risken att befästningarna släpper från betongen. Det finns alltid risk för att vatten blir stående på betongplattan, vilket kan orsaka frostsprängningsskador och sprickbildning i ytan. B u l l er Vid betong i ytan så studsar oftast bullret på den hårda ytan och det absorberas dåligt. ©M ichallon ©ingolfBLN, flickr ©ingolfBLN, flickr BETONG Gest al t ni ngsaspekt er • Ytbearbetningen är avgörande för att få rätt ytstruktur - ströpplad, borstad och riktning på strukturen A n n an trafi keri n g Här är all annan trafikering möjlig. Hänsyn behöver dock tas till andra trafikslag och laster i dimensioneringen då dessa oftast ger den avgörande lasten på plattan. • Cementsort och ballast är avgörande för att betongytan ska behålla sin färg - gäller framförallt ytor som kommer slitas Vanlig rutnätsarmering, stålfiberarmering eller plastfiberarmering kan användas. • Provytor ska anläggas • Dilatationsfogar ska passas in i ytans sammanhang så att fogarna passas in i helheten Ö vri g t Man behöver kontrollera att det inte finns risk för elektriska förbindningar om det finns detektorer för trafiksignaler och så vidare på plattan. RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 37 P r inc iper för utfor mning/komponenter 46. ► Platsgjuten betong i tracé vid en passage i Angers, Roseraie, Frankrike 47. ►► Platsgjuten betong som har efterbearbetats och fått en skrovlig ytstruktur. Angers, Frankrike. I framkant av bilden betong och sedan en avvattningsränna och natursten i två sorter 48. ►►► Platsgjuten betong med ballasten till viss del synlig i tracén vid en passage längs spårvägen i Reims, Frankrike Spår med gräsytskikt är ett estetiskt och tilltalande sätt att avskilja spårvägen från övrig gatumiljö. Gräset har dessutom den goda egenskapen att verka ljuddämpande. B y ggm e to d I Sverige är det vanligast att spår med gräsytskikt anläggs som ett vanligt ballastspår men att makadam ersätts med växtbädd och gräs från rälfot till rälhuvud ca 180 mm. Det är lätt att anlägga och byggs som ett traditionellt spår inom järnvägen. I övriga Europa är det vanligare att man har en betongkonstruktion under gräset och att gräset är i nivå med rälens överkant. D rifts a s pe k ter Gräs med låg växthöjd behöver oftast inte klippas mer än ett par gånger per växtsäsong. 38 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS Foto: SPIS ©IngolfBLN Foto: SPIS GRÄS 49. ◄◄◄ Gräs i tracé i Mulhouse 50. ◄◄ Gräs i tracé med trädrader inom spårområdet, LoireAtlantique, Pays de la Loire, Nantes, Frankrike 51. ◄ Gräs i tracé från Norrköping B u l l er Makadamspår med gräsytskikt absorberar buller och vibrationerna tas upp via slipers i makadamen. A n n an trafi keri n g Här är ingen annan trafikering möjlig. Om området ska kunna användas för räddningstjänst måste gräset armeras upp med olika typer av gräsarmeringsplattor av betong eller plast. Ö vri g t Det kan uppkomma problem med vagabonderande strömmar som kan uppstå kring rälen för returström då strömmen följer andra banor än de avsedda. Detta kan uppstå när gräset blir fuktigt och kommer i kontakt med rälen för returström. Gestaltningsmässigt är det vackrast att anlägga gräs i spår där gräset är i nivå med rälernas överkant. Mi l j öaspekt er Gräs ger en högre biologisk mångfald och påverkar mikroklimatet positivt. Gräset binder partikelföroreningar samt tar hand om dagvatten på ett effektivt sätt. Gest al t ni ngsaspekt er • För att ytan ska upplevas snygg ska en plattrad läggas utmed kanter • Fröblandningen ska testas på provyta • Anslutning mot räl ska studeras vidare, man ska sträva efter att ha så liten kant som möjligt mot räl då detta upplevs som snyggast • Där gräsytorna blir stora, till exempel där spårvägen kräver mer yta eller vid passager ska man se över möjligheten att plantera i gräsytan. Lökar fungerar bäst i gräsytor ©Saennebueb, Flickr ©Saennebueb, Flickr GRUSGRÄS ©Ta má s Ka to na S ch o tterrasen Grusgräs från tyska ordet ”schotterrasen” är en humusfattig grusblandning med etablering av ängsblommor. Genom att hålla nere näringshalten i gruset etableras en glesare ängsvegetation än vid vanlig äng. Ut t ryck Grusgräs ser på nära avstånd ut som en gles gräsmatta, precis som benämningen säger – grus med gräs i. Men på ett längre avstånd upplevs grusgräset som grönt. På grund av artrikedomen i grusgräsbeläggningen ökar den biologiska mångfalden. B yg g m eto d Grusgräs byggs upp med en överbyggnad av en blandning av krossat stenmaterial från till exempel natursten, grovt grus eller återvunnen betong eller tegel. I översta delen av krossmaterialet blandar man in kompost. Grusgräset minskar uppvärmningen i staden jämfört med hårdgjorda ytor. Grusgräs kan liknas vid en gräsarmerad yta, utan armering. Det vill säga att gruset fungerar som armering i ytan. P rovyt or För att få till en bra fröblandning ska provytor anläggas. S köt sel Grusgräset är tänkt att vara skötselextensivt. RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 39 P r inc iper för utfor mning/komponenter 52. ► Grusgräs i tracé längs med Glattalbahn, Zürich, Schweiz 53. ►► Naturlig och insådd ängsflora i grusgräset, Glattalbahn, Zürich, Schweiz 54. ▼ Glattalbahn, vid flygplatsen i Zürich. Vid bra förhållanden kan grusgräset växa till sig och bli frodigt VITA L IN J E N En vit linje används som en inramning av spårvägsområdet i ett antal europeiska städer däribland Barcelona, Bergen och flera städer i Frankrike. Vita linjen tydliggör spårområdet och markerar för andra trafikanter vilken yta som är avsedd för spårvägen. Detta för att tydligöra spårvägen, öka läsbarheten och som en följd av detta; trafiksäkerheten. Vita linjen bidrar därför till att det är möjligt med en öppen lösning. Google ear th pr o ”Vita linjen” benämns det linjära element som löper utmed spåren och avgränsar tracén från omkringliggande ytor. Vita linjen ska löpa kontinuerligt längs med sträckan, dock med avbrott i korsningar med biltrafik. Denna linje ska vara av kontrasterande färgton, vara tydlig och sticka ut – därav begreppet ”vita linjen”. Material för tracé och anslutande ytor skiftar utmed sträckan. Vita linjen utgör ett konstant sammanhängande element; en röd tråd utmed sträckan. Detta accentuerar spårvägens roll som strukturbildande element i staden. Vita linjen ska vara 0,3 m bred och följa tracéns bredd (vita linjens ytterkant löper längs med tracéns ytterkant). Spårområdets bredd varierar utmed sträckan. Bredden är beroende av bland annat placering av kontaktledningsstolpar, spårets radie och passager. Subtila övergångar mellan de olika bredderna föreslås, det vill säga att bredden mellan de två vita linjerna gradvis stegras eller minskas. Se principritningar sidan 45 och exempelbilder från andra städer, figur 55-60. 40 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS Goo gle ea rth pro PRINCIP FÖR VITA LINJEN 55. ◄ I Barcelona har man en vit linje som markerar området för spårvägen. Som i bilden ovan så omfamnar den vita linjen hela spårområdet när det kommer en hållplats, som gör att spårområdet breddas 56. ▼ Vita linjens placering längs med en sträcka i Le Mans, Frankrike. Här omfamnar vita linjen spårområdet när det blir bredare. Även vis korsningar får vita linjen vara framträdande BYBANEN Vi t a l i nj ens vi sni ng Vi d passage och korsni ngar Den vita linjen ska vara genomgående vid gång- och cykelpassager och har noll visning. Se principritningar sidan 45. Tramvia 58. ▲ Vita linjen längs med spårvägen i Bergen. Den upphöjda vita linjen övergår till att bli en del av plattformen i bildens mitt 59. ▲► Vita linjen vid en hållplats i Bergen. Vita linjen går fortsätter genom gångpassagen och går sedan över i hållplatsens kant 60. ► Vy över spårvägen i Barcelona. Den vita linjen omfamnar spårområdet och definierar ytan på ett tydligt sätt Det är viktigt att ”vita linjens” kant får en tydlig visning mot närliggande gång/cykel/körbana, gränsvärde för visningen är 12 cm, så att man inte av misstag kör, cyklar eller går in i spårområdet. Den vita linjen bryts vid gatukorsning för att inte förväxlas med en stopplinje. Vid anslutning mot gatukorsning avslutas den vita linjen så att den ramar in spårområdet (på egen bana) för att styra biltrafik rätt så att de inte av misstag kör in i spårområdet. Se principritningar sidan 50-51. RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 41 P r inc iper för utfor mning/komponenter 57. Typsektion för vita linjen. Där vita linjen ersätter en kantsten med visning ska stenen ha en rundad ytterkant med radien 20 mm N i våer Nivåskillnader för vita linjen ska anpassas efter situation. En tydlig stringens och rakhet ska eftersträvas. Vi d to rg oc h pla tse r På torgytor som sträcker sig över spåren och där materialet är samma i tracé och på sidan om ska vita linjen utföras i ett kontrasterande material. M ateri al o ch fo rm : Granit med hög hållfasthet och livslängd. Stenen ska vara krysshamrad eller flammad och ha en rundad fasning på den yttre kanten från spåren sett, radie 20 mm. Bredden på vita linjen ska vara 300 mm. Vita linjen kan alternativt utföras i betong. På torg och platser ska vita linjen inte ha någon visning. Den ska vara i samma nivå som övrig markbeläggning. I p a rk m iljö Vita linjen följer spårområdets utbredning när spårvägen passerar genom parkmiljö. Då bibehålls förståelse för var spåren finns. 42 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS Avsteg i d ag sl äg et fi n n s vi d : • Västra sidan om Sankt Laurentiigatan • Öster om hållplatsen vid SUS • Väster om hållplatsen vid Ideon Bybanen utbyggning/fotogr af Atle Kår stad K Gra ding e r Ian YVR IngolfBLN Vi d hå llpla ts När vita linjen möter en hållplats ska den övergå i hållplatsens utformning. 61. ◄◄◄ Exempel på hur den vita linjen framträder i en gräsyta längs med spårvägen utanför universitetscampus i Le Mans, Frankrike 62. ◄◄ Vita linjen mellan tracén och en cykelbana i Monpellier, Frankrike 63. ◄ En bilpassage vid Bybanen i Bergen, Norge. Passagen är av infärgad asfalt och längs med sträckan är tracén belagd med gräs. Vita linjen markerar tydligt spårområdet 64. ▼ I Freiburg, Tyskland, har vita linjen ersatts av en öppen dagvattenränna 65. ► Visualisering som visar möjlig situation vid LTH-parken. Den vita linjen markerar tydligt gränsen mellan cykelbanan och spårområdet Metr o Ar kit ekter P r inc iper för utfor mning/komponenter RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 43 Atkins Fr edr ik Kar lsson Fr edr ik Kar lsson Fr edr ik Kar lsson PA SS A GER OC H K OR S N I N GA R GÅNG OCH CYKELPASSAGER Passager över spårvägsområde ska markeras så att det tydligt framgår att det är en passage. Detta görs med avvikande material, färg eller ytstruktur. Det är viktigt att passagen inte utformas så att de oskyddade trafikanterna inbringas i falsk säkerhet då samtliga trafikslag har väjningsplikt mot spårvagnen. Gångpassage och cykelpassage bör med hjälp av ytskiktet kunna särskiljas för att undvika konflikt mellan gående och cyklister. E n he tlig he t längs m e d s t r ä c k a n Det är viktigt att alla passagerna genomgående markeras med samma avvikande material så att utformningen blir tydlig och självförklarande. Igenkänningen bidrar på så sätt till en ökad säkerhet. Passager över spårvägen ska ha annan utformning än passager över väg. 44 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS M ateri al val • Platsgjuten betong, brädavstruken och borstad yta • Betongens ljushet ska vara ljusare eller mörkare än betongytorna vid trafikkorsningar och anslutande ytor av betongplattor • • • • • • Gångyta borstad i riktning med spåren Cykelyta brädavstruken Ballasten ska vara ljus Silikatimpregnering för att stå mot salt Provytor ska anläggas Möjlighet att prefabricera ytorna bör undersökas 66. ◄◄◄◄ Exempel på borstad betongyta med tydlig riktning 67. ◄◄◄ Exempel på brädavstruken betongyta 68. ◄◄ Två betongytor med olika ytstruktur 69. ◄ Exempel från Mölndal där man använt platsgjuten betong vid gångpassager Asfalt Asfalt Pollare Gräs Pollare Pollare Gräs Platsjuten betong Borstad yta Bredd >2.65 Platsjuten betong Borstad yta Bredd >2.65 Platsjuten betong Borstad yta Bredd >2.65 Platsjuten betong Brädavstruken yta Bredd >2.5 Platsjuten betong Brädavstruken yta Bredd >2.5 Platsjuten betong Brädavstruken yta Bredd >2.5 Gräs Pollare Gräs Pollare Gräs Pollare Asfalt Asfalt 70. Principritning som visar materialval för en obevakad gång- och cykelpassage med trafik på en sida (sidoförlagda spår), skala 1:200. För mått hänvisas till projekteringsanvisningarna 71. Principritning som visar materialval för en obevakad gång- och cykelpassage med trafik på båda sidor (mittförlagda spår), skala 1:200. För mått hänvisas till projekteringsanvisningarna RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 45 P r inc iper för utfor mning/komponenter Asfalt Spårområdet genom korsningen utformas med avvikande material, färg eller ytstruktur för att kontrastera tydligt mot anslutande väg. Det är viktigt att spårområdet i korsningarna genomgående markeras med samma avvikande material så att utformningen blir tydlig och självförklarande. M ateri al val • Ytan ska upplevas lika oavsett betraktningsvinkel, viktigt att ytstrukturen saknar riktning • Platsgjuten betong, ströpplad med piasavaborste eller liknande • Betongens ljushet ska vara ljusare eller mörkare än betongytan i gång- och cykelpassage • Betongens ljushet ska kontrastera tillräckligt mycket mot asfalt med Hardebergaballast som är sliten • Viktigt med val av ballast då den kan framträda efter slitage. Ballasten bör vara av en sort som är hållfast • Ytan ska silikatbehandlas för att stå mot salt • Provytor ska anläggas 46 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS ©ingolfBLN, flickr ©M ayang M ar supilam i92 BILKORSNING 72. ◄◄ Bilpassage i betong längs med sträckan T2, Paris, Frankrike 73. ◄ Exempel på ströpplad betongyta. Den ströpplade ytan saknar riktning vilket är fördelaktigt i passage mellan spårvagn och andra fordon. Ytan upplevs likadan oavsett från vilket håll den betraktas 74. ▲ Platsgjuten betong i tracé vid en passage i Angers, Roseraie M ål ad asfal t En målad yta slits snabbt av trafik samt vid vägunderhåll. Ytan sticker ut i gaturummet på ett onaturligt sätt. Målas asfaltyta passar gestaltningsmässigt dåligt ihop med Lunds befintliga miljöer och kommer sticka ut för mycket. Se figur 76 som visar hur man gjort i Bergen. 75. ▲ Barcelona har man målat ett mönster på passagerna 76. ▲► I Bergen har man infärgad asfalt i passagerna 77. ▲►► Asfaltbetong har stor kontrastskillnad till en början men risken är vid slitage att ytorna kommer likna varandra för mycket Em ilie Wieslander SPIS IngolfBLN Under arbetet med riktlinjerna har flera alternativ av utförande för passager med bil över spåren utvärderats och provats. På denna sida redovisas de bortvalda alternativen. Markeri ng med l i nj e En linje som markerar tracén skulle förvirra den övriga trafiken och kan förmedla stopplikt. Asf al t bet ong Då erfarenheterna av asfaltbetong inte är kända är osäkerheten att uppnå en fullgod yta osäker. Dessutom finns en risk att cementet slits och att ballasten framträder vilket kan göra ytan för lik angränsande asfaltytor. Se figur 79. A sfal t Att enbart förlita sig på en asfaltyta är för osäkert då det är stor risk att när ytan slits så kommer kontrastskillnaden att minska avsevärt. RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 47 P r inc iper för utfor mning/komponenter AVFÄRDADE ALTERNATIV FÖR BILPASSAGE HÅLLPLATSER Passager vid hållplatser redovisas under kapitlet om hållplatser, se sidan 50. Hela torgytan kommer vara möjlig för passage över spåren. För att uppnå god tillgänglighet kommer tillgängliga passager att anordnas på avsedda platser. Dessa utformas som vanliga gång- och cykelpassager eller med samma material som omgivande plats, men med tillräckligt god tillgänglighet och tydlighet. SPIS E tt g olv På torg och platser vill man uppnå en rörlighet över spåren för att sammanbinda de båda sidorna. Hela ytan blir en passage. På dessa platser kommer tracén inte vara upphöjd. ©ingolfBLN, flickr PASSAGER VID TORG OCH PLATSER A npa s s ning till o m giv ninge ns m a t e r ia l Ytan anpassas till omkringliggande plats markmaterial för att uppnå att torget fortsätter över spåren. Tillgä ngliga pa s s a ge r För att förstärka tillgängliga passager kan till exempel stenen vara sågad vid passage och att övrig sten är krysshamrad eller att man använder sig av den vanliga typen av passage med betong. Se figur 79. 48 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 78. ▲◄ Plats i Mulhouse, Frankrike. Samma sten och samma format på stenen men olika ytbehandlingar på stenarna för passage och i tracé 79. ▲► Place de la République i Mulhouse, Frankrike. Samma sten på torgytan som i passagen. I tracén över torget en liknande sten men med en grövre ytstruktur S PIS Vi ta linje n Vita linjen ska kontrastera mot omgivande markbeläggning men vara i samma nivå som angränsande ytor. S PIS Trac é För att förstärka tracén kan samma material användas men att materialet har olika ytstruktur, ett annat format på stenen/ plattan eller ett annat mönster/förband. Se figur 89-81. 80. ◄ Olika typer av gatsten och mönster på torgytan respektive i tracén, Place Kléber, Strasbourg, Frankrike 81. ► En annan platsbildning i Mulhouse, Frankrike. Olika storlekar på stenen men samma kulör. Den vita linjen är i nivå med platsen vid passagen och blir en vattenränna längs med spåren på torget 82. ► En visionsbild som visar hur Sölvegatan planeras se ut om några år. I bilden ser man passage för både gående och för bil Metr o Ar kit ekter P r inc iper för utfor mning/komponenter RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 49 Smågatsten H Å L L P L AT SE R Längs med sträckan finns två typer av hållplatser. Hållplats med mittplattform i kombination med buss vid SUS, och på övriga hållplatser sidoförlagd plattform. Asfalt PASSAGER VID HÅLLPLATS H å llpla ts v id pla tsbildning Omgivande plats/torg ska vara tongivande för materialet på plattformen. ”Platsen råder över sträckan”. H ål l p l ats vi d p l atsb i l d n i n g Beroende på hållplatsens utbredning kan passagerna få olika utformning. Om hållplatsen ligger helt inom ett torg eller en platsbildning ska passagerna utformas enligt passager vid torg eller plats, se nästa sida. Om en del av hållplatsen ligger på ett torg kan en kombination av de två olika passagerna behövas användas. Material i tracé ska ha en ytstruktur som skiljer sig från torget och plattformens yta. Det kan fortfarande vara i samma material. H ål l p l ats l än g s m ed g ata Passager för hållplatser som inte ligger vid en plats eller ett torg utformas som en vanlig gång- och cykelpassage. GESTALTNINGSPRINCIP H å llpla ts lä ngs m e d ga t a Två hållplatser ligger inte vid en plats eller torg, hållplatserna vid SUS och Höjdpunkten. Samt temporärt även hållplatserna i Brunnshög. Vis SUS ska tracématerialet vara storgatsten och vid Höjdpunkten gräs. Hållplatserna i Brunnshög ska temporärt utformas med grusgräs som tracématerial. Efterhand när området exploateras kommer materialet att bytas ut och anpassas efter det offentliga rummet. 50 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS Pollare Platsgjuten betong Brädavstruken yta Bredd >2.5 Platsgjuten betong Ströpplad yta Storgatsten Pollare Tracé Det är viktigt att tracématerialet kontrasterar mot betongen i passagen. Som ett avslut på plattformen ska det finnas en upphöjd yta/ refug på motstående sida om en passage. Utformningen av denna yta ska hänga ihop med plattformens utformning. Se principritning för hållplats enligt figur 83. Platsgjuten betong Borstad yta Bredd >2.65 Asfalt Granithällar Asfalt Smågatsten Granithällar Platsgjuten betong Borstad yta Bredd >2.65 Storgatsten Flexibelt material vid infästningar Granithällar Asfalt 83. Principplan som visar sidoförlagda plattformar på en hållplats. Utformningen visar principer för de olika delarna på plattformen, skala 1:200 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 51 Gräs P r inc iper för utfor mning/komponenter Flexibelt material vid infästningar Granithällar U ppde lning a v pla t t f or m s y t a • Möbleringszon • Säkerhetszon • Gångzon M ate ria l pla ttfo rm s y t a • Anpassat efter omgivande plats om sådan finns • Granit i form av plattor och hällar • Smågatsten i möbleringsyta • Alternativt betongplattor K a ntsten • Kantsten utmed plattform utförs i samma material som vita linjen. Kantsten i bakkant av plattform utförs i material som passar med specifik hållplatsutformning. Kantsten ska ha rakt avslut mot mark (ej inskjutet under plattform) så att inte skräp ansamlas • Kantstenen får gärna ha rundade avslutningar mot ändarna av plattformarna vid ramperna, se figur 87 • Kantstenen kan även fungera som låg mur (limpa) vid ramperna, se figur 86 Bybanen, Ber gen PLATTFORMAR Avrundad stödmur Granithällar Granithällar Avrundad stödmur Ramp • Längs med rampen från plattform ner till korsningsnivå ska en upphöjd sten (”limpa”) följa för att förebygga att korsande trafikanter genar Leds tråk • Riktlinjer gällande ledstråk på hållplats finns i ”Projekteringsanvisningar Spårväg i Skåne” • Ledstråken utförs av betongplattor eller granit i kontrasterande material mot annat markmaterial 52 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 84. ▲▲ Hållplats i Bergen. Notera den raka kanten ner mot tracé 85. ▲ Princip för markbeläggning och stödmur vid och på plattformen SPIS IngolfBLN R äcken • Se dokumentet Designkoncept Avvattn i n g • Dagvattenrännor och brunnar ska integreras med hållplatsens utformningskoncept och material S P IS • Dagvattenrännor kan med fördel användas som avgränsning mellan materialbyten, till exempel mellan granitplatta och smågatsten 86. ▲▲ Hållplats i Nagers, Frankrike. Notera att vita linjen är en mur längs med rampen upp till plattformen 87. ▲► Detalj från hållplatsen i Angers 88. ▲ Plattformens golv på hållplatsen i Bergen består av natursten och ledstråk i gjutjärn Tracé • Tracématerial på hållplats ska följa utformningskoncept/material vid platsbildning av speciell karaktär. I de fall hållplats ligger i gata föreslås storgatsten, eller möjligen gräs i tracé. Storgatsten ger en tydlighet och kontrasterar mot omkringliggande material. Detta ökar trafiksäkerheten. Gräs utgör ett trivsamt grönt inslag i hårdgjorda gatumiljöer samt infiltrerar dagvatten. Cykel parkeri ng • Cykelparkering förläggs i hållplatsens närhet för att underlätta för de resande och därmed öka spårvägens attraktivitet Möbl eri ngsz on • Utmed plattformarnas bakkant löper en möbleringszon avsedd för väderskydd, träd och möblemang såsom belysningsstolpar, bänkar m.m. Markmaterial följer plattformens övriga utformning Möbl eri ng Se dokumentet ”Designkoncept – vagn och hållplats, Spårvagnar i Skåne & Skånetrafiken, maj 2013 (version 2013:08_1.0)” RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 53 P r inc iper för utfor mning/komponenter Vi ta l i n j en • Vid hållplatser utgör vita linjen plattformens gräns mot tracén, den är en kantsten 10 10mm Pelarformade träd Friväxande träd 20 år Planteringsår 50 år 20 år Planteringsår 50 år 20 år Planteringsår 2,5mm 2,5 Arkadklippta träd VEGE TAT ION Ambitionen är att tillföra mycket grönska i form av träd och buskar men även markvegetation där det finns möjlighet, i utformning för spårvägen. Träd i direkt anslutning till tracé och passager ska vara högstammade så att sikten säkras. Det som beskrivs om träd är en liten del ur rapporten ”Vedartad vegetation intill spårvägsräls och luftledningar, 2012:12”. I den delas träden upp i två överordnade kategorier, A och B. I ”Bilaga 1, Förslag till trädart/sort intill spårvägsräls och luftledningar” ges exempel på arter och sorter. Trädplan för Lunds kommun har varit vägledande i arbetet. I de fall där kommunen ansett att det behövts, med avseende på träden, har extra utredningar genomförts. 54 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS R i ktl i n j er • snabbväxande träd och större flerstammiga buskar bör ej planteras nära räl • träd och buskar får aldrig växa in i fria rummet, se sidan 30 • vid lutningar bör man tänka på lövhalka om hösten och ha ett större avstånd mellan träden • man bör välja träd med tanke på trädets naturliga habitus för att undvika att behöva klippa träden varje år • arkadklippta träd kan vara aktuellt på vissa delsträckor, till exempel där måtten är begränsade eller där man vill höja stadsmässigheten Ing o lf BL N TRÄD 89. ▲ Olika typer av träd och deras utveckling 90. ◄ Arkadklippta träd i anslutning till spårområde 91. ►▲ Trädrad längs med spåren i Lyon, Franskrike 92. ► Grönt stadsrum vid en hållplats i Bordeaux, Frankrike IAN YVR K ateg o ri A Träd som ska växa nära räl ingår i kategori A. Dessa träd kännetecknas av elliptisk eller upprätt kronform, att de är långsamväxande (för arter som ej ska beskäras), har en grensättning som klarar hög uppstamning samt att de klarar hård och regelbunden beskärning. S o rter kateg o ri A • Acer campestre cv (naverlönnn) • Alnus cordata (italiensk al) • Alnus glutinosa ’Laciniata’ (flikbladig klibbal) • Carpinus betulus ’Carin’(avenbok) Carpinus betulus ’Frans Fountain’ (pelaravenbok) Fagus sylvatica ’Dawyck’ (pelarbok) Ginko biloba ’Tremonia’ Platanus x hispida (platan) Quercus robur ’Fastigiata Koster’(pyramidek) Tilia cordata ’Rancho’ och ’Linn’ E (skogslind) Tilia x europaea ’Pallida’ och ’Swarte Linde’(parklind) S ort er kat egori B • Alnus glutinosa (Klibbal) • Crataegus x lavalleei (glanshagtorn) • Crataegus monogyna ’Stricta’ (pyramidhagtorn) • Corylus colurna (turkisk trädhassel) • Gleditsia triacanthos f. inermis cv (korstörne) • Pinus nigra (svarttall) • Pinus sylvestris (tall) • Prunus avium och ’Plena’ (fågelbär) • Prunus ’Umineko’ (körsbär) • • • • • • • • • • • • Prunus ’Sunset Boulevard’ (körsbär) Pyrus calleryana ’Chanticleer’ (päron) Quercus cerris (turkisk ek) Robinia pseudoacacia ’Pyramidalis (robinia) Sophora japonica (pagodträd) Sorbus aria ’Magnifica’ (vitoxel) Sorbus decora (praktrönn) Sorbus intermedia (oxel) Sorbus latifolia (oxel) Tilia tomentosa (silverlind) Ulmus ’New Horizon’ (alm) Zelkova serrata (japansk zelkova) IAN YVR • • • • • • • Kat egori B Träd som ska stå längre ifrån räl ingår i Trädkategori B. I denna kategori gäller inte samma krav på kronbredd och grenhöjd från marknivå och träden kan vara både mindre och mer friväxande. Vad gäller kategori B finns ett stort urval av träd men gemensamt för båda kategorierna är arternas egenskaper ska vara anpassade till den ståndort som skapas utmed spåret. RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 55 P r inc iper för utfor mning/komponenter Träd i h ård g j o rd a yto r Eftersom markmiljön under stora delar av sträckan är hårdgjord kan man räkna med att träden kommer att utsättas för torkstress vilket ställer höga krav på växtbäddar. Längsgående genomgående växtbäddar i mittremsor eller skelettjordar är metoder för att ge träden tillräckligt med rotutrymme. Va l a v v ä x ter Växterna som planteras längs spårvägens sträckning ska vara tåliga och robusta arter som klarar av en utsatt trafikmiljö med begränsad vattentillgång och saltstänk. Detta ska vara utgångspunkten för val av buskar, perenner och lök- och knölväxter. Foto: D ul aunoy Växter ska ses som gestaltningsmässiga möjligheter längs med spåret. Foto: tej vanphotos BUSKAR, PERENNER OCH LÖKAR Foto: Conor Lawless Foto: wallygr om D e t b lå s på re t I gräsytor planteras större lökfält. Känslan är att spårvägen svävar ut över ett stort hav av blommor. Vikt läggs vid att lökarnas blomningsperioder överlappas och ger blomprakt över så stor del av säsongen som möjligt. För att ytterligare förlänga blomsterprakten kan även sommarblomsplanteringar utgöra ett alternativ. En bärande idé är att låta lökväxter i blått få dominera hela sträckan. Till exempel Chinodoxa och Scilla. Det blå spåret kommer vara känt och attrahera människor till Lund. Foto: audreym 529 Årstidsaspekten ska beaktas så att planteringarna upplevs tilltalande under hela året. Allium afflatunense ’Purple Sensation’ Chinodoxa forbesii ’Pink Giant’ Allium afflatunense Crocus tommasinianus ’Whitewell Purple’ Allium caeruleum Chinodoxa luciliae Muscari armeniacum blue 3 2 1 Scilla sibirica 4 6 5 7 1. Crocus 2. Allium 3. Crocus 4. Chinodoxa 5. Allium 6. Crocus 7. Scilla 56 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS mo n tere g ina • • • • • • • • Fo to: tejva n pho to s B lå lök a r FEBRUARI lis iva e s n opp thu nödr n s la Ga MARS airic sib illa Sc illa Sc us oc Cr AP RI L um iac acint en rm ärlhy a ri p sca Mu da lan pa e b sip on lkan m e ba An MAJ lipa Tu 93. ◄ Årstidsschema för lökar 94. ► Scilla sibirica, från parkmiljö i Lund och med en konceptlinje för den blå spårvägssträckningen Imh off- Ehm en P r inc iper för utfor mning/komponenter RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 57 Mittförlagd 96. Körfält på en sida av tracé sidoförlagd stolpe som placeras på motstående sida Sidoförlagd enkelsidig Foto: SPIS 95. Körfält för bil på båda sidor av tracé mittförlagd stolpe K ON TA K T L ED N I N GS S TOLPA R H-formade kontaktledningsstolpar kommer att användas i första hand. I snäva kurvor kan dock runda stolpar bli aktuellt. ne iTe ch För både H-stolpar och runda stolpar kommer tre olika stolpar tas fram som klarar olika moment (krafter). Ytterdiametern på alla runda stolpar kommer att vara densamma oberoende av lastkrav (materialtjockleken varieras). För H-stolparna medför olika lastkrav olika dimensioner. En fördel med H-stolpar är att man kan dölja viktavankringar i stolparna. För runda stolpar krävs fjäderavankring som kan vara stora och synliga. Det är viktigt att gestaltningen beaktas vid placering av avankringar. På raksträcka kommer stolparna stå på ett avstånd av ca 30 meter. I kurva minskar avståndet. K å rhus e t Platsen kräver fortsatt utredning 58 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS b o wd 59 K ors ninge n Sank t La ur e nt iiga t a n/B r e dga t a n Möjlighet till infästning i fasad bör utredas. Fo to : SPIS BESVÄRLIGA PUNKTER 99. ◄ Mittförlagd stolpe i Mulhouse 100. ▲▲▲ Linspänd kontaktledning i Mulhouse 101. ▲▲ Sidoförlagd stolpe i Mulhouse 102. ▲ Sidoförlagda stolpar i Valciennes 103. ►Planen till höger redovisar principer för vilken typ av kontaktledningsstolpe som primärt kommer användas för sträckan Infäst i fasad P r inc iper för utfor mning/komponenter sidig 98. Trång gatusektion eller kurva Kontaktledning infäst i fasad 97. Trädrad på båda sidor av tracé sidoförlagda stolpar i trädradens linje doförlagd enkelsidig Sidoförlagd dubbelsidig Infäst i tunnel Infäst i tunnel Infäst i fasad Kurva/platsbildning Besvärliga punkter Korsning/Kurva. Kyrkan som fondmotiv bör ej skymmas 0 50 100 150 200 250 500m Trång gatusektion - Kontaktledning infästs i fasad 104. Hög stolpbelysning mot väg 106. Markinfattad armatur - effektbelysning 105. Armatur monterad på kontaktledningsstolpe samt låg och hög ljuspunkt på samma stolpe B E LY SN I N G INDELNING AV LJUS Fun k tio ne llt lju s Ett ljus som bidrar till orienteringen i staden. Förtydligar olika stadsrum och visar vägen. Det funktionella ljuset ska finnas där det är viktigt att det finns ljus, för att skapa en trygg och säker stad och gata. Va c k e rt lju s På utvalda platser eller landmärken kan effektbelysningen bidra till en positiv upplevelse av staden. Effektljuset kan förstärka speciella platser och knutpunkter. M örk e r Samspelet mellan mörker och ljus är viktig för att uppnå en bra belysning för området. Utan mörker kan det inte finnas ljus. Belysningen för gatan, där spårvägen går, ska vara genomgående för hela gatan. Det vill säga att där två gator möter varandra är det ”spårvägsgatans” belysning som behålls i korsningen. På så sätt understöds en tydlig orientering om var man är – här går spårvägen. Belysningen ska framhäva stadens och gatans struktur. Belysningen ska bidra till att öka orienterbarheten i stadsrummet och vara vägledande såväl som att skapa trygghet. Armaturer kan komma att variera längs med sträckan då olika stadsrum har olika karaktärer. I möjligaste mån ska belysning fästas på kontaktledningsstolpar för att minska totalt antal stolpar. PRINCIPER Effektljus ska användas där det finns anledning och där ljuset kan bidra till orientering och tillföra rummet en karaktär och positiv upplevelse. Då utvecklingen går snabbt framåt så visar principerna i dessa riktlinjer mer om; var belysningen ska finnas, ljustemperatur, ljuspunktshöjder och armaturplaceringar. Variation av färgtemperatur ska endast användas i gatumiljön. Effektljus kan ha annan ljusfärg. Avvikande belysningsprincip kommer finnas vid dessa platser: • Torg/platser • Platser där det är mycket rörelse, handel eller aktivitet • Parker • Lekplatser • Landmärken Ol i ka t yper av bel ysni ng l ängs med st räckan: • Belysning på spåret, vitt ljus • Vägbelysning, varmt gult ljus • Belysning för gång- och cykelvägar, varmt gult ljus • Belysning på landmärken och offentlig konst (effektbelysning) • Gatumöbler med infälld belysning • Trädbelysning, från stolpe eller markstrålkastare, tänk på färgåtergivningen och på årsvariationen, ska bidra till att definiera rummet och vara placerat så att inte snö eller smuts skymmer armaturen • Fasadbelysning, reflekterande ljus ner på trottoar • Linspänd belysning 60 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS RIKTLINJER Fä rgå t e r giv ning ( m inim iv ä r de n) • Körbana: Ra 60 • Gång- och cykelbana: Ra 80 • Övriga: Ra 80 L jus punk t s höjd • Trafikerade gator belyses från en högre höjd för att sprida ljuset över ett större område • Gång- och cykelvägar belyses från en lägre punkt • Belysning ska vara nedljus för att inte störa spårvagnsförarens mörkerseende. Arma t ur e r • Armatur med nedåtriktad optik ska förses med planglas för att undvika onödigt ljusspill L jus k ä lla /B e s t y c k ning • Ljuskällan ska ha en livslängd på minst 16 000 timmar 108. Belysningsprinciper vid hållplats S to l p ar • Minsta avstånd mellan stolpe och körbana ska vara 0,8 m • Minsta avstånd mellan stolpe och kant på gång- eller cykelbana ska vara 0,3 m • Stolpplacering ska kontrolleras mot; fria rummet, sikt och konflikt med signalanläggning, både vad gäller placering och risk för bländning • Minsta avstånd mellan spårmitt och stolpe ska vara 2,025 m, med ett riktvärde på 2,4 m. • Färg på stolpe ska vara mörkgrå TRACÉBELYSNING • Tracén ska vara belyst mellan Clemenstorget och Solbjer. SPÅRVÄGSGATANS LJUS G ru n d b el ysn i n g : • Vägbelysning, enkelsidig eller dubbelsidig beroende på spårvägens placering i gatan • Kan kombineras med kontaktledningsstolpe om det är möjligt • Korsningar ska belysas med luminansklass M2 1,5 Cd/m2 och 40 procents jämnhet • Ljuspunktshöjd: hög • Ljusfärg: varmvit • Ra: >80 Kompl et t erande bel ysni ng: • Gång- och cykelbanebelysning och belysning vid cykelparkering • Kan kombineras med vägbelysning eller kontaktledningsstolpe där det finns möjlighet. Det vill säga att armaturer fästs i samma stolpe. • Ljuspunktshöjd: mellan • Ljusfärg: neutralvit • Ra: 80 Övri g bel ysni ng • Gatumöbler • Hållplatser ska belysas enligt EN 12464-2:2007 (E) Table 5.12.8 • Hållplatser ska belysas med 20 lux, jämnhet av 40 procent, och bländningsklass 45 • Belysning av hållplatsutrustning ska utformas enligt ”Designkoncept – vagn och hållplats”, 2013:08_1.0, Spårvagnar i Skåne och Skånetrafiken, maj 2013 • Passager ska belysas med extra stark belysning, typ crosslight • Reklampelare • Informationstavlor • Bänkar • Fasadbelysning • Effektbelysning RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 61 P r inc iper för utfor mning/komponenter 107. Punktbelysning av träd eller fasad ©ingolfBLN, flickr R E ST YTOR Restytor som uppstår i anslutning till spårvägen ska ges en utformning som bidrar till en positiv upplevelse av gaturummet. Längs med spårvägen kommer restytor att uppstå där det finns behov av breddning av gaturummet och spårområdet. Hit hör bland annat väntytor vid passager, refuger mellan spår och körbanor samt ytor som kommer uppstå då spårvägen svänger. Restytor ska generellt utformas med en plattrad ut mot till exempel köryta, om restytan består av växter eller mjuka markmaterial. Restytor har även till viss del hanterats i illustrationsplanen i nästa kapitel. 62 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS ÅTERKOMMANDE RESTYTOR Vi d p assag er På grund av att passager innebär en breddning av spårområdet så uppstår restytor i anslutning till dessa. Huvudprincipen är att restytorna omfamnas av vita linjen och att det tracématerial som finns fyller restytorna. I fall där det inte blir tillfredställande kan ytorna fyllas med smågatsten eller planteringar. Detta bör beaktas framförallt i situationer där de gående kan gena över ytorna. När ytan blir tillräckligt stor och inte ligger alltför nära en starkt trafikerad väg kan man plantera ytan med växter eller eventuellt träd. Trädplantering ska ses över vid passager så att de inte skymmer sikten. EXEMPEL • Ytorna kan vara i nivå med omgivning, men kan även vara upphöjda i kantstensnivå eller högre • Dagvattenhantering – ytan ges en utformning med växter och med dränering, där man kan leda ner vatten för att fördröja dagvattnet • Växtbädd – ytan planteras med växter. Typ av växter är beroende av storleken på ytan samt avstånd till spår, väg och vilket behov av fri sikt som finns på platsen • Stensatt/hårdgjord – ytan stensätts eller hårdgörs • Ge ytan en funktion om det finns utrymme – till exempel cykelparkering, planteringsurnor, skyltar, reklampelare, belysning med mera 109. ◄◄◄◄ Upphöjd plantering i Odense. Kanten blir också en informell sittplats 110. ◄◄◄ Planterad restyta vid plattform längs med linjen Avrillé i Angers, Frankrike 111. ◄◄ Plantering i refug längs med Stora Varvsgatan i Malmö, notera plattraderna ut mot gatan 112. ◄ Exempel på hur restytor vid passager kan lösas med växter och träd, eller hårdgjord med stenmjöl/grus 740 740 740 SLA.10.9064 40 150 500 113. Exempel på pollare 114. Exempel på trädgaller 115. Exempel på krukor 600 K OM P LE TTE R A N D E U TR USTNING 116. Exempel på avtäckning för linjeavvattning 150 F ÄRG 3000 I gaturummet behövs till viss del kompletterande utrustning. Det kan exempelvis vara pollare, staket vid avgränsningar och även cykelparkering. Nedan redovisas ett urval av produkter som rekommenderas. Sta k e t /r ä c k e n För utformning av staket hänvisas till Designkonceptet. Stä ngs e l Stängsel ska utföras med svetsat nät. Pulverlackerat i mörkgrått. Po lla r e Flera typer av pollare kommer behövas beroende på omgivande miljö. Se exempel i figur 113. 1000 SLA.10.9064 Träd stö d Temporära trädstöd ska vara utförda av trä. Färg på utrustning ska i så stor utsträckning som möjligt SLA Arkitekter 0149 utföras i pulverlackerad mörkgrå färg, enligt Designkonceptet. Gjutjärn ska vara ytbehandlat i svart. www.ghform.dk K ru ko r Krukor ska vara flyttbara med pallkärra eller truck. Se figur 115. Avvattn i n g Vid linjeavvattning ska avtäckning vara utförd av gjutjärn. Se figur 116. C ykel stäl l Cykelställ ska väljas så att det finns flera olika kombinationer. Trädga lle r Trädgaller ska vara i gjutjärn. Rektangulära trädgaller förespråkas, se figur 114. Där utrymmet är mindre kan fyrkantiga eller runda markgaller i samma utförande användas. RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 63 P r inc iper för utfor mning/komponenter 2245 BY GGNADS V E R K L IK R I K TA R STATI ON E R PLACERING 118. Fasad från långsida med klätterväxter, skala 1:50 2.0m Byggnaderna ska placeras där de passar väl in i sin omgivning och behöver studeras vidare i projekteringsskedet. Byggnadens husliv bör linjera omkringliggande byggnaders husliv för att förstärka orientering och inte skapa oreda i omgivningen. Dörrar placeras helst på gaveln. ESS 0.5m UTFORMNING Den typgestaltning som har tagits fram skiljer inte på teknikbyggnader i stadsmiljö respektive längs med sträckan. SCIENCE CITY SCANDINAVIA 117. Mått på indelningen av fasaden. Fasaden består av perforerad plåt MAX IV Väg E22 Fas a d • Fasaden görs av pulverlackerad perforerad plåt med indelningen 0,5x2 m. Se figur 117 och 118. Färgen ska vara mörkgrå, enligt Designkonceptet. Se figur 119 för en enkel lokaliseringskarta • På fasaden kan klätterväxter planteras, se figur 118 Ta k • Husen har platt tak eller pulpettak och möter marken med en hel sockel SOLBJER IDEON Likriktarstation SUS • Taken kan förses med solceller eller sedum 64 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS HÖJDPUNKTEN KÅRHUSET Hållplats Depå och likriktarstation CLEMENSTORGET 119. Kartan redovisar de fyra likriktarstationerna längs med sträckan konstr iktion P r inc iper för utfor mning/komponenter 120. ► Gång- och cykelport i Malmö. Vinklingen av brons brobalk och de svängda brovingarna gör tunneln ljus och öppen 121. ►► Indirekt belysning mot fasad och tak med lågt sittande armatur i en tunnel 122. ►►► Upplevelsen genom porten kan vara blå, så att den hänger ihop med alla blå lökar N Y P OR T V I D V Ä G E 22 FÖRUTSÄTTNINGAR Från väster går Sölvegatan ner under väg E22 och öster om väg E22 sluttar marken svagt upp mot Solbjer. Detta medför att porten ligger i en svacka som försämrar upplevelsen av genomsikt, framförallt om man kommer från öster i riktning mot väster. Tunneln är 40 meter lång och 26 meter bred. Den nya bron kommer att utföras med lodräta väggar, utan pelare och med en frihöjd på 4,70 m. UTFORMNING • Vid mynningen ska taket i porten vinklas uppåt, för att ge mer ljusinsläpp • Mynningarna på båda sidor ska förses med stänkskydd • Slänterna på sidan om porten planteras med låga växter. En vid och luftig mynning ökar genomsikten och bidrar till att mer naturligt ljus släpps in i porten • Svängda vingmurar ger en generös tunnelöppning. Murarna kan byggas upp i trappsteg med planteringar, se figur 120 • Ett välvt tak ger en känsla av rymd och säkerhet • Ljusinsläpp från tak ska om möjligt anordnas mellan motorvägshalvorna YTSKIKT • För att minska tunneleffekten ska taket vara ljust. En fördel är om taket ges en högre blankhet som förstärker luftigheten. Tillsammans minskar det tunneleffekten • Ett vertikalt mönster på väggarna i porten minskar upplevelsen av tunnelns längd • Rena betongytor delas upp i rutmönster, 0,5x2 m BELYSNING • Porten förses med indirekt belysning i taket. Lågt sittande belysning längs med gång- och cykelvägar som kan döljas bakom lister eller till exempel räcken är att föredra, se figur 122 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS 65 Bild: Metro Arkite kter 66 RIKTLINJER FÖR GESTALTNING | SPÅRVÄG LUND C – ESS