Plan för barns och ungas välmående 2014 (pdf)
Plan för barns och ungas välmående i Grankulla 2014 SOCHV godkänt 3.6.2014 § 50 STS godkänt 11.6.2014 § 122 STF godkänt 15.9.2014 § 38 Innehåll VARFÖR BEHÖVS DET EN PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLMÅENDE? ........................................................................................................... 1 1. BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTFÖRHÅLLANDEN OCH VÄLFÄRD I GRANKULLA ............................................................................................................. 2 2. DE VIKTIGASTE BASTJÄNSTERNA FÖR BARN, UNGA OCH BARNFAMILJER ....................................................................................................... 6 2.1. Mödra- och barnrådgivning................................................................................................... 6 2.1.1. Mödrarådgivning ................................................................................................................ 6 2.1.2. Barnrådgivning................................................................................................................... 8 2.2. Familjearbete ........................................................................................................................... 9 2.3. Familjerådgivning ................................................................................................................. 10 2.4. Hemvård ................................................................................................................................ 11 2.5. Annan hälsovård ................................................................................................................... 11 2.6. Bildningssektorn.................................................................................................................... 12 2.6.1. Småbarnsfostran ............................................................................................................... 12 2.6.2. Skolförvaltning................................................................................................................. 14 2.6.3. Ungdomstjänster .............................................................................................................. 18 2.7. Församlingarnas barn-, ungdoms- och familjearbete ....................................................... 20 3. KONSULTERINGS- OCH SAMARBETSPRAXIS OCH KONTAKTYTOR I ARBETET .................................................................................................................. 21 4. ARBETSFORMER I DET BARN- OCH FAMILJEINRIKTADE BARNSKYDDET ...................................................................................................... 23 4.1. Öppenvård ............................................................................................................................. 24 4.2. Vård utom hemmet ............................................................................................................... 25 4.3. Eftervård ................................................................................................................................ 27 5. BEKYMMER, UTVECKLINGSFÖRSLAG OCH KONKRETA ÅTGÄRDER INOM BARNSKYDDET .......................................................................................... 27 5.1. Utvärdering av barnskyddsplanen 2008 ............................................................................. 27 5.2. Särskilda orosmoment i Grankulla ..................................................................................... 29 5.3. Utvecklingsmål, åtgärder, ansvariga aktörer och tidsschema .......................................... 29 ANDRA PLANER I GRANKULLA ....................................................................... 31 Varför behövs det en plan för barns och ungas välmående? Under de senaste åren har barns och ungas välbefinnande och hotbilderna mot detta väckt alltmer intresse och bekymmer. Globalt sätt är de finländska barnens välfärd på toppnivå (t.ex. Unicef 2013) och merparten av barnen i Finland mår för närvarande mycket bra. Uppskattningsvis 15– 20 % av barnen lider av psykosociala och mentala problem och en liten minoritet (ca 5 % av barnen) mår mycket dåligt (Barnombudsmannen 2008, Stakes 2008, Jyväskylä universitet 2013). Ett växande bekymmer har varit att skillnaderna mellan denna minoritet och majoriteten har ökat och utsattheten har hopat sig: samtidigt som barnens välbefinnande allmänt sett ökat, har minoritetens utsatthet vuxit. Enligt Statens revisionsverks beräkningar (146/2007) är de ekonomiska följderna av utslagning betydande: varje varaktigt marginaliserad ung person vållar samhället direkta kostnader på cirka en miljon euro. De indirekta kostnaderna är betydligt större än detta. Centralförbundet för barnskydd och Institutet för hälsa och välfärd har utrett hur kostnaderna för barnskydd uppstår (2012). Den här utredningen och talrika andra utredningar från de senaste åren betonar den roll som kommunernas förebyggande arbete har ur både ekonomiskt och mänskligt perspektiv. Det är viktigt att inom bassservicen skapa ett tillräckligt starkt arbetssätt inom det förebyggande barnskyddet, så att så många barn, unga och familjer som möjligt får hjälp så tidigt som möjligt. I det här arbetet är kommunens plan för barns och ungas välmående ett centralt arbetsredskap. Barnens rättigheter har tryggats i FN:s konvention om barnens rättigheter, Finlands grundlag och barnskyddslagen. Redan när servicesystemet utvecklas ska kommunen se till att barnens behov tillgodoses och barnens välfärd säkras. I Grankulla har barnens delaktighet realiserats väl i utarbetandet av barn- och ungdomspolitiska programmet 2011 – 2016. I arbetet deltog hundratals barn i olika åldrar. Enligt lagstiftningen ska barnens behov beaktas också i den service som riktar sig till vuxna. Varje beslut eller avgörande i förvaltningsorganen som gäller barn ska fattas så att det är motiverat ur barnets synvinkel och tar hänsyn till barnets bästa. Frågan om barnets bästa accentueras i de fall där föräldrarna av någon orsak inte kan bära sitt ansvar som fostrare eller inte kan erbjuda barnet tillräckligt bra uppväxtförhållanden. Om barnets och föräldrarnas intressen är motstridiga, ska frågan avgöras enligt barnets bästa. De viktigaste principerna för barnskyddet i Finland är man följer principen för barnets bästa, stöd till hela familjen och föräldrarna, att stärka och trygga barnets möjligheter att delta, dvs. barnets rätt att få information och rätt att framföra sin egen åsikt och delta i planeringen och bedömningen av tjänsterna jämlikhet, proportionalitetsprincipen (sättet att hjälpa ska vara i proportion till det problem som man försöker lösa), planmässighet, tjänsternas rättidighet. Dessa principer ska synas i allt barnskyddsarbete samt i all planering och allt beslutsfattande som hör till detta. 1 Enligt 12 § i barnskyddslagen ska kommunen göra upp en plan över verksamheten för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planen godkänns i fullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planen gäller hela det omfattande barnskyddsfältet, dvs. både det förebyggande och det barn- och familjeinriktade barnskyddet och täcker kommunens olika förvaltningar. Planen ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp. Planen och den däri ingående uppföljningen är ett redskap för styrning och ledning av det lagstadgade barnskyddet i kommunen och för utvecklande av verksamheten. Med hjälp av planen följer och utvärderar kommunen barns och unga personers välfärd och barnskyddet samt de utvecklingsbehov som hänför sig till dessa. I planen anges förvaltningarnas gemensamma syn på välfärdsarbetets mål och behövliga åtgärder. Målet är att utveckla barnskyddet så att det så bra som möjligt svarar mot barns, unga personers och familjers behov samt stödjer föräldrarna, vårdnadshavarna och andra fostrare i vården av barn och i fostringsarbetet. Planen ger läsarna också en helhetsbild av hurdana barns och unga personers uppväxtförhållanden i kommunen är och vilka tjänster som är tillgängliga för barn, unga och familjer. Barnskyddsplanen ska innehålla uppgifter om - barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation, - åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem, - behovet av barnskydd i kommunen, - resurser som ska reserveras för barnskyddet, - tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen, - ordnande av samarbete mellan olika myndigheterna samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om - genomförandet och uppföljningen av planen. Beredningen av planen i Grankulla Grankullas första plan för barns och ungas välmående utarbetades 2008, då under namnet barnskyddsplan. Nu har planen uppdaterats med uppgifter från hösten 2013 och namnet har ändrats till plan för barns och ungas välmående i enlighet med lagens nuvarande betoning. Vid uppdateringen har man utnyttjat Grankullas välfärdsberättelse 2012, barn- och ungdomspolitiska programmet 2011–2016 samt verksamhetsprogrammet 2013 för rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården. I uppdateringen av barnskyddsplanen deltog social- och hälsovårdsdirektör Mari Ahlström, socialservicechef Jaana Myhrberg, representanter för olika förvaltningar till de delar som gällde dem samt projektchef Päivi Sinko från Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. Olika förvaltningar har under året deltagit i utarbetandet av välfärdsrapporten och verksamhetsprogrammet för rådgivningsarbetet. 1. Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärd i Grankulla Grankulla är en av huvudstadsregionens fyra kommuner, och till sin areal är staden Finlands minsta kommun. Staden ligger mitt i sin grannstad Esbo 15 kilometer väster om Helsingfors. Stadsbilden karaktäriseras av småhusbebyggelse och närhet till naturen. I början av 2013 hade Grankulla 8 910 invånare. Grankulla är en tvåspråkig stad, av invånarna är ca 60 % finskspråkiga och ca 40 % svenskspråkiga. Andelen invånare med annat modersmål är 4,5 %. 2 Trots sin ringa storlek är Grankulla i hög grad självförsörjande och de tjänster som gäller hela befolkningen är heltäckande. Många saker i kommunen är bättre skötta än i landet i genomsnitt. Trots det kan olika sociala och hälsomässiga problem och en ökning av dessa klart skönjas inom vissa sektorer. För en liten kommun är det svårt att själv bygga upp ett vattentätt servicesystem och detta syns i synnerhet i de situationer då invånarna behöver hjälp och stöd vid oväntade krissituationer eller när en mycket liten klientgrupp behöver långt specialiserad service. Lösningen i dessa fall är i allmänhet köpta tjänster, och på många svåra frågor i servicesystemet försöker man finna en regional lösning. Det bor ca 2 392 familjer i Grankulla varav omkring tusen är barnfamiljer. År 2011 var andelen barnfamiljer, dvs. 44,7 %, högre än i övriga Finland (i övriga Nyland är andelen 42,8 % och i hela landet 39,7 %). Antalet enföräldersfamiljer har ökat något under de senaste åren, men det är fortfarande litet jämfört med andra kommuner. År 2011 var andelen enföräldersfamiljer 15,6 % av alla barnfamiljer i Grankulla (i Nyland 22,5 %). I Grankulla finns det mycket få barn som fått underhållsstöd, år 2011 bara 4,6 % (i Nyland 9,4 %). År 2011 hade Grankulla 1 655 invånare under 14 år och 1 362 invånare i åldern 14–24 år. Enligt befolkningsprognosen kommer antalet barn under 14 år att sjunka något fram till år 2015, medan antalet invånare i åldern 14–24 år kommer att öka en aning. Med nästan alla indikatorer mätt är Grankulla en välmående kommun, och barn och unga i staden mår i regel bra. Utbildningsnivån är den högsta i landet och invånarna är de friskaste i Finland. Arbetslöshetsgraden är låg och inkomstnivån är den högsta i landet. Av alla hushåll är 6,1 procent låginkomsttagare (i Esbo 9,4 %, i Helsingfors 14,0 %). Bara 2,0 % av barnfamiljerna fick utkomststöd 2011, medan motsvarande siffra i Nyland var 9,2 %. Årligen får under 10 familjer i Grankulla förebyggande utkomststöd. Det finns också färre trångbodda barnfamiljer i staden än i genomsnitt (22 % av familjerna, i Nyland 29 %). Det finns många familjer med två föräldrar: 76 % av barnen i årskurs 7-9 bor med båda föräldrarna. I övriga kommuner i huvudstadsregionen är andelen 65 % och i landet i genomsnitt 68 %. Såsom det konstateras i Grankullas välfärdsberättelse, kan avigsidan med höga inkomster i familjerna vara föräldrarnas långa arbetsdagar, brådska och för litet gemensam tid. Barnfattigdomen är åtminstone inte i stor omfattning absolut i Grankulla, men upplevelser av relativ fattigdom kan begränsa barnens möjligheter att ha hobbyer eller delta i aktiviteter enligt egna önskemål. THL:s enkät ”Hälsa i skolan” samlar information om ungdomar i årskurs 7-9 och gymnasiet, och den är ett bra redskap för att få fram de ungas röst och åsikter. Den senaste enkäten genomfördes i april 2013. De flesta studerandena i Grankullas gymnasier och en stor del av eleverna i årskurs 7-9 är Esbobor, vilket gör det svårare att dra kommunspecifika slutsatser. Nästan alla indikatorer i skolhälsoenkäten visar att de ungas situation i Grankulla är god och att flera omständigheter utvecklats till det bättre. Det är bara föräldrarnas arbetslöshet som ökat också i Grankulla: hos omkring en femtedel av ungdomarna har någondera av föräldrarna varit arbetslös under året. De ungas förhållande till skolgången var positivare än i genomsnitt: 66 % tycker mycket eller ganska mycket om att gå i skolan, trots att det är vanligare än på annat håll att arbetsmängden upplevs som stor. Av de unga upplever 59 % att lärarna är intresserade av hur de har det, vilket är en klart större andel än i genomsnitt i huvudstadsregionen (48 %) eller hela landet (44 %). 69 % upplever att lärarna uppmuntrar dem att framföra sina åsikter. Av eleverna i årskurs 7-9 vet 75 % hur de kan påverka olika skolfrågor. 3 När det gäller hälsotillståndet, så är elevernas i årskurs 7-9 hälsotillstånd ganska lika i hela landet. Flickorna i Grankulla har klart fler sjukfrånvarodagar än pojkarna, och skillnaden mellan könen är större än i övriga delar av landet eller i de andra kommunerna i huvudstadsregionen. I fråga om upplevda symtom finns det knappast några skillnader. I Grankulla, såsom också i andra kommuner, upplever flickor i årskurs 7-9 klart mer depression, nedstämdhet, hopplöshet och andra psykosociala symtom än pojkarna. Endast få har sökt professionell hjälp för dessa symtom. Vad gäller rökning så är skillnaden mellan flickor och pojkar stor och andelen flickor som inte röker (77 %) är stor också på nationell nivå. Grankullaunga, i synnerhet pojkar, använder fortfarande rikligt med alkohol: bara en dryg tredjedel, dvs. 39 %, av pojkarna i årskurs 7-9 använder ingen alkohol, medan motsvarande andel i huvudstadsregionen är 53 % och i övriga delar av landet 50 %. Likaså är andelen pojkar som dricker eller druckit sig ordentligt berusade fortfarande större i Grankulla än i landet i övrigt. I användningen av narkotika finns det inga skillnader. Omkring en tiondel av de unga (13 %) upplever att någon närstående persons användning av alkohol har skadat eller vållat problem för den unga. Föräldrarna känner bättre till var deras barn i årskurs 7-9 tillbringar sina veckoslut, trots att det finns fler föräldrar än i landet i genomsnitt som inte vet det. Barnen upplever att de bättre än tidigare kan tala med sina föräldrar. Bara 8 % av de unga i årskurs 7-9 och 7 % av gymnasieeleverna har svårt att tala med föräldrarna. 6 % av unga har ingen nära vän. En knapp femtedel, dvs. 17 % av de unga har upplevt fysiskt hot under året (i hela landet var motsvarande siffra 13 %). Pojkarna upplever mer fysiskt hot än flickorna. Kommittén för barnens rättigheter har i sin senaste landrapport som gäller Finland (2011) framfört sin oro över sexuella trakasserier som riktar sig mot flickor och uppmanat skolorna att ägna uppmärksamhet åt detta. I skolhälsoenkäten ingick nu för första gången en punkt med frågan om eleven någon gång eller upprepade gånger varit med om något av följande: intim beröring mot elevens vilja, eleven har blivit pressad eller tvingad till sex eller har blivit erbjuden pengar i utbyte mot sex (sexuellt våld). Av eleverna i årskurs 7-9 har 11 % och av gymnasieeleverna har 16 % upplevt sexuellt våld. Skillnaden mellan könen är betydande: av pojkarna har bara 4 % upplevt sexuellt våld, medan 29 % av flickorna, dvs. nästan var tredje, har gjort det. För elever i årskurs 7-9 är motsvarande siffror 7 och 14 %. Det finns således en skillnad redan då, men för flickorna blir situationen värre i gymnasieåldern. Flickorna får också mer störande sexuella förslag eller ofredas oftare per telefon eller på internet och kallas mer vid sexuellt kränkande namn. Situationen är likadan i hela landet. Siffrorna visar att en del unga i Grankulla upplever problem, hot eller har traumatiserande upplevelser i sitt liv trots den allmänna välfärden. Med avseende på mentala problem verkar situationen för barn och unga i Grankulla vara betydligt bättre än i genomsnitt utgående från de tillgängliga indikatorerna. År 2011 var antalet öppenvårdsbesök inom barnpsykiatrin bland barn under 13 år 132 besök per tusen invånare. I övriga Nyland var motsvarande siffra 233. På ungdomspsykiatrin sida, dvs. bland Grankullabor i åldern 13–17 år, har antalet öppenvårdsbesök varit på nästan samma nivå under 2000-talet och är mycket lågt jämfört med övriga kommuner, där antalet besök ökat avsevärt under de senaste åren. År 2011 hade Grankulla bara 309 besök inom ungdomspsykiatrin per tusen invånare, medan motsvarande siffra i övriga Nyland var 856. Antalet personer som fått ersättning för antidepressiva läkemedel har ökat i hela landet på 2000talet. Det samma gäller Grankulla. Jämfört med andra kommuner är den andel som fått ersättning ändå fortfarande liten. Andelen till specialersättningsgilla läkemedel berättigade barn i åldern 0-15 4 år i Grankulla var år 2011 mindre än i genomsnitt, och andelen unga i åldern 16–24 år var lika stor som i genomsnitt i Nyland. Våld inom familjen och rusmedelsproblem är centrala och tydliga indikatorer på barns, ungas och familjers illamående. Antalet fall där polisen larmats till hem i Grankulla ökade från 34 i januariaugusti 2011 till 48 i januari-augusti 2012. Av dessa anknöt 9 till familjevåld 2012, dvs. 18 %. På riksnivå anknöt 28 % av fallen där polisen larmats till hem till familjevåld, dvs. enligt statistiken förekommer det mindre familjevåld i Grankulla än i övriga landet. Våldsstatistiken är likväl problematisk, eftersom undersökningar visar att en stor del av våldet inom familjen sker i det fördolda (t.ex. Centret för jämställdhetsinformation Minna 2013, Rättspolitiska forskningsinstitutet 2011). 1 Användningen av placering i skyddshem varierar i Grankulla årligen från några dagar till några veckor. Den allmänna uppfattningen är att det används rätt mycket alkohol i Grankulla och att det förekommer mer s.k. vardaglig användning än i landet i övrigt. Ändå har tjänsterna inom missbrukarvården använts litet. A-kliniken i Alberga i Esbo hade 37 Grankullabor som klienter 2012, och det totala antalet besök var 505. Det var ett exceptionellt år och antalet besök 2013 torde vara mycket mindre. Under de senaste nio åren har den rehabiliterande missbrukarvården på institution inte haft en enda barnfamilj från Grankulla som klient. En kvalitetsrevidering av Grankullas mentalvårdsoch missbrukartjänster utfördes vid THL 2011. Enligt revideringen är det möjligt att bristen på stadens egna tjänster för missbrukare kan minska beredskapen hos dem som arbetar inom basservicen att föra missbruksproblem på tal eller utvärdera situationen. Ett annat problem är den dåliga tillgången på missbrukarvård på svenska. Grankulla stads välfärdsberättelse 2012 innehåller mer detaljerade statistiska uppgifter och tabeller från olika delområden av välfärden. För att förebygga problem och stödja välfärden bland barn och unga har man i Grankulla startat ett utvecklingsprojekt där avsikten är att införa THL:s ”barn och familj i samspel”-metoder och diskussionsmetoden ”föra barnen på tal” samt rådslagsarbetet inom bas- och specialtjänsterna. Strukturen hos välfärdsledningen i Grankulla Det planmässiga och målinriktade sektorsövergripande samarbetet och koordineringen av verksamheten sker i ledningsgruppen för främjande av välfärd och hälsa (Tejo-gruppen). Till gruppen hör social- och hälsovårdsdirektören, bildningsdirektören, socialservicechefen, undervisningscheferna, ledande läkaren, avdelningsskötaren vid mun- och tandvården och vid hälsocentralens mottagning, samt representanter för allmänna förvaltningen och samhällstekniska sektorn. Välbefinnandet hos barn och unga följs upp av en välfärdsgrupp för 0-6 åringar, med socialservicechefen som ordförande, och en välfärdsgrupp för barn och unga i åldern 7-22 år med den finska undervisningschefen som ordförande. 1 Antalet familjevåldsfall som kommit till polisens kännedom har ändå ökat på 2000-talet. En central orsak till detta är att anmälningsbenägenheten ökat och att polisen uppmärksammat fenomenet. (Rättspolitiska forskningsinstitutet 2009) 5 2. De viktigaste bastjänsterna för barn, unga och barnfamiljer Barnskyddet har tre grundläggande uppgifter: att inverka på barnens allmänna uppväxtförhållanden, stödja föräldrarna i deras fostringsuppgift och den egentliga barnskyddsuppgiften. Målet är att både förebygga problem så effektivt som möjligt och ingripa i problemen så tidigt som möjligt. Uppföljningen och utvecklingen av barns och unga personers välfärd sker i samarbete mellan kommunens olika myndigheter och sammanslutningar. När social- och hälsovården, undervisningsväsendet och annan för alla barn, unga och barnfamiljer avsedd service ordnas och planeras, ska kommunen se till att barnen och föräldrarna får stöd och deras välbefinnande främjas. Det här är förebyggande barnskydd. Alla som arbetar med barn och familjer har ansvar för deras välfärd. Förebyggande barnskydd är utöver det ovan nämnda också det särskilda stöd som ges inom kommunens basservice när barnet eller familjen inte är klient hos barnskyddet. Särskilt stöd är något annat än den normala verksamheten inom basservicen och den riktar sig till de klienter som i sitt liv möter större svårigheter än vanligt. Kommunen har i barnskyddslagen ålagts skyldigheten att med hjälp av de för barn, unga och barnfamiljer avsedda tjänsterna klarlägga behovet av särskilt stöd och att tillgodose detta behov. I Grankulla är situationen i fråga om tjänster för barn och familjer bättre än i genomsnitt. Inom flera sektorer uppfylls de nationella kvalitetsrekommendationerna och staden kan hålla fast vid olika tidsfrister. Det finns nästan inga köer till tjänsterna. I en liten kommun är serviceplatserna nära varandra, vilket främjar och underlättar samarbetet. 2.1. Mödra- och barnrådgivning Rådgivningsverksamheten hör till hörnstenarna i det förebyggande barnskyddet och det tidiga stödet i Finland, och är internationellt sett ett unikt servicesystem. Rådgivningarna utvecklas till platser som ännu mångsidigare än tidigare stödjer hela familjens hälsa och välbefinnande. En av verksamhetens centrala principer är tidigt ingripande. Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) och statsrådets förordning om screening (1339/2006) och ändringen (2009) samt uppdateringen (2011) av den styr rådgivningsverksamheten. 2.1.1. Mödrarådgivning Målet för mödrarådgivningsverksamheten är att främja och stödja de blivande föräldrarnas fysiska och psykiska välbefinnande så att de kan glädja sig åt sitt kommande barn, uppleva en trygg och positiv förlossning och leva i en fungerande parrelation som stödjer barnets uppväxt och utveckling. Det har getts nya rekommendationer för mödrarådgivningen och de tas i bruk under 2014. Sjukvårdsdistriken har dessutom indikatorer som visar när blivande mödrar ska hänvisas till moderskapspolikliniken. Vid mödrarådgivningen i Grankulla finns en heltidsanställd hälsovårdare och en läkare 3-4 timmar i veckan. 6 Att vara kund hos mödrarådgivningen är frivilligt. För att få moderskapsunderstöd måste kvinnan ändå genomgå en hälsoundersökning före utgången av den fjärde månaden av havandeskapet. Det här kan ske inom antingen primärvården eller den privata sektorn. Enligt uppskattning använder merparten av de gravida kvinnorna i Grankulla mödrarådgivningens tjänster. Barnskyddslagen förpliktar till att vid behov ordna tjänster som är nödvändiga för att gravida kvinnor och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd. Syftet med bestämmelsen är att erbjuda tillräckligt tidigt stöd t.ex. för att åtgärda gravida kvinnors missbruksproblem och förebygga de skador detta vållar. Med tjänsterna strävar man efter att säkerställa att gravida kvinnor har socialt, hälsomässigt, fysiskt och psykiskt trygga förhållanden och att de får stöd i att sluta använda rusmedel och i att växa i föräldraskap. Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp gav 2.2.2009 ut en rapport för säkerställande av vård och behandling för kvinnor med missbruksproblem (STM:n selvityksiä 2009:4). I rapporten betonas vikten av att konsekvent kartlägga missbruksproblem, att föra användningen av rusmedel på tal under graviditeten, att snabbt erbjuda tillräcklig bedömning och vård samt idka effektivt samarbete inom social- och hälsovården. Omfattande hälsokontroller utgör en oavbruten kedja som börjar under graviditeten och fortsätter under hela rådgivnings- och skolhälsovårdstiden. För familjer som väntar barn ordnas minst en omfattande hälsokontroll där man strävar efter att träffa också pappan till det kommande barnet. Vid kontrollen kartläggs hela familjens välbefinnande systematiskt. Under diskussionerna behandlas det kommande barnets födsel, de förväntningar och rädslor som den ändrade familjesituationen väcker, familjens resurser, stödnätverk och andra sociala förhållanden. I genomsnitt besöker kvinnan rådgivningens hälsovårdare 13 gånger under havandeskapet och en gång efter nedkomsten. Efter nedkomsten gör hälsovårdaren ett hembesök. Kvinnan besöker en läkare tre gånger under graviditeten och en gång på efterkontroll. I och med de rekommendationer som tas i bruk 2014 kommer det att ske ändringar i praxisen. Om man hyser bekymmer för moderns och/eller familjens välmående eller hur de orkar, kan antalet rådgivningsbesök ökas. Om särskilda bekymmer inte förekommer, kan antalet besök minskas till nio besök. Räcker detta inte, kan den gravida kvinnan och/eller partnern hänvisas till t.ex. familjerådgivningen, hälsocentralspsykologen eller rådgivningens familjehandledare. För att trygga familjens välfärd bedrivs samarbete vid behov också med den psykiatriska polikliniken och medlemsföreningarna i Förbundet för mödra- och skyddshem. Mödrarna och barnen hänvisas aktivt att delta i grupper som rådgivningen och församlingarna ordnar för att på så sätt förebygga mödrarnas ensamhet och marginalisering. Med mödrar som väntar barn ensam utreds deras stödnätverk och eventuella stödbehov. Med hjälp av den s.k. Vavu-modellen stöds det kommande föräldraskapet och interaktionen med babyn. När föräldrarna deltar i familjeförberedelsen har de möjlighet att träffa också andra blivande föräldrar och diskutera med människor i samma livssituation. Hälsovårdarens hembesök före nedkomsten ger goda möjligheter att diskutera hurdant livet med den nya babyn blir, i synnerhet om en föreställning om barnet inte uppstått under graviditeten. Moderns sinnesstämning och ångestnivå kan undersökas redan under graviditeten med hjälp av EPDS-screening som kartlägger postnatal depression. EPDS-screening genomförs för alla mödrar senast i samband med efterkontrollen. 7 Från början av graviditeten utreds och följs också användningen av rusmedel, och mödrar med missbruksproblem hänvisas till förlossningssjukhusets HAL-poliklinik (HAL = huumeet, alkoholi, lääkkeet) enligt vårdpraxisen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Vid behov köper staden specialtjänster av Ensikoti Helmiina och öppenvårdsenheten Esmiina i Esbo, som specialiserat sig på behandling av missbruksproblem. Under graviditeten är det möjligt att göra en föregripande barnskyddsanmälan, om det finns rusmedelsmissbruk i familjen eller anledning till oro över familjens resurser och möjligheter att klara sig och det finns grundad anledning att misstänka att barnet omedelbart efter sin födelse behöver stödåtgärder inom barnskyddet. Det är inte möjligt att vidta tvångsåtgärder för att få gravida kvinnor i vård. Vid rådgivningen tillråds klienten att själv ta kontakt med en socialarbetare i exempelvis utkomststödsärenden. Vid rådgivningen ordnas familjeförberedelse fyra gånger före barnets födelse. Därefter fortsätter förberedelsen fyra gånger efter nedkomsten inom den öppna familjeverksamheten. Familjen blir klient hos barnrådgivningen när barnet är två veckor gammalt. 2.1.2. Barnrådgivning Målet för barnrådgivningen är att främja barnens, de ungas och familjernas hälsa och välfärd samt förebygga marginalisering och minska hälsoskillnaderna. Tyngdpunkten inom hälsovårdstjänsterna för barn och unga har i enlighet med de nationella riktlinjerna flyttats mer mot föregripande och förebyggande verksamhet samt ordnande av tidigt stöd. Det finns omkring 700 barn under skolåldern i Grankulla. Barnrådgivningen har rätt bra resurser och antalet anställda i förhållande till klientantalet följer de nationella rekommendationerna. Barnrådgivningen har en heltidsanställd och två deltidsanställda hälsovårdare och därtill besöker två läkare rådgivningen (den ena 3 h per vecka och den andra 3 h varannan vecka). Vid sidan av hälsoundersökningar och vaccinationer ligger tyngdpunkten i arbetet på att finna och stödja familjens starka sidor. Särskild uppmärksamhet ägnas åt familjernas välmående och familjemedlemmarnas interaktion. Arbetet och uppmärksamheten fokuseras särskilt på tidig interaktion, moderns tillstånd och sinnesstämning i synnerhet efter förlossningen, moderns intresse för sitt barn, parrelationen och hur familjens vardag löper. Man strävar efter att effektivt upptäcka och behandla postnatal depression. Vid barnrådgivningens omfattande hälsokontroll (fyraårskontroll) bedöms inte bara barnets hälsa utan också hela familjens välbefinnande. Hälsokontrollerna har beskrivits mer ingående i verksamhetsprogrammet för bl.a. rådgivningsverksamhet. Hembesök görs efter behov. Syftet är att göra hembesök hos förstföderskor när babyn är 4 månader. En mamma-barn-grupp (Nyytti/Knytet) samlas varannan vecka. Programmet planeras tillsammans med mammorna. Grankullas Foreign Mothers Group, som är en stödgrupp för mammor med invandrarbakgrund, samlas en gång i månaden. Diskussionsspråket är engelska och temat för träffarna varierar enligt deltagarnas önskemål. Familjerna har också möjlighet att delta i den öppna familjeverksamheten tre gånger i veckan. De frågor som särskilt uppmärksammas när det gäller barnets och familjens välfärd är: deltar båda föräldrarna i familjeförberedelsen, kommer familjen till barnets alla kontroller, hur fungerar amningen, hur sköts vaccineringarna, tillväxtkurvor, barnets resultat i neurologiska tester och hälsovårdarens egna observationer. Vid hälsoundersökningarna för barn används olika screeningar och 8 metoder med vilka de klienter som behöver stöd hittas lättare. Vid behov kan det ordnas extra besök på rådgivningen för familjen. Vid behov byggs det upp ett stödnätverk efter familjens behov. Om det finns anledning till större bekymmer för barnet eller familjen, kan man vara i kontakt med familjehandledaren, familjerådgivningen, hälsocentralens psykolog eller en socialarbetare. Samarbete bedrivs också med småbarnsfostran, skolhälsovården, hälsocentralens läkare, fysioterapeuterna och talterapeuten. Vid behov samarbetar man också med hemvården, Jorvs sjukhus, olika terapeuter och församlingarnas stödpersoner. Barnets ärenden kan med föräldrarnas samtycke och tillsammans med dem behandlas i multiprofessionella nätverksgrupper. LaKu-gruppen (lasten kuntoutus - rehabilitering för barn) består av barnrådgivningens hälsovårdare och läkare, talterapeut, familjerådgivningens arbetstagare, familjehandledare, fysioterapeut och skolhälsovårdare för årskurs 1-6 samt vid behov socialarbetare. PLHgruppen (Pienten Lasten Hyvinvointi) består av hälsovårdare från barnrådgivningen, familjehandledare, familjerådgivningens psykolog, specialbarnträdgårdslärare och socialarbetare. När barnet börjar sin skolgång överförs rådgivningens uppgifter direkt till lågstadiernas skolhälsovårdare. Då tas också eventuella bekymmer upp. Föräldrarna informeras om överföringen av uppgifterna vid barnets sista rådgivningsbesök vid 6 års ålder. 2.2. Familjearbete Familjearbetet i Grankulla inleddes 2007. Det är en service med låg tröskel som utgår från familjens behov och där fokus är på att stödja och stärka föräldraskapet och interaktionen mellan föräldrar och barn och på att handleda i fostringsfrågor. Familjerna blir klienter främst via mödra- och barnrådgivningens hälsovårdare, men också genom småbarnsfostran, familjerådgivningen, hälsocentralen, hemvården, den öppna familjeverksamheten och socialbyrån. Familjer kan också själv ta kontakt med familjehandledaren och be om hjälp och stöd i vardagen. Bakgrunden till behovet av familjearbete kan vara moderns depression, utbrändhet eller trötthet, annat stödbehov under graviditeten eller efter nedkomsten, problem med att hantera vardagen, osäkerhet i vården av barnet, andra frågor och bekymmer som gäller fostran och barnets uppväxt och utveckling, eller stödbehov som en ensamstående förälder eller styvfamilj har. Ensamhet, avsaknaden av närståendenätverk och olika kriser i familjerna, såsom skilsmässa eller sjukdom, medför också behov av familjearbete. Familjehandledaren kartlägger så övergripande som möjligt klienternas livssituation (belastande faktorer, bekymmer, närståendenätverk, resurser osv.) och sätter tillsammans med familjen upp mål för arbetet. Arbetsformerna är flexibla enligt familjernas behov. Som arbetsformer används multiprofessionellt samarbete och tidig handledning och stöd i form av nätverksarbete, servicehandledning och konsultering, hembesök och besök hos familjehandledarens mottagning. Tyngdpunkten är på hembesök och klienterna har varit nöjda med detta. Hembesök ger en möjlighet att komma närmare familjens vardag och ökar förståelsen för familjens situation. Atmosfären är också vanligtvis avstressad. En viktig del av familjehandledningen är att behovet av tilläggsstöd bedöms kontinuerligt och att familjerna hänvisas vid behov till andra former av stöd och vård, såsom till familjerådgivningen. 9 Familjehandledaren deltar regelbundet två gånger i veckan i den öppna familjeverksamheten (mer information om denna i anslutning till småbarnsfostran). Målet för den öppna familjeverksamheten är att stödja föräldraskapet och den tidiga interaktionen och ge en möjlighet till kamratstöd. Från början av 2010 omfattar familjearbetet också planering och utveckling av familjeförberedelsen i samråd med andra aktörer (församlingen, mödra- och barnrådgivningen, den öppna familjeverksamheten). Familjehandledaren leder tillsammans med den öppna familjeverksamhetens barnträdgårdslärare den familjeförberedelse som ordnas efter att barnet fötts. Grupperna har visat sig mycket viktiga för familjerna och har inneburit kamratstöd. Under 2012 deltog 54 vuxna och 28 barn i familjeförberedelsen. Varje grupp samlas fyra gånger efter nedkomsten. Den sista gången är när barnet är omkring ett år. 2.3. Familjerådgivning Familjerådgivningens primära uppgift är att främja barns, ungas, vuxnas och familjers psykiska välbefinnande och möjligheter att klara sig samt stödja klienterna i olika livssituationer. Familjerådgivningen erbjuder sakkunnighjälp i frågor som gäller barns och unga personers psykiska tillväxt och utveckling. Det finns inga åldersgränser för familjerådgivningen, men huvudvikten ligger på arbete med barnfamiljer. Till familjerådgivningens personal här en psykolog med 60 % arbetstid och en psykolog med 50 % arbetstid, en heltidsanställd familjerådgivare, en deltidsanställd byråsekreterare och en konsulterande läkare 30 timmar i månaden. Psykologerna, familjerådgivaren och läkaren har behörighet i psykoterapi på specialnivå. Familjerådgivningens arbetsmetoder är psykologiska undersökningar som gäller barns och unga personers utveckling, terapeutiskt individuellt arbete med barn, unga och föräldrar, familjeterapi, parterapi och s.k. Masu-arbete (förstföderskor och gravida som lider av depression). Som nya arbetsformer används bedömning av interaktionen mellan barn och föräldrar och behandling som stärker interaktionen (till stor del genom att tillämpa Theraplay-behandlingsmetoden). I sådana fall där barnet eller den unga har ett stort behov av vård och familjerådgivningens egna stödformer inte är tillräckliga, hänvisar familjerådgivningens läkare familjen till den specialiserade sjukvårdens tjänster för långvarigare stöd. Grankullas familjerådgivning kan betjäna klienterna snabbt. Familjerna får den första tidsbokningen inom 1-3 veckor, beroende på hur många arbetstagare som behövs och hur brådskande ärendet är. I krisfall kan klientrelationen inledas mycket snabbt. År 2012 hade familjerådgivningen 1116 besök eller prestationer (en prestation är 45 – 60 minuter) och klienter från 101 hushåll. Antalet finskspråkiga klienter var 103, svenskspråkiga 62 och klienter med annat modersmål 5. Familjerådgivningens största klientgrupp har varit familjer med skolelever i åldern 7-15 år där barnen haft olika anpassningssvårigheter hemma, i skolan och/eller bland kompisarna och olika rädslor. I samband med föräldrarnas skilsmässa kan familjerådgivningen erbjuda barnen eget stöd. Föräldern eller båda föräldrarna frågar ofta efter den här stödformen. Orsakerna till vuxnas klientskap har främst hänfört sig till parrelationsproblem eller föräldraskap. Samarbetet med mödra- och barnrådgivningen har traditionellt varit mycket tätt och fortsätter att vara det. Familjerådgivningen har mycket samarbete också med elevvården. Samarbetet med små10 barnsfostran och barnskyddet blir också alltmer omfattande. Samarbetsformer är bl.a. regelbundna träffar och deltagande i nätverksmöten. Familjerådgivningens psykolog deltar i barnrehabiliteringsarbetsgruppens (Laku) möten och babyoch småbarnsgruppens (Masu) konsultationer. Familjerådgivaren deltar i barnvälfärdsarbetsgruppens möten. Möten med församlingens familjerådgivare ordnas 3-4 gånger om året. 2.4. Hemvård Enligt socialvårdslagen ska hemservice erbjudas dem som behöver det. I 36 § i barnskyddslagen har hemservice nämnts som stödåtgärd inom öppenvården som kommunen är skyldig att ordna vid behov. I Grankulla är serviceformen kommunal hemvård, som betyder kombinerad hemservice och hemsjukvård. Hemvården betjänar efter individuellt behov och fokuserar i barnfamiljer på att stödja föräldraskapet och säkerställa att vardagen löper. Orsaker till servicebehovet kan vara exempelvis förälderns nedsatta funktionsförmåga, plötslig krissituation i familjen, sjukdom, förlossning, moderns trötthet, förälderns depression, handikapp eller långvarig sjukdom hos barn. Hemvården kan samarbeta med familjearbetet så att hemvården sköter och stödjer familjen i praktiska frågor och familjearbetet i föräldraskapet. Behovet av hemvård i barnfamiljer varierar mycket från år till år, varför det är svårt att prognostisera. Under 2010–2011 hade hemvården inga barnfamiljer som klienter. År 2012 var antalet familjer tre och antalet besök totalt sju. Under januari-oktober 2013 var två familjer klienter hos hemvården, med sammanlagt tio besök. Alla familjer har haft något akut stödbehov för vilket hemvårdens hjälp erbjudits. Besöken hos en och samma familj har skett i genomsnitt inom en period på fem veckor. Under 2012 och 2013 har inga förfrågningar kommit om vård av akut insjuknat barn. Avsikten är att ordna hemvården i barnfamiljer främst i egen regi, men vid behov kan tjänster köpas också av Grani Närhjälp eller privata serviceproducenter. Anslag för ordnande av hemvård i barnfamiljer har reserverats i budgeten för 2014. 2.5. Annan hälsovård Barnskyddslagens 10 § ålägger hälsovården två särskilda skyldigheter. För det första ska barnet beaktas i service som riktar sig till vuxna när den vuxnas förmåga att fullt ut svara för barnets vård och fostran anses försvagad exempelvis på grund av rusmedelsmissbruk eller mentala problem. Hälsovården ska alltså på eget initiativ utreda barnets situation och vid behov vara i kontakt med andra myndigheter för att säkra barnets välfärd. Om man misstänker att patienten inte kan sköta sitt barn på tillbörligt sätt, görs en barnskyddsanmälan. I Grankulla innebär det här att när man sköter klienter med missbruks- eller mentalvårdsproblem vid t.ex. hälsocentralen så ska man beakta att de kan ha barn som är i behov av vård och stöd. Ärendet utreds genom att fråga den vuxna klienten och vid behov med förälderns tillstånd från barnets journalhandlingar. I 15 § i barnskyddslagen fastställs hälsovårdens, dvs. hälsocentralernas och sjukvårdsdistriktens, särskilda skyldigheter. Dessa är att ge dem som arbetar inom barnskyddet experthjälp och att ordna undersökning av barn samt vård- och terapitjänster för barn och unga som är barnskyddsklienter. Med undersökning avses exempelvis undersökning av barn mot vårdnadshavarens vilja enligt 28 § i barnskyddslagen och den undersökning av barnets hälsotillstånd i samband med placering i vård 11 utom hemmet som avses i 51 §, men också andra undersökningar som hänför sig till barnskyddsåtgärder. Därtill förpliktar paragrafen till att tjänster som ansluter sig till utredandet av misstankar om sexuellt utnyttjande eller misshandel av barn ska ordnas i brådskande ordning. Det är svårt att dra slutsatser av hur förpliktelserna enligt 15 § i barnskyddslagen uppfyllts, eftersom det finns så få barnskyddsfall i Grankulla. Några fall har förekommit och erfarenheterna av dem varierar. En noggrannare utvärdering kräver att fallen följs upp specificerat och under en längre tid. Vid behov kontaktar läkarna rådgivningens familjehandledare eller familjerådgivningen, om särskild oro för ett barn väckts. Det är också möjligt att kontakta skolhälsovårdaren. Fall med familjevåld kommer sällan fram på Grankulla hälsocentral. Det här beror sannolikt på att de som utsatts för familjevåld sökt vård utanför tjänstetiden vid jouren på Jorvs sjukhus. Då kommer de barnskyddsanmälningar som hänför sig till familjevåld via Esbo social- och krisjour på Jorvs sjukhus, och inte via hälsocentralen. 2.6. Bildningssektorn Småbarnsfostran och skolorna hör till bildningssektorn i Grankulla. Utöver fostringsuppgiften har de som gemensam uppgift att stödja föräldraskapet i familjerna. Även ungdomstjänsterna hör till bildningssektorn. 2.6.1. Småbarnsfostran Småbarnsfostran ska erbjuda barnen bestående, trygga och varma människorelationer, verksamhet som stödjer barnets utveckling på ett mångsidigt sätt samt omsorg, fostran och lärande utgående från barnets individuella behov. I enlighet med dagvårdslagen är målet att stödja hemmet i dess uppgift att fostra barnet. Barnets individuella och balanserade utveckling stöds genom principen om fostringsgemenskap, som betyder att föräldrarna engagerar sig mer i planen för småbarnsfostran. Småbarnsfostran lyder i Grankulla under bildningssektorn. Småbarnsfostran och specialsmåbarnsfostran verkställs via hemvården, de kommunala tjänsterna inom småbarnsfostran och privata vårdformer. Utöver genom kommuntillägget till hemvårdsstödet stödjer Grankulla hemvården av barn under 3 år genom den öppna familjeverksamheten. Den öppna familjeverksamheten erbjuder stimulans och verkar som stöd för familjer vars barn vårdas hemma. Den öppna familjeverksamheten är förebyggande verksamhet med låg tröskel. Familjerna får stöd i föräldraskapet och i den tidiga interaktionen samt en möjlighet till att bilda nätverk. Varje klient har möjlighet att diskutera konfidentiellt med den barnträdgårdslärare eller familjehandledare som arbetar inom den öppna familjeverksamheten. På detta sätt strävar man efter att tillsammans finna lösningar även på familjens tillsynes små bekymmer genom att stärka resurserna och stödja de starka sidorna. Vid behov tillråds familjen att anlita någon annan stödform. Den öppna familjeverksamheten samarbetar med stadens alla aktörer som arbetar med barnfamiljer och med församlingarna. Familjerna kan påverka planeringen av verksamhetens innehåll efter sina behov. Under 2012 deltog 96 familjer och 136 barn från Grankulla i verksamheten. Grankulla har för närvarande sex kommunala finskspråkiga daghem och två kommunala svenskspråkiga daghem. I anslutning till två finskspråkiga daghem erbjuds gruppfamiljedagvård och på ett finskspråkigt daghem erbjuds dagvård dygnet runt. Därtill omfattar serviceutbudet två privata svenskspråkiga daghem vars tjänster staden köper, en privat svenskspråkig lekskola och park samt 12 privata familjedagvårdare. I parkerna finns privat parktantsverksamhet. Från 2013 finns det i Grankulla också en integrerad smågrupp för barn som behöver särskilt stöd. För familjerna avgiftsfri förskoleundervisning ordnas på alla daghem till vilka minst sju barn i förskoleåldern söker. Rätten till avgiftsfri förskoleundervisning gäller året innan läroplikten börjar. Förskoleundervisningen följer skolornas verksamhetstider och den dagliga undervisningstiden är 4 timmar. I den kommunala och privata dagvården deltar omkring 460 i Grankulla boende barn i åldern 1 – 6 år. Detta är 81 % av alla barn i åldern 1-6 år, vilket är en mycket hög siffra. Enligt THLs statistik från 2011 var 63 % av barnen i hela landet i kommunal eller privat dagvård. Dagvården har därför goda möjligheter att erbjuda merparten av barnen under skolåldern och deras familjer förebyggande och tidigt stöd. Stöd för växande och lärande En god småbarnsfostran där barnet bemöts som individ och får det stöd han eller hon behöver främjar barnets uppväxt och inlärning. För att det stöd barnet behöver ska kunna införas så tidigt som möjligt är det bra att observera riskfaktorer i utvecklingen och växelverkan redan hos små barn. Personalen får stöd för att sörja för barnens och familjernas stödbehov av dagvårdsföreståndaren och den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren. Inom småbarnsfostran ordnas stödet enligt samma trestegsmodell som i skolorna. Varje barn får allmänt, intensifierat eller särskilt stöd enligt sina egna behov. Småbarnsfostran för barn som behöver stöd ordnas i första hand tillsammans med de andra barnen samtidigt som man erbjuder särskild handledning och ändamålsenligt stöd samt rehabiliterande småbarnsfostran. För barnet utarbetas en individuell stödplan i samarbete med föräldrarna, personalen, specialläraren och andra behövliga aktörer. Vid behov reserveras också s.k. strukturella stödfunktioner för barnet för att stödja utvecklingen (gruppassistent, personlig assistent, speciallärare och definition av vårdnivån). Målet är att ordna det stöd som barnet behöver i barnets utvecklingsmiljö, dvs. daghemmet. I Grankulla finns också en integrerad smågrupp. Till sin hjälp i processerna har daghemmen två specialbarnträdgärdslärare och en resursspeciallärare, som är sakkunniga i specialpedagogik. Konsulterande specialbarnträdgårdsläraren/specialläraren konsulterar i frågor som gäller fostran, utveckling, specialundervisning (tidig identifiering av risker, planering och ledning av stödet till barnet och servicehandledning) och ledning av barngruppen. För föräldrarna kan man erbjuda effektiverat stöd för föräldraskapet, och s.k. psykoedukativt stöd i samband med t.ex. skilsmässa, när barnens situation begrundas. Speciallärarens uppgift är att föra fram de stödbehövande barnens och familjernas behov och verka som sakkunnig i småbarnsfostran och specialsmåbarnsfostran. Praxis för förebyggande arbete inom småbarnsfostran Förebryggande praxis, dvs. praxis som ökar barnens och familjernas välfärd, är i Grankulla den särskilda process som används när dagvården inleds. När barnet ska börja i dagvård, kontaktar daghemmet föräldrarna och kommer överens om en träff. Vid träffen diskuteras barnets vårdbehov, vårdtider, familjens önskemål och för vårdrelationen viktiga frågor samt mjuklandning när barnet börjar dagvården. I diskussionen tas också upp den stora förändring som sker i barnets liv när han eller hon ska börja vårdas i ny miljö. Samtidigt försöker man stödja också föräldrarna i förändringen. Dagvården inleds med en s.k. mjuklandning, dvs. en introduktionsperiod på 1-2 veckor, då föräldern kan vara med barnet på daghemmet. Egenvårdaren gör också ett hembesök innan dagvården börjar. Som stöd för diskussionen använder arbetstagarna enkäten ”Hembesök inom dagvården”. 13 Som förebyggande verksamhet kan nämnas också tidigt uppmärksammande och intensivt arbete med föräldrarna i ett tidigt skede, gemensamma 4-årsgranskningar med rådgivningen samt elevvården. Att barnet bemöts och accepteras som individ inom dagvården kan ses som hälsofrämjande verksamhet. Den vuxnas viktiga uppgift är att vara närvarande som en människa som genom sin blotta existens skapar trygghet. När barnets grundläggande behov har tillgodosetts kan barnet rikta sitt intresse mot andra barn, till omgivningen och till olika aktiviteter. Barnet upplever uppskattning och förståelse och när andra visar sitt intresse för barnet upplever barnet sig som en källa till glädje och närhet. Ju yngre barn det är frågan om, desto tätare är samarbetet med föräldrarna inom småbarnsfostran. Till speciallärarens uppgifter hör också förebyggande arbete och arbete som ökar gruppernas välbefinnande. Om man märker plötsliga förändringar i barnets beteende eller behov av stöd, analyserar man tillsammans huruvida observationerna förutsätter särskilda åtgärder. Eventuella bekymmer tas upp med föräldrarna genast när de upptäcks och när de ännu är små. För att lösa problemen erbjuder man olika verksamhetssätt, såsom verksamhet i smågrupper (växelverkan, språk, theraplayverksamhet osv.) eller ändring av vissa verksamhetssätt tillsammans både inom dagvården och hemma. Dessutom kan olika uppföljningsmetoder och regelbundna träffar användas. I regel inbjuds de konsulterande specialbarnträdgårdslärarna att delta i dessa diskussioner. Personalen träffar föräldrarna nästan dagligen och längre diskussioner förs 1-2 gånger om året. Personalen lägger också ofta märke till förändringar i föräldrarnas situation, och vid behov kan man ställa frågor om hur föräldrarna mår och orkar samt om eventuella förändringar i levnadsmönstret. Med specialläraren kan man tala också om komplicerade situationer i familjerna. Med stöd av specialläraren hänvisas familjen vid behov till något annat stödforum, eller så begär man hjälp till daghemmet. I samarbete med andra tjänster kan kamratgrupper eller liknande verksamhet som stödjer föräldraskapet ordnas för föräldrarna. 2.6.2. Skolförvaltning Grankullas skolförvaltning svarar för den grundläggande undervisningen och gymnasieundervisningen i staden. Skolorna erbjuder undervisning på finska och svenska. Skolans mål ar att ge eleverna möjlighet till en mångsidig tillväxt, till lärande och till att utveckla en sund självkänsla. I synnerhet den grundläggande undervisningen har till uppgift att både fostra och utbilda. Skolan ska också stödja hemmets fostringsuppgift. Eleverna inom den grundläggande undervisningen ska erbjudas behövliga elevvårdstjänster som främjar elevernas lärande och det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet (Undervisningsstyrelsen, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 och Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010). För att uppnå målen för både lärande och tillväxt samarbetar skolorna med vårdnadshavarna. Lagstiftningen om grundläggande utbildning och normtexterna samt Grankulla stads riktlinjer beaktas när undervisningen ordnas. De elever som deltar i undervisningen har rätt att få rättidigt och tillräckligt stöd för växande och lärande. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och motsvara elevens behov. Skolans ledning ansvarar för de lösningar som hänför sig till organisering och genomförande av stöd samt för att dessa beaktas i alla årskurser och alla läroämnen. Lärarna ansvarar för att stödbehov upptäcks samt för planeringen och genomförandet av stödet. Vid behov planeras och genomförs stödet inom multiprofessionellt elevvårdsarbete (Grankullas kommunspecifika läroplan 2011). 14 En ny lag om elev- och studerandehälsovård träder i kraft 1.8.2014. Enligt lagen ska följande uppgifter tas med barnskyddsplanen - målsättningen för elevvården och de centrala principerna för det lokala arbetssättet en uppskattning av det totala behovet av elevvård och de elevvårdstjänster, de assistenttjänster och den stöd- och specialundervisning som är tillgängliga åtgärderna för en förstärkt generellt inriktad elevvård och för ett förstärkt tidigt stöd till de studerande uppgifter om genomförandet och uppföljningen av planen och om utvärderingen av elevvårdens kvalitet. Ledningsgruppen för främjande av välfärd och hälsa, Tejo, verkar som lagstadgad styrgrupp för elevvården. De tjänster som stödjer elevernas välfärd har ordnats bra i Grankulla och resurserna är tillräckliga. I alla skolcentrum arbetar en skolkurator, skolpsykolog och skolhälsovårdare. Klasserna är relativt små. Stödet för och handledningen av elever samt de tjänster som främjar välfärden har ordnats i skolan huvudsakligen genom elevvårdsgrupens verksamhet. Grupperna leds av skolans rektor eller biträdande rektor. Elevvårdsgruppens uppgift är att behandla teman som säkerställer och upprätthåller elevernas välfärd, att beakta dessa i skolans verksamhet och att förmedla information inom skolgemenskapen. Verksamheten är både förebyggande och korrigerande. Elevvården som helhet genomförs i första hand som förebyggande vård som stödjer hela skolgemenskapen. Utöver detta har eleverna rätt till individuell elevvård. Elevvården verkställs i form av sektorsövergripande planmässigt samarbete mellan skolförvaltningen och social-och hälsovårdssektorn i samråd med studerandena och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. Till elevvårdsgruppens grundläggande principer hör att höra vårdnadshavarana och elevens närmaste lärare i ärenden som gäller elever. När det gäller minderåriga barn strävar man alltid främst efter att samarbeta med hemmet. Mer information om elevvårdstjänsterna inom den grundläggande utbildningen finns på webbsidorna http:/elevvard.fi/ och http://oppilashuolto.fi/. Eleven har rätt att bli hörd i ärenden som gäller honom eller henne och att delta i planeringen av stödet i samarbete med elevvårdspersonalen, lärarna och vårdnadshavarna. Elevernas delaktighet stöds genom elevkårsverksamhet (elevparlament), klubbverksamhet (eftermiddagsklubbar, klubbverksamhet som finansieras av utbildningsstyrelsen) och fadder- och stödelevsverksamhet. För att underlätta informationen och samarbetet mellan hem och skola använder man Wilmasystemet i skolorna. Genom Wilma kan personalen underrätta vårdnadshavarna om elevens frånvaro, informera om skolans händelser och tillsammans med hemmet följa elevens skolframgång. Också det pedagogiska stöd som eleven får registreras i Wilma, där vårdnadshavaren kan följa hur stödet verkställts. I skolorna följs åtgärdsprogrammet KiVa Skola, vars mål är att utveckla interaktionsfärdigheterna och förebygga mobbning. KiVa Skola erbjuder också en arbetsmodell för utredning av mobbningsfall som visat sig effektiv. Med de svenskspråkiga skolornas metod StegVis strävar man efter att förbättra barnens sociala färdigheter, öka empatiförmågan och förbättra problemlösningsförmågan. Det stöd för lärande och skolgång som ges elever indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Alla stödformer ska ordnas planmässigt enligt elevens utvecklingsnivå och individuella behov. Det 15 allmänna stödet innebär högklassig undervisning där elevernas olika inlärningssätt och arbetsrytm beaktas. Om det allmänna stödet är otillräckligt eller stödbehovet fortsätter under en längre tid, har eleven rätt till intensifierat stöd. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning som ges eleven eller av andra lagenliga stödformer. Elevvården arbetar med integrerade elever i utarbetandet av individuella planer (ansvaret ligger på lärarna) och i genomförandet av dem i skolans dagliga arbete samt vid nätverksmöten.2 Samarbetspartner utanför skolan är bl.a. rådgivningen och den övriga hälsovården, förskolorna, familjerådgivningen, socialtjänsterna, Jorvs barnpsykiatriska enhet, olika verksamhetsställen inom ungdomspsykiatrin, neuropsykologer, neurologer, ungdomstjänsterna, församlingarna och handikappservicen. Elevens problem kan upptäckas och oro för eleven kan väckas i klassen, gruppverksamheten, av kuratorn, psykologen eller hälsovårdaren eller vid årliga hälsokontroller. Även eleverna själva eller elevernas föräldrar berättar om bekymmer. Arbetet sker i samråd mellan hem och skola och vid behov inkluderas andra aktörer. Finskspråkiga skolor Grankullas finskspråkiga skolor har ca 1170 elever. Det finns tre skolor: Mäntymäen koulu (årskurs 1-6), elevantal 384, Kasavuoren koulu (årskurs 7-9), elevantal 344, och Kauniaisten lukio med omkring 380 elever. Den finskspråkiga grundskolan betjänar också Esbobor enlig närskoleprincipen. År 2013 var 13 % av eleverna i årskurs 1-6 och 52 % av eleverna i årskurs 7-9 Esbobor. Av studerandena i Kauniaisten lukio kom 77 % från andra orter. Det att elev- och studerandeunderlaget är från olika kommuner innebär att skolans roll som säkerställare av barnens och ungdomarnas välfärd och genomförare av barnskyddet inte är lätt. Den finskspråkiga grundläggande utbildningens framtidsprogram finns här: http://kasavuori.fi/images/stories/kopiokauniaistensuomenkielisenperusopetuksentulevaisuusohjelm a2013-2017_7.pdf I de finskspråkiga skolorna för grundläggande undervisning samlas elevvårdsgruppen varje vecka och i gymnasiet varannan vecka. Gruppernas sammansättning är: Årskurs 1-6: rektorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren, speciallärarna (3) och skolkuratorn Årskurs 7-9: biträdande rektorn, studiehandledaren, speciallärarna (3), skolkuratorn, skolpsykologen och skolhälsovårdaren Gymnasiet: biträdande rektorn, studiehandledarna (2), skolkuratorn, skolpsykologen och skolhälsovårdaren Teamarbete är viktigt inom elevvården, och i allmänhet träffar exempelvis föräldrarna två arbetstagare som arbetar i par. Elevvården samarbetar med representanter för social- och hälsovården och hänvisar vid behov elever till tjänster utanför skolan. 2 Man talar om integrerad undervisning när en elev som behöver specialundervisning eller specialarrangemang studerar i en vanlig skola och skolklass. 16 Den finskspråkiga skolförvaltningen har fr.o.m. början av 2014 två skolkuratorer. Skolkuratorerna är dagligen anträffbara. Till kuratorns uppgifter hör att arbeta med enskilda elever, stödja föräldraskapet, arbeta på gemenskapsnivå, ge undervisnings- och elevvårdspersonalen konsulthjälp och delta i planeringen och utvecklingen av skolans elevvård och i multiprofessionellt samarbete (ungdomsarbete, barnskydd m.m.). Arbetets tyngdpunkt ligger på att upptäcka svårigheter som uppstår i skolan och ingripa i dem. Man vänder sig till kuratorn exempelvis när elever mobbas i skolan, vid obefogad frånvaro eller problem med arbetsron. Det finns två skolpsykologer, en i årskurs 1-6 och en som arbetar i årskurs 7-9 och gymnasiet. Skolpsykologerna är i regel dagligen anträffbara. Skolpsykologen utför vid behov skolpsykologiska undersökningar för att bedöma inlärningssvårigheter. Psykologen står också till elevernas och vårdnadshavarnas förfogande för stöddiskussioner, och konsulterar lärarna. I tillämpliga delar svarar skolpsykologen för krishjälp som en del av krisgruppen. I årskurs 7-9 och gymnasiet är skolhälsovårdaren dagligen anträffbar i skolan, i årskurs 1-6 tar hälsovårdaren emot fyra dagar i veckan. Årskurs 1-6 har en egen hälsovårdare, årskurs 7-9 och gymnasiet en gemensam. Hälsovårdaren är ofta elevens första vårdkontakt. Hälsovårdaren ger också preventivrådgivning. Tid till skolläkarens mottagning bokas via skolhälsovårdaren. Inom skolhälsovården utför skolhälsovårdaren hälsokontroll av alla elever per årskurs och dessutom utför läkaren hälsokontroller i årskurs 1, 5 och 8. I gymnasiet utförs hälsokontroller, där också läkaren deltar och där elevens och hela familjens välbefinnande granskas, i årskurs 1 och 2, vid behov också i årskurs 3. I de finska skolorna har både årskurs 1-6 och årskurs 7-9 tre speciallärare. Specialläraren samarbetar med klassläraren och följer upp hur eleverna lär sig och utvecklas, sätter sig in i enskilda elevers inlärningssätt och individuella stödbehov samt undervisar elever med inlärningssvårigheter. Till speciallärarens uppgifter hör att undervisa elever som behöver särskilt stöd och undervisning samt att hålla kontakt med elevernas hem. De vanligaste orsakerna till specialundervisning är olika inlärnings- eller koncentrationssvårigheter. Specialundervisningen skräddarsys att svara mot elevens behov, och i den grundläggande undervisningen kan man med hjälp av en individuell undervisningsplan (IUP) följa elevens stödbehov och hur det särskilda stödet genomförs. Specialläraren är viktig också i det s.k. övergångsskedet, dvs. när eleven flyttar från en skola till en annan. Kauniaisten lukio har tillgång till en speciallärare 5h/vecka. Skolorna har därtill en lärare i finska som andra språk. I finskspråkiga årskurs 7-9 arbetar en elevhandledare, och gymnasiet har två studiehandledare. Deras uppgift är att stödja och handleda eleverna i frågor som gäller skolgång och yrkesval. Med handledningen strävar man efter att förebygga ungas marginalisering från samhällsstrukturen och arbetslivet. Med en individuell studieplan i gymnasiet syftar man till att stödja studiernas fortskridande, förebygga studiehinder och hjälpa den unga att orka. I fråga om unga som behöver särskilt stöd kan studiehandledaren ge individuell handledning i frågor som hänför sig till skolgången och fortsatta studier. Elevvårdens resurser, verksamhetsformer osv. beskrivs på webbplatsen: www.elevvard.fi Svenskspråkiga skolor Den svenskspråkiga skolförvaltningen har 666 elever i den grundläggande utbildningen och 257 i gymnasiet. Det finns tre skolor: Granhultsskolan (årskurs 1-6), Hagelstamska skolan (årskurs 7-9) 17 och Gymnasiet Grankulla samskola. Elevvårdsresurserna i de svenskspråkiga skolorna är tillräckliga och följer de nationella rekommendationerna. Elevvårdsgruppernas sammansättning är: Årskurs 1-6: psykologen, kuratorn, skolhälsovårdaren, fyra speciallärare och en specialklasslärare Årskurs 7-9: psykologen, kuratorn, hälsovårdaren och två speciallärare Gymnasiet: studiehandledaren, psykologen, kuratorn, hälsovårdaren och en deltidsanställd speciallärare (3-4 veckotimmar) Elevvårdsgrupperna samlas en gång i veckan. Teamarbete är viktigt inom elevvården, och i allmänhet träffar exempelvis föräldrarna två arbetstagare som arbetar i par. Hälsovårdaren träffar alla elever en gång om året. Vid hälsokontrollerna följs elevens uppväxt och utveckling. Dessutom ger hälsovårdaren individuell hälsorådgivning i enlighet med barnets utvecklingsnivå. För eleverna i årskurs 1 och 5 utförs tillsammans med läkaren en hälsokontroll där barnets och hela familjens välbefinnande utreds. För årskurserna 5, 6 och 8 har hälsovårdaren undervisning om de förändringar som puberteten medför. Syftet med skolkuratorns arbete är att stödja elevernas psykiska och sociala välbefinnande. Arbetet går ut på individuella stödsamtal samt grupp- och klassträffar. På träffarna diskuteras kamratskap, trivsel och mobbning. Kuratorn arbetar med skolans personal, hemmen och utomstående aktörer. Olika former av förebyggande verksamhet hör i väsentlig grad till kuratorns arbete, exempelvis användningen av StegVis-metoden, som stödjer barnets sociala färdigheter. Skolpsykologen stödjer och handleder eleverna i skolgången och vardagen och är specialiserad på barnens olika bekymmer. Psykologen undersöker inlärnings- och anpassningsproblem och ger lärarna och föräldrarna råd samt deltar i skolans utvecklingsverksamhet. Psykologen är varje dag anträffbar i årskurs 1-6 och arbetar också med förskolan. Barnens utveckling och behov följs i förskolan och vid behov samarbetar man med rådgivningen. Skolmognadstest görs som grupptest för alla barn och vid behov görs individuella test. Barn som lider av inlärningssvårigheter får specialundervisning, antingen kortvarigt eller under hela skoltiden. Specialläraren undersöker inlärningssvårigheterna och gör upp en individuell läroplan för eleven. Specialläraren samarbetar med lärarna, elevvården och vårdnadshavarna. I årskurs 1-6 finns fyra lärare som ger specialundervisning till barn i alla årskurser och en specialklasslärare för barn med förlängd läroplikt. Mer information på webbplatsen: www.elevvård.fi 2.6.3. Ungdomstjänster Det kommunala ungdomsarbetet styrs av ungdomslagen, som trädde i kraft 2006. Syftet med lagen är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor. Grankullas ungdomstjänster har fyra ungdomsarbetare, varav två är specialungdomsarbetare. På hösten 2013 hade ungdomstjänsterna dessutom en timanställd ungdomsarbetare som utförde flickarbete i smågrupper. Vid ungdomstjänsterna arbetade på hösten 2013 också en läroavtalsanställd 18 och två smågruppshandledare, vars specialområde var att leda smågrupper där tyngdpunkten var på musik. Ungdomstjänsterna erbjuder också praktikplatser för studerande i branschen. Det öppna ungdomsarbetet omfattar ungdomsgårdsarbete, flickarbete och smågruppsverksamhet. I dessa kan man delta genom att komma till ungdomsgården, som har öppet vardagar kl. 14–20. Det öppna ungdomsarbetet har omkring 150 besökare per vecka. Sedan flickklubbsverksamheten börjat har där deltagit omkring tjugo flickor i åldern 11–14 år. Informations- och rådgivningstjänster för unga är en väsentlig del av kommunens ungdomstjänster. Grankullas ungdomstjänster har redan under flera år deltagit i den regionala tjänsten Pulmakulma, där ungdomsarbetare och hälsovårdsexperter svarar på frågor som unga ställt på webben. På hösten 2013 blev informations- och rådgivningstjänsterna också konkret en del av de ungas vardag i och med att GraniPoint inledde sin verksamhet. GraniPoint verkar på ungdomsgården vardagar kl. 15– 18, då det finns en arbetstagare på plats som svarar på ungdomarnas frågor. GraniPoint fokuserar främst på studie- och sysselsättningsfrågor, men ger svar också på andra frågor som berör de ungas liv. På sommaren ordnar ungdomstjänsterna Barnens sommar-verksamhet tillsammans med kultur- och idrottstjänsterna. Ungdomstjänsterna svarar för Sommarparken, som ordnas de tre första veckorna i juni kl. 9-14. Grankullabarn i åldern 8-13 år kan anmäla sig till verksamheten. Barnens sommarveckorna är avgiftsbelagda. Ungdomstjänsterna samarbetar med skolorna. De nuvarande samarbetsformerna är en motionsinriktad rast och närvaro i skolan en gång i veckan, då också församlingens ungdomsledare är på plats. Ungdomstjänsterna har ingått ett avtal om köp av tjänster med Omnia och ungdomsverkstaden Sveps, som erbjuder Grankullaunga verkstadsaktiviteter och en startverkstad. Omnia och Sveps erbjuder de unga också stöd i att finna en studie-, praktik- eller arbetsplats. Specialungdomsarbetets uppgift är att verka som stöd i de ungas olika livssituationer. I Grankulla är specialungdomsarbetarnas sektorsövergripande samarbete särskilt tätt med skolorna. De samarbetar också med socialtjänsterna. Lägerverksamheten är en del av specialungdomsarbetet och den skräddarsys efter de ungas behov. Årligen arrangerar ungdomstjänsterna omkring fem läger. Specialungdomsarbetarna kan också delta i lägerskolor som arrangeras av skolorna. Ungdomslagens mål om aktivt medborgarskap främjas genom ungdomstjänsternas delaktighetsarbete. En väsentlig del av detta är att stödja Grankulla ungdomsfullmäktiges verksamhet. Ungdomsfullmäktige utses vartannat år genom val. Inom delaktighetsarbetet samarbetar man med skolorna och stadens förvaltning med målet att dialogen mellan beslutsfattare och unga ska bli en naturlig del av beslutsfattandet. Ungdomsarbetarna deltar i Grankullas välfärdsgrupp för barn och unga, som är ett koordinerande nätverk för vägledning av tjänster för unga i enlighet med ungdomslagen. Regionalt samarbete idkas inom bl.a. kulturellt ungdomsarbete, lägerverksamhet, svenskspråkig ungdomsinformation, och rådgivnings- och servicearbete för unga. Samarbetet är intensivt också med huvudstadsregionens ungas påverkansgrupper. 19 2.7. Församlingarnas barn-, ungdoms- och familjearbete I Finland har församlingarna traditionellt en framträdande roll när det gäller att utföra förebyggande barnskyddsarbete och erbjuda barnfamiljer stöd. I den finska församlingen ligger ansvaret för barn-, ungdoms- och familjearbete på barnhandledare, barn- och familjearbetare, ungdomsarbetare, ungdomsdiakon och präst. I den svenska församlingen ligger ansvaret på en familjearbetare, ungdomsarbetsledare och präst. I Grankulla stödjer församlingarna barn, unga och deras familjer i form av regelbunden veckoverksamhet samt grupper och evenemang som grundats för särskilda behov. Serviceformer inom familjearbetets veckoverksamhet är olika grupper med kamratstöd för föräldrar, bl.a. familjeklubbar och skilsmässogrupper. Familjeklubben Löytöretki är en sluten grupp som fokuserar på självkännedom och känslolivsfärdigheter. I skilsmässogruppen har de vuxna möjlighet att bearbeta skilsmässan med hjälp av kamratstöd. För småbarn finns dagklubbar och för skolelever hobbyklubbar, såsom körverksamhet och innebandy. Ungdomskvällar ordnas varje vecka och vid behov kan unga träffa arbetstagarna personligen. Vid sidan av den regelbundna veckoverksamheten stödjer församlingarna familjerna genom att ordna läger och kurser med teman som fostran, föräldraskap, rekreation och att orka, t.ex. kurserna Toimiva perhe (ToiPe), parrelationsskurser och mammaseminarier. Den finska församlingens familjearbetare träffar föräldrar som behöver diskussionshjälp i frågor som hänför sig till fostran och familjeliv. Familjearbetaren deltar i rådgivningens utvidgade familjehandledning med temat föräldraskap och parförhållande. Den kyrkliga samfälligheten har familjerådgivning på både svenska och finska. För barn i skolåldern ordnas veckosluts- och sommarläger samt aktivitetsdagar, som ordnas tillsammans med skolan och ungdomsbyrån. För unga ordnas fritidsläger, kurser i människorelationer (Nuisku) och ledarutbildning. Därtill deltar församlingarna i uppsökande s.k. Saapas-operationer tillsammans med stadens ungdomstjänster, Esbo stad och församlingarna i Esbo. I Kasavuoren koulu ordnas församlingens och stadens ungdomsarbetares gemensamma skoljour, där de unga har möjlighet att diskutera med arbetstagarna. Själavårdssamtal mellan unga och arbetstagare förs också på Facebook. Den svenska församlingen ordnar bl.a. veckoträffar för unga, ledarutbildning och ungdomsmässor. Församlingen är aktiv på Facebook, där en ungdomsarbetare är regelbundet anträffbar, exempelvis under en varje vecka återkommande chattid. Den svenska församlingen arbetar aktivt med både stadens ungdomsarbetare och skolorna. I diakoniarbetet möter församlingarna familjer som hamnat i olika svåra livssituationer. Arbetet syftar till att hjälpa mamman, barnen och hela familjen att orka och hjälper med kontakterna till stadens socialbyrå. Tillsammans med andra aktörer som erbjuder hjälp arbetar diakoniarbetarna i nätverk vars avsikt är att bemöta de i svårigheter levande familjernas situation på ett övergripande sätt. 20 3. Konsulterings- och samarbetspraxis och kontaktytor i arbetet Det finns två särskilt viktiga frågor som gäller samarbetet mellan barnskyddet och andra myndigheter. Den ena är att få verksamhetspraxis i anslutning till barnskyddsanmälan så öppen och smidig som möjligt och den andra är att säkerställa möjligheten till konsultering. Alla som arbetar med barn, unga och familjer är skyldiga att utan dröjsmål göra en anmälan när de bedömer att ett barns eller ung persons behov av barnskydd bör utredas. Med tanke på barnets och den ungas rättigheter är det viktigt att anmälan görs rättidigt och i tillräckligt god tid. Barnet har rätt att få tjänster när barnet själv eller familjen behöver dem. Efter anmälan beslutar barnskyddets socialarbetare om en klientrelation inom barnskyddet inleds. Anmälningsskyldigheten hänför sig till omständigheter som konstaterats i arbetet, i övrigt har också andra personer rätt att göra anmälan. Anmälan kan göras tillsammans med klienten (en vuxen, ett barn eller en ung person eller med alla parter) som en begäran om att utreda barnskyddsbehovet. Syftet med begäran är att öka öppenheten och klientorienteringen i barnskyddet. Den som har anmälningsskyldighet kan inte göra en namnlös anmälan. Alltid när man diskuterar med barnskyddets arbetstagare en oro som hänför sig till ett barn, ung person eller familj som namngetts har familjen rätt att veta varifrån den information som gäller dem kommit till barnskyddet. Alla anmälningar förs in i ett separat anmälningsregister. SHM:s arbetsgrupp för fungerande barnskydd med uppgift att utreda läget och utvecklingsbehoven inom barnskyddet, föreslog i sin slutrapport 2013 att arbetspraxis efter anmälan borde klargöras. En god praxis är att informera den person som gjort anmälan vad denna lett till inom barnskyddet. Det vill säga, har man i fråga om en ny klient börjat utreda barnskyddsbehovet och hurdana stödåtgärder har det vidtagits med avseende på ett barn/en ung person som redan är klient. Det idealiska är att fortsätta arbetet tillsammans och, om möjligt, ta med anmälaren i processen med att utreda barnskyddbehovet. Syftet med barnskyddsanmälan är inte att flytta barnet, ungdomen eller familjen till barnskyddet bort från andra tjänster, utan att så effektivt och rättidigt som möjligt fortsätta arbetet tillsammans. Barnets, den ungas och familjens rätt till bastjänster vidmakthålls alltid trots klientskap hos barnskyddet. Om en anmälningsskyldig inte är säker på om barnskyddets anmälningströskel överskrids, måste han eller hon ha möjlighet att konsultera barnskyddet. Konsultationen sker så att ifrågavarande barns eller unga persons identitet inte avslöjas. I lagen finns inga bestämmelser om konsultation, men i Valviras riksomfattande tillsynsprogram för kommunala barnskyddstjänster 2013 – 2014 fastställs att kommunen ska ordna konsultationshjälp i barnskyddsfrågor för social-, hälsovårds- och undervisningssektorns personal. I närstående- och familjevåldsfall följer man i Grankulla en vid THL utarbetad verksamhetsmodell. Modellen finns på sidan: http://www.thl.fi/attachments/kasvunkumppanit/yhdyshenkilon_tehtavakuva_v3.pdf Om det är fråga om våld inom familjen är det alltid skäl att göra en anmälan till barnskyddet. SHM:s Fungerande barnskydd-utredningsgrupp har i sin slutrapport föreslagit att alla myndigheter 21 ska förpliktas att göra en anmälan också till polisen i fall där barn har utsatts för våld. För närvarande gäller en sådan förpliktelse bara fall där barn har utsatts för sexualbrott. Kommunen ska se till att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till sakkunskap om barns uppväxt och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som behövs i barnskyddsarbetet. För socialarbetarna i Grankulla har ordnats regelbunden konsultation av en jurist som specialiserat sig på barnskydd. Annan konsultation ordnas enligt behov. Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska tillsätta en expertgrupp, som består av representanter för social- och hälsovården, experter i fråga om barns uppväxt och utveckling och andra experter som behövs i barnskyddsarbetet. Gruppen biträder socialarbetaren i beredningen av ärenden som gäller omhändertagande av barn samt vård utom hemmet och vid genomförandet av barnskyddet i övrigt. Dessutom ger den yttranden till stöd för beslut som gäller barnskyddsåtgärder. Socialarbetaren definierar behovet av expertkunskap. I Grankulla har det tillsatts en expertgrupp som består av hälsocentralspsykologen, skolpsykologen, hälsocentralsläkaren, chefen för småbarnsfostran och socialservicechefen. Gruppen har aldrig sammankallats, och beslut om dess sammansättning och användbarhet fattas i Tejo-gruppen (ledningsgruppen för främjande av hälsa och välfärd) i början av 2014. Barnets delaktighet Barnets delaktighet är en av de centrala rättigheter som Konventionen om barnens rättigheter garanterar för alla barn. Delaktighetsförpliktelsen binder alla aktörer. Enligt undersökningar gagnas barnen av att de medverkar i arbetsprocessen enligt sin ålder. Det hjälper barnen att förstå bättre sitt eget liv och de svårigheter som är förknippade med det. För varje människa är det av största vikt att bli hörd. Varje barn är expert i sitt eget liv och sin vardag. När barnskydd verkställs ska barnets åsikter och önskemål alltid utredas och man ska hjälpa barnet att uttrycka sin åsikt. Barnets åsikter ska beaktas på det sätt som barnets ålder och utvecklingsnivå förutsätter. Det här betyder att arbetsprocessen förklaras för barnet. I alla arbetsfaser ska man diskutera planeringen av och målen för arbetet med barnet, och resultatet av arbetet ska utvärderas tillsammans med barnet. Barnet bör vara medvetet om varför barnskyddsanmälan gjorts och vad som följer av den. Ingen åldersgräns har fastställts för barnets delaktighet. Det ligger på arbetstagarens ansvar att bedöma hur man diskuterar med varje enskilt barn, hur och på vilket sätt barnet ges information och hur de uppgifter som barnet berättar behandlas. Också spädbarn kan höras, men det sätt på vilket det görs avviker naturligtvis från det sätt som används för större barn. Det är viktigt att bemöta och träffa varje barnklient personligen. Delaktighet betyder ändå inte bara att barnen måste vara aktiva – barnen måste också ha rätt att vägra delta eller berätta sina åsikter. Man kan inte tvinga till delaktighet. I sådana fall har arbetstagaren en särskilt stor förpliktelse att sätta sig i barnets ställning och se sakerna ur barnets synvinkel. Ett barn som fyllt 12 ska ges tillfälle att i enlighet med förvaltningslagen bli hört i ett barnskyddsärende som gäller barnet självt. Ett barn som fyllt 12 år har vid sidan av vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare rätt att föra sin talan i ett ärende som gäller det självt. Om vårdnadshavaren inte opartiskt kan bevaka barnets intresse, ska en intressebevakare utses för barnet. I Grankulla har man börjat använda ett arbetssätt som betonar barnets delaktighet, och särskild uppmärksamhet ägnas åt arbete med barn. Socialarbetarna har fått utbildning i interaktionssituationer med barn. Alla barnklienter inom barnskyddet träffas personligen (också alldeles små barn) och 22 man diskuterar saker som berör dem. Intressebevakare har inte använts i barnskyddsärenden, men det är möjligt om det uppstår situationer som förutsätter intressebevakning. 4. Arbetsformer i det barn- och familjeinriktade barnskyddet Det barn- och familjeinriktade barnskyddet är service som ges i sista hand vars uppgift är att trygga barnets eller den unga personens välfärd också i de allra svåraste situationerna. Behov av barnskydd uppstår när uppväxtförhållandena äventyrar eller när de inte tryggar barnets hälsa eller utveckling eller när barnet självt med sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling. Det barn- och familjeinriktade barnskyddets uppgifter har fastställts i barnskyddslagen. De är: utredning av behovet av barnskydd, stödåtgärder inom öppenvården, brådskande placering och omhändertagande av barn samt därtill ansluten vård utom hemmet och eftervård. Barnskyddsarbetet styrs av barnskyddslagen, som trädde i kraft 2009. Grankullas barnskydd strävar i sin verksamhet efter en så stor öppenhet som möjligt i förhållande till både klienter och samarbetspartners. Merparten av det barn- och familjeinriktade barnskyddsarbetet utförs inom öppenvården, och öppenvårdens stödåtgärder är alltid primära förutsatt att de är förenliga med barnets bästa. Barnskyddets viktigaste uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppgift som fostrare. Om stödåtgärderna inom öppenvården inte är tillräckliga för att trygga barnets välfärd, ska barnskyddet omhänderta barnet och ordna barnets vård utom hemmet eller vidta andra åtgärder för att ordna vården och omsorgen för barnet. Också i detta fall fortsätter man att stödja föräldrarna och föräldraskapet. Socialbyrån i Grankulla har fyra socialarbetare. Tre av dem utför integrerat arbete, dvs. barnskydd samt socialarbete bland vuxna, missbrukare, mentalvårdsklienter och handikappade. En av socialarbetarna verkar som barnatillsyningsman. Inom socialtjänsterna arbetar också en socialhandledare, som svarar för utkomststödet inom socialarbetet bland vuxna, en servicehandledare inom omsorgen om utvecklingsstörda, en servicehandledare inom missbrukar- och mentalvårdsarbetet samt en förmånshandläggare. För i första hand det förebyggande arbetet inom barnskyddet grundades på hösten 2013 ett nätverk av kommunens egna aktörer som utför familjearbete. Nätverket ger service inom familjearbetet i form av pararbete. Som stöd för beslutsfattandet gör nätverket vid behov en utvärdering av intensivare familjearbete och/eller familjearbete som utförs utanför tjänstetiden och som köps av utomstående aktörer. Nätverket består av servicehandledaren inom missburkar- och mentalvårdsarbetet, servicehandledaren inom handikapparbetet, rådgivningens familjehandledare, församlingens familjerådgivare, den öppna familjeverksamhetens ansvariga ledare samt den psykiatriska specialsjukskötaren. Vid behov kompletteras gruppen med hemvårdens ansvariga ledare. Grankulla har sedan 2001 köpt social- och krisjourstjänsterna genom avtal av Esbo stad. Social- och krisjouren fungerar i anslutning till Jorvs sjukhus och betjänar kunderna utanför tjänstetiden dygnet runt. Jouren ger per telefon råd och handledning i barnskyddsärenden. Vid behov åker jourarbetarna till den aktuella platsen för att utreda saken. Jouren underrättar nästa vardagsmorgon socialbyrån i Grankulla om alla kontakter som gäller barnskydd. 23 4.1. Öppenvård Inledande av ett barnskyddsärende Ett barnskyddsärende inleds på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom barnskyddet har tagit emot en barnskyddsanmälan eller på annat sätt fått kännedom om ett barn som eventuellt är i behov av barnskydd. Anmälningsskyldigheten gäller alla myndigheter som arbetar med barn, unga och familjer och många andra aktörer. Anmälan görs när barnets behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar utvecklingen eller barnets eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds. Kommunen ska upprätthålla ett register över gjorda barnskyddsanmälningar. Institutet för hälsa och välfärd samlar riksomfattande barnskyddsstatistik, och från 2008 samlas uppgifter om barnskyddsanmälningar enligt åldersgrupp. Ett av målen för barnskyddslagen har varit att öka antalet barnskyddsanmälningar genom att sänka anmälningströskeln och göra anmälningsskyldigheten klarare. I flera kommuner började antalet anmälningar stiga redan innan den nya lagen trädde i kraft, så även i Grankulla. Antalet anmälningar mer en fördubblades år 2007, och 2008, då lagen trädde i kraft, kom det in ett rekordantal anmälningar. Under de senaste åren har antalet anmälningar varierat mellan 60 och 90 per år och de har gällt omkring femtio olika barn. År 2012 kom det in 76 separata anmälningar om 51 barn. De flesta anmälningarna, dvs. 46 st., gällde barnets eller den unga personens uppväxtförhållanden. En femtedel av anmälningarna (14 anmälningar om tre olika barn) hänförde sig till vårdnadstvister. Antalet anmälningar som gäller vårdnadstvister har minskat från år 2008, då de utgjorde en tredjedel av alla anmälningar. Sju anmälningar gällde snatteri eller stöld. I fem anmälningar ansågs att barnet är till fara för sig själv, fyra anmälningar anknöt till skolgången, två till våld och en till omedelbar fara. De anmälningar som gällde vårdnadstvister gjordes av föräldrar eller anhöriga. Av de övriga anmälningarna kom de flesta (24) via socialjouren, och sju från polisen. Återstående anmälningar kom från olika myndigheter. Rådgivningen gjorde inga barnskyddsanmälningar. I 2008 års plan skrevs att ett, likväl ett till antalet litet, bekymmer vid moderskapsrådgivningen är att hänvisa gravida kvinnor med missbruksproblem till de behövliga tjänsterna. År 2012 gjordes inga föregripande barnskyddsanmälningar. Fem barnskyddsanmälningar gjordes av privatpersoner. Hälften av de barn som anmälan gällde var över 12 år. Det kom bara få anmälningar som gällde barn under skolåldern, och inga som gällde spädbarn. I Grankulla strävar man efter en skriftlig anmälningspraxis och anmälningsblanketten har lagts på stadens webbplats. På så sätt kan anmälningen behandlas i den form som den kommit från anmälaren, utan tolkning. Arbetsprocessen går framåt enligt barnskyddslagen. Genast när en anmälan inkommer bedömer en socialarbetare om det föreligger brådskande behov av barnskydd. Om det inte finns behov av brådskande åtgärder, ska socialarbetaren inom sju dygn bedöma om det är skäl att inleda en utredning av barnskyddsbehovet. En klientrelation inom barnskyddet inleds när utredningen av behovet av barnskydd börjar. Beslut om att inleda en utredning av barnskyddsbehovet har nästan alltid kunnat fattas inom de i lagen bestämda sju vardagarna. Utredning av behovet av barnskydd, klientrelation och klientplan Merparen av barnskyddsanmälningarna har lett till en utredning av behovet av barnskydd, såsom det förutsätts i barnskyddslagen. När man börjar utreda behovet av stödåtgärder inom barnskyddet, 24 utses en socialarbetare som svarar för barnets angelägenheter och för utredningen. När utredningen görs kan man arbeta i par med den mest ändamålsenliga samarbetspartnern. I utredningen bedöms barnets uppväxtförhållanden, vilka möjligheter vårdnadshavarna har för att sörja för barnets vård och fostran, samt behovet av barnskyddsåtgärder. Utredningen av behovet av barnskydd stärker ett barnorienterat arbetssätt där barnets deltaktighet betonas i barnskyddet. Utredningen ska göras ur barnets perspektiv och den ska innehålla direkt arbete med barnet oberoende av barnets ålder. Barnets upplevelser, synsätt och åsikter ska utredas och beaktas. Utredningen ska göras utan obefogat dröjsmål och senast inom tre månader från att barnskyddsärendet anhängiggjordes. I Regionförvaltningsverket i Södra Finlands område kunde bara 29 kommuner av 67 följa de i barnskyddslagen fastställda tidsfristerna år 2012. I Grankulla har man lyckats arbeta inom lagens tidsfrister. Från början av 2014 har Valvira börjat övervaka de lagstadgade tidsfristerna inom barnskyddet. THL kommer att två gånger om året samla uppgifter av kommunerna om hur tidsfristerna iakttas. År 2012 gjordes 43 utredningar av behovet av barnskydd. Av dessa ledde 14 fall till en klientrelation. Klientrelationen upphör, om utredningen inte ger anledning till barnskyddsåtgärder. Om utredningen leder till en klientrelation, gör man genast upp en klientplan. För närvarande har alla klienter inom barnskyddet i Grankulla en lagenlig klientplan. Antalet klienter inom öppenvården i Grankulla, liksom i landet övrigt, har ökat i och med den nuvarande barnskyddslagen, men är fortfarande litet i förhållande till invånarantalet. År 2004 hade öppenvården 24 barn som klienter, medan antalet var nästan dubbelt år 2007. År 2012 fanns det 66 barnklienter inom Grankullas barnskydd. Av dem var fyra placerade barn och de övriga klienter inom öppenvården. Stödåtgärder inom öppenvården Barn och familjer som är klienter stöds huvudsakligen med stödåtgärder inom öppenvården. Syftet med dessa är att främja barnets gynnsamma utveckling och stödja och stärka fostringsförmågan och möjligheterna att klara fostringsuppgiften hos de personer som svarar för barnets vård och fostran. Stödåtgärderna inom öppenvården baserar sig på frivillighet och samarbete. När behovet av barnskydd i väsentlig mån beror på otillräcklig försörjning eller bristfälliga boendeförhållanden, har klienten rätt till ekonomiskt stöd och hjälp med att ordna boendeförhållandena. Socialnämnden ska som stödåtgärd inom öppenvården ordna barndagvård, hemservice och tillräckligt ekonomiskt stöd. I barnskyddslagen finns dessutom en förteckning över exempel på andra stödåtgärder med vilka barnets och familjens situation kan avhjälpas. Sådana socialvårdstjänster och sådan barndagvård som är nödvändiga med tanke på barnets hälsa eller utveckling ska tillhandahållas i enlighet med den bedömning av behovet av dem som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har gjort i barnets eller förälderns klientplan. 4.2. Vård utom hemmet Brådskande placering, omhändertagande och vård utom hemmet Brådskande placering ska genomföras om ett barn eller en ung person befinner sig i omedelbar fara eller annars är i behov av brådskande placering. Brådskande placering är en kortvarig åtgärd och den ska upphöra genast när det inte länge finns grunder för att fortsätta den. Utanför tjänstetiden kan beslut om brådskande placering fattas av social- och krisjourens socialarbetare. I ett sådant fall 25 placeras barnet först i Esbo stads mottagningshem. Grankullas socialarbetare fortsätter utredningen av ärendet och vid behov flyttas barnet till något annat ställe för vård utom hemmet. Om man med hjälp av stödåtgärder inom öppenvården inte kan hjälpa barnet tillräckligt och om barnets hälsa eller utveckling allvarligt äventyras eller om barnet själv allvarligt äventyrar sin utveckling, har barnet rätt till omhändertagande och vård utom hemmet. Vård utom hemmet betyder att barnets vård och fostran ordnas utanför hemmet antingen hos en familj eller på anstalt. Barnet kan också placeras hos släktingar. Om vårdnadshavaren inte motsätter sig omhändertagandet, fattas beslut om det av en ledande tjänsteinnehavare, i Grankulla socialservicechefen. Om vårdnadshavaren motsätter sig omhändertagandet, avgör Helsingfors förvaltningsdomstol ärendet. Att bereda omhändertagande innebär mycket arbete och kräver omsorgsfullhet och där behövs mycket multiprofessionellt myndighetssamarbete och utlåtanden från flera aktörer. Barnets vård utom hemmet är i allmänhet inte avsett som en permanent lösning. Myndigheterna har en skyldighet att stödja barnets biologiska föräldrar så att de kan återgå till att sörja för sitt barn. För föräldrarna görs i allmänhet en egen klientplan för att permanent förbättra förhållandena i hemmet och föräldrarnas verksamhet. Omhändertagandet ska ändå fortsätta så långe som förutsättningarna för omhändertagande finns och det är förenligt med barnets bästa. Om det i vårdnadshavarens livssituation inte inom en rimlig tid sker förändringar som är förenliga med barnets bästa, ska man försöka permanenta barnets förhållanden i vården utom hemmet. Kontakter mellan barnet och föräldrar, syskon och andra viktiga närstående möjliggörs, om det inte strider mot barnets bästa. Den familj eller de skötare som sköter barn som vårdas utom hemmet ska stödjas i sin fostringsuppgift på samma sätt som föräldrarna. Antalet barn som placerats utom hemmet har alltid varit litet i Grankulla, och det har inte ökat under de senaste åren: under hela 2000-talet har omkring 0,2 % av barnen vårdats utom hemmet. I Nyland var ca 1,5 % och i Esbo 1,2 % av barnen placerade utom hemmet år 2012. Småbarn har sällan behövt vård utom hemmet. År 2012 fanns det fyra utom hemmet placerade barn i Grankulla. Platser som används vid vård utom hemmet Grankulla har inte egna tjänster inom barnskyddets vård utom hemmet, utan tjänsterna köps. Staden har sedan 2005 konkurrensutsatt anstaltsvårdstjänsterna inom barnskyddet tillsammans med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen. Tjänsterna inom anstaltsvård dygnet runt och yrkesmässig familjehemsvård inom barnskyddet samt de tjänster inom dygnet-runt-anstaltsvård som specialenheterna inom barnskyddet producerar konkurrensutsattes 2012 tillsammans med Esbo och Vanda, med vilka det ordnas också regelbundna möten om vård utom hemmet. Vid behov skaffar staden också anstaltsvård med betalningsförbindelse i något statligt eller privat skolhem. Små barn försöker man i första hand placera i familjevård eller yrkesmässig familjehemsvård där familjehemsföräldrarna bor tillsammans med barnen. Rädda Barnen rf:s sakkunskap kan användas när man söker en utbildad fosterfamilj. Nuförtiden finns det också privata serviceföretag som erbjuder familjevårdstjänster. När ett barn placeras utom hemmet är det främsta kriteriet alltid att hitta en för barnet lämplig plats som motsvarar barnets behov. Då fäster man vikt vid vårdplatsens möjligheter att erbjuda barnet en trygg uppväxtmiljö, vid barnets möjligheter att hålla kontakt med sina föräldrar och andra närstående, möjligheterna till skolgång, språket osv. I och med den ändring som gjordes i barnskyddsla26 gen 2012 är familjevård den i första hand använda placeringsformen, om den uppfyller de ovan nämnda kriterierna. Vård av barn utom hemmet kan ordnas som anstaltsvård bara om den inte med hjälp av tillräckliga stödåtgärder kan ordnas någon annanstans på ett sätt som motsvarar barnets bästa. En brist i vårdsystemet för vård utom hemmet är avsaknaden av mottagningshem, dvs. brådskande placering är alltid problematisk. I Esbos mottagningsenheter har man tillfälligt kunna placera ett barn eller en ung person från Grankulla. Platserna är nästan alltid fullbokade, och därför kan barnet eller den unga inte vara där länge. Staden är tvungen att inom några dagar söka en mer långvarig placeringsplats. 4.3. Eftervård Efter att placeringen upphört kan barnet eller den unga personen länge vara i behov av särskilt stöd, och det här stödet erbjuds som eftervård. Syftet med eftervården är att göra det lättare för barnet eller den unga personen att bo hemma eller bli självständigt. Eftervård ska alltid ordnas efter en placering som varat minst ett halvt år oberoende av barnets ålder, och en separat klientplan görs upp för eftervården. Kommunen är skyldig att ordna eftervård ända tills den unga personen fyller 21 år. I Grankulla har antalet unga som fått eftervård varit litet, i genomsnitt en eller två unga per år. Antalet kan stiga, eftersom rätten till eftervård enligt den nuvarande barnskyddslagen uppstår också för placering inom öppenvården som varat minst ett halvt år (tidigare endast efter omhändertagande). Eftervården i Grankulla har ordnats enligt lagens bestämmelser och stödet skräddarsys enligt den ungas behov. Den service som används är antingen att fortsätta placeringen i en enhet för vård utom hemmet och flyttning senare till en stödbostad, då den unga får stöd av enheten för vård utom hemmet, eller anskaffning av en egen bostad och stöd till självständigt boende. Staden köper stödtjänster för unga av privata serviceproducenter. De unga får stöd för sin skolgång i antingen gymnasium eller yrkesläroanstalt enligt den ungas förmåga och önskemål. Ekonomiskt stöd ordnas efter behov. 5. Bekymmer, utvecklingsförslag och konkreta åtgärder inom barnskyddet 5.1. Utvärdering av barnskyddsplanen 2008 Utvecklingsförslagen i barnskyddsplanen 2008 och utvärdering av hur de realiserats: 1. Utvecklingen av familjecentralsmodellen fortsätts Verksamheten har befästs, den innehållsmässiga utvecklingen fortsätter. Välfärdsgruppen för småbarn, välfärdsgruppen för barn och unga samt Tejo-gruppen (Ledningsgruppen för främjande av välfärd och hälsa) är tecken på ett fungerande samarbete. 2. Verksamhetsmodellerna för tidigt ingripande och förebyggande arbete utvecklas och befästs Har delvis verkställts. Den öppna familjeverksamheten har startat. Föräldraskolan i anslutning till familjeförberedelsen realiserades inte. I anknytning till den öppna familjeverksam27 heten verkar en kamratgrupp, för vilken ledare utbildas. Avsikten var att den psykiatriska sjukskötaren skulle verka som en resurs i barnfamiljerna. Försöken att få detta att bli en fungerande modell fortsätter. Svarsservicen i parrelationsfrågor kommer att sluta, den har använts mycket litet. Under 2013 har man haft en arbetshandledningsgrupp för hemmaföräldrar. 3. Arbetet med att utveckla elevvården fortsätter Elevvården har utvecklats under de senaste fyra åren och webbsidorna oppilashuolto.fi/elevvard.fi blev färdiga i september 2013. Samarbetet mellan de finskspråkiga och de svenskspråkiga skolorna har avancerat väl och fortsätter. 4. Tväradministrativa forum och gemensamma verksamhetsmodeller utarbetas för förvaltningarna Förvaltningarnas gemensamma forum och verksamhetsmodeller har utvecklats. Rehabiliteringsarbetsgruppen för barn, Laku, samlas regelbundet. Välfärdsgrupperna för småbarn och för barn och unga har verkat aktivt. Att föra barnens situation på tal inom servicen för vuxna utvecklas vidare. Likaså utvecklas samarbetet med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen. Förvaltningarna fortsätter att ordna gemensam utbildning i nätverksarbete och samarbete. 5. Arbetsformerna inom det barn- och familjeinriktade barnskyddet preciseras och görs kända Statistikföringen av barnskyddsanmälningar har utvecklats och arbetsformerna inom det barn- och familjeinriktade barnskyddet har preciserats och gjorts kända. Barnskyddsutbildning har ordnats för samarbetspartners och information om barnskydd har getts på olika forum. Det är en aktuell och fortgående process att göra barnskyddet känt. 6. En övergripande utredning görs av tillgången på terapitjänster för barn Det är fortfarande aktuellt med att göra en övergripande utredning av tillgången på terapitjänster för barn. 7. Hörande av barn, unga och familjer och deras delaktighet i utvärderingen och utvecklingen av tjänsterna ökas Barn, unga och föräldrar har hörts mer och deras delaktighet i utvärderingen och utvecklingen av tjänster har ökat. En plan för småbarnsfostran blev klar på hösten 2013 och för allmänheten ordnades ett evenemang om planen. När Grankullas barn- och ungdomspolitiska program 2011 – 2016 bereddes hördes barn och unga på flera olika sätt. 8. Barnfamiljerna informeras systematiskt om tjänsterna och servicehandledningen effektiveras Barnfamiljerna har informerats om tjänsterna. Ett exempel på detta är elevvårdens webbsidor. Systematisk information och effektivisering av servicehandledningen är fortsättningsvis aktuella mål. 28 5.2. Särskilda orosmoment i Grankulla Orosmoment som kommit fram i skolhälsoenkäten. I skolhälsoenkäten 2013 kom det fortfarande fram saker som vållar oro och kräver åtgärder, såsom olika symtom bland flickorna, sexuella trakasserier samt rusmedels- och familjefrågor. Skolorna utarbetade till 31.5.2014 en plan för hur man går vidare med dessa frågor. Planen behandlas i ifrågavarande nämnder i början av hösten. Multiprofessionellt samarbete. Expertgruppen inom barnskyddet har inte anlitats. Det är skäl att granska vilken roll gruppen har. Skulle gruppen kunna verka exempelvis som konsultgrupp med låg tröskel, till vilken förvaltningarna kunde föra olika fall t.ex. när man överväger om det är skäl att göra en barnskyddsanmälan eller om det går att få hjälp på annat håll. Kan kommunens olika grupper sammanföras? Det här måste granskas mellan de olika förvaltningarna. Det är också skäl att utreda samlandet av uppgifter och överföringen av information från t.ex. hälsokontroller. Det bör skapas en tillförlitlig verksamhetsmodell för informationsutbytet. Här väntar man på nationella anvisningar (jfr SHM:s slutrapport Fungerande barnskydd 19.6.2013). Även i Grankulla finns det familjer som på ett eller annat sätt blir lidande i det nuvarande servicesystemet. Det finns småbarnsfamiljer där föräldrarna behöver mycket förstärkning och handledning i föräldraskap, men där det inte finns grunder för barnskyddsanmälan. Tyngdpunkten i det förebyggande barnskyddet bör flyttas mer mot att identifiera små barns problem och hjälpa barnen och deras familjer. Ett orosmoment i skolorna är att barn eller unga med invandrarbakgrund kan ha blivit utanför de för dem erbjudna tjänsterna. Familjen har eventuellt avstått från erbjudna tjänster och orsaken kan ha varit motstridigheter mellan familjens värderingar och tjänsteutbudet. Också okunskap om det finländska servicesystemets verksamhet och principer kan göra det svårare att söka och ta emot hjälp. När det gäller elever med invandrarbakgrund behövs särskilt friktionsfritt samarbete med aktörer utanför skolan. En betydande del av skolornas elever kommer från grannkommunerna, vilket medför en viss utmaning när det gäller att hjälpa eleverna. Antalet fall där polisen larmats till hemmen har ökat, men barnskyddet informeras inte om dem och inte heller om när unga anhålls för fylleri. Det har fattats ett principbeslut att man ingriper i alla anhållanden för fylleri, men det är omöjligt om man inte får någon information från polisen. 5.3. Utvecklingsmål, åtgärder, ansvariga aktörer och tidsschema Följande ärenden har tagits upp som utvecklingsmål i Grankulla: I Grankulla fortsätter man att utveckla det förebyggande arbetet och det tidiga ingripandet. De olika aktörernas arbete styrs medvetet mer i den här riktningen. I så stor utsträckning som möjligt läggs tyngdpunkten på att identifiera och lösa små barns och deras familjers problem. Hemservice för barnfamiljer har inletts och nästa uppgift är att lösa hur familjearbetet ska utföras i fortsättningen. Det finns flera olika slags familjearbete och det är skäl att utreda om man kan kombinera dem och arbeta tillsammans i nätverk, inte per förvaltning eller sektor. Genom en fungerande ”barn och familj i samspel”-arbetsmetod får Grankulla ett arbetssätt som stöder barnens välbefinnande. Alla arbetstagare i bildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn får utbildning i arbetsmodellen. Avsikten är att börja använda den till modellen hörande diskussionsmetoden ”Föra barnen på tal” och rådslagsarbetet samt förankra dessa inom bas- och specialtjänsterna. Modellen stödjer effektiviseringen av förebyggande arbete och i ingripande. 29 Tydliga samarbetsmodeller utvecklas När det finns flera aktörer som sköter barnets, den ungas och familjens angelägenheter, bör det klargöras vem som ansvarar för koordineringen av arbetet och för samarbetet. En modell utarbetas där den ansvariga socialarbetaren inom barnskyddet (den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och som enligt barnskyddslagen är skyldig att övervaka att barnets bästa tillgodoses) är ansvarig för helheten alltid när barnskyddet deltar i arbetet. I de fall där barnskyddet inte deltar i arbetet, kommer man separat överens om den ansvariga arbetstagaren. Klienten bör alltid få veta vem som är den ansvariga arbetstagaren. Samarbetspraxis med polisen utvärderas och man säkerställer att de överenskomna modellerna fungerar och att information överförs om de fall när unga anhållits för fylleri och fall där polisen larmats till hemmen. Valviras riksomfattande tillsynsprogram för kommunala barnskyddstjänster 2013–2014 beaktas. Enligt programmet ska kommunen ha en verksamhetsmodell för samarbetet mellan barnskyddet och den service som riktar sig till vuxna. Hänsyn tas också till Valviras övriga anvisningar när samarbetspraxis och verksamhetsmodeller utvecklas. Kommunen ska exempelvis ha en verksamhetsmodell för hänvisning till tjänsterna (stöd och särskilt stöd inom basservicen). Förmedlingen av Laku-gruppens (rehabilitering av barn) information och informationsutbytet mellan myndigheterna i allmänhet rationaliseras. Den lagstadgade expertgruppen för barnskyddets roll preciseras. I fråga om hemservice för barnfamiljer börjar man vid sidan om den kommunala servicen utveckla möjligheten till servicesedlar. Studerandevården utvecklas som en del av kommunens övriga servicenät. Klientorienteringen och klientens delaktighet ökas på alla verksamhetsnivåer. Olika stödtjänster och verksamhet förs mer än tidigare till klienternas uppväxt- och utvecklingsmiljöer och arbetsformer med större fokus på samarbete utvecklas. Detta gäller exempelvis familjerådgivningen och talterapin. Det arbetar sex psykologer i Grankulla. Man utreder hur deras samarbetsnätverk kan utvecklas och byggas ut och granskar olika sätt att arbeta i nätverk och nå klienterna. Nya arbetsformer övervägs också för kuratorerna. Barn, unga och föräldrar hörs mer och deras delaktighet i utvärderingen och utvecklingen av tjänster ökas. Man ser till att den respons som barnen gett utnyttjas målmedvetet i de olika förvaltningarna. Skolförvaltningen och studerandevården utvecklas med klienterna som utgångspunkt och jämbördigt så att det inte finns skillnader i verksamhetspraxis mellan de finskspråkiga och svenskspråkiga skolorna. I nästa plan för barns och ungas välmående kan skolförvaltningen och studerandevården beskrivas under en rubrik utan särskiljning av den finskspråkiga och svenskspråkiga verksamheten. Även småbarnsfostran är med i nätverksarbetet och deltar i att utveckla elev- och studerandehälsovården klientorienterat. Inom barnskyddet utvecklas arbetet utgående från barnet och barnets delaktighet i sina egna angelägenheter. Tillsättandet av grupper av sakkunniga med egna erfarenheter utreds. Ett mål på lång sikt är att beskriva verksamhetsmodellerna ur barnets synvinkel (bygger på barnets rätt till tjänster som tillgodoser barnets behov). Servicesystemet utvecklas så att där inte finns luckor eller risk för att någon blir lidande. Den öppna familjeverksamheten började samarbeta med Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) i början av 2014. MLL:s uppgift är att aktivera kamratverksamheten, varvid arbetstagarna får mera tid till att hjälpa riskfamiljerna. Särskild hänsyn tas till problematiken 30 i skilsmässofamiljer. De erbjuds stöd rättidigt och tillräckligt tidigt för att undvika långa svåra vårdnadstvister och att barnets intresse äventyras. Föra barnen på tal- metoden hjälper också i detta. Pappornas roll stärks i de olika förvaltningarna. De behov, värderingar och kulturella utgångspunkter som familjer med invandrarbakgrund har beaktas bättre än för närvarande inom de olika förvaltningarna. Barnfamiljerna informeras systematiskt om tjänsterna och servicehandledningen effektiviseras. Webbsidorna förbättras. Målet för Grankullas ungdomsgarantimodell är att bilda ett tätt nätverk av de aktörer som arbetar med unga så att man når alla unga och kan hänvisa dem till rätt tjänster. I åtgärderna fokuserar man på olika övergångsskeden och på dem som avbrutit sina studier samt på att öka samarbetet. Välfärdsgruppen för barn och unga samordnar genomförandet och utvecklandet av åtgärderna. Tjänsterna styrs enligt en gemensam strategi. Tjänsterna för barnfamiljer bildar en helhet, och utvecklingen av helheten samordnas av Ledningsgruppen för hälsa och välfärd, Tejo, som är underställd stadens ledningsgrupp. Under Tejo verkar Välfärdsgruppen för småbarn och Välfärdsgruppen för barn och unga, som verkar som utvecklingsgrupper som för samman aktörerna. Genom ledning samordnas målen och åtgärderna i olika strategier, program och utvecklingsprojekt. Andra planer i Grankulla Grankullas välfärdsberättelse 2012 http://www.kauniainen.fi/files/2848/Hyvinvointikertomus_2012_lopullinen_kv16092013.pdf http://www.kauniainen.fi/files/1367/Hyvinvointikertomus_2012_lopullinen_kv16092013_ru.pdf Grankullas barn- och ungdomspolitiska program 2011 – 2016 http://www.kauniainen.fi/files/4157/LaNuPoOhjelma_KH1708_fi_final.pdf http://www.kauniainen.fi/files/4345/LaNuPoOhjelma_KH1708_sv_final.pdf Grankullas handlingsprogram för rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård 3.9.2013 http://www2.kauniainen.fi/dynasty/fin/kokous/20131092-7-10724.PDF http://www.kauniainen.fi/files/6820/Handlingsprogram_for_radgivningsverksamhet_skol_och_studerandehalsovard_samt_forebyg-gande_mun-_och_tandvard.pdf Grankulla stads plan för småbarnsfostran 9.10.2013 http://www.kauniainen.fi/files/6396/Kauniaisten_varhaiskasvatussuunnitelma_%282%29.pdf http://www.kauniainen.fi/files/6785/Grankullas_plan_for_smabarnsfostran.doc Ungdomsgarantin i Grankulla http://www.kauniainen.fi/files/7158/Nuorisotakuu_Kauniaisissa2013.pdf http://www.kauniainen.fi/files/7160/Ungdomsgarantin_iGrankulla2013.pdf 31
© Copyright 2024