Plan för barns och ungas välmående 2014 (pdf)

Plan för barns och ungas
välmående i Grankulla 2014
SOCHV godkänt 3.6.2014 § 50
STS godkänt 11.6.2014 § 122
STF godkänt 15.9.2014 § 38
Innehåll
VARFÖR BEHÖVS DET EN PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS
VÄLMÅENDE? ........................................................................................................... 1
1. BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTFÖRHÅLLANDEN OCH VÄLFÄRD I
GRANKULLA ............................................................................................................. 2
2. DE VIKTIGASTE BASTJÄNSTERNA FÖR BARN, UNGA OCH
BARNFAMILJER ....................................................................................................... 6
2.1. Mödra- och barnrådgivning................................................................................................... 6
2.1.1. Mödrarådgivning ................................................................................................................ 6
2.1.2. Barnrådgivning................................................................................................................... 8
2.2. Familjearbete ........................................................................................................................... 9
2.3. Familjerådgivning ................................................................................................................. 10
2.4. Hemvård ................................................................................................................................ 11
2.5. Annan hälsovård ................................................................................................................... 11
2.6. Bildningssektorn.................................................................................................................... 12
2.6.1. Småbarnsfostran ............................................................................................................... 12
2.6.2. Skolförvaltning................................................................................................................. 14
2.6.3. Ungdomstjänster .............................................................................................................. 18
2.7. Församlingarnas barn-, ungdoms- och familjearbete ....................................................... 20
3. KONSULTERINGS- OCH SAMARBETSPRAXIS OCH KONTAKTYTOR I
ARBETET .................................................................................................................. 21
4. ARBETSFORMER I DET BARN- OCH FAMILJEINRIKTADE
BARNSKYDDET ...................................................................................................... 23
4.1. Öppenvård ............................................................................................................................. 24
4.2. Vård utom hemmet ............................................................................................................... 25
4.3. Eftervård ................................................................................................................................ 27
5. BEKYMMER, UTVECKLINGSFÖRSLAG OCH KONKRETA ÅTGÄRDER
INOM BARNSKYDDET .......................................................................................... 27
5.1. Utvärdering av barnskyddsplanen 2008 ............................................................................. 27
5.2. Särskilda orosmoment i Grankulla ..................................................................................... 29
5.3. Utvecklingsmål, åtgärder, ansvariga aktörer och tidsschema .......................................... 29
ANDRA PLANER I GRANKULLA ....................................................................... 31
Varför behövs det en plan för barns och ungas välmående?
Under de senaste åren har barns och ungas välbefinnande och hotbilderna mot detta väckt alltmer
intresse och bekymmer. Globalt sätt är de finländska barnens välfärd på toppnivå (t.ex. Unicef
2013) och merparten av barnen i Finland mår för närvarande mycket bra. Uppskattningsvis 15–
20 % av barnen lider av psykosociala och mentala problem och en liten minoritet (ca 5 % av barnen) mår mycket dåligt (Barnombudsmannen 2008, Stakes 2008, Jyväskylä universitet 2013). Ett
växande bekymmer har varit att skillnaderna mellan denna minoritet och majoriteten har ökat och
utsattheten har hopat sig: samtidigt som barnens välbefinnande allmänt sett ökat, har minoritetens
utsatthet vuxit.
Enligt Statens revisionsverks beräkningar (146/2007) är de ekonomiska följderna av utslagning betydande: varje varaktigt marginaliserad ung person vållar samhället direkta kostnader på cirka en
miljon euro. De indirekta kostnaderna är betydligt större än detta. Centralförbundet för barnskydd
och Institutet för hälsa och välfärd har utrett hur kostnaderna för barnskydd uppstår (2012). Den här
utredningen och talrika andra utredningar från de senaste åren betonar den roll som kommunernas
förebyggande arbete har ur både ekonomiskt och mänskligt perspektiv. Det är viktigt att inom bassservicen skapa ett tillräckligt starkt arbetssätt inom det förebyggande barnskyddet, så att så många
barn, unga och familjer som möjligt får hjälp så tidigt som möjligt. I det här arbetet är kommunens
plan för barns och ungas välmående ett centralt arbetsredskap.
Barnens rättigheter har tryggats i FN:s konvention om barnens rättigheter, Finlands grundlag och
barnskyddslagen. Redan när servicesystemet utvecklas ska kommunen se till att barnens behov tillgodoses och barnens välfärd säkras. I Grankulla har barnens delaktighet realiserats väl i utarbetandet av barn- och ungdomspolitiska programmet 2011 – 2016. I arbetet deltog hundratals barn i olika
åldrar. Enligt lagstiftningen ska barnens behov beaktas också i den service som riktar sig till vuxna.
Varje beslut eller avgörande i förvaltningsorganen som gäller barn ska fattas så att det är motiverat
ur barnets synvinkel och tar hänsyn till barnets bästa. Frågan om barnets bästa accentueras i de fall
där föräldrarna av någon orsak inte kan bära sitt ansvar som fostrare eller inte kan erbjuda barnet
tillräckligt bra uppväxtförhållanden. Om barnets och föräldrarnas intressen är motstridiga, ska frågan avgöras enligt barnets bästa.
De viktigaste principerna för barnskyddet i Finland är
 man följer principen för barnets bästa,
 stöd till hela familjen och föräldrarna,
 att stärka och trygga barnets möjligheter att delta, dvs. barnets rätt att få information och rätt att framföra sin egen åsikt och delta i planeringen och bedömningen av
tjänsterna
 jämlikhet,
 proportionalitetsprincipen (sättet att hjälpa ska vara i proportion till det problem
som man försöker lösa),
 planmässighet,
 tjänsternas rättidighet.
Dessa principer ska synas i allt barnskyddsarbete samt i all planering och allt beslutsfattande som
hör till detta.
1
Enligt 12 § i barnskyddslagen ska kommunen göra upp en plan över verksamheten för att främja
barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planen godkänns i fullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planen gäller hela det omfattande barnskyddsfältet, dvs. både
det förebyggande och det barn- och familjeinriktade barnskyddet och täcker kommunens olika förvaltningar. Planen ska beaktas när kommunens budget och ekonomiplan görs upp.
Planen och den däri ingående uppföljningen är ett redskap för styrning och ledning av det lagstadgade barnskyddet i kommunen och för utvecklande av verksamheten. Med hjälp av planen följer
och utvärderar kommunen barns och unga personers välfärd och barnskyddet samt de utvecklingsbehov som hänför sig till dessa. I planen anges förvaltningarnas gemensamma syn på välfärdsarbetets mål och behövliga åtgärder. Målet är att utveckla barnskyddet så att det så bra som möjligt
svarar mot barns, unga personers och familjers behov samt stödjer föräldrarna, vårdnadshavarna och
andra fostrare i vården av barn och i fostringsarbetet. Planen ger läsarna också en helhetsbild av
hurdana barns och unga personers uppväxtförhållanden i kommunen är och vilka tjänster som är
tillgängliga för barn, unga och familjer.
Barnskyddsplanen ska innehålla uppgifter om
- barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation,
- åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem,
- behovet av barnskydd i kommunen,
- resurser som ska reserveras för barnskyddet,
- tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen,
- ordnande av samarbete mellan olika myndigheterna samt sammanslutningar och anstalter
som producerar tjänster för barn och unga, samt om
- genomförandet och uppföljningen av planen.
Beredningen av planen i Grankulla
Grankullas första plan för barns och ungas välmående utarbetades 2008, då under namnet barnskyddsplan. Nu har planen uppdaterats med uppgifter från hösten 2013 och namnet har ändrats till
plan för barns och ungas välmående i enlighet med lagens nuvarande betoning. Vid uppdateringen
har man utnyttjat Grankullas välfärdsberättelse 2012, barn- och ungdomspolitiska programmet
2011–2016 samt verksamhetsprogrammet 2013 för rådgivningsverksamheten, skol- och studerandehälsovården samt den förebyggande mun- och tandvården.
I uppdateringen av barnskyddsplanen deltog social- och hälsovårdsdirektör Mari Ahlström, socialservicechef Jaana Myhrberg, representanter för olika förvaltningar till de delar som gällde dem samt
projektchef Päivi Sinko från Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia vid Helsingfors universitet. Olika förvaltningar har under året deltagit i utarbetandet av välfärdsrapporten och verksamhetsprogrammet för rådgivningsarbetet.
1. Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärd i Grankulla
Grankulla är en av huvudstadsregionens fyra kommuner, och till sin areal är staden Finlands minsta
kommun. Staden ligger mitt i sin grannstad Esbo 15 kilometer väster om Helsingfors. Stadsbilden
karaktäriseras av småhusbebyggelse och närhet till naturen. I början av 2013 hade Grankulla 8 910
invånare. Grankulla är en tvåspråkig stad, av invånarna är ca 60 % finskspråkiga och ca 40 %
svenskspråkiga. Andelen invånare med annat modersmål är 4,5 %.
2
Trots sin ringa storlek är Grankulla i hög grad självförsörjande och de tjänster som gäller hela befolkningen är heltäckande. Många saker i kommunen är bättre skötta än i landet i genomsnitt. Trots
det kan olika sociala och hälsomässiga problem och en ökning av dessa klart skönjas inom vissa
sektorer. För en liten kommun är det svårt att själv bygga upp ett vattentätt servicesystem och detta
syns i synnerhet i de situationer då invånarna behöver hjälp och stöd vid oväntade krissituationer
eller när en mycket liten klientgrupp behöver långt specialiserad service. Lösningen i dessa fall är i
allmänhet köpta tjänster, och på många svåra frågor i servicesystemet försöker man finna en regional lösning.
Det bor ca 2 392 familjer i Grankulla varav omkring tusen är barnfamiljer. År 2011 var andelen
barnfamiljer, dvs. 44,7 %, högre än i övriga Finland (i övriga Nyland är andelen 42,8 % och i hela
landet 39,7 %). Antalet enföräldersfamiljer har ökat något under de senaste åren, men det är fortfarande litet jämfört med andra kommuner. År 2011 var andelen enföräldersfamiljer 15,6 % av alla
barnfamiljer i Grankulla (i Nyland 22,5 %). I Grankulla finns det mycket få barn som fått underhållsstöd, år 2011 bara 4,6 % (i Nyland 9,4 %).
År 2011 hade Grankulla 1 655 invånare under 14 år och 1 362 invånare i åldern 14–24 år. Enligt
befolkningsprognosen kommer antalet barn under 14 år att sjunka något fram till år 2015, medan
antalet invånare i åldern 14–24 år kommer att öka en aning.
Med nästan alla indikatorer mätt är Grankulla en välmående kommun, och barn och unga i staden
mår i regel bra. Utbildningsnivån är den högsta i landet och invånarna är de friskaste i Finland. Arbetslöshetsgraden är låg och inkomstnivån är den högsta i landet. Av alla hushåll är 6,1 procent låginkomsttagare (i Esbo 9,4 %, i Helsingfors 14,0 %). Bara 2,0 % av barnfamiljerna fick utkomststöd 2011, medan motsvarande siffra i Nyland var 9,2 %. Årligen får under 10 familjer i Grankulla
förebyggande utkomststöd. Det finns också färre trångbodda barnfamiljer i staden än i genomsnitt
(22 % av familjerna, i Nyland 29 %). Det finns många familjer med två föräldrar: 76 % av barnen i
årskurs 7-9 bor med båda föräldrarna. I övriga kommuner i huvudstadsregionen är andelen 65 %
och i landet i genomsnitt 68 %.
Såsom det konstateras i Grankullas välfärdsberättelse, kan avigsidan med höga inkomster i familjerna vara föräldrarnas långa arbetsdagar, brådska och för litet gemensam tid. Barnfattigdomen är
åtminstone inte i stor omfattning absolut i Grankulla, men upplevelser av relativ fattigdom kan begränsa barnens möjligheter att ha hobbyer eller delta i aktiviteter enligt egna önskemål.
THL:s enkät ”Hälsa i skolan” samlar information om ungdomar i årskurs 7-9 och gymnasiet, och
den är ett bra redskap för att få fram de ungas röst och åsikter. Den senaste enkäten genomfördes i
april 2013. De flesta studerandena i Grankullas gymnasier och en stor del av eleverna i årskurs 7-9
är Esbobor, vilket gör det svårare att dra kommunspecifika slutsatser.
Nästan alla indikatorer i skolhälsoenkäten visar att de ungas situation i Grankulla är god och att
flera omständigheter utvecklats till det bättre. Det är bara föräldrarnas arbetslöshet som ökat också i
Grankulla: hos omkring en femtedel av ungdomarna har någondera av föräldrarna varit arbetslös
under året. De ungas förhållande till skolgången var positivare än i genomsnitt: 66 % tycker mycket
eller ganska mycket om att gå i skolan, trots att det är vanligare än på annat håll att arbetsmängden
upplevs som stor. Av de unga upplever 59 % att lärarna är intresserade av hur de har det, vilket är
en klart större andel än i genomsnitt i huvudstadsregionen (48 %) eller hela landet (44 %). 69 %
upplever att lärarna uppmuntrar dem att framföra sina åsikter. Av eleverna i årskurs 7-9 vet 75 %
hur de kan påverka olika skolfrågor.
3
När det gäller hälsotillståndet, så är elevernas i årskurs 7-9 hälsotillstånd ganska lika i hela landet.
Flickorna i Grankulla har klart fler sjukfrånvarodagar än pojkarna, och skillnaden mellan könen är
större än i övriga delar av landet eller i de andra kommunerna i huvudstadsregionen. I fråga om
upplevda symtom finns det knappast några skillnader. I Grankulla, såsom också i andra kommuner,
upplever flickor i årskurs 7-9 klart mer depression, nedstämdhet, hopplöshet och andra psykosociala
symtom än pojkarna. Endast få har sökt professionell hjälp för dessa symtom. Vad gäller rökning så
är skillnaden mellan flickor och pojkar stor och andelen flickor som inte röker (77 %) är stor också
på nationell nivå. Grankullaunga, i synnerhet pojkar, använder fortfarande rikligt med alkohol: bara
en dryg tredjedel, dvs. 39 %, av pojkarna i årskurs 7-9 använder ingen alkohol, medan motsvarande
andel i huvudstadsregionen är 53 % och i övriga delar av landet 50 %. Likaså är andelen pojkar som
dricker eller druckit sig ordentligt berusade fortfarande större i Grankulla än i landet i övrigt. I användningen av narkotika finns det inga skillnader. Omkring en tiondel av de unga (13 %) upplever
att någon närstående persons användning av alkohol har skadat eller vållat problem för den unga.
Föräldrarna känner bättre till var deras barn i årskurs 7-9 tillbringar sina veckoslut, trots att det finns
fler föräldrar än i landet i genomsnitt som inte vet det. Barnen upplever att de bättre än tidigare kan
tala med sina föräldrar. Bara 8 % av de unga i årskurs 7-9 och 7 % av gymnasieeleverna har svårt
att tala med föräldrarna. 6 % av unga har ingen nära vän. En knapp femtedel, dvs. 17 % av de unga
har upplevt fysiskt hot under året (i hela landet var motsvarande siffra 13 %). Pojkarna upplever
mer fysiskt hot än flickorna.
Kommittén för barnens rättigheter har i sin senaste landrapport som gäller Finland (2011) framfört
sin oro över sexuella trakasserier som riktar sig mot flickor och uppmanat skolorna att ägna uppmärksamhet åt detta. I skolhälsoenkäten ingick nu för första gången en punkt med frågan om eleven
någon gång eller upprepade gånger varit med om något av följande: intim beröring mot elevens
vilja, eleven har blivit pressad eller tvingad till sex eller har blivit erbjuden pengar i utbyte mot sex
(sexuellt våld). Av eleverna i årskurs 7-9 har 11 % och av gymnasieeleverna har 16 % upplevt sexuellt våld. Skillnaden mellan könen är betydande: av pojkarna har bara 4 % upplevt sexuellt våld,
medan 29 % av flickorna, dvs. nästan var tredje, har gjort det. För elever i årskurs 7-9 är motsvarande siffror 7 och 14 %. Det finns således en skillnad redan då, men för flickorna blir situationen
värre i gymnasieåldern. Flickorna får också mer störande sexuella förslag eller ofredas oftare per
telefon eller på internet och kallas mer vid sexuellt kränkande namn. Situationen är likadan i hela
landet.
Siffrorna visar att en del unga i Grankulla upplever problem, hot eller har traumatiserande upplevelser i sitt liv trots den allmänna välfärden.
Med avseende på mentala problem verkar situationen för barn och unga i Grankulla vara betydligt
bättre än i genomsnitt utgående från de tillgängliga indikatorerna. År 2011 var antalet öppenvårdsbesök inom barnpsykiatrin bland barn under 13 år 132 besök per tusen invånare. I övriga Nyland
var motsvarande siffra 233. På ungdomspsykiatrin sida, dvs. bland Grankullabor i åldern 13–17 år,
har antalet öppenvårdsbesök varit på nästan samma nivå under 2000-talet och är mycket lågt jämfört med övriga kommuner, där antalet besök ökat avsevärt under de senaste åren. År 2011 hade
Grankulla bara 309 besök inom ungdomspsykiatrin per tusen invånare, medan motsvarande siffra i
övriga Nyland var 856.
Antalet personer som fått ersättning för antidepressiva läkemedel har ökat i hela landet på 2000talet. Det samma gäller Grankulla. Jämfört med andra kommuner är den andel som fått ersättning
ändå fortfarande liten. Andelen till specialersättningsgilla läkemedel berättigade barn i åldern 0-15
4
år i Grankulla var år 2011 mindre än i genomsnitt, och andelen unga i åldern 16–24 år var lika stor
som i genomsnitt i Nyland.
Våld inom familjen och rusmedelsproblem är centrala och tydliga indikatorer på barns, ungas och
familjers illamående. Antalet fall där polisen larmats till hem i Grankulla ökade från 34 i januariaugusti 2011 till 48 i januari-augusti 2012. Av dessa anknöt 9 till familjevåld 2012, dvs. 18 %. På
riksnivå anknöt 28 % av fallen där polisen larmats till hem till familjevåld, dvs. enligt statistiken
förekommer det mindre familjevåld i Grankulla än i övriga landet. Våldsstatistiken är likväl problematisk, eftersom undersökningar visar att en stor del av våldet inom familjen sker i det fördolda
(t.ex. Centret för jämställdhetsinformation Minna 2013, Rättspolitiska forskningsinstitutet 2011). 1
Användningen av placering i skyddshem varierar i Grankulla årligen från några dagar till några
veckor.
Den allmänna uppfattningen är att det används rätt mycket alkohol i Grankulla och att det förekommer mer s.k. vardaglig användning än i landet i övrigt. Ändå har tjänsterna inom missbrukarvården använts litet. A-kliniken i Alberga i Esbo hade 37 Grankullabor som klienter 2012, och det
totala antalet besök var 505. Det var ett exceptionellt år och antalet besök 2013 torde vara mycket
mindre. Under de senaste nio åren har den rehabiliterande missbrukarvården på institution inte haft
en enda barnfamilj från Grankulla som klient. En kvalitetsrevidering av Grankullas mentalvårdsoch missbrukartjänster utfördes vid THL 2011. Enligt revideringen är det möjligt att bristen på stadens egna tjänster för missbrukare kan minska beredskapen hos dem som arbetar inom basservicen
att föra missbruksproblem på tal eller utvärdera situationen. Ett annat problem är den dåliga tillgången på missbrukarvård på svenska.
Grankulla stads välfärdsberättelse 2012 innehåller mer detaljerade statistiska uppgifter och tabeller
från olika delområden av välfärden.
För att förebygga problem och stödja välfärden bland barn och unga har man i Grankulla startat ett
utvecklingsprojekt där avsikten är att införa THL:s ”barn och familj i samspel”-metoder och diskussionsmetoden ”föra barnen på tal” samt rådslagsarbetet inom bas- och specialtjänsterna.
Strukturen hos välfärdsledningen i Grankulla
Det planmässiga och målinriktade sektorsövergripande samarbetet och koordineringen av verksamheten sker i ledningsgruppen för främjande av välfärd och hälsa (Tejo-gruppen). Till gruppen hör
social- och hälsovårdsdirektören, bildningsdirektören, socialservicechefen, undervisningscheferna,
ledande läkaren, avdelningsskötaren vid mun- och tandvården och vid hälsocentralens mottagning,
samt representanter för allmänna förvaltningen och samhällstekniska sektorn. Välbefinnandet hos
barn och unga följs upp av en välfärdsgrupp för 0-6 åringar, med socialservicechefen som ordförande, och en välfärdsgrupp för barn och unga i åldern 7-22 år med den finska undervisningschefen
som ordförande.
1
Antalet familjevåldsfall som kommit till polisens kännedom har ändå ökat på 2000-talet. En central orsak till detta är att anmälningsbenägenheten ökat och att polisen uppmärksammat fenomenet.
(Rättspolitiska forskningsinstitutet 2009)
5
2. De viktigaste bastjänsterna för barn, unga och barnfamiljer
Barnskyddet har tre grundläggande uppgifter: att inverka på barnens allmänna uppväxtförhållanden,
stödja föräldrarna i deras fostringsuppgift och den egentliga barnskyddsuppgiften. Målet är att både
förebygga problem så effektivt som möjligt och ingripa i problemen så tidigt som möjligt.
Uppföljningen och utvecklingen av barns och unga personers välfärd sker i samarbete mellan kommunens olika myndigheter och sammanslutningar. När social- och hälsovården, undervisningsväsendet och annan för alla barn, unga och barnfamiljer avsedd service ordnas och planeras, ska
kommunen se till att barnen och föräldrarna får stöd och deras välbefinnande främjas. Det här är
förebyggande barnskydd. Alla som arbetar med barn och familjer har ansvar för deras välfärd.
Förebyggande barnskydd är utöver det ovan nämnda också det särskilda stöd som ges inom kommunens basservice när barnet eller familjen inte är klient hos barnskyddet. Särskilt stöd är något
annat än den normala verksamheten inom basservicen och den riktar sig till de klienter som i sitt liv
möter större svårigheter än vanligt. Kommunen har i barnskyddslagen ålagts skyldigheten att med
hjälp av de för barn, unga och barnfamiljer avsedda tjänsterna klarlägga behovet av särskilt stöd och
att tillgodose detta behov.
I Grankulla är situationen i fråga om tjänster för barn och familjer bättre än i genomsnitt. Inom flera
sektorer uppfylls de nationella kvalitetsrekommendationerna och staden kan hålla fast vid olika tidsfrister. Det finns nästan inga köer till tjänsterna. I en liten kommun är serviceplatserna nära
varandra, vilket främjar och underlättar samarbetet.
2.1. Mödra- och barnrådgivning
Rådgivningsverksamheten hör till hörnstenarna i det förebyggande barnskyddet och det tidiga stödet i Finland, och är internationellt sett ett unikt servicesystem. Rådgivningarna utvecklas till platser
som ännu mångsidigare än tidigare stödjer hela familjens hälsa och välbefinnande. En av verksamhetens centrala principer är tidigt ingripande.
Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga (338/2011) och statsrådets förordning om screening
(1339/2006) och ändringen (2009) samt uppdateringen (2011) av den styr rådgivningsverksamheten.
2.1.1. Mödrarådgivning
Målet för mödrarådgivningsverksamheten är att främja och stödja de blivande föräldrarnas fysiska
och psykiska välbefinnande så att de kan glädja sig åt sitt kommande barn, uppleva en trygg och
positiv förlossning och leva i en fungerande parrelation som stödjer barnets uppväxt och utveckling.
Det har getts nya rekommendationer för mödrarådgivningen och de tas i bruk under 2014. Sjukvårdsdistriken har dessutom indikatorer som visar när blivande mödrar ska hänvisas till moderskapspolikliniken.
Vid mödrarådgivningen i Grankulla finns en heltidsanställd hälsovårdare och en läkare 3-4 timmar i
veckan.
6
Att vara kund hos mödrarådgivningen är frivilligt. För att få moderskapsunderstöd måste kvinnan
ändå genomgå en hälsoundersökning före utgången av den fjärde månaden av havandeskapet. Det
här kan ske inom antingen primärvården eller den privata sektorn. Enligt uppskattning använder
merparten av de gravida kvinnorna i Grankulla mödrarådgivningens tjänster.
Barnskyddslagen förpliktar till att vid behov ordna tjänster som är nödvändiga för att gravida kvinnor och deras ofödda barn ska ges särskilt skydd. Syftet med bestämmelsen är att erbjuda tillräckligt
tidigt stöd t.ex. för att åtgärda gravida kvinnors missbruksproblem och förebygga de skador detta
vållar. Med tjänsterna strävar man efter att säkerställa att gravida kvinnor har socialt, hälsomässigt,
fysiskt och psykiskt trygga förhållanden och att de får stöd i att sluta använda rusmedel och i att
växa i föräldraskap. Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp gav 2.2.2009 ut en rapport för
säkerställande av vård och behandling för kvinnor med missbruksproblem (STM:n selvityksiä
2009:4). I rapporten betonas vikten av att konsekvent kartlägga missbruksproblem, att föra användningen av rusmedel på tal under graviditeten, att snabbt erbjuda tillräcklig bedömning och vård
samt idka effektivt samarbete inom social- och hälsovården.
Omfattande hälsokontroller utgör en oavbruten kedja som börjar under graviditeten och fortsätter
under hela rådgivnings- och skolhälsovårdstiden. För familjer som väntar barn ordnas minst en omfattande hälsokontroll där man strävar efter att träffa också pappan till det kommande barnet. Vid
kontrollen kartläggs hela familjens välbefinnande systematiskt. Under diskussionerna behandlas det
kommande barnets födsel, de förväntningar och rädslor som den ändrade familjesituationen väcker,
familjens resurser, stödnätverk och andra sociala förhållanden.
I genomsnitt besöker kvinnan rådgivningens hälsovårdare 13 gånger under havandeskapet och en
gång efter nedkomsten. Efter nedkomsten gör hälsovårdaren ett hembesök. Kvinnan besöker en
läkare tre gånger under graviditeten och en gång på efterkontroll. I och med de rekommendationer
som tas i bruk 2014 kommer det att ske ändringar i praxisen. Om man hyser bekymmer för moderns
och/eller familjens välmående eller hur de orkar, kan antalet rådgivningsbesök ökas. Om särskilda
bekymmer inte förekommer, kan antalet besök minskas till nio besök. Räcker detta inte, kan den
gravida kvinnan och/eller partnern hänvisas till t.ex. familjerådgivningen, hälsocentralspsykologen
eller rådgivningens familjehandledare. För att trygga familjens välfärd bedrivs samarbete vid behov
också med den psykiatriska polikliniken och medlemsföreningarna i Förbundet för mödra- och
skyddshem.
Mödrarna och barnen hänvisas aktivt att delta i grupper som rådgivningen och församlingarna ordnar för att på så sätt förebygga mödrarnas ensamhet och marginalisering. Med mödrar som väntar
barn ensam utreds deras stödnätverk och eventuella stödbehov.
Med hjälp av den s.k. Vavu-modellen stöds det kommande föräldraskapet och interaktionen med
babyn. När föräldrarna deltar i familjeförberedelsen har de möjlighet att träffa också andra blivande
föräldrar och diskutera med människor i samma livssituation. Hälsovårdarens hembesök före nedkomsten ger goda möjligheter att diskutera hurdant livet med den nya babyn blir, i synnerhet om en
föreställning om barnet inte uppstått under graviditeten.
Moderns sinnesstämning och ångestnivå kan undersökas redan under graviditeten med hjälp av
EPDS-screening som kartlägger postnatal depression. EPDS-screening genomförs för alla mödrar
senast i samband med efterkontrollen.
7
Från början av graviditeten utreds och följs också användningen av rusmedel, och mödrar med
missbruksproblem hänvisas till förlossningssjukhusets HAL-poliklinik (HAL = huumeet, alkoholi,
lääkkeet) enligt vårdpraxisen i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Vid behov köper staden
specialtjänster av Ensikoti Helmiina och öppenvårdsenheten Esmiina i Esbo, som specialiserat sig
på behandling av missbruksproblem.
Under graviditeten är det möjligt att göra en föregripande barnskyddsanmälan, om det finns rusmedelsmissbruk i familjen eller anledning till oro över familjens resurser och möjligheter att klara sig
och det finns grundad anledning att misstänka att barnet omedelbart efter sin födelse behöver
stödåtgärder inom barnskyddet. Det är inte möjligt att vidta tvångsåtgärder för att få gravida kvinnor i vård. Vid rådgivningen tillråds klienten att själv ta kontakt med en socialarbetare i exempelvis
utkomststödsärenden.
Vid rådgivningen ordnas familjeförberedelse fyra gånger före barnets födelse. Därefter fortsätter
förberedelsen fyra gånger efter nedkomsten inom den öppna familjeverksamheten. Familjen blir
klient hos barnrådgivningen när barnet är två veckor gammalt.
2.1.2. Barnrådgivning
Målet för barnrådgivningen är att främja barnens, de ungas och familjernas hälsa och välfärd samt
förebygga marginalisering och minska hälsoskillnaderna. Tyngdpunkten inom hälsovårdstjänsterna
för barn och unga har i enlighet med de nationella riktlinjerna flyttats mer mot föregripande och
förebyggande verksamhet samt ordnande av tidigt stöd.
Det finns omkring 700 barn under skolåldern i Grankulla. Barnrådgivningen har rätt bra resurser
och antalet anställda i förhållande till klientantalet följer de nationella rekommendationerna. Barnrådgivningen har en heltidsanställd och två deltidsanställda hälsovårdare och därtill besöker två
läkare rådgivningen (den ena 3 h per vecka och den andra 3 h varannan vecka).
Vid sidan av hälsoundersökningar och vaccinationer ligger tyngdpunkten i arbetet på att finna och
stödja familjens starka sidor. Särskild uppmärksamhet ägnas åt familjernas välmående och familjemedlemmarnas interaktion. Arbetet och uppmärksamheten fokuseras särskilt på tidig interaktion,
moderns tillstånd och sinnesstämning i synnerhet efter förlossningen, moderns intresse för sitt barn,
parrelationen och hur familjens vardag löper. Man strävar efter att effektivt upptäcka och behandla
postnatal depression. Vid barnrådgivningens omfattande hälsokontroll (fyraårskontroll) bedöms inte
bara barnets hälsa utan också hela familjens välbefinnande. Hälsokontrollerna har beskrivits mer
ingående i verksamhetsprogrammet för bl.a. rådgivningsverksamhet.
Hembesök görs efter behov. Syftet är att göra hembesök hos förstföderskor när babyn är 4 månader.
En mamma-barn-grupp (Nyytti/Knytet) samlas varannan vecka. Programmet planeras tillsammans
med mammorna. Grankullas Foreign Mothers Group, som är en stödgrupp för mammor med invandrarbakgrund, samlas en gång i månaden. Diskussionsspråket är engelska och temat för träffarna
varierar enligt deltagarnas önskemål. Familjerna har också möjlighet att delta i den öppna familjeverksamheten tre gånger i veckan.
De frågor som särskilt uppmärksammas när det gäller barnets och familjens välfärd är: deltar båda
föräldrarna i familjeförberedelsen, kommer familjen till barnets alla kontroller, hur fungerar amningen, hur sköts vaccineringarna, tillväxtkurvor, barnets resultat i neurologiska tester och hälsovårdarens egna observationer. Vid hälsoundersökningarna för barn används olika screeningar och
8
metoder med vilka de klienter som behöver stöd hittas lättare. Vid behov kan det ordnas extra besök
på rådgivningen för familjen. Vid behov byggs det upp ett stödnätverk efter familjens behov.
Om det finns anledning till större bekymmer för barnet eller familjen, kan man vara i kontakt med
familjehandledaren, familjerådgivningen, hälsocentralens psykolog eller en socialarbetare. Samarbete bedrivs också med småbarnsfostran, skolhälsovården, hälsocentralens läkare, fysioterapeuterna
och talterapeuten. Vid behov samarbetar man också med hemvården, Jorvs sjukhus, olika terapeuter
och församlingarnas stödpersoner.
Barnets ärenden kan med föräldrarnas samtycke och tillsammans med dem behandlas i multiprofessionella nätverksgrupper. LaKu-gruppen (lasten kuntoutus - rehabilitering för barn) består av
barnrådgivningens hälsovårdare och läkare, talterapeut, familjerådgivningens arbetstagare, familjehandledare, fysioterapeut och skolhälsovårdare för årskurs 1-6 samt vid behov socialarbetare. PLHgruppen (Pienten Lasten Hyvinvointi) består av hälsovårdare från barnrådgivningen, familjehandledare, familjerådgivningens psykolog, specialbarnträdgårdslärare och socialarbetare.
När barnet börjar sin skolgång överförs rådgivningens uppgifter direkt till lågstadiernas skolhälsovårdare. Då tas också eventuella bekymmer upp. Föräldrarna informeras om överföringen av uppgifterna vid barnets sista rådgivningsbesök vid 6 års ålder.
2.2. Familjearbete
Familjearbetet i Grankulla inleddes 2007. Det är en service med låg tröskel som utgår från familjens
behov och där fokus är på att stödja och stärka föräldraskapet och interaktionen mellan föräldrar
och barn och på att handleda i fostringsfrågor. Familjerna blir klienter främst via mödra- och barnrådgivningens hälsovårdare, men också genom småbarnsfostran, familjerådgivningen, hälsocentralen, hemvården, den öppna familjeverksamheten och socialbyrån. Familjer kan också själv ta
kontakt med familjehandledaren och be om hjälp och stöd i vardagen.
Bakgrunden till behovet av familjearbete kan vara moderns depression, utbrändhet eller trötthet,
annat stödbehov under graviditeten eller efter nedkomsten, problem med att hantera vardagen, osäkerhet i vården av barnet, andra frågor och bekymmer som gäller fostran och barnets uppväxt och
utveckling, eller stödbehov som en ensamstående förälder eller styvfamilj har. Ensamhet, avsaknaden av närståendenätverk och olika kriser i familjerna, såsom skilsmässa eller sjukdom, medför
också behov av familjearbete.
Familjehandledaren kartlägger så övergripande som möjligt klienternas livssituation (belastande
faktorer, bekymmer, närståendenätverk, resurser osv.) och sätter tillsammans med familjen upp mål
för arbetet. Arbetsformerna är flexibla enligt familjernas behov. Som arbetsformer används multiprofessionellt samarbete och tidig handledning och stöd i form av nätverksarbete, servicehandledning och konsultering, hembesök och besök hos familjehandledarens mottagning. Tyngdpunkten är
på hembesök och klienterna har varit nöjda med detta. Hembesök ger en möjlighet att komma närmare familjens vardag och ökar förståelsen för familjens situation. Atmosfären är också vanligtvis
avstressad. En viktig del av familjehandledningen är att behovet av tilläggsstöd bedöms kontinuerligt och att familjerna hänvisas vid behov till andra former av stöd och vård, såsom till familjerådgivningen.
9
Familjehandledaren deltar regelbundet två gånger i veckan i den öppna familjeverksamheten (mer
information om denna i anslutning till småbarnsfostran). Målet för den öppna familjeverksamheten
är att stödja föräldraskapet och den tidiga interaktionen och ge en möjlighet till kamratstöd.
Från början av 2010 omfattar familjearbetet också planering och utveckling av familjeförberedelsen
i samråd med andra aktörer (församlingen, mödra- och barnrådgivningen, den öppna familjeverksamheten). Familjehandledaren leder tillsammans med den öppna familjeverksamhetens barnträdgårdslärare den familjeförberedelse som ordnas efter att barnet fötts. Grupperna har visat sig mycket
viktiga för familjerna och har inneburit kamratstöd. Under 2012 deltog 54 vuxna och 28 barn i familjeförberedelsen. Varje grupp samlas fyra gånger efter nedkomsten. Den sista gången är när barnet är omkring ett år.
2.3. Familjerådgivning
Familjerådgivningens primära uppgift är att främja barns, ungas, vuxnas och familjers psykiska
välbefinnande och möjligheter att klara sig samt stödja klienterna i olika livssituationer. Familjerådgivningen erbjuder sakkunnighjälp i frågor som gäller barns och unga personers psykiska tillväxt
och utveckling. Det finns inga åldersgränser för familjerådgivningen, men huvudvikten ligger på
arbete med barnfamiljer.
Till familjerådgivningens personal här en psykolog med 60 % arbetstid och en psykolog med 50 %
arbetstid, en heltidsanställd familjerådgivare, en deltidsanställd byråsekreterare och en konsulterande läkare 30 timmar i månaden. Psykologerna, familjerådgivaren och läkaren har behörighet i
psykoterapi på specialnivå.
Familjerådgivningens arbetsmetoder är psykologiska undersökningar som gäller barns och unga
personers utveckling, terapeutiskt individuellt arbete med barn, unga och föräldrar, familjeterapi,
parterapi och s.k. Masu-arbete (förstföderskor och gravida som lider av depression). Som nya arbetsformer används bedömning av interaktionen mellan barn och föräldrar och behandling som
stärker interaktionen (till stor del genom att tillämpa Theraplay-behandlingsmetoden).
I sådana fall där barnet eller den unga har ett stort behov av vård och familjerådgivningens egna
stödformer inte är tillräckliga, hänvisar familjerådgivningens läkare familjen till den specialiserade
sjukvårdens tjänster för långvarigare stöd.
Grankullas familjerådgivning kan betjäna klienterna snabbt. Familjerna får den första tidsbokningen
inom 1-3 veckor, beroende på hur många arbetstagare som behövs och hur brådskande ärendet är. I
krisfall kan klientrelationen inledas mycket snabbt. År 2012 hade familjerådgivningen 1116 besök
eller prestationer (en prestation är 45 – 60 minuter) och klienter från 101 hushåll. Antalet finskspråkiga klienter var 103, svenskspråkiga 62 och klienter med annat modersmål 5.
Familjerådgivningens största klientgrupp har varit familjer med skolelever i åldern 7-15 år där barnen haft olika anpassningssvårigheter hemma, i skolan och/eller bland kompisarna och olika rädslor. I samband med föräldrarnas skilsmässa kan familjerådgivningen erbjuda barnen eget stöd. Föräldern eller båda föräldrarna frågar ofta efter den här stödformen. Orsakerna till vuxnas klientskap
har främst hänfört sig till parrelationsproblem eller föräldraskap.
Samarbetet med mödra- och barnrådgivningen har traditionellt varit mycket tätt och fortsätter att
vara det. Familjerådgivningen har mycket samarbete också med elevvården. Samarbetet med små10
barnsfostran och barnskyddet blir också alltmer omfattande. Samarbetsformer är bl.a. regelbundna
träffar och deltagande i nätverksmöten.
Familjerådgivningens psykolog deltar i barnrehabiliteringsarbetsgruppens (Laku) möten och babyoch småbarnsgruppens (Masu) konsultationer. Familjerådgivaren deltar i barnvälfärdsarbetsgruppens möten. Möten med församlingens familjerådgivare ordnas 3-4 gånger om året.
2.4. Hemvård
Enligt socialvårdslagen ska hemservice erbjudas dem som behöver det. I 36 § i barnskyddslagen har
hemservice nämnts som stödåtgärd inom öppenvården som kommunen är skyldig att ordna vid behov. I Grankulla är serviceformen kommunal hemvård, som betyder kombinerad hemservice och
hemsjukvård.
Hemvården betjänar efter individuellt behov och fokuserar i barnfamiljer på att stödja föräldraskapet och säkerställa att vardagen löper. Orsaker till servicebehovet kan vara exempelvis förälderns
nedsatta funktionsförmåga, plötslig krissituation i familjen, sjukdom, förlossning, moderns trötthet,
förälderns depression, handikapp eller långvarig sjukdom hos barn. Hemvården kan samarbeta med
familjearbetet så att hemvården sköter och stödjer familjen i praktiska frågor och familjearbetet i
föräldraskapet.
Behovet av hemvård i barnfamiljer varierar mycket från år till år, varför det är svårt att prognostisera. Under 2010–2011 hade hemvården inga barnfamiljer som klienter. År 2012 var antalet familjer tre och antalet besök totalt sju. Under januari-oktober 2013 var två familjer klienter hos hemvården, med sammanlagt tio besök. Alla familjer har haft något akut stödbehov för vilket hemvårdens
hjälp erbjudits. Besöken hos en och samma familj har skett i genomsnitt inom en period på fem
veckor. Under 2012 och 2013 har inga förfrågningar kommit om vård av akut insjuknat barn.
Avsikten är att ordna hemvården i barnfamiljer främst i egen regi, men vid behov kan tjänster köpas
också av Grani Närhjälp eller privata serviceproducenter. Anslag för ordnande av hemvård i barnfamiljer har reserverats i budgeten för 2014.
2.5. Annan hälsovård
Barnskyddslagens 10 § ålägger hälsovården två särskilda skyldigheter. För det första ska barnet
beaktas i service som riktar sig till vuxna när den vuxnas förmåga att fullt ut svara för barnets vård
och fostran anses försvagad exempelvis på grund av rusmedelsmissbruk eller mentala problem.
Hälsovården ska alltså på eget initiativ utreda barnets situation och vid behov vara i kontakt med
andra myndigheter för att säkra barnets välfärd. Om man misstänker att patienten inte kan sköta sitt
barn på tillbörligt sätt, görs en barnskyddsanmälan. I Grankulla innebär det här att när man sköter
klienter med missbruks- eller mentalvårdsproblem vid t.ex. hälsocentralen så ska man beakta att de
kan ha barn som är i behov av vård och stöd. Ärendet utreds genom att fråga den vuxna klienten och
vid behov med förälderns tillstånd från barnets journalhandlingar.
I 15 § i barnskyddslagen fastställs hälsovårdens, dvs. hälsocentralernas och sjukvårdsdistriktens,
särskilda skyldigheter. Dessa är att ge dem som arbetar inom barnskyddet experthjälp och att ordna
undersökning av barn samt vård- och terapitjänster för barn och unga som är barnskyddsklienter.
Med undersökning avses exempelvis undersökning av barn mot vårdnadshavarens vilja enligt 28 § i
barnskyddslagen och den undersökning av barnets hälsotillstånd i samband med placering i vård
11
utom hemmet som avses i 51 §, men också andra undersökningar som hänför sig till barnskyddsåtgärder. Därtill förpliktar paragrafen till att tjänster som ansluter sig till utredandet av misstankar om
sexuellt utnyttjande eller misshandel av barn ska ordnas i brådskande ordning. Det är svårt att dra
slutsatser av hur förpliktelserna enligt 15 § i barnskyddslagen uppfyllts, eftersom det finns så få
barnskyddsfall i Grankulla. Några fall har förekommit och erfarenheterna av dem varierar. En noggrannare utvärdering kräver att fallen följs upp specificerat och under en längre tid.
Vid behov kontaktar läkarna rådgivningens familjehandledare eller familjerådgivningen, om särskild oro för ett barn väckts. Det är också möjligt att kontakta skolhälsovårdaren. Fall med familjevåld kommer sällan fram på Grankulla hälsocentral. Det här beror sannolikt på att de som utsatts för
familjevåld sökt vård utanför tjänstetiden vid jouren på Jorvs sjukhus. Då kommer de barnskyddsanmälningar som hänför sig till familjevåld via Esbo social- och krisjour på Jorvs sjukhus, och inte
via hälsocentralen.
2.6. Bildningssektorn
Småbarnsfostran och skolorna hör till bildningssektorn i Grankulla. Utöver fostringsuppgiften har
de som gemensam uppgift att stödja föräldraskapet i familjerna. Även ungdomstjänsterna hör till
bildningssektorn.
2.6.1. Småbarnsfostran
Småbarnsfostran ska erbjuda barnen bestående, trygga och varma människorelationer, verksamhet
som stödjer barnets utveckling på ett mångsidigt sätt samt omsorg, fostran och lärande utgående
från barnets individuella behov. I enlighet med dagvårdslagen är målet att stödja hemmet i dess
uppgift att fostra barnet. Barnets individuella och balanserade utveckling stöds genom principen om
fostringsgemenskap, som betyder att föräldrarna engagerar sig mer i planen för småbarnsfostran.
Småbarnsfostran lyder i Grankulla under bildningssektorn. Småbarnsfostran och specialsmåbarnsfostran verkställs via hemvården, de kommunala tjänsterna inom småbarnsfostran och privata vårdformer. Utöver genom kommuntillägget till hemvårdsstödet stödjer Grankulla hemvården av barn
under 3 år genom den öppna familjeverksamheten.
Den öppna familjeverksamheten erbjuder stimulans och verkar som stöd för familjer vars barn vårdas hemma. Den öppna familjeverksamheten är förebyggande verksamhet med låg tröskel. Familjerna får stöd i föräldraskapet och i den tidiga interaktionen samt en möjlighet till att bilda nätverk.
Varje klient har möjlighet att diskutera konfidentiellt med den barnträdgårdslärare eller familjehandledare som arbetar inom den öppna familjeverksamheten. På detta sätt strävar man efter att
tillsammans finna lösningar även på familjens tillsynes små bekymmer genom att stärka resurserna
och stödja de starka sidorna. Vid behov tillråds familjen att anlita någon annan stödform. Den
öppna familjeverksamheten samarbetar med stadens alla aktörer som arbetar med barnfamiljer och
med församlingarna. Familjerna kan påverka planeringen av verksamhetens innehåll efter sina behov. Under 2012 deltog 96 familjer och 136 barn från Grankulla i verksamheten.
Grankulla har för närvarande sex kommunala finskspråkiga daghem och två kommunala svenskspråkiga daghem. I anslutning till två finskspråkiga daghem erbjuds gruppfamiljedagvård och på ett
finskspråkigt daghem erbjuds dagvård dygnet runt. Därtill omfattar serviceutbudet två privata
svenskspråkiga daghem vars tjänster staden köper, en privat svenskspråkig lekskola och park samt
12
privata familjedagvårdare. I parkerna finns privat parktantsverksamhet. Från 2013 finns det i Grankulla också en integrerad smågrupp för barn som behöver särskilt stöd.
För familjerna avgiftsfri förskoleundervisning ordnas på alla daghem till vilka minst sju barn i förskoleåldern söker. Rätten till avgiftsfri förskoleundervisning gäller året innan läroplikten börjar.
Förskoleundervisningen följer skolornas verksamhetstider och den dagliga undervisningstiden är 4
timmar.
I den kommunala och privata dagvården deltar omkring 460 i Grankulla boende barn i åldern 1 – 6
år. Detta är 81 % av alla barn i åldern 1-6 år, vilket är en mycket hög siffra. Enligt THLs statistik
från 2011 var 63 % av barnen i hela landet i kommunal eller privat dagvård. Dagvården har därför
goda möjligheter att erbjuda merparten av barnen under skolåldern och deras familjer förebyggande
och tidigt stöd.
Stöd för växande och lärande
En god småbarnsfostran där barnet bemöts som individ och får det stöd han eller hon behöver främjar barnets uppväxt och inlärning. För att det stöd barnet behöver ska kunna införas så tidigt som
möjligt är det bra att observera riskfaktorer i utvecklingen och växelverkan redan hos små barn.
Personalen får stöd för att sörja för barnens och familjernas stödbehov av dagvårdsföreståndaren
och den konsulterande specialbarnträdgårdsläraren.
Inom småbarnsfostran ordnas stödet enligt samma trestegsmodell som i skolorna. Varje barn får
allmänt, intensifierat eller särskilt stöd enligt sina egna behov. Småbarnsfostran för barn som behöver stöd ordnas i första hand tillsammans med de andra barnen samtidigt som man erbjuder särskild
handledning och ändamålsenligt stöd samt rehabiliterande småbarnsfostran. För barnet utarbetas en
individuell stödplan i samarbete med föräldrarna, personalen, specialläraren och andra behövliga
aktörer. Vid behov reserveras också s.k. strukturella stödfunktioner för barnet för att stödja utvecklingen (gruppassistent, personlig assistent, speciallärare och definition av vårdnivån). Målet är att
ordna det stöd som barnet behöver i barnets utvecklingsmiljö, dvs. daghemmet. I Grankulla finns
också en integrerad smågrupp. Till sin hjälp i processerna har daghemmen två specialbarnträdgärdslärare och en resursspeciallärare, som är sakkunniga i specialpedagogik.
Konsulterande specialbarnträdgårdsläraren/specialläraren konsulterar i frågor som gäller fostran,
utveckling, specialundervisning (tidig identifiering av risker, planering och ledning av stödet till
barnet och servicehandledning) och ledning av barngruppen. För föräldrarna kan man erbjuda effektiverat stöd för föräldraskapet, och s.k. psykoedukativt stöd i samband med t.ex. skilsmässa, när
barnens situation begrundas. Speciallärarens uppgift är att föra fram de stödbehövande barnens och
familjernas behov och verka som sakkunnig i småbarnsfostran och specialsmåbarnsfostran.
Praxis för förebyggande arbete inom småbarnsfostran
Förebryggande praxis, dvs. praxis som ökar barnens och familjernas välfärd, är i Grankulla den
särskilda process som används när dagvården inleds. När barnet ska börja i dagvård, kontaktar daghemmet föräldrarna och kommer överens om en träff. Vid träffen diskuteras barnets vårdbehov,
vårdtider, familjens önskemål och för vårdrelationen viktiga frågor samt mjuklandning när barnet
börjar dagvården. I diskussionen tas också upp den stora förändring som sker i barnets liv när han
eller hon ska börja vårdas i ny miljö. Samtidigt försöker man stödja också föräldrarna i förändringen. Dagvården inleds med en s.k. mjuklandning, dvs. en introduktionsperiod på 1-2 veckor, då föräldern kan vara med barnet på daghemmet. Egenvårdaren gör också ett hembesök innan dagvården
börjar. Som stöd för diskussionen använder arbetstagarna enkäten ”Hembesök inom dagvården”.
13
Som förebyggande verksamhet kan nämnas också tidigt uppmärksammande och intensivt arbete
med föräldrarna i ett tidigt skede, gemensamma 4-årsgranskningar med rådgivningen samt elevvården. Att barnet bemöts och accepteras som individ inom dagvården kan ses som hälsofrämjande
verksamhet. Den vuxnas viktiga uppgift är att vara närvarande som en människa som genom sin
blotta existens skapar trygghet. När barnets grundläggande behov har tillgodosetts kan barnet rikta
sitt intresse mot andra barn, till omgivningen och till olika aktiviteter. Barnet upplever uppskattning
och förståelse och när andra visar sitt intresse för barnet upplever barnet sig som en källa till glädje
och närhet. Ju yngre barn det är frågan om, desto tätare är samarbetet med föräldrarna inom småbarnsfostran. Till speciallärarens uppgifter hör också förebyggande arbete och arbete som ökar
gruppernas välbefinnande.
Om man märker plötsliga förändringar i barnets beteende eller behov av stöd, analyserar man tillsammans huruvida observationerna förutsätter särskilda åtgärder. Eventuella bekymmer tas upp
med föräldrarna genast när de upptäcks och när de ännu är små. För att lösa problemen erbjuder
man olika verksamhetssätt, såsom verksamhet i smågrupper (växelverkan, språk, theraplayverksamhet osv.) eller ändring av vissa verksamhetssätt tillsammans både inom dagvården och
hemma. Dessutom kan olika uppföljningsmetoder och regelbundna träffar användas. I regel inbjuds
de konsulterande specialbarnträdgårdslärarna att delta i dessa diskussioner.
Personalen träffar föräldrarna nästan dagligen och längre diskussioner förs 1-2 gånger om året. Personalen lägger också ofta märke till förändringar i föräldrarnas situation, och vid behov kan man
ställa frågor om hur föräldrarna mår och orkar samt om eventuella förändringar i levnadsmönstret.
Med specialläraren kan man tala också om komplicerade situationer i familjerna. Med stöd av specialläraren hänvisas familjen vid behov till något annat stödforum, eller så begär man hjälp till daghemmet. I samarbete med andra tjänster kan kamratgrupper eller liknande verksamhet som stödjer
föräldraskapet ordnas för föräldrarna.
2.6.2. Skolförvaltning
Grankullas skolförvaltning svarar för den grundläggande undervisningen och gymnasieundervisningen i staden. Skolorna erbjuder undervisning på finska och svenska.
Skolans mål ar att ge eleverna möjlighet till en mångsidig tillväxt, till lärande och till att utveckla en
sund självkänsla. I synnerhet den grundläggande undervisningen har till uppgift att både fostra och
utbilda. Skolan ska också stödja hemmets fostringsuppgift. Eleverna inom den grundläggande
undervisningen ska erbjudas behövliga elevvårdstjänster som främjar elevernas lärande och det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet (Undervisningsstyrelsen, Grunderna för läroplanen för
den grundläggande utbildningen 2004 och Ändringar och kompletteringar av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2010). För att uppnå målen för både lärande och tillväxt
samarbetar skolorna med vårdnadshavarna. Lagstiftningen om grundläggande utbildning och normtexterna samt Grankulla stads riktlinjer beaktas när undervisningen ordnas.
De elever som deltar i undervisningen har rätt att få rättidigt och tillräckligt stöd för växande och
lärande. Stödet ska vara flexibelt, långsiktigt planerat och motsvara elevens behov. Skolans ledning
ansvarar för de lösningar som hänför sig till organisering och genomförande av stöd samt för att
dessa beaktas i alla årskurser och alla läroämnen. Lärarna ansvarar för att stödbehov upptäcks samt
för planeringen och genomförandet av stödet. Vid behov planeras och genomförs stödet inom multiprofessionellt elevvårdsarbete (Grankullas kommunspecifika läroplan 2011).
14
En ny lag om elev- och studerandehälsovård träder i kraft 1.8.2014. Enligt lagen ska följande uppgifter tas med barnskyddsplanen
-
målsättningen för elevvården och de centrala principerna för det lokala arbetssättet
en uppskattning av det totala behovet av elevvård och de elevvårdstjänster, de assistenttjänster och den stöd- och specialundervisning som är tillgängliga
åtgärderna för en förstärkt generellt inriktad elevvård och för ett förstärkt tidigt stöd till de
studerande
uppgifter om genomförandet och uppföljningen av planen och om utvärderingen av elevvårdens kvalitet.
Ledningsgruppen för främjande av välfärd och hälsa, Tejo, verkar som lagstadgad styrgrupp för
elevvården.
De tjänster som stödjer elevernas välfärd har ordnats bra i Grankulla och resurserna är tillräckliga. I
alla skolcentrum arbetar en skolkurator, skolpsykolog och skolhälsovårdare. Klasserna är relativt
små. Stödet för och handledningen av elever samt de tjänster som främjar välfärden har ordnats i
skolan huvudsakligen genom elevvårdsgrupens verksamhet. Grupperna leds av skolans rektor eller
biträdande rektor.
Elevvårdsgruppens uppgift är att behandla teman som säkerställer och upprätthåller elevernas välfärd, att beakta dessa i skolans verksamhet och att förmedla information inom skolgemenskapen.
Verksamheten är både förebyggande och korrigerande. Elevvården som helhet genomförs i första
hand som förebyggande vård som stödjer hela skolgemenskapen. Utöver detta har eleverna rätt till
individuell elevvård. Elevvården verkställs i form av sektorsövergripande planmässigt samarbete
mellan skolförvaltningen och social-och hälsovårdssektorn i samråd med studerandena och deras
vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter.
Till elevvårdsgruppens grundläggande principer hör att höra vårdnadshavarana och elevens närmaste lärare i ärenden som gäller elever. När det gäller minderåriga barn strävar man alltid främst
efter att samarbeta med hemmet. Mer information om elevvårdstjänsterna inom den grundläggande
utbildningen finns på webbsidorna http:/elevvard.fi/ och http://oppilashuolto.fi/.
Eleven har rätt att bli hörd i ärenden som gäller honom eller henne och att delta i planeringen av
stödet i samarbete med elevvårdspersonalen, lärarna och vårdnadshavarna. Elevernas delaktighet
stöds genom elevkårsverksamhet (elevparlament), klubbverksamhet (eftermiddagsklubbar, klubbverksamhet som finansieras av utbildningsstyrelsen) och fadder- och stödelevsverksamhet.
För att underlätta informationen och samarbetet mellan hem och skola använder man Wilmasystemet i skolorna. Genom Wilma kan personalen underrätta vårdnadshavarna om elevens frånvaro, informera om skolans händelser och tillsammans med hemmet följa elevens skolframgång.
Också det pedagogiska stöd som eleven får registreras i Wilma, där vårdnadshavaren kan följa hur
stödet verkställts.
I skolorna följs åtgärdsprogrammet KiVa Skola, vars mål är att utveckla interaktionsfärdigheterna
och förebygga mobbning. KiVa Skola erbjuder också en arbetsmodell för utredning av mobbningsfall som visat sig effektiv. Med de svenskspråkiga skolornas metod StegVis strävar man efter att
förbättra barnens sociala färdigheter, öka empatiförmågan och förbättra problemlösningsförmågan.
Det stöd för lärande och skolgång som ges elever indelas i allmänt, intensifierat och särskilt stöd.
Alla stödformer ska ordnas planmässigt enligt elevens utvecklingsnivå och individuella behov. Det
15
allmänna stödet innebär högklassig undervisning där elevernas olika inlärningssätt och arbetsrytm
beaktas. Om det allmänna stödet är otillräckligt eller stödbehovet fortsätter under en längre tid, har
eleven rätt till intensifierat stöd. Det särskilda stödet utgörs av specialundervisning som ges eleven
eller av andra lagenliga stödformer.
Elevvården arbetar med integrerade elever i utarbetandet av individuella planer (ansvaret ligger på
lärarna) och i genomförandet av dem i skolans dagliga arbete samt vid nätverksmöten.2
Samarbetspartner utanför skolan är bl.a. rådgivningen och den övriga hälsovården, förskolorna,
familjerådgivningen, socialtjänsterna, Jorvs barnpsykiatriska enhet, olika verksamhetsställen inom
ungdomspsykiatrin, neuropsykologer, neurologer, ungdomstjänsterna, församlingarna och handikappservicen.
Elevens problem kan upptäckas och oro för eleven kan väckas i klassen, gruppverksamheten, av
kuratorn, psykologen eller hälsovårdaren eller vid årliga hälsokontroller. Även eleverna själva eller
elevernas föräldrar berättar om bekymmer. Arbetet sker i samråd mellan hem och skola och vid
behov inkluderas andra aktörer.
Finskspråkiga skolor
Grankullas finskspråkiga skolor har ca 1170 elever. Det finns tre skolor: Mäntymäen koulu (årskurs
1-6), elevantal 384, Kasavuoren koulu (årskurs 7-9), elevantal 344, och Kauniaisten lukio med omkring 380 elever. Den finskspråkiga grundskolan betjänar också Esbobor enlig närskoleprincipen.
År 2013 var 13 % av eleverna i årskurs 1-6 och 52 % av eleverna i årskurs 7-9 Esbobor. Av studerandena i Kauniaisten lukio kom 77 % från andra orter. Det att elev- och studerandeunderlaget är
från olika kommuner innebär att skolans roll som säkerställare av barnens och ungdomarnas välfärd
och genomförare av barnskyddet inte är lätt.
Den finskspråkiga grundläggande utbildningens framtidsprogram finns här:
http://kasavuori.fi/images/stories/kopiokauniaistensuomenkielisenperusopetuksentulevaisuusohjelm
a2013-2017_7.pdf
I de finskspråkiga skolorna för grundläggande undervisning samlas elevvårdsgruppen varje vecka
och i gymnasiet varannan vecka. Gruppernas sammansättning är:
 Årskurs 1-6: rektorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren, speciallärarna (3) och skolkuratorn
 Årskurs 7-9: biträdande rektorn, studiehandledaren, speciallärarna (3), skolkuratorn,
skolpsykologen och skolhälsovårdaren
 Gymnasiet: biträdande rektorn, studiehandledarna (2), skolkuratorn, skolpsykologen och
skolhälsovårdaren
Teamarbete är viktigt inom elevvården, och i allmänhet träffar exempelvis föräldrarna två arbetstagare som arbetar i par. Elevvården samarbetar med representanter för social- och hälsovården och
hänvisar vid behov elever till tjänster utanför skolan.
2
Man talar om integrerad undervisning när en elev som behöver specialundervisning eller specialarrangemang studerar i en vanlig skola och skolklass.
16
Den finskspråkiga skolförvaltningen har fr.o.m. början av 2014 två skolkuratorer. Skolkuratorerna
är dagligen anträffbara. Till kuratorns uppgifter hör att arbeta med enskilda elever, stödja föräldraskapet, arbeta på gemenskapsnivå, ge undervisnings- och elevvårdspersonalen konsulthjälp och
delta i planeringen och utvecklingen av skolans elevvård och i multiprofessionellt samarbete (ungdomsarbete, barnskydd m.m.). Arbetets tyngdpunkt ligger på att upptäcka svårigheter som uppstår i
skolan och ingripa i dem. Man vänder sig till kuratorn exempelvis när elever mobbas i skolan, vid
obefogad frånvaro eller problem med arbetsron.
Det finns två skolpsykologer, en i årskurs 1-6 och en som arbetar i årskurs 7-9 och gymnasiet.
Skolpsykologerna är i regel dagligen anträffbara. Skolpsykologen utför vid behov skolpsykologiska
undersökningar för att bedöma inlärningssvårigheter. Psykologen står också till elevernas och vårdnadshavarnas förfogande för stöddiskussioner, och konsulterar lärarna. I tillämpliga delar svarar
skolpsykologen för krishjälp som en del av krisgruppen.
I årskurs 7-9 och gymnasiet är skolhälsovårdaren dagligen anträffbar i skolan, i årskurs 1-6 tar
hälsovårdaren emot fyra dagar i veckan. Årskurs 1-6 har en egen hälsovårdare, årskurs 7-9 och
gymnasiet en gemensam. Hälsovårdaren är ofta elevens första vårdkontakt. Hälsovårdaren ger
också preventivrådgivning. Tid till skolläkarens mottagning bokas via skolhälsovårdaren. Inom
skolhälsovården utför skolhälsovårdaren hälsokontroll av alla elever per årskurs och dessutom utför
läkaren hälsokontroller i årskurs 1, 5 och 8. I gymnasiet utförs hälsokontroller, där också läkaren
deltar och där elevens och hela familjens välbefinnande granskas, i årskurs 1 och 2, vid behov också
i årskurs 3.
I de finska skolorna har både årskurs 1-6 och årskurs 7-9 tre speciallärare. Specialläraren samarbetar med klassläraren och följer upp hur eleverna lär sig och utvecklas, sätter sig in i enskilda elevers
inlärningssätt och individuella stödbehov samt undervisar elever med inlärningssvårigheter. Till
speciallärarens uppgifter hör att undervisa elever som behöver särskilt stöd och undervisning samt
att hålla kontakt med elevernas hem. De vanligaste orsakerna till specialundervisning är olika inlärnings- eller koncentrationssvårigheter. Specialundervisningen skräddarsys att svara mot elevens
behov, och i den grundläggande undervisningen kan man med hjälp av en individuell undervisningsplan (IUP) följa elevens stödbehov och hur det särskilda stödet genomförs. Specialläraren är
viktig också i det s.k. övergångsskedet, dvs. när eleven flyttar från en skola till en annan. Kauniaisten lukio har tillgång till en speciallärare 5h/vecka. Skolorna har därtill en lärare i finska som andra
språk.
I finskspråkiga årskurs 7-9 arbetar en elevhandledare, och gymnasiet har två studiehandledare.
Deras uppgift är att stödja och handleda eleverna i frågor som gäller skolgång och yrkesval. Med
handledningen strävar man efter att förebygga ungas marginalisering från samhällsstrukturen och
arbetslivet. Med en individuell studieplan i gymnasiet syftar man till att stödja studiernas fortskridande, förebygga studiehinder och hjälpa den unga att orka. I fråga om unga som behöver särskilt
stöd kan studiehandledaren ge individuell handledning i frågor som hänför sig till skolgången och
fortsatta studier.
Elevvårdens resurser, verksamhetsformer osv. beskrivs på webbplatsen: www.elevvard.fi
Svenskspråkiga skolor
Den svenskspråkiga skolförvaltningen har 666 elever i den grundläggande utbildningen och 257 i
gymnasiet. Det finns tre skolor: Granhultsskolan (årskurs 1-6), Hagelstamska skolan (årskurs 7-9)
17
och Gymnasiet Grankulla samskola. Elevvårdsresurserna i de svenskspråkiga skolorna är tillräckliga och följer de nationella rekommendationerna. Elevvårdsgruppernas sammansättning är:



Årskurs 1-6: psykologen, kuratorn, skolhälsovårdaren, fyra speciallärare och en specialklasslärare
Årskurs 7-9: psykologen, kuratorn, hälsovårdaren och två speciallärare
Gymnasiet: studiehandledaren, psykologen, kuratorn, hälsovårdaren och en deltidsanställd speciallärare (3-4 veckotimmar)
Elevvårdsgrupperna samlas en gång i veckan. Teamarbete är viktigt inom elevvården, och i allmänhet träffar exempelvis föräldrarna två arbetstagare som arbetar i par.
Hälsovårdaren träffar alla elever en gång om året. Vid hälsokontrollerna följs elevens uppväxt
och utveckling. Dessutom ger hälsovårdaren individuell hälsorådgivning i enlighet med barnets
utvecklingsnivå. För eleverna i årskurs 1 och 5 utförs tillsammans med läkaren en hälsokontroll där
barnets och hela familjens välbefinnande utreds. För årskurserna 5, 6 och 8 har hälsovårdaren
undervisning om de förändringar som puberteten medför.
Syftet med skolkuratorns arbete är att stödja elevernas psykiska och sociala välbefinnande. Arbetet
går ut på individuella stödsamtal samt grupp- och klassträffar. På träffarna diskuteras kamratskap,
trivsel och mobbning. Kuratorn arbetar med skolans personal, hemmen och utomstående aktörer.
Olika former av förebyggande verksamhet hör i väsentlig grad till kuratorns arbete, exempelvis användningen av StegVis-metoden, som stödjer barnets sociala färdigheter.
Skolpsykologen stödjer och handleder eleverna i skolgången och vardagen och är specialiserad på
barnens olika bekymmer. Psykologen undersöker inlärnings- och anpassningsproblem och ger lärarna och föräldrarna råd samt deltar i skolans utvecklingsverksamhet. Psykologen är varje dag anträffbar i årskurs 1-6 och arbetar också med förskolan. Barnens utveckling och behov följs i förskolan och vid behov samarbetar man med rådgivningen. Skolmognadstest görs som grupptest för alla
barn och vid behov görs individuella test.
Barn som lider av inlärningssvårigheter får specialundervisning, antingen kortvarigt eller under hela
skoltiden. Specialläraren undersöker inlärningssvårigheterna och gör upp en individuell läroplan
för eleven. Specialläraren samarbetar med lärarna, elevvården och vårdnadshavarna. I årskurs 1-6
finns fyra lärare som ger specialundervisning till barn i alla årskurser och en specialklasslärare för
barn med förlängd läroplikt.
Mer information på webbplatsen: www.elevvård.fi
2.6.3. Ungdomstjänster
Det kommunala ungdomsarbetet styrs av ungdomslagen, som trädde i kraft 2006. Syftet med lagen
är att stödja de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap hos
de unga och stärka deras sociala identitet samt förbättra de ungas uppväxt- och levnadsvillkor.
Grankullas ungdomstjänster har fyra ungdomsarbetare, varav två är specialungdomsarbetare. På
hösten 2013 hade ungdomstjänsterna dessutom en timanställd ungdomsarbetare som utförde flickarbete i smågrupper. Vid ungdomstjänsterna arbetade på hösten 2013 också en läroavtalsanställd
18
och två smågruppshandledare, vars specialområde var att leda smågrupper där tyngdpunkten var på
musik. Ungdomstjänsterna erbjuder också praktikplatser för studerande i branschen.
Det öppna ungdomsarbetet omfattar ungdomsgårdsarbete, flickarbete och smågruppsverksamhet. I
dessa kan man delta genom att komma till ungdomsgården, som har öppet vardagar kl. 14–20. Det
öppna ungdomsarbetet har omkring 150 besökare per vecka. Sedan flickklubbsverksamheten börjat
har där deltagit omkring tjugo flickor i åldern 11–14 år.
Informations- och rådgivningstjänster för unga är en väsentlig del av kommunens ungdomstjänster.
Grankullas ungdomstjänster har redan under flera år deltagit i den regionala tjänsten Pulmakulma,
där ungdomsarbetare och hälsovårdsexperter svarar på frågor som unga ställt på webben. På hösten
2013 blev informations- och rådgivningstjänsterna också konkret en del av de ungas vardag i och
med att GraniPoint inledde sin verksamhet. GraniPoint verkar på ungdomsgården vardagar kl. 15–
18, då det finns en arbetstagare på plats som svarar på ungdomarnas frågor. GraniPoint fokuserar
främst på studie- och sysselsättningsfrågor, men ger svar också på andra frågor som berör de ungas
liv.
På sommaren ordnar ungdomstjänsterna Barnens sommar-verksamhet tillsammans med kultur- och
idrottstjänsterna. Ungdomstjänsterna svarar för Sommarparken, som ordnas de tre första veckorna i
juni kl. 9-14. Grankullabarn i åldern 8-13 år kan anmäla sig till verksamheten. Barnens sommarveckorna är avgiftsbelagda.
Ungdomstjänsterna samarbetar med skolorna. De nuvarande samarbetsformerna är en motionsinriktad rast och närvaro i skolan en gång i veckan, då också församlingens ungdomsledare är på plats.
Ungdomstjänsterna har ingått ett avtal om köp av tjänster med Omnia och ungdomsverkstaden
Sveps, som erbjuder Grankullaunga verkstadsaktiviteter och en startverkstad. Omnia och Sveps
erbjuder de unga också stöd i att finna en studie-, praktik- eller arbetsplats.
Specialungdomsarbetets uppgift är att verka som stöd i de ungas olika livssituationer. I Grankulla är
specialungdomsarbetarnas sektorsövergripande samarbete särskilt tätt med skolorna. De samarbetar
också med socialtjänsterna. Lägerverksamheten är en del av specialungdomsarbetet och den skräddarsys efter de ungas behov. Årligen arrangerar ungdomstjänsterna omkring fem läger. Specialungdomsarbetarna kan också delta i lägerskolor som arrangeras av skolorna.
Ungdomslagens mål om aktivt medborgarskap främjas genom ungdomstjänsternas delaktighetsarbete. En väsentlig del av detta är att stödja Grankulla ungdomsfullmäktiges verksamhet. Ungdomsfullmäktige utses vartannat år genom val. Inom delaktighetsarbetet samarbetar man med skolorna
och stadens förvaltning med målet att dialogen mellan beslutsfattare och unga ska bli en naturlig del
av beslutsfattandet.
Ungdomsarbetarna deltar i Grankullas välfärdsgrupp för barn och unga, som är ett koordinerande
nätverk för vägledning av tjänster för unga i enlighet med ungdomslagen. Regionalt samarbete idkas inom bl.a. kulturellt ungdomsarbete, lägerverksamhet, svenskspråkig ungdomsinformation, och
rådgivnings- och servicearbete för unga. Samarbetet är intensivt också med huvudstadsregionens
ungas påverkansgrupper.
19
2.7. Församlingarnas barn-, ungdoms- och familjearbete
I Finland har församlingarna traditionellt en framträdande roll när det gäller att utföra förebyggande
barnskyddsarbete och erbjuda barnfamiljer stöd. I den finska församlingen ligger ansvaret för barn-,
ungdoms- och familjearbete på barnhandledare, barn- och familjearbetare, ungdomsarbetare, ungdomsdiakon och präst. I den svenska församlingen ligger ansvaret på en familjearbetare, ungdomsarbetsledare och präst.
I Grankulla stödjer församlingarna barn, unga och deras familjer i form av regelbunden veckoverksamhet samt grupper och evenemang som grundats för särskilda behov. Serviceformer inom familjearbetets veckoverksamhet är olika grupper med kamratstöd för föräldrar, bl.a. familjeklubbar och
skilsmässogrupper. Familjeklubben Löytöretki är en sluten grupp som fokuserar på självkännedom
och känslolivsfärdigheter. I skilsmässogruppen har de vuxna möjlighet att bearbeta skilsmässan
med hjälp av kamratstöd. För småbarn finns dagklubbar och för skolelever hobbyklubbar, såsom
körverksamhet och innebandy. Ungdomskvällar ordnas varje vecka och vid behov kan unga träffa
arbetstagarna personligen.
Vid sidan av den regelbundna veckoverksamheten stödjer församlingarna familjerna genom att
ordna läger och kurser med teman som fostran, föräldraskap, rekreation och att orka, t.ex. kurserna
Toimiva perhe (ToiPe), parrelationsskurser och mammaseminarier. Den finska församlingens familjearbetare träffar föräldrar som behöver diskussionshjälp i frågor som hänför sig till fostran och
familjeliv. Familjearbetaren deltar i rådgivningens utvidgade familjehandledning med temat föräldraskap och parförhållande. Den kyrkliga samfälligheten har familjerådgivning på både svenska och
finska.
För barn i skolåldern ordnas veckosluts- och sommarläger samt aktivitetsdagar, som ordnas tillsammans med skolan och ungdomsbyrån. För unga ordnas fritidsläger, kurser i människorelationer
(Nuisku) och ledarutbildning. Därtill deltar församlingarna i uppsökande s.k. Saapas-operationer
tillsammans med stadens ungdomstjänster, Esbo stad och församlingarna i Esbo. I Kasavuoren
koulu ordnas församlingens och stadens ungdomsarbetares gemensamma skoljour, där de unga har
möjlighet att diskutera med arbetstagarna. Själavårdssamtal mellan unga och arbetstagare förs också
på Facebook.
Den svenska församlingen ordnar bl.a. veckoträffar för unga, ledarutbildning och ungdomsmässor.
Församlingen är aktiv på Facebook, där en ungdomsarbetare är regelbundet anträffbar, exempelvis
under en varje vecka återkommande chattid. Den svenska församlingen arbetar aktivt med både
stadens ungdomsarbetare och skolorna.
I diakoniarbetet möter församlingarna familjer som hamnat i olika svåra livssituationer. Arbetet
syftar till att hjälpa mamman, barnen och hela familjen att orka och hjälper med kontakterna till
stadens socialbyrå. Tillsammans med andra aktörer som erbjuder hjälp arbetar diakoniarbetarna i
nätverk vars avsikt är att bemöta de i svårigheter levande familjernas situation på ett övergripande
sätt.
20
3. Konsulterings- och samarbetspraxis och kontaktytor i arbetet
Det finns två särskilt viktiga frågor som gäller samarbetet mellan barnskyddet och andra myndigheter. Den ena är att få verksamhetspraxis i anslutning till barnskyddsanmälan så öppen och smidig
som möjligt och den andra är att säkerställa möjligheten till konsultering.
Alla som arbetar med barn, unga och familjer är skyldiga att utan dröjsmål göra en anmälan när de
bedömer att ett barns eller ung persons behov av barnskydd bör utredas. Med tanke på barnets och
den ungas rättigheter är det viktigt att anmälan görs rättidigt och i tillräckligt god tid. Barnet har rätt
att få tjänster när barnet själv eller familjen behöver dem. Efter anmälan beslutar barnskyddets socialarbetare om en klientrelation inom barnskyddet inleds.
Anmälningsskyldigheten hänför sig till omständigheter som konstaterats i arbetet, i övrigt har också
andra personer rätt att göra anmälan. Anmälan kan göras tillsammans med klienten (en vuxen, ett
barn eller en ung person eller med alla parter) som en begäran om att utreda barnskyddsbehovet.
Syftet med begäran är att öka öppenheten och klientorienteringen i barnskyddet. Den som har anmälningsskyldighet kan inte göra en namnlös anmälan. Alltid när man diskuterar med barnskyddets
arbetstagare en oro som hänför sig till ett barn, ung person eller familj som namngetts har familjen
rätt att veta varifrån den information som gäller dem kommit till barnskyddet. Alla anmälningar förs
in i ett separat anmälningsregister.
SHM:s arbetsgrupp för fungerande barnskydd med uppgift att utreda läget och utvecklingsbehoven
inom barnskyddet, föreslog i sin slutrapport 2013 att arbetspraxis efter anmälan borde klargöras. En
god praxis är att informera den person som gjort anmälan vad denna lett till inom barnskyddet. Det
vill säga, har man i fråga om en ny klient börjat utreda barnskyddsbehovet och hurdana stödåtgärder
har det vidtagits med avseende på ett barn/en ung person som redan är klient. Det idealiska är att
fortsätta arbetet tillsammans och, om möjligt, ta med anmälaren i processen med att utreda barnskyddbehovet.
Syftet med barnskyddsanmälan är inte att flytta barnet, ungdomen eller familjen till barnskyddet
bort från andra tjänster, utan att så effektivt och rättidigt som möjligt fortsätta arbetet tillsammans.
Barnets, den ungas och familjens rätt till bastjänster vidmakthålls alltid trots klientskap hos barnskyddet.
Om en anmälningsskyldig inte är säker på om barnskyddets anmälningströskel överskrids, måste
han eller hon ha möjlighet att konsultera barnskyddet. Konsultationen sker så att ifrågavarande
barns eller unga persons identitet inte avslöjas. I lagen finns inga bestämmelser om konsultation,
men i Valviras riksomfattande tillsynsprogram för kommunala barnskyddstjänster 2013 – 2014 fastställs att kommunen ska ordna konsultationshjälp i barnskyddsfrågor för social-, hälsovårds- och
undervisningssektorns personal.
I närstående- och familjevåldsfall följer man i Grankulla en vid THL utarbetad verksamhetsmodell.
Modellen finns på sidan:
http://www.thl.fi/attachments/kasvunkumppanit/yhdyshenkilon_tehtavakuva_v3.pdf
Om det är fråga om våld inom familjen är det alltid skäl att göra en anmälan till barnskyddet.
SHM:s Fungerande barnskydd-utredningsgrupp har i sin slutrapport föreslagit att alla myndigheter
21
ska förpliktas att göra en anmälan också till polisen i fall där barn har utsatts för våld. För närvarande gäller en sådan förpliktelse bara fall där barn har utsatts för sexualbrott.
Kommunen ska se till att den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har tillgång till
sakkunskap om barns uppväxt och utveckling, hälsovård, juridisk expertis samt annan expertis som
behövs i barnskyddsarbetet. För socialarbetarna i Grankulla har ordnats regelbunden konsultation av
en jurist som specialiserat sig på barnskydd. Annan konsultation ordnas enligt behov.
Kommunen eller flera kommuner tillsammans ska tillsätta en expertgrupp, som består av representanter för social- och hälsovården, experter i fråga om barns uppväxt och utveckling och andra experter som behövs i barnskyddsarbetet. Gruppen biträder socialarbetaren i beredningen av ärenden
som gäller omhändertagande av barn samt vård utom hemmet och vid genomförandet av barnskyddet i övrigt. Dessutom ger den yttranden till stöd för beslut som gäller barnskyddsåtgärder. Socialarbetaren definierar behovet av expertkunskap.
I Grankulla har det tillsatts en expertgrupp som består av hälsocentralspsykologen, skolpsykologen,
hälsocentralsläkaren, chefen för småbarnsfostran och socialservicechefen. Gruppen har aldrig sammankallats, och beslut om dess sammansättning och användbarhet fattas i Tejo-gruppen (ledningsgruppen för främjande av hälsa och välfärd) i början av 2014.
Barnets delaktighet
Barnets delaktighet är en av de centrala rättigheter som Konventionen om barnens rättigheter garanterar för alla barn. Delaktighetsförpliktelsen binder alla aktörer. Enligt undersökningar gagnas barnen av att de medverkar i arbetsprocessen enligt sin ålder. Det hjälper barnen att förstå bättre sitt
eget liv och de svårigheter som är förknippade med det. För varje människa är det av största vikt att
bli hörd.
Varje barn är expert i sitt eget liv och sin vardag. När barnskydd verkställs ska barnets åsikter och
önskemål alltid utredas och man ska hjälpa barnet att uttrycka sin åsikt. Barnets åsikter ska beaktas
på det sätt som barnets ålder och utvecklingsnivå förutsätter. Det här betyder att arbetsprocessen
förklaras för barnet. I alla arbetsfaser ska man diskutera planeringen av och målen för arbetet med
barnet, och resultatet av arbetet ska utvärderas tillsammans med barnet. Barnet bör vara medvetet
om varför barnskyddsanmälan gjorts och vad som följer av den. Ingen åldersgräns har fastställts för
barnets delaktighet. Det ligger på arbetstagarens ansvar att bedöma hur man diskuterar med varje
enskilt barn, hur och på vilket sätt barnet ges information och hur de uppgifter som barnet berättar
behandlas. Också spädbarn kan höras, men det sätt på vilket det görs avviker naturligtvis från det
sätt som används för större barn. Det är viktigt att bemöta och träffa varje barnklient personligen.
Delaktighet betyder ändå inte bara att barnen måste vara aktiva – barnen måste också ha rätt att
vägra delta eller berätta sina åsikter. Man kan inte tvinga till delaktighet. I sådana fall har arbetstagaren en särskilt stor förpliktelse att sätta sig i barnets ställning och se sakerna ur barnets synvinkel.
Ett barn som fyllt 12 ska ges tillfälle att i enlighet med förvaltningslagen bli hört i ett barnskyddsärende som gäller barnet självt. Ett barn som fyllt 12 år har vid sidan av vårdnadshavaren eller någon
annan laglig företrädare rätt att föra sin talan i ett ärende som gäller det självt. Om vårdnadshavaren
inte opartiskt kan bevaka barnets intresse, ska en intressebevakare utses för barnet.
I Grankulla har man börjat använda ett arbetssätt som betonar barnets delaktighet, och särskild
uppmärksamhet ägnas åt arbete med barn. Socialarbetarna har fått utbildning i interaktionssituationer med barn. Alla barnklienter inom barnskyddet träffas personligen (också alldeles små barn) och
22
man diskuterar saker som berör dem. Intressebevakare har inte använts i barnskyddsärenden, men
det är möjligt om det uppstår situationer som förutsätter intressebevakning.
4. Arbetsformer i det barn- och familjeinriktade barnskyddet
Det barn- och familjeinriktade barnskyddet är service som ges i sista hand vars uppgift är att trygga
barnets eller den unga personens välfärd också i de allra svåraste situationerna. Behov av barnskydd
uppstår när uppväxtförhållandena äventyrar eller när de inte tryggar barnets hälsa eller utveckling
eller när barnet självt med sitt beteende äventyrar sin hälsa eller utveckling. Det barn- och familjeinriktade barnskyddets uppgifter har fastställts i barnskyddslagen. De är: utredning av behovet av
barnskydd, stödåtgärder inom öppenvården, brådskande placering och omhändertagande av barn
samt därtill ansluten vård utom hemmet och eftervård. Barnskyddsarbetet styrs av barnskyddslagen,
som trädde i kraft 2009. Grankullas barnskydd strävar i sin verksamhet efter en så stor öppenhet
som möjligt i förhållande till både klienter och samarbetspartners.
Merparten av det barn- och familjeinriktade barnskyddsarbetet utförs inom öppenvården, och öppenvårdens stödåtgärder är alltid primära förutsatt att de är förenliga med barnets bästa. Barnskyddets viktigaste uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppgift som fostrare. Om stödåtgärderna
inom öppenvården inte är tillräckliga för att trygga barnets välfärd, ska barnskyddet omhänderta
barnet och ordna barnets vård utom hemmet eller vidta andra åtgärder för att ordna vården och omsorgen för barnet. Också i detta fall fortsätter man att stödja föräldrarna och föräldraskapet.
Socialbyrån i Grankulla har fyra socialarbetare. Tre av dem utför integrerat arbete, dvs. barnskydd
samt socialarbete bland vuxna, missbrukare, mentalvårdsklienter och handikappade. En av socialarbetarna verkar som barnatillsyningsman. Inom socialtjänsterna arbetar också en socialhandledare,
som svarar för utkomststödet inom socialarbetet bland vuxna, en servicehandledare inom omsorgen
om utvecklingsstörda, en servicehandledare inom missbrukar- och mentalvårdsarbetet samt en förmånshandläggare.
För i första hand det förebyggande arbetet inom barnskyddet grundades på hösten 2013 ett nätverk
av kommunens egna aktörer som utför familjearbete. Nätverket ger service inom familjearbetet i
form av pararbete. Som stöd för beslutsfattandet gör nätverket vid behov en utvärdering av intensivare familjearbete och/eller familjearbete som utförs utanför tjänstetiden och som köps av utomstående aktörer. Nätverket består av servicehandledaren inom missburkar- och mentalvårdsarbetet,
servicehandledaren inom handikapparbetet, rådgivningens familjehandledare, församlingens familjerådgivare, den öppna familjeverksamhetens ansvariga ledare samt den psykiatriska specialsjukskötaren. Vid behov kompletteras gruppen med hemvårdens ansvariga ledare.
Grankulla har sedan 2001 köpt social- och krisjourstjänsterna genom avtal av Esbo stad. Social- och
krisjouren fungerar i anslutning till Jorvs sjukhus och betjänar kunderna utanför tjänstetiden dygnet
runt. Jouren ger per telefon råd och handledning i barnskyddsärenden. Vid behov åker jourarbetarna
till den aktuella platsen för att utreda saken. Jouren underrättar nästa vardagsmorgon socialbyrån i
Grankulla om alla kontakter som gäller barnskydd.
23
4.1. Öppenvård
Inledande av ett barnskyddsärende
Ett barnskyddsärende inleds på ansökan eller när en socialarbetare eller någon annan anställd inom
barnskyddet har tagit emot en barnskyddsanmälan eller på annat sätt fått kännedom om ett barn som
eventuellt är i behov av barnskydd. Anmälningsskyldigheten gäller alla myndigheter som arbetar
med barn, unga och familjer och många andra aktörer. Anmälan görs när barnets behov av vård och
omsorg, omständigheter som äventyrar utvecklingen eller barnets eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds. Kommunen ska upprätthålla ett register över gjorda barnskyddsanmälningar. Institutet för hälsa och välfärd samlar riksomfattande barnskyddsstatistik, och från 2008
samlas uppgifter om barnskyddsanmälningar enligt åldersgrupp.
Ett av målen för barnskyddslagen har varit att öka antalet barnskyddsanmälningar genom att sänka
anmälningströskeln och göra anmälningsskyldigheten klarare. I flera kommuner började antalet
anmälningar stiga redan innan den nya lagen trädde i kraft, så även i Grankulla. Antalet anmälningar mer en fördubblades år 2007, och 2008, då lagen trädde i kraft, kom det in ett rekordantal anmälningar. Under de senaste åren har antalet anmälningar varierat mellan 60 och 90 per år och de har
gällt omkring femtio olika barn.
År 2012 kom det in 76 separata anmälningar om 51 barn. De flesta anmälningarna, dvs. 46 st.,
gällde barnets eller den unga personens uppväxtförhållanden. En femtedel av anmälningarna (14
anmälningar om tre olika barn) hänförde sig till vårdnadstvister. Antalet anmälningar som gäller
vårdnadstvister har minskat från år 2008, då de utgjorde en tredjedel av alla anmälningar. Sju anmälningar gällde snatteri eller stöld. I fem anmälningar ansågs att barnet är till fara för sig själv,
fyra anmälningar anknöt till skolgången, två till våld och en till omedelbar fara.
De anmälningar som gällde vårdnadstvister gjordes av föräldrar eller anhöriga. Av de övriga anmälningarna kom de flesta (24) via socialjouren, och sju från polisen. Återstående anmälningar kom
från olika myndigheter. Rådgivningen gjorde inga barnskyddsanmälningar. I 2008 års plan skrevs
att ett, likväl ett till antalet litet, bekymmer vid moderskapsrådgivningen är att hänvisa gravida
kvinnor med missbruksproblem till de behövliga tjänsterna. År 2012 gjordes inga föregripande
barnskyddsanmälningar. Fem barnskyddsanmälningar gjordes av privatpersoner.
Hälften av de barn som anmälan gällde var över 12 år. Det kom bara få anmälningar som gällde
barn under skolåldern, och inga som gällde spädbarn.
I Grankulla strävar man efter en skriftlig anmälningspraxis och anmälningsblanketten har lagts på
stadens webbplats. På så sätt kan anmälningen behandlas i den form som den kommit från anmälaren, utan tolkning. Arbetsprocessen går framåt enligt barnskyddslagen. Genast när en anmälan inkommer bedömer en socialarbetare om det föreligger brådskande behov av barnskydd. Om det inte
finns behov av brådskande åtgärder, ska socialarbetaren inom sju dygn bedöma om det är skäl att
inleda en utredning av barnskyddsbehovet. En klientrelation inom barnskyddet inleds när utredningen av behovet av barnskydd börjar. Beslut om att inleda en utredning av barnskyddsbehovet har
nästan alltid kunnat fattas inom de i lagen bestämda sju vardagarna.
Utredning av behovet av barnskydd, klientrelation och klientplan
Merparen av barnskyddsanmälningarna har lett till en utredning av behovet av barnskydd, såsom
det förutsätts i barnskyddslagen. När man börjar utreda behovet av stödåtgärder inom barnskyddet,
24
utses en socialarbetare som svarar för barnets angelägenheter och för utredningen. När utredningen
görs kan man arbeta i par med den mest ändamålsenliga samarbetspartnern. I utredningen bedöms
barnets uppväxtförhållanden, vilka möjligheter vårdnadshavarna har för att sörja för barnets vård
och fostran, samt behovet av barnskyddsåtgärder. Utredningen av behovet av barnskydd stärker ett
barnorienterat arbetssätt där barnets deltaktighet betonas i barnskyddet. Utredningen ska göras ur
barnets perspektiv och den ska innehålla direkt arbete med barnet oberoende av barnets ålder. Barnets upplevelser, synsätt och åsikter ska utredas och beaktas.
Utredningen ska göras utan obefogat dröjsmål och senast inom tre månader från att barnskyddsärendet anhängiggjordes. I Regionförvaltningsverket i Södra Finlands område kunde bara 29 kommuner av 67 följa de i barnskyddslagen fastställda tidsfristerna år 2012. I Grankulla har man lyckats
arbeta inom lagens tidsfrister. Från början av 2014 har Valvira börjat övervaka de lagstadgade tidsfristerna inom barnskyddet. THL kommer att två gånger om året samla uppgifter av kommunerna
om hur tidsfristerna iakttas.
År 2012 gjordes 43 utredningar av behovet av barnskydd. Av dessa ledde 14 fall till en klientrelation. Klientrelationen upphör, om utredningen inte ger anledning till barnskyddsåtgärder. Om utredningen leder till en klientrelation, gör man genast upp en klientplan. För närvarande har alla klienter
inom barnskyddet i Grankulla en lagenlig klientplan.
Antalet klienter inom öppenvården i Grankulla, liksom i landet övrigt, har ökat i och med den nuvarande barnskyddslagen, men är fortfarande litet i förhållande till invånarantalet. År 2004 hade öppenvården 24 barn som klienter, medan antalet var nästan dubbelt år 2007. År 2012 fanns det 66
barnklienter inom Grankullas barnskydd. Av dem var fyra placerade barn och de övriga klienter
inom öppenvården.
Stödåtgärder inom öppenvården
Barn och familjer som är klienter stöds huvudsakligen med stödåtgärder inom öppenvården. Syftet
med dessa är att främja barnets gynnsamma utveckling och stödja och stärka fostringsförmågan och
möjligheterna att klara fostringsuppgiften hos de personer som svarar för barnets vård och fostran.
Stödåtgärderna inom öppenvården baserar sig på frivillighet och samarbete.
När behovet av barnskydd i väsentlig mån beror på otillräcklig försörjning eller bristfälliga boendeförhållanden, har klienten rätt till ekonomiskt stöd och hjälp med att ordna boendeförhållandena.
Socialnämnden ska som stödåtgärd inom öppenvården ordna barndagvård, hemservice och tillräckligt ekonomiskt stöd. I barnskyddslagen finns dessutom en förteckning över exempel på andra
stödåtgärder med vilka barnets och familjens situation kan avhjälpas. Sådana socialvårdstjänster och
sådan barndagvård som är nödvändiga med tanke på barnets hälsa eller utveckling ska tillhandahållas i enlighet med den bedömning av behovet av dem som den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter har gjort i barnets eller förälderns klientplan.
4.2. Vård utom hemmet
Brådskande placering, omhändertagande och vård utom hemmet
Brådskande placering ska genomföras om ett barn eller en ung person befinner sig i omedelbar fara
eller annars är i behov av brådskande placering. Brådskande placering är en kortvarig åtgärd och
den ska upphöra genast när det inte länge finns grunder för att fortsätta den. Utanför tjänstetiden
kan beslut om brådskande placering fattas av social- och krisjourens socialarbetare. I ett sådant fall
25
placeras barnet först i Esbo stads mottagningshem. Grankullas socialarbetare fortsätter utredningen
av ärendet och vid behov flyttas barnet till något annat ställe för vård utom hemmet.
Om man med hjälp av stödåtgärder inom öppenvården inte kan hjälpa barnet tillräckligt och om
barnets hälsa eller utveckling allvarligt äventyras eller om barnet själv allvarligt äventyrar sin utveckling, har barnet rätt till omhändertagande och vård utom hemmet. Vård utom hemmet betyder
att barnets vård och fostran ordnas utanför hemmet antingen hos en familj eller på anstalt. Barnet
kan också placeras hos släktingar.
Om vårdnadshavaren inte motsätter sig omhändertagandet, fattas beslut om det av en ledande tjänsteinnehavare, i Grankulla socialservicechefen. Om vårdnadshavaren motsätter sig omhändertagandet, avgör Helsingfors förvaltningsdomstol ärendet. Att bereda omhändertagande innebär mycket
arbete och kräver omsorgsfullhet och där behövs mycket multiprofessionellt myndighetssamarbete
och utlåtanden från flera aktörer.
Barnets vård utom hemmet är i allmänhet inte avsett som en permanent lösning. Myndigheterna har
en skyldighet att stödja barnets biologiska föräldrar så att de kan återgå till att sörja för sitt barn. För
föräldrarna görs i allmänhet en egen klientplan för att permanent förbättra förhållandena i hemmet
och föräldrarnas verksamhet. Omhändertagandet ska ändå fortsätta så långe som förutsättningarna
för omhändertagande finns och det är förenligt med barnets bästa. Om det i vårdnadshavarens livssituation inte inom en rimlig tid sker förändringar som är förenliga med barnets bästa, ska man försöka permanenta barnets förhållanden i vården utom hemmet. Kontakter mellan barnet och föräldrar, syskon och andra viktiga närstående möjliggörs, om det inte strider mot barnets bästa. Den familj eller de skötare som sköter barn som vårdas utom hemmet ska stödjas i sin fostringsuppgift på
samma sätt som föräldrarna.
Antalet barn som placerats utom hemmet har alltid varit litet i Grankulla, och det har inte ökat under
de senaste åren: under hela 2000-talet har omkring 0,2 % av barnen vårdats utom hemmet. I Nyland
var ca 1,5 % och i Esbo 1,2 % av barnen placerade utom hemmet år 2012. Småbarn har sällan behövt vård utom hemmet. År 2012 fanns det fyra utom hemmet placerade barn i Grankulla.
Platser som används vid vård utom hemmet
Grankulla har inte egna tjänster inom barnskyddets vård utom hemmet, utan tjänsterna köps. Staden
har sedan 2005 konkurrensutsatt anstaltsvårdstjänsterna inom barnskyddet tillsammans med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen. Tjänsterna inom anstaltsvård dygnet runt och yrkesmässig
familjehemsvård inom barnskyddet samt de tjänster inom dygnet-runt-anstaltsvård som specialenheterna inom barnskyddet producerar konkurrensutsattes 2012 tillsammans med Esbo och Vanda,
med vilka det ordnas också regelbundna möten om vård utom hemmet. Vid behov skaffar staden
också anstaltsvård med betalningsförbindelse i något statligt eller privat skolhem.
Små barn försöker man i första hand placera i familjevård eller yrkesmässig familjehemsvård där
familjehemsföräldrarna bor tillsammans med barnen. Rädda Barnen rf:s sakkunskap kan användas
när man söker en utbildad fosterfamilj. Nuförtiden finns det också privata serviceföretag som erbjuder familjevårdstjänster.
När ett barn placeras utom hemmet är det främsta kriteriet alltid att hitta en för barnet lämplig plats
som motsvarar barnets behov. Då fäster man vikt vid vårdplatsens möjligheter att erbjuda barnet en
trygg uppväxtmiljö, vid barnets möjligheter att hålla kontakt med sina föräldrar och andra närstående, möjligheterna till skolgång, språket osv. I och med den ändring som gjordes i barnskyddsla26
gen 2012 är familjevård den i första hand använda placeringsformen, om den uppfyller de ovan
nämnda kriterierna. Vård av barn utom hemmet kan ordnas som anstaltsvård bara om den inte med
hjälp av tillräckliga stödåtgärder kan ordnas någon annanstans på ett sätt som motsvarar barnets
bästa.
En brist i vårdsystemet för vård utom hemmet är avsaknaden av mottagningshem, dvs. brådskande
placering är alltid problematisk. I Esbos mottagningsenheter har man tillfälligt kunna placera ett
barn eller en ung person från Grankulla. Platserna är nästan alltid fullbokade, och därför kan barnet
eller den unga inte vara där länge. Staden är tvungen att inom några dagar söka en mer långvarig
placeringsplats.
4.3. Eftervård
Efter att placeringen upphört kan barnet eller den unga personen länge vara i behov av särskilt stöd,
och det här stödet erbjuds som eftervård. Syftet med eftervården är att göra det lättare för barnet
eller den unga personen att bo hemma eller bli självständigt. Eftervård ska alltid ordnas efter en
placering som varat minst ett halvt år oberoende av barnets ålder, och en separat klientplan görs upp
för eftervården. Kommunen är skyldig att ordna eftervård ända tills den unga personen fyller 21 år.
I Grankulla har antalet unga som fått eftervård varit litet, i genomsnitt en eller två unga per år. Antalet kan stiga, eftersom rätten till eftervård enligt den nuvarande barnskyddslagen uppstår också för
placering inom öppenvården som varat minst ett halvt år (tidigare endast efter omhändertagande).
Eftervården i Grankulla har ordnats enligt lagens bestämmelser och stödet skräddarsys enligt den
ungas behov. Den service som används är antingen att fortsätta placeringen i en enhet för vård utom
hemmet och flyttning senare till en stödbostad, då den unga får stöd av enheten för vård utom hemmet, eller anskaffning av en egen bostad och stöd till självständigt boende. Staden köper stödtjänster
för unga av privata serviceproducenter. De unga får stöd för sin skolgång i antingen gymnasium
eller yrkesläroanstalt enligt den ungas förmåga och önskemål. Ekonomiskt stöd ordnas efter behov.
5. Bekymmer, utvecklingsförslag och konkreta åtgärder inom barnskyddet
5.1. Utvärdering av barnskyddsplanen 2008
Utvecklingsförslagen i barnskyddsplanen 2008 och utvärdering av hur de realiserats:
1. Utvecklingen av familjecentralsmodellen fortsätts
Verksamheten har befästs, den innehållsmässiga utvecklingen fortsätter. Välfärdsgruppen
för småbarn, välfärdsgruppen för barn och unga samt Tejo-gruppen (Ledningsgruppen för
främjande av välfärd och hälsa) är tecken på ett fungerande samarbete.
2. Verksamhetsmodellerna för tidigt ingripande och förebyggande arbete utvecklas och befästs
Har delvis verkställts. Den öppna familjeverksamheten har startat. Föräldraskolan i anslutning till familjeförberedelsen realiserades inte. I anknytning till den öppna familjeverksam27
heten verkar en kamratgrupp, för vilken ledare utbildas. Avsikten var att den psykiatriska
sjukskötaren skulle verka som en resurs i barnfamiljerna. Försöken att få detta att bli en fungerande modell fortsätter. Svarsservicen i parrelationsfrågor kommer att sluta, den har använts mycket litet. Under 2013 har man haft en arbetshandledningsgrupp för hemmaföräldrar.
3. Arbetet med att utveckla elevvården fortsätter
Elevvården har utvecklats under de senaste fyra åren och webbsidorna oppilashuolto.fi/elevvard.fi blev färdiga i september 2013. Samarbetet mellan de finskspråkiga och de
svenskspråkiga skolorna har avancerat väl och fortsätter.
4. Tväradministrativa forum och gemensamma verksamhetsmodeller utarbetas för förvaltningarna
Förvaltningarnas gemensamma forum och verksamhetsmodeller har utvecklats. Rehabiliteringsarbetsgruppen för barn, Laku, samlas regelbundet. Välfärdsgrupperna för småbarn och
för barn och unga har verkat aktivt. Att föra barnens situation på tal inom servicen för vuxna
utvecklas vidare. Likaså utvecklas samarbetet med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen. Förvaltningarna fortsätter att ordna gemensam utbildning i nätverksarbete och samarbete.
5. Arbetsformerna inom det barn- och familjeinriktade barnskyddet preciseras och görs kända
Statistikföringen av barnskyddsanmälningar har utvecklats och arbetsformerna inom det
barn- och familjeinriktade barnskyddet har preciserats och gjorts kända. Barnskyddsutbildning har ordnats för samarbetspartners och information om barnskydd har getts på olika forum. Det är en aktuell och fortgående process att göra barnskyddet känt.
6. En övergripande utredning görs av tillgången på terapitjänster för barn
Det är fortfarande aktuellt med att göra en övergripande utredning av tillgången på terapitjänster för barn.
7. Hörande av barn, unga och familjer och deras delaktighet i utvärderingen och utvecklingen
av tjänsterna ökas
Barn, unga och föräldrar har hörts mer och deras delaktighet i utvärderingen och utvecklingen av tjänster har ökat. En plan för småbarnsfostran blev klar på hösten 2013 och för allmänheten ordnades ett evenemang om planen. När Grankullas barn- och ungdomspolitiska
program 2011 – 2016 bereddes hördes barn och unga på flera olika sätt.
8. Barnfamiljerna informeras systematiskt om tjänsterna och servicehandledningen effektiveras
Barnfamiljerna har informerats om tjänsterna. Ett exempel på detta är elevvårdens webbsidor. Systematisk information och effektivisering av servicehandledningen är fortsättningsvis
aktuella mål.
28
5.2. Särskilda orosmoment i Grankulla
Orosmoment som kommit fram i skolhälsoenkäten. I skolhälsoenkäten 2013 kom det fortfarande
fram saker som vållar oro och kräver åtgärder, såsom olika symtom bland flickorna, sexuella trakasserier samt rusmedels- och familjefrågor. Skolorna utarbetade till 31.5.2014 en plan för hur man går
vidare med dessa frågor. Planen behandlas i ifrågavarande nämnder i början av hösten.
Multiprofessionellt samarbete. Expertgruppen inom barnskyddet har inte anlitats. Det är skäl att
granska vilken roll gruppen har. Skulle gruppen kunna verka exempelvis som konsultgrupp med låg
tröskel, till vilken förvaltningarna kunde föra olika fall t.ex. när man överväger om det är skäl att
göra en barnskyddsanmälan eller om det går att få hjälp på annat håll. Kan kommunens olika grupper sammanföras? Det här måste granskas mellan de olika förvaltningarna. Det är också skäl att
utreda samlandet av uppgifter och överföringen av information från t.ex. hälsokontroller. Det bör
skapas en tillförlitlig verksamhetsmodell för informationsutbytet. Här väntar man på nationella anvisningar (jfr SHM:s slutrapport Fungerande barnskydd 19.6.2013).
Även i Grankulla finns det familjer som på ett eller annat sätt blir lidande i det nuvarande servicesystemet. Det finns småbarnsfamiljer där föräldrarna behöver mycket förstärkning och handledning i föräldraskap, men där det inte finns grunder för barnskyddsanmälan. Tyngdpunkten i det
förebyggande barnskyddet bör flyttas mer mot att identifiera små barns problem och hjälpa barnen
och deras familjer. Ett orosmoment i skolorna är att barn eller unga med invandrarbakgrund kan ha
blivit utanför de för dem erbjudna tjänsterna. Familjen har eventuellt avstått från erbjudna tjänster
och orsaken kan ha varit motstridigheter mellan familjens värderingar och tjänsteutbudet. Också
okunskap om det finländska servicesystemets verksamhet och principer kan göra det svårare att
söka och ta emot hjälp. När det gäller elever med invandrarbakgrund behövs särskilt friktionsfritt
samarbete med aktörer utanför skolan. En betydande del av skolornas elever kommer från grannkommunerna, vilket medför en viss utmaning när det gäller att hjälpa eleverna. Antalet fall där polisen larmats till hemmen har ökat, men barnskyddet informeras inte om dem och inte heller om när
unga anhålls för fylleri. Det har fattats ett principbeslut att man ingriper i alla anhållanden för fylleri, men det är omöjligt om man inte får någon information från polisen.
5.3. Utvecklingsmål, åtgärder, ansvariga aktörer och tidsschema
Följande ärenden har tagits upp som utvecklingsmål i Grankulla:

I Grankulla fortsätter man att utveckla det förebyggande arbetet och det tidiga ingripandet. De olika aktörernas arbete styrs medvetet mer i den här riktningen. I så stor utsträckning som möjligt läggs tyngdpunkten på att identifiera och lösa små barns och deras
familjers problem. Hemservice för barnfamiljer har inletts och nästa uppgift är att lösa hur
familjearbetet ska utföras i fortsättningen. Det finns flera olika slags familjearbete och det är
skäl att utreda om man kan kombinera dem och arbeta tillsammans i nätverk, inte per förvaltning eller sektor. Genom en fungerande ”barn och familj i samspel”-arbetsmetod får
Grankulla ett arbetssätt som stöder barnens välbefinnande. Alla arbetstagare i bildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn får utbildning i arbetsmodellen. Avsikten är att börja
använda den till modellen hörande diskussionsmetoden ”Föra barnen på tal” och rådslagsarbetet samt förankra dessa inom bas- och specialtjänsterna. Modellen stödjer effektiviseringen av förebyggande arbete och i ingripande.
29

Tydliga samarbetsmodeller utvecklas
När det finns flera aktörer som sköter barnets, den ungas och familjens angelägenheter, bör
det klargöras vem som ansvarar för koordineringen av arbetet och för samarbetet. En modell
utarbetas där den ansvariga socialarbetaren inom barnskyddet (den socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter och som enligt barnskyddslagen är skyldig att övervaka att
barnets bästa tillgodoses) är ansvarig för helheten alltid när barnskyddet deltar i arbetet. I de
fall där barnskyddet inte deltar i arbetet, kommer man separat överens om den ansvariga arbetstagaren. Klienten bör alltid få veta vem som är den ansvariga arbetstagaren.
Samarbetspraxis med polisen utvärderas och man säkerställer att de överenskomna modellerna fungerar och att information överförs om de fall när unga anhållits för fylleri och
fall där polisen larmats till hemmen. Valviras riksomfattande tillsynsprogram för kommunala barnskyddstjänster 2013–2014 beaktas. Enligt programmet ska kommunen ha en verksamhetsmodell för samarbetet mellan barnskyddet och den service som riktar sig till vuxna.
Hänsyn tas också till Valviras övriga anvisningar när samarbetspraxis och verksamhetsmodeller utvecklas. Kommunen ska exempelvis ha en verksamhetsmodell för hänvisning till
tjänsterna (stöd och särskilt stöd inom basservicen). Förmedlingen av Laku-gruppens (rehabilitering av barn) information och informationsutbytet mellan myndigheterna i allmänhet
rationaliseras. Den lagstadgade expertgruppen för barnskyddets roll preciseras. I fråga om
hemservice för barnfamiljer börjar man vid sidan om den kommunala servicen utveckla
möjligheten till servicesedlar. Studerandevården utvecklas som en del av kommunens övriga
servicenät.

Klientorienteringen och klientens delaktighet ökas på alla verksamhetsnivåer. Olika
stödtjänster och verksamhet förs mer än tidigare till klienternas uppväxt- och utvecklingsmiljöer och arbetsformer med större fokus på samarbete utvecklas. Detta gäller exempelvis
familjerådgivningen och talterapin.
Det arbetar sex psykologer i Grankulla. Man utreder hur deras samarbetsnätverk kan utvecklas och byggas ut och granskar olika sätt att arbeta i nätverk och nå klienterna. Nya arbetsformer övervägs också för kuratorerna. Barn, unga och föräldrar hörs mer och deras delaktighet i utvärderingen och utvecklingen av tjänster ökas. Man ser till att den respons som
barnen gett utnyttjas målmedvetet i de olika förvaltningarna.
Skolförvaltningen och studerandevården utvecklas med klienterna som utgångspunkt och
jämbördigt så att det inte finns skillnader i verksamhetspraxis mellan de finskspråkiga och
svenskspråkiga skolorna. I nästa plan för barns och ungas välmående kan skolförvaltningen
och studerandevården beskrivas under en rubrik utan särskiljning av den finskspråkiga och
svenskspråkiga verksamheten. Även småbarnsfostran är med i nätverksarbetet och deltar i
att utveckla elev- och studerandehälsovården klientorienterat.
Inom barnskyddet utvecklas arbetet utgående från barnet och barnets delaktighet i sina egna
angelägenheter. Tillsättandet av grupper av sakkunniga med egna erfarenheter utreds. Ett
mål på lång sikt är att beskriva verksamhetsmodellerna ur barnets synvinkel (bygger på barnets rätt till tjänster som tillgodoser barnets behov).

Servicesystemet utvecklas så att där inte finns luckor eller risk för att någon blir lidande. Den öppna familjeverksamheten började samarbeta med Mannerheims Barnskyddsförbund (MLL) i början av 2014. MLL:s uppgift är att aktivera kamratverksamheten, varvid
arbetstagarna får mera tid till att hjälpa riskfamiljerna. Särskild hänsyn tas till problematiken
30
i skilsmässofamiljer. De erbjuds stöd rättidigt och tillräckligt tidigt för att undvika långa
svåra vårdnadstvister och att barnets intresse äventyras. Föra barnen på tal- metoden hjälper
också i detta. Pappornas roll stärks i de olika förvaltningarna.
De behov, värderingar och kulturella utgångspunkter som familjer med invandrarbakgrund
har beaktas bättre än för närvarande inom de olika förvaltningarna.
Barnfamiljerna informeras systematiskt om tjänsterna och servicehandledningen effektiviseras. Webbsidorna förbättras.
Målet för Grankullas ungdomsgarantimodell är att bilda ett tätt nätverk av de aktörer som
arbetar med unga så att man når alla unga och kan hänvisa dem till rätt tjänster. I åtgärderna
fokuserar man på olika övergångsskeden och på dem som avbrutit sina studier samt på att
öka samarbetet. Välfärdsgruppen för barn och unga samordnar genomförandet och utvecklandet av åtgärderna.

Tjänsterna styrs enligt en gemensam strategi.
Tjänsterna för barnfamiljer bildar en helhet, och utvecklingen av helheten samordnas av
Ledningsgruppen för hälsa och välfärd, Tejo, som är underställd stadens ledningsgrupp. Under Tejo verkar Välfärdsgruppen för småbarn och Välfärdsgruppen för barn och unga, som
verkar som utvecklingsgrupper som för samman aktörerna. Genom ledning samordnas målen och åtgärderna i olika strategier, program och utvecklingsprojekt.
Andra planer i Grankulla
Grankullas välfärdsberättelse 2012
http://www.kauniainen.fi/files/2848/Hyvinvointikertomus_2012_lopullinen_kv16092013.pdf
http://www.kauniainen.fi/files/1367/Hyvinvointikertomus_2012_lopullinen_kv16092013_ru.pdf
Grankullas barn- och ungdomspolitiska program 2011 – 2016
http://www.kauniainen.fi/files/4157/LaNuPoOhjelma_KH1708_fi_final.pdf
http://www.kauniainen.fi/files/4345/LaNuPoOhjelma_KH1708_sv_final.pdf
Grankullas handlingsprogram för rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård
samt förebyggande mun- och tandvård 3.9.2013
http://www2.kauniainen.fi/dynasty/fin/kokous/20131092-7-10724.PDF
http://www.kauniainen.fi/files/6820/Handlingsprogram_for_radgivningsverksamhet_skol_och_studerandehalsovard_samt_forebyg-gande_mun-_och_tandvard.pdf
Grankulla stads plan för småbarnsfostran 9.10.2013
http://www.kauniainen.fi/files/6396/Kauniaisten_varhaiskasvatussuunnitelma_%282%29.pdf
http://www.kauniainen.fi/files/6785/Grankullas_plan_for_smabarnsfostran.doc
Ungdomsgarantin i Grankulla
http://www.kauniainen.fi/files/7158/Nuorisotakuu_Kauniaisissa2013.pdf
http://www.kauniainen.fi/files/7160/Ungdomsgarantin_iGrankulla2013.pdf
31