1. No category

… och nu
Samma ideologi och sätt att sköta saker som rådde för 100 år
sedan råder ännu idag. Det finns flera orsaker att bo i Grankulla:
gemenskap, skolor, konstnärsmiljön och naturen.
◉
utBildninG. Satsningen på god utbildning har lockat familjer till Grankulla. Rektor Magnus Hagelstam, inspirerad av de
engelska internatskolorna, lotsade tidigt ut eleverna på långa
fotvandringar och friluftsliv med övernattningar, föregångare
till lägerskolorna. Idag finns sex skolor fördelade på två språk.
◉
BeByGGelse. Grankulla är en modern villastad. Under decennierna har lager på lager av bebyggelse tillkommit och de
historiska lagren är väl synliga i stadens byggnadsbestånd.
Den brittiska trend av luft och ljus som rådde när de första
villorna byggdes råder fortfarande när många nya privathus
byggs. Arkitekturen spänner över hela spektret från gamla villor
till moderna, designade, praktiska hem och allt däremellan.
All stadsplanering utgår från individer och funktionalitet,
för människor i alla åldrar.
service. Fungerande närservice bidrar till en blomstrande
stad. Det finns en lång tradition av att ta väl hand om sina
invånare, med god service för alla åldersgrupper; egen hälsovårdscentral, daghem och familjedagvård, parker, klubbverksamhet, ungdomsgård, servicehus, pensionärsbostäder och
ett åldringshem.
FÖretaGande. Grankulla skapades genom idérikedom och
handlingskraft, egenskaper som gått i arv genom generationerna. Otaliga företag och företagare har verkat i Grankulla,
t.ex. ångbageri, pappershandel, apotek, biograf, handelsträdgård, ved- och transportaffär, bussföretag, samt ensamföretagare som litograf, tjinuskikokare och strykerska. Idag verkar
över 200 företag, främst småföretagare, i staden.
Kultur. Konstnärer, skådespelare, musiker, författare, arkitekter och journalister bor och verkar gärna i Grankulla. Stadens
kulturtjänster erbjuder goda förutsättningar för invånarna att
utöva och uppleva kultur och producerar högklassiga kulturevenemang, ofta i samarbete med andra. Staden har en egen
lokaltidning, och invånarna har fina möjligheter att både uppleva och utöva kultur och konst.
Det råder fortfarande en stark samhällelig gemenskap i
Grankulla. Både invånarna och staden arbetar för det allmänna goda, ett välfungerande samhälle och social samvaro.
Grankulla då…
FAKTA
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
◉
Kulturvänlig stad.
Stark samhällelig gemenskap och föreningsaktivitet.
Öppet samhälle och god atmosfär med positiva invånare.
Lättillgängliga beslutsfattare, god närdemokrati.
Olika åldersgrupper engageras aktivt i besluten.
Fungerande närdemokrati för invånare i alla åldrar.
Grankulla grundades av idealister, entreprenörer och konstnärer med en vision om en bättre framtid i ett samhälle
med stark gemenskap, grönska och natur.
drÖmmen. 1900-talets början var den stora optimismens
och möjligheternas tidevarv i Europa, en idéernas marknad
där idealismen, idén om självförsörjning, frisk luft och frihet
rådde. Där Grankulla nu ligger fanns bara orörd natur och
några hemman.
Invånare: cirka 8 700 (1912 ca 1 000).
Areal: 6 km2 varav 0,1 km2 vatten.
Språk: Finska 58 %, svenska 38 %, övriga 4 %.
KommuniKation. 1904 anlades en järnvägsplattform för
kustbanan i Grankulla. Järnvägen möjliggjorde ett bättre liv
utanför den ohälsosamma huvudstaden. Samma fenomen
fanns bl.a. i Djursholm och Enskede utanför Stockholm
och utanför Köpenhamn, Berlin, München och London.
Eget brandvärn och egen brandkår, Grankulla FBK (1912).
Grankulla blev självständig köping 1920 och stad 1972.
Finlands första sportlov på initiativ av Magnus Hagelstam.
Finlands första scouter (1910) på initiativ av M. Hagelstam.
Tvåspråkigt musikinstitut, Grankulla musikinstitut (1970).
Finlands första konstkola för barn och unga,
Grankulla konstskola (1978).
Satsar på utrymmen för utbildning:
Arbetarakademin / Humak (humanistisk yrkeshögskola),
Inremissionens utbildningscentrum Finska Bibelinstitutet,
Medborgarinstitutet erbjuder utbildning åt vuxenbefolkningen.
utvecKlinG. 1906 grundades Aktiebolaget Grankulla.
Man styckade ut stora tomter för att i enlighet med de europeiska strömningarna mångsidigt använda sig av naturen
och idka självhushållning med egna köksträdgårdar. Invånarna pendlade in till Helsingfors för att förtjäna sitt levebröd,
pengar som sedan användes till att bygga ut Grankulla.
entreprenÖrsKap. Grundarna var affärsmän, idealister
med ständig kontroll över ekonomin. De nya invånarna
lät bygga villor och samhällsfunktionerna växte snabbt.
Den första skolan grundades redan 1907.
Närheten till naturen, med alla former av friluftsliv,
vardagsmotionen och den organiserade idrotten har
alltid upplevts som viktiga. Få eller inga samhällen har
skött lika väl om invånarnas tillgång till lämpliga utrymmen
och möjligheterna att motionera inom stadens gränser
är goda. Det finns centralidrottsplan, bollhall insprängd i
berget, simhall, konstisbana, ishall, slalombacke, belyst
konditionsspår med skidslingor på vintrarna, bollplaner,
tennisplaner, vinteruppvärmd fotbollsplan med konstgräs
samt seglingssällskap (för optimistjollar på Gallträsk).
IFK Grankulla (1925), GrIFK står idag för en stor del av
den organiserade idrottsverksamheten.
teKnoloGi. 1910 grundades Grankulla Elektricitetsverk.
Den snabba samhällstekniska utvecklingen är typisk för
Grankulla, och gatubelysning var viktig för invånarnas trygghet. Man byggde också vägar och trottoarer, dikade ut kärr,
avverkade skog, ombesörjde renhållning och brandskydd
och en fungerande hälsovård.
KONTAKT
stadshuset
Grankullavägen 10, 02700 Grankulla
Tfn (09) 505 61, vardagar kl. 8.00–15.45
www.grankulla.fi, [email protected]
GR A NK ULL A
Nära till allt – mitt i metropolen
Text: JESS! Jessica Jensen
Foto: Pauli Peltomäki,
Annika Mannström (slalombilden)
Grafisk formgivning: Adverbi
Tryck: Oy FRAM Ab
Trycksak
Konst. Flera av de första villorna i Grankulla byggdes av konstnärer. Författaren Mikael Lybecks Vallmogård (1907), skulptörerna Felix Nylunds och Yrjö Liipolas, Alpo och Jyrki Sailos,
konstnären Werner von Hausens och författaren Arvid Mörnes
villor står kvar. Kända författare är bl.a. Elmer Diktonius, Henry,
Oscar och Ralf Parland, Rabbe Enckell, konstnärer Marcus
Collin, Mikko Laasio, Håkan Brunberg, Sven Grönvall, grafiker
bl.a. Elina Luukanen, Raimo Puustinen, Irmeli Kukkapuro.
Privatpersoner ordnade bland annat litterära kvällar och musikaftnar. Ett välfärdsutskott skötte om gemensamma ärenden
som motionsmöjligheter, brandsäkerhet och trygghet.
Gamla Åbovägen
◉
Arbetarakademin
Ishallen
Be
mb
Gallträsk
öle
en
◉
n
Enda sjön i Grankulla, 11,7 ha. Populärt badställe för de första invånarna,
senare nedsmutsad av avloppsvatten
och kemikalier. Idag övergödd och
omdiskuterad. Omtyckt rekreationsområde under alla årstider. Promenadrutten runt sjön är ca 1,8 km.
Krigsinvalidsjukhuset
Kauniala
väg
Sta
tio
nsv
äg
e
leväge
Arbetarakademin
Simhallen Sta
tio
ns
en
Promenadslingan till höger
är vårt förslag till en kort men
intressant vandring genom en
modern, utbyggd villastad med
gamla och nya byggnader, kultur,
natur och konst. Under och till
höger om kartan finns mera
information. Till vänster om
kartan finns även förslag på
mål för lite längre promenader.
ge
n
Hälsocentralen
Kasab
Begravningsplatsen
vä
Musikinstitutet
Nya Paviljongen
Ungdomsgården
Konstskolan
Kyrkan
FBK
av
ed
Br
äg
Köpcentrum
ullavä
gen
Grank
Åb
ole
en
den
äg
Thurmansparken
Vallmogård
Jugendvilla ritad av Lars Sonck 1907
för författaren Mikael Lybeck. Krigsinvalidernas Brödraförbunds sjukhus
1948–56, då köpingen köpte villan.
Idag kulturcentrum.
Grankullavägen
Br
ed
av
◉
tionen
ägssta
Järnv
Biblioteket
e
Kasab
Helsin
Servicecenter
Villa Breda
en
rgsväg
ägen
gforsv
Statio
nsvä
gen
en
Bibelinstitutet
Vallmogård
en
elväg
Tunn
Byggdes av fabrikör Alex. Pelander i
början av 1900-talet, köptes av arbetarrörelsen 1924 i utbildningssyfte.
Statyn Valoa kohti avtäcktes 1949.
Konstnären är Aimo Tukiainen.
Välkommen!
n
ergsvä
g
◉
Träskmossen
lsi
n
Bembö
Bollhallen
gf
or
sv
Centralidrottsplan
äg
en
Stockmanns
ruiner
Gallträsk
Medborgarinstitutet
Stadshuset
Ritat av arkitekt Kurt Moberg, färdigt
1978. Monumentet Genom elden av
skulptören Heikki Häiväoja, resultatet av en riksomfattande insamling,
är placerat i Grankulla där landets
krigsinvalider vårdas på Kauniala.
He
◉
Ateljé Kukkapuro
Slalombacken
järnvägsstationen
Stationen öppnades 1904. Stationsbyggnaden i nationalromantisk stil
från 1908 ritades av arkitekt Bruno F.
Granholm och fungerade länge som
träffpunkt. Skadades svårt i brand
2008, renoverad men upphört som
stationshus.
en
aväg
Bred
Slalombacken
Stadshuset
Metodistkyrkan
en
äg
sv
g
pin
Kö
Finlands första slalombacke. Byggdes
på 1930-talet, första slalomtävlingen
vintern 1934. Kommunal sedan
1950-talet. Skidskola för barn i alla
åldrar, tävlingar, café, ingen skiduthyrning. Har fostrat flera vinnare.
◉
Villa Junghans
Kauniala (Bad Grankulla)
StockmanNs ruiner
Begravningsplatsen
◉
Byggdes 1910, utgjorde ett kosmopolitiskt inslag i det lilla villasamhället
och bidrog till att göra Grankulla känt
för omvärlden. Ritades av Lars Sonck,
badinrättning, sanatorium, sporthotell, rehabilitering och sjukhus
för krigsinvalider.
Stenfoten till en slottsliknande villa
som började uppföras på 1910-talet.
Bygget avbröts då villans ägare Frans
Stockmann och hans hustru avled.
Stenfoten mitt i skogen, nära Krogmossavägen, berättar om ortens
historia och är populär bland barnen.
Finlands enda kommunala begravningsplats invigdes 1927, ägs och
underhålls av staden. Areal ca 3,1 ha,
rymmer även minneslund för spridning av aska. Hjältemonumentet
över i våra krig fallna grankullabor
av Yrjö Liipola invigdes 1942.
Idén föddes 1923, första biblioteket
1924 (173 böcker). Har verkat i flera
olika utrymmen. Nuvarande biblioteksbyggnaden från 1985 är ritad av arkitekt
Reijo Perko. Biblioteket renoverades
2005. Gemensam databas och samlingar för hela huvudstadsregionen.
Biblioteket
◉
Thurmansparken
Rekreationspark, tidigare obebyggd
genomgångspark, 2010 ombyggd till
attraktiv och välfungerande fortsättning av nya centrum. Aktiviteter för
olika åldrar, med bl.a. planteringar,
gångvägar, lekpark, skejtpark, underlag för petanque, boccia och schack.
◉
Villa Junghans
Krögaren Wilhelm Noschis lät bygga
villan på 1910-talet, den köptes senare av tysken Constantin Junghans, i
stadens ägo sedan 1970-talet. Renoverades 1986 och fick en tillbyggnad.
Används främst som de lokala föreningarnas hus och samlingsplats.
Kyrkan
1978 fick Grankulla två ev.luth. församlingar, en svensk- och en finskspråkig. Kyrkan, ritad av Kristian
Gullichsen, invigdes i december
1983. Från tidigare (1917) finns Metodistkyrkan som syns från järnvägen.
◉
Ungdomsgården
Ursprungliga skolbyggnaden i Grankulla, från 1909. Tillbyggd, fungerar
idag som stadens Ungdomsgård
med biljard, snooker, video-, dataspel och bordsspel, läxrum, hjälp
med läxläsning, flickrum, bandutrymmen och närvarande vuxna.
◉
Nya Paviljongen
Mångsidig kultursal som betjänar
både skolan och kulturlivet. Byggd
2002, ritad av arkitektbyrån LehtoPeltonen-Valkama. Förstklassig akustik och modern audiovisuell teknik.
Salen lämpar sig för konserter, fester,
föreställningar och seminarier.