Likabehandlingsplan 1.5

Likabehandlingsplan 1.5
för Vi Ungas förbundsnivå
Mars 2013 - augusti 2013
INNEHÅLLsid
LIKABEHANDLINGSPLANENS UPPLÄGG2
ORDLISTA3
SYFTE: VARFÖR JOBBAR VI UNGA MED LIKABEHANDLING? 4
UTGÅNGSPUNKTER FÖR VI UNGAS
LIKABEHANDLINGSARBETE5
FOKUSOMRÅDEN5
DISKRIMINERINGSGRUNDER7
MÅL SAMT ÅTGÄRDER FÖR LIKABEHANDLINGSARBETET
8
1) ARRANGEMANG I VI UNGA8
2) VI UNGAS FÖRBUNDSSTÄMMA9
3) INFORMATION OCH KOMMUNIKATION I VI UNGA
10
4) MEDLEMMAR OCH FÖRTROENDEVALDA I VI UNGA
11
LIKABEHANDLINGSPLANENS UPPLÄGG
Vi Ungas likabehandlingsplan består av fyra delar: Först kommer syftet, som
beskriver varför Vi Unga jobbar med likabehandling. Därefter kommer utgångspunkterna för Vi Ungas likabehandlingsarbete. Sedan kommer arbetsprocessen
samt ansvarsfördelningen för likabehandlingsplanen. Efter detta kommer målen
med problembilder, samt åtgärderna för likabehandlingsarbetet. Dessa är uppdelade i följande fyra områden; 1) Arrangemang i Vi Unga, 2) Vi Ungas Förbundsstämma, 3) Information och kommunikation i Vi Unga, 4) Medlemmar och
förtroendevalda i Vi Unga. På nästa sida finns en ordlista.
TEXT: Frida Mörtlund
2
Ordlista
CIVILSTATUS
Om en person är gift eller inte.
DISKRIMINERING
Diskriminering är när en person eller en grupp indirekt eller direkt blir orättvist behandlad på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.
EXKLUDERANDE
När någon utestängs från ett sammanhang.
FORMELL MAKT
Makt som någon har tilldelats. En kan exempelvis få formell makt genom att bli vald till
ordförande.
HOMOGEN
När deltagarna i en grupp är väldigt lika varandra är gruppen homogen.
IDEELLT AKTIV
En person som inte får betalt för sitt engagemang.
INFORMELL MAKT
Att ha makt som inte är tilldelad en på ett formellt sätt.
NORMER
Normer är underförstådda gemensamma regler och förväntningar om ett visst beteende.
PROFILSPECIFIKATION
En tydlig lista över vilka erfarenheter och kunskaper som krävs för ett uppdrag.
REKRYTERING
Att rekrytera innebär att värva personer till tjänster, uppdrag eller poster. I arbetet ingår
att annonsera efter rätt personer, ha kontakt med de sökande, genomföra intervjuer och
samtal och slutligen göra urvalet om vem som passar bäst för uppdraget.
STEREOTYP
En föreställning om en grupp och dess medlemmar, ofta förenklade bilder av vilka egenskaper gruppmedlemmarna har.
TILLGÄNGLIGHET
Om en lokal eller verksamhet är tillgänglig så fungerar den för alla personer oavsett funktionalitet. Tillgänglighet innefattar allt från fysiska saker såsom trösklar till saker som inte
syns såsom bemötande och information.
3
SYFTE: VARFÖR JOBBAR VI UNGA MED
LIKABEHANDLING?
All Vi Ungas verksamhet ska styras av Vi Ungas grundidéer. Grundidéerna skapar
visionen och värdegrunden för likabehandlingsarbetet. Visionen beskriver vad vi
vill åstadkomma med arbetet och svarar på frågan ”Vad är vårt drömläge?”
Det är också viktigt att veta varför vi arbetar med likabehandling i Vi Unga. Svaret
på frågan ”Varför är detta viktigt?” är vår värdegrund. Värdegrunden är de värderingar som vi tycker ska finnas i Vi Unga. Såhär ser Vi Ungas vision och värdegrund
för likabehandlingsarbetet ut:
VISION:
Vi Unga är öppet för ALLA unga!
Vi Unga är en organisation där alla unga får
mötas på lika villkor oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, politisk åsikt,
funktionalitet, sexuell orientering eller ålder.
VÄRDEGRUND:
Vi Unga står för att alla människor har lika värde, och samtidigt att varje
individ är unik och betydelsefull. Vi tycker det är viktigt att varje individ
får vara sig själv och inte sorteras in enligt färdiga mallar.
4
UTGÅNGSPUNKTER FÖR VI UNGAS
LIKABEHANDLINGSARBETE
Vi Ungas likabehandlingsarbete utgår ifrån teoretisk kunskap om maktstrukturer, normer och diskriminering. Denna kunskap finns nedskriven i ageraguiden
och kommer därför inte att redogöras för här. Det har gjorts en kartläggning av
diskriminerande strukturer i Vi Unga. I den utgick vi ifrån ett antal fokusområden
kopplade till diskrimineringsgrunder. Fokusområdena är potentiella problematiker
när det gäller maktstrukturer, som kan finnas organisationen. Dessa fokusområden
och diskrimineringsgrunder följer nedan. Utgångspunkterna har fungerat som en
medveten avgränsning för framtagandet av likabehandlingsplanen. Exempelvis har
många andra maktfaktorer såsom utseende eller politisk åsikt, inte tagits med i
den här likabehandlingsplanen.
FOKUSOMRÅDEN
•
Jargong
Jargonger är interna språkbruk som ofta är svårbegripliga för
utomstående. Utomstående i organisationens fall blir alltså alla nya
medlemmar och eventuellt blivande medlemmar, men också personer som av en eller annan anledning är exkluderade från ett sammanhang. Jargonger kan exempelvis skapas i en förbundsstyrelse
och blir då svårbegripliga för alla som är exkluderade från detta
sammanhang, alltså nästan alla medlemmar.
Jargonger kan vara nedsättande gentemot en individ eller grupp.
Ofta kan negativa jargonger handla om skämt kopplade till diskrimineringsgrunderna. Här är det viktigt att vara uppmärksam på
vad skämt handlar om, vilka skämt som ses som roliga, hur snacket
går och vad ”en får tåla”.
•
Rekrytering
I organisationer ställs vi ofta inför situationer där vi ska välja
medlemmar till olika poster inom organisationen, till exempel för
att sitta i en styrelse, valberedning eller arbetsgrupp. Vi väljer ofta
också vilka som ska representera organisationen utåt i olika sammanhang.
Hur vi som organisation utför vår rekrytering kan kopplas till vilka
normer som finns inom organisationen. Maktaspekter på rekrytering är också viktiga att fundera på.
5
•
Regler
I organisationer finns skrivna regler, såsom stadgar, riktlinjer och
policyer. Det finns också oskrivna regler som till exempel rutiner,
sådant som ”sitter i väggarna”. Dessa beskrivs ofta som ”så har vi
alltid gjort”. Dessutom har organisationer ofta traditioner, klädkoder och starka normer kring vad som ses som gott uppförande.
Här är det viktigt att uppmärksamma om det finns skrivna eller
oskrivna regler som gör det lättare för en del att engagera sig i
organisationen än för andra.
•
Tystnadskultur
Tabun är sådant som vi medvetet eller omedvetet inte kommunicerar. Frågor som är tabu hamnar inte på dagordningen och
diskuteras ofta inte heller i informella sammanhang. Ofta är det
tankesätt som ”det här berör inte oss, det här behöver vi inte prata
om i den här organisationen”, som skapar en tystnadskultur. Tabun
skapar en tystnadskultur där vissa saker inte är okej att prata om
inom organisationen. Ibland bryter någon mot tystnadskulturen
och tar upp en fråga, som skapar en pinsam tystnad, ett ointresse
eller en allmän osäkerhet. Detta är tecken på att frågan är tabu.
•
Fysiska hinder
Lokaler som möten, utbildningar och arrangemang hålls i kan
fungera som hinder för människor att delta. Här är det viktigt att
tänka att det är hindren i omgivningen som ska tas bort, och inte
att det är enskilda personer som ska anpassa eller begränsa sig. Ett
tillgängligt möte, ett möte utan hinder, är ett möte som är öppet
för alla och där ingen stängs ute. Det är en viktig demokratisk fråga
att möten är öppna för alla.
•
Kommunikation
Information och kommunikation kan vara exkluderande om
organisationen till exempel använder ett akademiskt språk, eller
enbart sprider information som seende medlemmar kan ta till
sig. Att förvänta sig att alla medlemmar talar, skriver och läser på
svenska kan också vara exkluderande. En effekt av bristande kommunikation kan vara en känsla av utanförskap.
6
DISKRIMINERINGSGRUNDER
DE DISKRIMINERINGSGRUNDER SOM FINNS I SVENSK LAGSTIFTNING ÄR
FÖLJANDE:
•
ETNISK TILLHÖRIGHET
Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
•
FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. I lagtexten står det
funktionshinder, men vi har valt att prata om funktionsnedsättning eller funktionalitet. Vi menar att funktionshinder är något som uppstår i en specifik miljö som
ställer upp hinder för människor. Det är miljön som måste utformas på ett sätt så
att hinder för individer inte uppstår.
•
KÖN
Biologiskt (det kön en föddes med) eller juridiskt kön (det kön som framgår av
personnumret).
•
KÖNSIDENTITET ELLER KÖNSUTTRYCK
Det kön en uppfattar sig som och det kön en uttrycker eller uppfattas uttrycka. I
lagen står det könsöverskridande identitet eller uttryck, men vi väljer att prata om
att alla har en könsidentitet och ett könsuttryck, trots att endast människor som
överskrider normerna kring kön (ofta benämda transpersoner) formellt omfattas
av denna grund.
•
RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING
I lagen finns ingen beskrivning av exakt vad som menas med religion eller trosuppfattning. Förutom de stora världsreligionerna ingår uppfattningar som ateism
och agnosticism. Politiska, filosofiska och etiska åskådningar eller förhållningssätt
omfattas dock inte.
•
SEXUELL LÄGGNING
Hetero-, homo- eller bisexuell läggning. En persons sexuella läggning handlar enbart om personens egna kön relaterat till könet på dem som personen blir förälskad i eller vill ha eller har sex med. Hetero betyder olika, homo betyder samma
och bi betyder båda.
7
•
ÅLDER
Uppnådd levnadslängd. Denna grund är lika giltig för alla åldrar.
TVÅ YTTERLIGARE GRUNDER SOM VI FOKUSERAR PÅ I VI UNGAS
LIKABEHANDLINGSARBETE:
•
PRIVATLIV
Familjeförhållande, civilstatus, föräldraskap och annat med koppling till privatlivet
som kan påverka möjligheterna att bidra till organisationens verksamhet.
•
SOCIOEKONOMISK STATUS
Social situation och bakgrund, ekonomisk situation och bakgrund, bostadssituation inklusive möjligheter att resa (t.ex. till möten). Hit räknas också utbildningsnivå inklusive språknivå, till exempel förmåga att förstå och uttrycka sig
på akademiskt språk och liknande som kan påverka möjligheterna att bidra till
organisationens verksamhet.
MÅL SAMT ÅTGÄRDER FÖR
LIKABEHANDLINGS-ARBETET
1) ARRANGEMANG I VI UNGA
Mål: Vi Ungas arrangemang är anpassade efter alla våra medlemmar.
Problembild: Kartläggningen visade bland annat att toaletter kan tvinga in människor i en tvåkönsmodell som därmed exkluderar transpersoner eller personer som
inte vill identifiera sig som kvinna eller man.
ÅTGÄRD
TIDSGRÄNS
Se till så att toaletterna på arrange- I planering av armanget inte är könsindelade
rangemanget
8
ANSVARIG
Ansvarige på plats
2) VI UNGAS FÖRBUNDSSTÄMMA
Eftersom förbundsstämman är ett arrangemang så är även delen ARRANGEMANG I VI UNGA relevant för förbundsstämmoarrangörerna. Denna del
fokuserar på det specifika för förbundsstämman som arrangemang.
Mål: Utjämna makten mellan deltagarna på förbundsstämman
Problembild: Maktmätningen 2010 visade att män, personer utan funktionsnedsättningar, personer som är födda i Sverige och de som är mellan 21-25 år har
mycket makt under stämman.
ÅTGÄRD
TIDSGRÄNS
Håll ombudsutbildning där
På förbundsstämman
övningen ”Härskarteknikens
känsla” på sid 117 i ageraguiden ingår
ANSVARIG
Stämmoarrangörerna
Mål: Att Vi Unga ständigt utvecklar sin kunskap om tillgängliga förbundsstämmor.
Problembild: Kartläggningen visar att det finns en kunskapsbrist om hur stämman
ska kunna göras tillgänglig och utmana de maktstrukturer som finns.
ÅTGÄRD
TIDSGRÄNS
Att deltagarna får utFörbundsstämman
värdera stämmans tillgänglighet och maktfördelning
(genom maktmätning
eller utvärderingsenkäten i
maktmätningen)
ANSVARIG
Stämmoarrangörerna
9
3) INFORMATION OCH KOMMUNIKATION I VI UNGA
Mål: Vi Ungas informationsmaterial är
tillgängligt.
Problembild: Kartläggningen tog upp
problematiker med att Vi Ungas informationsmaterial riktar sig till seende,
hörande och svensktalande människor.
Den målgrupp som kommunikationen
riktar sig till blir också de medlemmar
Vi Unga får.
ÅTGÄRD
TIDSGRÄNS
Alla nya filmer textas, teckentolkas Löpande
och syntolkas i så stor utsträckning
som möjligt
ANSVARIG
Förbundssekreteraren och
förbundsordföranden
Mål: Det talade språket i Vi Unga samt de dokument som styr administration och
verksamhet är lätta att förstå.
Problembild: Förkortningar används ibland på ett sätt som verkar exkluderande
för personer som är nya i Vi Unga.
ÅTGÄRD
TIDSGRÄNS
ANSVARIG
Lättlästa versioner av
marknadsföringsmaterial
skrivs
Augusti 2013
Marknadsföringsgruppen
Förkortningar förklaras alltid Löpande
för att skapa en kultur där det
är ok att fråga om man inte
förstår
10
Ansvarig för mötet eller
arrangemanget
4) MEDLEMMAR OCH FÖRTROENDEVALDA I VI UNGA
Mål: Det är möjligt för alla att vara medlem och aktiv medlem i Vi Unga.
Problembild: Vi Ungas medlemsregister innehåller i dagsläget en fråga om kön,
där det bara finns två svarsalternativ, nämligen kvinna och man. Vi Ungas medlemsregister signalerar därmed en bild av att dessa två alternativ är de enda möjliga.
Detta utesluter personer som inte definierar sig som ett av alternativen kvinna
eller man.
ÅTGÄRD
TIDSGRÄNS
Medlemsregistret tillåter personer att Augusti 2013
själva välja könsidentitet och att kunna
ange flera könsidentiteter
ANSVARIG
Förbundssekreteraren
Mål: Medvetenhet kring vad
kontakter och nätverk betyder för
vilken makt en får i Vi Unga.
Problembild: I kartläggningen kom
kontakter och nätverk upp som
en viktig faktor för att få makt i Vi
Unga. Detta resulterar i att de som
varit medlemmar längre och sannolikt har fler kontakter i Vi Unga
får mer makt, vilket också ytterligare
befäster de existerande normerna i
organisationen.
ÅTGÄRD
TIDSGRÄNS
ANSVARIG
Betydelsen av kontakter och nätverk
diskuteras i förbundsstyrelsen genom
övningen ”Kontaktkarta för informell
makt” på sid. 94 i ageraguiden
Augusti 2013
Förbundsstyrelsen
11
Mod att Mäta är ett koncept inom Vi Unga som syftar till att synliggöra, mäta och förändra maktstrukturer och normer inom civilsamhället.
Mod att Mäta bygger på en strävan om att ingen
medlem eller anställd ska bli diskriminerad i civilsamhället. Det civila samhället ska vara öppet för alla
människor, oavsett funktionalitet, ålder, kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, etnicitet,
religiös tillhörighet, privatliv eller socio-ekonomisk
status. I det civila samhället ska alla människor ha lika
möjligheter till makt och inflytande. Mod att Mäta
vill att civilsamhället blir en tydlig kraft för att förändra orättvisa normer och
maktstrukturer.
I Vi Unga förverkligar över 7 000 unga människor sina idéer och drömmar.
Vi Unga letar efter och uppmuntrar nya idéer och perspektiv. Vi startar
egna föreningar, driver projekt och träffar vänner för livet. Under resans gång
lär vi oss om hur samhället fungerar, hur vi påverkar och hur vi gör skillnad. Varje år bildar
Vi Unga runt 50 nya föreningar över hela Sverige. Våra anställda och förtroendevalda jobbar varje dag med att sprida Vi Unga som ett sätt för unga människor att inte bara prata
om vad som borde göras. Vi hjälper unga att själva göra något åt saken, att utveckla sina
drivkrafter och sitt entreprenörskap genom ökad kunskap kring arrangörskap, det egna
ledarskapet och kraften i att göra saker tillsammans.
Vi Unga ger drömmarna en chans. Vi Unga är Sveriges roligaste demokratiskola. Att vara
en demokratiskola förpliktigar. Därför jobbar Vi Unga med Mod att Mäta. Vi vill ge fler
unga möjligheten att använda Vi Unga som verktyg för förändring av sina liv och av samhället. I Vi Unga tycker vi det är viktigt att arbeta med maktstrukturer för att alla ska
kunna vara delaktiga i demokratin. Att synliggöra utestängande normer är viktigt för att vi
ska kunna leva upp till vår egen tro på att alla drömmar kan genomföras. Vi menar allvar
med att nå ut till fler och menar att förändringen börjar hos oss själva. Därför jobbar Vi
Unga med Mod att Mäta.