Läs VIRVE-uutiset 1/12 svensk resumé!
UUTISET Suomen Erillisverkot Oy:n sidosryhmälehti Oulun HÄKE raivaa tietä Catharina Candolin ja kyberpuolustus 112 vastaa aina Svensk resumé MITÄ MYRSKYJEN MYRSKY OPETUKSET OPETTAA? ONNETTOMUUSUTKINTAKESKUS : VIRVE-UUTISET 1/2012 1 1 2012 S V E N S K R E S U M É Jourhavande i Norra Finland Uleåborgs nya nödcentral visar vägen för övriga Finland. I början av november överfördes nödsamtalen från Lapplandsregionen till Uleåborg. Den nya nödcentralen i Uleåborg behandlar nu alla nödsamtal från de nedlagda nödcentralerna i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland. Den nya nödcentralen var samtidigt den första i Finland att införa den nya operativa anvisningen och verksamhetsmodellen för salsarbete. Under året kommer modellen att införas även på de övriga nödcentralerna. Nödcentralens chef Mika Lamu anser att den viktigaste ändringen är tydligare ansvarsfördelning i salsarbetet. − Uppföljningen av uppdrag väljer de mest ändamålsenliga resurserna och vidarebefordrar uppdragen till myndigheterna. Syftet med verksamhetsmodellen är att effektivisera mottagningen av anrop, få till stånd en Land, hav, luft – och cyber − Cyberförsvar erbjuder stora möjligheter för små länder. Vi kan inte bygga sjö- och luftstridskrafter som motsvarar de stora staternas, men inom cyberförsvaret kan vi visa upp en trovärdig förmåga. Så säger dataadministrationschef Catharina Candolin, som ansvarar för försvarsmaktens cyberfrågor vid huvudstaben. − Cyberverksamhet kräver också satsningar på kunskap och system, men satsningarna är minimala jämfört med traditionella försvarsgrenar. Här kan små länder visa sin styrka, säger Candolin. 30 VIRVE-UUTISET 1/2012 112 svarar alltid vettigare användning av resurserna samt att påskynda tillgången till hjälp. − Nödcentralernas verksamhet har ändrats under årens lopp. Nödcentralen är ingen taxicentral där man kan beställa en myndighet till en viss plats, utan när ett anrop kommer görs en riskbedömning och fattas beslut om vilken hjälp som lämpar sig bäst för situationen. Riskbedömningen grundar sig på anvisningar från myndigheterna. Verksamhetsområdet för Uleåborgs nödcentral är mycket vidsträckt. Från Pyhäjärvi i söder till Utsjoki i norr är avståndet 750 kilometer. Områdets 660 000 invånare bor delvis i tätorter och delvis i mycket glest befolkade områden. Området omfattar mer än 60 kommuner. Utöver Uleåborgsregionen utgör Kemi-Torneå, Rovaniemi, Kajana och Kalajokidalen de största bosättningscentra. Nödcentralen fungerar som en länk mellan den nödställda uppringaren och det omfattande myndighetsnätet. Vad lärde vi oss av stormarna? Centralen för undersökning av olyckor utredde grundligt följderna av ovädren sommaren 2010. De två julstormarna bekräftade den allmänna uppfattningen om vari det moderna samhällets sårbarheter ligger. När sekunderna avgör Nödcentralernas nya informationssystem kommer att vara driftsäkert och användarvänligt. Markku Hälli, projektchef för projektet för Nödcentralsverkets verksamhet och informationsteknik (TOTI), berättar att projektet, som startade 2008, gick in i genomförandefasen i år. Till skillnad från många misslyckade informationssystemprojekt inom offentlig förvaltning tillämpas en så kallad smidig metod på TOTI, där man följer upp hur arbetet fortskrider och resultaten utvärderas kontinuerligt. TOTI-projektet leds av beställarens projektgrupp. I gruppen ingår representanter för nödcentralerna och samarbetsmyndigheterna, och den arbetar i samma lokaler som programvaruleverantören. Hälli berättar att arbetet är mycket interaktivt och att delresultaten utvärderas direkt när de har färdigställts. − Nu håller vi till exempel redan på att fastställa de slutgiltiga resultaten. Dessa ges så snabbt som möjligt till slutanvändarna för granskning för att vi ska få all tänkbar respons. Projektet fortskrider i tre veckors sprinter, vars resultat projektgruppen sedan utvärderar. Därefter planeras nästa sprint, vars resultat återigen granskas tre veckor senare. Projektet fortskrider ett delresultat åt gången tills slutprodukten är klar. Centralen för undersökning av olyckor inledde utredningen av den förstörelse och de problem som stormarna orsakade och publicerade sin utredningsrapport i september 2011. I den presenteras 103 observationer, och utifrån dessa har 14 rekommendationer utarbetats för de viktigaste åtgärderna som förbättrar samhällets förmåga att skydda sig mot stormar. Centralen för undersökning av olyckor är en oberoende utredningsmyndighet i anslutning till justitieministeriet. − Våra rekommendationer måste inte följas, men olika aktörer måste enligt lag informera oss om vilka åtgärder de kommer att vidta med anledning av rekommendationen. Rekommendationerna är ett så kraftfullt verktyg att endast de viktigaste av de viktiga observationerna blir rekommendationer, säger Veli-Pekka Nurmi, direktör för Centralen för undersök- ning av olyckor. − Rekommendationerna var 14 till antalet, vilket säger något om omfattningen av denna utredning. I regel ger vi en till tre rekommendationer som ett resultat av en utredning. Den viktigaste rekommendationen gäller införandet av energibolagens beredskapskrav i elmarknadslagen. Nurmi anser att detta är nödvändigt, eftersom elproduktionen och -distributionen gör det möjligt för samhället att fungera. − Funktionssäkerheten kan förbättras även utan betydande merkostnader. Det skulle ha blivit mycket billigare att utföra den trädfällning i förväg på sommaren som nu utfördes som nödarbete efter julen för att röja linjerna. Likaså skulle det säkert ha varit förmånligare att självmant informera per sms och på andra sätt än att låta de underdimensionerade telefontjänsterna överbelastas. Ett samtal till nödnumret 112 styrs till en av de jourhavande i nödcentralssalen, som tar emot anropet och bedömer hur allvarligt och brådskande ärendet är genom att ställa frågor till den som ringer. Därefter tillkallar den jourhavande vid behov vederbörande myndigheter och enheter. Att göra en korrekt riskbedömning är det mest krävande i den jourhavandes arbete. Specialsakkunnig Juha Viitaluoma på Nödcentralsverket berättar att den jourhavande har tillgång till samtliga myndigheters riskbedömningsanvisningar och att de bland annat innehåller kriterier för hur man fastställer uppdragets prioritet. För hälsovården finns fyra prioritetsklasser, för polisen tre. Räddningsväsendet har ännu inga prioritetsklasser. Prioriteten bedöms genom att man ställer en rad frågor i enlighet med anvisningarna. Inga onödiga frågor ställs. Med frågorna strävar man också efter att i första hand bedöma situationens utveckling – brinner en skräplåda till exempel mitt på en parkeringsplats eller bredvid ett bostadshus? Viitaluoma påminner om att majoriteten av de jourhavandes bedömningar träffar rätt. − De jourhavande har förutom utbildning också förståelse och känsla för situationen som de fått genom erfarenhet. Även om ett telefonsamtal inte kan ersätta ett möte på plats kan den jourhavande i allmänhet skapa sig g en bra uppfattning pp g om situationen. VIRVE-UUTISET 1/2012 31 JUHA HARJU Kuvassa vasemmalla Markku Valkealahti ja Markku Penttilä sekä Suomen Erillisverkot Oy:n Paavo Rintapää. Seinäjoen keskussairaalan sisäpeittoratkaisu Seinäjoen keskussairaalan laajennuksen suunnittelun yhteydessä järjestelmäasiantuntija Markku Penttilä esitti sairaalan sisäpeittoratkaisuksi testaamaansa ideaa monioperaattoriverkon toteuttamisesta. Hänen kehittämänsä ratkaisu pystyttiin toteuttamaan rakennuksissa yhdellä säteilevällä antennikaapelilla. Tämä on paitsi taloudellisin ja tehokkain, myös sairaalaturvallisin sisäpeittoratkaisu rakennuksiin. Fitelnet Oy toteutti ratkaisun kokonaissuunnittelun ja huolehti asennustoiminnoista. Penttilän idean jatkokehityksen pääsuunnittelun toteutti Fitelnetin insinööri Markku Valkealahti. Hän suunnitteli ratkaisun koko kantasairaalan kiinteistöihin. Myös operaattorit sitoutuivat hankkeeseen. Säteilevään antenni- kaapeliin liitettiin gsm-operaattorien tukiasemat sekä Suomen Erillisverkot Oy:n toistin virve-päätelaitteille. Kun puhelimet ovat aina hyvässä antennikentässä, ne käyttävät pientä lähetystehoa eivätkä häiritse lääkintälaitteita. Sairaalan turvallisuuspäällikkö Jaakko Pukkisen mukaan ratkaisu parantaa merkittävästi koko sairaalan turvallisuustoimintoja. Myös sähköhuoltopäälliköt Olavi Harjunpää ja Jari Hakala toteavat ratkaisun olevan turvallinen ja keskussairaalakäyttöön sopiva.
© Copyright 2024