Ladda ner pdf - Älvstranden Utveckling

älvstrand
ret
Sista num h
– Tack oc
hej då!
# 2.2014
Frihamnen
FYLLS MED LIV
Mannen med
HÖGTFLYGANDE PLANER
PÅ PROVTUR MED
förarlös bil
En rejäl dos
RADIONOSTALGI
ANNONS
VÅR DIALOG
FORTSÄTTER
ILLUSTRATION: MARIA KASK
Västra Eriksberg, Brf Albertina.
Känn dig
som hemma!
Nyfiken på Riksbyggen?
Vad som gör oss på Riksbyggen speciella är att samtidigt som våra
konkurrenter säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt
viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga
utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år,
vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början.
älvstrand # 2.2014
VÄSTRA ERIKSBERG, BRF ALBERTINA
12
14
16
22
Välkommen till Brf Albertina och Västra Eriksberg. Här kan du välja mellan 1:or,
mindre och större 2:or samt 3–5 sköna rum och kök. Säljstart juni 2014.
Kontakta Solveig Strand Andrén, 031-704 56 09
www.riksbyggen.se/albertina
Sannegårdshamnen, Brf Akterspegeln.
DESSUTOM
Vi har nya, hållbara, energieffektiva och personliga
hem i alla storlekar. Anpassade för att passa alla,
oavsett om du är student, har familj eller är senior.
Vilket hem kommer du känna dig mest hemma i?
Besök oss på www.riksbyggen.se
DET DU HÅLLER I DIN HAND är det sista numret av Älvstrand. I dagens
medievärld läggs tidningar ner i en alarmerande omfattning. Det är
inte unikt att ännu en redaktionell produkt går i graven. Men det finns
en väsentlig skillnad – i detta fall handlar det inte om annonstapp,
vikande upplagor eller förlorade prenumeranter. Älvstrand försvinner
därför att den ersätts med ett magasin som speglar hela staden. Och
anledningen är enkel.
16–19
HÄR TESTAS HÅLLBARA IDÉER
Älvstaden är testarena när tjänster och lösningar
för hållbar stadsutveckling tas fram.
ÄLVSTRANDEN UTVECKLING har fått ett nytt ägardirektiv som förändrar
spelreglerna. Vi ska hjälpa Göteborg att förverkliga Vision Älvstadens
idé om att hela staden, möta vattnet och stärka den regionala kärnan.
Vi ska skapa blandstad med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet utan stadsdelsgränser. Och vi ska göra det i tät samverkan med
stadens planerande nämnder och olika externa intressenter.
UTAN HÄNDER PÅ RATTEN
Snart kör det runt 100 självkörande bilar i Göteborg.
Läs mer om det spännande forskningsprojektet.
NYTT LIV I FRIHAMNEN
Rollerderby, stadsodling, tango och seglarskola är
några exempel på vad som händer i Frihamnen.
TIDNINGEN ÄLVSTRAND har varit en snygg, informativ och levande röst
BLAND RADIOVÅGOR OCH ELEKTRONRÖR
för vad som hänt genom åren. Den har fyllt sin funktion på ett
fantastiskt bra sätt och speglat framväxten av bostäder, verksamheter
och stadsliv på både norra och södra sidan av älven. Ett stort tack
till alla som jobbat redaktionellt med text, bild och layout! Men
för Älvstranden Utveckling är uppdraget nu betydligt mer inriktat på
samverkan och vårt direktiv är att höja blicken. Stadsutveckling
i Göteborg är vår uppgift – i alla väderstreck. Vi har visserligen
stora uppgifter framför oss i Frihamnen, men för oss är Älvstrand
inte längre singularis, vi agerar vidare även på Skeppsbron och i
Norra Masthugget.
På Radiomuséet kan man gotta sig i radionostalgi,
men också förstå mer av dagens ingenjörskonst.
Positiva testpiloter
Mannen bakom skyskrapan
09
11
Nu byggs Örgryte Torp
20
14 år med tidningen Älvstrand
26
Namnkunnigt i Nostalgisk återblick
31
Omslagsbild Rollerderby är en av aktiviteterna som nu fyller
Frihamnen med liv. FOTO: CAROLIN FREIHOLTZ
ATT DENNA TIDNING NU ERSÄTTS med en gemensam för hela staden innebär naturligtvis inte att vi slutar informera om vår verksamhet. Vi har
andra kanaler som fyller självklara kommunikativa behov. Exempelvis
kommer vi självklart att meddela alla berörda vilka parkeringsalternativ som blir aktuella när dagens p-ytor på
Lindholmen tas i bruk för nya byggnader i
stället för bilar.
Vår dialog med alla intressenter fortsätter
med oförminskad takt och omfattning – om än
inte i form av tidningen Älvstrand.
Älvstrand ges ut av Älvstranden Utveckling AB
Redaktionsråd Johan Ekman (ansvarig utgivare)
och Birgitta Palmgren, Älvstranden Utveckling AB,
Anita Bengtson, Lind­holmen Science Park AB samt
Birgitta Lagerlöf, Medialaget AB.
Adress Älvstranden­Utveckling AB, Box 8003,
402 77 Göteborg
Tel 031-368 96 00
E-post: [email protected]
Webb www.alvstranden.com
Upplaga 37 000. Tidningen når boende och verksamma längs älvstranden, kontor
i Göteborg och Mölndal samt intresserade av utvecklingen i området.
Produktion Medialaget AB, www.medialaget.com
Tryck Sandstens Tryckeri AB
Tack för 14 spännande år. Vi önskar alla
läsare en skön sommar!
Älvstranden Utveckling AB är ett helägt kommunalt bolag med uppgift att
i konstruktiv samverkan med andra förverkliga Vision Älvstadens mål om
en inkluderande, grön och dynamisk stad.
LENA ANDERSSON
ÄLVSTRANDEN UTVECKLING AB
KVILLEBÄCKEN
SANNEGÅRDSHAMNEN
SANNEGÅRDSHAMNEN, BRF AKTERSPEGELN
Här kan du bo i en fulländad miljö nära kajkanten, saltstänkta promenadstråk,
ERIKSBERG
LINDHOLMEN
FRIHAMNEN
ÄLVSBORGSBRON
Kontakta Martin Lundblad, 031-704 56 12
www.riksbyggen.se/akterspegeln
LVBRON
GÖTA Ä
kommunikationer och centrala Göteborg. Lägenheter mellan 65–112 kvm, 2–4
rok med preliminär inflyttning från sommaren 2015.
Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar
rummen som du bor och arbetar i.
GULLBERGSVASS
KANALTORGET
NORRA MASTHUGGET
SKEPPSBRON
ÖRGRYTE TORP
älvstrand # 2.20143
Förra årets succé Möta Älv fortsätter
även nu i sommar. Ta chansen att sitta ner en stund med ditt eget fika
eller köp en ekologisk kaffe och glass i Älvboden.
4
Massor av nytt
i Älvrummet!
I sommar kan du förutom den inspirerande temautställningen
”Vårt liv mellan husen” se fyra nya utställningar i Älvrummet:
• I slutet av juni öppnar en helt ny om Västsvenska paketet
och om varför framtidens Västsverige behöver hållbar och effektiv
infrastruktur.
• Frihamnen är testarena för stadsutveckling i Göteborg enligt
Vision Älvstaden. I Älvrummet finns information om visionen och det
spännande projektet där Frihamnen fylls med liv.
• Se planerna på hur Centralenområdet ska knyta an mot
vattnet och utvecklas till ett attraktivt regionalt centrum och kommunikationsnav.
• För Skeppsbron finns en vision om att skapa en inkluderande
blandstad som möter vattnet. Arbetet med ny spårväg samt det nya
resecentret pågår. Detaljplanen för själva bebyggelsen kommer
förhoppningsvis att vinna laga kraft under andra eller tredje kvartalet
i år. Se utställning och film. •••
➜ För öppettider med mera se www.alvrummet.se
älvstrand # 2.2014
sidan
06
Götaverksgatan 1
Strix Drama AB
Lindholmspiren 3
Fysiken Friskvård i Göteborg AB
Valdemar Noréns gata 3
China-Euro Vehicle Technology AB
Saluhall har tilldelats Yimbypriset
2014. De får priset för ”sitt arbete
med Kville Saluhall, det nya mattemplet vid Vågmästareplatsen,
som genom sin funktion och
utformning knyter samman
stadsdelarna på
Centrala Hisingen”.
Priset delas av Emma
Hedenryd och Roland Sundell
från Älvstranden Utveckling och
saluhallens arkitekter Gustav Apell och Joakim Häggström. •••
➜ Läs hela motiveringen på www.gbg.yimby.se
tecknat gröna hyresavtal med Älvstranden
Utveckling. Avtalen är en del i arbetet för
hållbar stadsutveckling och innebär att
hyres­gäst och hyresvärd tar ett gemensamt ansvar för att minska miljöpåverkan.
Energi, avfall, resor, möbler och el­
leverantör är områden som regleras i
av­talet. Bland annat ingår att hyresgästen
ska köpa sin el från förnyelsebara energi­
källor. Hyresgäster som tecknar gröna
avtal får tillgång till ett nätverk där hyresgäster och leverantörer delar med sig av
sina erfarenheter från miljöarbetet. •••
Anders Carlssons gata 7
Torbeskär Byggnads AB
Theres Svensson gata 10
Explipro Group AB
Personerna bakom Kville
Under våren har de första hyresgästerna
LINDHOLMEN:
Lindholmspiren 5A
LeanNova
PRISAD
SALUHALL
Gröna
hyresavtal
NYA HYRESGÄSTER
All mark­
anvisning
under
ett tak
Genom ett sam­
arbete mellan Älv­
stran­den Utveckling
och fastighetskontoret
annonseras nu alla
markanvisningar på
en gemensam plats
under plan- och bygg­
projekt på Göteborgs
Stads webb: www.goteborg.se/markanvisning
FÖLJ ÄLVSTRANDEN PÅ #alvstranden
ÄLVSTRANDEN UTVECKLING HÄLSAR
ALLA NYA HYRESGÄSTER VÄLKOMNA!
FOT O: HA NS WR ETL ING
Min stad är en tredimensionell karta där vem som helst kan
bygga sitt eget framtida Göteborg.
Prova den interaktiva skärmen
i Älvrummet eller gå in på
www.minstad.goteborg.se •••
FOTO : HAN S WRET LING
Njut en stund i solen!
Skonaren Ingo kan ses vid Kvarnpiren då och då. Nu hoppas
entusiasterna att Eriksberg ska kunna bli en levande kulturhamn.
FOTO: HANS WRETLING
3D
Känn
på nya
Göteborg i
Helen Sandberg, Älvstranden Utveckling, om
den nya loungen i Lindholmen Science Park
FOTO: BIRGITTA LAGERLÖF
– Det här är solsidan av Göteborg, vi vill se en levande
kulturhamn och ett myllrande folkliv, säger Tommy Hero
från föreningen Kulturbåtsfestivalen. Han får medhåll av
Olle Lindkvist från Älvstranden Utveckling.
– Precis vad vi vill. Nu i sommar ska pirerna på Eriksberg
rustas upp.
En solig vårdag är det gott om flanörer vid kajerna på
Eriksberg. Det har också varit målsättningen med omvandlingen av området och det är därför som pirerna nu rustas
upp. Tanken är att de ska stå klara lagom till sista helgen
i september då bland annat Kulturbåtsfestival, Lundby­
dagen och Hummerfestival kommer att fylla kajerna med
människor.
– Förra året blev det en folkfest och det hoppas vi på i år
också, säger Tommy Hero.
Hela september är kulturmånad i Lundby med aktiviteter
runt om på olika platser i stadsdelen. Se stadsdelsförvaltningen Lundbys webbsida för aktuell information. •••
”Här kan du inleda ett
spontant samtal, profilera
dig och ta en första kontakt
med vem som helst.”
FOTO: HANS WRETLING
Kulturhamn
Eriksberg
Lindholmspiren 3–5
HOS OSS
sara anderberg
chef verksamhetsstyrning
älvstranden
utveckling
Sara ansvarar för verksamhetsstyrning och stöd
så att bolaget kan leva upp till ägardirektiv och
målet att inom fem år bli det mest välskötta
kommunala bolaget i Sverige. Det handlar om
att skapa en långsiktig metodisk plan och struktur
för att nå överenskomna mål och säkra att
stadens riktlinjer efterlevs.
kontakt:
[email protected]
älvstrand # 2.20145
FOTO: SVANTE ÖRNBERG
@ LINDHOLMEN SCIENCE PARK
RUM
FÖR
MÖTEN
Ett offentligt vardagsrum där du kan få sällskap i soffan,
ha affärsmöte i en trädkoja eller ett lika spontant samtal
som i en flygplatslobby. Lindholmen Science Park har fått
en mötesplats som välkomnar alla.
LOUNGE
LINDHOLMEN SCIENCE PARK
S
tora träd sträcker sina kronor mot
taket. Långa gröna soffor breder ut
sig bredvid hyllor där man kan byta
sin bok mot en ny och du kan välja
mellan ståbord, konferensbord och sköna fåtöljer. Lindholmen Science Parks nya lounge
är en mötesplats som är uppdelad i flera
mindre ytor med olika funktion och form.
– Lokalen ska uppmuntra och skapa
möjlighet att mötas och arbeta på det sätt
som passar för stunden, säger arkitekten
Per Bornstein som tillsammans med sin byrå
Bornstein Lyckefors formgett loungen.
TIDIGARE ANVÄNDES YTAN, som ligger strax intill
lunchrestaurangen, till utställningar. Nu vill
Älvstranden Utveckling skapa en plats där
högskola, näringsliv och stad kan mötas.
– Vi har velat ha en neutral mötesplats
utan kommersiella intressen där det inte är
6
Loungen har även utrymme för större
grupper att träffas och olika nätverksgrupper har redan visat intresse att förlägga möten och frukostträffar där.
Den planerade hållplatsen för ElectriCity
kommer att ligga strax utanför. I loungen
kan man sitta skönt och vänta på bussen.
för uppstyrt. Man kan inte boka bord utan
vem som helst kan när som helst komma
förbi och använda platsen, säger Helen
Sandberg på Älvstranden Utveckling.
PÅ DET SÄTTET är det en unik plats som närmast kan liknas vid Stadsbibliotekets lokaler.
Skillnaden är att loungen är utformad för
att uppmuntra till nätverksbyggande. Helen
Sandberg jämför med vad som händer om
du slår dig ner på en parkbänk i stan och
börjar prata med någon.
– Då är risken stor att du uppfattas som
lite knäpp. Men klimatet i Lindholmen
Science Park är annorlunda. Här kan du
inleda ett spontant samtal, profilera dig och
ta en första kontakt med vem som helst.
Många är duktiga på nätverksbyggande och
det vi vill stimulera och skapa en bra plats
för, säger hon.
DET KOMMER FINNAS gratis wi-fi i lokalen
Ariktekt Per Bornstein har studerat
hur människorna rör sig i lokalen
för att få gångstråk och sittplatser
på rätt plats.
älvstrand # 2.2014
och en rad arbetsplatser för den som har en
stund över mellan möten, kanske är student
eller helt enkelt trivs med att sitta där.
– Ingen äger denna yta och alla ska känna
att de kan komma hit. Den dagen det är fullt
har vi ett bra problem, säger Per Bornstein.
I arbetet med att forma loungen har han
och hans kollegor utgått ifrån hur folk kommer att röra sig genom den 500 kvadratmeter stora lokalen. Genom att rödmarkera
ut- och ingångar på en skiss har de fått fram
de naturliga ”gångvägarna”.
I fläckarna emellan har olika
sektioner skapats för olika typer av umgänge.
Korsar man lokalen ändrar
de olika sektionerna karaktär.
Från att erbjuda ytor för mer
lugna aktiviteter till mer aktiva
och från att vara mer privata till
att vara mer offentliga.
FÄRGERNA ÄR VARMA och en upphöjd sektion med soffor är helt
klädd i ett grönt tyg.
– Arkitekturen i huset är ganska kall och grå och vi vill att
den här ytan ska tillföra det som
saknas. Vi vill addera lite värme,
säger Per Bornstein.
Han hoppas loungen ska upp­
Skapad av arkitektfirman Bornstein Lyckefors
som bland annat formgett restauranger
som Spisa och Barabicu.
Plats för arbete, möte och avkoppling.
Öppen för alla.
Går inte att boka.
Gratis wi-fi.
Tillåtet att ta med mat och dryck.
levas som ett vardagsrum på stan.
– Det kan blåsa lite kallt mellan husen på Lindholmen och då erbjuder
det här stället en öppen, välkomnande plats att hänga och mötas på.
ÅSA REHNSTRÖM
älvstrand # 2.20147
Positiva
testpiloter
Bra, enkelt och lättillgängligt var
några synpunkter när testpiloterna i resetjänsten Ubigo träffades för att avsluta projektet.
BEGRAVNING OCH FAMILJERÄTT
031-355 40 00
dygnet runt
www.gillisedman.se
AUKTORISERAD SERVICE
CMS Group erbjuder auktoriserad service till din Volvo, Ford eller Renault.
Smidig verkstadstjänst för dig
som bor, arbetar eller studerar
på Lindholmen
70 hushåll i Göteborg har med
hull, hår och egna pengar gått
in för att under sex månader
testa Ubigo. En digital resetjänst med syfte att premiera
smart och hållbart resande.
Ubigo har utvecklats och testats inom projektet Go:Smart
som leds av Closer vid
Lindholmen Science Park.
Deltagarna är oerhört nöjda,
I maj avslutades projektet
vad händer nu?
och testpiloterna bjöds på av– Tjänsten kommer att
slutningsfirande.
startas upp igen i begränsad
– Testet handlade om att
omfattning efter sommaren.
prova en affärsmodell. Därför
Vi hoppas att deltagarna vill
var det viktigt att ha riktiga
fortsätta vara Ubigoresenärer,
hushåll, riktiga pengar, och
sa Elina Seblad vd för Ubigo
riktiga tjänster. Vi hade 70
Sverige AB.
hushåll när vi startade testet
och ingen har hoppat av. Det
är fantastiskt, konstaterar
➜ Läs mer på www.ubigo.me
Connecta på
Lindholmen
”Regionen behöver
Vi hjälper dig bland
annat med med:
NU FINNS VI ÄVEN PÅ
LANDVETTER!
Service och reparationer
Garantireparationer
Vi tar hand om din bil när du är på resa.
Plåt och lackskador
PARKERING
Däckhotell
BILVÅRD
VERKSTAD
Från parkering till incheckning
under
60sekunder
Kontakta oss på:
031-3501000
www.cmsgroup.se/landvetter
031-3501062
eller besök www.cmsgroup.se
Ni hittar oss på
Lindholmspiren 5
i Lindholmen Science Park
Hans Arby, en av initiativtagarna till projektet.
Marianne Karlsson, professor
på Chalmers, konstaterar att
motiven till varför deltagarna
använder Ubigo har förändrats
under tiden.
– I början var motivet nyfikenhet, men nu på slutet är det
framförallt bekvämlighet som
är drivkraften. Fördelarna är en
ökad kontroll över kostnaderna
och det ökade utbudet av tran­s­
portmöjligheter.
VI SERVAR I FÖRSTA HAND MÄNNISKOR
växa och Göteborg borde
redan nu börja bete sig
som en miljonstad, även
om det ännu fattas några
hundratusen själar.” Det
sa Handelskammarens vd
Johan Trouvé när han talade
på Lindholmen Connected
i april.
Lindholmen Connected
är ett nytt affärsnätverk i
Lindholmen Science Park
med tanken att skapa nya
affärsmöjligheter och ge
företag en chans att utbyta
idéer och erfarenheter. •••
Anne Yu från Viktoria Swedish ICT, ett av
värdföretagen på nätverksträffen.
➜ Läs mer på
www.lindholmen.se/lindholmenconnected
4 tycker till
!
Du har varit testpilot för Ubigo, en resetjänst som
premierar hållbart resande. Hur har det gått?
Erica Strömberg, 34 år, Hisingen
– Det har varit väldigt bra, smidigt,
enkelt och kul att vara med och prova
något nytt. Jag har väl mest utnyttjat
kollektivtrafiken och det har också varit
mycket smidigare med betalning och
biljetter. Jag har nog inte ändrat mina
resvanor så mycket – möjligen har jag
åkt mer buss inom stan.
Jonas Östlund, 35 år, Masthugget
– Appen har varit relativt enkel och jag
har inte behövt kontakta kundtjänst
mer än någon enstaka gång. Jag har
mest utnyttjat Västtrafik och cykel. Och
taxi – men det har inte fungerat så bra
som jag hade hoppats. Det hade varit
bättre om man hade kunnat förbetala
taxiresor på något sätt.
– Jag tror att jag skulle fortsätta om Ubigo blev permanentat. Bilpool kommer jag definitivt att fortsätta med. Jag
har slutat låna mina föräldrars bil nu och det tror jag att
de är glada för.
Mariana Prybil, 49 år
Centrala Göteborg
– Det har funkat jättebra, så lättillgängligt med appen. Det har varit lätt
att boka och det är bra biljettpriser på
Västtrafik. Styr och Ställ har varit en
riktig bonus tycker jag. Jag har kanske
inte ändrat mina vanor så mycket, förutom att jag har utnyttjat Västtrafik mer
än innan. Buss är verkligen fantastiskt, det har jag åkt mer.
Sedan har bilpoolerna varit bra. Att det finns ett miljötänk i
det uppskattar jag, vi hade nog kunnat tänka oss att vara
med längre.
Jimmy Persson, 64 år
Västra Frölunda
– Det är ett smidigt system, speciellt
för resor med Västtrafik. Jag åker
ibland i regionen och då är detta ett
prismässigt bra alternativ. Jag har heller inte haft några problem med chaufförerna – alla har väl inte varit helt
utbildade och vetat vad Ubigo är, men
de har förstått och varit okej när
jag har förklarat. •••
älvstrand # 2.20149
Ny strategi för
bättre berättande
– Det händer så mycket i Göte­borg och vi vill bli bättre på att
berätta det.
Det säger Helena Mehner,
kommunikationsdirektör i Göteborg
och en av personerna bakom
Göteborgs Stads nya kommunikationsstrategi.
Inom Göteborgs Stad arbetar drygt
40 000 personer. De servar en
stad med nästan 500 000 invånare
och som varje år tar emot många
miljoner turister och besökare.
Samtidigt står Göteborg inför stora
stadsutvecklingsprojekt. Satsningar
som ska utveckla staden och göra
den ännu bättre för såväl boende
som besökare och näringsliv.
– Vi har ett demokratiskt uppdrag att berätta om vad som händer för alla som bor och lever här.
Vi ska bli bättre på att berätta vad
staden gör och varför. Visa vilken
bredd av verksamheter som finns,
vilka områden vi verkar inom och
på vilket sätt organisationen, med
stadsdelar, fackförvaltningar och
bolag bidrar till att Göteborg blir
en attraktiv plats att bo och verka
i, besöka och återvända till.
tionsstrategi kommer det att bli
lättare och effektivare att nå ut.
HUVUDBUDSKAPET ÄR ”Hållbar
stad – öppen för världen”. Det
beskriver hur staden som organisation förhåller sig till sin omvärld
och vad som är speciellt med just
Göteborg. Men
strategin handlar inte bara
om nyckelord
och en gemensam idé. Den
handlar också
om att hitta
bra forum för
att prata med
göteborgarna.
– Vi komHelena Mehner
mer att finnas i sociala
medier, jobba mer i Älvrummet
och även kanske utveckla mobila
älvrum. Dessutom kommer vi
att ge ut ett gemensamt magasin
som hela staden ligger bakom.
Där kommer vi att berätta vad
som händer i staden och förklara
varför. Jag tror att vi tidigare har
varit lite inåtvända. Det vill vi
ändra på nu.
Hallå, Ola Serneke!
Du har en massa
idéer om stads­
utveckling på
Lindholmen och i
Frihamnen – vad är
det som lockar?
– Potentialen i ett outvecklat område! Det
ligger nära centrum, nära lederna och nära
vatten och grönområden. Vi har ju nästan
samma möjligheter som man hade i London
Docklands – och se vad de har gjort. Vi
måste satsa på en hög exploateringsgrad
med bostäder, restauranger, kaféer, service
och handel – en bra blandstad med mycket
människor så att det kan bli en bra omsättning för företagen.
10
ATT HA ETT GEMENSAMT magasin
handlar om att visa att man
verkligen vill och kan arbeta mot
samma mål. Det gemensamma
magasinet är också anledningen
till att Älvstranden Utveckling
har valt att sluta ge ut tidningen
Älvstrand.
– Vårt mål är att både vi som
jobbar inom staden och alla som
bor här känner sig stolta över det
vi gör tillsammans.
MARIA LAGERGRÉEN
Här ska
höghuset
byggas”
Förutom Karlavagnstornet, som med sina
201 meter kan bli nordens högsta byggnad, har du pratat om att bygga bostäder
på betongfundament i Frihamnen. Berätta
om dina tankar!
– Tornet är ett sätt att se till att det blir mycket
folk här på Lindholmen. Men idéerna om
att bygga bostäder på betongfundament i
Frihamnen handlar om att utnyttja vattenytan
effektivt för att bygga sjysta hus i till exempel
fyra våningar.
Arkitekttävlingen för Karlavagnstornet
avslutas i juni. Vad är nästa steg?
– Då sätter vi igång detaljplanearbetet så att
vi kan börja med bygglovshandlingarna.
Det ska stå ett torn här senast år 2020. Det
kan jag lova.
HELENA MEHNER KONSTATERAR att
det förändrade medielandskapet,
med digitalisering, appar, e-tjänster
och nya krav på information från
invånarna har lett till att behovet
av kommunikation från staden har
förändrats. Däri ligger också orsaken till att man har valt att ta fram
en ny kommunikationsstrategi.
– I vår kommunikation ska man
känna att Göteborg är en hel stad
och en hel organisation. Självklart
finns det olika målgrupper och
varje förvaltning har ansvar för att
kommunicera sina budskap. Men
med en gemensam kommunika-
❞
Vad tänker du om den stadsutveckling
som Göteborg står inför – vad kommer
att krävas av byggbolagen?
– Det behöver finnas bra finansierings­
möjligheter för byggande. Sen måste detaljplanerna gå snabbare och vi behöver vara
med i arbetet. Vi måste också hitta rationella
byggsätt, minska riskerna för fel och bli
bättre på att använda samma grundstruktur
till olika byggnader och i stället jobba på att
de skiljer sig estetiskt på utsidan.
TEXT: MARIA LAGERGRÉEN
FOTO: ANDERS VÄSTLUND
älvstrand # 2.2014
Se design­
förslagen för
Karlavagnstornet!
NAMN: Ola
Serneke
ÅLDER: 43 år
GÖR: vd på
Serneke (tidigare Sefa)
DRIVS AV: Att få utveckla projekt, bolag, organisationer och
driva saker som är i förändring.
Att slentrianmässigt glida på i
vardagen gör att man blir trött.
Människor mår bättre av att
skakas om lite.
NAMNET: Vi kunde inte heta
Sefa längre eftersom det är ett
så vanligt företagsnamn. Vi
bytte till Serneke för att det är ett
unikt namn. Det var mina föräldrar som kom på det genom
att kombinera bokstäverna i
sina respektive namn.
www.serneke.se
älvstrand # 2.201411
❞
Man måste våga misslyckas för att lyfta
stadsutveck­lingen till en ny dimension”.
Lina Lundgren,
verksamhetsutvecklare Älvstranden Utveckling
3
fokusområden
• en stad för alla –
socialt blandat boende,
mötesplatser och
mångfald av verk­
samheter
• hållbara livsstilar
• smarta energisystem
GÖTEBORGS INNOVATIONSPLATTFORM
FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING
är ett samarbete inom staden mellan akademi, näringsliv och
offentlig sektor där man identifierar, testar och utvecklar nya sätt att
nå inno­vation med Älvstaden som verklig testarena.
Innovationsplattformen drivs av Johanneberg Science Park,
Chalmers, Mistra Urban Futures och Göteborgs Stad genom
stadsledningskontoret, stadsbyggnadskontoret, Älvstranden
Utveckling och BRG med Vinnova som huvudfinansiär.
HÅLLBARA IDÉER
TESTAS I ÄLVSTADEN
➜ Är du nyfiken på mer information
om hur du kan delta? Håll utkik på:
alvstaden.goteborg.se
@ LINDHOLMEN SCIENCE PARK – Vi behöver
öka takten och lyfta nivån på stadsutvecklingen. Det här är en unik möjlighet att få
idéer och initiativ att snabbare bli verklighet,
säger Lina Lundgren om inno­vationslabbet
för hållbar stadsutveckling.
göra allt på rätt sätt och i rätt ordning,
vilket har medfört att idéer och initiativ tar
tid att förverkliga. Men vi måste våga pröva, misslyckas, göra om och prova igen för
att hitta lösningar som matchar de verkliga
behoven, förklarar Lina Lundgren.
I höst startar en serie spännande workshops på Visual Arena i Lindholmen
Science Park. I ett så kallat innovationslabb
ska lösningar och tjänster för stadsutveckling utmanas och utvecklas, men också
genomföras i praktiken med Älvstaden som
testarena.
I labbet samlas och möts olika grupper:
medborgare, näringsliv, akademi och det
offentliga. Det ger en bra mix av erfaren­
heter och kunskap.
– Det är väldigt viktigt att involvera
flera olika aktörer när vi bygger ny stad.
Vi behöver vara i en miljö som stimulerar
nytänkande och kraftsamlar genom att
olika kompetenser och synsätt kan mötas
över gränserna. Visual Arena främjar detta,
säger Lina Lundgren, verksamhetsutvecklare och innovationsstrateg på Älvstranden
Utveckling.
I INNOVATIONSLABBET prövas idéerna kontinuerligt. Mellan workshoparna ger man sig
ut för att ta reda på de verkliga behoven
hos allmänhet och användare. Är det här
bra eller dåligt? Vad ska utvecklas? Håller
det affärsmässigt? Det är en avgörande del
av processen.
Labben kommer att ha tre fokusområden
som ligger i linje med Vision Älvstaden: en
stad för alla, hållbara livsstilar och smarta
energisystem. Lina Lundgren arbetar nu
för fullt med att samla in idéer och initiativ
för att se vilka som är tänkbara att arbeta
vidare med.
HON HAR TIDIGARE arbetat med den här
typen av uppdrag inom näringslivet och
tycker det är bra att Göteborgs Stad och
andra offentliga aktörer nu prövar nya sätt
att arbeta.
– Det finns en god vilja inom staden att
12
älvstrand # 2.2014
HUR BYGGER MAN BOSTÄDER som underlättar
för de boende att källsortera, återvinna och
återbruka? Vilka lösningar gör det miljömässigt, effektivt och enkelt att leverera varor till privatpersoner och butiker? Hur ser
framtida hållplatser ut och vilka kringtjänster finns här? Hur skapar vi mötesplatser,
liv mellan husen och grönstruktur mitt i
staden? Detta är exempel på områden som
skulle kunna utvecklas i innovationslabbet.
– Det här är en unik miljö som ger näringsliv och forskning möjlighet att få sina
tjänster och produkter utvecklade i samklang med stadens
sociala behov och
faktiskt förverkligade
i Älvstaden, säger
Lina Lundgren.
LABBET ÄR EN DEL
av Göteborgs nya
Innova­tionsplattform för hållbar
stadsutveckling.
Labbet är mobilt, det
vill säga det kommer
att verka i olika delar
av staden. Men det
kommande året är
det Visual Arena i
Lindholmen Science
Park som gäller.
– Vi är jätteglada
för det här samarbetet. Vi behöver en
miljö som stimulerar
innovation och affärsmässiga drivkrafter och där erfarenheter från olika
områden kan mötas,
säger Lina Lundgren.
TEXT OCH FOTO:
BIRGITTA LAGERLÖF
älvstrand # 2.201413
@ LINDHOLMEN SCIENCE PARK
Erik Coeling har
händerna på knät
när bilen rullar fram i
Göteborgstrafiken.
FOTO: KALLE LEKHOLM
Look –
no hands!
DriveMe
100 vanliga bilförare
kommer under 2017 och
2018 att testa självköran­
de bilar på Lundbyleden,
Söderleden och E 6:an
i Göteborg.
Bilarna är utrustade
med radar, kameror och
är ständigt uppkopplade
mot en trafiklednings­
central. De använder
körfältsmarkeringarna i
vägen tillsammans med
gps och högupplösta
kartor för att veta var de
befinner sig.
Bakom projektet står
Volvo Cars, Göteborgs
Stad, Trafikverket, Trans­
portstyrelsen och Lindhol­
men Science Park. •••
Volvoingenjören släpper ratten och pedalerna och bilen följer själv filen
fram över Älvsborgsbron. 2017 ska 100 självkörande Volvobilar rulla i
staden, men redan nu är de första prototyperna i trafik.
N
är vår självkörande Volvo kommer upp på bron vinglar bilen
snett framför till. Vårt fordon
saktar in och kör sedan försiktigt förbi.
Genom rutan ser vi att föraren i den ostadiga bilen bredvid sitter och sms:ar.
– Han hade haft nytta av en självkörande
bil, skämtar Erik Coeling.
Just att ge förare tid över till annat som
att sms:a eller läsa tidningen är en av de
vinster som Volvo framhåller med de självkörande bilarna.
Bilen vi sitter i är en prototyp inom
projektet DriveMe och Erik Coeling är
säkerhetsspecialist på Volvo Cars. Åkturen
är en de många uppvisningar för svensk
och internationell media som hållits på
Lindholmen under våren.
I DRIVEME SAMARBETAR Volvo Cars med
Trafikverket, Transportstyrelsen och
Göteborgs Stad för att studera själv­
körande bilar. Med i projektet är också
Lindholmen Science Park.
– Vår roll i projektet är att tillhandahålla
en öppen innovationsmiljö där de olika
aktörerna kan mötas. Vi kommer också
att titta på kopplingar till andra samverkansprojekt inom Lindholmen Science
Park, säger Peter Öhman, operativ chef på
Lindholmen Science Park.
Förutom att förarna får tid
över till annat ser man flera
framtida vinster för samhället i stort med de självköran­
de bilarna. Anders Lie från
Trafikverket tror att de kan innebära stora vinster för trafikeffektivitet, miljö och säkerhet.
– Vi tror att maskiner kör bättre än människor. En fullpackad
motorväg är till mer än hälften
outnyttjad asfalt. Automatiska
fordon skulle kunna köra tätare
både i bredd- och längsled, säger han.
Dessutom slipper man med de själv­
körande bilarna många olyckor som
orsakas av den mänskliga faktorn.
– DE BRYTER INTE mot lagen, i alla fall inte
med flit. Fortkörning leder till många
dödsfall i dag. Dessutom kommer de alltid
att vara försiktiga och hyggliga mot den
omgivande trafiken.
Men han säger inte att allt är guld och
gröna skogar med de självkörande bilarna.
– Det kommer dyka upp andra
sorters fel i stället för de mänskliga felen,
vilka vet vi ännu inte.
Även om fokus för DriveMe-projektet
är på personbilar ser Anders Lie minst lika
stora fördelar för gods- och kollektivtrafiken, där förarnas löner är en stor del av
kostnaden.
– Man kan till exempel tänka sig kollektivtrafik med halvstora förarlösa fordon
utanför stadskärnorna, eller en förarlös paketbil som rör sig i gångfart då den inte har
någon förare som tickar pengar.
ANNELI HULTHÉN, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, säger att förarlösa bilar
kan ge ett mer effektivt användande av stadens ytor. Om
bilen parkerar sig själv går det
till exempel att få plats med fler
fordon i parkeringshusen, som
dessutom kan placeras mindre
centralt. Hon ser positivt på
projektet överlag.
– Vi är jätteförväntansfulla
och tycker att det här är vansinnigt roligt. Det är också kul
att det är vanliga göteborgare
som ska vara med och testa.
KALLE LEKHOLM
FOTO: VOLVO CARS
14
älvstrand # 2.2014
älvstrand # 2.201415
Rollerderby Göteborgs första utomhusbana för rollerderby har invigts i Frihamnen. Sporten – en hård kontaktsport på rullskridskor
– där de flesta utövare är kvinnor – har växt kraftigt under 2000-talet. I dag finns tre lag i Göteborg och önskan om en utomhusbana har varit
stor. Under invigningsdagen hölls två matcher och dessutom fick alla som ville låna rullskridskor och själva prova på.
FOTO: JONATAN FERNSTRÖM, CAROLIN FREIHOLTZ OCH BEATRICE TÖRNROS
Nytt liv i
Frihamnen
Rollerderby, seglarskola, stadsodling och
playa. Under maj har Frihamnens asfaltsytor
och hamnbassänger fyllts med liv och rörelse.
Parallellt med att den nya stadsdelen tar
form på planerarnas kontor bjuds göteborg­
arna in att göra platsen till sin. Förhoppningen
är att människor ska engagera sig och ta del i
utformningen av den framtida stadsdelen.
It takes two...
Den 17 maj ekade
tangomusiken
över Frihamnen.
Det bjöds på både
dansuppvisning
och möjlighet att
själv prova den
argentinska
dansen. Fler
tango­kvällar
ordnas i sommar.
Världsrekord
i pyramid
En 17,25 meter hög pyramid i återvinningsbar plast blev startskottet till aktiviteterna i
Frihamnen. Pyramiden restes i samband med
Vetenskapsfestivalen, och bestod av delar till­
verkade i Älvrummet av mellandstadieelever
från hela staden.
Formen är en fraktal, vilket innebär att den stora
pyramiden består av tusentals mindre likadana
pyramider. 4 096 stycken, för att vara exakt.
Höjden gav nytt världsrekord i Guinness World
Records.
Växtkraft
Det spirar i pallkragar och återvunna oljefat. Den
24 maj invigdes stadsodlingen i Frihamnen i regi
av arkitektkontoret Kjellgren Kaminsky. För 300
kronor får man allt som behövs för att odla sina
egna grönsaker mitt i city.
I sommar kommer föreläsningar och andra
odlingsaktiviteter att anordnas.
16
älvstrand # 2.2014
älvstrand # 2.201417
Vad händer
nu då?
om
En utställning
för
et
m
m
ra
prog
si
Frihamnen visa
Älvrummet.
Ta chansen
– lär dig segla!
Alla göteborgare är välkomna till gratis
seglarskola i hamnbassängen. Gammal
som ung – oavsett seglingsvana
eller funktionshinder går det att prova
på segling med Accessjolle i projektet
”Segla för alla”. Seglarskolan har öppet
under helgerna i sommar.
Bakom projektet står bland andra
GKSS, Älvstranden Utveckling och
Lundby stadsdelsförvaltning.
• Med start i juni utformar den hol­
ländska konstnärsduon Haas & Hahn
tillsammans med barn och unga från
Göteborg en monumentalmålning för
Jubileumsparken.
• Rollerderby-evenemang, läs mer på
www.gbgrollerderby.se
ILLUSTRATION: MARIA KASK
FOTO: JONATAN FERNSTRÖM
• Seglarskolan fortsätter med skoloch sommarseglingar.
• I sommar anordnas tangokvällar
på rollerderbybanan, läs mer på
www.tangoguiden.se
• I september öppnar ett tillfälligt åretrunt-bad. Enligt planen ska ett perma­
nent bad vara på plats 2015.
Stadsdelen tar form
• Från och med december stannar
buss 16, 16x och 45 i Frihamnen.
• Mer information om aktiviteterna i Fri­
hamnen hittar du på www.älvstaden.se
@ FRIHAMNEN 3 000 nya bostäder och 2 000 nya arbetsplatser ska stå klara i Frihamnen lagom till 400-årsjubiléet
2021.
– Jag tror att vi arbetar bättre med en skarp deadline
och tydliga mål, säger Hanna Areslätt, projektchef
på Älvstranden Utveckling.
Kajskjul 113
ombyggnad av Kajskjul 113 i Friham­
nen. Huset byggdes 1962 som en del
av hamnen och saknar i dag instal­
lationer för värme, kyla och ventila­
tion. Detta ska åtgärdas för att skapa
moderna lokaler för både kontor och
publika ytor.
Kajskjul 113 ligger inom den första
etappen av Frihamnen som ska stå
klar till Göteborgs 400-årsjubileum
2021.
Planen är att ombyggnaden ska
inledas 2015 och vara klar 2017. •••
18
FOTO: CAROLIN FREIHOLTZ
I våras inleddes förarbetet inför en
Playa del Frihamnen
En av de mest efterfrågade sakerna i den framtida Jubileumsparken är ett utomhusbad. Ännu dröjer
det ett tag tills man kan bada i Frihamnen. Men den 31 maj invigdes Playan som ett första steg.
Det är en sandstrand mitt i stan, och ett steg på vägen mot en stadsmässig badplats. Playan är
öppen hela sommaren för den som vill prova ett annorlunda strandhäng.
älvstrand # 2.2014
Gult område:
Boulevardstaden
Rött område:
Alléstaden
Svart område:
Hamnstaden.
Det övergripande programmet
för Frihamnen och delar av
Ringön är på samråd till och
med den 9 september, och kan
därefter antas av politikerna i
byggnadsnämnden. I höst ska
detaljplane­arbetet med den första
etappen av Frihamnen påbörjas.
Programmet föreslår ett
stads­mässigt stråk, ”Boulevard­
staden”, med hus på 6–14 vå-
ningar längs Hjalmar Brantings­
gatan. Här ska också finnas
utrymme för enstaka riktigt höga
hus på uppåt 30 våningar.
I DE ANDRA OMRÅDENA, ”Allé­
staden” och ”Hamnstaden”
blir bebyggelsen lägre men ska
ändå ha en tät kvarterskaraktär. Dessutom ska stadsparken
Jubileumsparken skapas på
Kvillepiren.
– I den första etappen har vi
som mål att bygga 3 000 nya
lägenheter och 2 000 nya arbetsplatser, som ska vara färdiga år
2021. Då ska också en första del
av Jubileumsparken vara klar,
säger Hanna Areslätt.
REDAN NU PÅGÅR en mängd aktiviteter i området – rollerderby,
badkultur, stadsodling och mycket annat. Aktiviteterna ska göra
folk uppmärksamma på området,
men framför allt är det ett sätt
att få fler involverade i platsen.
– Aktiviteterna är en del av
vårt dialogarbete. Målet är att
det ska finnas plats för mångfald
i Frihamnen, och då gäller det att
programmera in det redan i ett
tidigt skede. Det är ett spännande
arbetssätt, säger Hanna Areslätt.
FRIHAMNENS LÄGE ÄR centralt
placerat i staden, och kommer
upplevas som än mer centralt när
den nya Hisingsbron är på plats.
Planer finns också på fler förbindelser över älven, till exempel
skyttelfärjor.
– Vi gör allt vi kan för att
skapa en tät och blandad innerstad. Tätare än vi på Älvstranden
Utveckling byggt tidigare, och
med en jämn fördelning mellan
bostäder och arbetsplatser.
FRIHAMNENS FÖRSTA ETAPP blir
pilotprojekt för Göteborgs Stads
nya gemensamma system för
markanvisning. Markanvisning
kommer att ske i flera steg för att
möta de olika behoven hos olika
aktörer.
– Det kräver mycket resurser
att vara med i hela byggprocessen. Gen­om att släppa markanvisningarna successivt kan vi släppa
in fler aktörer, vilket är bra för att
få en större variation.
KALLE LEKHOLM
älvstrand # 2.201419
Hej Katarina
Widén
Allansson
på Skanska!
Ni är en av de parter
som ska bygga bostäder
i Örgryte Torp. Kan du
beskriva vad det kommer
att bli för plats?
– Platsen i sig ligger
fantastiskt fint, nära
centrum, men också nära
rekreationsområden i
Delsjön. De nya bostäderna kommer att skapa en
tydlig entré till området
och vi hoppas att alla ska
känna att det är öppet att
röra sig mellan husen och
genom området.
– Parkeringen komSkanska är en av aktörerna i Örgryte Torp. De bygger 80 Svanenmärkta lägenheter. Området ska bebyggas med en blandning
av flerfamiljshus och radhus – av skiftande
karaktär och med olika upplåtelseformer.
Sammanlagt kommer det byggas cirka
500 bostäder i området. Fyra parter –
Skanska, NCC, HSB och Älvstranden
Utveckling – är involverade i ett konsortium. Arbetssättet där bygger på samverkan,
gemensamma målbilder och gemensamt
ansvar.
– Älvstranden Utveckling ska inte bygga
något, vår roll är i stället att hålla ihop
projektet och bidra till att Örgryte Torp
blir ett område med en bra blandstad där
det är enkelt att leva klimatsmart, säger
Olle Lindkvist från bolaget.
Det finns höga arkitektoniska ambitioner
och mycket av det inledande arbetet har
20
handlat om att prata sig
samman inom konsortiet
för att skapa en enhetlighet men där det ändå finns
variation. Det har bland
annat handlat om att hitta
bra färger till husen och
se till att området hänger
ihop utseendemässigt.
– Örgryte Torp kommer
att kännas som en upp­
daterad version av den
andra bebyggelsen som
finns längs Delsjövägen
med lamellhus, gräsytor
och naturen som tittar
fram mellan husen. Men
med lite moderna inslag,
säger Olle Lindkvist.
MARIA LAGERGRÉEN
Hur fungerar det att arbeta tillsammans som ni
har gjort med de övriga
parterna i konsortiet?
– Från Skanskas sida har
vi goda erfarenheter från
denna typ av samverkan.
Det är ett bra och öppet
klimat inom konsortiet.
Det är bra med ett forum
där vi kan diskutera oss
fram till en gemensam
ståndpunkt och ta med
oss en gemensam värdegrund in i hela området.
– Det gör skillnad att
arbeta på det här sättet.
Tillsammans blir vi helt
enkelt lite starkare.
Vad ska Skanska bygga?
– Vi ska bygga cirka 80
lägenheter och 24 radhus.
Lägenheterna kommer
att bli svanenmärkta. Det
innebär att de är energisnåla och har låg klimatpåverkan samt är byggda
med hållbara material
som minimerar miljöoch hälsopåverkan. Det
kommer också att finnas
en genomtänkt drift- och
underhållsplan så att vi
kan stötta bostadsrättsföreningen i den fortsatta
driften av fastigheten.
ILLUSTRATION: SKANSKA
NU BYGGS ÖRGRYTE TORP
Granne med Delsjön, men också nära
Liseberg och city. Arbetet med att bygga
bostäder i Örgryte Torp är snart i full gång.
mer till
största
delen att
ligga under jord
så att det
blir mer
plats för människor och
cyklar. Det ska vara enkelt att leva hållbart här.
Viktigt med
helhetssyn
I sitt nya uppdrag som projektchef för
Gullbergvass på Älvstranden Utveckling
ska Carl-Anton Holmgren också finnas
med inom projektet Örgryte Torp.
– Jag tror att det är viktigt att ha ett
helhetsperspektiv på hela stadsutvecklingsprocessen. Därför är det nödvändigt att arbeta nära tillsammans, med
andra offent­liga aktörer och med privata intressenter. När vi nu bygger en
tät och blandad stad som är öppen för
alla, måste den planeras så att vi kan
resa och röra oss på ett hållbart sätt.
Det gör vi genom att prioritera yteffektiva trafikslag som cykel, gång och
kollektivtrafik.
Carl-Anton pratar också om vikten
älvstrand # 2.2014
av att bygga
en stad där
alla är välkomna, men
också om
att fortsätta
utveckla bra
metoder för
samverkan. Till exempel i konsortier där olika byggbolag tillsammans med det offentliga utvecklar
ett område. Men Carl-Anton
lyfter också frågan om att nyttja
kraften i innovation.
– Under projekt med långa
bygg­tider måste man under
genomförandet även arbeta
med att uppfylla målen i Vision
Älvstaden. Exempelvis genom att
skapa goda förutsättningar för
verksamheter och kultur medan
arbetet pågår.
Örgryte Torp och Stora Torp
Örgryte Torp är namnet på det område som byggs där gamla tv-huset låg.
Bredvid ligger Stora Torp, en herrgårdsbyggnad med 9 600 kvadratmeter tomtyta
och 3 200 kvadratmeter kontorsyta. Stora Torp var en stor lantegendom med anor
från 1550-talet. Huset fick sitt nuvarande utseende i slutet av 1870-talet. •••
Älvstranden Utveckling i Örgryte?
När Sveriges television flyttade från tv-huset Synvillan i Delsjön till Kanal­huset på
Lindholmen skedde ett byte som ledde till att Älvstranden Utveckling så småningom fick
ta ansvar för utvecklingen av området Örgryte Torp. I samverkan med ett antal byggher­
rar ska det byggas
ett blandat bostads­
område med hyres­
rätter, bostadsrätter
och äganderätter i
radhus.
Byggandet be­
räknas starta under
hösten 2014 med
första inflyttning i
slutet av 2016. •••
älvstrand # 2.201421
FOTO: SVANTE ÖRNBERG
@ LINDHOLMEN SCIENCE PARK
Njut av
radiohistoria
I höljen av ädelträ, hårdplast och lackerad
metall gömmer sig elektronrör, transi­storer
och högtalare. På Radiomuséet visas
teknikhistorien bakom dagens och
morgondagens ingenjörskonst.
– Ni har säkert sett teleportering i science fictionfilmer. När Marconi gjorde de första radiosändningarna var det lika oväntat för dåtiden som om
vi i dag skulle bevittna en teleportering.
Åke Kjellin visar runt på Radiomuséet, som ligger i Götaverkens gamla ritkontor på Lindholmen.
Han berättar om radions historia, och den enorma
teknikutveckling som skett sedan italienaren
Guglielmo Marconis gjorde sina första sändningar
i slutet av 1800-talet.
Här finns mängder av vanliga radiomottagare
från olika tidevarv, men också fartygs- och flygradio, en amatörradiostation, militära apparater.
Och skivväxlare, bilradio och trådspelare, där lju-
22
älvstrand # 2.2014
det lagras magnetiskt på en tunn lina av metall.
– Alla som en gång varit ute med ett kastspö
förstår nog vilket trassel en sådan tråd kunde
ställa till med.
DET VILAR ETT TJOCKT nostalgiskt skimmer över
utställningen, men Åke Kjellin understryker att
föremålen är mer än bara en påminnelse om
svunna tider.
– Visst kan man tycka att det är mycket nostalgi
över vår utställning. Men det är en intressant bakgrund till dagens teknik – hade inte utvecklingen
inom radioteknologin varit så stark hade vi inte
haft datorer och robotar i dag. Man får ingen bra
älvstrand # 2.201423
Radiomuseet
utveckling utan att stå på en stabil grund,
säger Åke Kjellin.
Anders Carlssons gata 2,
Lindholmen
– ROGER, HAVE A nice day.
INTRÄDE 50 kronor
Mannen som sitter i Radiomuséets amatörradiostation heter Sten Wahlskog. Men
bland radiovågorna är det ingen som kallar
honom så – där heter han SM6DER. Det är
Stens personliga anropskod i ett kodsystem
som används av radioentusiaster över hela
världen såväl som fartyg, flyg och militär.
Han avslutar precis radiosamtalet med
en man i Rumänien, och tidigare under
dagen har han bland annat pratat med en
station i Italien och en Aeroflotpilot någonstans i Ryssland.
– Jag har hela världen här inne, säger
han med en gest mot radion.
ÖPPET 12–20 onsdagar och
12–15 tisdagar, torsdagar och
fredagar. Guidad rundvandring
varje tisdag 14.00.
BUTIK & VERKSTAD Muséet har en
butik där fungerande radio­apparater
och komponenter säljs. Det går
också bra att lämna in gamla
radioapparater och skivspelare
för reparation.
➜ Läs mer på
www.radiomuseet.se
Från Guglielmo Marconis stramt ändamålsenliga gnistsändare till plastig femtiotalskitsch –
apparaterna på Radiomuséet berättar både kultur- och teknikhistoria.
KALLE LEKHOLM
Åke Kjellin är ordförande för Radiohistoriska föreningen i Västsverige, som
driver museet. Ett tjugotal av föreningens medlemmar arbetar ideellt här.
Radiospråket
AM, FM, QSR och DX – radiofolket
slänger sig gärna med förkortningar.
Här reder vi ut vad en handfull av
dem betyder.
• AM-radio: ”Amplitudmodulering”.
Innebär att radiovågens ljudstyrka
varieras över tid, för att förmedla till
exempel en ljudvåg. Detta är den
äldsta sortens radio.
FOTO: SVANTE ÖRNBERG
En Kungsradio tillverkad i Göteborg. Kungsradio startade som en underavdelning till cykeltillverkaren Bröderna Anderssons Velocipedfabrik på
Kungsgatan, och växte efter hand till Västsveriges största radiotillverkare.
FOTO: SVANTE ÖRNBERG
• FM-radio: ”Frekvensmodulering”.
Här är det i stället radiovågens
frekvens, eller tonhöjd, som varieras.
FM-radion har bättre ljudkvalitet än
AM, och i dag sänds i princip all svensk
radio på FM-bandet.
• DAB-radio: Sänds digitalt, det vill
säga som ettor och nollor i stället för
som ljudvågor. Digitala sändningar
innebär avsevärt högre kvalitet än
analoga, men kräver också mer avancerade mottagare. Flera utredningar
har föreslagit en total övergång till
digital­radio i framtiden.
• DX-ing: En hobby där radioamatörer
lyssnar efter avlägsna radiostationer.
När de fått in en sändning kontaktar de
stationen och meddelar sin position och
sändningens kvalitet. Som tack brukar
radiostationerna skicka ett vykort, som
kallas QSL-kort. •••
24
älvstrand # 2.2014
älvstrand # 2.201425
14 ÅR MED TIDNINGEN ÄLVSTRAND
SKAPA
BOENDE
Från nedlagt varvsområde till levande bland­
stad. Norra Älvstranden har genomgått en stor
förvandling. De senaste 14 åren har tidningen
Älvstrand berättat om visionerna och framväxten
av den nya stadsdelen.
Vi har träffat människorna bakom, de som pla­
nerar, de som bestämmer, de som engagerar sig
och de som valt att bo eller verka här.
Så här i sista numret bjuder vi på ett axplock av
bilder från tidningens 14 år.
FOTO: ANNA VON BRÖMSSEN, BIRGITTA LAGERLÖF, KENTH LÄRK, ANDERS VÄSTLIUND, HANS WRETLING OCH SVANTE ÖRNBERG
Människor,
mångfald
och mötesplatser
DET STORA LYFTET
Nybyggen lyfter Älvstranden, så löd
rubriken på omslaget i Älvstrand nr 2–2004.
Då hade omvandlingen av Norra Älvstranden från nedlagt varvsområde till ”Den goda
staden” med nya bostäder och lokaler för
företag, ubildning, forskning, kultur och
handel pågått i nästan 20 år.
Eriksberg var först ut och när tidningen
Älvstrand kom ut med sitt första nummer
i april 2000 var det omvandlingen av
Sannegårdshamnen som planerades.
olmshamnen i ett reportage
Stefan Herold kastar loss från Lindh
Älvstrand nr 2–2013.
en,
om båtliv längs Norra Älvstrand
Intresset var stort
när byggplanerna
för Sannegårdshamnen presenterades på Bodagar
i Eriksbersghallen.
Älvstrand
nr 3–2003.
Några av framtidens
hyresgäster provade
på alternativa bostads­
lösningar på Bomässan
Bo i Göteborg 2005.
Norra Älvstranden,
Amhult och Gårdsten
var i fokus när Göteborg
under elva dagar visade upp det bästa staden hade att erbjuda.
Älvstrand nr 3–2005.
Färjenäsparken invigs, Älvstrand nr 4–2010
Halvägs mot målet!
lägenheter för drygt 10 000 boende på Eriksberg, i Sanne­
gården och Lindholmen och det planerades bostäder för
ytterligare cirka 10 000 personer. Bland annat Kvillbäcken
stod på tur. Familjen Krümmel (till höger) ångrade inte
flytten från villan i Alingsås till HSB:s bostadsrättsföreningen
Malö på Eriksberg. Älvstrand nr 2–2011.
26
älvstrand # 2.2014
– Att vi hela tiden har arbetat
utifrån de tre dimensionerna
för hållbarhet, ekonomiskt,
socialt och ekologiskt, utan
att det hette så från början.
– Vi har ända sedan
start haft de mjuka värdena
i fokus och jobbat för att ge
förutsättningar för liv. Betong
och armering skapar inga
värden i sig. Det är livet som
skapar värde och speciellt i
möten mellan människor. Vi
har arbetat för att få till stånd
dessa mötesplatser, att
plantera in liv och rörelse i
området.
– Under hela resan har vi
också haft ekologisk hållbarhet i fokus. Sopsugen på
Eriksberg är ett tidigt exempel, hela Sannegårdsprojektet hade fokus på minskad
energiförbrukning och
Kvillebäcken planeras för att
kunna leva miljösmart.
– Ekonomiskt har ledstjärnan varit att vi ska klara oss
utan skattefinansiering, det
ger långsiktighet.
– Människa, mångfald
och mötesplats har varit
tre viktig parametrar i vårt
arbete. Vi ska dock inte
blunda för att succén och
det stora intresset fär att bo
på Norra Älvstranden har
gett en gräddhylla. Det är
en viktig erfarenhet som vi
nu tar med oss i arbetet
med Frihamnen. Tillsammans ska vi skapa en ännu
bättre stad. •••
”Sveriges
största
passivhus...
byggs i Sannegårds­
hamnen...” stod att läsa i
Älvstrand nr 1–2007. Det handlade om Älvstranden Utvecklings
projekt Hamnhuset. Ett så kallat
passivhus, där värme från solen,
tv-apparaten, sänglampan och
de boendes egna kroppar står
för den största delen av uppvärmningen. Ett passivhus i den
storleken, 116 hyreslägenheter,
hade aldrig tidigare byggts och
intresset var enormt.
– Fler tusen personer har fått
information genom studie­
besök eller seminarier,
berättar miljöchef
Staffan Bolminger.
Internatio­nella
matmarknader
på stadsdels­
torgen önskade
sig Åse Jendman
i medborgardialogen om Centrala
Älvstaden, Älvstrand
nr 3–2011.
2011 konstaterades att det hade byggts nästan 5 000
Hallå där, Johan Ekman!
Du har varit ansvarig
utgivare i många år för
Älvstrand. Vad slår dig när
du nu bläddrar igenom
14 år med tidningen?
Tidiga visioner om Skeppsbron, presenterade i Älvstrand nr 1 – 2009.
Visioner om staden vid älven
2004 fick Älvstranden Utveckling
uppdraget att även omvandla
södra sidan av älven. Arbetet
tog fart 2005 med en
dialog med göteborgarna. Bland annat
arbetade sex lag
fram förslag som
sedan låg till
grund för programarbetet
för södra Älv­
stranden.
2010 tog
Göteborgs Stads
arbete med Centrala
Älvstaden fart. Tanken var att få en samlad
idébild för utveckling av centrala Göteborg
på bägge sidor om Göta älv. Dialog med
såväl medborgare som experter var centralt i arbetet som mynnade ut i att Vision
Älvstaden antogs av kommunfullmäktige
hösten 2012.
Visionen slår fast att Älvstaden ska vara
öppen för världen, inkluderande, grön och
dynamisk. Den ska utformas så att den
helar staden, möter vattnet och stärker den
regionala kärnan.
Nu pågår arbetet med att förverkliga
detta och i Älvstaden planeras för bland
annat 25 000 bostäder och 50 000 nya
arbetsplatser fram till år 2035.
älvstrand # 2.201427
14 ÅR MED TIDNINGEN ÄLVSTRAND
Göteborgshjulet
stod på
Kanaltorget
2010–2012 och
lockade många
besökare till
Älvrummet.
Älvstrand
nr 2–2010.
UTVECKLA
STADEN
När löparna når Norra Älvstranden
är det en rejäl bit kvar i världens största halvmara, GöteborgsVarvet. Med sång, musik och
ett spurtpris vid Lindholmen Science Park
(halva distansen) hoppas arrangörerna
ge ny energi åt deltagarna. Löparna
här intill hade dessutom nöjet att pryda
omslaget på det allra första numret av
tidningen Älvstrand, nr 1–2000.
”Få städer i Europa
har så fantastiska utveck­
lings­möjligheter i stadskärnan som Göteborg”,
sa dåvarande kommunal­
rådet Göran Johansson
och pekade på Älvstaden när Älvrummet invigdes 2008.
Sedan dess har Älvrummet blivit den naturliga mötesplatsen
för diskussioner och information om stadsutveckling i Göteborg.
Inte minst gjorde hjulet platsen känd för göteborgarna. På ett år
ökade antalet besökare från 60 000 till 320 000. Utan hjulet som
dragplåster har Älvrummet cirka 100 000 besökare per år.
Och utvecklingen av stadskärnan, den har ju bara börjat.
SÅ SKA STADEN VÄXA
– Älvrummet invigt
Älvstrand nr 1–2008
UPPLYST OM BROAR
MED SPRING I BENEN
El Alamillobron i Sevilla
Besitter broar magisk lyskraft? och vad kan Göteborg lära av Newcastle,
Rotterdam eller Sevilla? frågade vi oss i en serie artiklar om världens broar. Tanken var
att höja blicken och ge inspiration i diskussionen om nya förbindelser över Göta älv.
På bilden är det El Alamillo-bron i Sevilla som lyser upp i Älvstrand nr 1–2010.
Joel Kinnaman i Brott och Straff på
Backa Teater, Älvstrand nr 4–2007.
Från Lindholmen
till Hollywood
Regn och rusk var
Kan en ond gärning rättfärdigas
det när Linda Rönn,
Sara Axelsson, Marie Johansson och
Caroline Persson
sprang Lindholmenstafetten år 2011.
Stafetten har arrangerats varje år sedan
2007, med undantag
för 2013. Älvstrand har
självklart rapporterat.
om syftet är gott? Backa Teater gjorde
2007 succé med föreställningen Brott och
straff. Mattias Andersson regisserade
och Joel Kinnaman spelade rollen som
Raskolnikov.
Samma år hade teatern flyttat till ny­
renoverade lokaler på Lindholmen och
här fortsätter ensemblen göra uppskattad, nytänkande och prisbelönt teater.
Joel Kinnaman har i sin tur fortsatt med
en framgångsrik filmkarriär, bland annat
i Snabba Cash och Hollywoodproduktionen Robocop.
Älvstrand nr 1–2003
Folkfester
Livfulla älvstränder. Att fylla kajerna med liv och skapa mötesplatser
har varit en viktig del i arbetet med att utveckla stadsdelen. Bilderna visar
sjösättningen av ostindiefararen Götheborg 2003 och folkfesten i juni
2006 när det samma dag var invigning av Götatunneln och målgång
för Volvo Ocean Race.
Älvstrand nr 2–2006.
Med kvartertsodlat fick rivningstomterna i Kvillebäcken nytt liv och Kville
Saluhall öppnade hösten 2013. Bilder från Älvstrand nr 3–2011 och 3–2013.
Saluhallen blev hjärtat
En saluhall som hjärtat i området och kvartersodlat på
rivningstomten mitt emot var viktiga steg på vägen mot att
bygga ett socialt och ekologiskt hållbart Kvillebäcken. Saluhallen
är prisbelönad både för sin arkitektur och sitt bidrag till stads­
utvecklingen. Odlingsprojekten drar nu vidare till Frihamnen.
28
älvstrand # 2.2014
älvstrand # 2.201429
14 ÅR MED TIDNINGEN ÄLVSTRAND
FOKUS
LINDHOLMEN
NOSTALGISKA ÅTERBLICKAR – DEL 21
”Ericsson tar steget över älven”
Synvillans minne
lever vidare...
var en av rubrikerna i det allra första numret av Älvstrand. Då var det klart att
företag skulle bygga en 35 000 kvadratmeter stor kontorsbyggnad på Lindholmen.
2002 flyttade 1 500 medarbetare in och etableringen blev avgörande för, och början
på, en framgångsrik utveckling av Lindholmen.
tsen
Lars-Erik Lundin på pla
Ericssons fastighetschef
på
ute
gas
byg
lle
gnaden sku
där den nya kontorsbyg
.
000
1–2
nr
nd
Lindholmspiren. Älvstra
Nostalgiska återblickar
Göteborgsförfattaren
Lars O. Carlsson, med
genuin kärlek till staden,
gör regelbundna nedslag
i stadens historia – ty det är
äldre tiders prövningar som
format och härdat
dagens göteborgare.
Mycket nöje!
Volvo Cars vice vd Sven Eckerstein, Ericssons regionchef Åke Johansson och Lindholmen Science Parks vd
Mats Karlsson diskuterar framtida affärsmöjligheter
på Lindholmen. Älvstrand nr 3–2003.
Den 14 september 1970 började man flytta
in i ett nytt och modernt radio- och tv-hus
i Göteborg, men det dröjde till den 30 september året därpå innan
själva invigningen förrättades. Då hade för övrigt
Sverige just fått sin andra
tv-kanal genom starten av
TV 2. Fastigheten var loka­
liserad invid Delsjövägen och
arkitekter bakom skapelsen
var Rune Falk (1926–2007)
och Armand Björkman (född
1932) på White arkitekter.
”Nya utsikter för Ericsson”. Rundvandring före inflytt i de nya lokalerna. Älvstrand nr 4–2002.
MÖTESPLATS I CENTRUM
2003 var det äntligen dags för inflyttning i Lindholmen Science Parks nya
huvudbyggnad. ”Lindholmen ska bli ett begrepp för dynamik och tillväxt och kring
Navet ska det kretsa en rad aktiviteter”, sa Lindholmen Science Parks vd Mats
Karlsson vid invigningen.
Resten är en framgångssaga. Antalet som arbetar, studerar och bor på
Lindholmen har ökat från 7 500 år 2001 till 21 000 personer år 2013.
Visionen är 30 000 år 2020.
Det dröjde inte allt för länge
innan Göteborgs­humorn döpt
byggnaden till Synvillan. Ja,
i sanningens namn lär denna
benämning, enligt ett dokument om ”Göteborgs-tv
25 år”, redan ha använts
på den första studion vid
Delsjövägen som stod klar
den 1 februari 1959.
tivitet”
”En katalysator för krea
Tidiga planer
på högt hus
Redan 2001 fanns planer
på att bygga ett riktigt högt
hus på Lindholmen. Fyra
arkitektkontor fick i uppdrag
att rita förslag på hotell och
konferensanläggning.
Bilden visar det vinnande
bidraget som presenterades
i Älvstrand nr 2–2001.
Det dröjde några år, men
2013 fick Lindholmen sitt hotell och snart kanske även ett
över 200 meter högt hus...
30
sa Chalmers rektor
Karin Markides när Kuggen
och mötesplats Lindholmen
Science Park invigdes 2011.
Här tillsammans med kommunstyrelsens ordförande
Anneli Hulthén och EU-kommissionär Cecilia Malmström.
Älvstrand nr 3–2011.
När jag sökte efter en illustration till denna artikel hittade jag
i min nostalgiska låda ett så
kallat QSL-kort från den tiden
då jag DX-ade, det vill säga
lyssnade på radiosändningar
från hela världen. Jag hade
lyssnat på Fiskhamnsrapporten
och skrev till Sveriges Radio
och meddelade att det lät bra.
För det belönades jag alltså
med detta QSL-kort.
(Läs mer om DX-ande och
radiohistoria på sidan 24.)
älvstrand # 2.2014
Feskekörka, Kålleseum, Högmässan, Ellyse­
palatset, Hedendomen, Vattenståndet och
Ackordcentralen är några utmärkta exempel
på göteborgarens kärleksfulla förmåga att
döpa om stadens mera offentliga byggnader.
Kanalhusets föregångare, Synvillan, hör
också till samlingen och nu kommer denna
försvunna institution att odödligförklaras via
ett gatunamn.
I vilket fall som helst kom
det att på denna plats
produceras en mängd svenska radio- och
tv-klassiker, spännande serier, uppskattade
underhålls­program, heta debattprogram samt
inte minst granskande journalistik. Vem minns
inte högtidsstunder framför tv-apparaten i
form av Hem till byn, Gäst hos Hagge, Albert
och Herbert, Jubel i busken, Raskens och alla
andra underbara göteborgsproduktioner?
Våren 2007 flyttade verksamheten till Kanal­
huset på Norra Älvstranden och år 2010 revs
Synvillan och jämnades med marken. Här
kommer snart ett flertal olika byggherrar att
bygga trevliga bostäder och gatunamnen blir
också spännande.
Till saken hör nämligen att Göteborgs Stad
har en så kallad namnbank med gatunamn
som kan bli aktuella i framtiden. Det kan
handla om personer som berikat vår stad och
när rätt tid och plats är inne, kan den personens namn plötsligt sitta på en gatuskylt.
I denna namnbank fanns ett stort antal artist-,
radio- och tv-personligheter, vars namn inte
direkt kan placeras var som helst i staden.
Men nu – på den gamla Synvillans tomt – är
de synnerligen passande.
Huvudvägen in i området kommer att få namnet Synvillans Gata och utmed denna kommer
tolv välkända profiler att passera revy, med
var sitt gatunamn, nämligen:
Författaren, skådespelaren och dramatikern
Kent Andersson (1933–2005), komikern,
revyartisten och skådespelaren Sten-Åke
Cederhök (1913–1990), naturmänniskan
samt radio- och tv-mannen Nils Dahlbeck
(1911–1998), journalisten, författaren
och teatermannen Uno ”Myggan” Ericson
(1926–2001), regissören samt radio- och
tv-mannen Åke Falck (1925–1974), sångerskan, revy­artisten och skådespelerskan Sonya
Hedenbratt (1931–2001), viskompositören
och sångerskan Barbro Hörberg (1932–1976),
pianisten, jazzmusikern och kompositören
Jan Johansson (1931–1968), journalisten och
tv-producenten Steen Priwin (1934–1995),
skådespelerskan Viveka Seldahl (1944–2001),
skådespelerskan och operettsångerskan Märta
Ternstedt (1915–1994) samt skådespelerskan
Gunn Wållgren (1913–1983).
Axel Engdahl, Hagge Geigert, Ludde Gentzel
och Karin Kavli är exempel på motsvarande
profiler som har hedrats med gatunamn på
andra platser i staden.
I Örgryte Torp finns sedan tidigare Alfred
Wigelius Väg. Ett namn till minne av jägmästaren A Wigelius (1882–1955).
LARS O. CARLSSON
älvstrand # 2.201431
Avsändare:
Älvstranden Utveckling AB
Box 8003
402 77 Göteborg
B
Gruppförsändelse
KVILLE SALUHALL
ingen
i hjärtat av His
Öppettider:
Måndag – fredag 10 –19
Lördagar 10 –16
Adress: Gustaf Dalénsgatan 2 , Vågmästareplatsen
Telefon: 031-23 16 00
www.kvillesaluhall.se
U HAL
AL
U HAL
L
AL
L
L
L
L
L
L
L
L
U HAL
S
AL
L
KVI LE
S
AL AL L L
U HUAH A
L
KVI LE
S
AL AL L L
U HUAH A
L
KVI LE
S
S
U HAL
L
KVI LE
S
S
AL
S
S
S
AL AL L L
U HUAH A
L
KVI LE
L
L
KVI LE