1. No category

Pinfo
Pinfo sommaren 2011
Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige
Sommaren 2011
Framtidens anläggningar
Jan Fors
beskriver
strategierna
i Småland
FA-flöden
styrs nu
om till
Högbytorp
Dessutom:
• Ny miljöchef
• Fordonsfakta
• Marieholm
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Några ord om Pinfo
Välkommen till sommarens nummer av Pinfo.
Följ med in på Högbytorps nya pampiga FAanläggning och se hur vi nu arbetar samordnat
med FA-flödena för maximal lönsamhet.
INNEHÅLL
kkk
Läs och diskutera sedan de nya idéerna med
dina kollegor och med din chef. Det är oerhört
viktigt att alla medarbetare förstår hur den komplexa kedjan från affär till faktura ser ut på våra
anläggningar.
u
kkk
kkk
Fokus Småland
u Region Syds chef Jan Fors har lagt upp
en strategi för hur antalet anläggningar ska
bantas. Vi satsar i tillväxtområden.
Läs mer sid 6
I övrigt arbetar vi just nu vidare med
vår externa marknadskommunikation i
syfte att stärka varumärket. Det finns en
ny serie informationsmaterial bl a och en
helt ny företagspresentation – ”Kretsloppet
går vidare”. Missa inte dem.
Missa inte heller allt det intressanta våra
medarbetare och chefer berättar om här
i Pinfo. Då är du väl förberedd inför
kommande utmaningar.
kkk
Senaste nytt om vår anläggningsstruktur kan ni
läsa om i intervjun med Jan Fors.
Glad sommar!
Ett besök i Örebro, tredje anhalten på Öppet
hus – den stora turnén nu i juni – har vi också
prioiterat. Se här en riktig storsatsning på ordning och reda, signerad Folke Jackson.
PS. Nu har resultaten från årets
medarbetarundersökning kommit.
Du hittar en sammanfattning
i detta nummer av Pinfo.
Tema:
anläggningar
Pinfo
Sommaren 2010
Pinfo sommaren 2010
Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige
Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige
Tema: Farligt Avfall och VA
Gällivare:
Farligt Avfall
i smarta slingor
längs fjällvägarna
Kungsbacka:
Samarbete
med Mitt lyfter
stamspolning
Pinfo
Hösten 2010
Pinfo hösten 2010
Dessutom:
• Heta jobb
• Nya kunder
• Ett varv till mm
Fortbildning
för förare ett lyft
för kollektivet
Våren 2011
Tema: Affärer och försäljning
Att sälja
råvaror
- och öka
insamlingen
Dessutom:
• Ragn-Sells Akademin
• Chefsutbildning
• Ett varv till m m
Utbildning
för säljare
och säljledare
i vår
Pinfo
Pinfo våren 2011
Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige
Nyheter för dig som arbetar på Ragn-Sells i Sverige
Tema: Kompetens & ledarskap
Chefstrio i Syd:
"Det viktiga var
att vi stod enade
i våra beslut."
Pinfo
Vintern 2011
Pinfo vintern 2010
Dessutom:
• Regionala marknader
• Riksbyggenavtalet
• Hyltebruk i fokus m m
Äntligen
DAX!
Nu får vi
verktygen
Läs mer sid 10-17
har Tove Olsson hittat tillbaka till frågan
hon brinner för – hållbarhet.
Läs mer sid 24
Fordonsfakta
u Hans Gustafsson, Chef Produktion,
om framtidens lejda respektive
Ragn-Sellsägda fordon.
Landet runt
Läs mer sid 22
u I höst byggs den nya anläggningen
i Marieholm vilket kraftigt ökar våra
möjligheter till avfallsbehandling i Väst.
Läs mer sid 26
Dessutom:
• Utbildning
• Nytt ABC
• Framtidsdag i maj
Är du ny på Ragn-Sells, eller saknar gamla nummer? I Pinfo hittar du senaste fakta om vårt gemensamma arbetssätt.
Förra numret - på temat "Ett företag" - handlade om vårt nya affärssystem. Hör med din avdelning så ordnar de en tidning.
ett generöst tillstånd, vilket kraftigt ökat åra möjligheter att samla in stora volymer FA från hela landet,
och därmed optimera affärerna.
u I nya jobbet som Miljö- och Kvalitetschef
Tema: Ett företag
Vårt nya
arbetssätt
gör oss till
vinnare
u Den nya fina FA-anläggningen på Högbytorp har
Porträttet
Pinfo produceras av en styrgrupp för internkommunikation inom Sverigeledningen som leds av
Göran Bergander. Här ingår Mats Tronelius, personaldirektör; Lars Tolgén, sekreterare i Ragnar
Sellbergs Stiftelse; Fred Stenudd, ansvarig för Ragn-Sells Akademin och Henrik Samuelson,
marknadskommunikatör (operativ chef, Pinfo).
Ansvarig utgivare: Göran Bergander.
Omslagsbild: På FA-anläggningen i Högbytorp omemballeras allt det farliga avfall som kommer in från regionerna. Här är det Tonny Falk som
omemballerar - han fyller en tank med flytande farligt avfall. Läs mer om hur FA-flödena koncentreras till Högbytorp i reportaget på sidan 10.
Reportaget
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
”
Vi ska finnas i tillväxtområden
sommarnummer riktar
vi uppmärksamheten mot våra
anläggningar och den nya anläggningsstruktur som nu växer
fram. Idag är ett problem för lönsamheten att vi har alltför många
anläggningar på vissa orter. Om vi
ska kunna optimera våra affärer,
behöver till exempel Farligt Avfall
och annan Behandling samordnas
när det gäller flöden och omemballering, Det är som Ulf Ervér säger
på sidan 18: Konkurrensen om ”det
riktigt farliga” farliga avfallet är
stenhård.
Med utgångspunkt i den nya
OMSLAGSFoto: FREDRIK SANDIN CARLSSON
i detta
FA-anläggningen på Högbytorp
vill vi visa hur viktigt det är att
allt större volymer farligt avfall
på styckegodssidan nu koncentreras till Högbytorp. Genom att
dra material från hela landet dit
sänker vi våra kostnader och får
upp volymerna, vilket gynnar affärerna.
I Väst och Syd kommer ytterligare framtida kompetenscentra
ligga när det gäller våra komplexa
affärer såväl som behandlingsprocesser. En stor satsning är bygget
av Marieholm utanför Göteborg
som invigs i början på nästa år.
kkk
Verksamheten ute på våra mindre
anläggningar förändras också,
genom att vi koncentrerar oss till
ett ställe på respektive ort.
Idag utnyttjar vi inte våra mindre
anläggningar och de investeringar
som gjorts där på det sätt som vi
önskar. I klartext betyder det att vi
ofta gör för lite, och på för många
ställen. Eller så behandlar vi och
gör lokala affärer på platser ute i
landet, där det i stället är betydligt
mer lönsamt att mellanlagra och
skicka vidare. Därför ser vi nu över
hur – och med vad – vi ska arbeta
på respektive ort.
kkk
Pinfo är ett led i Sverigeledningens satsning på
bättre och mer träffsäker internkommunikation.
Tidningen ges ut fyra gånger per år och byggs
kring ett tema. Syftet är att sprida kunskap om
vårt nya arbetssätt, synliggöra regionerna och ta
pulsen på organisationen genom nedslag
i verksamheten. Den här gången uppmärksammar vi anläggningarna.
Betydande resurser ligger också
låsta i våra fordon. Vilka fordon
ska vi äga och vilka ska hanteras
av lejd? Den frågan har noga
analyserats under början av året
och lett till en strategi som Hans
Gustafsson, chef Produktion, har
arbetat fram. Att gå över från en
struktur där vi huvudsakligen ägt
våra fordon, till att arbeta med ett
ökat inslag av lejd kan uppfattas
som svårt känslomässigt. Frågan
kräver därför ledarskap av alla
er som ansvarar ute på våra anläggningar.
den som gjort
prioriteringarna i detta nummer
av Pinfo i dialog med våra regionala produktionschefer och övriga
medarbetare. Personligen har jag
uppskattat samarbetet med Hans
– särskilt under den här strategiskt
viktiga omställningsperioden.
Nu arbetar han vidare enligt
plan, fram till i höst då han går
vidare till andra verksamheter,
utifrån sin position på Gotland.
Fast innan dess är det mycket
som ska hända. Nedläggning av
vissa mindre anläggningar är att
vänta, vilket vi informerar och
förhandlar om lokalt. Jan Fors,
chef i Region Syd, berättar mer
om bakgrunden till de besluten
i intervjun på nästa sida. Region
Syd är också en av de regioner som
kommit långt i användningen av
lejd.
hans är också
kkk
Sist men inte minst vill jag upp­
märksamma er alla på det viktiga
kvalitetsarbete som just nu pågår
ute på våra anläggningar. Själv
åker jag, tillsammans med Erik
Sellberg, ut i landet nu i sommar
och får en lägesbeskrivning när
det gäller tillståndsgivning och
allmän ordning och reda. För att
riktigt ”lyfta” anläggningarna arrangerar vi också ett tiotal ”öppna
hus” för våra kunder under juni
månad. Den turnén har arbetats
fram av Chef Varumärke Folke
Jackson och hans kunniga team.
Läs mer om detta på sidan 20.
På samtliga dessa öppna hus talar vår nya Kvalitets- och Miljöchef
Tove Olsson om Ragn-Sells som
hållbarhetsföretag. Vad får det för
konsekvenser att vi kommer allt
längre in i processerna hos våra
större kunder? Toves roll är också
att driva för Ragn-Sells angelägna
frågor i relation till tillståndsgivare
och andra myndigheter. Ta gärna
del av hennes tankar kring vårt
framtida lobbyarbete i porträttet
på sidan 24.
Anton Bogren, 4 år, passade på att testa Dennis
när det bjöds in till "Öppen anläggning" i Örebro
den 10 juni. Lillasyster Tilda, 2 år tog sig en funderare över hur det där med kameror fungerar.
Göran Bergander
Vd Ragn-Sells AB
Foto: Fredrik sandin carlsson
Vi gör ofta för lite, och på
för många ställen.
Ragn-Sells Sverigechef Göran Bergander om
sommarens fokus på opimerade FA-flöden
och vår framtida anläggningsstruktur.
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Jan Fors i Syd om den nya anläggningsstrukturen:
Nu går vi från
ord till handling
I Ragn-Sells nya anläggningsstruktur satsas det på tillväxtområden, inte minst i södra Sverige.
Strukturen bygger på en helt ny analys om var företaget ska finnas i framtiden, och hur vi ska arbeta på
respektive ställe. Sverigeledningen bad region Syds chef,
Jan Fors, berätta om utvecklingen i den del av landet
där man kommit allra längst med den nya strukturen
– Småland.
Hej Jan. Hur går tankarna i Region Syd när det gäller anläggningsstrukturen?
Jan Fors: I och med förvärvet av
småländska Selektiva i höstas, fick
vi ett tillskott på tre nya anläggningar. I samband med förvärvet tittade vi strategiskt på hur anläggningsstrukturen i Småland ska se ut.
En första slutsats är att en översyn
inte kan göras isolerat. Vi måste se
till hela regionen när vi drar upp
linjerna för framtiden.
Vad innebar förvärvet?
Selektiva, detta välskötta företag,
med låga omkostnader och engagerad personal, har blivit en succé
från allra första dagen.
På anläggningen i Jönköping t
ex, hanterar tre anställda varav en
tjänsteman tillsammans omkring
fyrtiotusen ton avfall. Då blir man
imponerad. Då är man effektiv.
mm. Där faller det mycket avfall
per capita och det finns en levande
och expanderande tillverkningsindustri. Men också i inlandet råder
det tillväxt. Folk har jobb, även i
små kommuner som Älmhult,
Ljungby och Markaryd.
kkk
Vilka marknader på småländska
höglandet är intressanta för RagnSells?
kkk
Region Syd genomkorsas av fyra
större vägsträckor som Ragn-Sells
svenska verksamhet nu koncentreras kring. Det är E6:an mellan
Malmö och Göteborg, E22 mellan
Norrköping och Malmö, Riksväg
25 mellan Kalmar och Halmstad
och E4:n som löper från Helsingborg i söder och ända upp till
Luleå i norr. Varför ska Ragn-Sells
finnas på just här?
Plåt- och järnindustrin. Men
också det man brukar kalla för
”aluminiumriket”. På småländska höglandet finns det kluster
av små företag som etablerat sig
runt några stora, SAPA t ex. Vi
har också många kunder inom
plastindustrin.
Varför tillverkas det så mycket
plast i Småland?
Skälet är enkelt: det är längs
dessa vägsträckor som vi ser en
befolkningstillväxt.
Kan du säga något om den småländska marknaden.
Vår främsta marknad hittar man
på höglandet, i Gnosjö, Värnamo
Efter andra världskriget var Småland en ”obygd” som mest bestod
av småjordbruk. Då var det relativt
lätt att sätta upp en fabrik för plasttillverkning, för det krävde ingen
särskild kompetens. Så det är nog
den berömda Gnosjöandan, i kombination med att platsen var helt ny
då. Ville man åstadkomma något,
fick man göra det själv.
kkk
Hur är det med kontor? Service och
wellpapp?
Jönköpingsregionen växer så det
knakar. Där finns många logistikoch tjänsteföretag. Här går vi ut
med andra kunderbjudanden än
till industrin.
Är det för tätt mellan de småländska
anläggningarna?
Ja. Idag har vi anläggningar i
Värnamo (Hörle) och Vetlanda.
Med köpet av Selektiva fick vi
ytterligare tre – en i Skillingaryd
(Hagshult), en i Jönköping och en i
Nässjö som nu är såld. Med förvärvet kunde vi etablera oss starkare
i Jönköpings län och komma åt
marknaden.
Det har vi gjort nu. Samtidigt
blir vi nu tvingade att se över vår
anläggningsstruktur och dra ner
antalet anläggningar. Det arbetet
kommer fortsätta i hela region
Syd.
Så det är av nödvändighet
som ni har kommit längre
än andra regioner, med
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Den nya anläggningsstrukturen forts.
denna bantning av antalet
anläggningar?
Ja. Vi lägger ner i Hagshult,
Nässjö, Karlskrona och Kalmar
och det pågår ett arbete för att
effektivisera ytterligare. Totalt
sett, i hela region Syd, tror jag att
antalet behandlingsanläggningar
kommer att minska.
Hur blir det med övriga anläggningar? Oskarshamn t ex?
Vi har en hög marknadsandel längs hela den småländska ost-kusten.
Den ska vi försvara och utveckla.
Därför breddar vi verksamheten
i Oskarshamn för att klara fler
avfallstyper. Anläggningen kommer serva hela sydostkusten och
syssla med en mer renodlad mottagningsverksamhet än idag. Här
finns utvecklingsmöjligheter. Vi
satsar också på enskilda produktsegment. Industriavfall t ex.
Du beskriver framtidens Oskarshamn som en mottagningsanläggning. Vad innebär det?
Att vi satsar på ökade avfalls-volymer på anläggningar där vi kan
lasta om och transportera vidare.
Vi renodlar för att skapa effektivitet. Vi kommer behandla på
mycket färre ställen i framtiden.
en i Helsingborgstrakten.
Behandlingsanläggningarna då. Var
ska de finnas?
Vi räknar med en i Kallinge som
ska serva sydostkusten, kompletterad av en i Malmö som tar
den mycket expansiva skånska
marknaden och så en i Jönköping
för Smålands inland.
Det är tuffa besked som lämnas ute
på anläggningarna.
Ja, och det är ju mycket enk-lare
för mig att ta besluten. Jag möter
ju inte medarbetarna på anläggningarna varje dag. Men just
därför måste vi som ledare inom
Ragn-Sells kliva fram nu och ta
en diskussion med medarbetarna.
Vi måste förklara vad som ligger
bakom de här omställningarna. Nu
går vi från ord till handling och
alla kanske inte älskar det vi gör,
men det är viktigt att alla förstår
varför vi gör det.
självklart finnas med och stötta
också.
kkk
Ragn-Sells fordonspark bantas just
nu, och det ryktas att ni i region Syd
har kommit längst i användningen av
lejd. Stämmer det?
När det gäller enkla transporttjänster har den nya marknadssituationen gjort att vi inte längre kan
konkurrera prismässigt när det
gäller enklare containerkörningar.
Därför ser vi över vårt behov av
liftdumprar och lastväxlare. Alla
avdelningschefer måste kunna
motivera varför de vill behålla ett
fordon.
Ja. Det kan handla om erfarna
och kunniga medarbetare som
fixar ett avloppsstopp. Här satsar
vi på kompetens. Ju duktigare vi
är, desto mer är kunden beredd att
betala.
Hur ser grundprinciperna för
”bantningen” av fordonsparken ut?
Genom att banta fordonsflottan
frigör vi resurser som kan användas till investeringar i specialfordon.
bestå av kunniga och stolta medarbetare som klarar av att möta
kundernas krav på service. Det
är därför vi vill att så många som
möjligt tar chansen att växla upp
kompetensmässigt och bli operatörer. Framtidens Ragn-Sellare
är i än högre grad än idag vårt
ansikte utåt.
anläggningar på tre nivåer
1. Mottagning och omlastning
Vad kan transportmedarbetarna
förvänta sig?
Våra mottagningsanläggningar kallas även serviceanläggningar.
Här tar vi emot material, väger in (mellanlagrar ibland) och fakturerar kunden. Fokus ligger på en ökad nyttjandegrad och större
effektivitet när det gäller fordon, maskiner och transporter. Kemisten på denna typ av anläggning måste ha en bred kompetens för
att kunna gå in när de första bedömningarna av ett material ska
göras. Vid behov konsulteras även behandlingsanläggningarnas
laboratorier och analytiska kemister.
Det handlar om att ställa om lite.
Det framtida Ragn-Sells kommer
Å andra sidan expanderar ni på områden där det krävs mer kompetens
från medarbetarna än att ”bara”
transportera.
Hur stödjer du platscheferna nu?
Mitt intryck, när jag varit ute på
anläggningarna, är att de allra
flesta förstår nödvändigheten i
det vi gör nu. Var bara tydlig med
informationen, är mitt råd. Sedan
kommer vi i regionledningen
kkk
2. Behandlingsanläggningar och kompetenscenter
Vad vinner medarbetarna på
detta?
Vi frigör resurser som kan användas till utveckling. Bland annat har
vi kommit fram till att vi kommer
behöva en helt ny anläggning i södra Småland, vid riksväg 25, och
glest i norr
De sex mest strategiska stråken är:
Norra Sverige är glest befolkat. 10 procent av Sveriges
befolkning finns på den norra
halvan av landet och 20 procent av Sveriges befolkning
bor norr om Uppsala. De glesa
avstånden leder till andra prioriteringar i regionerna Nord
och Mitt än i söder. De flesta
anläggningarna blir kvar, men
det görs inga stora nyinvesteringar norröver.
E6, Malmö–Göteborg–Oslo
Flest i söder
Strategiskt viktiga stråk
Ragn-Sells har tagit fram de strategiskt viktiga
stråken i Sverige, baserat på vart svenskarna bor
och vilka områden som växer befolkningsmässigt. Tanken är: Många människor, mycket skräp.
E18, Stockholm–Örebro-Oslo
E20 /RV 44, Stockholm–Örebro–Göteborg
E22 Norrköping–Malmö
E4, Helsingborg–Luleå
RV 25, Kalmar–Halmstad
Södra Sverige är tätt befolkat. Om man delar Sverige på
mitten hamnar 90 procent på
den nedre, södra delen. Det är
därför vägnätet i södra Sverige
är så viktigt för Ragn-Sells. Det
är också därför som våra framtidssatsningar kommer göras
här. Grundprincipen är: Många
människor = mycket avfall
På behandlingsanläggningen hanteras komplexa processer.
Anläggningen fungerar också som ett kompetenscenter för våra
mindre anläggningar. Västerås kan metall, Heljestorp rötning osv.
Här finns kemister, analytiska kemister och säkerhetsrådgivare
med specialistkompetens.
3. Nationell och internationell samordning
Många större anläggningar har idag ett
större upptagningsområde än regionen och samarbetar med nationella kunder på en internationell marknad.
Här ingår Halmstad, Heljestorp, Högbytorp, Västerås m fl.
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Högbytorp tar emot FA från hela landet
En ny struktur
för farligt avfall
På Högbytorp behandlas hela
spannet av farligt avfall. Vissa
typer av FA – som styckegods – är
det bara att skicka dit. Annat far-
ligt avfall kräver laboratorietester
innan Högbytorp kan ta ställning
till om de kan ta emot.
–Egentligen är det ganska enkelt,
säger Per-Eric Omberg som är chef
för den nya FA-anläggningen.
–Det vi har gjort är att flytta själva
processandet och behandlingen av
FA från regionerna till Högbytorp,
för att få en central samlingsplats
där vi kan få upp volymerna. Regionerna ska i stället koncentrera
sig på att få in avfallet och bara
mellanlagra vid behov.
eller elda upp, förklarar Per-Eric.
– A llt Ragn-Sells gör numera
bygger på materialets kemiska
egenskaper. Det kräver mycket
kompetens och ställer krav på
medarbetarna.
Allt farligt avfall måste också aviseras i förväg, fortsätter han, eftersom det ibland är saker vi måste ta
ställning till före mottagande och
processning/behandling. Vissa
typer kräver t ex laboratorietester
innan Högbytorp kan ta ställning
till om de kan ta emot.
Foto: Fredrik sandin carlsson
På den nya FA-anläggningen på Högbytorp, med
dess generösa tillstånd,
har vi nu möjlighet att
själva behandla Farligt Avfall och utveckla den delen
av vår affärsverksamhet.
Per-Eric Omberg och hans
medarbetare berättar
vad som händer med det
farliga avfall som vi alla
gemensamt samlar in.
Kräver kompetens
Avfallsbehandling nuförtiden är
inte bara att lägga allting i en grop,
Per-Eric Omberg är chef för
Ragn-Sells nya FA-anläggning
på Högbytorp.
Läs mer om invägning och godsmottagning på nästa uppslag.
”
Stockholmsledningen om FA:
Vad är det som gör den nya FA-anläggningen på Högbytorp så strategiskt viktig? Vi ställde frågan till regionchef Henrik Skogh, avdelningschef Per Wahlquist
och produktionschef Björn Rönnbäck i Stockholm.
Henrik, Per och Björn har gemensamt skapat en struktur för styckegods, på
den nya FA-anläggningen på Högbytorp. Målet är att kunna serva kunder
över hela Sverige och fungera som centrallager.
– Målet är bästa service och bästa pris ut till kund, säger Henrik Skogh
och förklarar att FA betingar höga priser, kombinerat med att vi kan transportera till rimlig kostnad.
– Det gällde att hitta en lösning.
– Vårt behov av de mindre anläggningarna för att få det här att fungera
kan inte nog betonas, fyller Per Wahlquist i.
Per är produktansvarig i Stockholm och har undersökt avsättningen av FA
i landet. Hans slutsats är att det faktureras olika beroende på kompetens.
– Det vi vill nu är att allt FA-klassat styckegods, alla flaskor och burkar
från laboratorier och fabriker, ska gå till Högbytorp. Det gäller även om man
10
HenrikSkogh, Regionchef.
skulle kunna få ett något bättre pris på avsättningen lokalt.
Björn Rönnmark är produktionschef i Stockholm. Han förtydligar:
– FA hanteras på en annorlunda marknad. Med andra material är kunderna få och köper stora volymer. Här är varje affär ny. Om halterna går över en
viss nivå, blir det en annan affär. Kompetensen består i att veta det.
Björn beräknar att det finns ett tiotal produktspecialister runt om i Sverige
som kan FA-marknaden.
– Jämför med skrot, sägr Henrik Skogh.
– Det finns sju skrotklasser. Alla vet varje klass har för pris för det regleras
av en börs. Dessutom har vi ett kompetenscenter för metaller i Västerår. Men
lösningsmedel? Hur ska det prissättas?
Målet nu är effektivisering, förutsägbarhet och jämnare flöden av FA till
Högbytorp. Utgångspunkten för de medarbetare och de anläggningar som
tar emot småkem i regionerna ska vara: Färdigställ en transport och skicka
till oss, säger alla tre. Skala bort resten.
Volym är en nyckel, avslutar trion. Flaskor och burkar kommer i små volymer, men betingar ett högt kilopris. Dessutom får vi bättre avsättningspriser
om vi förhandlar samlat.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Det gällde att hitta en lösning
Målet när det gäller farligt
avfall är effektivisering,
förutsägbarhet och
jämnare flöden.
11
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Högbytorp forts.
Ett par av Högbytorpskunniga vågadministratörer – Pia Kanerva
och Malin Eriksson – gör en paus i arbetet för fotografens skull. Att
rutinerna vid vågen följs av alla är avgörande för affärerna.
Vid vågen
är än så länge framför allt Mälardalen. I takt med att de nationella
rutinerna och samspelet mellan
regionerna sätter sig, kommer
Högbytorp även fungera som mottagningscentrum för FA styckegods från andra regioner.
– När avfallet kommer hit så
kan vi göra mer av det, förklarar
Peppe medan han visar vägen. Vi
får större volymer och kan föra
över från kartong till fat och över
till ännu större emballage, när så
krävs. Det ger större möjlighet till
goda FA-affärer och framför allt,
det sänker våra kostnader.
– Förr var det här en grusplan,
förklarar Peppe, och tittar sig
omkring på godsmottagningen.
Nu lastar alla av på ett ställe och
kan arbeta mot antingen kaj eller
container.
Alla förare med truckkort och
körtillstånd inom Högbytorp kan
Oavsett vad man kommer
med på anläggningen är
vågen nålsögat för den som
transporterar avfall in på
anläggningen.
Här hittar man den kanske viktigaste länken i Ragn-Sells nya
affärssystem, för här påbörjas
faktureringen.
Framme vid infartsvågen väger
man själv in och knappar in mot
order, berättar vågadministratör
Malin Eriksson, eller så görs registreringen av henne.
– Det viktiga är att transportmedarbetarna har med sig en
bra och korrekt dokumentation
som beskriver vad de kör in med,
förklarar Malin. För farligt avfall
ligger deklarationen till grund för
materialaffären.
En lastbil från ett åkeri i Häggvik stannar på vågen och Bo
Asplund från Värmdö kliver ut.
Han kommer med asfalt från Globen Arena, byter några ord med
Malin som står redo med materiallistan, samtidigt som han lämnar
över transportdokumenten.
Någon ropar i högtalarsystemet om en privatperson som
behöver visas till asbestgropen.
Samtidigt visar Malins kollega,
Pia Kanerva, på en monitor hur
hon står i kontakt med de mindre
anläggningarna i närområdet.
Längre in på Högbytorp finns den
s k askvågen om man behöver väga
inne på anläggningen.
Större volymer
Upptagningsområdet för Högbytorps nya FA-anläggning som
ligger en bit längre in på området
(omgärdad av den gamla deponin),
12
själva lossa sitt gods efter att fått
en angiven kajplats.
– Medarbetare som ska vidare
ut mot kund tjänar mycket tid på
detta, förklarar Per-Eric. De kan
lossa och lasta även på icke ordinarie mottagningstid.
Utrymmet finns
När Pinfo är på besök är det snart dags för Länsstyrelsens första
besiktning av det nya tillståndet
för FA, berättar Peppe. Det sker
efter sex månader. Sedan blir det
besiktning var tredje år.
– De tillåtna mängderna FA är
så stora, att det finns utrymme för
expansion.
Vid kajen för styckegods har
operatören Gunnar Karlsson från
Kallhäll just backat in. Han har
hämtat FA på en slinga genom
Sigtuna, Märsta och Upplands
Väsby.
I den nya eltrucken sitter Juliano ”Julle” Farai. Med den här
nyinvesteringen slipper medarbetarna diesel inne på det nya lagret
för styckegods.
Uppe på kajen står Tonny Falk
och tar emot Gunnars transportdokument. Överlämningen mellan
operatör och anläggningsmedarbetare är viktig. Tillsammans diskuterar de hur godsmottagningen
kan förbättras.
– Flödet behöver bli bättre,
tycker Gunnar. Om alla kommer
samtidigt blir det trångt.
– Tidigare lämnades avfallet
på olika ställen inne på anläggningen, förklarar Per-Eric Omberg.
Nu behöver förarna bara lossa och
lasta vid kajen. Sedan görs all sortering och omemballering av vår
egen personal.
Just nu är det Tonny som lossar och sorterar fat som ska in på
mellanlagring.
Export till Tyskland
En tankbil kommer in på anläggningen. Det är Leif Stenbeck från
Borlänge som ska fylla glykol
från en av de stora cisternerna
för vidare transport till Borlänge
(där det finns ett stickspår från
Koppartrans tid), för vidare tågtransport söderut.
Glykolen ska sedan gå på export
till Tyskland för regenerering.
Läs mer om kemisternas arbete
på nästa uppslag.
Snett ovan till höger: Gunnar
Karlson från Kallhäll lossar
ett halvlass styckegods på
den nya godsmottagningen.
Tonny Falk som arbetar på
anläggningen tar emot Gunnars
transportdokument och tar
faten vidare in på lagret.
Till höger: Leif Stenbeck från
Borlänge fyller på glykol från
en av de stora cisternerna på
Högbytorp. Export med tåg till
Tyskland väntar i Borlänge.
13
Foto: Fredrik sandin carlsson
En åkare – Bo Asplund från Värmdö – är på väg in på anläggningen
med ännu ett lass asfalt från Globen Arena. Ragn-Sells
vågdministratör Malin Erikson stämmer av mot materiallistan.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Foto: Fredrik sandin carlsson
Pia Kanerva kan se de mindre anläggningarna i sin monitor. Här
är hon inne i affärsystemet, samtidigt som en kund ska guidas till
asbestgropen. Hon anropar "Kjelle". Tempot vid vågen är högt.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Paul Würtzell är analytisk
kemist på Högbytorps eget
laboratorium, även kallat
Ragnarök. Det är han och
kollegan Catarina Thörngren, som ansvarar.
I Stockholm finns en kemistgrupp på ett tiotal personer som ger säkerhetsråd till regionerna. Fr v i bild Erik Gustafsson, Rolf
Sandvik, Björn Fröjd, Per Hallberg och Lars Persson. Kunniga regionala kemister finns även i Syd och i Väst.
Inne på anläggningens gård
har några kemister och säkerhetsrådgivare samlats.
– Kalla oss kunskapsklubben,
säger de och skrattar.
Nestorn i gänget, Björn Fröjd
ansvarar för ”Rum 6”, där extra
farligt styckegods hanteras. Ett
parti växtnäring har just kommit
in. Samtidigt ringer en kille som
undrar hur han ska hantera det cancerogena ämnet Tioacetamid.
– Det finns cancerogena A- och
B-ämnen, som kräver olika former
av tillstånd, förklarar Björn och
pekar på en lista på väggen.
när något torkar.
Förebygg
Det allra viktigaste för Björn och
hans kollegor är naturligtvis att
försäkra sig om att inget farligt
händer.
– Särskilt det som är stötkänsligt måste hanteras ytterst försiktigt.
Brandfaran måste man också
se upp med. Ventilationsrör löper
längs väggarna och det hänger
pulverbomber i taket.
– Det knepiga är att en del
material utvecklar värme väldigt
långsamt, förklarar Björn. Det kan
också bildas vätgas som antänds,
Foto: Fredrik sandin carlsson
Kemisterna
i Stockholm
14
”
Se
upp
med
brandfara
och akta
för stötar.
Björn Fröjd och hans kollegor
håller till ute på anläggningen.
Analytiska kemister hittar
man på labbet. Se artikeln
ovan till höger.
– En korrekt analys är helt
avgörande för att kunna avgöra hur
avfallet ska behandlas, förklarar
Paul. Tester i eget laboratorium
ger också Ragn-Sells en mycket
större flexibilitet.
Analyssvar från kund kan
nämligen vara mer eller mindre
tillförlitliga. Det finns många
felkällor.
– Du kanske tar ett prov som
inte är representativt för materialet
i sin helhet. Analysen av en jordhög på hundra ton baseras kanske
på ett prov på tio gram. Då vill det
till att det du analyserar är representativt för materialet i stort.
Om kunden lämnar ett analyssvar är det osäkert om provuttaget
skett på ett tillförlitligt sätt
– Med eget labb vet vad du
gjort genom hela hanteringen.
På Ragn-Sells anläggning vid
oljehamnen i Uddebo (Luleå) t ex
pågår försök med behandling av
oljeförorenat vatten. Just nu testas vatten från deras industrianläggning här. Det rör sig om 30
kubikmeter. Frågan Luleå vill
ha svar på är om det är möjligt
att behandla vattnet i ett mobilt
reningsverk.
Laboratoriet får också in
prover från Högbytorps egen
FA-anläggning. Det är oljeprover
och lösningsmedel som ska kontrolleras.
– Här gäller det att vi får fram
optimala blandningar ur sändningar av olika kvalitet, förklarar
Paul. Energiinnehållet ska t ex
ligga över en viss nivå. Först
då blir materialet attraktivt för
försäljning till värmeverk.
I ett rum längst in i laboratoriet står en riktig praktpjäs i
miljonklassen och surrar. Det är
en ICP-MS, ett mycket avancerat
analysinstrument för metallanalys, som kan mäta mycket låga
halter av metall i vatten och jord.
Pumparna går hela tiden, för att
hålla ständigt vakuum.
– Maskinen drivs med argon,
förklarar Paul, dvs svetsgas, för att
kunna hetta upp materialet till 6
000 grader.
Just nu används den i utvecklingen av en helt ny reningsmetod
för vatten och jordar.
Produktionsledaren Stefan
Holmudd kommer in på labbet
med en graderad träpinne som har
stått i en kontaminerad jord. Det är
Luleå universitet som samarbetar
med Ragn-Sells för att få ner arsenikhalten i ett större parti jord från
Region Syd. Tillsynsmyndigheten
vill försäkra sig om att Ragn-Sells
kan ta hand om jorden, och Stefan
har nu ”ett litet problem”, som han
säger.
En stunds diskussion mellan
Paul och Stefan och de kommer
fram till en lösning.
Läs mer om några "doldisar" på
nästa uppslag.
AVANCERADE PROCESSER
Ett exempel på hur viktigt det är med volym på FA-flödena hittar man i
dispergeringen. Här finfördelas olösliga, fasta material – färger och fetter
– med insamlat lösningsmedel. Den ”mix” som blir resultatet säljs sedan
vidare till industrin som stödbränsle. En nyckel när det gäller lönsamheten
här är förmågan att leverera i konstanta jämna flöden och av hög kvalitet.
Det är bl a därför som förmedlingen av FA styckegods till Högbytorp är
så viktig.
Per Wahlqvist, avdelningschef i Stockholm förklarar:
– En mindre anläggning får kanske in avfallet några gånger om året. Genom att vi nu samlar in centralt kan vi leverera konstanta, jämna flöden
ut till kund.
Till höger: Högbytorps dispergeringsanläggning med den
gamla övertäckta deponin i fonden. Här blandas halvfast
material - färger och fetter - med lösningsmedel.
Stora skopor styrs från ett kontrollrum. En ny malmaskin
har installerats för att kunna möta kundernas kvalitetskrav.
15
Paul Wurtzell på labbet vid en maskin (ICP-MS) som kan analysera
mycket låga halter av metall i vatten och jord.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Inne
på labbet
Högbytorp forts.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Högbytorp forts.
Erik Gustafsson på Högbytorp om det nya tillståndet för radiak:
Mats Åkerblom och Bertil Johansson om en ”hemlig” verksamhet:
Läkemedelsfraggen är en doldis
– Många Ragn-Sellare har aldrig
hört talas om läkemedelsfraggen,
berättar de. Och kanske borde
verksamheten få ett annan namn.
För det är inte ”bara” läkemedel
man sysslar med här.
Narkosmedel och knark
Även hudvårdsföretag vill få
sina parfymburkar destruerade,
förklarar Mats. Riskavfallet samlas upp och går till förbränning. En
del preparat är dessutom klassade
som stöldbegärliga. Narkosmedel
t ex, men även alkohol och narkotika. Det som polis och tull fått
in vid beslag.
Här görs en kontrolldestruktion som slutar i ett protokoll som
kunden får med sig som bevis för
att det inlämnade materialet verkligen förstörts.
Fast för Bertil och Mats är
narkotika inget större problem.
Flera incidenter
Foto: Fredrik sandin carlsson
Stämningen är god inne hos
Mats Åkerblom och Bertil
Johansson som arbetar med
Högbytorps kanske hemligaste verksamhet.
Nu har vi strålskyddskompetens
Lätt att förstöra
– Narkotikaklassade preparat är
lätta att förstöra.
– Antibiotika ska man däremot
akta sig för, förklarar Bertil.
Och smittförande kartonger.
Överhuvudtaget allt som man ska
skära eller sticka sig på. Det får
inte heller läcka någonting.
Säkerhetsrådgivarna och
kemisterna Erik Gustafson
och Rolf Sandvik har skäl
att se nöjda ut över det nya
tillståndet för hantering av
radioaktivt avfall som RagnSells nu är ensamma om. Vid
minsta osäkerhet, "hör av er",
uppmanar Erik.
Foto: Fredrik sandin carlsson
För ett år sedan fick RagnSells ytterligare ett tillstånd
att ta emot och mellanlagra
vissa former av lågstrålande
radioaktivt avfall.
Mats Åkerblom och Bertil Johansson var på gott humör när de fick
besök inne på läkemedelsfragmenteringen. Mycket som hanteras
här inne är klassat som stöldbegärligt.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Tips till säljare: Läkemedelsfragmenteringens medarbetare rekommenderar säljarna ute i landet att tipsa
kunder som hanterar läkemedel och liknande avfall
om de nya gula boxarna i plast som tagits fram av
Högbytorp. Locket har en limfog som gör lådan helt
tät. Ur en hårdplastbox kan inga kanyler sticka fram,
och det kan aldrig läcka.
16
Stockholmskemisten Erik Gustafsson, som har arbetat fram det
nya tillståndet i nära samarbete
med Strålskyddsmyndigheten
(SMM), betonar vikten av att alla
medarbetare känner till att RagnSells samlade strålskyddskompetens, med undantag för brandvarnare och branddetektorer, nu är
koncentrerad till Högbytorp.
Konkret är ansvaret för ”radiak” fördelat på tre medarbetare
på Högbytorp. Det är Erik Gustafsson som sköter samordningen,
Per Erik Omberg som ansvarar för
mellanlagring och kemisten Lars
Persson som är gruppens strålskyddsspecialist.
– Alla frågor måste kanaliseras
via Högbytorp, förklarar Erik.
Det har med tillståndet att göra,
som kräver en viss struktur.
– Så fort vi får kännedom om
något strålande så anmäler vi.
När man misstänker att ett radioaktivt material dykt upp ute på en
anläggning är det mig man ska
kontakta.
De skärpta rutinerna och den
nya centraliserade organisationen
behövs. Bara under det senaste två
åren har Ragn-Sells råkat ut för
ett par incidenter där radioaktivt
avfall varit inblandat.
Ena gången upptäcktes ett radioaktivt avfall bland elskroten
inne på den nu nedlagda anläggningen i Hässelby (Lövsta). En
åkare, som senare bötfälldes av
myndigheterna, lämnade in en
gammal röntgenutrustning, som
en gång tillhört Universitetssjukhuset i Lund, och klassade
den som elskrot. I apparaten satt
ett par ännu varma (!) plattor med
den gula varningssymbolen för
radioaktivitet monterad på baksidan.
Inga strålskador
– Medarbetarna som demonterade
bar endast handskar, förklarar
Erik. Man förväntar sig ju inte
något högstrålande när man sorterar elskrot.
Tack och lov blev ingen strålskadad den gången. Avfallet kunde
i stället transporteras till Studsvik
och det gjordes en noggrann utredning. Men det satte fingret på problematiken, och visade på nyttan av
förstärkt strålskyddskompetens
inom Ragn-Sells.
– Nu har vi en organisation för
det här, förklarar Erik Gustafsson.
Minsta misstanke om att ett material kan vara stålande och det ska
gå till Högbytorp.
Se över rutinerna
Lika viktigt är att anläggningarna
runt om i Sverige ser över sina rutiner för radiak, inte minst när det
gäller transporter.
Det ska inte behöva bli som i
Stockholm förra året när en min-
17
dre rivare, som arbetade för en
Bostadsrättsförening i Bromma,
kom körandes in på Högbytorp
med en högstrålande nivåvakt till
en oljetank bredvid sig i framsätet.
Nivåvakten (som reglerar oljenivån
i tanken) hade han själv monterat
bort utan att förstå att den var strålande.
Så är vi vana vid att varningssymbolen ser ut.
Ragn-Sells anmälde direkt till
strålskyddsmyndigheten (SSM)
som såg ytterst allvarligt på det
inträffade.
– Det är nog den mest spekulativa händelse vi varit med om
sedan vi fick det nya tillståndet,
avslutar Erik Gustafsson.
– Är du osäker, hör av dig.
Lägg på minnet: Den nya internationella
varningsymbolen för radioaktivt.
Vad är radioaktivt?
Ragn-Sells har sedan flera år tillbaka rätt att
samla in och destruera lågstrålande brandvarnare och branddetektorer, vilket görs på anläggningen i Västerås. Ansvarig för den verksamheten och för bevakningen av tillståndet
är Niklas Lundberg.
Region Stockholms nya FA-anläggning på
Högbytorp har även rätt att mellanlagra annat
radioaktivt avfall, t ex kemikalier. Oftast är det
lågstrålande salter som kommer från nedlagda
kemilabb i skolor och andra institutioner.
Här finns ett nytt tillstånd sedan 1 juni 2010
och en särskild strålskyddsorganisation med
Erik Gustafsson som kontaktperson.
Hör av dig
Transport och mellanlagring av radioaktivt
avfall föregås alltid av en analys som görs inom
ramarna för Ragn-Sells särskilda strålskyddsorganisation. Kontaktperson är säkerhetsrådgivare Erik Gustafsson.
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Att hantera FA
Fördjupning: Att sälja FA
Konkurrensen är stenhård
En punkt för export
En viktig del i den nya strategin
är den nya FA-anläggningen på
Högbytorp.
– Från Högbytorp kan vi leverera
ner till anläggningar i norra Europa på ett effektivt sätt, berättar Ulf.
Vi får en punkt för export vilket
betyder ordning och reda på både
ekonomi och exporttillstånd.
Oslipad juvel
I övrigt, när det gäller anläggningarna, pekar Ulf Ervér ut Heljestorp
Farligt avfall hanteras i en
komplex kedja, där det mesta
måste vara klart innan själva
affären görs och materialet
kommer in på behandlingsanläggningen.
som en ”oslipad juvel”, där bara
en del av kapaciteten utnyttjas
idag. Här finns bl a bra tillstånd
och stora ytor. Dessutom ligger
anläggningen strategiskt till, på
vägen mellan Oslo och Göteborg
samt för industrin i Västra Götaland.
Storartade idéer om Halmstads
framtid diskuteras också.
A och O är att på förhand veta var
materialet ska avsättas. Beslut ska
tas både centralt och regionalt,
lite beroende på vad det är för typ
av kund och industriell process.
Därför går det inte att tala om ett
gemensamt arbetssätt. Varje affär
måste hanteras för sig.
Ulf Ervér: Vi ska avsätta farligt
avfall lokalt där så är möjligt,
men också mellanlagra.
Det ligger stora pengar i det
"farliga" farliga avfallet och
varje affär måste hanteras för
sig.
Viktig dialog
Dialogen mellan säljare, insamling, kemister och behandlingsanläggning är extremt viktig.
Säljaren kan t ex inte lova kunden
någonting. Behandlingsanläggningens chef är alltid den som
måste säga ja eller nej till affären.
Det är ju bara på anläggningen
som man kan svara på 1) vad för
slags material det rör det sig om, 2)
hur det ska det behandlas, 3) vilka
kostnader för det med sig, och 4)
hur lagkraven ser ut.
Rekryteringen av erfarna Ulf
Ervér i höstas är ett av många
tecken på att det nu satsas
på Farligt Avfall.
Samtidigt är konkurrensen om
”det riktigt farliga”, farliga avfallet stenhård. Detta gäller både
svenska och internationella företag, förklarar Ulf Ervér, och
även kommunala bolag som är
intresserade av flera olika typer
av farligt avfall, främst dock olika
typer av bränslen.
– Många farliga avfall har nästan
försvunnit ,vilket påverkat en
kryoanläggning som den i Halmstad t ex. Färgburkar, absorbenter
kan idag eldas upp.
Ute hos kund
Utgå från kunderna
Våra egna kemister är alltså de
som bedömer materialets egenskaper, hur det ska behandlas och/
eller deponeras. En organisation
för detta finns idag i regionerna
Stockholm, Syd och i Väst. Hela
denna utredning kräver nästan
alltid förberedelser och att man tar
prover och gör tester i liten skala
i laboratorium. En slags minibehandling.
Nästa steg är att deklaration
Styckegodsflöden
FA styckegods levereras i kryoboxar, IBC, batterilådor eller på
fat och hanteras med truck inne
på anläggningen.
Ansvaret för att analysera det
inkomna avfallet och bestämma
hur och av vem det ska hanteras,
ligger även här på kemisterna.
Är materialet brandfarligt, oxiderande eller frätande? Det måste
man veta.
För Ragn-Sells del är det viktigt att samordna FA-flödena och
komma upp i stora volymer. Därav
koncentrationen på Högbytorp.
Förpackningar som bara utgör
en kostnad (taravikt), tas bort ur
hanteringen ju längre upp i kedjan
avfallet kommer.
Omemballering
En stor del av arbetet på våra nya
FA-anläggning på Högbytorp går
åt till att omemballering. Det kan
handla om flytande Farligt Avfall
som levereras i enlitersflaskor
från en region. Inne på FA-anläggningen förs det över i större
behållare, för att sedan pumpas
över i cistern. På så sätt hålls
kostnaderna nere för alla, också
i regionerna. Genom att priset för
att lämna på Högbytorp kan hållas så lågt som möjligt stärks vår
regionala konkurrenskraft.
A och O är att på förhand veta
var och hur materialet ska avsättas. Därför måste varje affär
hanteras för sig när det handlar
om FA. Här ett vattenprov från
oljehamnen i Uddebo (Luleå).
Att FA styckegods hanteras i relativt små kvantiteter ute i regionerna, har flera fördelar. Dels blir
det inte lika mycket i varje kartong. Dels underlättas körningen när man inte behöver maximera till
bristningsgränsen. De tunga lyften försvinner också.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Ulfs uppdrag är nu att se till att
FA-affärerna inom Ragn-Sells
utgår från kundernas behov. För
att lyckas med det samarbetar
han med regionerna, men också
med Jessica Stjernholm, chef för
Nationella kunder, när det gäller
större kunder som Statoil, Castrol,
Volvo m fl.
– FA-affärerna ska tillbaka på
samma goda nivå som tidigare,
förklarar Ulf. Vi skall avsätta farligt avfall lokalt där det är möjligt,
men också ta in, mellanlagra samt
Kemister bedömer
och transportdokument upprättas. Detta görs också ofta av kemister.
Efter det sker transporten. En
arbetsorder upprättas. Materialet
vägs och klassificeras när det kommer in på anläggningen. Hela affären går sedan vidare in i vårt
affärssystem för fakturering.
Foto: Fredrik sandin carlsson
Konkret går det till så att kemister
och säljare är ute hos kunderna,
både på regional och nationell
nivå. Det kemiska avfallet är ofta
väldigt specifikt för en viss industris kemiska processer. Dessutom
handlar det om stora volymer. Tidigare deponerades en del av detta
farliga avfall lokalt, i deponier som
i dag är stängda.
Det som sedan händer är att
gränsvärden ska fastställas. Ibland är det en komplicerad och
tidskrävande process där vi även
måste rådgöra med vår tillsynsmyndighet innan vi kan behandla
och omhänderta materialet. Tillsammans med kunden och tillsynsmyndigheterna kommer vi fram
till vad det är för slags material.
Foto: Fredrik sandin carlsson
förbehandla för att till sist köra
till mest ekonomiskt fördelaktiga
slutbehandlingen. Denna anläggning skall naturligtvis helst vara
vår egen.
Affärer i en lång kedja
I våras inrättades det nya produktområdet FA. Arbetet leds av geologen och geokemisten Ulf Ervér som gick över till Ragn-Sells från Stena i november och nu
samarbetar med Staffan Lundström, Mattias Andersson samt Björn Nordén som
nyligen rekryterades från SITA. Utöver dessa fyra finns ett nätverk i varje region med
en till två nyckelpersoner inom FA-området. Alla dessa medarbetare ska föra vidare
information och kunskap mellan våra centrala funktioner och regionerna.
Det är viktigt att samordna FA-flödena och komma upp i stora volymer. Här är det Leif Stenberg från Borlänge som hämtar glykol.
18
19
Öppet Hus-satsningen:
Lyckad dag när vår turné landade i Örebro
★
7
★
1
★
★
8
2
★
★
10
★
9
★
3
FotoN: Fredrik sandin carlsson
5
★
4. Kör smart och
bränslesnålt.
5. Se din roll
i helheten.
6
1: Vår nya Miljö- och Kvalitetschef Tove Olsson gjorde sommarkrysset ihop med Sven-Åke Sandberg och Birger Larsson från Lantmännen. 2: Avdel1
ningschef
Lars Nordström. 3: Samarbetspartnern Mikael Kolemainen från FLINTAB visade den nya SE-vågen. 4: Miljökonsults Arne Boberg.
5: Anton och Tilda Bogren fick följa med pappa Per som kör lastväxlare i Örebro. 6: Lars ”Mini” Ericsson passade på att testa "Dennis".
tredje anhalt på
Ragn-Sells stora försommarturné.
Ett sextiotal besökare hade mött
upp till det fina programmet som
inleddes med lunch, följt av en
kortare presentation med bilder på
den fyra år gamla anläggningen.
Inne i hallen stod Mikael Kolemainen från Flintab och visade
den nya SE-vågen för intresserade
kunder.
– Kul att vi fick vara med, tyckte Mikael, som kunde berätta att
det är Flintab som tagit fram vågen
örebro var
20
efter en idé från Ragn-Sells.
Örebros regionala säljare Peter
Rasch var inte sen att tipsa kunder
från Mariebergsgallerian söder
om Örebro, om att de borde ta sig
en titt.
Arne Boberg från Ragn-Sells
Miljökonsult i Mitt tipsade också
intresserade kunder om kundutbildningen Ecotrainer och andra
tjänster som miljökonsulterna kan
erbjuda. I en paus efter programmet lät han förstå att Miljökonsult
just nu etablerar sig i flera delar av
1. Ett visst antal
resurser står till ditt
förfogande. Utnyttja
dem optimalt. Det
gäller fordon såväl
som annan utrustning.
3. Lasta effektivt.
★
4
Nio
anläggningstips:
2. Planera dina
transporter och
dokumentera ditt
gods noga.
11
★
Solen sken när
Lars Nordström
och hans medarbetare öppnade
anläggningen i
Örebro för besökare den tionde
juni.
!
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
landet, även internationellt.
Sedan visades filmen Baklängesfabriken.
– Vi vill närmare kunderna
och in i era processer, sa Miljö- och
Kvalitetschef Tove Olsson, som är
stolt över att arbeta i ett företag
som har som affärsidé det hon
brinner för, nämligen hållbarhet.
– Vi har det som krävs, sa Tove.
Storlek, bredd och kompetenta
människor.
Efter filmen var det dags för en
tipsrunda och lite mera mat. Ragn-
7: En nöjd initiativtagare till Öppet hus – Folke Jackson, Chef Varumärke. 8: Katrin Nitsing kom med
färsk information om Ragn-Sells och traditionsenliga mazariner. 9: Turnéroddarna Kaj Jämtlinger och
Thor Nyberg lastar in. 10: Road-show-bilen i ny design. 11: Gänget i Örebro samlat framför Dennis.
Sellare på plats vid den generösa
buffén kunde nöjt konstatera att
det kommit kunder från alla håll
och kanter.
– Vi har lyckats fånga bredden,
sa Peter Rasch, över en bit mat.
Med sig hem fick besökarna
en hel kasse full med information
och en låda mazariner. Och så var
det var dags för turnéledarna Kaj
Jämtlinger och Thor Nyberg att
stuva in i turnébilen. Vänersborg
nästa.
bakgrund: Avsikten med Öppet hus ute på anläggningarna är att
sätta fokus på behovet av ordning och reda. Inför evenemanget i juni
har ansvariga chefer fått i uppdrag att se över både struktur,rutiner och
arbetssätt, t ex när det gäller kläder, fordonspark, lokaler och öppna
ytor. Denna åtgärd följs nu upp, bl a av koncernchef Erik Sellberg och
Sverigechef Göran Bergander som besöker ett stort antal anläggningar
under sommaren. Målet inför hösten 2011 är en prickfri anläggningsverksamhet som vi kan visa upp för både allmänhet, myndigheter och
kunder med förnyad stolthet.
Tack alla som engagerat sig och ansvarat för ett jättefint arbete!
21
6. Samspela med
andra anläggningar
och regioner när det
gäller volym.
7. För en levande
dialog med dina
arbetskamrater om
bästa arbetssätt.
8. Vissa fraktioner
är det lönsamt att
transportera, andra
inte.
9. De smartaste
lösningarna kommer
vi på gemensamt.
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Tankar kring vår fordonspark:
Fordon att äga och fordon att leja
1. våra operatörer
Allt bättre
gröna bränslen
Just nu pågår en omställning ute på anläggningarna när det gäller
uppdelningen mellan
Ragn-Sellsägda och lejda
fordon. Hans Gustafsson,
Chef Produktion, förklarar
hur uppdelningen kommer
se ut i framtiden.
– Målet är att Ragn-Sells huvudsakligen ska äga avancerade fordon, berättar Hans Gustafsson.
kör avancerade fordon
Just nu utvecklas RagnSells egen fordonsflotta.
Målet är att minska
koldioxidutsläppen från
de egna fordonen med
hälften fram till 2020,
berättar Joel Andersson
som ansvarar för fordon
och utrustning.
1. Egna operatörer
– Det är fordon där vi ser
chauffören som en operatör, t ex
spol- och sugbilar, kombibilar och
jumbobilar. De hanteras av våra
egna, kompetenta operatörer.
Resten av transporterna kan antingen utföras i egen regi eller så lejer
vi ut uppdragen till en lejdåkare,
förklarar Hans Gustafsson.
2. lastväxlare
och liftdumprar
Fordonen ska fungera effektivt i
storstadsområdenas miljözoner,
och anpassas till EU:s nästa utsläppsstandard (Euro 6) som introduceras 2013. För företagets
del handlar det också om att möta
kundernas allt högre ställda krav
på miljövänliga transporter.
– Utvecklingen går mot allt
bränslesnålare och renare bilar,
2. Lejda fordon
– När det gäller fordon som
lastväxlare och liftdumprar, är
dessa relativt lätt att leja för både
korta och mer permanenta uppdrag, förklarar Hans. Dessa två
fordonstyper ska därför i första
hand lejas.
kkk
3. Kommunala uppdrag
4. gula maskiner
3. fordon för
kommunala uppdrag
22
– Vi testar just nu Ecopar,
ett mycket bra, men kostsamt
bränsle. En annan uppstickare
är Volvos nya hybridbränsle
MDE där vi kör fältprov på
två bilar som går i Boden och
Stockholm.
Intressantast bland de nya
bränslena är dock Bio-DME,
menar Joel Andersson.
Bio-DME är förgasat svartlut från kemiska massabruk, och
beräknas kunna ersätta hälften
av den svenska förbrukningen
av diesel.
– Därför är det mycket intressant för Ragn-Sells.
Det första fordonet tas i bruk
i höst och ska sedan utvärderas
under två år.
– Fordon och påbyggnader som
mest används för kommunala uppdrag - front-, sid- och bak-lastare samt s k slamnollor - ska vi
hyra av en leverantör.
Hans Gustafsson förklarar:
– Normalt löper uppdragen i
kommunerna på 5-7 år. När uppdragen är slut är dessa fordon
svårplacerade på den svenska
marknaden.
Kraven har ökat så mycket från
kommunerna under denna tid att
en 5–7 år gammal bil helt enkelt
inte är önskvärd, fast den tekniska
standarden är god.
Joel Andersson tror starkt på
det nya bränslet Bio- DME.
berättar Joel Andersson. Vi tittar på tekniknivån.
Den nya el-hybridtekniken t
ex har blivit lättare, vilket öppnat möjligheter för Ragn-Sells
som har viktkänsliga fordon.
– Vi behöver ju kunna lasta
så mycket som möjligt, förklarar
Joel.
En andra generation drivmedel håller just nu på att utvecklas, förklarar Joel. Själva gör vi
bl a fältprov med ett flertal nya
bränslen.
4. Gula maskiner
När det gäller ”gula maskiner”
(t ex gräv- och lastmaskiner), ska
vi i första hand försöka köpa tjänsten av någon leverantör, dvs vi
ska leja person och maskin som
utför jobbet.
23
De bränslen som används
idag – förutom diesel – är:
• RME – Produceras av rapsolja
och används med fördel i södra
Sverige alternativt sommartid
då den är känslig för kyla
• Biogas – Används inom renhållningen, där körsträckorna är
bättre lämpade för biogas pga
den högre förbrukningen.
• MDE – Bilen körs på metangas, i antingen flytande form
(LNG) eller som gas (CNG)
med en låginblandning av diesel
och låga utsläpp som följd
Dessutom testar Ragn-Sells
en helt ny, tystgående el-hybrid
som levereras i sommar. Den andra generationens el-hybrid har
en mycket längre livslängd på
batterier än tidigare modeller.
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
”
Porträttet: Miljö- och Kvalitetschef Tove Olsson
Vi får inte vara så
upptagna av det
som sker i nuet,
att vi inte orkar
påverka vår egen
framtid.
av att medarbetarna får behålla
drivet och entreprenörskapet.
– Det Ragn-Sells-unika.Ledningssystemet ska stötta dri-vet,
men förhindra att vi hoppar i galen
tunna, förtydligar hon.
För Tove handlar ansvaret för
kvalitets- och miljöfrågorna också
om ömsesidig respekt. Som chef
vill hon vara någon som är där.
Hon vill inte utöva chefskapet på
distans. Men hon kräver också
respekt från medarbetarnas sida
för det viktiga miljö- och kvalitetsarbetet.
Vill du att medarbetarna hör
av sig?
Det känns lite som att landa
Ragn-Sells nya Miljö- och
Kvalitetschef Tove Olsson
är inte den som backar
när det hettar till. I hennes
uppdrag ingår att ansvara
för både kvalitets- och miljöarbetet inom företaget.
Det bästa av två världar.
– Jag gör båda, som hon
själv säger.
Jobbet tog hon efter nio framgångs­
rika år på läkemedelsföretaget
AstraZeneca. Nu arbetar hon
med det hon alltid velat verka för
– hållbarhet.
– Det känns lite som att landa,
säger hon.
Tove Olsson sökte sig till
Ragn-Sells för att detta är ett företag som ser på kärnverksamheten
ur ett hållbarhetsperspektiv, både
miljömässigt, socialt och ekonomiskt. För henne är det självklart att
arbeta med alla tre bitarna. Miljöoch kvalitetsfrågor, hör dessutom
nära samman, betonar hon.
– Har vi kvalitetsbrister inom
Ragn-Sells, får vi ofta miljö-effekter.
Det hon uppskattar mest med
det nya jobbet är att få arbeta nära
en verksamhet som gör skillnad.
24
– Det vi gör här är framtiden.
Vi arbetar nära verkligheten, ja, vi
befinner oss mitt i den.
kkk
När Pinfo träffar henne har hon
just varit på Högbytorp i Bro norr
om Stockholm, en anläggning som
hon beskriver som ”enastående”.
– Bara detta att hon kan åka ut
till anläggningarna när hon vill.
Tanken gör henne helt salig.
Hon ser fram emot att få möta
medarbetare och kunder på de
större anläggningarna i samband
med "Öppet hus". Givetvis kom-
mer hon även besöka mindre anläggningar.
Själv är Tove utbildad geolog,
kompletterat med diversekurser i
miljövetenskap. Från början läste
hon juridik, men blev aldrig klar.
– En typisk överliggare, säger
hon själv.
Efter studierna kom hon in på
marknad och försäljning och arbetade bland annat som marknadschef.
Till slut valde hon att byta
bana.
– Jag ville göra något annat.
Jag ville arbeta i en verksamhet
som gör skillnad.
– Klart jag vill, svarar Tove
Olsson snabbt.
Vad kan man ringa om?
– Det mesta som rör kvalitet
och miljö. Kan jag inte svara så
återkommer jag.
Vilket innebär?
– Att jag ville skapa något hållbart, förklarar Tove Olsson. Från
början var hon full av illusioner och
ville arbeta med vattenfrågor i utvecklingsländer. Så gjorde hon sitt
examensjobb på AstraZeneca, fick
ett vikariat och blev kvar i nio år.
– Nu känns det som om jag landat, säger hon. Hon är tillbaka i det
hon velat arbeta med hela tiden.
Vad tar du med dig in i RagnSells från AstraZeneca?
– Jag tar med mig erfarenheten
av att arbeta med ledningsfrågor
i ett stort innovativt, globalt företag med strikta ledningssystem,
svarar Tove Olsson.
– Sedan ska vi dra upp lite nya
linjer inom Ragn-Sells också när
det gäller ledningssystemet. Det
befintliga systemet ska vässas och
slimmas och bli ännu mer av ett
hjälpmedel än vad det är idag. Inte
så administrativt.
– Vi har ett utmaning framför
oss. Ledningssystemet skall leva.
Det ska spegla vår vardag och ge
oss styrning.
Tove förklarar att ett ledningssystem ska hjälpa med-arbetarna
att bli "smartare, snabbare och
göra rätt saker på rätt sätt”.
Samtidigt betonar hon vikten
25
kkk
Lobbying är en annan prioriterad
fråga för Tove Olsson. För henne är
det t ex självklart att Ragn-Sells ska
vara en tung aktör i utformningen
av en nationell avfallsplan. Här har
hon en del synpunkter på Återvinningsindustrierna (ÅI) den organisation som repre-senterar branschen
gentemot bl a Naturvårdsverket och
departem-ent.
– Vi måste själva följa med
i vad det kommer för lagar och
förordningar. Vi måste också
fundera över hur vi vill bli representerade.
Tillsammans med styrelseordförande Erik Sellberg ser hon
därför över de nätverk där RagnSells är representerade.
Representantskapet i åtminstone ett internationellt nätverk
kopplat till EU, tar väldigt mycket
tid, konstaterar hon. Är det motiverat? Vad ger det oss tillbaka?
Tove har en första preliminär bild
klar för sig när det gäller hur lobbyingarbetet bör se ut framöver.
kkk
– Det här är företagets pengar och
interna tid. Då ska vi vara med där
vi kan påverka, och vi ska vara med
där vi vill synas.
När lagstiftarna kommer med
förslag som inte passar branschen, vill de sällan sätta krokben,
förklarar hon.
– De gör som de gör, för att
de inte vet bättre. De vill ha dialog. Vår roll är att fånga deras
uppmärksamhet när dialogen
kommer.
– Fast då gäller det att man
orkar, fortsätter hon. Vi får inte
vara så upptagna av det som sker
i nuet, attvi inte orkar påverka vår
egen framtid.
För Ragn-Sells del kräver en
sådan satsning på framtiden att det
görs prioriteringar. Remisstiden är
ganska begränsad, betonar Tove
Olsson.
– Man måste lämna sina synpunkter. Har man inte lämnat
några, så finns man inte. Det är
jätteviktigt.
Pinfo sommaren 2011
Pinfo sommaren 2011
Landet runt
I Boden utvecklas den tidigare
kommunala anläggningen Brändkläppen i ett bolag (Rebab) som
Ragn-Sells äger tillsammans med
Boden Energi. Här är det bränsle
som krossas och förbereds för
Boden energis panna. Ett utvecklingsarbete pågår också, där RagnSells samarbetar i ett nätverk
kallat North Waste Infrastructure
(NWI). Här utvecklas behandlingstekniker för återvinning av
bI a inerta material. Forskare på
Luleå Tekniska högskola spelar
en mycket viktig roll.
Lejd fullt ut
Ragn-Sells storsatsar i Göteborg
Ny stor multianläggning för Västsverige invigs 2012
När anläggningen sätts i drift efter
årsskiftet blir den framförallt ett
nytillskott gällande mottagning
och omlastning av farligt avfall,
skrot samt förorenad jord i Göteborgsområdet. Men den nya
anläggningen innebär samtidigt
betydligt utökad kapacitet för
mottagning och balning av papper, plast och andra råvaror, då
nuvarande anläggning i Utby nära
Partille blivit för liten. Denna an-
Renare aska
just nu, berättar Behandlingschef
Björn Rönnmark, i Stockholm.
– Idag behandlar vi askan och deponerar den. På sikt vill vi kunna
behandla den med hjälp av vatten,
så att den blir ren nog att användas
som konstruktionsmaterial.
Martin Tengsved är anläggningschef på Högbytorp och driver just nu en försöksverksamhet
med tvätt av aska*.
– Vi gör laktester och jämför
med gränsvärden. Det ger oss
möjlighet att styra behandlingen
så vi inte överbehandlar.
Askor är överhuvudtaget en
verksamhet som expanderar
*Flygaska kallas det fina stoft som
blir kvar vid avfallsförbränning,
eller bildas från rökgaser.
26
läggning kommer därför att läggas
ner i samband med inflyttningen i
Marieholm.
– Behovet av att ta emot farligt
avfall från Storgöteborg växer.
Nu kommer vi även kunna analysera och omlasta förorenad
jord samt förutsättningar till att
bli en betydligt bättre aktör inom
skrot och metaller, något som vi
tidigare inte haft särskilt goda
möjligheter till.
Generellt för hela region Väst
innebär detta att vi kan ta emot
fler material och får en större
kapacitet, särskilt i det område
där vi hittills inte haft tillräckligt
bra förutsättningar för att kunna
växa i den takt vi önskat, förklarar
Rolf Pihlquist.
FOTO: FREDRI SANDIN CARLSSON
Ragn-Sells nya anläggning i Marieholm Göteborg byggs runt en
lokal från sextiotalet som tidigare
använts som stållager, berättar
Rolf Pihlquist, Regionchef i Väst.
Anläggningen är logistiskt mycket
väl belägen utmed E45 och Göta
Älv och har både egen kaj samt
järnvägsspår in till anläggningen.
Nu är spaden i jorden och lagret
byggs om för passa givna tillstånd
och bestämmelser.
Anläggningschef Martin Tengsved ansvarar för försöksverksamheten med tvätt av flygaska på Högbytorp.
Ny balpress
Borlänge är ett exempel på en
anläggning som ligger lite vid
sidan av de stråk som Ragn-Sells
nu prioriterar. Här blir FA-, VA
och industriverksamheten kvar,
samtidigt som det inte görs några
nya större investeringar.
Ett nytillskott har man dock fått,
berättar behandlingscheferna
Ulf Håkansson (Mitt) och Robert
Hansson (Nord). I ett samarbete
mellan regionerna har en nyare
press för wellpapp och plast flyttats till Borlänge. Med ökad kapacitet kan Borlänge nu ta emot plast
från bl a Gävle.
Ett lyckat exempel på en
effektiv användning av
våra resurser.
I region Nords mellersta avdelning
har övergången till lejd gjorts fullt
ut.
– Långa avstånd och glest befolkat
är våra livsvillkor, förklarar produktionschef Robert Hansson. Vi
får svårt att utnyttja våra resurser
effektivt om vi kör själva. Det enda
Ragn-Sells kör helt i egen regi i
mellersta Norrland är sug- och
spolbilar.
Den nya slingbilen i Nord, som
ska transportera styckegods till
Högbytorps FA-anläggning, läggs
också ut på lejd.
Ny struktur
i Nord i höst
På sikt kan anläggningen i Östersund (som idag ingår i Södra
Norrland, dvs Timrå och Söråker)
utvecklas till en egen avdelning.
I nuläget kan inget säkert sägas,
men Robert Hansson ger en fingervisning om vad som väntar i
höst:
– Jag kan avslöja så mycket som
att planer finns på att expandera i
Jämtland och Härjedalen.
Skellefteå är en mottagningsstation med viss behandling som idag
tar in verksamhetsavfall samt FAstyckegods. Verksamhetsavfallet
går till Dåva i Umeå. Här pågår
också diskussioner om anläggningens framtida funktion.
• Nu finns filmen Baklängesfabriken som visats ute på
anläggningarna i sommar
(juni 2011). >
• FarligtEnkelt. Miljöstation
för Farliga avfall är en ny produktpresentation (maj 2011).
Den följs av ett komplett
säljmaterial inför höstens
kampanj (augusti 2011).
Foto: staffan ehde
North Waste
Infrastructure
Aktuellt informationsmaterial
sommaren 2011:
• Kretsloppet går vidare är
vår nya företagspresentation
(juni 2011)
• Våra Tjänster är en ny informationsfolder om alla våra
tjänster (maj 2011). >
• Välkommen in i kretsloppet
presentaterar Ragn-Sells
organisation i varje region
och har bl a delats ut till
besökarna i samband med
Öppet hus (juni 2011).
• Ragn-Sells Miljöredovisning
2010 innehåller årets statistik
och fakta, insamlade från
regionerna (juni 2011). >
Våra tjänster
Ragn-Sells Miljöredovisning 2010
Första oktober smäller det
Grattis
Borlänge
Borlänge har lyckats lyfta resultatet för avdelningen till landets
bästa, meddelar en nöjd Ulf Håkansson, behandlingschef i Region
Mitt.
– Man har ökat styrningen och
rutinerna har stramats upp.
När Pinfo ringer produktionsenhetschef Susanne Persson i Borlänge lyfter hon fram betydelsen
av lojala medarbetare och en låg
personalomsättning:
– Ingen gör något ensam. Vårt resultat är en effekt av ansträngningar från samtliga i personalen.
Det är viktigt att lyssna menar
Susanne.
27
–Då är vi laddade till tänderna, säger Ragn-Sells nya
produktspecialist Björn Nordén.
Det han talar om är den nya säljutbildningen i Farligt
Enkelt som drar igång i mitten av augusti och följs av
en kampanj i höst. Satsningen görs för att FarligtEnkelt
ska nå ut i hela säljkåren. Björn träffar region Västs
säljare i mitten av augusti, för att sedan fortsätta till
Syd, Stockholm, Mitt och Nord
han avslutar
denmiljöstatio
Enkla,där
praktiska
och säkra
30 september.
9nUDPLOM|VWDWLRQHUXSSI\OOHUDOODNUDYSnODJULQJDYIDUOLJWDYIDOO'H¿QQVL
RFKNDQDQSDVVDVLQXWLHIWHUGLQDEHKRYQlUGHWJlOOHUWH[XSSPlUNQLQJDQW
– Sedan smäller det.
WLOOGHWIDUOLJDDYIDOOHWRG\O
Med en bakgrund som produktchef
på Sita har Björn
0LOM|VWDWLRQHUQDlUXWYHFNODGHDYSURIHVVLRQHOODPLOM|NHPLVWHU
Nordén varit med och utvecklat Eco Simplex –SITAs
motsvarighet till Ragn-Sells nya miljöskåp för farligt
avfall.
Den säljare som vill veta mer
om kampanjen eller utbildningstillfällena kan höra av
sig till Björn. Man hittar
honom på kontoret i Malmö,
samt i Stockholm vissa
dagar i veckan.
Miljöstation Ett
Miljöstatio
Liten miljöstation för inredning med kartonger
där du placerar ditt farliga avfall.
Mått (mm): B 730 x D 850 x H 950
Miljöstation med
Mått (mm): B 14
Produktion: EMS Tryck: Lenanders Grafiska, svanenmärkt (licens 34145), FSC godkänt papper
Foto: LENNART HANSSON. www.ladbilslandet.se
Glad sommar!
Nästa nummer av Pinfo utkommer i oktober
28