Miljörapport 2011 Värtaverket
Miljörapport 2011 Värtaverket INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING .................................................................................................3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING ........................................................................3 1.1.1 Lokalisering ..........................................................................................................................3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar ................................................................4 Värtaverket, Nimrod .................................................................................................................................... 4 Ropsten......................................................................................................................................................... 6 1.1.3 Reningsutrustning .................................................................................................................7 Utsläpp till luft............................................................................................................................................... 7 Utsläpp till vatten ......................................................................................................................................... 8 Restprodukter från förbränning.................................................................................................................. 9 1.1.4 Energihamnen.......................................................................................................................9 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET .......................................................................10 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN .................................................................................10 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT .......................................................................................................................10 2.1.1 Utsläpp av köldmedia .........................................................................................................14 2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6..............................................................14 2.1.3 Utsläpp till luft från transporter .........................................................................................15 2.2 UTSLÄPP TILL VATTEN ..................................................................................................................15 3 GÄLLANDE TILLSTÅND ............................................................................................................16 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR UNDER ÅRET ............................................................................................16 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD ......................................................................................................17 3.3 TILLSYNSMYNDIGHET ...................................................................................................................17 4 VILLKORSEFTERLEVNAD .......................................................................................................17 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION .............................................................................17 4.1.1 Produktionen under året.....................................................................................................17 4.1.2 Bränslehantering (hamnen) ................................................................................................20 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND ..........................................................................................................21 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS 2002:26 ...................................................................................................31 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET .......................................32 5.1 EXTERNA MÄTNINGAR AV UTSLÄPP TILL LUFT UNDER 2011-2012 ................................................32 5.2 LJUDMÄTNINGAR ..........................................................................................................................32 5.3 UNDERSÖKNINGAR AV UTSLÄPP TILL VATTEN ..............................................................................33 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL.................................33 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER.......................................33 8 ÅTGÄRDER MED BETYDELSE FÖR VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN .............34 8.1 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETEN ................34 8.2 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN .......................................35 8.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN ...............................................................37 9 KEMISKA PRODUKTER.............................................................................................................37 9.1 FORTUM VÄRME ...........................................................................................................................37 9.2 VÄRTAVERKET..............................................................................................................................38 10 AVFALLSMÄNGDER...................................................................................................................38 11 RISKHANTERING ........................................................................................................................41 11.1 11.2 FORTUM VÄRME ......................................................................................................................41 VÄRTAVERKET .........................................................................................................................42 Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER ...........................................42 13 ÖVRIG INFORMATION ..............................................................................................................42 14 UNDERSKRIFT .............................................................................................................................42 Bilaga 1: Vattenanalyser avloppsnätet 2009-2010-2011 ............................................................................... 1 Bilaga 2: Vattenanalyser renat kondensat rökgaskondensering KVV6, 2011 ................................................ 2 Bilaga 3: Intern energianvändning 2010-2011 ............................................................................................... 3 2(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 1 Verksamhetsbeskrivning Vid Värtaverket produceras Värme, Kyla och Elkraft. I anslutning till anläggningen, vid Norra Kajen, finns bränsledepån där bränsle lossas, lastas och förvaras. 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering 1.1.1 Lokalisering Ropsten 1&2 Lidingöbron Ropsten 3 Hjorthagen Norra Kajen Värtaverket Nimrod 7 Figur 1: Lokalisering av Värtaverket och anläggningarna i Ropsten Värtaverkets bränslebaserade produktionsenheter är lokaliserade i fastigheten Nimrod 7 i stadsdel Hjorthagen, medan värmepumpsanläggningar i huvudsak är lokaliserade i värmeverken vid Ropsten 1, 2 och 3. Bränsledepån är lokaliserad i Fortum Värmes Energihamn vid Norra Kajen i Värtahamnen. Vid Energihamnen hanteras även fasta bränslen. Anläggningens närmaste 3(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 bostadsområde utgörs därför av stadsdelarna Hjorthagen och Östermalm samt grannkommunen Lidingö. Värtaverket gränsar också till annan industriverksamhet i Värtahamnen. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar På Värtaverket finns en total tillförd bränsle- och eleffekt på cirka 2395 MW. Av den totala effekten är cirka 2060 MW tillförd bränsleeffekt. Därtill tillkommer elpannor för värmeproduktion på Nimrod och Ropsten med en installerad tillförd effekt på cirka 230 MW. Värmepumparna i Ropsten och Nimrod har en tillförd eleffekt på cirka 105 MW och en producerad värmeeffekt på cirka 340 MW. Den i anläggning installerade eleffekten för elproduktion är cirka 430 MW. Den installerade kyleffekten i fjärrkylaanläggningen på Nimrod är cirka 50 MW. Totalt, inkluderande Ropsten, finns en installerad kyleffekt om maximalt ca 125 MW. Värtaverket, Nimrod Fastigheten Nimrod 7 hyser värmeverk 1-4 (VV1-4), kraftvärmeverk 1 och 6 (KVV1 och 6), gasturbin för elproduktion (G3) samt en fjärrkylaanläggning. Ky Ackumulator Hjorthagen Gasturbin VV3 KVV1 KVV6 Fjärrkyla VV1 VV2 Figur 2: Översikt av fastighet Nimrod 7 Fjärrkylaanläggningen på Nimrod består av fyra kylmaskiner med värmepumpskapacitet under vintertid. Maskinerna producerar alltid fjärrkyla när de är i drift. På vintern tar värmepumparna hand om värmen från nedkylningen av fjärrkylavattnet och sommartid tappas värmen ner i sjön. Vid sommardrift är kylkapaciteten större pga. den lägre temperaturen i kondensorn. 4(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Beskrivning av produktionsenheter inom Värtaverket, Kv Nimrod 7 ANLÄGGNING ENHET TYP TILLFÖRD EFFEKT Hetvattenpannor 128 MW VV1 P11 128 MW P12 Ångpannor 178 MW VV2 P13 P14 P15 P17 Hetvattenpanna Hjälpångpanna VV4 KVV1 P1 3 elångpannor Ångpanna med ångturbin, G1 KVV6 P4 VV3 P5 Gasturbin G3 Fjärrkylaanläggning KA101 KA201 KA301 KA401 RGK - KVV6 VP61 VP62 Trycksatta virvelbäddspannor (ånga) med ångturbin G2 och gasturbiner, G4 och G5 Gasturbin, G3, för el-produktion Värmepump/fjärr kyla (4 aggregat) Värmepumpar 178 MW (Eo5) 133 MW (bioolja) 178 MW 26 MW 3 x 51 MW 607 MW (330 MWvärme+ 210 MWel*) 454 MW (250 MWvärme+ 145 MWel) 180 MW (54 MWel) Sommartid 4 aggregat i kylmaskinsdrift. 3MW el ger 12 MW kyla och 15 MW värme (som kyls bort). Totalt 48 MW kyla. Vintertid 4 aggregat i värmepumpsdrift. 3 MW el ger 6 MW kyla och 9 MW värme (fjv). Totalt 24 MW kyla och 36 MW värme 6 MW tillförd el ger 50 MW värme BRÄNSLE Olja (Eo5) Olja (Eo5) Olja (Eo5), bioolja Olja (Eo1/Eo5) Olja, stadsgas, bioolja El Olja (Eo1/Eo5), bioolja Kol (olivkärnekross) Olja (Eo1) El + Värme från fjärrkylavatten (retur), eller kyla från Lilla Värtan El + Värme från KVV6 rökgaser Köldmedia R134a (HFC) (12 187 kg) * vid kondensdrift (d.v.s. utan samtidig värmeproduktion) uppgår eleffekten till maximalt 250 MW För att jämna ut variationer i fjärrvärmenätets värmebehov finns en trycklös hetvattenackumulator om 40 000 m3 (motsvarande cirka 2 000 MWh värme). 5(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Ropsten Värmeverket i Ropsten är beläget på Norra kajen vid Lilla Värtan (Figur 3). Det är uppdelat på Ropsten 1,2 och 3 (VVRn 1, 2, 3). De köldmedia som används i Ropstens värmepumpar och kylmaskiner är R22 (HCFC) och R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R22 bedöms vara 0,055 och för R134a är den 0. Båda ämnena har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1700 för R22 och 1300 för R134a. (Koldioxid, CO2, har GWP 1). Vid värmepumpanläggningarna Ropsten 1&2 finns det installerat köldmediedetektionsutrustning som kontinuerligt mäter eventuellt läckage till luft och vatten. Vid övriga anläggningar finns larm som indikerar läckage av köldmedia till luft. I Ropsten 1 och 2 finns också två elpannor som värmer fjärrvärmevatten. I Ropsten 3 finns utöver värmepumpar en anläggning för produktion av fjärrkyla. Denna utnyttjar i huvudsak kylan i sjövattnet för att kyla ner det vatten som cirkulerar i fjärrkylanätet. Beskrivning av produktionsenheter inom Ropsten Enhet Typ Effekt tillförd/ Bränsle producerad VP22, 23, 25, Värme från VVRn1, 2 6 värmepumpar 26: sjövatten, el 8,4 MW el/pump ger 27 MW /pump EP 21-22 VVRn3 Fjärrkyla Ropsten 2 hetvattenpannor 4 värmepumpar 1 anläggning VP21, 24: 8,4 MW el/pump ger 24 MW/pump 40 + 40 MW 9,3 MW el/pump ger 25 MW / pump Ca 74 MW kyleffekt Köldmedium R22 (HCFC) (70 219 kg) Kontinuerlig mätning Mätning luft och vatten Vägning R134a (HFC) (32 530 kg) El - - Värme från sjövatten, el R134a (HFC) (85 950kg) Mätning luft Vägning Kyla från sjövatten - - 6(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Nimrod Port Said Hjorthagen Alex 1 Singapore Ropsten 1-2 Alex 4 Shanghai Alex 3 Ropsten 3 Alex 5 Lidingöbron Figur 3: Ropsten och Bränsledepån på Norra Kajen 1.1.3 Reningsutrustning Utsläpp till luft Alla pannor utom elpannorna och gasturbinen G3, har någon form av rökgasrening. Rökgaserna leds ut genom två skorstenar på 100 meter (+118 m) respektive 140,4 meter (+160 m). Rökgaser från KVV1, KVV6 samt VV3 leds till den högre skorstenen, medan rökgaser från VV1 och VV2 leds till den lägre skorstenen. Rökgasrenings och förbränningsmetod för respektive panna Enhet / Stoftavskiljning NOx Beteckning Multicyklonaggregat samt VV1 P11 våt sotbehandling P12 VV2 P13 P14 VV3 P15 Multicyklonaggregat samt våt sotbehandling Textilfilter Roterande överluft (ROFA) SOx Svavellavskiljning genom insprutning av bikarbonat Multicyklonaggregat, torr sotutmatning till säck eller container P17 VV4 KVV1 P1 Elpannor, inga rökgaser Rökgasrening med elektrofilter, torr sotutmatning till säck. Återföring av rökgaser till förbränningsluft och över luftportar (OFA) 7(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Enhet / Beteckning KVV6 P4 Stoftavskiljning Textilfilter, torr sotutmatning till silo i hamnen 2012-06-15 NOx SOx Ammoniakinsprutning (SNCR) Svavelavskiljning medelst absorbent (dolomit). Rökgaskondensering (RGK) Reducering av klorider, svaveldioxid, stoft och kvicksilver. P5 G3 Gasturbin, ingen reningsutrustning, eldningsolja EO1 som bränsle. Utsläpp till vatten Olika vattenvårdssystem finns på Värtaverket i form av sedimenteringsbassänger, processvattenbassänger och gravimetriska avskiljare för rening av kolpartiklar, olja, dränagevatten samt oljeflygaska. Behandlat oljeförorenat spillvatten från anläggningen leds huvudsakligen till spillvattennätet och vidare till Henriksdals reningsverk. Visst behandlat processavloppsvatten (pH-justering, olje- eller slamavskiljning) samt inträngande grundvatten avleds till kraftvärmeverkets kylvattenkanal och vidare ut i Värtahamnens hamnbassäng. Kraftvärmeverk KVV1 Till spädmatning av processen används vatten som först renats i en totalavsaltningsanläggning. Detta sker med tekniken omvänd osmos följt av elektrodionesering (EDI). Innan vattnet behandlas genom omvänd osmos-anläggningen avhärdas vattnet genom att koksalt tillsätts. Avloppen från avsaltningsanläggningen avleds till en avloppsbassäng. Avloppsbassängen är ansluten till kylvattenkanalens utloppstunnel. Rökgaskondensering KVV6 Vid kondensering av rökgaser från KVV6 uppstår ett avloppsvatten som kallas för kondensat. Behandlingsanläggningen för kondensatet består av flera membransteg samt anläggningsdelar för metallrening och kväveavskiljning. Det första steget utgörs av grovavskiljning avseende fasta partiklar i en skaksil (mikrofilter, MF) därefter pumpas kondensatet till ett ultrafilter (UF) samt ett RO-filter (omvänd osmos). Koncentrat från UF-filtret koncentreras i ett ytterligare UF-filter före avledning till en slamtank för vidare hantering som avfall på extern anläggning (tankbilstransport). Efter RO-steget är kondensatet avsaltat och håller en renhet tillräcklig för att ledas till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan). ROkoncentratet renas i ett ammoniak-avgasningsmembran efter pH-justering med lut samt därefter behandling med svavelsyra. RO-koncentratet behandlas även avseende metallinnehåll i ett jonbytessystem (före ammoniakavskiljningen) varefter en renhet erhålls som tillåter avledning till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan). 8(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Figur 4: Behandling av kondensat från KVV6 Norra Kajen Samtliga områden inom Norra Kajen där risk för oljespill finns, såsom vid cisternventiler och pumpar, lastplatta och kajen, är förbundna till ett OFA-system (oljeförorenat avlopp). I anslutning till systemet finns en ny anläggning för hantering och behandling av vattnet. Systemet omfattar oljeavskiljare, kolfilter och oljeanalysator med larmfunktion. Det renade vattnet pumpas sedan till spillvattennätet. Dagvattenbrunnar utanför området är inte förbundna med OFA-systemet utan med det kommunala avloppssystemet. Restprodukter från förbränning Aska från KVV6 är uppdelad i bäddaska respektive flygaska. Flygaska (cyklon och filteraska) och bäddaska från pannorna matas ut torrt och transporteras i var sitt slutet system till en silo för bäddaska och en silo för flygaska i Energihamnen. Volymen för respektive asksilo är 1300 m3. Bäddaskan används som utfyllnad i täckskikt på deponi. Flygaskan från KVV6 används för stabilisering av andra askor på deponi och för att gjuta deponibotten samt täckskikt. Oljepannorna P11, P12 och P13 har en våt hantering av askan. Från P15, P17 och KVV1 matas askan ut torr till säck eller container. Flygaskan från P14 matas ut torrt till container. Askorna transporteras sedan till godkänd deponi. 1.1.4 Energihamnen Bränslen lossas, lastas, behandlas och lagras i Energihamnen, som utgörs av områdena Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1, Alexandria 3 och Port Said, se figur 3. Bränsletransporter till depån sker huvudsakligen med fartyg och i mindre omfattning med tankbilar och järnväg. Flytande bränslen som lossas, distribueras till cisterner. I bränsledepåerna finns totalt 19 stycken cisterner, i storlekar mellan 2000 m3 och 30 000 9(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 m3, för lagring av eldningsolja 1, eldningsolja 5 samt flytande biobränslen. Distribution av flytande bränslen inom området sker i rörsystem. Från oljedepån sker utlastning av flytande bränslen till tankbil, fartyg och pråm för transport till i huvudsak Fortum Värmes övriga anläggningar i Stockholmsregionen. Distribution av flytande bränslen sker även från depån via rörledningar till dagtankar på Värtaverket. Då tallbecksolja är starkt luktande är de cisterner där tallbeck lagras anslutna till ett ventilationssystem med avluftning i ett utlopp på kraftvärmeverkets högsta skorsten, +160 m. Ventilationsluften förbränns i VV3 (P17) vid fartygslossning av tallbeck. Kol lossas av självlossande fartyg till ett slutet system med bandtransportörer. Detta system transporterar kolet till lagret i ett bergrum under Hjorthagen. De slutna bandtransportörerna för även kol från bergrummet till silos för korttidslagring och bränslepreparering. Under året har huvuddelen av olivkärnekrossen lossats med pråm. Lossning av pråmen sker med kran med sluten skopa till en ficka. Skopan sänks ner helt i fickan innan den öppnas. Från fickan går oliverna med transportör till hus för tåglossningen. I området finns också silos för lagring av dolomit samt för korttidslagring av kolaska från KVV6. Dolomiten lossas från lastbil till det slutna transportsystemet. Askan lastas till lastbil. 1.2 Förändringar av verksamheten under året Under våren 2011 har prov genomförts med högre inblandningar av olivkärnekross i KVV6. För övrigt har inga förändringar av betydelse skett under året. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från Värtaverket Parameter Enhet Utsläppspunkt Delflöde Metod Totalt Luft 2009 Svavel Svavel 2010 2011 mg/MJ VV1 59,7 59,7 59,7 C mg/MJ VV2, P13 59,7 59,7 59,7 C mg/MJ VV2, P14 17,6 18,6 21,9 M mg/MJ VV3 59,5 53,5 55,9 C mg/MJ KVV1 21,4 16,8 17,3 C mg/MJ KVV6 2,0 1,9 1,9 M mg/MJ G3 4,7 4,7 4,7 C ton VV1 3,2 9,1 2,7 C ton VV2, P13 1,1 4,7 1,9 C ton VV2, P14 14,8 21,2 15,5 M ton VV3 5,1 13,5 3,5 C 10(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Parameter Enhet 2012-06-15 Utsläppspunkt Delflöde Metod Totalt Luft 2009 Kväveoxider (NOx) 2011 ton KVV1 62 83 14,8 C ton KVV6 14,5 12,8 12,1 M ton G3 0,0 0,012 0,01 C 100,7 144,3 50,5 Värtaverket Kväveoxider (NOx) 2010 mg/MJ VV1 107,4 110,1 103,3 C mg/MJ VV2, P13 139 106,5 112,2 C mg/MJ VV2, P14 43,4 46,7 51,4 M mg/MJ VV3 104,3 101,5 117,8 C mg/MJ KVV1 57,5 53,1 55,7 M mg/MJ KVV6 27,6 27,3 29,4 M mg/MJ G3 250,0 250 14,8 C ton VV1 4,3 16,8 4,6 C ton VV2, P13 2,6 8,5 3,5 C ton VV2, P14 36,5 46,9 36,0 M ton VV3 9,0 25,6 7,4 C ton KVV1 167 179,7 42,7 M ton KVV6 203,8 195,6 204,3 M ton G3 1,9 0,6 0,4 C 425,3 473,7 298,9 Värtaverket Koldioxid (CO2) g/MJ VV1 76,2 76,2 76,2 C Fossila bränslen g/MJ VV2, P13 76,2 76,2 76,2 C g/MJ VV2, P14 76,2 - 76,2 C g/MJ VV3 76,2 76,2 76,2 C g/MJ KVV1 76,2 75,0 74,7 C g/MJ KVV6 93,8 93,9 92,5 C g/MJ G3 74,3 74,3 74,3 C Koldioxid (CO2) g/MJ VV2, P14 75,0 75 77,4 C Biobränslen g/MJ KVV1 75,0 75 77,4 C g/MJ KVV6 95,0 95 109,6 C Koldioxid (CO2) kton VV1 4,1 11,1 3,4 C Fossila bränslen kton VV2, P13 1,5 6,3 2,4 C kton VV2, P14 0,1 0,1 0,10 C kton VV3 6,7 16,7 5,0 C kton KVV1 75,0 223,3 58,2 C 11(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Parameter Enhet 2012-06-15 Utsläppspunkt Delflöde Metod Totalt Luft 2009 2010 2011 kton KVV6 652,4 626,0 kton G3 0,6 0,2 740,4 883,6 648,5 Värtaverket 579,3 C 0,1 C Koldioxid (CO2) kton VV2, P14 66,0 83,8 59,3 C Biobränslen kton KVV1 164,0 34,8 0,2 C kton KVV6 32,0 37,0 54,8 C kton VV3 - 2,5 0,0 262,0 158,1 Värtaverket 114,3 Koldioxid (CO2) kton VV1 4,1 11,1 3,4 C Totalt: Fossilt + Bio kton VV2, P13 1,5 6,3 2,4 C kton VV2, P14 66,1 83,9 59,3 C kton VV3 6,7 19,2 5,0 C kton KVV1 240,0 258,1 58,4 C kton KVV6 677,3 663 634,1 C kton G3 0,6 0,2 0,1 C 1002,3 1041,8 Värtaverket Stoft Stoft mg/MJ VV1 5,1 5,0 4,7 C mg/MJ VV2, P13 4,4 1,9 8,0 C mg/MJ VV2, P14 0,1 0,9 0,1 M mg/MJ VV3 5,6 6,4 4,4 C mg/MJ KVV1 1,3 1,3 1,6 M mg/MJ KVV6 1,9 0,1 0,3 M mg/MJ G3 4,6 4,6 4,6 C ton VV1 0,3 0,8 0,2 C ton VV2, P13 0,0 0,2 0,3 C ton VV2, P14 0,1 1 0,04 M ton VV3 0,5 1,6 0,3 C ton KVV1 3,9 6,6 1,4 C ton KVV6 14,2 1 3,0 M ton G3 0,0 0,0 0,0 C 19,0 11,2 5,2 Värtaverket Ammoniak (NH3) Ammoniak (NH3) Saltsyra (HCl) 762,7 mg/MJ KVV6 1,0 0,6 0,6 M ton KVV6 7,7 4,6 4,4 M mg/MJ KVV6 1,8 0,6 0,8 M 12(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Parameter Enhet 2012-06-15 Utsläppspunkt Delflöde Metod Totalt Luft 2009 2010 2011 Saltsyra (HCl) ton KVV6 13,2 4,2 5,5 M Lustgas (N2O) mg/MJ KVV6 36,0 32,9 28,8 M Lustgas (N2O) ton KVV6 265,9 240 195,1 M *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentarer till förändringar av utsläpp 2011 var till skillnad från de två tidigare mer jämn temperaturmässigt under vintermånaderna. November och december var snarare oväntat varma. Detta ger att utsläppen generellt och framförallt fossil koldioxid minskar jämfört med åren innan. Även svavel och NOx går ner och det beror av minskad drift och då framförallt av de pannor som släpper ut något mer. Rökgaskondenseringen fortsätter och drar ner HCL och NH3 för KVV6 till mycket låga nivåer. Under året har vi haft mer problem än vanligt med svavel från P14, detta beror främst på att Tallbecksbränslet förändrats något mot tidigare och Pannan beter sig annorlunda mot tidigare. 13(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 2.1.1 Utsläpp av köldmedia Såväl värmepumpar som komfortaggregaten för byggnaderna inom kv Nimrod genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapporter avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- eller värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Utsläpp av köldmedia 2011 Anläggning Utsläppt i kg Ropsten 1-2 470 4 st VP R22 (HCFC) Ropsten 1-2 0 VP 21, VP 24 R134a (HFC) Ropsten 3 940 R134a (HFC) KC Nimrod 736 R134a (HFC) RGK-VP 6200 (*) R134a (HFC) Installerat ton 70,2 Utsläppt totalt % av installerat 0,6 % 32,5 0% 85,9 1% 18,7 3,9% 12,2 50,8% I april 2011 skedde ett omfattande utsläpp av R134 a från en av de två värmepumparna tillhörande rökgaskondenseringsanläggningen, KVV6 (*). Orsaken till utsläppet redogörs i avsnitt 4.2, villkor P4. 2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6 Fortum Värme har upprättat materialbalanser över anläggningen för att beräkna hur stora utsläppen av nedanstående metaller med rökgaser blir. Beräkningen tar inte hänsyn till ytterligare rening som sker sedan några år tillbaka i rökgaskondenseringen. Med rökgaskondenseringen i drift reduceras utsläppet ytterligare. Resultat från metallbalansberäkningar för KVV6 Metall Mängd i rökgas, kg Mängd i aska, kg As - 794 Cd 0 12 Cr 0,2 2090 Cu 0,2 1812 Hg 5,6 10 Ni 0,2 2173 Pb 0,1 1002 Sb - Zn 406,3 7720 14(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 2.1.3 Utsläpp till luft från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön. Utsläpp från transporter vid Värtaverket och Energihamnen 2011 BränsleAskTransporter transporter transporter med kemikalier 6639 155 145 CO2 (ton) Transporter med Dolomit 409 Transporter totalt 7248 NOx (kg) 162247 1277 145 3373 167274 S (kg) PM (kg) Drivmedel (m3) Drivmedel (MWh) 90137 9014 2555 0 21 57 145,00 145 17 0 55,29585 150 90137 9096 2779 25038 558 165 1474 27236 2.2 Utsläpp till vatten I tabellen nedan redovisas utsläpp till vatten av metaller och olja, beräknade utifrån flöde och resultat från veckosamlingsprover på kontrollpunkter vid avloppssystemet samt resultat från månadsprover efter rökgaskondensatet. Ökade mängderna beror inte på någon betydande ökning av halterna men på bättre kännedom om aktuella flöden. Underlag för beräknade utsläpp återfinns i Bilaga 1. Parameter Enhet Pb Pb Cd Cd Cr Cr Ni Ni Cu Cu Zn Zn Oljeindex Oljeindex kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg Utsläppspunkter Delflöde Totalt till Recipient Spillvatten Recipient Spillvatten Recipient Spillvatten Recipient Spillvatten Recipient Spillvatten Recipient Spillvatten Recipient Spillvatten Utsläppsmängd till vatten 2010 0,4 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 3,0 0,3 1,7 0,4 5,6 3,0 29 3 Utsläppsmängd till vatten 2011 1,5 0,6 0,0 0,0 3,5 1,2 9,0 1,7 2,9 5,0 25,3 19,6 10,9 4,0 Metod* C C C C C C C C C C C C C C 15(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Resultaten från tidigare år visar att redovisning av utsläpp till vatten inte krävs i emissionsdeklarationen. Resultatet av årets mätningar visar att detta förhållande alltjämt gäller. 3 Gällande tillstånd 2007-11-07 beslutade Miljödomstolen om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen och om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. Tillståndet togs i anspråk 2008-06-01 i samband med start av projekt för rökgaskondensering för KVV6. Domen har överklagats. Domen om fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen vann laga kraft juli 2010, domen om bortledande av grundvatten vann laga kraft december 2011. Separat tillstånd gäller för Ropsten samt äldre vattendom för vilka beslut och villkor fortsättningsvis gäller. Datum 2007-11-07 Tillståndsgivande myndighet Miljödomstolen Tillstånd enligt Beslut avser 2007-11-07 Miljödomstolen 2001-05-21 Miljödomstolen 1999-05-31 Miljödomstolen 9 kap. miljöbalken 11 kap miljöbalken 9 kap. miljöbalken Vattenlagen Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen Tillstånd till bortledande av grundvatten från bergrum m.m Tillstånd för vattenbortledning ur Lilla Värtan för produktion av fjärrkyla Tillstånd att komplettera värmepump och kylanläggning Ropsten 3 med nya intagsledningar Vattenbortledning från Lilla Värtan för värmepumpanläggning (Ropsten) Tillstånd att bortleda vatten från Lilla Värtan för värmepumpanläggning och kylvatten (Nimrod) 1984-08-28 Vattendomstolen Vattenlagen 1982-04-15 Vattendomstolen Vattenlagen 3.1 Anmälda ändringar under året Datum 2010-12-22 Tillståndsgivande myndighet Miljöförvaltningen Anmälan enligt 21 § förordningen Miljöbalken 2010-12-22 Miljöförvaltningen Miljöbalken Beslut avser Förändring av teknik i tillståndsgiven kraftvärmepanna. Beslut 2011-04-12 Beslutet har överklagats och har inte vunnit laga kraft. Anpassning av bränslemottagning och bränslelagring i Hamnen. Beslut 2011-04-12 Beslutet har överklagats och har inte vunnit laga kraft. 16(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden eller förbud har registrerats under 2011. 3.3 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljöförvaltningen i Stockholm. 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion 4.1.1 Produktionen under året Drifttid pannor och gasturbin Värtaverket åren 2010 och 2011 Enhet KVV1 P4 P5 P11 P12 P13 P14 P15 P17 G3 Drifttid 2011 (h) 583 4055 4655 86 142 125 1821 220 1818 7 Drifttid 2010 (h) 2490 4665 4437 287 324 348 2618 584 3191 5 7 10 166 8 8 Produktion v 141 1068 2011(GWh) e 69 598 Produktion v 577 1122 2010 (GWh) e 300 623 0,02 16 17 22 242 46 14 0,4 För KVV1, P4 och P5 står (v) för värme och (e) för el. P4 och P5 delar turbin och därför står den totala energin för båda pannorna. I KVV1:s värmesiffror ingår även energi från kylkrets och spädmatning. P17 producerar endast hjälpånga. Fjärrvärmeproduktion Värtaverket 2011 600 000,0 500 000,0 EP Nimrod 400 000,0 VV1-3 P14 KVV1 300 000,0 Rn 3 Rn 1-2 KVV6 200 000,0 100 000,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5: Fördelning av värmeproduktionen över året 2011 17(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Produktion av värme och kyla i värmepumpar och kylmaskiner i Ropsten och Kv Nimrod 7 år 2011 Rn1-2 Rn3 Nimrod Tillfört GWh, totalt 611 438 133 El 182 150 49 Termisk energi från sjövatten och kylnätet* 429 288 87 Producerat GWh, totalt 611 660 238 Värme 611 438 133 - 222 105 Kyla *Både värmeenergi och kylaenergi återvinns. Tillförd energi Värtaverket och Ropsten 2011 Tillförd energi med GWh Mängd bränslen, ur Lilla Värtan samt el Kol 1751 238 kton Eldningsolja Eo1 171 17,2 kNm3 Eldningsolja Eo5 90 8,2 kNm3 Tallbecksolja 202 19,7 kNm3 Bioolja 0,64 0,069 kNm3 Olivkärnekross 128 29,6 kton 0 0 kton Stadsgas 0,25 53,2 kNm3 Elförbrukning 635 Lignin Indelat i produkter El Fjärrvärme Fjärrkyla Hjälpånga GWh 667 2586 327 77,5 Termisk energi ur 497 Lilla Värtan Termisk energi från 207 kylanät kNm3 = kilonormalkubikmeter En detaljerad redovisning av den interna energianvändningen kopplad till produktionen uppdelat på energislag och anläggningsdelar redovisas i Bilaga 3. 18(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Termisk energi Kol El Olivkärnekross Finbio Tallbecksolja Eo5 Eo1 Figur 6: Fördelning av tillförd energi i Värtaverket år 2011 Via hopkopplingen med fjärrvärmenätet på Lidingös del av fjärrvärmenätet, samt Norrenergis fjärrvärmenät sker ett mindre utbyte av fjärrvärme. Utbyte med andra fjärrvärmenät 2011 Fjärrvärme GWh Produktion Värtaverket och Ropsten 2453 Leverans från Värtaverket till Södra nätet 72,7 Leverans från Värtaverket till Lidingö 108 Leverans från Värtaverket till Norrenergi 38 Leverans från Käppala 3,3 Produktion Lidingö Värmeverk 15,6 Import från Södra Nätet 333,5 19(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 4.1.2 Bränslehantering (hamnen) Mängd bränsle som har transporterats via fartyg till resp. från Energihamnen, år 2011 Fartyg Hanterade mängder Antal fartyg Bränsle Lossning Eo1 Lastning 29015 Eo5 23981 40432 MFA 11183 41947 Bioolja Kol Summa flytande Summa fastbränsle 18009 Lastande 2 3 0 5 3 12 33 Nm 3 18 46 3 10 0 32 0 12 0 Nm Nm 42184 0 Nm 270 650 0 ton 25 333 0 ton Olivkärnekross Lossande 3 Nm 0 Tallbeck Enhet 3 153 578 53 173 Nm 42 84 295 983 0 ton 44 0 Mängd bränsle och absorbent som har transporterats via lastbil till och från Energihamnen, år 2011 Lastbil Hanterade mängder Antal bilar Bränsle Lossning Lastning Eo1 38 Eo5 380 Lossande 6163 Nm 1 128 5561 Nm3 9 146 11405 Nm3 0 272 13184 Nm3 0 322 ton 0 0 173 0 ton 0 0 ton 745 0 10 1041 745 0 Tallbeck 0 MFA 0 Bioolja 0 Olivkross 0 7447 0 Lignin 0 0 Dolomit Summa flytande Summa fastmaterial Lastande 3 25 513 418 43 760 25 513 0 Nm3 Nm3 ton Mängd bränsle som har transporterats till Energihamnen med tåg, år 2011 Järnväg Hanterade mängder Antal vagnar Bränsle Olivkross Lossning 1326,4 Lastning 0 Lossande Ton 30 Lastande 0 20(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Vattenförbrukning vid Värtaverket, kv. Nimrod, i m3 2011 jämfört med föregående år Avloppstyp Mängd i m3, 2010 Mängd i m3, 2011 Total vattenförbrukning - I pannprocessen - Fjärrvärmenät 578 178 550 780 27 398 520 692 496 018 24 674 4.2 Villkor i miljötillstånd Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) Miljödomstolen lämnar AB Fortum (bolaget) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket på fastigheten Nimrod 7 och i Energihamnen på fastigheterna Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1 och 3, Port Said samt Ladugårdsgärde 1:9 och 1:40 i Stockholms kommun samt hamnverksamhet. Tillståndet omfattar dels produktion av fjärrvärme och el i de befintliga anläggningarna de två kraftvärmeverken, KVV1 och KVV6, samt värmeverken VV1 - VV4 och gasturbinen G3 med tillsammans 2 060 MW tillförd bränsleeffekt, dels ändrad mottagning och hantering av fasta och flytande bränslen vid befintliga anläggningar i Energihamnen inklusive flytande bränslen delvis för energiproduktion i andra anläggningar än Värtaverket, dels produktion fjärrkyla med maximal effekt av 48 MW och dels de i detta mål ansökta kompletteringarna/ förändringarna av dessa verksamheter. Drift av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk KVV8 med högst 400 MW tillförd bränsleeffekt samt uppförande och drift av erforderliga anläggningar för mottagning och hantering av bränslen för detta kraftvärmeverk Projektering pågår om att bygga ett nytt biokraftvärmeverk vid Värtaverket. Tillståndet till hamnverksamheten omfattande mottagning och hantering av fasta bränslen till en mängd av cirka 1 200 000 ton per år för Värtaverkets behov samt mottagning och hantering av cirka 250 000 ton flytande bränslen per år, varav cirka 150 000 ton per år går ut per båt, bil eller tåg till bolagets andra anläggningar Mängd hanterat fastbränsle: 297 309 ton Mängd mottaget och hanterat flytande bränsle: 250 929 Nm3, motsvarande 233 207 ton. Mängd utlastat flytande bränsle: 96 933 Nm3, motsvarande 91 717 ton. Miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att uppföra en cirka 200 m lång och cirka 21 m bred pir med det läge som anges i domsbilaga 1, att muddra till nivån -11 i RH00 i bilagan markerat område, omfattande ca 5 000 m3 jord samt 500 m3 berg, samt att anlägga det erosionsskydd som kan behövas vid piren, allt inom kvarteret Ladugårdsgärdet 1:40 i Energihamnen i Stockholms kommun. Projektering pågår om att bygga ett nytt biokraftvärmeverk och pir vid Värtaverket. Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter i denna dom i avvaktan på ytterligare utredning fastställandet av slutliga villkor beträffande: - Utsläppet av lustgas N2O från KVV6 21(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) - Utsläppet av kvicksilver till luft från KVV6 och KVV8 - Utsläppet till vatten från rökgaskondenseringsanläggningar vid KVV6 och KVV8 - Utsläppet av köldmedia från värmepumparna Miljödomstolen ålägger bolaget att under prövotiden genomföra följande utredningar: U1 Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda och prova olika åtgärder för att begränsa utsläppet av lustgas från KVV6 och samtidigt klarlägga hur olika åtgärder påverkar utsläppet av kväveoxider. U2 Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda storleken på utsläppen av kvicksilver till luft från KVV6 respektive KVV8 och möjligheterna att minska dessa utsläpp. U3 En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten och Stockholm Vatten AB utreda möjligheterna att begränsa utsläppet till vatten från rökgaskondenseringsanläggningar vid KVV6 respektive KVV8. Utredningen skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast två år efter det att respektive anläggning tagits i drift. U4 En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013. En ökning av mängderna biobränsle till KVV6 ger minskade lustgasmängder. Utredning om möjlighet att begränsa halterna i kondensatet påbörjades under hösten 2011 men starten av rökgaskondenseringsanläggningen och provperioden försenades på grund av mildare väder. En förlängning av prövotidsredovisningen är begärd tom mars 2012. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna att begränsa utsläppet av köldmedia från värmepumparna. P1 Utredningen pågår gällande befintliga värmepumparna. Planeras för värmepumparna anslutna till rökgaskondensering KVV6. Prövotidsutredningarna U1, U2 och U4 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Utredning U3 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast två efter det att respektive anläggning tagits i drift. Utsläppet av lustgas från KVV6 får som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 40 mg/MJ tillfört bränsle. P2 Årsmedelvärdet för lustgas, KVV6 har uppmätts till 28,8 mg/MJ för 2011. Utsläppet till luft av kvicksilver från KVV6 och KVV8 får som riktvärde* inte överstiga 6 kg/år till dess KVV8 tas i drift och därefter 8 kg/år. P3 Kvicksilverutsläppet till luft från KVV6 beräknas med massbalans till 5,2 kg för 2011. Denna beräkning tar inte hänsyn till rökgaskondenseringen. Med rökgaskondenseringen i drift reduceras utsläppet ytterligare. Utsläppet till vatten med renat rökgaskondensat från rökgaskondenseringsanläggningarna för KVV6 och KVV8 får som riktvärden* sammantaget inte överstiga följande halter. 22(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) P4 Riktvärdet för ammonium (månadsmedel) överskreds i januari med 51 mg/l och i mars med 39 mg/l. Orsaken är i huvudsak dålig fungerande avskiljning av NH3-gasmenbran i koncentratet. I samband med den pågående utredningen för prövotidsredovisningen kommer åtgärdsförslag att föreslås. Se Bilaga 2 för flöde och analysresultat. Utsläppet av köldmedia från Värmepumparna får årligen som riktvärde * uppgå till högst 3% av installerad mängd köldmedia (villkoret gäller Nimrod inte Ropsten). Det totala utsläppet av R134a från värmepumparna i Nimrod uppgår till 6,9 ton för 2011, dvs. 17 % av installerad mängd. Detta motsvarar ca 9000 ton CO2-ekvivalent. Orsaken är ett större utsläpp från de nyinstallerade värmepumparna vid rökgaskondenseringanläggningen där ena värmepump tömdes på 6,2 ton R134a. Anledningen är att en säkerhetsventil inte återstängdes och att utsläppet inte uppmärksammades i tid. Förebyggande åtgärder har vidtagits för att undvika liknande händelser. KVV6 och KVV8 2 Utsläppen av svavel får sammantaget för båda anläggningarna (KVV6 och KVV8) som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 mg/MJ tillfört bränsle till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde. 3 4 5 Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavel från KVV6 till 1,9 mg/MJ. Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxider får sammantaget för båda anläggningarna som årsmedelvärde inte överstiga 35 mg/MJ tillfört bränsle, räknat som riktvärde* till dess KVV8 varit i drift under ett år och därefter räknat som gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx-utsläppet för KVV6 till 29,4 mg/MJ. Utsläppen av saltsyra får när rökgaskondenseringsanläggningarna tagits i drift sammantaget för båda anläggningarna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 10 mg/MJ tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för saltsyra för KVV6 till 0,8 mg/MJ. Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda anläggningarna som månadsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 ppm till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde. 23(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 6 Utsläppet av lustgas från KVV8 får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 25 mg/MJ tillfört bränsle. 7 Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NH3-utsläppet för KVV6 till 0,6 ppm. Inte aktuellt Stoftutsläppet från respektive panna får inte överstiga 5 mg/MJ tillfört bränsle räknat som månadsmedelvärde och riktvärde* respektive som årsmedelvärde och gränsvärde. 8 9 10 Månadsmedelvärdena för stoft från båda pannor uppgick till 0,3 mg/MJ. Vid kontinuerlig mätning uppmättes månadsmedelvärdena för respektive pannan under riktvärdet. Utsläppen av kolmonoxid från respektive panna får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 90 mg/MJ tillfört bränsle och som timmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 180 mg/MJ tillfört bränsle. Kontinuerlig mätning av CO visar att dessa villkor inte har överskridits vid något tillfälle. KVV1 och P14 Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 7 mg/MJ tillfört bränsle. Kontinuerlig mätning visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Årsmedelvärdet för stoftutsläppet för KVV1 resp. P14 uppmättes till 1,6 resp. 0,1 mg/MJ. Utsläppen av svavel får sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 25 mg/MJ tillfört bränsle. 11 12 Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavelutsläppet för KVV1 resp. P14 till 17,3 resp. 21,9 mg/MJ Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 60 mg/MJ tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx för KVV1 resp. P14 till 55,7 resp. 51,4 mg/MJ. Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda pannorna som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 7 ppm. 13 P17 Stoftutsläppet får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 13 mg/MJ tillfört bränsle. 14 Inte aktuellt. Ammoniak används inte i dagsläget för NOx-reducering i KVV1/P14. Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits. Det beräknade årsmedelvärdet för P17 uppgår till 2 mg/MJ Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/MJ tillfört bränsle. Det beräknade årsmedelutsläpp för svavel från P17 uppgår till 51,4 mg/MJ 24(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 15 Utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 120 mg/MJ tillfört bränsle. Det beräknade NOx-utsläppet från P17 uppgår till 103,7 mg/MJ. P11, P12, P13 och P15 16 Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 21 mg/MJ tillfört bränsle. 17 Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Det sammantagna årsmedelutsläppet för P11-P12 (VV1) är 4,7 mg/MJ och för VV3 (P15, P17) 4,4 mg/MJ Utsläppen av svavel får sammantaget för samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/MJ tillfört bränsle. 18 Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 59,6 mg/MJ Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får sammantaget för samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 150 mg/MJ tillfört bränsle. Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 114 mg/MJ G3 19 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 50 mg/MJ tillfört bränsle. Utsläppet av svavel för G3 uppgår till 4,7 mg/MJ som årsmedelvärde. Totalt, som bubbla över Värtaverket 20 Det totala utsläppet av svavel från Värtaverket får sammantaget som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 10 mg/MJ tillfört bränsle från och med den tidpunkt då KVV8 tagits i drift. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde. Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift 21 Det totala utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid från Värtaverket får sedan KVV8 tagits i drift sammantaget som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 40 mg/MJ tillfört bränsle. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde. Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift 22 Till dess KVV8 tagits i drift skall fördelningen av driften mellan KVV6 och de olika oljeeldade anläggningarna vid Värtaverket ske så att utsläppen till luft blir så små som möjligt. Fördelningen av driften mellan anläggningarna sker så att utsläppen till luft blir så små som möjligt. Övrigt 23 Avsugen luft i samband med materialhantering (råvaror, fasta bränslen och restprodukter) för det biobränsleeldade kraftvärmeverket och KVV6 skall renas i stoftavskiljare. Kapaciteten på stoftavskiljarna skall vara sådan att utsläppen av stoft inte överstiger 10 mg/m3 norm. torr gas, räknat som riktvärde*. 25(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 24 Vid emissionsmätningar genomförda av Force Technology 2011 uppmättes utsläpp < 1 mg/Nm3 Om det uppstår för omgivningen störande lukt skall bolaget vidta åtgärder för att undanröja störningen. Klagomål på lukt uppkom vid lossning av bioolja under 2011. Avluftning av cistern där luktande bränsle lossas är anslutna till skorsten. Vid lossningen i fråga var fläkten i skorsten ur drift. Vädret kan också vara orsaken att lukten har spritt sig i området. Rutin för kontroll av att fläktarna är i funktion finns. Utsläpp till vatten 25 I avloppsvatten från OFA-systemet, kolpastaprepareringen och det underjordiska biobränslelagret skall vid avledning till spillvattennätet efter oljeavskiljning den totala halten av suspenderat material understiga 10 mg/l räknat som riktvärde* och månadsmedelvärde. Utsläppet av kolväten, uttryckt som oljeindex, får som riktvärde* inte överstiga 50 mg/l. Vid periodisk besiktning 2011 överskreds riktvärdet för suspenderade ämne (43 mg/l) efter kolpastaprepareringen (KPV15). Ett projekt pågår om att utreda möjlighet till att återanvända spillvattnet. Oljeindexet har inte överskridits. 26 Överskottsvatten (de i ansökningshandlingarna beskrivna utsläppen till vatten exklusive rökgaskondensat, kylvatten samt sanitärt avloppsvatten) som avleds till kommunalt reningsverk eller direkt till recipient får som riktvärden* innehålla högst följande halter: Vid periodisk besiktning 2011 innehölls samtliga riktvärden utom den för zink i KPV10 och KPV15. Buller 27 Verksamheten vid Värtaverket och Energihamnen skall bedrivas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund av verksamheten utomhus vid bostäder som riktvärden* inte överstiger 50 dB(A) vardagar dagtid (kl. 07-18), 40 dB(A) nattetid (kl. 22-07) och 45 dB(A) övrig tid. Momentana ljud på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 dB(A), räknat som riktvärde. Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna värden sänkas med 5 dB(A)-enheter. Under 2005 har ljudmätningar av verksamheten i kvarteret Nimrod utförts inom ramen för egenkontroll. Ett antal ljudkällor har identifierats och åtgärder har genomförts under 2006 och 2007 för att sträva efter en ljudnivå under riktvärdet 40 dBA. Övrigt 26(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 28 Bolaget skall sträva efter att sluta processerna där det är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt, för att hushålla med råvaror och energi. 29 Transporter av restprodukter och dammande material såsom sand, dolomit, kalk och kalksten skall ske i slutna kärl eller i täckta transporter. 30 Vid projekt och förbättringar beaktas möjligheten att sluta process. Transporter av dammande material sker i slutna system Bolaget skall genom hushållning undvika uppkomst av avfall, återanvända eller återvinna avfall samt förebygga, hindra eller motverka skador eller olägenheter till följd av hanteringen av avfall som bortskaffas. Bolaget skall i miljörapporten för verksamheten redovisa genomförda åtgärder och resultatet av dessa från följande aktiviteter. Bolaget skall sträva efter att restprodukter som uppstår vid förbränning (askor, bäddmaterial och liknande) nyttiggörs i den utsträckning som är tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Restprodukter från förbränning av biobränslen skall i första hand återföras till skogsmark, om det kan ske med uppfyllande av de riktlinjer och råd som utfärdas av svensk myndighet. Restprodukter från olika anläggningsdelar skall kunna hållas separerade i den utsträckning som krävs för att återföring av bioaska skall kunna ske. Fast avfall från drift och underhåll, utöver förbränningsprodukter, skall kunna sorteras i fraktioner som underlättar materialåtervinning eller energiutnyttjande, där detta är ändamålsenligt. 31 32 Farligt avfall skall sorteras så att detta kan omhändertas separat. Se avsnitt 1.1.3 och 10 Bolaget skall sträva efter energieffektiva transportlösningar för bränslen och restprodukter samt genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energiförbrukningen och bidra till hushållning med energi. Energibehovet för transporter samt behovet av hjälpenergi (el) för produktion av fjärrvärme skall följas och rapporteras med den årliga miljörapporteringen för verksamheten. Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning. Se avsnitt 8.2. Energibehovet för transporter redovisas i avsnitt 2.1.3 Elförbrukningen för produktionen redovisas i avsnitt 4.1.1 och i Bilaga 3. Byggnadsarbeten inom kvarteret Nimrod och i Energihamnen skall genomföras på ett sådant sätt att störningar för omgivningen minimeras. Under byggtiden gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. Buller ingår som en miljöaspekt att hantera och bevaka vid projekt. 33 Det skall finnas skriftliga rutiner för hur verksamheten skall kontrolleras och hur rapportering skall ske som möjliggör en bedömning av om villkor och föreskrifter följs. I dessa rutiner skall det anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Fortum Värme är ISO 14001-certifierad. 34 Bolaget skall i god tid innan verksamheten upphör upprätta en plan avseende efterbehandling av de föroreningar som den sökta verksamheten kan ha gett upphov till. Villkor för tillståndet enligt 11 kap. miljöbalken 27(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna För närboende och övrig verksamhet blir så små som möjligt. 2. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas och inlämnas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan arbeten i vattenområdet påbörjas. Utformningen skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 3. Grumlande arbeten skall utföras på sådant sätt att grumlingen begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden den 1 maj – 31 augusti. 4. Halten av suspenderat material på grund av den tillståndsgivna vattenverksamheten får som riktvärde* inte överstiga 40 mg/l på ett avstånd överstigande 100 m från muddringen. 5. Utfyllnad skall inte ske på, av miljömässig betydelse, förorenade sediment. Dessa skall avlägsnas ur vattenområdet innan utfyllnadsarbeten påbörjas. Muddermassorna skall omhändertas på sätt som kan godkännas av tillsynsmyndigheten 6. Anmälan skall göras till tillsynsmyndigheten när arbetena (vattenverksamhet) påbörjas respektive avslutas. Dessa villkor skall beaktas vid projekt omfattande vattenverksamhet Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. (2007-11-07) Miljödomstolen lämnar AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (bolaget) tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till att för bergrum, schakt och tunnlar vid Värtaverket uppföra en ny pumpanläggning i det planerade flisbergrummet och genom ovan angivna pumpanläggningar bortleda grundvatten som tränger in i bergrumsanläggningar för Värtaverket till en mängd om högst 100 m3/dygn samt att vid behov för att förebygga skador av bortledningen få infiltrera vatten till den mängd som behövs och att uppföra de anläggningar som krävs för nämnda infiltration, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan och i övrigt i målet. Uppskjuten fråga Miljödomstolen uppskjuter i denna deldom frågan om vilken vattenmängd som slutligt får ledas bort från befintliga undermarksanläggningar och planerade undermarksanläggningar. Under prövotiden skall bolaget utreda storleken av inläckningen i befintliga undermarksanläggningar samt det läckage från nya tunnlar m.m. som avleds till bergrummen och redovisa resultatet härav till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Inläckage av grundvatten undermarkanläggningarna mäts och registreras. Följande provisoriska föreskrifter skall gälla. P1. Inläckningen av grundvatten till befintliga undermarksanläggningar (kolbergrummet, koltunnel, tillfartstunnel mm samt flisbergrummet) får som riktvärden* inte överstiga 2 285 m3/månad respektive 21 000 m3/år. Det uppmätta och beräknade årsflödet för 2011 är cirka 33 400 m3/år och överskrider riktvärdet 21 000 m3/år. Riktvärdet är ett förväntat medelvärde under en längre tidsperiod och under förutsättning att panngropen och alla andra bergschakter som flistunneln, asktunneln och panntunneln har färdigställts. Under tillståndsansökansärendet poängterades att inläckningen av grundvatten på 21 000 m3/år baseras på osäkra mätningar och av det skälet föreslogs att avgörandet av frågan av villkor skulle skjutas upp under en prövotid. En ny vattenbalans kommer att tas fram i samband med utredning av villkoret. Vattendomen vann laga kraft 2011-12-28. Utredningen skall inges senaste 2014-12-28. P2. Inläckningen av grundvatten till inlastningsschaktet till flistunneln får under anläggningstiden för temporära stödkonstruktionen (högst cirka ett år) inte ge upphov till en grundvattensänkning överstigande maximal två meter inom ett avstånd om 100 meter från inlastningsschaktet. 28(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. (2007-11-07) Kommer att beaktas vid projekt P3. Inläckningen av grundvatten till temporära stödkonstruktioner för pann- och turbinschaktet får under högst cirka 6 månader inte ge upphov till en grundvattensänkning överstigande maximalt en meter inom ett avstånd av 100 meter från pann- och turbinschaktet samt maximalt två meter inom ett avstånd om 50 meter från nämnda schakt. Kommer att beaktas vid projekt Villkor 1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna för närboende och övrig verksamhet blir så små som möjligt. 2. Bolaget skall låta driva bergrumsanläggningen, nya tunnlar och schakt och utföra sådana tätningsåtgärder i berganläggningarna så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivåerna sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller vegetation och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för sådana skador. 3. Bolaget skall utföra förinjektering av tunnlar enligt ritningen i Bilaga 1 till aktbil 45. Vidare skall bolaget utföra ridåinjektering och botteninjektering av pann- och turbinschakt och inlastningsschakt till flistunnel, åtta meter under bergbotten, enligt ritningar i Bilaga 2-3 till aktbil 45. 4. Arbetena med inlastningsschaktet i hamnen och schakt för panna och turbin skall utföras så att det inte uppstår några skador på miljö, byggnader och anläggningar i närheten. Kontrollen ska skall ske på så sätt att eventuella sänkningar av grundvattennivån uppmärksammas och skyddsåtgärder vidtas så att skador på miljö, byggnader och anläggningar förebyggs. 5. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och tillställas tillsynsmyndigheten senast åtta veckor innan arbetena påbörjas. 6. Bolaget skall underrätta tillsynsmyndigheten när arbetena skall inledas senast två veckor innan arbetena påbörjas. Dessa villkor skall beaktas vid kommande projekt. Tidigare utfärdade vattendomar KVV1 Utsläpp av kylvatten får uppgå till högst 4,5 m3/s med en övertemperatur av maximalt 15,5oC eller till större vattenmängd utan ökning av energiinnehållet. Vatten från regenerering av jonbytarfilter skall före utsläpp neutraliseras till pH 6 - 8. (KN 1972-09-26, villkor 5) Sanitärt spillvatten samt olje- eller sothaltigt vatten skall anslutas till kommunens spillvattennät. Anslutning av dagvatten och avloppsvatten till det kommunala nätet skall ske på villkor som överenskommes mellan bolaget och Stockholms gatukontor. (KN 1972-09-26, villkor 6) Anslutningar har skett på överenskommet sätt Kontroll av villkoret sker genom kontinuerlig övervakning av kylvattentemperaturen samt genom beräkning av kylvattenflödet. Totalavsaltning av processvattnet sker med omvänd osmos (RO) följt av elektrodionesering (EDI). Behov av neutralisering finns inte längre. 29(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tidigare utfärdade vattendomar Fjärrkyla VP/KM i kv Nimrod Tillstånd att dels genom befintlig vattenanläggning (kylvattenkanalen) vid Värtaverket bortleda 1,73 m3/s sjövatten för produktion av fjärrkyla med den begränsningen att nämnda uttag tillsammans med tidigare lovgivet uttag för fjärrvärmeproduktion inte får överstiga 25 000 m3 per timme. Birka Värme AB skall genom flödesmätning registrera vattenuttag samt minst en gång per dygn mäta temperatur på in och utgående vatten. Mätningarna skall journalhållas och hållas tillgängliga för allmänheten i tio år på Värtaverket, Stockholm (Miljödomstolen tillstånd enligt MB 11 kap, 2001-05-21, mål nr M 378-00) Villkoret kontrolleras genom att flödet mäts och registreras. Utgående vattentemperatur (dygnsmedelvärde) mäts och registreras. Värmepumpa RN 1,2r Anläggningen Ropsten 1 och 2, att från Lilla Värtan bortleda och återleda 8 m3/s och 7 m3/s sjövatten efter värmeutvinning. (VD 1984-08-28 respektive 1985-07-05, ej villkor utan beslutstext s. 2 i besluten). Den sammanlagda pumpkapaciteten är lägre än de volymer som gällande tillstånd medger Fortum att använda. Värmepumpar RN3 Anläggning Ropsten 3, att från Lilla Värtan bortleda och återleda 8,5 m3/s och 4 m3/s sjövatten efter värmeutvinning. (VD 1985-12-20, ej villkor utan beslutstext s. 2 i beslutet) (Miljödomstolens beslut 1999-05-31, Avd 9, Stockholms tingsrätt, mål nr. M 240-99). Den sammanlagda pumpkapaciteten är lägre än de volymer som gällande tillstånd medger anläggningen att använda. Anläggning Ropsten 1,2 och 3 skall mäta och minst en gång per dygn avläsa och journalföra vattenuttag samt temperatur på in- och utgående vatten. Journaluppgifterna skall bevaras i tio år och hållas tillgängliga för allmänheten på Värtaverket, Jägmästargatan 2, Stockholm. (Miljödomstolens beslut 1999-05-31, Avd 9, Stockholms tingsrätt, mål nr. M 240-99) Vattenuttagsflödet samt in och utgående temperatur på Ropsten 1, 2, 3 registreras dagligen (via dator eller temperaturskrivare). Flödet beräknas med utgångspunkt från pumpkapaciteter och drifttider Återkylare Ropsten 1,2 Tillstånd till bortledning av 0,5 m3/s för återkylning Birka Värme Stockholm AB skall genom flödesmätning registrera vattenuttag samt minst en gång per dygn mäta temperatur på in- och utgående vatten. Mätningarna skall journalföras och hållas tillgängliga för allmänheten i tio år på Värtaverket, Stockholm (Miljödomstolen tillstånd enligt MB 11 kap, 2001-05-21, mål nr M379-00) Flödet beräknas genom pumpdrift och pumpkapacitet. Temperatur vid inlopp (sjövatten) loggas kontinuerligt i driftrum, och resulterande utloppstemperatur erhålles genom beräkning. Anläggning Ropsten 1, 2, och 3 skall vidta åtgärder som förhindrar grumling i anslutning till utsläppsanordningarna. (VD 1984-05-20, villkor 4, 1985-12-20, villkor 7) 30(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Tidigare utfärdade vattendomar Utsläppsanordningarna är utformade så att risken för grumling minimeras. En undersökning av detta genomfördes 1999. Utsläpp av köldmedium Mängden förbrukad köldmedium och typ skall journalföras och årligen redovisas till Miljöförvaltningen i Stockholm. (VD 1984-05-20, villkor 5, 1985-12-20, villkor 8) Köldmedierapporter skickas till miljöförvaltningen årligen. Buller, Värmepumpar Anläggningen Ropsten 1, 2 och 3 skall utföras och drivas så att bidraget till den ekvivalenta ljudnivån utomhus på ett avstånd av 200 m från anläggningens centrum nattetid (kl.22.00-06.00) inte överstiger 37 dB(A). Om rena toner eller impulsljud förekommer skall denna ljudnivå sänkas med 5 dB(A). Bidraget till den momentana ljudnivån nattetid på nyssnämnda avstånd får inte överstiga 55 dB(A). (VD 1984-05-20, villkor 7. 1985-1220, villkor 9) Ljudmätningar som har utförts har visat värden som är lägre eller lika med de värden som anges i ovanstående villkor. 4.3 Efterlevnad av NFS 2002:26 Föreskriften reglerar utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med tillförd effekt över 50 MW. Utsläppsgränsvärdena enligt föreskriften har börjat gälla 2007 för KVV6 och gäller från och med 2008 för de övriga pannorna. För uppfyllande av utsläppsvillkor gäller att under ett kalenderår och under den faktiska drifttiden: • Inte något medelvärde för en kalendermånad överskrider utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. • Minst 97 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende SO2 och stoft uppgår till högst utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. • Minst 95 % av samtliga 48-timmarsmedelvärden avseende NOx uppgår till högst utsläppsgränsvärdena i tabell nedan. Utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 (för fastbränsle, KVV6) Parameter Stoft Stoft Svavel Svavel NOx NOx Tidsperiod 50 mg/Nm3 månadsmedel 4855 mg/Nm3 timmarsmedelvärde 400 mg/Nm3 månadsmedel 48440 mg/Nm3 timmarsmedelvärde 500 mg/Nm3 Månadsmedel 550 48mg/Nm3 timmarsmedelvärde Annmärkning 50 mg/Nm3 vid 6% O2 motsvarar 17 mg/MJ 55 mg/Nm3 motsvarar 19 mg/MJ 400 mg/Nm3 vid 6% O2 motsvarar 138 mgSO2/MJ 69 mg S/MJ 440 mg/Nm3 motsvarar 152 mgSO2/MJ och 75 mgS/MJ 500 mg/Nm3 vid 6% O2 motsvarar 173 mg/MJ Motsvarar 190 mg/MJ 31(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Utsläppsgränsvärden enligt NFS 2002:26 (för flytande bränsle) Parameter Stoft Stoft Svavel Svavel NOx NOx Tidsperiod 50 mg/Nm3 månadsmedel 4855 mg/Nm3 timmarsmedelvärde 400 mg/Nm3 månadsmedel 440 48mg/Nm3 timmarsmedelvärde 400 mg/Nm3 Månadsmedel 48440 mg/Nm3 timmarsmedelvärde Annmärkning 50 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 14 mg/MJ 55 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 15,5 mg/MJ 400 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 113 mgSO2/MJ 56,5 mg S/MJ 440 mg/Nm3 motsvarar 124 mgSO2/MJ vid 3% O2 och 62 mgS/MJ 400 mg/Nm3 vid 3% O2 motsvarar 113 mg/MJ Motsvarar 125 mg/MJ Aktuella utsläpp och villkor i tillstånd har stor marginal till föreskrifternas gränsvärden. Gränsvärdena har därför klarats med god marginal. 5 Utförda mätningar och besiktningar under året Datum 2011-05-12 2012-01-12 2011-11-22 2012-02-02 2011-12-12 Utförare WSP Structor Force Technology Aquakonsult AB Uppdrag Periodisk besiktning Värtaverket Periodisk besiktning Energihamnen Emissionsmätningar, AST, QAL2 och jämförande mätningar Provtagning och analys av avloppsvatten 5.1 Externa mätningar av utsläpp till luft under 2011-2012 Jämförande mätning, AST och kontrollmätning avseende KVV6 (P4, P5) Jämförande mätning, AST och kontrollmätning avseende P14 Jämförande mätning, QAL2 och kontrollmätning avseende KVV1 (P1) Mätning av ventilationsluft efter bränslelager 1. Resultatet har sammanställts i ett antal rapporter. 5.2 Ljudmätningar Ljudmätningar från fartyg genomförs på varje nytt fartyg som inte tidigare har kontrollerats. Jämförelse sker mellan resultatet och anläggningens ljudvillkor. Under 2011 har totalt 24 nya båtar uppmätts. Elva av dessa underskred ljudnivåer på 40 dB och kunde godkännas för lossning både dagtid och nattetid. Tio båtar kunde inte godkännas nattetid, två båtar kunde enbart godkännas dagtid (ej kvällstid eller nattetid). En båt (Angel 3) överskred vid ankomst (2011-10-11) samtliga bullervillkor på grund av ljud från hjälpmaskinerna. Fartyget flyttades nattetid till annan ort, men även där inkom ett antal klagomål på grund av det bullrande fartyget. I samråd med myndigheterna och Stockholms hamnar togs beslutet att fortsätta lossningen för att begränsa tiden i hamn. Sedan kunde även fartyget kopplas till landström vilket resulterade i godkända ljudnivåer på 38 dBA, dvs även nattetid. Händelsen har utretts och åtgärder vidtagits 32(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 genom att komplettera avrop av fartyg med en "Fortum Tank questionnaire" som används vid befraktningar. Enkäten utgör en utökad kontroll av fartyg utöver de internationella dokument som beskriver fartyget och understryker att miljö, säkerhetsoch besättningsansvar är prioriterade. 5.3 Undersökningar av utsläpp till vatten Undersökningarna har utförts av Aqua Konsult AB och laboratorieanalyser har utförts hos ALS Scandinavia AB som är ackrediterat laboratorium för aktuella parametrar. Utöver detta tas flödesproportionella månadsprover på det renade kondensatet efter rökgaskondenseringen. Resultat från provtagningar för 2011 redovisas i Bilaga 1 och Bilaga 2 och ligger till grund för beräkning av mängd metaller till recipient och spillvatten i avsnitt 2.2. Undersökningsresultatet redovisas och kommenteras i avsnitt 4.2. 6 Betydande åtgärder gällande drift och underhåll Inom Heat Scandinavia bedrivs ständigt pågående förbättringsarbeten i syfte att optimera drift och underhåll av anläggningarna. År 2007 påbörjades ett program för att se över underhållsprocessen där hög driftsäkerhet är målet. Programmet kallas för Maintenance Excellence (Main-X). Efter att ha sett över grundläggande ”ordning och reda” för anläggningarna fokuserar programmet sedan några år på sex utvecklingsområden: Störningsbekämpning, Beredning & Planering, Ordning & Reda, Ständiga Förbättringar, Operatörs och Specialist underhåll samt Management och Kompetens. Nu arbetar vi med Main-X nivå 4, vilket innebär en stabilisering av utvecklingsarbetet där uthålliga resultat säkras. På Värtaverket har antalet genomförda förbättringar för 2011 varit 403 st. På Värtaverket har man arbetat specifikt med att integrera ständiga förbättringsarbetet med det dagliga arbetet i så kallad ”daglig styrning”. 7 Tillbud och störningar, samt vidtagna åtgärder Driftstörningar och avvikelser från normaldrift samt eventuella klagomål från allmänheten journalförs rutinmässigt i verksamhetens avvikelserapporteringssystem. Nedan redovisas miljöstörningar och klagomål som har inträffat under året samt vilka åtgärder som har vidtagits för att avhjälpa problemet och/eller förebygga att störningen inträffar igen. Miljöstörningar och/eller klagomål under 2011 Tid för Störningens omfattning för störning omgivande natur, samhälle, eller tillbud boende Vidtagna åtgärder 2011-04-04 Köldmedieutsläpp av R134a Se kommentar till tillståndsvillkor P4 i avsnitt 4.2. 2011-05-13 Utsläpp av 910 kg 134a från VP 91. Trasig backventil till kompressor orsakade högt tryck i vacumpump som läckte ut olja och köldmedia. Larmet uppmärksammades på en gång men det tog tid innan man Framtagning av en störningsinstruktion för avgasaren (sektioneringen kan enbart göras på plats för avgasen). Utbildning om rutiner för hantering av köldmedia. Förebyggande underhåll och kontroll sker årligen för avgasaren och backventil. 33(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 kunde sektionera läckan. 2011-07-17 2011-10-11 2011-11-09 2011 2011 Läckage av 470 kg köldmedia (R22) till fjärrvärmevattnet från VP26. Läckaget var orsakat av ett hål på underkylare. Tuberna var helrenoverade 2006. Läckaget till fjärrvärmevattnet uppmärksammades inte på en gång, orsaken till detta var osäker mätning och opålitlig visning i kontrollrummet av köldmediehalt i fjärrvärmevattnet. Klagomål om buller från fartyg Angel 3. Klagomål om lukt vid lossning av biobränsle Riktvärde för ammonium i renat kondensat överskreds under januari och mars. Riktvärde för suspenderade ämnen överskrids efter sedimenteringsbassäng i bränsleprepareringen Projekt under 2012 för byte av mjukvaran för köldmedieanalysatorn, genomgång av analysatorn, samt förbättring av visning i kontrollrummet. Se avsnitt 5.2. Se kommentar till tillståndsvillkor i avsnitt 4.2. Villkor 24. Se kommentar till tillståndsvillkor i avsnitt 4.2. Villkor 25. Utredning pågår. Se kommentar till tillståndsvillkor i avsnitt 4.2. Villkor 26. 8 Åtgärder med betydelse för verksamhetens miljöpåverkan Fortum Värme är miljöcertifierat enligt ISO 14001 och miljöledningssystem finns för anläggningen. Företaget revideras årligen med avseende på ISO 14001. För att utveckla våra rutiner och förbättringar ytterligare har Fortum Värme under år 2011 blivit certifierade enligt OHSAS 18001, arbetsmiljöledningssystem. Verksamhetsplanen för centrala fjärrvärmenätet baseras på Fortums övergripande miljömål och anläggningarnas betydande miljöaspekter. Bland de betydande miljöaspekterna återfinns bland annat utsläppen av fossil koldioxid, utsläpp av kväveoxider, miljöstörningar och klagomål. Verksamhetsplanen fastställs en gång per år och följs upp på månadsbasis i form av övergripande nyckeltal. 8.1 Åtgärder som vidtagits för att minska miljöpåverkan från verksamheten KVV6 På Värtaverket pågår ett långsiktigt arbete att utöka inblandning av biobränsle i kolpannorna (KVV6). Ett längre prov med kontinuerlig inblandning av 32 viktprocent olivkärnekross genomfördes i Värtaverkets Kvv6 (P4 och delvis P5) under perioden 28/3-29/4 2011. Ett förnyat prov med 25 viktprocent olivkärnekross genomfördes mellan den 9/11 och 16/11 2011. Proverna visar att inblandning av ökade mängder biobränsle påverkar temperaturen i bränslebädden vilket påverkar förbränningen och verkningsgrad för pannorna. Möjligheten till att förbättra förbränningen utreds vidare. Långsiktig utökad inblandning av biobränsle förutsätter en ombyggnad av bränslemottagningen och -lagringen i hamnen. 34(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Värmepumpar, kylmaskiner Nimrod Under 2011 har installerats och driftsatts oljesepartorer. Deras uppgift är att avskilja köldmediet från oljan. På sikt kommer även oljan att kunna återanvändas i värmepumparna. Ventilation En tilluftfläkt till bergrumsventilation har tidigare visat sig överskrida bullervillkor nattetid. Under tiden fram till åtgärd har fläkten stoppats vid arbetsdagens slut. En ljuddämpare efter tilluftfläkten installerades färdigt under 2011. Efterkontroll efter åtgärd visar att fläktens bullerbidrag ligger väl under ljudvillkoren och att fläkten kan vid behov vara i drift nattetid. 8.2 Åtgärder som vidtagits för att minska energiförbrukningen Energieffektivisering är ett prioriterat område inom Fortum Värmes verksamhet, dels hjälper vi våra kunder att spara energi och dels finns fokus på ständig förbättring av den egna verksamheten. Företagets policy är att ”Alla samhällen där Fortum Värme finns har en uthållig energiförsörjning”. Det innebär att Fortum Värme arbetar aktivt för och med: Energieffektivisering (i hela värdekedjan) Tillvaratagande av energi som annars går förlorad Minskad miljöbelastning i alla led Att nå CO2 neutralitet Att energibranschen utvecklas inom hela CSR området I Fortum Värmes strategi ingår begreppet ”Energieffektivitet i alla led” som ett prioriterat område för verksamheten. Ett mått på den egna energieffektiviteten kan sägas vara nyckeltalet ”Systemverkningsgrad”. Denna verkningsgrad mäter på ett övergripande sätt hur väl insatta resurser i form bränslen omvandlas till nyttigheter el, värme och kyla som levereras till sina respektive slutkunder. Från år 2011 följs systemverkningsgraden i samband med ledningens genomgång av verksamheten. Energieffektiviseringsåtgärder vidtas där de har bäst effekt och där de är som mest lönsamma, åtgärderna varierar således mellan produktionsanläggningarna inom Fortum Värmes olika fjärrvärmenätet. Energianvändning och vidtagna åtgärder på Värtaverket: En redovisning av den interna energianvändningen för produktionen under 2010 och 2011 redovisas i Bilaga 3. Energibalansen kan vara svårtolkad eftersom mätning saknas för vissa system och visst utbyte sker mellan olika enheter. Förändringar i lokallast för 35(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 respektive pannor och KVV1 i synnerhet, förklaras med att pannorna har varit i drift mycket kortare tid än förra året. Lokallasten blir också betydligt mindre. - Förbättring av kompressorcentralen Kompressorcentralen i KVV1 försörjer KVV1, VV2, och VV3 med manöver, instrument- och arbetsluft. Kompressorerna installerades 1975. Det gemensamma tryckluftsystemet är mycket viktigt för tillgängligheten på PoD Citys anläggningar. Sommaren 2010 byttes en av kompressorerna ut. Under 2011 pågick etapp 2 av projektet. Den omfattade avveckling av de två kvarvarande kompressorerna, installation av en ny, med tillhörande tork, samt ombyggnad av kompressorernas kylsystem. Kylsystemet byggdes om så att kyltornen, som är placerade inomhus, tas bort. Istället används nu stadsvatten som primär kylning. Energibesparingar genom denna ombyggnad består av Åtgärd Effekt, kW Drifttid ca, h Besparing, MWh Kyltornsfläktar, el 11,25 6500 70 Råvattenvärmning, fjärrvärme 150 6500 975 Effektivare luftproduktion KVV6, utebliven drift i avlastat läge, el 39 600 (sommar) 23 720 (eldnings säsong) 28 Sammanlagt sker en minskning av elanvändningen med ca 120 MWh/år och en minskning av fjärvärmebehovet med 975 MWh/år. Tack vare värmeåtervinningen fyller installationen kriterierna för svanenmärkning. - Åtgärder i Ropsten 1-2. Ett antal åtgärder har vidtagits för att stärka driftsäkerheten på sjövattenpumparna i Ropsten 1-2. Följande åtgärder har genomförts under sommaren 2011: Nya inloppselement som ska hindra luftvirvelbildning Frekvensstyrning /varvtalsreglering av pump för att vid behov kunna styra ned pumpar istället för att helt stänga av dem. 36(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Frekvensstyrning /varvtalsreglering av pumparna skapar förutsättningar för att optimera sjövattenflödet till värmepumparna vilket innebär minskad lokallast. Resultatet kommer att utvärderas under 2012. 8.3 Åtgärder för att minska råvaruförbrukningen De stora råvaruförbrukningarna som finns inom Fortum Värmes anläggningar är främst bränslen och driftkemikalier. Fortum Värme arbetar ständigt för att öka andelen förnybara bränslen i produktionen av värme och el. En del i arbetet med att öka andelen förnybara energikällor är att ersätta fossila oljor med förnybara, hållbara biologiska oljor. Under 2011 genomfördes riskbedömning av biooljor som levereras till våra anläggningar, ett kontroll system enligt lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flyttande biobränslen implementerades. Efter en extern granskning med revisor och efter tillsynsmyndighetens granskning innehölls ett hållbarhetsbesked. Fortum Värme är medlem i RSPO. Ett ständigt pågående förbättringsarbete är att optimera förbränningen, vilket ger en lägre bränsleförbrukning, minskade utsläpp och en högre anläggningsprestanda. Optimering sker även vid dosering av driftkemikalier genom att använda rätt mängd kemikalie. Så långt det är möjligt, återanvänds också askorna från förbränning genom att bland annat användas som täckmaterial för sluttäckning av deponier och jordförbättringsmedel. Renat kondensat från rökgaskondenseringen ersätter stadsvatten vid kolpastaprepareringen till KVV6. Vattenbesparingen motsvarar cirka 80 000 m3/år. Stadsvatten behöver endast användas som buffert då kondenseringen inte är i drift. 9 Kemiska produkter 9.1 Fortum Värme Fortum Värme arbetar kontinuerligt med att söka ersätta skadliga kemiska produkter med miljömässigt bättre alternativ. För inköp och hantering av kemiska produkter så tillämpas de instruktioner som ingår i Fortum Värmes miljöledningssystem samt kemikaliehanteringssystemet Chemsoft. Instruktionerna syftar till att så långt som möjligt ersätta skadliga kemiska produkter med miljöanpassade sådana. Under året har vi även tagit angreppssättet genom att minska antalet unika kemikalier för att minska både antalet skadliga kemikalier samt att kunna jämföra kemikalier inom företaget för att styra att vi använder mindre skadliga kemikalier. Vi genomför återkommande "städdagar". Arbetet kommer att fortgå under år 2012. Vi har även köpt in en modul till Chemsoft som ska göra det lättare att genomföra riskbedömningar av 37(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 kemikalier på ett tydligare och likartat sätt inom företaget. Riskbedömningar har genomförts och kommer att få större fokus under 2012. Vi följer även utvecklingen av Reach-lagstiftningen för att rensa ut de ämnen som lyfts fram som kandidater för att krävas tillstånd för användning enligt EU:s kandidatförteckning samt bilaga XIV. 9.2 Värtaverket Produkt Enhet Ammoniak 25% Ammoniak 25% Natriumklorid Levoxin 15% Natriumhydroxid 50% Natriumhydroxid 50% ton m3 ton m3 m3 ton 2011 4000 2,5 7 0 12 70 Saltsyra 34 % Svavelsyra 95-98 % m3 ton 16 8 10 6 Trinatriumfosfat Järnsulfat Filterstavar ton ton antal 0,1 2,5 320 0,1 3 360 Pulverjonbytarmaterial Kornjonbytare Dolomit Kalk Natriumbikarbonat Kvävgas ton m3 ton ton ton ton 6,5 6,1 1,6 26 621 7,36 194 400 25 719 5 148 450 Mängd 2010 4 718 3,2 132 0 10 40 Användningsområde Kväveoxidreduktion KVV6 Korrosionsskydd/alkalisering Regenerering avhärdningsfilter Korrosionsskydd/alkalisering Vattenrening KVV6 Rökgaskondensering KVV6, pH justering Vattenrening KVV6 Rökgaskondensering KVV6 Avskiljning av ammoniak från rökgaskondensat och pH justering av kondensat Processvatten Elpannor, VV2, VV3 KVV1 Rening av fjärrvärme- och fjärrkylavatten Vattenrening KVV1 och KVV6 Vattenrening KVV1 Svavelreduktion, KVV6 Beläggning av filter KVV6 Svavelreduktion, P14 (VV2) Släckgas KVV6 10 Avfallsmängder Den största delen av uppkomna restprodukter utgörs av askor från kol, resprodukter från kol (kasserat kol) och askor från tallbecks- och biooljaförbränning. Kolaskors cementliknande egenskaper möjliggör återvinning av kolaskorna genom att de används för att stabilisera annat avfall på deponi. Därmed ersätts förbrukning av annan råvara. Övrigt avfall och farligt avfall är blandat avfall och skrot samt spilloljor som genereras i huvudsak av underhållsarbeten i anläggningen. Avfall och restprodukterna transporteras av en extern transportentreprenör till godkända mottagare. 38(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Under året har arbete fokuserats på att förbättra rutinerna för avfallshantering i syfte att förbättra sorteringen på anläggningarna och därmed begränsa mängden osorterat avfall. Avfall transporterat från anläggningen. Allt avfall har transporterats av Ragn-Sells AB. BortskaffningsEWCMängd/år eller kod Avfallsslag Mottagare återvinnings- (ton, kg, Enhet enl bil st) förfaranden enl 2 AF bil 4 och 5 AF Farligt avfall Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp 150202 Absol/trasor D14 200127 Färgburkar, LM-bas R13 200121 Lysrör R13 130899 Oljeavfall, fast, osorterat D14 130508 Oljehaltigt slam 200126 Smörjfettsrester, blandat R13 Högbytorp 130208 Spillolja, emb R13 130208 Spillolja, okänt vatteninnehåll R13 Kg 3 566,00 1 603,00 Kg Högbytorp Högbytorp 200127 Aerosoler, brandfarliga R12 54,00 Kg Högbytorp 170605 Asbest, bunden, emb D15 86,00 Kg Högbytorp 170601 Asbest, emb D1 147,00 Kg 160601 Blybatterier, syra R12 424,00 Kg 160508 Cancerogena A & B ämnen D10 4,00 Kg 200135 Elektronik, blandat R4 200135 Elektronik, sorterad R13 Kg 7 309,00 653,00 Kg 200127 Färgburkar, LM-bas R13 Kg 150111 Förpackningar, tömda ej rengjorda, FG R4 Kg 150111 Förpackningar, tömda ej rengjorda, FG R4 71,00 28,00 Kg 239,00 139,00 265,00 D8 Högbytorp Högbytorp 3 423,00 Kg Kg Kg Kg Kg 3 040,00 578,00 Kg Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp 402,00 Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp Högbytorp 160114 Glykolrester, FA, emballerat R13 19,00 Kg 140602 Halogenerat, flyt, emb D14 14,00 Kg 160504 Industrigaser, FA R12 Kg 060404 Kvicksilver metallisk D14 14,00 Kg 200121 Kvicksilverinstrument, termometrar D14 060404 Kvicksilversalter och lösningar D14 Kg 6,00 4,00 Kg 060404 Kvicksilversalter och lösningar D14 4,00 Kg 200135 Kylmöbler D14 206,00 Kg Högbytorp Högbytorp 200136 Ljuskällor R13 14,00 Kg 200121 Lysrör R13 Högbytorp 200121 Lågenergilampor R13 Kg 472,00 47,00 Kg 39(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Mottagare 2012-06-15 EWCkod enl bil 2 AF Avfallsslag Bortskaffningseller Mängd/år återvinnings- (ton, kg, Enhet förfaranden enl st) bil 4 och 5 AF Högbytorp 130701 Olja Klass EO1 R13 Högbytorp 160107 Olje-, och bränslefilter R13 Högbytorp 130899 Oljeavfall, fast, osorterat D15 Högbytorp 130502 Oljehaltigt slam D8 Högbytorp 130508 Oljehaltigt TS >40% oljehalt > 2 % D2 Högbytorp 130899 Oljehaltigtvatten, tank D15 Högbytorp 160508 Organiska kemikalier D10 Högbytorp 160506 Småkem, klassificerade D9 Högbytorp 200126 Smörjfettsrester, blandat R13 Högbytorp 130208 Spillolja, emb R13 Högbytorp 130208 Spillolja, okänt vatteninnehåll R13 Kg 13952 7 670,00 Kg Högbytorp 160504 Svavelväte R13 10,00 Kg Högbytorp 060106 Syra, org, flyt, emb D14 29,00 Kg Högbytorp 200129 Tensider, flytande, alkalisk, FA D14 14,00 Kg Högbytorp 130205 Spillolja, emb R13 Högbytorp 130508 Oljehaltigt slam Kg 1 114,00 500,00 Kg Högbytorp 130899 Oljeavfall, fast, osorterat D15 Högbytorp 200126 Smörjfettsrester, blandat R13 Kg 31 254,00 386,00 Kg Högbytorp 130208 Spillolja, okänt vatteninnehåll R13 929,00 Kg Högbytorp 160709 Kolpasta R5 68 730,00 Kg Högbytorp 130703 Tallbecksolja D15 4 200,00 Kg 200304 Avloppsslam, hushåll D8 1,00 Kg 234,00 3 131,00 19 700,00 19 180,00 9 870,00 518,00 173,00 203,00 Kg Kg Kg Kg Kg Kg Kg Kg Icke farligt avfall Högbytorp/ Tippstat Sickla R3 Kg 200199 Blandat avfall 200140 Blandskrot 160505 Brandsläckare 200199 Brännbart avfall, näringsliv R1 200199 Deponi, utsorterat D1 200136 Elektronik, blandat R13 Högbytorp 100103 Flygaska, tallbecksförbränning D9 Uppslagsvägen/Länna 200140 Fraggskrot R4 Högbytorp 190203 Fyllnadsjord D1 560,00 Kg 200303 Gatubrunnsslam R2 1 220,00 Kg Högbytorp 150107 Glasförpackningar, färgat R5 Högbytorp 160505 Industrigaser 428,00 Kg 35,00 Kg Högbytorp/ Löt/ Länna/ Eds Återvinning Länna KC/Högbytorp Högbytorp Länna KC/ Eds Återvinning/Brista Högbytorp/Länna R13 56 480,00 R4 R12 Högbytorp/Länna 82 485,00 6 149,00 19,00 44 240,00 25 054,00 Kg Kg Kg Kg Kg Kg 2 674,00 14 380,00 Kg 71 746,00 Kg Högbytorp R12 40(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Mottagare Högbytorp EWCkod enl bil 2 AF 2012-06-15 Avfallsslag Bortskaffningseller Mängd/år återvinnings- (ton, kg, Enhet förfaranden enl st) bil 4 och 5 AF 160505 Koldioxid R12 15,00 Kg 160505 Kvävgas R12 15,00 Kg 200399 Latrin D9 Kg 150102 LDPE film färgad R3 2,00 1 740,00 Kg 4 230,00 Kg Högbytorp Tippstat Sickla Länna KC Högbytorp 191006 Mixmetall Lågvärd, koncentrat R4 Länna KC 130508 Slam med oorganiska material, tank D9 3 402 551,00 Kg 161002 Slam, oklassat R2 17 620,00 Kg 190199 Släckvatten D9 20 160,00 Kg 100119 Sotvatten, biobränsleförbränning D9 Högbytorp 100123 Sotvatten, kolförbränning Högbytorp 160799 Tallbecksolja Högbytorp/Länna 200138 Träavfall obehandlat, omålat Högbytorp 061399 Vatten med lösta oorganiskaämnen, tank Högbytorp 200136 Vitvaror Högbytorp Högbytorp Högbytorp D9 323 360,00 Kg 528 922,00 Kg R13 3 681,00 Kg R1 D13 383 826,70 Kg 3 500,00 Kg R13 373,00 Kg Förbränningsrester Högbytorp 161002 Oorganiskt slam D1 1,3 TON Högbytorp 161002 Organiskt slam D1 Högbytorp 100101 Bäddaska från kolförbränning R5 6 107 TON Högbytorp 100102 Flygaska kolförbränning R5 35 908 TON Högbytorp Högbytorp Högbytorp 191212 Flygaska fr biobränsleförbr 100103 Flygaska fr tallbecksförbr För klassning D9 D9 D1 116 TON 14498 TON 175 TON Högbytorp 100123 Sotvatten fr kolförbränning R5 496 TON Högbytorp 190199 Sotvatten fr tallbecksförbränning D9 5 TON 57,5 11 Riskhantering 11.1 Fortum Värme Fortum Värme bedömer miljö- och hälsopåverkan vid såväl normal som onormal verksamhet genom att värdera transporter, användning av insatsvaror och bränslen, utsläpp till mark, vatten och luft samt uppkomst av avfall. Till detta hör också störning av samhälle och natur genom vårt markutnyttjande. Som normala förhållanden räknas planerad verksamhet med kontinuerlig drift, laständringar samt start och stopp. Onormala förhållanden är det som sker oplanerat. För bedömning avseende normala förhållanden görs en bedömning av lokal, regional och global miljöpåverkan samt resursuttaget. Bedömning av onormala förhållanden görs som riskanalys. Fortums verksamheter bedöms mot de totala flöden av ämnen, resurser och restprodukter som förekommer inom ett geografiskt område, vanligtvis ett län. 41(46) KG Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Bedömningen uppdateras vid väsentlig förändring av värderingen av miljöförhållanden i omgivningen eller vid väsentlig förändring av Fortum Värmes verksamhet. Underlag för bedömning av miljöpåverkan är en miljöutredning, inkl. en riskutredning, samt uppgifter om storlek på flöden och miljösituation inom betraktat område. 11.2 Värtaverket Enligt styrande rutiner för verksamheten revideras riskanalysen varje år genom s k risksamråd. Vid risksamrådet genomlyses verksamheten med föreliggande riskbedömning som underlag. Genomförda åtgärder samt ändringar av verksamheten som kan föranleda omprövad riskklassning beaktas. Utfallet av risksamrådet dokumenteras. 12 Miljöpåverkan från verksamhetens produkter Verksamhetens produkt är värme som transporteras i form av varmt vatten. Normalt förekommer ett visst läckage av fjärrvärmevatten. Vattnet är avsaltat eller avhärdat vanligt dricksvatten och utgör i sig inte någon miljöfara. För att hålla förlusterna så små som möjligt sker färgning av vattnet med ett grönt färgämne (Pyranin) vilket underlättar läcksökning. För att minska fjärrvärmeläckaget pågår en kontinuerlig bevakning av mängden tillförd vatten till nätet och insatser görs för att hitta läckage när misstanke om nya läckor uppstår. 13 Övrig information Emissionsdeklaration och grunddel redovisas separat i Svenska miljörapporteringsportalen. 14 Underskrift Föreliggande rapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt miljöbalken och innehåller en redogörelse för den egenkontroll som förevarit vid Värtaverket under år 2011. Stockholm den 15 juni 2012, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Produktion & Distribution City Olof Nordin Platschef 42(46) Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 43(46) Bilaga 1: Vattenanalyser avloppsnätet 2009-2010-2011 Avleds till KPV2 KPV3 KPV4 KPV5 KPV10 KPV11 KPV15 Pumpbassäng askstabilisering VV1 & VV2 Recipient, Värtan RO Neutraliseringen KVV6 Sedimenteringsbassäng KVV6 Pumpgrop 2 (betjänar KPV14) Pumpgrop 4 KVV1 Bränsleprepareringen Norra Kajen Recipient, Värtan Recipient, Värtan Recipient, Värtan Recipient, Värtan 57 848 100 000 700 14 459 Spillvattennätet, Henriksdal 42 331 Spillvattennätet, Henriksdal 19 154 Flöde m3/år 2009 2010 pH 6,9 7,8 Susp. mg/l 2,5 Oljeindex µg/l Aluminium µg/l Arsenik µg/l Bly µg/l Järn µg/l Kadmium µg/l Kobolt µg/l Koppar µg/l Krom µg/l Nickel µg/l Zink µg/l 2011 2009 2010 8,2 8,1 7,9 2,1 <2 2,2 <50 113 <50 50 50 1 2011 2009 2010 7,3 7,5 7,4 320 <2 _ 2 <50 <50 <50 _ <50 12,5 62,3 1170 46,6 _ 1 0,8 1,7 8 <6 0,6 0,611 0,61 0,627 9,03 0,0826 0,147 0,157 0,02 0,05 0,05 0,05 0,2 0,429 14,4 2011 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 7,7 6,8 6,9 7,8 8,2 8,1 7,9 7,3 7,4 7,4 8,1 7,7 2,2 5,6 3,1 3,3 2 9 4,8 2,5 3,1 150 39 43 _ 152 184 64 <50 <50 <50 475 393 <50 164 <50 99 50 _ 62,2 57,4 125 51,8 50 210 56,2 50 38,1 1240 329 1340 _ 4 _ 1 1 2 1,08 1 2,31 1 1 1 1,39 3 1 <0,5 _ 0,6 _ 0,6 0,6 <0,5 10,5 0,83 13,7 3,8 5,79 3,14 2,01 5,92 0,933 2,58 0,03 _ 0,16 _ 0,0358 0,042 0,102 0,9 0,07 0,929 1,36 0,086 0,482 0,922 0,68 0,743 0,05 0,09 0,05 _ 0,05 _ 0,05 0,05 <0,05 0,102 0,05 0,096 0,05 0,05 <0,05 0,05 0,05 <0,05 0,222 0,2 3 0,6 _ 0,764 _ 0,2 0,2 0,397 1,12 0,2 1,81 0,2 0,2 <0,2 0,817 0,59 0,653 6,37 4,79 5,39 20,3 5,14 _ 3 _ 3 1 2,89 72,6 7,6 118 25 8,71 9,81 5,39 22,9 2,33 0,9 0,9 0,9 0,9 30,5 0,9 _ 31,2 _ 0,9 0,9 2,86 1,41 0,9 28,3 0,9 0,9 <0,9 0,995 0,9 1,74 6,21 12,1 8,35 13,7 57,3 108 _ 42 _ 0,6 0,6 25,7 29,1 4,7 38,7 7,23 3,35 2,93 4,18 3,37 4,36 10,8 25,3 14,2 13,1 182 56,1 _ 6,9 _ 42,7 33,2 87,7 824 55,6 352 50,2 49,8 108 102 129 243 8,1 2011 41 823 2011 2011 2011 Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Bilaga 2: Vattenanalyser renat kondensat rökgaskondensering KVV6, 2011 Datum Jan Flöde till recipient m3/år Feb 11106 Mars 16139 April 14574 Okt 9484 Nov 7549 Dec 15069 Summa flöde till recipient 12858 Element 86779 Provisoriska villkor Ca mg/l Fe mg/l 0,41 0,80 0,71 0,49 0,66 0,73 0,81 0,02 0,02 0,02 0,02 0,03 0,02 0,02 K mg/l 0,59 <0,72 0,53 0,58 0,56 0,88 1,95 Mg mg/l 0,31 0,56 0,45 0,34 0,57 0,65 0,94 Na mg/l 468,93 357,29 290,00 442,01 288,76 448,21 579,58 Al ug/l 165,24 146,67 148,48 181,55 127,97 103,12 49,68 As ug/l <1,00 <1,00 <1,00 <1,00 1,23 <3,43 <1,23 50 Ba ug/l 4,05 6,46 9,07 5,87 7,62 9,20 12,55 Cd ug/l <0,08 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Co ug/l <0,36 0,26 0,24 0,29 0,27 0,31 0,35 Cr ug/l 3,38 3,35 3,99 4,43 4,70 2,34 1,34 50 Cu ug/l 2,22 1,40 1,58 1,44 3,92 1,38 1,00 50 Hg ug/l 1,65 1,54 1,00 0,69 0,50 0,29 0,17 2 Mn ug/l 2,61 3,20 3,42 1,36 4,35 3,48 2,60 Ni ug/l 12,39 11,20 10,19 7,54 10,37 6,43 3,10 4,28 5,21 5,71 7,79 8,05 7,29 0,68 10 2 50 Pb ug/l Zn ug/l 8,05 4,80 5,58 4,78 6,33 4,00 7,16 100 ammonium mg/l 51,21 14,53 38,61 7,76 0,98 5,71 7,40 15 klorid mg/l 491,40 322,15 153,65 324,92 117,11 161,06 374,33 sulfat mg/l 147,84 325,48 150,78 249,60 136,40 393,31 352,44 Susp. sub. mg/l <2,44 <2,28 <2,00 <2,19 <2,00 <2,64 <2,86 2(46) 10 Miljörapport för Värtaverket 2011 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 2012-06-15 Bilaga 3: Intern energianvändning 2010-2011 Enhet Drifttid 2011 (h) KVV1 583 P4 4055 P5 4655 P11 86 P12 142 P13 125 P14 1821 P15 220 P17 1818 Drifttid 2010 (h) 2490 4665 4437 287 324 348 2618 584 3191 Tillfört bränsle 2011 (GWh) 218 863 986 6 7 9 202 10 9 0,5 Tillfört bränsle 2010 (GWh) 965 996 980 19,5 21,2 22,8 318 56 15 0,7 Tillförd el Värmepumpar 2011 (GWh) Tillförd el Värmepumpar 2010 (GWh) Tillförd energi från sjön 2011 (GWh) G3 7 Rn1-2 Rn 3 26641 19748 12,4 182 150 49 14 222 167 54 429 288 84 498 554 207 Tillförd energi från sjön 2010 (GWh) Lokallast 2011 (GWh) 41 85 36 Lokallast 2010 (GWh) 99 74 40 v e k v 141 69 1068 598 5 577 1122 16 e k 300 623 Produktion 2011 (GWh) Produktion 2010 (GWh) Nimrod 20974 7 10 166 8 0 14 611 438 133 222 509 105 148 212 114 4,01 3,93 3,75 3,88 0,02 17 22 242 46 14 Hjälpånga* 2011 (GWh) 30 11 8 Hjälpånga* 2010 (GWh) 20 16 12,7 720 Gem. växlare P13 & P14 ** Totalverkningsgrad 2011 Totalverkningsgrad 2010 0,96 0,91 0,92 0,93 0,82 0,82 0,96 0,8 0,88 0,96 0,77 0,78 0,77 0,87 0,87 X X 3,01 2,93 V= Värme, e = elektricitet, k = kyla * Siffran för Hjälpångaproduktionen täcker inte hela produktionen. Mätning saknas på KVV1, P13, P14 samt del av KVV6. Hjälpånga används för att driva pumpar, varmhålla olika system…etc. En del av energin återvinns till fjärrvärmenätet via KVV1 resp. KVV6 kylkrets. ** P13 och P14 har gemensam värmeväxlare och energiutbyte sker mellan dessa. Därför måste man se energibalansen (inkl. verkningsgraden) för dessa som en helhet. 3(46)
© Copyright 2024