BRIEFING [Sveriges ledande magasin om globala frågor] En av de sista. Uttam Moktar från Nepal kom till Stockholms universitet när utbildningen var avgiftsfri även för utomeuropeiska studenter. Annars hade jag inte kunna studera här, säger han. Arbetar du för en bättre värld? Då är vi resebyrån för Dig! Raptim specialpriser på flyg bara hos oss! Gör som ”bistånds-Sverige” anlita… Europa: 0140-37 50 30 Afrika: 0140-37 50 10 Övriga Världen: 0140-37 50 20 [email protected] www.tranas-resebyra.se Nyhetsbrev om utvecklingsfrågor Avgifter stoppar utländska studenter Vill du ha mer nyheter om utveckling, bistånd, fattigdom och handel – om globala frågor? OmVärldens elektroniska nyhetsbrev kommer ut varje vecka. Det är gratis och du prenumererar på vår hemsida www.omvarlden.se ALEN 2013 D E LM A , M IU R A IN M E S LL TI INBJUDAN TEMA: FÖRETAG OCH FATTIGDOM Datum: Onsdag 3 juli, Tid: 13.00-14.30 Plats: Krukmakarens hus, Mellangatan 21, Visby På www.ui.se hittar du all information om UI:s deltagande i Almedalen. Utrikespolitiska institutets uppdrag är att fördjupa och berika det utrikespolitiska samtalet genom att främja intresset för och vidga kunskapen om utrikespolitiska frågor. Det gör institutet genom forskning, evenemang och medverkan i media. Med egna publikationer, UI-bloggen, deltagande i internationella nätverk och genom Anna Lindh-biblioteket bidrar UI till spridning av kunskap om internationell politik och förhållanden i andra länder. FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER Näringslivets roll i fattiga länders utveckling Sveriges lärosäten förlorade i ett slag 80 procent av samtliga utomeuropeiska studenter. Samtidigt går nu biståndsmedel till svenska universitet och högskolor. Det är bara några effekter av regeringens avgiftsreform ”Konkurrera med kvalitet”. – De vi tappar är främst studenter från Afrika och från Asien, säger Mats Edvardsson, chef för studentavdelningen på Göteborgs universitet. Utbildningsdepartementet minskade i samma svep sitt anslag till universitet och högskolor med 500 miljoner kronor. Och uppmanade lärosätena att satsa på marknadsföring för att rekrytera utomeuropeiska studenter. Endast studenter som på egen hand söker sin utbildning, så kallade freemovers, är avgiftsskyldiga. östen 2010 sökte sig 8 235 studenter från länder utanför Europa på egen hand till Sverige för att för första gången studera på svenska universitet och högskolor. Hösten efter kom 1 651. Då hade regeringens proposition Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter trätt i kraft, trots starka protester från universi- FÖR ATT KUNNA LOCKA särskilt duktiga betalande studenter att söka sig till Sverige inrättade staten två olika stipendieprogram på sammanlagt 60 miljoner kronor. Merparten av pengarna hämtades denna gång ur biståndsbudgeten. Men tillströmningen uteblev och lärosätena förlorade i ett slag 80 procent av de utomeuropeiska free-moverstudenterna. – De vi tappar är främst studenter från Afrika och från H tet och högskolor. Fram till dess hade alla studenter, oavsett ursprung, studerat avgiftsfritt på svenska lärosäten. Men från och med hösten 2011 måste nya studenter från länder utanför EU/EES betala samtliga kostnader för sina studier. Därmed tog Sverige och svenska lärosäten klivet in som aktörer på en global utbildningsmarknad där konkurrensen hårdnar om en växande grupp mobila och förhoppningsvis betalande studenter. Asien – utom Kina och Indien. Från länder som Bangladesh och Pakistan har i stort sett alla försvunnit, säger Mats Edvardsson, chef för studentavdelningen på Göteborgs universitet. Antalet studenter som sökt sig hit från Bangladesh och Pakistan har minskat med 93 procent. Som många andra företrädare för Sveriges lärosäten understryker han den förlust det innebär att dessa studenter försvinner. För svenska studenter som inte reser utomlands är det en stor och viktig tillgång att kunna befinna sig i en internationellt präglad studentmiljö där olika livsperspektiv möts, säger han. Ändå är det de ekonomiska betingelserna man måste ha i fokus när det gäller att rekrytera nya studenter till universiteten: – Lärosäten är företag och 2013 JULI–AUGUSTI OMVÄRLDEN 37 BRIEFING STUDENTAVGIFTER 38 OMVÄRLDEN JULI–AUGUSTI 2013 Årsrapport för universitet och högskolor 2013 som släpptes 31 maj kan man också under rubriken Internationellt läsa: ”… Till det kommer behovet av att rekrytera kvalificerad arbetskraft: genom att ta emot studenter kan mottagarlandet hoppas på att de som utbildar sig sedan stannar.” – Man måste fråga sig hur vi ska kunna stödja behovet av högre utbildning på ett sätt som inte suger ut de här länderna på kunskap? På vilket sätt kan vi till exempel etablera ett samarbete med afrikanska universitet som inte bara handlar om att vi ska ta hit duktiga studenter? För i förlängningen gagnas Sverige av att ha goda förbindelser med framväxande universitet i Afrika. Men det är en strategi som kräver långsiktighet, säger Måns Fellesson. I UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETETS SUSANNE TÖRNEMAN STIPENDIER TILL UTOMEUROPEISKA STUDENTER Svenska institutet fördelar 100 miljoner kronor ur biståndsmedlen. 30 miljoner går till studenter från tolv länder som Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete med. Resterande 70 miljoner kronor går till studenter från övriga 127 utvecklingsländer på OECD:s DAC-lista. SI:s stipendier täcker både studieavgift och uppehälle. UHR – Universitets och högskolerådet fördelar 60 miljoner kronor som tas både från utbildningsdepartementet och från biståndsmedel. Dessa pengar får endast ersätta studieavgift. Tusentals vräkta inför VM och OS i Brasilien Stora urbaniseringsprojekt och ombyggnad av idrottsarenor har tvingat nära 30 000 familjer runt om i landet att lämna sina hem, enligt en ny studie. Detta i samband med förberedelserna inför att Brasilien ska stå värd för fotbolls-VM 2014 och de olympiska spelen 2016. Hade inte klarat studieavgift Studien är gjord av Comité Popular da Copa e Olimpíadas (Folkkommittén för VM och OS) som cirka 50 organisationer står bakom, bland annat fackföreningar och sociala rörelser. Den visar att 3 000 familjer redan fördrivits från sina hem i Rio de Janeiro medan ytterligare tusetals kan komma att vräkas. Tvångsförflyttningen av tusentals människor och privatiseringen av offentliga platser utgör en mörk sida av Brasiliens idrottsarrangemang, enligt studien som presenterades i Rio de Janeiro i maj. – Våra farhågor har bekräftats. De sociala fördelar som basunerats ut har en mörk baksida – ett elitistiskt, segregerat och ojämlikt samhälle. Det är sorgligt att se, säger Orlando Alves dos Santos Jr, sociolog och stadsplanerare och en av personerna som arbetat med studien. INGA VINNARE I augusti 2010 lämnade Uttam Moktar Nepal för att resa till Sverige och studera på det engelskspråkiga, tvärvetenskapliga masterprogrammet ”Globalisering, miljö och social förändring” på Stockholms universitet. Genom sin bror som studerar i Finland hade han hört att detta var det sista året med fri utbildning i Sverige. Och just det här programmet ville han verkligen läsa. Om jag varit tvungen att betala studieavgift hade jag inte kunnat komma. I Nepal lever vi med våra familjer. De hjälper dig ekonomiskt när du studerar, man tar inte studielån. Men även för någon som kommer från en välbärgad familj är en studieavgift på runt 100 000 kronor per läsår för mycket. För även om utbildningen är fri kostar det mycket att leva i Sverige. Och för att få uppehållstillstånd för studier här måste du visa Migrationsverket att du har alla de pengarna på ett konto. Uttam Moktar säger att människor i Nepal börjar bli medvetna om vikten av utbildning. Även de som inte själva har studerat vill att deras barn ska vara utbildade. Av de tjugofem studenter som började på programmet hösten 2010 var tio utomeuropeiska, från Bangladesh, Indonesien, Brasilien, Nepal. Året efter, då man måste betala studieavgift, började bara en utomeuropeisk student. Året därpå ingen alls. De flesta av hans kurskamrater har åkt hem nu och tänker stanna och arbeta där. Uttam tror att det kan hänga ihop med de perspektiv på globala frågor de fått genom studierna. – Snart åker jag hem. Det finns massor att ta itu med och det finns ett stort behov av utbildade människor. Nepal har ett jätteproblem med brain-drain. Folk ger sig iväg för att plugga utomlands och stannar kvar. De som till exempel studerar it har mycket bättre arbetsmöjligheter här. EN AV DE SISTA SUSANNE TÖRNEMAN FOTO: CHRISTOPHE SIMON/SCANPIX MÅNS FELLESSON, forskare på Nordiska Afrikainstitutet, med inriktning mot forskningspolitik och akademisk mobilitet i Afrika, är kritisk mot det som nu sker: – Vi har haft en avgiftsfrihet som inneburit att studenter från utvecklingsländer har kunnat komma hit och få en utbildning. Det är ju precis så PGU, den Politik för Global Utveckling som regeringen införde 2003 och som fortfarande gäller, ska fungera. Den handlar just om sådant man ska göra inom alla politikområden för att ta ansvar för en rättvis och hållbar utveckling utan att blanda in biståndspengar. Nu har vi i stället en situation där biståndet helt plötsligt blivit huvudfinansiär av stipendier för dessa studenter. Bistånd betalar svenska universitet. Han påpekar också att den absoluta merparten av dessa biståndsmedel går till studenter från DAC-länder (se faktaruta), som inte är mottagare av svenskt bistånd. Men som är föremål för universitetens marknadsföring. – Sverige är en pytteliten nation i världen, vi talar ett språk en student inte har användning för någon annanstans. Och det är dyrt att leva här. Vi är dåligt riggade för att vara med i den globala konkurrensen. Då är det inget fel att marknadsföra sig med avgiftsfrihet, menar Måns Felleson. Sveriges lärosäten larmade snart allt ljudligare om de, i deras tycke, helt otillräckliga stipendierna. Stipendiebeloppen höjdes de två följande läsåren och de kan troligen, med tanke på att tillströmningen av betalande free-moverstudenter ändå inte ökat, komma att höjas ytterligare. I dag skjuter staten till 160 miljoner varav närmare 125 hämtas ur biståndsbudgeten. – Hur hanterar vi vårt eget behov i förhållande till det solidaritetsmål vi har inom biståndet? För att ta hit de bästa hjärnorna, som det formuleras i politiken, handlar ju nästan uteslutande om Sveriges väl. Att vi ska kunna positionera oss globalt och behålla vår tillväxt. Det är en uttunning av biståndspolitiken, som styrs av att det är Sveriges utveckling som står i fokus i stället för utvecklingsländernas, säger Måns Fellesson. Ytterligare en motivbild framträder också. Som handlar om demografi i Europa. Det är ingen tillfällighet att det i dag talas om att man ska ”locka till sig de bästa hjärnorna”. I EU-2020 – EU:s strategi för tillväxt uttrycks tydligt ambitionen att möta de problematiska prognoserna om en åldrande befolkning i Europa och en därmed för tillväxten otillräcklig akademisk återväxt med att man ska ”dra till sig de bästa studenterna, anställda och forskare från hela världen” och att man vill vidta åtgärder för att ”göra EU ännu mer attraktivt för begåvningar utanför EU”. FOTO: ÅSE BENGTSSON HELIN, SOFIA RUNARSDOTTER vi konkurrerar nu om betalande studenterna på en marknad. Då tvingas man också rikta sin marknadsföring mot länder där det finns grupper som kan betala. På en del universitet talar man helt frankt i termer av att nå köpstarka grupper och att vända sig mot länder där det finns en tillräckligt stor välbärgad medelklass. Som Kina, Indien, Brasilien. Många använder agenter för att värva. Göteborgs universitet marknadsför sig i Indien i dag. Mats Edvardsson säger att tänkandet som nu råder är ekonomistiskt – och kortsiktigt. BRIEFING CITERAT BRIEFING BRASILIEN DOS SANTOS JR , som arbetar vid Institutet för samhällsplanering och forskning vid Rio de Janeiros federala universitet, menar att tvångsförflyttningar av människor har lett till social utslagning. – Fattiga människor har förflyttats från områden där investeringar görs och där fastigheter har stigit kraftigt i värde. Vräkningarna har inte följts av någon information till de berörda familjerna. Dessutom förekommer människorättskränkningar. Det är mycket allvarligt, säger dos Santos Jr. – Tvångsförflyttningar är en klar kränkning av rätten till bostad, säger Christopher Gaffney, amerikansk geograf som granskar förhållanden vid stora idrottsevenemang. Han menar att avhysningarna och privatiseringen av offentliga platser innebär ett stort misslyckande för demokratin i landet. Enligt Gaffney finns det inga klara kriterier som tillämpas vid vräkningarna och de som berörs klagar på brist på dialog, öppenhet och information. – Den osäkerhet som är förknippad med att bli hemlös skapar panik. Terrormetoder används för att driva människor från sina hem. Det har förekommit att familjer fått höra att de måste lämna sina hem direkt utan att de fått någon tid att ta hand om sina tillhörigheter. I andra fall har förhandlingar om avhysning skett vid sidan av bulldozrar som stått redo att riva husen. Enligt Gaffney är det endast några få familjer som fått anständiga ersättningsbostäder efter att de förlorat sina hem. Myndigheterna har betalat ut ersättningar som inte varit tillräckliga för att bekosta nya bostäder. Boenden har erbjudits, men med krav på en viss typ av anställning, eller tillgång till bankkonto, vilket alla inte har. STARK KRITIK har också framförts mot privatiseringen av offentliga platser värda miljontals dollar. Gaffney varnar för att idrottsanläggningar förvandlas från att vara plattformar för lokal kultur till att enbart bli kommersiella. Budgeten för investeringar inför de kommande idrottsevenemangen var ursprungligen motsvarande 7,3 miljarder kronor, men har nu ökat med över 95 procent, till motsvarande 14 miljarder kronor. FABIOLA ORTIZ/IPS ”Jag faller på knä och ber i mitt folks namn om förlåtelse för brottet som begicks i Srebrenica.” TOMISLAV NIKOLIĆ SERBIENS PRESIDENT BER OM FÖRLÅTELSE FÖR FOLKMORDET I SREBRENICA, I BOSNIEN OCH HERCEGOVINA, 1995, DÄR MELLAN 7 000 OCH 8 000 BOSNIER DÖDADES AV SERBISKA STYRKOR. ”Väntade på offentliga handlingar från UD. Regeringens beslutade biståndsstrategier för Zambia & Tanzania 17 maj. UD besked 23 maj: ’inte offentliga än’. I dag hittade jag dem på Sidas hemsida. Daterade 21 maj ... Eh?” MAGNUS WALAN DIAKONIAS SENIOR POLICYRÅDGIVARE KOMMENTERAR PÅ FACEBOOK. ”Hip Hop är ett nytt globalt språk för unga rebeller, det sträcker sig utanför statens gränser och har genom internet och ny kommunikationsteknik blivit effektivt.” BOIMA TUCKER FORSKARE VID NORDISKA AFRIKAINSTITUTET, NAI, BESKRIVER HIP HOP I SIERRA LEONE SOM ETT SÄTT FÖR UNGDOMAR ATT UTTRYCKA POLITISKA ÅSIKTER. ”En del av pojkarna brukade hota mig för att jag fick bättre resultat än dem.” BRIDGET NAGOMORO DEN FÖRSTA FLICKAN ATT GÅ UT GRUNDSKOLAN I IBBA, SYDSUDAN BERÄTTAR I THE GUARDIAN. ”Vi är verkligen förvånade över att statstjänstemän i stället för att stoppa dessa hemska brott mot mänskliga rättigheter ignorerar dem och till och med drar nytta av dem.” Rivning. En kvinna protesterar mot att ursprungsfolkens museum i Rio de Janeiro ska rivas och ge plats åt en parkeringsplats vid Maracanastadion. STEVE TRENT CHEF PÅ ENVIRONMENTAL JUSTICE FOUNDATION PRESENTERAR RAPPORTEN ”SOLD TO THE SEA: HUMAN TRAFFICKING IN THAILAND’S FISHING INDUSTRY”, OM UTNYTTJANDET AV MÄNNISKOR I FISKEINDUSTRIN. 2013 JULI–AUGUSTI OMVÄRLDEN 39