Hur påverkas forskning, utbildning och innovation av den accelererande internationaliseringen? Martin A. Wikström, Tillväxtanalys [email protected] Upplägg 1. Tillväxtanalys 2. Världens forsknings- och innovationslandskap i förändring 3. Internationalisering pågår 4. Nationell nivå och internationalisering 5. Exemplet Indien 6. Lärosätenas förhållningssätt till internationellt samarbete 7. Slutord Tillväxtanalys • Primär målgrupp - Regeringskansliet där Näringsdepartementet är huvudman • 60 anställda. Huvudkontor i Östersund, verksamhet i Stockholm, Brasilia, Bryssel, New Delhi, Peking, Tokyo och Washington DC Uppdrag: kunskap för hållbar tillväxt i hela landet • Utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik • Förvalta och utveckla statistik och analysverktyg • Genomföra utlandsbaserad omvärldsanalys och bevakning och främja internationellt erfarenhetsutbyte Bl.a. Forskningspolitik Innovationspolitik Utbildningspolitik Världens forsknings- och innovationslandskap i förändring USA dominerar fortfarande men nya länder utvecklas snabbt Fördelning FoU-utlägg (2007) USA Japan Kina EU-27 Övriga Världens FoU utlägg (2007) = $1107 000 miljarder Ett sargat USA • Fortfarande dominerande inom FoU/I men… – Bara fyra av de tio största företagen som fick patent i USA 2009 var amerikanska företag – World Economic Forum rankar USA som nr 48 när det gäller kvalitén på undervisningen i matematik och naturvetenskap – Mycket stor heterogenitet • Utredningar visar att investeringar i forskning och utbildning är lönsamt • Ett flertal åtgärder för att stärka konkurrenskraften – USA bör vara bäst på innovation – Attrahera och behålla fler utländska studenter, ingenjörer och forskare – Satsningar på att förbättra matematik och naturvetenskapsundervisningen i grund- och gymnasieskola – Fler strategiska satsningar – Starkare grundforskning Internationella studenter och kompetensförsörjning • Attrahera fler, lättnader för att få stanna • Ca 700 000 utländska studenter i USA/år – Genererar $18,8 miljarder/år • Mycket stor andel studeranden från: – Kina (18,5%) – Indien (15,2%) – Sydkorea (10,4%) Brasilien • Forskning, utbildning och innovation prioriterade – Skickar ut ett stort antal studenter på olika former av utbyten • Stärka Brasiliens internationella inflytande och ekonomiska styrka • Internationellt samarbete har starka drag av teknikinhämtning och nätverksbyggande Kompetensförsörjning i Brasilien Antalet utexaminerade PhDs ökar kraftigt (Ca 12 000) Brist på välutbildad arbetskraft generellt Kina • Snabb ekonomisk utveckling från början byggd på låga arbetskraftskostnader • Stark tilltro till forskning och vetenskap • Forskning i syfte att uppnå ekonomisk utveckling och nytta Universiteten Omfattande internationella samarbeten • Formella avtal viktiga • Ett sätt att höja den egna nivån och prestigen • Ca 160 svensk-kinesiska avtal idag (75% ingångna sedan 1999) • Kina sänder ut flest studenter i världen som också återkommer i högre grad än tidigare – Program för att få forskare att återvända Internationella samarbeten • Samarbeten måste bidra till Kinas uppsatta mål • Aktiv identifiering av samarbetsländer – Tidigare mest de stora forsknings- och industrinationer – Förbättrad processer i relation till strategiska områden, syften och mål Indien - FoU/I-investeringarna domineras av staten (75%), och ökar 40000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 19 95 19 -9 6 96 19 -9 7 97 19 -9 8 98 19 -9 9 99 20 -0 0 00 20 -0 1 01 20 -0 2 02 20 -0 3 03 20 -0 4 04 20 -0 5 05 20 -0 6 06 20 -0 7 07 -0 8 R&D (Rs, Crore) 35000 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 R&D as % of GDP 9,45 miljarder USD = 57 miljarder SEK Internationalisering pågår Andel internationella forskningsartiklar Källa: Royal Society Ett företags globala aktiviteter HQ ”Sticky regions” Stanford, 1902 Stanford, 2005 Ett subjektivt perspektiv för en blivande student 2014 1982 …men hur rörliga är svenska studenter? Större individuella möjligheter (för en del) ? • • • • • • • • • Var ska jag studera? Har jag råd med att studera utomlands? Vinner jag något på det? Var vill jag jobba/forska/leva? När vill jag flytta på mig igen? Tål min karriär det? Fungerar det med familjen? Fungerar det med välfärdssystemen? …. Internationella campus • • • • • Ekonomiska skäl Marknadsföring inklusive studentrekrytering Profilering Samarbeten Forskningsskäl • New York University i …Abi Dabi och snart i Shanghai • Yale i…Singapore • Duke University i Singapore och snart i Kunchan svårt att få att fungera hållbart ”The Global University” Campus i Storbritannien, Kina och Malaysia • Utbildning på alla nivåer • Forskning vid samtliga campus • Komplementär forskning i de olika länderna • Mobilitet är prioriterat Förhållningssätt till internationaliseringen Länderna bekymrade över konkurrenskraften • Bred kompetens inom forskning eller inom strategiska områden? • Hur ska vi samarbeta internationellt? När behövs strategiska åtgärder? • Kan FoU/I utföras på nya sätt? • Attraktionskraft för företag • Kapitalförsörjning – Allt mer internationell • Kompetensförsörjning – Förstärkt utbildning hemma, rekrytering och ändringar i regelverk • Globala utmaningar – Samarbete krävs Något att brottas med: Världen blir alltmer internationell men styr- och regelsystemen är alltjämt nationella eller regionala Exemplet Storbritannien - Strategiskt tänkesätt • Avsevärda ekonomiska problem på senare år • Frysning av offentliga FoU-investeringar (motsvarar -10 till -15% över mandatperioden) • Signaler om att forskning, utbildning och innovation är viktigt för landets globala konkurrenskraft • Integrerat och strategiskt arbetssätt med olika typer av åtgärder utförda av olika aktörer i samarbete • Samordnad internationell marknadsföring och proaktivt alliansbildande Exemplet life sciences • Nya vägar för forskning och innovation där utbildning ofta är integrerad • Sammanvävningar av grundforskning och klinisk forskning • Åtgärder för att attrahera, utveckla och belöna individer och företag – Lättnader i immmigrationsreglerna för högt kvalificerade individer – Skattelättnader för företag • Utbildningssatsningar inom vårdsektorn och akademin • Certifieringar av utbildningar i biologi • Dialog med arbetsgivare om den högre utbildningen Globaliseringen är på agendan • internationella samarbeten, utbyten och partnerskap vad gäller forskning och utbildning ökar • Myndigheter är aktiva i att utveckla internationella strategier och samarbeten • Många lärosäten är mer strategiskt aktiva i sin verksamhet • Den internationella konkurrenssituationen blir allt tydligare Många provinser, delstater och regioner är mycket större än Sverige (på många sätt) Fokus för nationellt utvecklade samarbeten bör vara på både regioner och nationer Olika sorter prioriteringssystem kräver förarbete vid samarbete • Kunskap och förståelse om motpartens drivkrafter för investeringar i forskning, utbildning och innovation är centralt • Kultur- och språkbarriärer tar tid att övervinna • Flera av de nya snabbväxande ekonomierna uppvisar starka ”topdown”-tendenser i sina prioriteringsmekanismer Ett avsevärt förarbete krävs för att identifiera gemensamma intressen och former för samarbeten För svenska aktörer kan ibland motpartens beslutsoch styrstrukturer ses som hierarkiska och rigida • Sveriges svårigheter i att avsätta stora resurser för individuella samarbeten kan tolkas som en ovilja att binda sig En flexibilitet hos de svenska aktörerna krävs vid utvecklingen av samarbeten. Dialog behövs för att öka förståelsen Behöver medel avsättas för utveckling av internationella samarbeten med prioriterade länder Sampubliceringar 2000-2010 Institution Lund Universitet Uppsala Universitet KTH Stockholm Universitet Karolinska Institutet CTH Göteborgs Universitet Umeå Universitet Karolinska universitetssjukhuset Linköpings Universitet Institut TATA Institute of Fundamental Research (TIFR) Panjab University Delhi University Indian Institute of Technology (IIT) Banaras Hindu University (BHU) Bhabha Atomic Research Center (BARC) Indian Institute of Science (IISc) SN Bose National Center of Basic Science Indian Institute of Statistics All India Medical Institute (AIIMS) Andel 24% 22% 15% 15% 7% 4% 4% 3% Antal 487 429 308 308 147 76 72 53 2% 2% 41 32 Antal Andel 278 272 243 159 137 135 58 27 22 18 19% 19% 17% 11% 9% 9% 4% 2% 2% 1% Studentflöde från Indien 260 000 Indier studerar utomlands – primärt i USA, Storbritannien och Australien Antal studenter 4000 3500 3000 2500 ansökningar 2000 antagna uppehållstillstånd 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 År Enkät - Lärosätenas syn • Indien ses som viktigt av många svenska lärosäten – Omvittnat duktiga studenter • Många har samarbeten på forskarnivå • Vissa har utbytesprogram • Olika strategier – en del mindre lärosäten är proaktiva • Den nya avgiftsmodellen är en utmaning – – – – Stipendier Krav på professionalisering av mottagandet Rekrytering Administrativa hinder Studentmobilitet är sannolikt viktigt för framtida forskningssamarbeten Arbetar lärosätena strategiskt eller allmänt understödjande vad gäller internationella relationer? • Resultat visar på avsevärda skillnader – Ämnesmässigt strategiskt – Geografiskt strategiskt – Enbart understödjande av enskilda forskningsgruppers internationella samarbeten Större lärosäte Specialiserat lärosäte Regionalt lärosäte ? Lärosätets roll ? ? ? ? ? brett … specialiserat Internationellt…nationellt…regionalt Kopplingar till andra aktörer…lärosäten…företag… Vad betyder en examen från lärosätet Vilka studenter och forskare vill vi ha Vad rekryterar vi studenter till? • • • • • Europa? Sverige? Lärosäte X? Vilka är konkurrenterna? Varför ska studenten komma till oss? – På vilket sätt är vi ”positivt annorlunda”? – Kreativt? Innovativt? Interaktivt? Hur rekryterar vi? • Förstå drivkrafterna – Anställbarhet i hemlandet – Möjlighet till arbete i studienationen • Utveckla partnerskap, nätverk, hitta komplementariteter • Utarbeta samverkansmodeller med företagen – Svenska företag i Kina efterlyser kvalificerad kompetens med erfarenhet från Sverige • • • • • • Marknadsföring av lärosäten tillsammans Utnyttja synergier med Sverigefrämjandet Certifierade agenter Studentmässor kan ibland vara värdefulla Sociala medier ALUMNI - Ett gott rennomé är kanske ännu mer centralt i framtiden Kvalitet och professionalitet i hela mottagandet • • • • Högkvalitativa utbildningar Arbetsmarknadsanknytning Engelska Det praktiska mottagandet bör bli ännu bättre – Visumhantering, bankkonton m.m. – Bostäder – Introduktionsprogram – Uppföljning • Ekonomiska stödpaket • Arbetsmarknads- och immigrationsfrågor Slutkommentarer • Internationaliseringen bör, rätt utnyttjad, innebära fördelar för ett öppet samhälle som det svenska. • Olika nationer ser internationellt samarbete som viktigt av olika skäl • Formaliserade samarbeten och avtal på olika nivåer (från lärosätesnivå till nationella) bör vara betydelsefulla för såväl forsknings- som utbildningssamarbeten. • På svensk nationell nivå bör fokus vara på både nationer och regioner i andra länder • Utformningen av samarbeten med aktörer med andra styrsystem och grund för investeringar i forskning, utbildning och innovation måste få ta tid • Forskningsfinansiärerna och andra aktörer behöver uppvisa en avsevärd flexibilitet för att kunna hantera de skillnader som finns vad gäller arbetssätt och prioriteringar • Studentmobilitet är betydelsefullt för framtida forskningssamarbeten • Utbyggnad av resurser för studentmottagande och professionalitet i detsamma är centralt för alla lärosäten med internationella studenter • Organisering och resurser i utlandet är betydelsefullt, inte minst för studentrekrytering • Internationellt samarbete bör bli alltmer integrerat i den normala verksamheten