Yttrande Gentekniknamnden Datum Vart dnr Sidnr 2012-06-20 059/2012 1(2) Ert datum Ert dnr 2012-06-07 22-5506/12 Jordbruksverket Regelenheten Att: Jenny Andersson 551 82 Jonkoping Ansokan om odling av den genetiskt modifierade majsen MON 89034 (EFSA-GMO-BE-201 0-90) Yttrande Gentekniknamnden anser att odling av den insektsresistenta majsen MON 89034 ar etiskt acceptabelt och har inga invandningar mot ett marknadsgodkannande. Bakgrund Foretaget Monsanto har ansokt om odling av den genetiskt modifierade majsen MON 89034. Majsen har sedan 2009 ett marknadsgodkannande som inte inkluderar odling . Den kan darmed importeras och anvandas i livsmedel och fader, men inte odlas inom EU . Ansokan avser darfor enbart odling. MON 89034 har tillforts tva gener, isolerade fran jordbakterien Bacillius thuringensis. De tillforda generna gor majsen resistent mot vissa arter inom insektsordningen Lepidoptera, till exempel majsmott och majsfly. Bakterien Bacillus thuringensis insekticida egenskaper upptacktes i borjan av 1900-talet och har i artionden anvants som biologiskt bekampningsmedel i jordbruket. Enligt Jordbruksverket anvands Bt-preparat i ekologisk odling for att bekampa bland annat kalmal, kalfjarilar, applevecklare och jordgubbsvecklare. Btpreparat anvands aven for att bekampa myggor. Sedan mitten av 1990-talet har de sa kallade Bt-grodorna, som sjalva producerar olika varianter av de insektsbekampande cry-proteinerna , odlats. Overvaganden Majs ar en introducerad art som odlats i Europa i cirka 500 ar. Den har inga vilda slaktingar i Europa, varfor en bedomning av risken for genspridning till vilda arter inte ar aktuell. Den domesticerade majsen ar till stor del beroende av manniskan och har ingen mojlighet att sprida sig och bli ett ogras. Den primara effekten av de Lepidoptera-specifika generna ar att de ger skydd mot insektsangrepp. En indirekt effekt ar att halterna av svampgifter (mykotoxiner) i majsen kraftigt reduceras, nagot som ar viktigt ur livsmedels- och fodersakerhetssynpunkt Det finns alltid en risk att insektspopulationer utvecklar resistens mot de amnen som anvands for att bekampa dem. Detta galler aven de cry-proteiner som produceras av de insektsresistenta Bt-grodorna. De bada cry-proteinerna som produceras av MON 89034 har samma effekt pa Lepidoptera-arter, men via olika verkningsmekanismer. Detta tarde fordroja en eventuell resistensutveckling. Foretagets plan (Insect Resistance Management Plan) for att aktivt fordroja en eventuell resistensutveckling innefattar bland annat plantering av refuger med konventionell majs, overvakning av en eventuell resistensutveckling och en gardsplan om resistens skulle uppsta i en insektspopulation . Postadress: Telefon : Fax: Webb/E-post: Box 1380 171 27 Solna +46 8 508 846 30 +46 8 508 846 33 www.genteknik.se [email protected] at- , ... Gentekniknamnden Yttrande Datum Vart dnr Sidnr 2012-06-20 059/2012 2(2) Da MON 89034 inte kommer att anvandas vid ekologisk odling gars i foljande stycken en jamforelse med konventionellt odlad majs. Eftersom ett visst cry-protein bara ar skadligt for ett begransat antal insektsarter sa blir paverkan pa icke-malorganismer (de insekter man inte viii bekampa) mindre i jamforelse med kemiska bekampningsmedel. Detta har bland annat visats i en metaanalys (en statistisk metod som utnyttjar resultat fran flera oberoende studier) av 42 faltforsok (Science 316: 147 5, 2007). En rad vetenskapliga artiklar har publicerats dar Bt-grodors paverkan pa icke-malorganismer studerats i fait eller under kontrollerade laboratorieforhallanden. Det ror sig om insektsgrupper som till exempel nyckelpigor, jordlopare, parasitsteklar, skinnbaggar, bin, humlor, hoppstjartar, kortvingar, bladbaggar, stritar, bladloss, natvingar, grasuggor, spindlar, kvalster och maskar. Namnden kanner inte till nagra publikationer som visar att cry-proteiner skulle utgora ett hot mot nagon av dessa djurgrupper. Inom EU ar Spanien det land som odlar de storsta arealerna med Bt-majs. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology (26:384, 2008) redovisades foljande siffror vad galler insekticidanvandningen vid odling av Bt- respektive konventionell majs. I snitt besprutades den konventionella majsen med insekticider 0.86 ganger/ar, medan Bt-majsen besprutades 0.32 ganger/ar. 70 °/o av de lantbrukare som odlade Bt-majs anvande inga kemikalier ails. Motsvarande procentsats for de som odlade konventionell majs var 42 °/o. Livsmedels- och fodertillstandet for MON 89034 inkluderar aven pollen. Etisk bedomning Cry-proteiner har under lang tid anvants som biologiskt bekampningsmedel utan att nagra negativa effekter pa miljon rapporterats. Daremot har studier visat att Btgrodor generellt sett har mindre miljopaverkan an konventionellt odlad majs. Att insektspopulationer utvecklar resistens mot de amnen manniskan valt att bekampa dem med ar ett faktum. De foreslagna atgarderna for att fordroja en eventuell resistensutveckling i kombination med att MON 89034 producerar tva typer av cry-protein torde fordroja denna process. Mot bakgrund av det ovan namnda anser namnden att odling av majsen MON 89034 ar etiskt acceptabelt. Beslut i detta arende har efter foredragning av kanslichefen Marie Nyman fattats av ledamoterna Birgitta Eilemar, Fredrik von Arnold, Pyry Niemi, Kew Nordqvist (skiljaktig, se bilaga) , Lars Tysklind, Staffan Danielsson, Josef Franssen, Marianne Berg (skiljaktig, se bilaga), Irene Oskarsson, Nils Uddenberg, Tina D'Hertefeldt, Jenny Eklof, Lotta Rydhmer och Sten Stymne samt tjanstgorande ersattaren Gunnar Johanson. Vid arendets slutliga handlaggning utan att delta i avgorandet deltog aven ersattaren Lars lsovaara och Maria Lundqvist-Bromster samt tjanstemannen Birgit Postel och Lisette Lundell. Bilaga Gentekniknamnden Datum Vart dnr Sidnr 2012-06-20 059/2012 1(1) Ledamoterna Kew Nordqvist (MP) och Marianne Berg (V) ar skiljaktiga och anfor foljande: Eftersom denna majs, MON 89034 har tillforts gener, Bt, som gor vaxten resistent mot vissa insekter, vet vi att insekterna forr eller senare utvecklar resistens. Problemet ar da att Bt inte kan anvandas i bekampandet av de resistenta insekterna, vilket bl.a. ekologiska odlare kan idag. For den konventionella odlingen , ar risken uppenbar att starkare bekampningsmedel kommer till anvandning. I ansokan saknas beskrivning av socioekonomiska konsekvenser, t.ex. koncentrationen och beroendet av ett foretag . Som en konsekvens av den uppmarksammade EU-domen ang . GMO-pollen i honung, ar det viktigt att ansvarsfragan lyfts och att strikt ansvar avilar tillverkaren , i detta fall Monsanto. Den drabbade odlaren ska inte behova leta reda pa vem den ska begara skadestand av. Visserligen avser ansokan odling av genmodifierad majs, men eftersom grodan kommer att anvandas, viii vi belysa nagra konsekvenser aven for produktens anvandning som fader. Eftersom kott fran djur som ater GMO-foder inte behover markas i Sverige och att konsumenter som genom sin konsumtion inte viii stodja odling av GMO inte kan gora ett sadant val, viii inte vi se odling av sadan groda. Man kan inte heller helt bortse fran risken av kontaminering av fader till ekologiska bonder. Dessutom anser vi, att om vi inte viii se en GMO-groda i Sverige som riskerar oka anvandningen av kemiska bekampningsmedel och hotar den biologiska mangfalden, kan vi rim ligen inte heller se en sadan groda odlas nagon annanstans heller.