UTSTÄLLNINGSHANDLING
PÄ 34/2010 r uk r db Jo His toria Fördjupning av översiktsplanen för Lund NE/BRUNNSHÖG K ti v rea i te t sk n Na t ur For Ko mm un ika n et Stadsbyggnadskontoret december 2012 tio p ngligh Kultur Kunska T il l gä UTSTÄLLNINGSHANDLING ing INNEHÅLL Förord................................................................3 4 Genomförande under de kommande 20år44 Sammanfattning av planförslaget...................5 4.1 Processen ...............................................44 4.2 Planelement, finansiering ......................44 4.3 Genomförandestrategi ..........................45 4.4 Plan- och markberedskap ......................46 1 Inledning ........................................................8 1.1 Bakgrund .................................................8 1.2 Syftet med fördjupningen av översiktsplanen.........................................9 1.3 Platsen.....................................................10 1.4 Brunnshög i ett sammanhang.................11 2 Vision, mål och strategier............................14 2.1 Vision och mål för Lund NE/Brunnshög15 2.2 Strategier för Brunnshög........................16 Bilagor.........................................................47 Bilaga 1 Konsekvenser...............................49 Bilaga 2 Planeringsförutsättningar.............77 3 Utformning och struktur ............................24 3.1 Huvudstruktur........................................24 3.2 Markanvändning inom planområdet......26 3.3 Strategier för utbyggnaden.....................28 3.4 Bebyggelse.............................................30 3.5 Trafik- och transporter............................34 3.6 Grön- och blåstruktur.............................38 3.7 Förhållningssätt till befintliga värden.....42 Fördjupning av översiktsplanen för LundNE/Brunnshög - UTSTÄLLNINGSHANDLING december 2012 Denna utställningshandling har tagits fram i samarbete mellan Strukturavdelningen på Stadsbyggnadskontoret i Lund och Lund NE/Brunnshögs-projektet. De medverkande är: Cecilia Hansson, översiktsplaneschef; Eva Dalman, projektchef; Carolina Lundberg, projektledare; Vesna Vasiljkovic, arkitekt; Christian Rydén, trafikplaneringschef, Johanna Wittenmark, planarkitekt, Clara Lundqvist, landskapsarkitekt, Pär Svensson, exploateringsingenjör, Birgitta Nilsson,kartansvarig. Denna utställningshandling utgår från samrådshandlingen som togs fram av en projektgrupp under ledning av planarkitekt Fredrk Palm i mars 2012. Miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 1) har gjorts av Tyréns AB. Revideringar har utförts av Stadsbyggnadskontoret. Då planarbetet påbörjats före den 2 maj 2011 följer fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög den tidigare lydelsen av plan- och bygglagen (PBL). Tryck: Tryckericentralen, Lunds kommun Omslag: Bild 1, Illustration av den multifunktionella blandstaden Brunnshög, Katarina Rundgren, Lunds kommun Utställningsexemplar kan beställas genom Birgitta Nilsson, Stadsbyggnadskontoret, tel 046-35 58 13 och finns tillgängligt på Lunds kommuns hemsida, www.lund.se 2 FÖRORD En helt ny stadsdel ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste 30–40 åren. När området är fullt utbyggt kommer uppemot cirka 40 000 människor att bo, arbeta eller studera där. Ambitionerna är exceptionellt höga: det ska bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. Men det ska också bli ett skyltfönster för svensk hållbarhetsplanering i världsklass. Sammantaget innebär detta att stadsdelen ska bli en inspirerande livsplats där planeringen genomsyrats av klokskap och ansvarstagande för kommande generationer. Lund NE/Brunnshög ska visa vägen mot en hållbar värld. Bild 2: Visualisering av framtida Brunnshög, Atkins Hösten 2010 antogs en ny översiktsplan för Lunds kommun, som visar kommunens vilja att utvecklas och bevaras. Kommunen vill nu genom en fördjupning av den kommunövergripande översiktsplanen konkretisera och tydliggöra viljan och intentioner för den nordöstra delen av Lund. Förslaget till fördjupning för Brunnshög grundar sig på ”Vision och mål Lund NE/Brunnshög” - ett dokument som tydliggör den vision och de mål som finns framtagna för utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög. 3 4 SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Genom denna fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög kan en långsiktig struktur läggas fast som ett stöd för den kommande planläggningen och en enighet nås mellan stat och kommun kring synen på avvägningen mellan allmänna intressen och säkerställande av riksintressen. Fördjupningen av översiktsplanen ger markägare och andra aktörer signaler om kommunens vilja och dessa kan i samverkan med kommunen i efterkommande detaljplanläggning och lovgivning bidra till en önskad utveckling. Viktiga övergripande och strategiska frågor som hanteras i planen är bl.a: • Sammanhanget kring forskningsanläggningarna ESS och MAX IV • Påverkan på allmänna intressen, bl.a. riksintressen • Övergripande trafikstruktur samt etablering av spårväg • Sammanhållen grön- och blåstruktur • Bebyggelsestruktur för blandstad, bostäder och verksamheter. Avgränsning och tidshorisont Fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög behandlar ett planområde och ett visionsområde enligt bild 4. Fördjupningen av översiktsplanen utgår från den långsiktiga utvecklingen och visionen som sträcker sig 30-40 år framåt i tiden och behandlar ett större område, benämt visionsområdet. Fördjupningens formella planförslag har ett 20-årigt tidsperspektiv och siktar framåt till år 2030. Fram till omkring år 2030 bedöms ca hälften av den totala utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög har tillkommit. Utbyggnaden möjliggör för ca 12 000-18 000 boende, studerande och arbetande i stadsdelen. Inom avgränsat planområde för markanvändning år 1-20 ersätter denna fördjupning ÖP 2010. Visionsområde år 1-30(40) Planområde år 1-20 Bild 3: Visionsbild White 2010 Bild 4: Visionsområdet- den långsiktiga utvecklingen och planområdet med 20-års perspektiv. 5 SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET MARKANVÄNDNING INOM PLANOMRÅDET FRAM TILL 2030 ESS-anläggningen: en ny stor forskningsanläggning som bygger på spallationsteknik. Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Science Village - område för forskning och utveckling, där synergieffekter från forskningen i anläggningar kan utvecklas Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta ESS Grönstruktur - rekreationsområde Spårvagnsdepå Gårdsmiljö Spårväg MAX IV-anläggningen: ESS en ny stor forskningsanläggning som bygger på synkrotronljus. Spårväg - hållplats/terminal Spårväg - depåområde Ridstråk - planerat Science Village Science Village Ridstråk - befintligt Gårdsmiljö - värdefulla Gång- och cykelstråk gårdar, bebyggelsegrupper eller ve- - prioriterat Cykelstråk getation som bör bevaras Lokalgata Norra Brunnshög Huvudgata Genomfart och tillfartsgata MAX IV Enskild väg Rekreationsområde och eller skola system förFörskola dagvattenhantering Vä gE 22 Norra Brunnshög MAX IV vs slö vä vs slö n ge vä n ge Bostäder - befintlig markanvändning ar Od Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning r Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Sp år vä gs ga ta n vä gs ga tan a Norra Od Fäladen Visionsområde Brunnshög s ark Sp år Utm e väg Centrala Brunnshög n a Utm Norra Ringen en Tpl Lund Norra Plangräns 20-å Blandad bebyggelse Visionsområde Sekundärt utbyg Verksamheter väg rks Centrala Brunnshög Forskning och utveckling Teckenförklaring Solbjersvägen Grönstruktur - park Plangräns 20-årsperspektiv Solbjersvägen Solbjer Ny föreslagen Huvudsaklingen bostäder Fördjupning av Kungsmarken Stadsdelspark ESS Trafikplats IDEON Östra Torn Blåstruktur - vattenyta Visionsområde Brunnshög Solbjer trafikplats Östra Torn Teckenförklaring Grönstruktur - rekreationsområde översiktsplanen för Brunnshög Gårdsmiljö Kungsmarken Blandad bebyggelse Markanvändningskarta Spårväg Norra Brunnshög Plangräns 20-årsperspektiv en 6 a Utm rks ög 0 150 - park 300 Grönstruktur Plangräns 20-årsperspektiv Blåstruktur - vattenyta Forskning och utveckling Spårväg - depåområde Grönstruktur - park Ridstråk - planerat 600 900 Ridstråk - planerat 1 200 Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Bostäder - befintlig markanvändning Cykelstråk - prioriterat Verksamheter - befintlig markanvändning Spårväg Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Lokalgata Spårväg - hållplats/terminal Huvudgata Huvudgata Spårväg - depåområde Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Blåstruktur - vattenyta Genomfart och tillfartsgata Ridstråk - planerat Enskild / samfälld väg Ridstråk - befintligt Grönstruktur - rekreationsområde Förskola eller skola Gångoch cykelstråk Gårdsmiljö Bostäder - befintlig markanvändning Cykelstråk - prioriterat Spårväg Grönstruktur - re Gårdsmiljö Spårväg Gårdsmiljö Gång- och cykelstråk Grönstruktur - park Blåstruktur - vat Spårväg - hållpl Ridstråk - befintligt Forskning och utveckling/ tidig utbyggnad Grönstruktur - p Spårväg - depåområde Meter Gång- och cykelstråk Verksamheter Forskning och u tidig utbyggnad Spårväg - hållplats/terminal Grönstruktur Ridstråk - rekreationsområde befintligt Blandad bebyggelse/ Primärt utbyggnadsområde prioriterad utbyggnad Verksamheter Forskning och utveckling Blåstruktur - vattenyta Ridstråk - planerat Visionsområde Brunnshög Sekundärt utbyggnadsområde Blandad bebygg Primärt utbyggn prioriterad utbyg Verksamheter November 2012 Bild 5: Formell plankarta FÖP Brunnshög, tidshorisont 2030 Ridstråk - befintligt Utbyggnaden inom den närmaste 20-årsperioden kommer primärt attGrönstruktur ske inom- rekreationsområde 300-meterszonerna kring de tre prioVisionsområde Brunnshög Gång- och cykelstråk riterade spårvägshållplatsena. Dock krävs ett visst handlingsutrymme vilket kan innebära en smärre utbyggnad inom Gårdsmiljö Huvudsaklingen bostäder Cykelstråk - prioriterat sekundära utbyggnadsområden även under den första 20-årsperioden. Sammanlagd utbyggd etapp under tidshorisont Spårväg Blandad bebyggelse Lokalgata 20 år ska dock inte överstiga 60 procent av den totala planerade utbyggnaden. ce Village Spårväg - hållplats/terminal Verksamheter Huvudgata Strategier för utbyggnaden av planområdet redovisas på strategisk karta, bild 29. Teckenförklaring Teckenförklarin Huvudsaklingen bostäder Förskola eller skola Areell näring - befintlig markanvändning Förskola eller skola Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Lokalgata Verksamheter - befintlig markanvändningAreell näring - befintlig markanvändning Huvudgata Areell näring - befintlig markanvändning Spårväg - depå SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET MARKANVÄNDNING INOM VISIONSOMRÅDET ÅR 2030-2050 Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Verksamheter Forskning och utveckling Trafikplats ESS behövs först efter att ca hälften av den totala utbyggnaden har tillkommit. Bedömningen är att trafikplatsen kommer att behövas först omkring år 2030. Grönstruktur - park Blåstruktur - vattenyta Trafikplats ESS Grönstruktur - rekreationsområde ESS Gårdsmiljö Spårväg ESS Spårväg - hållplats/terminal Spårväg - depåområde Ridstråk - planerat Ridstråk - befintligt Gång- och cykelstråk Science Village Cykelstråk - prioriterat Science Brunnshög kopplas Village mot Norra Fäladen genom ett nytt vägreservat över väg E22. Denna förbindelse har ingen koppling till E22. Planeras efter år 2030. Norra Brunnshög Vä gE Genomfart och tillfartsgata MAX IV Od v vs slö ar Bostäder - befintlig markanvändning en äg Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning Rekreationsområde Teckenförklaring Plangräns 20-årsperspektiv Visionsområde Brunnshög Sp år vä gs ga ta vä gs ga tan n ar Od Fäladen Norra Huvudsaklingen bostäder s ark Sp år Utm e väg Centrala Brunnshög n en Tpl Lund Norra Solbjersvägen Solbjersvägen Visionsområde Brunnshög Östra Torn Grönstruktur - pa Blåstruktur - vatte Kungsmarken Teckenförklaring Östra Torn Plangräns 20-årsperspektiv Markanvändningskarta Gårdsmiljö November 2012 Spårväg Verksamheter Spårväg - hållplats/terminal Forskning och utveckling Grönstruktur - park 0 Teckenförklaring Norra Brunnshög Plangräns 20-årsperspektiv Grönstruktur - rek Spårväg Kungsmarken 150 300 Blåstruktur - vattenyta Spårväg - depåområde 600Ridstråk - planerat 900 Grönstruktur - rekreationsområde Bild 6:Sammanfattning av vision för Brunnshög, tidshorisont 2030-2050 Visionsområde Brunnshög an Forskning och ut Grönstruktur - rekreationsområde Gårdsmiljö Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög Blandad bebyggelse Trafikplats IDEON a Utm rks nnshög Verksamheter Blåstruktur - vattenyta Huvudsaklingen bostäder ESS g Blandad bebygge Grönstruktur - park Plangräns 20-årsperspektiv Solbjer Huvudsaklingen Forskning och utveckling Teckenförklaring Solbjer n ge vä Plangräns 20-års Visionsområde B Verksamheter väg rks Norra Ringen Teckenförklaring Blandad bebyggelse a Utm Centrala Brunnshög cience Village S s öv Förskola eller skola 22 vs slö n ge vä Huvudgata Enskild väg Vä gE 22 MAX IV Lokalgata Norra Brunnshög Huvudsaklingen bostäder Gårdsmiljö Blandad bebyggelse Spårväg Verksamheter Spårväg - hållplats/terminal Forskning och utveckling Spårväg - depåområde Grönstruktur - park Ridstråk - planerat Spårväg - hållpla Meter 1 200 Spårväg - depåo Ridstråk - befintligt Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Enskild väg Blåstruktur - vattenyta Ridstråk - befintligt Visionsområde Brunnshög Grönstruktur - rekreationsområde Gång- och cykelstråk Bostäder - befintlig markanvändning Huvudsaklingen bostäder Gårdsmiljö Cykelstråk - prioriterat Verksamheter - befintlig markanvändning Blandad bebyggelse Spårväg Lokalgata Verksamheter Spårväg - hållplats/terminal Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Forskning och utveckling Spårväg - depåområde Grönstruktur - park Ridstråk - planerat Blåstruktur - vattenyta Ridstråk - befintligt Grönstruktur - rekreationsområde Gång- och cykelstråk Gårdsmiljö Cykelstråk - prioriterat Spårväg Lokalgata Spårväg - hållplats/terminal Huvudgata Förskola eller skola Areell näring - befintlig markanvändning Enskild väg Förskola eller skola Bostäder - befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning 7 INLEDNING KAPITEL 1 1.INLEDNING 1.1 Bakgrund Brunnshögsområdet i nordöstra Lund har länge varit föremål för olika utbyggnadstankar. Redan i den tidigare kommuntäckande översiktsplanen, ÖPL98 redovisades att hela stadsdelen skulle möjliggöras för verksamhetsutveckling. Även efterkommande fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög (antagen av KF 1999-12-09) redovisar verksamheter som huvudsaklig markanvändning. I ”ramprogram för Brunnshög” från 2006 utvecklades planförslaget mot en inriktningen att vara en blandad stadsdel med både bostäder, kontor och verksamheter samt handel, service och kultur. Sedan dess har planerna för de två stora forskningsanläggningarna, MAX IV och ESS, framskridit och har, tillsammans med diskussionen om spårbunden kollektivtrafik, medfört att planeringsförutsättningarna nu är delvis annorlunda. I samband med framtagande av ÖP 2010, en ny översiktsplan för Lunds kommun, har behovet av att studera den framtida utbyggnaden av Lund ÖP 2010 FÖP Brunnshög avgränsning/ förslag till MKB Samrådsförslag NE/Brunnshögsområdet tydliggjorts. Bl.a har flera remissinstanser påtalat att framtida utbyggnad inom området och dess konsekvenser kan komma att påverka flera stora allmänna intressen. Områdets utveckling och förändring kommer också att ha en regional påverkan. Byggnadsnämnden gav 2010-12-09 (§318) stadsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram ett förslag till fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög. Arbete med utveckling av vision och mål för Lund NE/Brunnshög har pågått parallellt med fördjupningen av översiktsplanen för området. Byggnadsnämnden godkände 2012-03-15 upprättat planförslag för den fördjupande översiktsplanen för Brunnshög för samråd. Samråd genomfördes 10 april - 11 juli 2012. Aktualiseringen av ramprogrammet har fått namnet ”Vision och mål för Lund NE/Brunnshög”. Vision och mål för Lund NE/Brunnshög sammanfattats i kapitel två. Utställningsförslag samråd uppföljning av MKB MKB förslag till MKB FÖP Brunnshög utställning laga kraft antagande ev. överklagande 2010-10-28/ 2011-10-18 2010-12-09 samrådsskede antagandeskede Bild 7: Planprocessen för fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Brunnshög - utställningshandling. Bild 8:Visionsbild, Atkins 2011 8 KAPITEL 1 INLEDNING 1.2 Syftet med fördjupningen av översiktsplanen Huvudförutsättning- etablering av forskningsanläggningar av nationell och internationell betydelse Diskussionen om etablering av en spallationsanläggning i Europa har förts på en internationell nivå under många år. Sverige, specifikt Lund, fördes tidigt fram som ett intressant alternativ. Lund ansågs vara ett starkt forskningscentrum där möjligheten att samlokalisera med befintlig och kommande forskning inom MAX kan ge viktiga forskningsfördelar. Därtill finns den geografiska närheten till Europa och till Köpenhamn, ett annat stark forskningscentrum. Besluten om att bygga forskningsanläggningarna är redan tagna. En av grundpelarna i visionen för Brunnshög är på god väg att förverkligas. MAX IV beräknas stå klart 2015 och ESS förväntas invigas 2019. Lunds kommun tar fram detaljplaner och stödjer projekten på olika vis. Men genomförandet vilar på de aktörer som ansvarar för respektive anläggning. Syftet Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att tydliggöra kommunens avsikt att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling i nordöstra Lund. Översiktsplanen (ÖP 2010) redovisar i grova drag en bild av den önskade utvecklingen i Brunnshögsområdet. Men med tanke på den dynamik som kännetecknar utvecklingen i den nordöstra delen av Lund och de tydliga allmänna intressen som gör sig gällande, är det nödvändigt att studera relationen mellan den befintliga staden, framväxten av Brunnshög, omgivande landskap, infrastruktur och liknande frågor inom ramen för en fördjupning av översiktsplanen. Fördjupningen redovisar kommunens vision om en levande stadsdel samt innehåller ett forskningsområde av nationell och internationell betydelse. I fördjupningen lyfts frågeställningar som behöver studeras på en övergripande nivå såsom bebyggelseutveckling, trafik, grönstruktur och dagvattenhantering. Planförslaget avsätter mark för forskningsändamål i sådan omfattning att MAX IV och ESS-anläggningen kan inrymmas. 9 INLEDNING KAPITEL 1 1.3 Platsen Huvuddelen av marken inom området utgörs av åkermark. Längst ner i söder omfattas några bebyggda kvarter, såsom kv Vattentornet med S T Ericsson och Sony samt kv Solfångaren, ett bostadsområde med cirka 400 boende. Odarslövsvägen och Utmarksvägen genomkorsar området och utmed vägarna ligger spridda gårdar. I norr och väster avgränsas visionsområdet av väg E22, i söder av befintlig bebyggelse i stadsdelen Östra Torn samt i en förlängning av Spelmansvägen. I öster finns Kungsmarkens naturskyddsområde med resterna av biskopssätets borg, här ligger också Kungsmarkens golfbana. Väster om E22 ligger Norra Fäladen med friluftsområdet Klosterängshöjden. I nordväst finns Ladugårdsmarken där ridhus och golfbana planeras. Sydväst om Brunnshög ligger det expansiva IDEON/Pålsjöområdet. Rakt söderut gränsar Brunnshög till småskaliga bostadsområden. Platsen Bild 9:Området och dess omgivning idag gång fram till Glomsjön. I Kungsmarkens naturreservat finns en av landets största slåtterängar med många sällsynta arter och en fantastisk blomsterprakt under vår och sommar. Här finns också fornlämningar, som de välbevarade ryggade åkrarna från järnåldern och resterna av Glomstorp, de medeltida Lundabiskoparnas borg på höjden i norr. ÄLDRE VÄGAR OCH BEBYGGELSE Rakt genom området går Odarslövsvägen. Den var tidigare en direkt fortsättning på Getingevägen, en av Lunds äldsta vägsträck- 30 LUND NE/BRUNNSHÖG – VISION OCH MÅL 10 ningar som i sin förlängning passerar Stortorget, en gammal knutpunkt i Lund. Getingevägen var också en av Sveriges första riksvägar, som fram till dess att E22 byggdes var huvudled norrut. Längs med Odarslövsvägen finns ett flertal gårdsmiljöer med karaktäristisk vegetation som av antikvariska myndigheter betecknas som värda att bevara. Även en del av Brunnshögsvägen där originalbeläggningen från riksvägstiden finns kvar pekas ut som bevarandevärd. Utmarksvägen är en gammal vägsträckning utefter vilken det finns äldre gårdsbebyggelse. FO RNL Ä M NI NGAR Hela planområdet är rikt på fornlämningar och har varit föremål för arkeologisk undersökning. Dessa visar dock att inga lämningar är av en sådan art att fortsatta undersökningar krävs. KAPITEL 1 INLEDNING 1.4 Brunnshög i ett sammanhang Lund Lunds universitet, Skånes Universitetssjukhus och forsknings- och kunskapsintensiva företag har under lång tid utvecklats nordost om Lunds centrum längs en axel mellan centrala staden och ”Ericsson-kvarteret” i södra Brunnshög. Axeln benämns ibland ”Kunskapsstråket” och den röda tråden genom områdena är spårvägen Lund CESS. För närvarande pågår förtätning, omvandling och utveckling av områdena mellan Lund C och Brunnshög. Samtliga av dessa områden är kunskapsintensiva och viktiga regionala arbetsplatser och utvecklingen av Brunnshög är en naturlig fortsättning. Regionen En etablering av internationellt erkända forskningsanläggningar i Brunnshög stärker såväl Lund som hela regionen och väntas bidra till att antalet invånare både i Lunds kommun och i regionen ökar. Näringslivets utveckling har betydelse för antalet anställda i Lund och regionen som helhet och ger underlag för bostadsmarknaden. I planhandlingens konsekvensbeskrivning redovisas kommunens bedömning av planens ekonomiska och sociala effekter på regionen. Om visionerna för Brunnshög realiseras kommer hela MalmöLundregionens attraktionskraft att stärkas när det gäller forskning och innovation, upplevelser samt hållbar stadsutveckling. Brunnshög Kunskapsstråket Lund C Bild 10: Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög satt i ett sammanhang, Stadsbyggnadskontoret, Visualisering Arrow 2012 11 INLEDNING KAPITEL 1 Bild 11: Fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög satt i regionalt sammanhang, COBE Köpenhamn Malmö Lund ”Om visionerna och målen för Brunnshög realiseras kommer hela MalmöLundregionens attraktionskraft att stärkas när det gäller forskning och innovation, upplevelser samt hållbar stadsutveckling.” 12 KAPITEL 1 INLEDNING 13 VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER Lunds kommun har tagit fram ”Vision och mål Lund NE/Brunnshög”. Detta visions- och måldokument godkändes av byggnadsnämnden samt av projektets styrgrupp; kommunstyrelsensarbetsutskott/strategisk samhällsplanering under försommaren 2012. Dokumentet utgör grunden för fördjupning av översiktsplanen för Brunnshög. De övergripande visionsmålen för Brunnshög Bild 12: ”Vision och mål Lund NE Brunnshög” syftar till att ge visionens olika delar en konkret bas, en tydlig målbild. För varje geografiskt delområde och etapp måste efterhand mer specificerade hållbarhetsmål formuleras i samarbete med byggherrar och medborgare. Som i en stafett där varje lag måste prestera sitt yttersta för att helheten skall bli bra måste varje delutbyggnadsetapp uppfylla sin tids krav för att området som helhet skall fungera. Brunnshög har en utbyggnadstid på 30 till 40 år, en tidsrymd som innebär att specifika mål kontinuerligt behöver justeras i takt med omvärldförändringar, teknikutveckling och ökad kunskap. Det behövs hela tiden tuffa och inspirerande mål att arbeta med i stunden. Istället för att gardera sig med målformuleringar som kan hålla i två generationer framåt vill kommunen spänna bågen nu och starta arbetet med att testa och validera. I det här kapitlet presenteras visioner och mål för Brunnshög på en övergripande nivå. ”Brunnshög har en utbyggnadstid på 30 till 40 år, en tidsrymd som innebär att specifika mål kontinuerligt behöver justeras i takt med omvärldsförändringar, teknikutveckling och ökad kunskap. För att helheten skall bli bra måste varje delutbyggnadsetapp uppfylla sin tids krav.” 14 KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER 2.1 Vision och mål för Lund NE/Brunnshög ”Världens främsta forskning- och innovationsmiljö, innovationsstaden. Så sammanfattas visionen för Lund NE/Brunnshög i en enda mening.” ”Världens främsta forsknings- och innovationsmiljö skall skapas i nordöstra Lund. Det skall bli en plats dit forskare och andra intresserade från hela världen söker sig. Här finns anläggningar och laboratorier av yppersta slag. Här finns mötesplatser för spetsforskare, näringsliv och studenter. Här finns bostäder och parker, affärer och skolor. Här är det professionellt bäst att vara. Men också mest stimulerande och intressant. Det är här hjärta möter hjärna” ur Vision och mål Lund NE/Brunnshög. Brunnshög är en unik plats för företagsetableringar, affärskontakter, innovation, stadsliv, vardagsboende, rekreation, lek och fritid. Brunnshög är också en stadsdel för människor med olika bakgrund och från olika kulturer. I Brunnshög finns då möjlighet att skapa blandade och upplevelserika livsmiljöer, med bäring för hela Skåne. Den nya stadsdelen Brunnshög byggs med höga ambitioner samt med visioner om en god stadsdel där det är lätt att leva, roligt att arbeta, enkelt att bo och som är intressant att besöka. Bild .13:Brunnshög, COBE 15 VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 2.2 Strategier för Brunnshög Visionen för Brunnshög byggs upp av tre grundpelare/mål: 1.Världens främsta forskningsanläggningar. 2.Ett föredöme för hållbart stadsbyggande. 3.Ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation Brett fält av mötesplatser Ett övergripande visionsmål är att generera mesta möjliga synergier mellan anläggningar, forskare och omvärld, att skapa kontaktpunkter och öppningar där nya idéer kan uppstå.Det kan leda till utveckling, innovation och nya företag. Många nya idéer har fötts i korsningspunkterna Strategier för världens främsta mellan olika kunskapsfält när experter med sinseforsknings- och innovationsmiljö mellan olika erfarenheter fått möjlighet att mötas. Att MAX IV och ESS lokaliserats till Lund NE/ Även mer traditionellt forskningsarbete kan gynBrunnshög skapar behov av att utveckla ett in- nas av mötesplatser som erbjuder både inspiratressant stadssammanhang som ska rymma värl- tion och rekreation. Detta ska möjliggöras genom att inom Lund NE/Brunnshög skapa ett brett fält dens främsta forsknings- och innovationsmiljö. av mötesplatser med olika karaktär. Brunnshög ska vara en upplevelserik och varierad stadsdel som i sig blir en mötesplats. Mångfald, delaktighet och flexibilitet För att miljön i stadsdelen ska bli dynamisk och intresseväckande krävs mångfald. Det innebär att det krävs många olika aktörer, byggherrar och intressenter med olika mål och verksamhetsfält. Små- och medelstora företag finns här sida vid sida med huvudkontor, forskningsinstitut och universitetets filialer. verksamheter blandas med bostäder, rekreation och service. Bild .14:Expo i Brunnshög, COBE 16 KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER Strategier för hållbart stadsbyggande Att profilera sig inom hållbart stadsbyggande och ta ansvar för kommande generationer blir en viktig del av Lund NE/Brunnshögs identitet och varumärke. Hållbarhetsmålen för stadsdelen tar fasta på Lund kommuns klimatmål som antogs 2010. I arbetet med att ta lokalt ansvar för det globala klimatet ska kommunens utsläpp av växthusgaser till år 2020 ha halverats i jämförelse med 1990. År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Det innebär att ett nytt utbyggnadsområde i staden, som t ex Brunnshög, på sikt behöver producera mer energi än vad de använder där för att kompensera bristande energieffektivitet i andra stadsdelar. Brunnshög ska bli ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. För att uppnå det fokuserar den fortsatta planeringen på tre kärnområden. Hur kan vi minimera klimatpåverkan, hur ska vi balansera byggandet på den goda åkerjorden och hur kan vi maximera sinnesupplevelserna för att skapa en stimulerande stadsmiljö att bo och verka i? Minimera ..klimatpåverkan som utbyggnaden ger upphov till. Det kan handla om att producera lokal och förnybar energi, att minimera stadsdelens energianvändning, att skapa goda system för återanvändning och om att anpassa stadsmiljön så att den kan möta effekterna av ett förändrat klimat. Det handlar också om hållbar mobilitet. I Brunnshög eftersträvas en balanserad bilism. Målet är att högst en tredjedel av resorna till och från Brunnshög ska göras med bil. Balansera ..användadet av den goda åkerjorden. Jordbruksmarken där Lund NE/Brunnshög byggs ut är en global resurs och det är viktigt att tidigt i utbyggnadsprocessen utveckla strategier för att om möjligt kompensera att den tas i anspråk för bebyggelsekvarter. Det kan handla om strategier för återställande och kompensation, grönytefaktorer, ersättningsbiotoper, nya odlingsmöjligheter eller förbättringar på annat håll. ”Det är längs spårvägsgatan som stadsdelens centrum, stadsdelstorg och hjärta finns.” Jahapp, då var det promovering igen! Snygg frack. Prada? Fick MAX IV tid nästa vecka! Hallå - hemmasydd. BRUNNSHÖG CENTRUM Snygg telefon Alltid kul att träffa kungen. Yes, grillkväll med föräldrarkooperativet Ptrroo. Vi tar ridvägen idag. App? Pepp! 10 min till Domkyrkan! E=mc²? Tonåringar SUS Prao Nobelpristagare Förälder Barn Hen Forskare Skilled worker Studenter Gäst Häst Bild 15: Illustration av en spårvägsstation, Testbedstudio 17 VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 Bild 16: En referensbild DUS architecten Amsterdam I utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer viss mark helt ianspråktas av bebyggelse. Exploateringstalet för bebyggelse ska vara minst 1,0 i de centrala delarna för att garantera ett effektivt markutnyttjande. Omkring trettio procent av den mark som exploateras helt ska kunna återställas till odlingsmark i framtiden. Varsamma sätt att hårdgöra innergårdar, gator, torg, trottoarer och cykelbanor undersöks och utvecklas, och förebilder studeras. Maximera ..upplevelser, sinnesintryck och mötesplatser. I Lund NE/Brunnshög ska man känna sig välkomnad och uppleva att miljön svarar mot ens behov av ytor för möten, lek, aktivitet och stillhet. Områdets utformning gör det enkelt att mötas, oavsett ålder eller eventuella funktionshinder. Det kan generera trygghet och trivsel men också kreativitet och innovation. De goda sinnesintrycken ska ökas genom att offentliga rum, bebyggelse och innergårdar håller hög kvalitet och erbjuder stor variation. Här finns olika upplåtelseformer och hustyper. Här arbetar 18 man omsorgsfullt med olika material, färger och detaljering, med vatten och grönska. Gårdar och torg ska få framtagna strategier för att skapa ljud, tystnad, doft, smak och andra sinnesintryck som gör miljön intressant och mångsidig under hela dygnet och året. Befintlig gårdsbebyggelse bevaras i så hög utsträckning som möjligt, dels för att de utgör en viktig länk till områdets historia och struktur, men också för att gårdarna bidrar till upplevelserikedom med sin avvikande skala och gestaltning. KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER Bild 17:Science village i Brunnshög, COBE ”I Brunnshög ska det vara roligt att vistas, promenera och cykla.” Bild 18:Cykelparkering i Lund, Annika André 19 VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 Strategier för att skapa ett regionalt utflyktsmål Bild 19:Stråk i det öppna landskapet, COBE Stadsdelen Lund NE/Brunnshög ska genom att erbjuda rekreation, kunskap och kultur bli ett självklart utflyktsmål för hela Öresundsregionen. Forskningsanläggningarna och landskapet utgör basen för de nya destinationerna Science center och Lunds världspark. Rekreationsområdet – en del av Lunds grönstruktur Rekreationsområdet i öster ska genom sin utformning och innehåll bli en regional destination. Området kommer att bli lätt att nå, till exempel med spårväg endast femton minuters resa från Lunds C. Science center Visionsmålet för rekreationsområdet handlar om En besöksanläggning, Science center, är under att skapa ett nytt grönt område med miljöer som planering. Anläggningen ska ge en intresserad lockar till återbesök. Utmaningen är att kombiallmänhet information om verksamhet och forsk- nera upplevelser, rekreation och samtidigt bevara ningsresultat vid MAX IV, ESS och Lunds uni- det öppna odlingslandskapet. Besökaren möts av versitet samt om innovationer inom forskningsin- en ny stadspark, en mötesplats med besökscentensiva företag i regionen. Science center blir ett trum, utställningar, arrangemangsplatser, café nytt besöksmål i regionen och bidrar till att stärka och pedagogisk verksamhet med plats för både Lund och den nya stadsdelen som en kunskaps- aktivt deltagande och lärande. och innovationsmiljö. Stadsparken övergår i stadsodling, ekologiskt jordbruk, vatten och våtmarker, betesmarker och ängar som bildar basen för attraktiva stråk av olika svårighetsgrad för vandring, cykling och ridning. Det blir en upplevelse av kultur och natur. 20 KAPITEL 2 Parkens vidsträckta och varierande miljö kan erbjuda forskare, lundabor och andra besökare avkoppling eller motion som kan bryta invanda tankespår, frigöra idéer och gynna hälsan. Rekreationsområdet blir en del av en större grön ring i norra Lund och området kan kopplas samman med andra naturområden. Populära rekreationsmål som Skrylleområdet ingår också i detta sammanhang. VISION, MÅL OCH STRATEGIER Det finns förslag på att dra Skåneleden till nordöstra Lund och på sätt stärks de regionala rekreativa kopplingarna ytterligare och möjligheten att nå Revingefältet blir tydligare. En fortsatt utveckling av vandringsleder och ridstigar vidare mot Flyinge med dess centrum för hästsport och till Gårdsstånga där Kävlingeån erbjuder kanoting och fiske kan stärka rekreationsområdets attraktivitet ytterligare. ”En ny stor regional park för rekreation och vistelse, med plats för stadsjordbruk, våtmarker, betesmarker och ängar sammanbinder stad och land.” Bild 20:Stråk i det öppna landskapet Testbedstudio 21 VISION, MÅL OCH STRATEGIER KAPITEL 2 Strategier för den sammankopplade staden När ett område kopplas till omgivande stadsdelar kan ett ömsesidigt nyttjande av olika tillgångar och nyttigheter uppstå. Då service och målpunkter av olika slag samutnyttjas skapas goda synergieffekter. Boende på Norra Fäladen kan söka sig till Brunnshög för att ta en kopp kaffe eller en promenad i det stora rekreationsområdet. Östra Torns invånare får bättre närhet till en större matbutik. Goda kopplingar för gång- och cykel är nödvändiga för att det skall bli lockande att röra sig på tvärs från sin stadsdel i stället för att ta bilen till naturen eller mataffären. God stadsplanering frigör människors tid och energi. Har man nära till det mesta blir det enklare att ha en hållbar livsstil och ett socialt liv i sin närmiljö. Kunskapsstråket Lund växer mot nordost utmed Kunskapsstråket. Området har en unik koncentration av vetenskap, forskning och innovativa företag koncentrerat i ett brett område från Lunds anrika innerstad mot Brunnshög och de nya forskningsanläggningarna. Kunskapsstråket ska med hållbar stadsutveckling förädla områdets unika kunskapsmiljöer genom att koncentrera förtätning och öppna upp verksamheter längs tydliga stråk och noder Målet med Kunskapsstråket är att utveckla dessa kunskaps- och innovationsmiljöer som en mer integrerad del av stadsstrukturen. Bild 21: Spårvägstrafik i stadsmiljö - Strasbourg. Foto: Christian Rydén 22 KAPITEL 2 VISION, MÅL OCH STRATEGIER ”God stadsplanering frigör människors tid och energi . Har man nära till det mesta blir det enklare att ha en hållbar livsstil och ett socialt liv i sin närmiljö.” Bild 22:Spårvägsgatan i Brunnshög, Atkins 23 UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR 3.1 Huvudstruktur Helheten - systemet/kroppen Den nya stadsdelen Brunnshög byggs med höga ambitioner och visioner om en plats där det är gott att leva, stimulerande att arbeta, enkelt att bo och som är intressant att besöka. Stadsdelen Brunnshög kommer att bestå av många olika delområden med olika karaktär. Det offentliga rummet, med sina parker, stråk, gator, torg, platser och gränder samt stigar och smitvägar kan antingen förena eller dela upp stadsmiljön. Genom mer eller mindre tydliga gränser, kan bebyggelsens arkitektur, stadens infrastruktur och det offentliga rummet binda samman staden. Bild 23:Referensbild från Freiburg, Daniel Wasden Bild 24: Koncept för huvudstruktur i Brunnshög , Testbedstudio 24 KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR Koncept för huvudstruktur Brunnshögs huvudstruktur flätar ihop det gröna, rurala landskapet som finns på platsen och en urban, tät och spännande stadsmiljö. Stadsbyggnadsidé 3.0 - Den klassiska kvartersstaden, även kallad stenstaden, innehåller gator, kvarter och platser. De parker som finns är ibland förbundna av gator med trädplantering. Oftast är parkerna planerade som enstaka gröna lungor i den täta stenstaden. Den funktionalistiska staden bygger på tankar om zonering och åtskillnad. Den är uppdelad i bostadskvarter, verksamhetsområden, centrumanläggningar och rekreationsområden. Det gröna utgörs ofta av cykel- och gångstråk. Båda stadbyggnadsmodeller har sina fördelar och nackdelar. Två ideal blir ett - Den postindustriella staden Brunnshög bygger på en sammanfogning av de två idealen: den gröna strukturen och gatustrukturen sammanflätas till en helhet där det alltid är nära mellan det gröna och det urbana. Då kan bostäder och verksamheter blandas och det går att skapa goda betingelser för många olika sätt att använda marken. I Lund NE/Brunnshög skall det vara korta avstånd mellan stadens urbanitet och parkens grönska. Bild 25: Struktur över klassisk kvartersstad/stenstad. (från Vision och mål - Lund NE/Brunnshög) Bild 26:Struktur över funktionalismens stadsplanering. (från Vision och mål - Lund NE/Brunnshög) Framtida flexibilitet - Huvudgatunätet är dimensionerat så att det ska gå att få plats med två av rutnätsstadens grundkvarter i en storlek om cirka 60 X 60 meter mellan huvudgatorna. Mellan dessa två grundkvarter ska ett grönt stråk kunna dras fram. Med en sådan modul bör det vara möjligt att skapa en flexibilitet för framtida förändringar av strukturplanen. Inom samma grundstruktur kan olika stadbyggnadsmodeller rymmas, både den tydliga kvartersstaden och den öppna lamell– och punkthusstrukturen, eller någon helt annan planeringsmodell som framtiden får vittna om. Bild 27:Struktur över den sammankopplande staden. (från Vision och mål - Lund NE/Brunnshög) 25 UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.2 Markanvändning inom planområdet fram till 2030 ESS Science Village Norra Brunnshög Vä gE 22 MAX IV n ge Sp år vä gs ga tan a Od vä vs lö rs Utm s ark e väg Centrala Brunnshög n Norra Ringen Tpl Lund Norra Solbjersvägen Solbjer Kungsmarken Östra Torn Bild 28: Formell plankarta FÖP Brunnshög, tidshorisont 2030 . 26 KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR ESS Science Village Teckenförklaring Norra Brunnshög Vä g E2 2 MAX IV ge n Visionsområde Brunnshög Teckenförklaring rks Utma Huvudsaklingen bostäder Plangräns 20-årsperspektiv väge Centrala Brunnshög n Norra Ringen Tpl Lund Norra Visionsområde Brunnshög Ridstråk - befintligt Blandad bebyggelse Gång- och cykelstråk Verksamheter Cykelstråk - prioriterat Forskning och utveckling Verksamheter Solbjer Ridstråk - planerat Huvudsaklingen bostäder Blandad bebyggelse Solbjersvägen Grönstruktur - park Lokalgata Huvudgata Genomfart och tillfartsgata Blåstruktur - vattenyta Grönstruktur - rekreationsområde Forskning och utveckling Kungsmarken Gårdsmiljö Spårväg Bostäder - befintlig markanvändning Spårväg - depåområde Grönstruktur - park Enskild / samfälld väg Förskola eller skola Spårväg - hållplats/terminal Östra Torn Verksamheter - befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning Blåstruktur - vattenyta Teckenförklaring Grönstruktur - rekreationsområde Plangräns 20-årsperspektiv Gårdsmiljö Spårväg Visionsområde Brunnshög Sekundärt utbyggnadsområde Spårväg - hållplats/terminal Blandad bebyggelse/ Spårväg - depåområde Primärt utbyggnadsområde prioriterad utbyggnad Lokalgata -Att skapa en tät, grön och levande stadsmiljö i Huvudgata mänsklig skala med bra förutsättningar för god Genomfart och tillfartsgata bebyggd miljö, verksamheter och service Enskild / samfälld väg Forskning utveckling/ Ridstråkoch - befintligt tidig utbyggnad Gång- och cykelstråk Grönstruktur - park Cykelstråk - prioriterat Lokalgata Blåstruktur - vattenyta Huvudgata- rekreationsområde Grönstruktur Genomfart och tillfartsgata Gårdsmiljö Enskild väg Spårväg Förskola eller skola Spårväg - hållplats/terminal Bostäder - befintlig markanvändning Teckenförklaring Ridstråk - planerat planerandet och byggandet av Det fortsatta Ridstråk - befintligt Brunnshög kommer att utgå från följande stadsGångoch cykelstråk byggnadsideér: Cykelstråk - prioriterat Verksamheter Ridstråk - planerat arken n vä vs lö rs Sp år vä gs ga tan Oda Plangräns 20-årsperspektiv Utbyggnaden inom den närmaste 20-årsperioden kommer primärt att ske inom 300-meterszonerna kring de tre prioriterade spårvägshållplatsena. Dock krävs ett visst handlingsutrymme vilket kan innebära en smärre utbyggnad inom sekundära utbyggnadsområden även under den första 20-årsperioden. Sammanlagd utbyggd etapp under tidshorisont 20 år ska dock inte överstiga 60 procent av den totala planerade utbyggnaden. Strategier för utbyggnaden av planområdet redovisas på strategisk karta, bild 29. Förskola eller skola -Att skapa en rumsligt attraktiv spårvägsgata och Bostäder - befintlig markanvändning hållplatslägen med markanvändning goda förutsättningar för cenVerksamheter - befintlig trumbildningar Areell näring - befintlig markanvändning Spårväg - depåområde Verksamheter - befintlig markanvändning Teckenförklaring Ridstråk - befintligt Visionsområde Brunnshög Sekundärt Sekundärt utbyggnadsområde Visionsområde Brunnshög utbyggnadsområde Blandad bebyggelse/ Primärt utbyggnadsområde prioriterad utbyggnad Verksamheter -Att skapa en urban struktur av platsbildningar, stråk och gator som sammanflätas med den gröna Ridstråk - befintligt strukturen Areell näring - befintlig markanvändning Plangräns 20-årsperspektiv Plangräns 20-årsperspektiv Ridstråk - planerat Gång- och cykelstråk Blandad bebyggelse/ Primärt utbyggnadsområde prioriterad utbyggnad Cykelstråk - prioriterat VerksamheterLokalgata Forskning och utveckling/ tidig utbyggnad Ridstråk - planerat Gång- och cykelstråk Cykelstråk - prioriterat -Att skapa en grönstruktur av parkrum med samHuvudgatamanlänkande gröna passager Lokalgata Forskning ochHuvudgata utveckling/ tidig utbyggnad Genomfart och tillfartsgata Genomfart och tillfartsgata Grönstruktur - park Grönstruktur - park Enskild / samfälld väg Enskild / samfälld väg Blåstruktur - vattenyta Blåstruktur - vattenyta Förskola eller skola Förskola eller skola Grönstruktur - rekreationsområde Grönstruktur - rekreationsområde Bostäder befintlig markanvändning Bostäder - befintlig markanvändning Gårdsmiljö Gårdsmiljö Verksamheter befintlig markanvändning Verksamheter - befintlig markanvändning Spårväg Spårväg Areell näring befintlig markanvändning Areell näring - befintlig markanvändning Spårväg - hållplats/terminal FördjupningSpårväg av översiktsplanen - hållplats/terminal för Brunnshög -Att tydligt koppla Lund NE/Brunnshög till omgivande stadsområden -Att koppla Lund NE/Brunnshög till grönområden i nordväst, norr och öster Spårväg - depåområde Spårväg - depåområde Markanvändningskarta November 2012 0 150 300 600 900 Meter 1 200 27 UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.3 Strategier för utbyggnaden fram till 2030 Science village/ESS Strategisk utbyggnad ca 300 m runt spårvägshållplatser Rekreationsområdet ca 30 ha MAX IV Stadsdelspark Brunnshög centrum Strategisk utbyggnad ca 300 m runt spårvägshållplatser Solbjer Höjdpunkten Ny trafikplats anlagd Bild 29:Karta strategisk utbyggnad, tidshorisont 2030 28 promenadnätverk KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR Utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög kommer primärt att ske inom 300-meterszonerrna kring spårvägshållplatserna. Utbyggnaden utgår från tre strukturerande element: bebyggelse, trafik samt grön & blå struktur. Utbyggnadstakten är beroende av bl a konjunkturen. Bebyggelse-Brunnshögs muskler Den nya blandstaden ska vara tilltalande, variationsrik och tät – dvs den ska hushålla med markresurser och erbjuda en god livsmiljö. Exploateringen inleds kring spårvägshållplatserna i Science village (norr) och vid Solbjer - Centrala Brunnshög. Utbyggnaden beräknas kunna uppgå till ca 600 000 BTA år 2030 och att det då bor och verkar mellan 12 000-18 000 människor i stadsdelen. För mer ingående resonemang kring utbyggnaden se kapitel 3.20. Trafik- Brunnshögs skelett i landskapet Spårvägen bildar en ryggrad i transportsystemet som naturligtvis kompletteras med gång- och cykelvägar, bilvägar och ridstråk för att göra stadsdelen tillgänglig på många olika sätt. Stadsdelens trafiklösning har som mål att högst en tredjedel av transporterna till och från området görs med bil. Trafikplats Ideon tillkommer för att avlasta. trafikplats Lund norra och en del av Norra ringen. För trafiklösningarna se kapitel 3.10. Grön & blå struktur-Brunnshögs lungor En stadspark som är cirka 30 hektar stor blir ett rekreationsområde för hela regionen när den är fullt utbyggd. Dagvattendammar planeras att anläggas i rekreationsområdet. Vattnet blir ett viktigt element i utformningen av parken. För mer ingående resonemang kring grön & blå struktur se kapitel 3.5. 29 UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.4 Bebyggelse När staden utvecklas behövs mark tas i anspråk. Den framtida stadens utseende och funktion är starkt beroende av dess bebyggelseområden. Dessa är sedan i hög grad styrande för den fortsatta utvecklingen av staden och möjligheterna att åstadskomma en hållbar utveckling. Bebyggelsestrukturen i Brunnshög kan övergripande beskrivas som en blandstad men med viss inbördes zonering av de olika funktionerna. I områdets västra del utmed väg E22 planeras för verksamheter, forskning och utveckling - där forskningsanläggningarna MAX IV och ESS utgör ett dominerande inslag. I de mer centrala delarna planeras det för blandstad. Kontor, verksamheter, bostäder, service och handel kan möjliggöras. I bebyggelseområden lite längre österut minskar inslagen av verksamheter och bostäder föreslås vara den dominerande markanvändningen. Blandad bebyggelse - planerad Bostäder - planerade Forskning och utveckling Verksamheter - planerade Bild 30: FÖP Vision Brunnshög - bebyggelsestruktur. 30 Prioriterade lägen för handel- och service Prioriterade handelslägen är lägen utefter spårvägsgatan (Spårväg Lund C– ESS). Utefter denna planeras kommersiella lokaler vid spårvagnshållplatser, torg och andra noder enligt principen att det är bättre att samla än att sprida service i en stadsdel. Dessa primära handelslägen bildar tyngdpunkter för vidare planering, men utesluter självfallet inte andra mindre handelsetableringar längs hela spårvägsgatan och i vissa övriga lägen. Framtida byggnadsutformning skall möjliggöra sådana handelsetableringar. Erfoderliga yta för dagligvaruhandel, avseende fullsortimetsbutik för livsmedel om 1500-3000 kvm, reserveras i enlighet med kommunens handelspolicy. God tillgänglighet till denna är viktigt ur servicehänseende. Prioriterade lägen för skola och förskola I Brunnshög planeras skolor både för det behovet som skapas av de tillflyttande i Brunnshög men också för att täcka det underskott av skolor som börjar skapas i andra delar av nordöstra Lund. Skolor och förskolor kommer företrädesvis placeras i anslutning till park, befintliga uppvuxna gårdsmiljöer och längs den delar av gång- och cykelnätet som är placerade i de gröna och bilfria stråken. Vid korsningspunkter med biltrafiknätetkommer trafiksäkerheten beaktas noggrant för att skapa goda möjligheter för barn att på egen hand gå och cykla till skolan. Skolorna för de äldre eleverna kommer att placeras i de mer centrala lägena för att göra samutnyttjande med andra verksamheter möjligt t.ex. bibliotek och idrottshallar. Skolorna ska vara lätta att nå med kollektivtrafik. Skolorna och förskolorna för de mindre barnen kommer att placeras ut för att få så korta avstånd som möjligt vid lämning och hämtning. Beräknat förskole- och skolbehov redovisas kapitel 5.3. KAPITEL 3 Blandstad i Brunnshög Strukturen för bebyggelsen i Brunnshög ska skapa förutsättningar för att bygga blandstad, alltså möjliggöra kvarter där såväl bostäder som service och arbetsplatser kan lokaliseras utan att grundläggande kvaliteter, t.ex. utemiljö för bostäder, äventyras. Blandstaden som planeras ska minska behovet av transporter genom att kunna erbjuda service, såväl butiker som rekreation, på nära håll. Ambitionen är att Brunnshög ska vara en blandstad utifrån ett funktionellt, socialt och estetiskt perspektiv (se faktaruta ”Vad är blandstad?”). Dessutom är siktet inställt på att Brunnshög ska vara en stadsdel där liv och rörelse finns under de flesta av dygnets timmar. UTFORMNING OCH STRUKTUR Det som på plankartan benämns ”Blandad bebyggelse” avser just ”blandstad”-begreppet, och innehållet kan variera i de olika delarna av Brunnshög. Det kan vara större inslag av bostäder på något ställe och mer kontor, service och verksamheter på ett annat. Syftet är att blanda men platsens förutsättningar och föreliggande behov får avgöra vilken blandning som är lämplig just där.Målsättningen är också att bostadsutbudet i Brunnshög ska erbjuda valmöjligheter avseende bostadsstorlekar och upplåtelseformer. Vad är blandstad? Blandstad är ett centralt begrepp i stadsplaneringsdiskussionen. En blandstad är enkelt uttryckt en urban miljö med en hög grad av blandning. De typer av blandning som vanligtvis avses är följande: • Funktionell blandning: Grundläggande funktioner (bostäder, handel, kontor, nöjesliv etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. För att uppnå funktionell blandning krävs det ett underlag i form av lämpliga lokalytor. För att kommersiella verksamheter ska överleva krävs också vanligtvis en hög genomströmning av potentiella kunder. • Social blandning: Olika grupper av människor (åldersgrupper, inkomstgrupper, sociokulturella grupper etc.) är inte geografiskt separerade utan återfinns i samma byggnader, eller åtminstone i samma kvarter. Att blanda upplåtelseformer kan vara ett sätt att uppnå social blandning, om det innebär att prisnivåerna i området blir mer varierade. Det avgörande är att det finns en blandning av billiga och dyra lägenheter. Det är en förutsättning för att social blandning ska uppstå. Även boendeformer och lägenhetsstorlekar ska vanligtvis vara varierade för att social blandning ska vara möjlig. • Estetisk blandning: Byggnaderna inom ett område varierar stilmässigt, höjdmässigt, materialmässigt etc. Ju fler hus varje kvarter innehåller och ju fler arkitekter och byggbolag som delat på uppdragen desto större blir vanligtvis den arkitektoniska blandningen. Områden som byggs i ett svep, under kort tid och av få arkitekter och byggbolag, blir vanligtvis mindre varierade. Blandstaden beskrivs som komplex till utformning och innehåll med en tät men fattbar bebyggelsestruktur vilken anses ge närhet mellan verksamheter och människor, kontinuerliga upplevelser och händelser i rummet och ett omväxlande och rörligt folkliv som vi förknippar med begreppet stad. En avgörande kvalitet i blandstaden är att den är befolkad hela dygnet och därigenom ger förutsättningar för ökad säkerhet och trygghet. 31 UTFORMNING OCH STRUKTUR Framtida markanvändning Visionen för Lund NE/Brunnshög och ÖP 2010 har båda ett 40-årigt tidsperspektiv och redovisar kommunens långsiktiga viljeinriktning för utvecklingen i nordöstra Lund. Fördjupningens formella markanvändningsplan begränsas till ett 20-årigt tidsperspketiv och blir därför mer konkret samtidigt som ett mindre planområde avgränsas. Utanför markanvändningsplanens gräns är utvecklingen mer osäker men med stöd i ÖP 2010 ges utrymme för det som idag inte kan förutses och där man i dagsläget inte har alla förutsättningar på plats. I anslutning till den planerade ESS-anläggningen kan det i framtiden komma att krävas ytterligare markområden, ett som en fortsättning på ESS-området i riktning nordost och ett område på södra sidan om Odarslövsvägen. Det första är tänkt som ett framtida utvecklingsområde för forskning och utveckling, där ESS, MAX IV eller andra forskningsanläggningar eller instutitioner kan vidareutveckla sina verksamheter. Detta kräver fortsatta studier, analyser och planeringsprocesser samt erforderliga tillstånd mm. Området i höjd med ESS och direkt söder om Odarslövsvägen, kan antingen tas i anspråk för bebyggelse, om det är möjligt i förhållande till ESS-anläggningen, eller för ytterligare verksamheter kopplade till forskning och utveckling. Översiktsplan 2010 har pekat ut detta område som område för blandstad, men möjligheterna för denna utvecklingsriktning är starkt kopplat till hur ESS-anläggningen utvecklas. Täthet och skala-inspiration Lunds innerstad är förebild för utbyggnaden när det gäller rumslighet och skala. Men det ska också finnas möjlighet att rymma profilbyggnader med en annan skala och andra funktioner än dem man hittar i centrala Lund. I Brunnshög förväntas bebyggelsen bestå av ungefär hälften bostäder hälften verksamheter. 32 KAPITEL 3 Exploateringstal i Brunnshög Ett riktvärde för exploateringen i Brunnshög är ett exploateringstal över 1,0. Tätheten varierar i olika delar och den blir högst kring spårvägshållplatserna. Ambitionen att hushålla med åkermarken måste avvägas mot målet att skapa en trivsam förstad men som påminner om den i Lunds centrum. Området kring forskningsanläggningarna har speciella krav och får därmed en annan, lägre, täthet. Bebyggelsens karaktär Bebyggelsekaraktären i Brunnshög kommer att variera. I blandstaden kan det förekomma radhus och stadsvillor i kvartens inre liksom i stadsdelens randzoner mot grönstruktur, rekreation och landskap. Invid spårvägsgatan och i områden med större inslag av kontor, service och verksamheter finns en tätare kvartersstruktur. Denna tätare del behöver dock inte alltid ha formen av en traditionell kvartersbebyggelse. Renodlade småhusområden planeras inte för i stadsdelen. Enstaka radhus kan finnas, men då i flera plan och i mindre omfattning samt insprängda bland andra bebyggelsetyper. Bebyggelsetyper • Tät stadsbebyggelse Tät kvartersbebyggelse med företrädesvis flerbostadshus upp till 5-6 våningar. Motsvarar traditionell innerstadsbebyggelse och rymmer affärslokaler i gatuplanet. • Tät tvåvåningsbebyggelse Tät bebyggelse med dominans av tvåvåningshu. Tätheten i kvarteret är högre jämfört med villa-/ radhusbebyggelse. • Småstadsbebyggelse Blandad bebyggelse från stadsvillor till flerbostadshus upp till ca fyra våningar. Småstadsbebyggelsen antas få ett betydande inslag av mindre hushåll. • Villa/radhusbebyggelse Radhus, parhus och kedjehus samt friliggande villor i varierande kvartersstruktur. Vid blandad villa- och radhusbebyggelse motsvarar detta2 en genomsnittlig tomtstorlek på 200-300 m för radhus och 2 600-700 m för villor när det lokala gatunätet har räknats bort. KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR Utbyggnadstakt Schablontal för Brunnshögs exploatering: -verksamheter 15 000 kvm BTA/år -bostäder 15 000 kvm BTA/år (motsvarar ca 150 lägenheter/år). ÖP 2010 ger stöd för 424 lgh/år i Lunds stad exkl. byarna. Det betyder att ca 1/3 del av det totala bostadsbyggandet i Lunds stad under de närmaste 20 åren förväntas tillkomma i Lund NE/Brunnshög. yta motsvarande 15 000kvm BTA Bild 31:Utbyggnad i kvm BTA i Brunnshög år 2030, ca 580 000 kvm BTA vilket motsvarar ca hälften av den totala utbyggnaden i Brunnshög som förväntas tillkomma 30-40 år framåt Historik Lunds kommun 1993-2010 byggdes 347 lgh/år (över 500 i början av 2000-talet) 1950-2010 byggdes 757 lgh/år (inkl. miljonprogrammet) yta motsvarande 15 000kvm BTA Bild 32:Utbyggnad i kvm BTA år 2030-2050, ca 1 000 000 kvm BTA 33 UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.5 Trafik- och transporter Tredjedelsmålet – en ny syn på trafiken i nordöstra Lund Som underlag för trafikplaneringen i nordöstra Lund har en Trafikstrategi för Lund NE/Brunnshög tagits fram. Trafikstrategin introducerar ett planeringsmål som innebär att i Brunnshög ska bilen inte längre vara planeringsmässig norm, utan en balanserad bilism ska eftersträvas. Gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk skall utgöra gena, bekväma och intressanta huvudstråk genom området som lockar till användning. Planeringen strävar efter att högst en tredjedel av transporterna till och från stadsdelen ska göras med bil, minst en tredje del med gång och cykel och minst en tredje del med kollektiv trafik. Planeringsmålet har egentligen inget egenvärde, utan fungerar som ett verktyg för att styra planering och utveckling mot befintliga övergripande målsättningar. Planeringsmålet kan vara relevant för många aktörer i planerings- och byggprocessen. För att uppnå planeringsmålet har ett antal strategier/åtgärdsområden tagits fram, vilka presenteras översiktligt i följande stycken. För uppföljning av målet kommer ett särskilt mätprogram tas fram. 1/3 1/3 1/3 Bild 33:Planeringsmål i Transportstrategi för Lund NE/ Brunnshög - Resorna till och från området ska ske till högst 1/3 med bil, minst 1/3 med kollektivtrafik och minst 1/3 med gång eller cykel. 34 Mobility Management En hållbar mobilitet kan svårligen uppnås enbart med fysiska och tekniska åtgärder, det behövs även information och beteendepåverkan. Genom information, kommunikation, marknadsföring och samarbete kan de olika fysiska och tekniska åtgärderna kompletteras och förstärkas. Sådana ”mjuka” åtgärder kallas ofta mobility management inom transportsystemet och syftar till att påverka resan innan den har börjat. Lunds kommun har arbetat framgångsrikt med detta i ca 10 år, men för att nå ett så ambitiöst mål som tredjedelsmålet krävs en större satsning än vad som hittills kunnat genomföras. För att få större effekt i arbetet behöver samarbetet med byggherrar och arbetsgivare m fl utvecklas och fördjupas. Här finns stora möjligheter att åstadkomma win-win lösningar där såväl samhället som näringsliv blir vinnare. Med ett mindre bilberoende transportsystem minskar utsläpp, investeringsbehov och trängsel samtidigt som arbetsgivares och företags kostnader för parkering minskar. Exempel på åtgärder kan vara bilpooler, realtidsinformation för kollektivtrafik, särskilda cykelsatsningar, gröna resplaner mm. Bild 34:Kommunikation och beteendepåverkan är numer en självklar del av trafikplaneringen i Lund KAPITEL 3 Promenad- och cykelstaden Trafikplaneringen tar utgångspunkt i fotgängarens och cyklistens situation och önskemål. Genhet, tillgänglighet och kanske särskilt gaturummets variation och gestaltning är centrala faktorer för att göra staden mer intressant att röra sig i till fots. Ett högklassigt cykelvägnät för attraktiv och säker cykling planeras också inom området, därutöver förekommer cykeltrafik också på samtliga lokalgator samt genom gröna stråk i området. Huvudcykelvägar kopplas vidare mot stadskärnan via tre anslutningar över Solbjersvägen, en korsning i plan och två planskilda. Kopplingarna till övriga staden ska utvecklas. Cykelparkering på gatumark och tomtmark ska vara av hög klass. Bild 35:Kartan visar cykelvägnätet och lokalgatorna, dvs den samlade strukturen för cyklisterna Bild 36:Kartan visar spårvägsdragningen UTFORMNING OCH STRUKTUR Spårvägen och kollektivtrafik Spårvägen kommer gå centralt genom området och blir en ryggrad i transportsystemet och bebyggelsen. Den fortsatta planeringen kommer utveckla och konkretisera detta stråktänkande i både stort och smått, bland annat i lokalisering av hållplatser, prioritet i korsningar, utformning av gatusektioner m.m. Totalt planeras fem spårvagnshållplatser i området: Höjdpunkten, Solbjer, Brunnshög centrum, MAX IV och Science Village/ESS. En hög täthet närmast hållplatsen är en central del av denna planeringsprincip vilket också bidrar till stadens liv. Spårvägen medför att Lundaborna får ett modernt kapacitetsstarkt transportmedel, som kan bidra till en god stadsutveckling och låg miljöbelastning. Förutom spårvägslinje från Lund C till Brunnshög och ESS i planförslaget ingår också en spårvägskoppling till Dalby och Simrishamnsbanan. Spårvägen kompletteras med regionbusstrafik i stråk med tillräckligt stort resandeunderlag, t ex mot Malmö som i dagsläget men även flera relationer kan bli aktuella för direkt regionbusstrafik. Regionbussar kommer primärt att trafikera Odarslövsvägen och Solbjersvägen. För all kollektivtrafik ställs höga krav på viktiga kvalitetsfaktorer som bra framkomlighet, hög turtäthet under hela trafikdygnet, pålitlighet, enkelhet, styv tidtabell och hög komfort. Informationsteknologi och informationstjänster kan väsentligt bidra till kollektivtrafikens konkurrenskraft. Det är viktiga redskap för att informera om kollektivtrafiksystemet (tidtabeller, realtidsinformation, störningsinformation, etc) men kan ge också kollektivtrafikresenären ett mervärde genom att erbjuda en effektiv, intressant eller rolig användning av tiden man tillbringar i kollektivtrafiken. Tillgång till mobila tjänster av olika slag är särskilt viktigt och den teknikinnovativa miljön i Brunnshög ger särskilt goda möjligheter att utveckla nya lösningar. 35 UTFORMNING OCH STRUKTUR Balanserad biltrafik Tillgänglighet ska utvecklas på oskyddade trafikanters villkor vilket innebär att biltrafikens anspråk måste prioriteras ned jämfört med rådande planeringspraxis. Effektiva och flexibla parkeringslösningar som uppmuntrar till minskad bilanvändning ska användas. Parkeringsnormen för området har redan sänkts genom framtagande av en särskild parkeringsstrategi och –norm för Brunnshög (antagen av byggnadsnämnden 2009). För tillgänglighet till området förutsätts en utveckling av kollektivtrafik och andra transportlösningar med mycket hög kvalitet. Parkeringsavgifter bör används generellt som instrument för att styra trafiken. Ytterligare ett sätt att minimera bilanvändning och behovet av parkering är stimulera till utveckling av bilpooler och andra liknande alternativ till användning av egen bil. Ett viktigt sätt är att inkludera tillgång till bilpool som en del i boendet eller hyran av verksamhetslokaler. Byggherrar och fastighetsutvecklare har en mycket viktig roll i att skapa förutsättningar för fler bilpooler. Trots det ambitiösa tredjedelsmålet som innebär att biltrafiken ska stå för en betydligt lägre andel av resandet än i dagsläget (ungefär en halvering av dagens situation), så måste trafiksystemet ändå klara av de bilmängder som förväntas uppstå. Dimensionering av biltrafiksystemet är baserat på de förväntade trafikvolymer om tredjedelsmålet leder till. Inom projekt SYDKAP (2008) har Lunds kommun och Vägverket (numera Trafikverket) konstaterat att den befintliga trafikplatsen Lund Norra inte ensamt klara den nya biltrafik som utbyggnaden trots allt innebär. Beredskap för nya trafikplatser på E22 är därför nödvändig. Alternativet till nya trafikplatser är att nya kontor och bostäder i princip inte genererar någon biltrafik över huvud taget, vilket inte bedöms vara rimligt inom överskådlig tid. Det i tidigare studier identifierade behovet av ny trafikplats studeras nu djupare i en pågående förstudie för trafikplats Ideon. Trafikplats Lund Norra är idag överbelastad i rusningstrafik, ligger nära kapacitetsgränsen och köbildning uppstår i norrgående körfält. Idén med trafikplatsen är att biltrafiken till och från Ideon kan nyttja en ny 36 KAPITEL 3 trafikplats, och därigenom avlastas befintlig trafikplats som i stället kan utnyttjas för expansionen av södra Brunnshög. Trafikverkets pågående förstudie (enligt väglagen) syftar till att utreda om trafikplatsen verkligen behövs och var den i så fall ska placeras. Fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög tar höjd för att möjliggöra Trafikplats Ideon, men det slutliga avgörandet sker i den prövning enligt väglagen som nu påbörjats tillsammans med övriga eventuella kommunala planprocesser som kan krävas. Om förstudien visar att trafikplatsen behövs så är möjlig byggstart 2016-18. Efter2030 och när ca 60% av planområdet är bebyggt, kan behov av ytterligare trafikplats på E22 uppstå. En sådan trafikplats ESS finns med i ÖP2010 men föreslås nu placeras söder om ESS istället för norr om. Studier och analyser har sedan ÖP2010:s fram-tagande visat att trafikplats ESS ger bättre effekt och tillgänglighet samt större avlastning på trafikplats Lund Norra i nu aktuellt läge. Från trafikplats ESS möjliggörs på sikt också en väg-koppling mellan E22 och E6, detta ligger dock utanför såväl visionsområdet som planområdet men ingår som ett möjligt vägreservat i ÖP2010. På lika lång sikt, efter 2030, redovisas också möjligheter att koppla stadsdelen Brunnshög bättre mot Norra Fäladen så genom en ny väg-, gångoch cykelförbindelse över väg E22. Denna förbindelse har ingen koppling till E22. Bild 37: Kartan visar bilvägnätet för hela visionsområdet. KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR Trafikflöden och prognoser För 2010 redovisas uppmätta trafikflöden inom planområdet. För 2030 har en trafikalstringsberäkning gjorts, baserad på en bedömning av antal resor som förväntas genereras av bosatta respektive sysselsatta i planområdet. Beräkningen är grundad på målet om att max 1/3 av resorna till och från området sker med bil. Resultatet innehåller även ett generellt påslag för interntrafik, leveranser samt en mindre mängd genomfartstrafik. I trafikprognosen för år 2030 ingår inte trafikplats ESS. ( 00 -40 00 20 0 00 -6 00 0 5 0 00 -8 00 60 ) 00 13 0) 30 (1 0) 30 (1 0 200 0 (5 10000- 12000 (13 00 ) 0 -30 00) 25000-30000 15000-20000 (12000) 10000-12000 (8500) (8600) 10000-12000 (8500) Bild 38:Biltrafikflöden för Brunnshög: prognostiserade värden om 20 år samt inom parantes befintliga trafikflöden enligt trafikmätning för Brunnshög år 2010 - ÅDT (fordon/dygn) 37 UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.6 Grön- och blåstruktur Målet i Brunnshög är att såväl grönska som vatten skall vara en stark del av identitetet. Stadsdelens gröna och blå strukturer spelar en betydelsefull roll för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling av stadsmiljön anpassad till naturens kretslopp. I stadsbyggnadsvisionen för Brunnshög flätas det rurala landskapet samman med den urbana stadsmiljön. De gröna och blå elementen ingår i stadens strukturbärande byggstenar. Inne i stadsmiljön är grönstrukturen organiserad i en hierarki av många olika sammanhängande gröna rum med tydlig egen identitet: från stadsdelspark, kvarterspark till närpark. I öster skapas ett stort rekreationsområde för att stärka tillgången på grönområden i Lund och i regionen som helhet likväl som för Brunnshög. I stadsmiljön fyller de gröna områdena flera behov. Stadsdelsparken, närparken och gröningen utgör närbelägna träffpunkter med lekplatser och rekreation. Samtidigt har de ett ekologiskt värde. Grönytornas användbarhet och värde ökar när de placeras väl i stadsmiljön och ordnas i en sammanhängande struktur. Areell näring Kvartersparker Vattenstruktur Rekreation Bild 39: FÖP Vision Brunnshög - grön- och blåstruktur. Parkkategorier och närhet till boende Gröning (liten park) 0,2 - 1ha: inom 200m Närpark 1 - 3ha: inom 300m Stadsdelspark minst 3ha: inom 500m källa: Grönstruktur och naturvårdsprogrammet - Lunds kommun 38 Rekreationsområdet I öster anläggs det stora rekreationsområdet som på sikt sträcker sig ner till Kungsmarken. Detta och Kungsmarken kommer att utgöra värdefulla och välintegrerade tillgångar i Lunds grönstruktur. Rekreationsområdet föreslås för att stärka Lunds attraktionskraft och skapa bättre förutsättningar för rekreation i stadens direkta närhet. Lund har den lägsta andelen allemansrättslig mark i stadens omland i hela landet (borträknat kuststäder i sydvästra Skåne som dock har havet som rekreativ resurs). Många bor på en liten yta i Lund som omges av fullåkersbygd. Genom att stärka tillgången på tätortsnära rekreation finns, förutom invånarnas välbefinnande, också förhoppningen om minskad miljöbelastning. Idag åker många bil till Skrylle. Ett lättillgängligt rekreationsområde, i stadens direkta närhet och på promenadavstånd från en spårvägshållplats, ger fler möjlighet att uppleva en grönskande miljö samtidigt som resbehovet med bil minskar. Rekreationsområdet ligger i bra kollektivtrafikläge också i ett regionalt perspektiv med spårvagnslinje och flera busslinjer med direkt anslutning till tågtrafiken vid Lund C. Rekreationsområdet är tänkt att avlasta Kungsmarken, som inte tål ett mycket större besökstryck utan slitage på den känsliga vegetationen och störning av betesdjur. Rekreationsområdet blir en buffertzon mot Kungsmarken och begränsar framtida bebyggelseexpansion österut. Buffertzonen minskar också negativ påverkan från åkerbruk och spridning av invasiva arter till Kungsmarken. Rekreationsområdets utformning och innehåll kommer att studeras vidare. Det finns tankar om att blanda anlagda parkytor med ytor för rekreation, odling/jordbruk och mer naturmarkslika områden samt att skapa sammanhängande stråk för god tillgänglighet både inom området och till omgivningen. Rekreationsområdet kommer att kunna öka den biologiska mångfalden betydligt genom ett mindre storskaligt jordbruk, med KAPITEL 3 UTFORMNING OCH STRUKTUR inslag av ängs- och betesmarker, träd och buskplanteringar samt våtmarker och dammar. I rekreationsområdet finns en naturlig sänka ner mot Kungsmarken. Ett system för dagvattenhanering från stadsdelen Brunnshög planeras att anläggas där för att rena och fördröja dagvatten innan det via Sularpsbäcken når Kungsmarken som även innehåller att Natura 2000 område. Sp år vä gs ga tan Närpark Inom kvarteren utformas bebyggelsen på ett öppnare, mer fristående sätt mot de gröna stråken. De kan ges karaktären av byggnadsgestalter i grönska, där skiljelinjen mellan de privata gårdarna och det offentliga rummet markeras av häckar, murar och plank. De gröna kopplingarna blir tillsammans med de små parkerna en palett av olika funktioner och teman. När varje liten park får Stadsdelspark ett eget innehåll ökar förutsättningarna för att de I centrala Brunnshög planeras en större stads- också kan utvecklas till intressanta mötesplatser. delspark i områdets mitt vilken kopplas samman Mellan de olika parkrummen finns gröna koppmed mindre närparker i omkringliggande delom- lingar av skiftande karaktär. Vissa är lokalgator råden. med öppna dagvattenkanaler och häckar. Andra Brunnshögsparken blir en cirka 4 hektar stor är cykel- och gångstråk kantade av personligt utstadsdelpark, ungefär lika stor som Folkparken formade förgårdsmarker eller odlingslotter. Vapå Väster. Den blir stadsdelens fest- och mötes- riationen underlättar orienteringen i stadsdelen plats som genom sin tydliga, strama, ovala form och bidrar till lusten att gå och cykla snarare än får en stark identitet. Här finns möjlighet att kom- att ta bilen. plettera Botans gräsmattor i centrum och Stadsparkens gröning. Utm gen svä ark Centrala Brunnshög Brunnshögsparken Bild 40:Stadsdelsparken - Brunnshögsparken i centrala Brunnshög. Foto: Nils Gustavsson 39 UTFORMNING OCH STRUKTUR Stadsodling Mellan husraderna vid bygatorna finns en markreserv som kan användas för stadsodling. Kanske drivs stadsjordbruket av en kommersiell odlare som tillhandahåller stadsnära försäljning av grönsaker, bär och annat? Eller också görs odlingslotter på området som kan hyras av intresserade från hela Lund. Möjligheterna är många. Bild 41: Stadsodling i nuvarande form - kolonilotter i Lund. Foto: Annika André Bild 42:Stadsodling , slu.se 40 KAPITEL 3 Dagvatten Vatten från stadsdelens hårdgjorda ytor leds till genomsläppliga ytor, små fördröjningsytor/magasin eller liknande. Vattnet leds sedan från tomtmark i mindre stråk vidare till ett huvudstråk för dagvattnet. Huvudstråket ligger i parkmark eller i mark som klarar av översvämning utan att byggnader och viktig infrastruktur skadas. Det är inte troligt att allt dagvatten kan komma att ledas i öppna system, en del av dagvattnet kommer att behöva ledas via traditionella ledningar. En hel del av de gemensamma fördröjningsytorna inom centrala Brunnshög kommer att utformas som så kallade multifunktionella ytor som kan utnyttjas för andra ändamål då de inte används för fördröjning av dagvatten. Innan vattnet släpps till dikningsföretaget och vidare mot Kungsmarken kommer det att passera en eller två större dammar som kan hantera de större flödena samt ha en uppehållstid och utformning som maximerar reningsgraden. Marken inom Brunnshög består till stor del av täta jordarter och möjligheten till infiltration bedöms som väldigt liten. Forskningsanläggningarna MAX IV och ESS kommer att hantera sitt dagvatten inom respektive fastighet och hänsyn har endast tagits till det begränsade vatten som beräknas anslutas till kommunens nät efter fördröjning. Dagvattnet från kvarteret Solbjer och de södra delarna centrala Brunnshög kan ledas till det befintliga dagvattensystemet med dammar kring Neversvägen. De befintliga dammarna är dimensionerade för att ta emot detta dagvatten. Dagvatten från Höjdpunkten 2, området norr om och del av område öster om Odarlövsvägen kommer efter fördröjning och rening att ledas till ett befintligt ledningssystem som idag ligger i Brunnshögsvägen och under E22:an. Dagvattnet från ovanstående två delområden leds via ett omfattande befintligt dagvattensystem till Höje å. Kommunen bedömer att den ekologiska statusen i Höje å inte påverkas negativt av utbyggnaden i Brunnshög. Istället ska eftersträvas att utföra dagvattenåtgärder i sådan omfattning att vattenkvalitén förbättras i Höje å. Fördröjningskrav i dagvattensystemet kommer att ställas för att säkerställa åtgärder som verkar renande. KAPITEL 3 Resterande delar av Brunnshög kommer att ledas via ett nytt dagvattensystem till Kävlingeån via Sularpsbäcken och Kungsmarken. I takt med Brunnshög och rekreationsområdet byggs ut kommer slutligen hela dikningsföretaget ner till Kungsmarken att utgå och bli en del av Brunnshögs dagvattensystem. Reningskrav - Vattnet som släpps till Kungsmarken får absolut inte vara av sämre kvalitet än det som släpps idag. I enlighet med vattendirektivet för Höje å måste istället vattenstatusen höjas jämför med dagsläget. Idag kommer vattnet i stort sett uteslutande från åkermark vilket innebär att det kommer en hel del närsalter till Kungsmarken. Detta är även ett stort problem i recipienterna nedströms, Sularpsbäcken och Kävlingeån. I takt med att Brunnshög bebyggs kommer mängden närsalter som leds till recipienterna att minska. Genom att utforma de planerade dagvattenanläggningarna så de kan ta hand om föroreningarna är målet att inte tillföra några föroreningar till recipienterna. Arbetet med dagvattenutredningen och terrängoch flödesmodeller kommer att vara kontinuerligt pågående under hela planerings- och utbyggnadstiden för Brunnshög. Hänsyn kommer att tas till de förändringar som kommer att ske. Nya krav kommer att ställas om typen på planerade verksamheter förändras. UTFORMNING OCH STRUKTUR Bild 43:Dagvattendamm i Portland, Daniel Wasden Bild 43:Dagvattendamm i Portland, Daniel Wasden 41 UTFORMNING OCH STRUKTUR KAPITEL 3 3.7 Förhållningssätt till befintliga värden Areell näring- jordbruksmarken En av utvecklingsstrategierna i ÖP2010 är ”Hushåll med den goda jorden”. Det är viktigt att hushålla med marken, i synnerhet den högvärdiga jordbruksmarken. I Översiktsplan 2010 hanteras intressekonflikten om stadsutveckling på jordbruksmark genom att ju högre klass på jordbruksmarken, desto högre krav på täthet och tillgång till bra kollektivtrafik i den tillkommande bebyggelsen. Ställningstagandet att forskningsanläggningarna bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att markanspråket kan motiveras ger ett tydligt stöd. Utbyggnaden av Brunnshög i övrigt, med mycket god tillgänglighet för kollektivtrafiken (spårväg), ambitionen att bygga blandstad och en stadsmässig exploatering (täthet/närhet) gör att ianspråktagandet av jordbruksmark kan tillåtas. I öster finns områden där den befintliga markanvändningen - aktivt jordbruk, kommer att finnas kvar. Dessa områden blir samtidigt randzon mellan staden (i form av ett nytt rekreationsområde) och landskapet. Hushåll med den goda jorden ”Den odlingsbara jordbruksmarken är värdefull och måste skyddas så långt det är möjligt. Det är viktigt att säkerställa resurser för produktion av livsmedel för framtiden. Den globala uppvärmningen kräver en utfasning av fossila bränslen, vilket kommer att ställa krav på mark för odling av grödor som kan omvandlas till biobränsle. Detta kommer att leda till en ökad konkurrens om den odlingsbara jorden, vilket ställer än högre krav på hushållning med marken. I ett nationellt perspektiv är all jordbruksmark i Lunds kommun av hög klass, men den bästa jorden finns runt staden. För att hushålla med den goda åkermarken, är förtätning och omvandling en viktig strategi för stadens utveckling. När jordbruksmark måste tas i anspråk sker detta genom en markeffektiv utbyggnad i stations- och hållplatsnära lägen. De ytkrävande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS läge nära staden bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att markanspråket kan motiveras.” ÖP 2010 42 Bild 44:Bilder Brunnshög idag. KAPITEL 3 Kulturmiljö I ett stort område som skall bebyggas med mycket nytt blir de historiska spåren i landskapet viktiga att bevara och bygga vidare på. Föreslagen struktur för Brunnshög tar särskild hänsyn till äldre gatusträckningar som Odarslövs– och Utmarksvägen samt Getingevägens gatusträckning. Vidare sparas flera befintliga gårdar och deras omgivande grönska och andra gröna element i den nya strukturern. För att ge karaktär och kontinuitet i Brunnshög är det också viktigt att värna landskapets övriga innehåll, såsom framträdade solitärträd, märgelgravar, terrängformer samt utblickar och vyer. UTFORMNING OCH STRUKTUR Gårdsmiljöerna och det äldre vägnätet De befintliga gårdsmiljöerna inom planområdet ses som en tillgång i den framtida utbyggnaden och strategin är att så långt som möjligt bevara dem. Även Odarslövsvägen och Utmarksvägen kommer att bevaras i sina sträckningar, men breddas och utgöra stomme i biltrafiknätet i den nya stadsdelen. Merparten av gårdarna utmed Odarslövsvägen ligger parvis grupperade på ömse sidor om landsvägen. Flera av dessa har haft anknytning till bilburna verksamheter och den gamla vägen. Öster om Utmarksvägen ligger en rad väl bevarade gårdar, som även framgent avses att bevaras och utgöra vitala inslag i kommande utbyggnadstruktur. Kommunen har tagit fram en kulturhistorisk inventering för Brunnshög. Den utgör underlag för detaljplanering där man i varje kommande plan, som berör eller påverkar de inventerade miljöerna, ska göra en bedömning utifrån bl.a. om det behövs varsamhets- eller skyddsbestämmelser. KULTUR MILJÖINV ENTERIN G FÖR LUND NE / BRUNNS HÖG ARBETSM ATERIAL 11-12-19 1 Bild 45:Odarslövsmölla är en stubbamölla. Odarslövs mölla, ibland benämnd ”Korsbäcks mölla” beskrivs i ”Kulturmiljöinventering för Lund NE / Brunnshög” Bild 46:”Kulturmiljöinventering för Lund NE/Brunnshög” från 2011 är ett viktigt underlag för den efterkommande planeringien i Brunnshögsområdet. 43 GENOMFÖRANDE UNDER DE KOMMANDE 20 ÅR KAPITEL 4 4 Genomförande under de kommande 20 år 4.1 Processen Fördjupningen ger de övergripande förutsättningarna för utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög och skapar en sammanhängande helhet. Fördjupningen syftar också till att skydda de riksintressen som finns inom Brunnshög. 4.2 Planelement, finansiering Fördjupningen innehåller olika så kallade planelement förutom bostadsbebyggelse och plats för företag och institutioner: • Torg • Parker och parkstråk • Förskolor och skolor • Gator och cykelvägar • Odarslövsvägen och Utmarksvägen • Ny bro över E22 • Ny trafikplats vid E22 (påfart/avfart) • Befintlig mottagningsstation (Lund ÖM) med inmatning längs E22 • Markförläggning av del av befintlig luftledning i öster • Spårväg och spårvagnsdepå • Rekreationsområde • Stadsodling/stadsjordbruk • ESS • MAX IV • Science Village Finansieringen av dessa planelement sker på olika sätt. Torg, parker, gator, cykelstråk och ombyggnad av Odarslövsvägen fram till Utmarksvägen sker genom kommunens försorg och finansieras dels med hjälp av försäljning av detaljplanerad, kommunägd kvartersmark, dels genom avtal med privata fastighetsägare. Markförläggning av befintlig luftledning i öster görs genom ledningsägarens E.ON:s försorg efter erhållen koncession. De markägare som i första hand är betjänta av flyttningen och vars mark fri44 görs från luftledningen förväntas bekosta jordförläggningen. Spårvägen Lund C – ESS betraktas som en regional angelägenhet, där kommunen ansvarar för spårvägen och Region Skåne genom Skånetrafiken för vagnpark och trafikering. Diskussioner förs med staten om spårvägens finansiering, där kommunens utgångspunkt är att en statlig medfinansiering är nödvändig. Det stora rekreationsområdet betraktas som en regional satsning med förväntan och förhoppning om bidrag från såväl regionala, statliga som europeiska organ. Det är vare sig rimligt eller möjligt att inom Brunnshögsutbyggnaden helt bekosta denna typ av rekreationsområde från inkomster av markförsäljning eller genom exploateringsavtal. Huvuddelen (80%) av finasieringen av trafikplats Ideon står staten för genom Trafikverket, och Lunds kommun står för resterande del. Finasieringen finns med i nationell plan för transportsystemet 2010-2021. Stadsjordbruk kan förverkligas på olika sätt. Sådana kan knytas direkt till närliggande bostadsexploateringar men också organiseras genom markägarens och berörda arrendatorers försorg. ESS hanteras av ett särskilt bolag – European Spallations Source ESS AB, samägt av anläggningens finansiärer med svenska staten som huvudfinansiär. Särskilt avtal med bolaget eller med markägaren Region Skåne kan reglera medverkan i finansieringen av några av de ingående planelementen. Max IV byggs och ägs av ett nybildat bolag Fastighets AB ML IV, som tecknar hyresavtal med svenska staten genom Lunds Universitet. Max IV förläggs på kommunal mark som planeras att upplåtas med tomträtt. Särskilda överenskommelser med fastighetsbolaget eller Lunds Universitet kan reglera medverkan i särskilda satsningar i områdets infrastruktur. KAPITEL 4 GENOMFÖRANDE UNDER DE KOMMANDE 20 ÅR 4.3 Genomförandestrategi Brunnshögs framtida utbyggnad bör ske i sammanhållna etapper. Hållplatsnära lägen prioriteras och utbyggnaden föreslås ske från söder till norr, med undantag för forskningsanläggningarna och verksamheter direkt knutna till dessa (Science Village) som också genomförs tidigt. Utbyggnaden av Science Village förväntas vara följsam mot det intresse och behov av stödjande verksamheter som relaterar till MAX IV och ESS. Infrastrukturens utbyggnad samordnas med bebyggelseetapperna. Först när en etapp är klar eller nästintill klar påbörjas nästa. Det förutsätts också skapas utrymme och flexibilitet i planeringen för att kunna nyttja senaste forskningsrön gällande hållbar stadsbyggnad och infrastruktur. Det faktum att kommunen och Lunds Domkyrka är i särklass dominerande markägare, borgar för att strategin kan lyckas. Kommunen har sedan lång tid engagerat ett flertal kvalificerade byggherrar och fastighetsförvaltare. Dialogen med dessa är viktig för att detaljplaner och byggprojekt ska kunna anpassas till strategin och ge bästa möjliga resultat. För att åstadkomma den önskade blandstaden kommer fler aktörer att bjudas in. Ytterligare variation kan skapas genom idétävlingar och markanvisningstävlingar. Samverkan med övriga intressenter såsom Lunds Energi, VA SYD, Region Skåne och Länsstyrelsen är också viktig. Kvarteret runt vattentornet är redan utbyggt liksom ett bostadsområde och en stadsskog i sydost. Ett P-hus har byggts norr om vattentornet. Byggnation av MAX IV pågår. Byggstart för ESS planeras till årskiftet 2013/2014. Nästa etapp med bostäder som påbörjats blir troligen Solbjer öster om vattentornet i södra delen. 2015/16 planeras spårvägen Lund C-ESS påbörjas. Spårvägen byggs i en följd och kan betraktas som ett eget projekt i Brunnshögs planering och genomförande. Programarbete för rekeationsområdet pågår liksom dialog med Länsstyrelsen avseende rekreationsområdets innehåll och närheten Kungsmarken. Tanken är att rekreationsokmrådet påbörjas västerifrån. Med en utbyggnadstakt på ca 15000 kvm bruttoarea (BTA) årligen av vardera bostäder och verksamheter omfattar Brunnshög om 20 år totalt cirka 600 000 kvm BTA, forskningsanläggningarna exkluderat. Sammantaget efter ca 20 år beräknas 12 000 - 18 500 personer bo eller verka i området. Kraftledningar Befintlig luftledning längs E22 in till ställverket Lund ÖM kan bestå under lång tid i zonen mellan E22 och bebyggelsen. Markförläggning av en del av den befintliga 130 kV luftledningen genom Östra och Norra Brunnshög hanteras separat i ett pågående koncessionsärende. Spårvägen En förstudie som utreder förutsättningarna för att etablera spårväg på Lundalänken mellan Lund C och ESS har tagits fram. Detaljplaneprocessen för att möjliggöra spårvägen pågår. Lundalänken är förberedd för spårtrafik avseende bl.a. kurvor, lutningar och bropassager. Trafikplatser Trafikverket låter upprätta en förstudie för trafikplats Ideon vilken beräknas vara klar våren 2013. Byggstart planeras till år 2016-2018. 45 GENOMFÖRANDE UNDER DE KOMMANDE 20 ÅR Odarslövsvägen Utrymme på angränsande mark utmed Odarslövsvägen kommer att krävas för anläggande av ledningar/kablar för teknisk försörjning. Detta utrymme förutsätts kunna erhållas genom avtal med aktuella markägare varför ledningsläggning bör kunna utföras utan detaljplan. Odarslövsvägens slutliga utformning bör kunna regleras i detaljplaner som initieras av angränsande intressenter. Fram tills att detta sker bedöms vägen fungera i nuvarande standard och utformning. Dagvatten Enligt dikningsföretaget Odarslöv-Puggängarna är det dimensionerande flödet för dikningsföretaget vid normalflöde 1,3 l/s ha. Detta flöde ska inte överskridas efter utbyggnaden av Brunnshögsområdet. För att kunna säkerställa att inte flödesförhållandena vid Kungsmarken ändras har det redan genomförts flödesmätningar vid två punkter i dikningsföretaget. I ett första skede kommer anslutning att ske till dikningsföretaget. I samband med detta är det viktigt att säkerställa kvaliteten på ledningarna i dikningsföretaget. De snabba kontroller som är gjorda i fält visar på att ledningarna är i dåligt skick. I takt med att Brunnshög och rekreationsområdet byggs ut kommer slutligen hela dikningsföretaget ner till Kungsmarken att utgå och bli en del av Brunnshögs dagvattensystem. För att områdets dagvatten ska kunna hanteras på detta hållbara sätt krävs att privat mark tas i anspråk. Arbetet med dagvattenutredning kommer att vara ett kontinuerligt arbete under hela planeringsoch utbyggnadstiden för Brunnshög. Hänsyn kommer att tas till de förändringar som kommer att ske. Nya krav på dagvattenhanteringen kommer att ställas om typen av planerade verksamheter förändras. 46 KAPITEL 4 4.4 Plan- och markberedskap Tillsammans med en god kommunal planberedskap utgör kommunens omfattande markinnehav grunden för att effektivt kunna möta framtida behov av utbyggnad på Brunnshög. Möjligheten att styra när utbyggnader ska ske liksom möjligheten att påverka gestaltning, miljöambitioner, mångfald, upplåtelseformer, servicefunktioner mm ökar då kommunen äger marken. De största enskilda kommunala ambitionerna som inte ryms inom det kommunala markinnehavet är rekreationsområdet och stadsjordbruk, två inslag i fördjupningen som kan stärka Brunnshögs hållbarhet och attraktionskraft. BILAGOR 47 48 BILAGA 1 KONSEKVENSER 49 50 BILAGA 1 KONSEKVENSER Konsekvenser Enligt plan- och bygglagen och miljöbalken ska översiktsplanen miljöbedömas. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Begreppet miljöbedömning avser själva arbetsprocessen medan själva redovisningen kallas miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Endast de aspekter som bedöms medföra betydande miljöpåverkan ska konsekvensbeskrivas i MKB:n. Detta kapitel omfattar konsekvensbeskrivningar av planområdets inledande 20 år. Utbyggnadsförslagets bedömda effekter och konsekvenser avseende miljö samlas i kapitelts MKB-del. I kapitlet redovisas även troliga följder av vad som händer om utbyggnadsförslagets förutsättningar inte kommer till stånd, dvs om spårväg eller trafikplats Ideon inte kommer samt hur krav på skyddszon kring ESS skulle påverka föreslagen utbyggnadsstruktur. Avgränsningar Geografisk och tidsmässig avgränsning Konsekvensbeskrivningen avgränsas geografiskt till redovisad plangräns för planerad markanvändning för de första 20 åren (bild 28), vilket tidssmässigt motsvarar ungefär år 2030. Avgränsning i sak En avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts i dialog med Länstyrelsen (samråd 2012-02-20). Stadsbyggnadskontoret bedömer att följande frågeställningar antas medföra betydande miljöpåverkan vid genomförandet av fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög: • Påverkan på riksintressen • Dagvatten • Trafik och buller • Påverkan på landskapsbild • Ianspråkstagande av värdefull jordbruksmark Dessa fem sakfrågor har därför studerats mer ingående i miljöbedömningsprocessen. Ambitionen är att i efterkommande planering, byggnation och anläggande i största möjliga mån eliminera eller minimera den påverkan som kan uppstå. Vad händer om förutsättningarna inte infrias? Spårvägen Spårväg är en central förutsättning för att kunna skapa en omfattande och tät stadsbebyggelse i Brunnshög, med attraktiv stadsmiljö och hållbart resande. Även om dagens busstrafik kan utvecklas en hel del bedöms det inte vara möjligt att med buss skapa samma attraktivitet som en spårväg kan ge.* Om spårvägen ej genomförs kommer därför en större andel av resandet ske med bil. Den ökade vägtrafikbelastningen kommer då utgöra en begränsning för hur mycket Brunnshög kan byggas ut totalt sett. Det skulle också försvåra möjligheterna att nå uppsatta mål för stadsmiljö och trafik. (* Ref: Hass-Klau 2010) Trafikplats Ideon Fokus i Brunnshögs transportsystem ligger på gång, cykel och kollektivtrafik, men nya bostäder och kontor på Brunnshög kommer ofrånkomligen också generera ny biltrafik. I dagsläget är trafikplats Lund Norra den enda kopplingen till det övergripande vägnätet, och denna trafikplats är hårt utnyttjad i rusningstid. Om inte ny vägkapacitet tillkommer är därför endast en mindre del av det planerade Brunnshög möjligt att bygga ut.* Utan trafikplats Ideon kommer det inte vara möjligt att bygga ut mer än vad befintliga och pågående detaljplaner anger. (* Ref. SYDKAP-utredningen 2008, Vägverket och Lunds kommun) Skyddszon kring ESS Utbyggnadsförslaget redovisar blandstad i Science Village mellan Max IV och ESS samt längs Odarslövsvägen. Blandstadens fördelning mellan verksamheter och bostäder är flexibel och kommer att anpassas efter utfallet av ESS tillståndsprövning. Den övergripande strukturen och anvisad markanvändning i planförslaget påverkas därför inte av en evetuell skyddszon kring ESS. 51 KONSEKVENSER BILAGA 1 Miljökonsekvensbeskrivning I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) studeras nollalternativ och planförslaget. Nollalternativ Prognosåret är 2030. I nollalternativet förutsätts att de områden inom stadsdelen Brunnshög som redan är detaljplanelagda eller håller på att detaljplaneläggas byggts ut. De två stora forskningsanläggningarna, MAX IV och ESS, har uppförts. Spårvägen har byggts ut liksom Solbjersområdet. Trafikplats Ideon har kommit till stånd i enlighet med Trafikverkets nationella plan för transportsystemet år 2010-2021. Den blandstad som planerades i fördjupningen och Science Village har inte kommit till stånd och inte heller det planerade rekreationsområdet. På MAX IV och ESS arbetar drygt 1000 personer. Utöver dessa är ett antal leverantörer knutna till anläggningen, uppskattningsvis något över tusentalet. Utöver dessa personer används också anläggningen av de som vill utföra experiment på anläggningen. Uppskattningsvis utgörs denna kategori av 3000-5000 personer per år. Bild 47:Nollalternativet innefattar de områden inom stadsdelen Brunnshög som redan är detaljplanelagda eller håller på att detaljplaneläggas. Detta är Solbjersområdet, spårvägen och MAX IV och ESS, som också ingår i planförslaget. Trafikplats Ideon förutsätts också bli utbyggd. 52 BILAGA 1 KONSEKVENSER Planalternativ Prognosåret är 2030. I planalternativet förutsätts att spårväg till Brunnshög öppnas för trafik innan ESS färdigställts, att trafikplats Ideon kommer till stånd i enlighet med Trafikverkets investeringsplan för åren 2010-2021 samt att forskningsanläggningarna inte kräver skyddsavstånd utanför respektive fastighet. Bild 48:Planalternativet år 2030. Max IV och ESS har uppförts och tagits i drift. En stegvis utbyggnad i hållplatsnära lägen har påbörjats söderifrån samt i Science Village. Strax över häften av hela visionsområdets övriga BTA beräknas ha byggts. Rekreationsområdet har påbörjats västerifrån. Spårväg har anlagts liksom trafikplats Ideon. 53 KONSEKVENSER BILAGA 1 Landskapsbild Planområdet, som ligger i anslutning till Lunds östra stadsrand, utgörs till största del av ett storskaligt jordbrukslandskap med visst inslag av bebyggelse och infrastruktur såsom E22, Odarslövsvägen och Utmarksvägen. Landskapet har en blandad prägel; gamla strukturer i form av vägar och gårdsbebyggelse blandas med ett modernt rationellt jordbruk och moderna strukturer såsom kraftledning, vindkraftverk och storskalig verksamhetsbebyggelse. Landskapets sammantagna värde är en kombination av dess natur- och kulturvärden tillsammans med befintliga strukturer, landmärken, bebyggelse etc. Kraftledningen, vattentornet, Erikssonbyggnaden och vindkraftverket är visuellt mycket framträdande i det öppna landskapet. Konsekvenser av planalternativet Planförslaget innebär att Lunds stadsrand flyttas längre ut i det öppna jordbrukslandskapet. Dagens markanvändning övergår till stadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområde. Detta innebär att utblickar från den befintliga bebyggelsen i anslutning till planområdets östra del delvis kommer begränsas mot det öppna landskapet. Den föreslagna bebyggelsen söder om Odarslövsvägen, betraktat från landskapet öster om planområdet, kommer till stor del läsas ihop med den redan befintliga stadsbebyggelsen i Lund och innebär därmed inte någon större konsekvens för landskapsbilden. I planområdets norra del, norr om Odarslövsvägen, anges ytor för storskaliga forskningsanläggningar. Redan i nuläget pågår planering för ESS samt byggnation av MAX IV. De storskaliga anläggningarna kommer utgöra nya landmärken som blir synliga redan på långt håll från det omgivande landskapet. I nuläget kan det inte uteslutas att ESS kan innebära stora negativa konsekvenser för landskapsbilden, men konsekvenserna för landskapet är beroende av hur anläggningen och dess närmiljö slutligen utformas. Utformningen av ESS är föremål för en arkitekttävling för att på detta sätta värna visuella kvaliteér. Forskningsan54 läggningarna har potential att bli unika landmärken som förstärker Lunds norra entré. De befintliga gårdsmiljöerna med omgivande grönska längs Odarslövsvägen föreslås infogas i kommande bebyggelse. Lokalt bedöms gårdarna tillföra positiva inslag i tillkommande bebyggelsemiljöer. Detta kommer emellertid innebära att läsbarheten av gårdarna i det öppna landskapet försvinner och planområdets koppling till det omgivande jordbrukslandskapet försvagas, vilket bedöms innebära negativa konsekvenser för landskapets agrara karaktär. Vidare kommer vägarna, som idag har karaktären av landsvägar, få ett mer stadslikt utseende. Det är främst den småskaliga miljön kring Odarslövsvägen, som utgör en del av den gamla riksvägen mellan Lund och Eslöv, som bedöms kunna påverkas negativt av de storskaliga anläggningarna väster om vägen. Vilka konsekvenser rekreationsområdet kommer att få på landskapsbilden är beroende på hur utformningen av området görs. Det bedöms ur landskapsbildssynpunkt som positivt om rekreationsområdet kommer att ha kvar dagens öppna karaktär samt värna skiftesstrukturernas linjära karaktär. Forskningsanläggningarnas påverkan på landskapsbilden är beroende av både dess byggnader och hur marken runt omkring utformas. Som helhet bör de svara upp mot landskapets skala, medvetet hantera mötena med den böljande terrängformen och åkerlandskapets rätliniga strukturer. Sammantaget utgör planförslaget ytterligare en ”årsring” av Lunds stad, och landskapet bedöms tåla denna utveckling. Det går emellertid inte att utesluta att planförslaget inte kan medföra betydande miljöpåverkan på landskapsbilden då utformningen av rekreationsområdet och ESS ännu inte är fastlagd. Fortsatt planläggning bör föregås av mer detaljerade landskapsstudier för att minimera de negativa konsekvenserna för landskapsbilden. BILAGA 1 KONSEKVENSER Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär en betydligt mindre utbyggnad av Brunnshögsområdet än planförslaget. Jordbrukslandskapet öster om Utmarksvägen och söder om Odarslövsvägen bebyggs inte och gårdsmiljöerna kommer även fortsättningsvis vara läsbara i landskapet, vilket bedöms som positivt för landskapsbilden. Uppförandet av MAX IV och ESS och dess konsekvenser för landskapsbilden är i huvudsak motsvarande för nollalternativet som för planförslaget. En skillnad blir dock att forskningsanläggningarna inte integreras lika tydligt till staden utan istället möter landskapet mer fristående. Utformningen på byggnaderna och utemiljön blir därmed av ännu större betydelse även för MAX IV-anläggningen. 55 KONSEKVENSER BILAGA 1 Naturmiljö Konsekvenser av planalternativet Natura 2000 - Kungsmarken Åtgärder som innebär förändrad hydrologi i Natura 2000-området, otillräcklig hävd samt tillförsel av näringsämnen är enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området de största riskerna för skada på områdets naturtyper samt Natura 2000-arter. Planförslaget medför inget intrång i Natura 2000-området Kungsmarken, som även utgör naturreservat. Det planerade rekreationsområdet bedöms kunna medföra positiva konsekvenser för naturvård genom att den bidrar till ökad biologisk mångfald och fungerar som en spridningskorridor för djur och växter. Samtidigt kan rekreationsområdet, p g a dess närhet till staden med trädgårdar och parker, innebära en ökad risk för spridning av invasiva arter och växtsjukdomar vilket kan innebära negativa konsekvenser för Natura 2000-området. Mängden dagvatten från planområdet kommer att öka till följd av ökad areal hårdgjorda ytor. Delar av dagvattnet från planområdet kommer att ledas söderut till Glomsbäcken, som ingår i området som utgör Natura 2000-området ”Kungsmarken”, och vidare till Sularpsbäcken. Då vattnet delvis kommer avrinna från trafikerade ytor kan det innehålla föroreningar, som tillsammans med ökat flöde, kan påverka naturvärdena söder om planområdet negativt. För att krav på att kommande dagvattenflöden inte överskrider dagens flöden till dikningsföretag uppfylls föreslås fördröjning av dagvattnet inom planområdet. Vidare föreslås att eventuella föroreningar tas om hand i dagvattenanläggningarna innan vattnet leds vidare mot recipienten. Genom de föreslagna åtgärderna, fördröjning och rening, bedöms inte de höga naturvärdena kopplade till vattendrag och Natura 2000-områden nedströms påverkas påtagligt negativt av planförslagets dagvattenhantering. Planförslagets påverkan på grundvattnet bedöms inte heller innebära påtagliga negativa konsekvenser för Kungsmarken. Läckage av näringsämnen till våtmarkerna nedströms bedöms minska när jordbruksmarken 56 byggs ut enligt planförslaget. Minskat näringsläckage bidrar till att minska igenväxning och gynnar bevarande av dagens våtmarker. Detta bedöms medföra positiva konsekvenser för de naturtyper och Natura 2000-arter som är känsliga för tillförsel av näringsämnen. Sammantaget bedöms inte planförslaget utifrån de nu kända förutsättningarna medföra betydande miljöpåverkan för Natura 2000-området Kungsmarken. I det fortsatta planeringsarbetet och utformningen av rekreationsområdet är det viktigt att beakta bl a hur spridning av invasiva arter kan förhindras och hur risken för slitage i Kungsmarken. Riksintresse för naturvård Hardeberga - Södra Sandby – Dalby - Krankesjöområdet För att bevara riksintresseområdets värden rekommenderas fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. För att våtmarkernas värden ska bevaras krävs att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Riksintresseområdets övriga värden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks-/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar och vägdragningar. En del av planområdet ligger inom område utpekat som riksintresse för naturvård. Riksintressets bevarandevärden i anslutning till planområdet är kopplade främst till Kungsmarkens naturreservat och Natura 2000-område. Dessutom utgör Kungsmarken med omgivningen ett representativt odlingslandskap. Riksintresseområdet omfattar ett väldigt stort område (100 km2) och planförslaget innebär ett intrång i riksintresseområdets yttre kant, sydöst om Odarslövsvägen. Markanvändningen inom de delar av planområdet som omfattas av riksintresset för naturvård, kommer att omvandlas från jordbruksmark till rekreationsområde respektive BILAGA 1 blandstad. Planförslaget omfattar drygt 18 hektar bebyggelse inom naturvårdsriksintresset. Detta intrång är att betrakta som irreversibelt. Föreslaget rekreationsområde inom riksintressområde omfattar lite under 25 hektar. Detta intrång är till största delen att betrakta som reversiblet men medför att odlingslandskapet kring Kungsmarken delvis får förändrad karaktär. Detta kan i sin tur innebära viss negativ konsekvens för riksintresset genom att jordbruksdriften upphör och läsbarheten av odlingslandskapet försämras. Samtidigt kommer rekreationsområdet kunna innebära ökad biologisk mångfald jämfört med dagens åkermark. Planförslaget bedöms påverka riksintresseområdet för naturmiljö negativt men inte i betydande omfattning. För att bibehålla riksintressets värde bedöms det vara av vikt att rekreationsområdet innefattar naturmark av varierande karaktär med exempelvis ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Föreslagen dagvattenhantering kan innebära postiva effekter för Natura 2000-området eftersom det finns potiential att uppnå jämnare flöden och eventuellt bättre vattenkvalité jämfört med dagens åkerdräneringssystem. KONSEKVENSER Konsekvenser av nollalternativet Natura 2000 - Kungsmarken Alternativet bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för Natura 2000 området Kungsmarken. Inget intrång görs i Natura 2000-området och ingen förändring av markanvändningen i sker i områdets närhet. Utbyggnad enligt nollalternativet innebär ökad avrinning av dagvatten, dock inte i lika hög grad som i planförslaget. Delar av dagvattnet kommer att ledas till Glomsbäcken och vidare till Sularpsbäcken. För nollalternativet föreslås motsvarande åtgärder för dagvattenhanteringen som i planförslaget. Därmed bedöms inte de höga naturvärdena kopplade till vattendrag och Natura 2000-områden nerströms påverkas påtagligt negativt av nollalternativet. Även till följd av nollalternativet kommer läckage av näringsämnen till våtmarkerna nedströms minska när delar av jordbruksmarken byggs ut. Minskat näringsläckage bidrar till att minska igenväxning och gynnar bevarande av dagens våtmarker. Detta bedöms innebära positiva konsekvenser för de naturtyper och Natura 2000-arter som är känsliga för tillförsel av näringsämnen. Riksintresse för naturvård Hardeberga - Södra Sandby – Dalby -Krankesjöområdet Nollalternativet innebär att spårvägsutbyggnaden medför ett intrång i utkanten av riksintresseområdet. Då intrånget är marginellt och värdekärnor för riksintresset inte bedöms påverkas negativt bedöms inte alternativet medföra några negativa konsekvenser för riksintresset. 57 KONSEKVENSER BILAGA 1 Kulturmiljö Konsekvenser av planalternativet Riksintresse för kulturmiljövård Kungsmarken Fågelsångsdalen Kungsmarken ligger i och i anslutning till en dalgång i det annars mycket flacka jordbrukslandskapet. Här finns spår av Glumstorps biskopsborg med omgivande spår av medeltida jordbruk. Planförslaget kan innebära viss risk för påverkan på upplevelsen av den intilliggande kulturmiljön Kungsmarken. Här finns spår av ett småskaligt och ålderdomligt jordbrukslandskap som står i tydlig kontrast till de storskaliga anläggningarna MAX IV och ESS, vars planering och byggnation redan pågår. Andra delar av Lund är redan idag synliga från Kungsmarken men planförslaget innebär att ny jordbruksmark tas i anspråk och stadsranden flyttas närmre Kungsmarken. Stadsdelen Brunnshög kommer att underordna sig befintlig bebyggelse som idag syns från Kungsmarken, men de storskaliga anläggningarna utgör en stor kontrast. Utformningen av rekreationsområdet utgör en osäkerhetsfaktor. Vilka konsekvenser rekreationsområdet kommer att innebära för kulturmiljön och upplevelsen av biskopsborgen är beroende av hur området kommer att utformas, vilket ännu är oklart. Det bedöms ur kulturmiljösynpunkt som viktigt att rekreationsområdet kommer att ha kvar dagens öppna karaktär för att skapa en buffertzon mellan den värdefulla kulturmiljön och den nya stadsdelen samt för att kunna fortsätta uppleva områdets karaktär av jordbrukslandskap. Tillgängligheten till Kungsmarken kommer att förbättras med utbyggnaden av Brunnshög vilket är positivt ur kulturmiljösynpunkt. 58 Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra betydande miljöpåverkan förutsatt att ESS förankras väl i landskapet och att rekreationsområdet utgör en buffertzon. Stor vikt läggs vid forskningsanläggningens landskapspåverkan. Inom ramen för pågående detaljplan för ESS har en landskapsanalys upprättats och anläggningens utformning är för närvanade föremål för en arkitekttävling. Rekreationsområdets utformning och innehåll kommer att studeras vidare och rekerationsområdets avses säkerställas genom detaljplaneläggning. Av hänsyn till landskapsbilden och riksintressena i området bör framträdande vyer och det öppna landskapets karaktär värnas i det fortsatta arbetet. Riksintresse för kulturmiljövård Svenstorp – Hviderup – Flyinge - Västra Hoby Svenstorps gods och det kringliggande godslandskapet/fullåkersbygden ingår i detta riksintresseområde. Godslandskapet är även ett av åtta karaktärsdrag i Skånes kulturmiljöprofil (länsstyrelsens regionala kulturmiljöprogram, 2006). Brunnshög ligger i en södersluttning och det gör att planförslaget är synligt i mycket begränsad utsträckning från Sventorps gods och fullåkersbygden norr om väg E22. Utblickarna från Svenstorps gods präglas redan idag av storskalig infrastruktur, E22 och vindkraftverk, som syns vid horisonten. Konsekvensen av planförslaget bedöms därför som liten. Planförslaget bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan på riksintresset. BILAGA 1 KONSEKVENSER Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär en betydligt mindre utRiksintresse för kulturmiljövård Lund byggnad av Brunnshögsområdet än planförslaget. Lunds stads möte med omgivande landskap Jordbrukslandskapet sydöst om Odarslövsvägen är karaktärsskapande för slättlandskapet kring bebyggs inte och vilket bedöms som positivt för Lund. Lunds historiska stadskärna liksom stakulturmiljön. dens stadsiluett samt ”siktlinjer ut från staden och in mot Lund från det omgivande landskapet” Uppförandet av MAX IV och ESS och dess konär utpekade motiv i beskrivningen av riksintres- sekvenser för kulturmiljön är motsvarande för nollalternativet som för planförslaget. seområdet. Planförslaget innebär att stadens möte med omgivande landskap förändras i någon mån men det påverkar inte domkyrkan eller andra historiska landmärken i stadskärnan då dessa inte är synliga från Brunnshög. Planområdet kommer inte heller att vara synligt från stadskärnan. Sammantaget bedöms planförslaget därmed inte innebära konsekvenser för riksintresset. Planförslaget bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan på riksintresset. 59 KONSEKVENSER BILAGA 1 Jordbruksmark Planområdet omfattar cirka 270 ha och ligger på högvärdig jordbruksmark, klass 8 till 10 (varav 10 är den högsta). Delar av planområdet är i dagsläget redan bebyggt eller under anläggande. en resurseffektiv blandstad, och med stadsmässig och tilltalande karaktär. Ianspråktagandet av värdefull jordbruksmark kan därmed ändå accepteras. Konsekvenser av planalternativet Cirka 90 ha jordbruksmark föreslås för blandstadsutbyggnad, Solbjer och Science Village inkluderat. Cirka 25 ha föreslås som rekreationsområde. Forskningsanläggningarna tillsammans med befintliga och föreslagna verksamhetsområden uppgår till strax under 120 ha. Mark som planläggs för bebyggelse innebär ett irreversibelt anspråk av jordbruksmarken vilket är negativt ur naturresurssynpunkt. Den högklassiga matjorden från de delar av planområdet som tas i anspråk kan användas som jordförbättrare i och utanför planområdet. Planeringen av stadsdelen Brunnshög har varit aktuell under flera decennier och i olika utförande funnits med i övergripande kommunal planering. I Översiktsplan 2010 hanteras intressekonflikten om stadsutveckling på jordbruksmark genom att en markeffektiv utbyggnad i stations- och hållplatsnära lägen förespråkas i de fall åkermark tas i anspråk. De ytkrävande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS läge nära staden bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att markanspråket kan anses motiverat. Exploateringen i anslutning till befintlig stadsinfrastruktur innebär också samordningsmöjligheter med redan utbyggda anläggningar och ianspråkstagna resurser. Sammantaget bedöms planförslaget medföra betydande miljöpåverkan för hushållningen med naturresurser. Utbyggnaden av Brunnshög kan ändå motiveras eftersom dess syfte är att integrera forskningsanläggningarna i ett rumsligt sammanhang och fånga upp de synergieffekter som väntas genom att möjliggöra för etabelringar i anläggningarnas direkta närhet. Därtill planeras Brunnshög för mycket god kollektivtrafikförsörjning och med ambitionen att bygga Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet omfattar en mindre utbyggnad och innebär därmed att en mindre areal jordbruksmark tas i anspråk. Totalt omfattar nollalternativets bebyggda delar strax under 145 hektar. Nollalternativet innebär att spårvägsutbyggnaden fragmenterar en begränsad yta åkermark sydöst om Odarslövsvägen. 60 Vatten Konsekvenser av planalternativet Grundvatten Planområdet består till största del av tät lermorän. Vid detaljplaneläggningen av ESS samt projekteringen av MAX IV har utredningar gjorts om geoteknik och grundvattenförhållanden i området. De stora anläggningarna med stora grundläggningskonstruktioner bedöms påverka grundvattenförhållandena mycket lokalt (inom fastigheten) på grund av den täta lermoränen. Utöver de två stora forskningsanläggningarna innebär planförslaget utbyggnad av blandstad och bostäder med förhållandevis små grundläggningskonstruktioner. Därför bedöms påverkan från hela Brunnshögsområdet också som liten och likaså konsekvensen. Sammantaget bedöms planförslaget inte innebära betydande miljöpåverkan för grundvatten. Om blandkvarterbebyggelsen utformas med underjordiska garage eller källare föreslås att vidare BILAGA 1 utredningar om grundvattenfrågan görs vid fortsatt planläggning. Dagvatten Planen kommer att medföra att jordbruksmark ianspråktas för stadsutveckling och detta kommer att innebära att avvattningen kommer att förändras från jordbruksdränering till urban infrastruktur. Brunnshög planeras för öppna dagvattensystem med diken och dammar samt dagvattenledningar. Avsikten är att verka för jämnare dagvattenflöden nedströms och till förbättring av vattenkvalitén i dagvattenrecipienterna såsom Sularpsbäcken och Höje å. Vidare ska dagvattenhanteringen inte överstiga gällande regleringar i berörda dikningsföretag. För att uppnå detta avses stora fördröjningsmagasin byggas, dels i den stadsmässiga miljön – som bassänger, vattenspeglar eller gröna ytor som kan vattenfyllas vid behov och dels i en rekreativ miljö med naturliknande dammar och vattensystem. Sammantaget bedöms planförslaget inte innebära betydande miljöpåverkan för dagvatten förutsatt att föreslagen hantering med fördröjning och rening av dagvattnet sker. KONSEKVENSER ut enligt planalternativet. Planen bedöms därför ej påverka miljökvalitetsnormer för Höje å och Kävlingeån negativt. Varken kustvatten eller sjöar med fastställda miljökvalitetsnormer berörs av planförslaget och är därmed inte relevanta att behandla i denna MKB. Höje å och Kävlingeån är inte upptagna i Naturvårdsverkets förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Konsekvenser av nollalternativet Grundvatten De stora anläggningarna MAX IV och ESS med stora grundläggningskonstruktioner bedöms påverka grundvattenförhållandena mycket lokalt (inom respektive fastighet) på grund av den täta lermoränen. I övrigt görs inga förändringar som påverkar grundvattenförhållandena. Dagvatten I nollalternativet tas en mindre andel av jordbruksmarken i anspråk jämfört med planförslaget, vilket även innebär att dagens jordbruksdränering förändras i mindre omfattning. Miljökvalitetsnormer för vatten Dagvattenhanteringen för MAX IV och ESS har Fastställda miljökvalitetsnormer för vatten finns utretts i detaljplaneskedet. Dagvattnet från dessa i dagsläget för ett antal s k vattenförekomster anläggningar föreslås utjämnas i öppna dagvat(grundvatten, kustvatten, vattendrag och sjöar) tenmagasin inom respektive planområde innan samt för utpekade fisk- och musselvatten. det leds vidare till recipienten. Magasinen föreNågon grundvattenförekomst som har fastställd slås utformas så att det dimensionerande flödet miljökvalitetsnorm berörs inte av planen. till dikningsföretagen, som motsvarar dagens Fastställda miljökvalitetsnormer för vattendrag flöde, inte överskrids. I övrigt avvattnas planomfinns för Höje å och Kävlingeån. De båda vatten- rådet likt idag. dragen bedöms ej påverkas negativt av planen, eftersom dagvattnet kommer tas omhand. Flödet Miljökvalitetsnormer för vatten till Glomsbäcken och vidare till Sularpsbäcken och Kävlingeån samt till Höje å kommer att vara Miljökvalitetsnormerna för vatten bedöms inte möjligt att reglera till jämnare flöden genom före- påverkas av nollalternativet, se beskrivning av slagen dagvattenhantering. Vidare bedöms läcka- konsekvenser under planförslaget. ge av näringsämnen till våtmarkerna nedströms planområdet minska när jordbruksmarken byggs 61 KONSEKVENSER BILAGA 1 Trafik och buller Konsekvenser av planalternativet Trots ambitionen att dämpa biltrafiken i Brunnshög genom 1/3-delsmålet i transportstrategin för Brunnshög, kollektivtrafiksatsning med spårväg och ambitionen att stärka gång- och cykeltrafiken, innebär utbyggnaden av Brunnshög, genom sin storlek, att biltrafikflödena ökar kraftigt på det övergripande trafiknätet inom planområdet jämfört med idag. Inom den planerade stadsdelen utgör Solbjersvägen, Odarslövsvägen och Utmarksvägen, huvudstråk i den planerade vägstrukturen. Solbjersrondellen är ett viktigt nav i vägsystemet och kommer att få en hög belastning vid utbyggnad av planförslaget. Trafikökningen innebär också behov av separata gång- och cykelvägar, vilket också ingår i planförslaget. Brunnshögsområdets trafiktillskott till det övergripande vägnätet bedöms till största delen kopplas till E22 söderut (60- 70%), medan resterande trafik till övervägande delen förväntas hanteras av E22 norrut och Norra Ringen. Antagandet baseras på jämförelse med dagens resmönster till Ericssonkvarteret på Brunnshög, där den absoluta merparten av bilresandet inte kommer från boende i Lunds kommun utan från kommuner söder om Lund. Redan idag har trafikplats Lund Norra har framkomlighetsproblem under vissa tider på dygnet, vilket påverkar trafiken på E22. Ökad trafik i trafikplats Lund norra förväntas påverka framkomligheten på E22 påtagligt i norrgående körfält mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra. Planförslaget omfattar därför utbyggnad av en ny trafikplats på E22, trafikplats Ideon. Trafikplats avser främst betjäna söderifrån kommande trafik på E22 som har Ideonområdet som målpunkt. Detta skulle fördela trafiken och friställa kapacitet både i trafikplats Lund Norra och på ett avsnitt av Norra ringen. Enligt genomförda trafikanalyser (SYDKAP 2008) kan en utbyggnad av Brunnshög under ca 20 år klaras med utbyggnad av trafikplats Ideon, utan att framkomligheten på E22 försämras. Förutsatt en utbyggnad av MaxIV, ESS mm på Brunnshög bedöms trafikplats 62 Ideon främja riksintresset för kommunikation genom minskad olycksrisk (upphinnandeolyckor vid köbildning) samt förutsätta fortsatt god framkomlighet för motorvägens trafik (eftersom köbildningar motverkas). Vid fortsatt utbyggnad av Brunnshög, enligt visionen, bedöms det finnas behov av ytterligare en trafikplats för att säkra framkomligheten på E22. I visionen finns därför en trafikplats ESS, ca 2 km norr om trafikplats Lund Norra. Trafikbuller och emissioner Den ökade biltrafikbelastningen inom planområdet innebär en ökning av trafikbuller samt ökade emissioner från biltrafik. Lunds kommun har gjort en kartläggning av omgivningsbuller för hela kommunen i enlighet med förordning (2004:675) för omgivningsbuller (miljökvalitetsnormen för buller). Med bullerkartläggningen som underlag kan konstateras att väg E22 utgör den största bullerkällan intill planområdet och kommer så att vara även i framtiden. Solbjersvägen utgör också en stor bullerkälla medan trafiken på Odarslövsvägen utgör en mindre källa. Solbjersvägen tillsammans med Odarslövsvägen och Utmarksvägen utgör huvudstrukturen i planförslaget och kommer att utgöra de största bullerkällorna inom planområdet. Spårvägen kommer också att utgöra en bullerkälla. Planförslaget är utformat med de stora utrymmeskrävande och besökstäta anläggningarna MAX IV, ESS och Science Village närmast väg E22. Längs Odarslövsvägen och Solbjersvägen föreslås en blandstad med byggnader i 5-6 våningar och tät struktur. Öster om Utmarksvägen föreslås huvudsakligen bostäder. Med denna struktur finns ett inbyggt bullerskydd i den planerade bebyggelsen, höga och slutna kvarter längs de mest trafikerade gatorna och spårvägen samt utglesad bebyggelse längs gator med mindre trafik. Planförslaget är flexibelt, med möjlighet till verksamheter, kontor, butiker i den blandade delen, vilket är positivt då byggnadernas innehåll BILAGA 1 kan anpassas efter bullerpåverkan. Tät bebyggelse utmed de större gatorna kommer dock oundvikligen innebära bullernivåer vid fasad som överskrider gällande riktvärden, varför bostäder i flera fall kommer behöva förläggas med så kallad tyst sida. Detaljerad bullersituation och ev behov av skyddsåtgärder kommer studeras i efterkommande detaljplaneläggning. Trafikökningen som utbyggnaden medför kan innebära bullerpåverkan för befintlig bostadsbebyggelse i anslutning till planområdet. Någon övergripande bullerberäkning för området som helhet och påverkan på bebyggelse i anslutning till planområdet har inte utförts i detta skede, utan genomförs i detaljplaneskedet (som t ex nu pågående detaljplanen för kv Solbjer, där konsekvenser och ev skyddsåtgärder för omgivande kvarter studeras). Det dominerande biltrafikflödet till Brunnshögsområdet, bedöms komma från väster via trafikplats Lund norra. Utifrån dagens resmönster till Erikssonkvarteret bedöms huvuddelen av denna trafikmängd komma på E22 söderifrån. Trafikflödesförändringarna inom angränsande stadsdelar, Norra Fäladen och Östra Torn bedöms bli begränsade baserat på hur lokaltrafikens fördelning mellan bil, kolletivtrafik och gångoch cykeltrafik ser ut idag och prognostiseras för Brunnshög. I den långsiktiga visionen för Brunnshög möjliggör dock en biltrafikkoppling till Norra Fäladen, vilken planeras till efter år 2030. När denna förbindelse blir aktuell behöver trafikflöden och bullersituationen inom Norra Fäladen studeras. En skattning av luftkvalité enligt Trafikverkets nomogram för kväveoxider och partilar, PM 10, i gaturum har gjorts och resultatet indikerar att ingen miljökvalitetsnorm avseende luftkvalité överstigs på huvudelen av planområdets huvudgator. Solbjersvägen avsnittet från trafikplats Lund Norra och österut fram till den tänka spårvägskorsningen behöver studeras vidare. KONSEKVENSER Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset för väg E22 negativt. I nuläget är det inte möjligt att bedöma planförslagets konsekvenser avseende buller på enskilda delområden i Brunnshög. Det kan dock konstateras, som beskrivs ovan, att planen har ett inbyggt bullerskydd både mot väg E22 och vägarna samt spårvägen inom planområdet i sin struktur vilket är positivt. Inför fortsatta planläggningar bör bullerutredningar göras. Konsekvenser av nollalternativet En utbyggnad i enlighet med nollalternativet innebär en betydligt lägre trafikalstring än planförslaget. Trafiken från MAX IV, ESS och Solbjersområdet utgör ett litet tillskott till trafiksystemet. Den ökade trafiken tillkommer framför allt på Odarslövsvägen och Solbjersvägen. Trafikplats Lund Norra kompletteras med trafikplats Ideon vilket möjliggör en jämnare fördelning av trafiken än idag. Buller Väg E22 utgör även i nollalternativet den stora bullerkällan. Vid planläggningen av ESS har en bullerutredning tagits fram som visar på att bullerpåverkan från trafiken till och från ESS blir väldigt liten, påverkan från MAX IV torde vara ungefär densamma. 63 KONSEKVENSER BILAGA 1 Slutsatser miljökonsekvensbeskrivning I en miljökonsekvensbeskrivning kan inte alla effekter beskrivas fullt ut i detalj. Påverkan kan vara svårbedömd och kräva ytterligare utredningar i efterkommande skeden. Miljökonsekvensbeskrivningen ska därför mer ses som en fortgående process, för att redan tidigt kunna studera planens påverkan på miljön. Stadsbyggnadskontoret bedömde i avgränsningen av miljöbedömningen att följande ämnesområden/frågeställningar kan antas medföra en betydande miljöpåverkan vid genomförandet av planen: • Påverkan på riksintressen • Dagvatten • Trafik och buller • Påverkan på landskapsbild • Ianspråktagande av jordbruksmark Avgränsningen av miljöbedömningen har hållits ”levande” under processen och följande preciseringar har gjorts: • Dagvatten har utökats till ”Vatten” och innefattar både grund- och dagvatten. • Natura 2000-området tillika naturreservatet Kungsmarken har beroende på kopplingen till vattenfrågorna lagts till bedömningen. • Riksintressena har konkretiserats till att innefatta de riksintressen gällande för natur- och kulturmiljö och kommunikation. Det är svårt att helt entydigt konstatera om den fördjupade översiktsplanen medför en betydande miljöpåverkan eller inte, då vissa aspekter behöver studeras på en mer detaljerad nivå. Med fördjupningen av översiktsplanen för Brunnshög som grund föreslås därför vidare utredningar vid fortsatt planläggning. 64 Nedan sammanfattas bedömningen av den miljöpåverkan som följer genomförande av den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög: • Det går inte att utesluta att den fördjupade översiktsplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan på landskapsbilden eftersom arbete med forskningsanläggningarnas och rekreationsområdets utformning pågår. • Den fördjupade översiktsplanen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan för naturmiljön. Planförslaget bedöms ej heller medföra betydande miljöpåverkan på Natura 2000-området Kungsmarken. • Den fördjupade översiktsplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan på riksintressena för kulturmiljön förutsatt att ESS och rekreationsområdets utformning anpassas till riksintressets värden. • Den fördjupade översiktsplanen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan för hushållningen med naturresurser (ianspråktagande av jordbruksmark). • Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset för kommunikation, E22, negativt. • Den fördjupade översiktsplanen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan för vatten. • I nuläget är det inte möjligt att bedöma den fördjupade översiktsplanens betydande miljöpåverkan för buller, bland annat eftersom bullerbelastningen hänger samman med utbyggnadens totala omfattning och därmed trafikbehov, samt fördelning mellan verksamheter och bostäder, som är olika bullerkänsligt. • Planförslaget kan komma att innebära prövning enligt annan lagstiftning såsom Miljöbalken och lagen om kulturminnen m m. Vidare kan i dagsläget inte avgöras om eventuell dispens från det generella markavvattningsförbudet i Skåne kan komma att krävas. BILAGA 1 KONSEKVENSER Sociala konsekvenser Syftet med detta avsnitt är att översiktligt belysa hur befolkning, service, barnperspektiv och tillgänglighet kan påverkas inom ramen för den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög och därmed också belysa de sociala konsekvenserna av planförslaget. Befolkning och service Lunds kommun har sedan 80-talet haft en positiv befolkningsutveckling och prognosen framöver ser positiv ut. Befolkningen i Lunds kommun präglas av högre andel unga vuxna. Den stora andelen unga vuxna gör att efterfrågan på hyresrätter är stor eftersom de unga vuxna är på väg in på bostadsmarknaden och inte alltid har kapital att sätta in i en bostadsrätt eller villa. I studentstaden Lund är också efterfrågan på studentboende stor. I Brunnshög finns kontorsfastigheter etablerade samt några få bostäder. Servicen är låg i området eftersom det är för få människor som bor och arbetar här. Planalternativet Planförslaget innebär att Brunnshög har ett stort flöde av människor som rör sig i området då de besöker området, de bor där och de arbetar där. Brunnshög har förutsättningar för att kännas tryggt i och med människoflödena, både dag och kvällstid. Verksamheterna i området tillför stora kvaliteter för de boende och ger ett underlag för en bättre service. Antalet boende påverkar skola, barnomsorg och vårdinrättningar i området, som blir naturliga inslag. Även internationella skolor och förskolor kommer att efterfrågas då internationell personal till viss del kommer att arbeta på forskningsanläggningarna samt på några företag i området. De har företrädesvis familjen med sig om de stannar en längre period. Brunnshög ger i detta planalternativ också större förutsättning för olika bostadsstorlekar och blandade upplåtelseformer vilket i sin tur gör att det är möjligt med kontinuerlig inflyttning till och omflyttning i området. Sociala kontakter skapas genom intima gaturum och gårdsrum, detta finns det plats för i Brunnshög. Ett stort och varierat bostadsbyggande med arbetsplatser och service integrerat skapar stadsdelar med liv. Detta är utgångspunkten för mötesplatser och trygga miljöer. Bostadsbebyggelse har starka samband med social utveckling. Åtta procent av Lunds befolkning är mellan noll till sex år, alltså i förskoleålder. Av de cirka 6000 människor som beräknas bo i Brunnshög år 2030 behöver omkring 385 barn förskoleplats, om demografin i Brunnshög ser ut som den gör i Lunds kommun. Detta innebär uppskattningsvis runt 24 dagisavdelningar (om man förutsätter att en avdelning inrymmer ca 16 barn). 14 procent av Lunds befolkning är mellan 7 och 19 år och går alltså i grundskola/gymnasium och ca 99 % av sexåringarna går i förskoleklass. I Brunnshög beräknas det år 2030 finnas omkring 800 barn i åldern 6-15 år som ska gå i skola. Detta motsvarar omkring 12-16 klasser i årskurs F-3 respektive 18 klasser i årskurs 4-9. Fyra procent av Lunds befolkning är över 80 år. Detta innebär att 240 äldre personer i Brunnshög sannolikt behöver äldreomsorg. Planförslaget väntas innebära ökat tryck på bostadsmarknaden i Lund och dess kransorter. Det finns risk för ekonomisk bostadssegregering. Nollalternativ Etableringen av MAX IV och ESS gör att människor rör sig i området under en stor del av vardagarna. Gästforskare m fl korttidsboende arbetar och bor i området. Antalet yrkesverksamma i området utgör tillräckligt underlag för vissa typer av service. Lunchrestauranger finns i första hand etablerade i anslutning till kontoren. Viss handel finns i området. Blandstaden har inte förverkligats enligt planerna. Området har utvecklats till en något enslig enklav där stadsbilden präglas de två storskaliga forskningsanläggningarna. Den glesa, öppna strukturen medför bristande rumslighet i den byggda miljön vilket merför sämre lokalklimat och gör området ödsligt och otryggt under vissa delar av dygnet. Den goda kollektivtrafiken, med spårvägen, stärker flödet av människor och kopplar området till övriga staden. 65 KONSEKVENSER BILAGA 1 Barnperspektivet Tillgänglighet I dagläget är Brunnshög ett område som inte vänder sig till barn. I anslutning till kontorsfastigheterna finns inga utrymmen för barn. I de få lägenheter som finns uppförda bor även barn och där finns gårdar för lek och stimulans. Lundalänken genom Brunnshög trafikeras idag med buss. Två hållplatser finns inom området, ingen går idag bort till MAX IV eller till ESS framtida placering. Tillgängligheten med bil är god då påfart till E22 finns i området. Regional busstrafik stannar också utmed E22:an. Området är storskaligt och avstånden blir snabbt långa för gångtrafikanter. Planalternativet Brunnshög kommer att vara en stadsdel med småstadskaraktär, där möjlighet till både närhet till stadsdelscentrum och grönska kan skapas. Ju större kvarteren blir och ju fler de blir kommer dock avståndet till stadsdelscentrumet att öka. Tillgängligheten för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning i Brunnshög är god då området i sin helhet är anpassat efter de normer och krav som ställs vid nybyggnation. Tillgängligheten i form av kollektivtrafik är också god då spårvagnen trafikerar området. Spårvägen är utbyggd även i nollalternativet, varför det enda som kan förbättras vad gäller denna tillgänglighet till Lunds centrum är turtätheten. Underlaget för resor till Brunnshög ökar i och med etableringen av ESS. Tillgängligheten till E22:an är också god i och med påfarten belägen i området. Handel och service på gång- eller cykelavstånd gör det lättare för familjer att få ihop vardagen där de är bosatta. Fler människor bor och arbetar i Brunnshög i planalternativet, varför också underlaget för handel och service ökar. Förutsättningarna för en tillgänglig och utbyggd handel och övrig service ökar. Om bilanvändandet ska minska är detta en förutsättning i kombination med väl fungerande kollektivtrafik. MAX IV är under uppförande, ett stort böljande landskap med kullar kommer till viss del att omgärda anläggningen. Detta landskap kommer att vara öppet för allmänheten och kan bli ett populärt ställe att umgås med barn på året runt. Planalternativet Brunnshög är till stor del utbyggt och är ett tätbebyggt område med småstadskvarter. Runt stadsdelen finns stora möjligheter till rekreation i bland annat forskningsanläggningarnas grönområden. Inne i kvarteren finns mötesplatser och intima gaturum som kan användas av barnen. Det är viktigt att platserna även anpassas till de små och inte bara skapas för de vuxnas behov. Underlaget för skola och barnomsorg kommer att vara stort i Brunnshög och det har funnits möjlighet att planera för detta också i och med att området är nyexploaterat utan några begränsande strukturer, varför dessa verksamheter bör ha utvecklats med i första hand barnens behov i fokus. Närheten till Kungsmarken ger tillgång till naturupplevelser och naturlek på nära håll. Nollalternativet Området vänder sig inte till barn. Det finns inga verksamheter eller anläggningar som riktar sig till barn eller familjer. MAX IV omges av gröna kullar som kan användas vintertid för pulkaåkning och resterande del av året för intressanta utflykter och rekreation. De bostäder som finns längst i södra delen av Brunnshög vänder sig till närliggande bostadsområden i angränsande stadsdelar. 66 BILAGA 1 KONSEKVENSER Slutsatser sociala konsekvenser Nollalternativet Tillgängligheten i form av kollektivtrafik är god då spårvagnen trafikerar området. Tillgängligheten till E22:an är också god i och med påfarten belägen i området. Forskningsanläggningarna nås av gång- och cykeltrafiken. Områdets vindutsatta läge kan till viss del även göra att det blir svårt att välja cykel som färdmedel in mot stadskärnan eller till angränsande stadsdelar. Planalternativet genererar fler människor till Brunnshög. Detta medför förbättrad tillgänglighet eftersom underlaget för kollektivtrafiken blir större. Fler människor skapar också större flöden med liv och rörelse i stadsdelen inte bara på dagtid utan även på kvällen. Tryggheten upplevs som större. Med fler människor som arbetar, bor och vistas i området finns det också ett större underlag att utveckla servicen i området. Ett mer utbyggt Brunnshög genererar också fler bostäder, där variationen kan bli större. Fler människor har möjlighet att efterfråga bostäderna i Brunnshög. 67 KONSEKVENSER BILAGA 1 Ekonomiska konsekvenser Näringslivets utveckling har betydelse för antalet anställda i Lund och regionen och ger underlaget för bostadsmarknaden. Näringslivet och de personer som arbetar och bor i Lund har också en direkt effekt på den skatt som kommunen kan få in. Skånes tillväxt Skånes näringsliv är under stark strukturomvandling. Förnyelsen polariseras till regionens västra sida, framför till allt Malmö-Lund. Malmö-Lund står för 40 procent av regionens näringsliv. Kunskapsintensiva tjänster växer i första hand fram i nära anslutning till regionens stora befolkningskoncentration, som också hyser de forskningsoch utbildningsinstitutioner som krävs för att skapa ett företagsklimat som förmår attrahera internationella investeringar. Sannolikheten för att nya tjänstebranscher ska uppträda och växa är störst i regioner med en redan bred branschstruktur och det är i sydvästra Skåne regionens kunskapsindustri växt fram och banat väg för en stor och växande sektor av företagstjänster. Tillväxt genererar ytterligare tillväxt i en positiv spiral. Även efterfrågan på byggsektorn, fastighetsbranschen, transportsektorn m.fl. har god utveckling i framför allt Malmö-Lund. Näringslivets lokaliseringspreferenser är kopplade till närhet till större städer, hamn, flygplats, större trafikplatser. Många av Skånes kommuner har under den senaste tioårsperioden haft en positiv befolkningsutveckling. En förklaring till att i princip hela Skåne har vuxit är det ökade tryckt på bostadsmarknaden som har skapat utträngningseffekter till kranskommunerna. Flyttmönster i Skåne visar att ungdomar flyttar från invånarmässigt mindre kommuner till större. När de bildar familj flyttar de ofta från de större kommunerna till någon mindre, närliggande kommun. De vill gärna bo marknära och i kontakt med naturen. Det regionala bosättningsmönstret struktureras av järnvägar och större vägar. Områden och tätorter nära större centrum och i goda kommunikations68 lägen har en högre befolkningstäthet än omgivande områden. Det störst antalet bostäder finns i Malmö, Lund och Helsingborg. Sedan år 2000 har kommunerna i Skåne rapporterat en ökad bostadsbrist. Planalternativet Lund fungerar som en tillväxtmotor med koncentration mot universitetet, sjukvården och de stora etablerade företagen i staden. MAX IV befäster tillsammans med övriga näringslivet Lunds ställning inom högre utbildning och forskning på europeisk nivå medan ESS lyfter staden till det globala planet där man kan jämföras med USA och Japan i vissa avseende vad gäller forskning och utveckling. Universitetet och de högteknologiska företagen är tillsammans med anläggningarna ESS och MAX IV förutsättningar för arbetstillfällen och snabb tillväxt. I Brunnshög och på IDEON finns internationella företag som valt att förlägga verksamheten i Lund på grund av de båda anläggningarna. Intresset för staden är stort, etableringar sker främst i kunskapsstråket med koppling till ESS och MAX IV. Utträngnings- och spridningseffekter av näringslivet märks nu av i Skåne där nya kluster kan växa upp eller bli starkare på andra platser än i Lund. I Lund är fokus på forskning och utveckling, medan andra näringsgrenar kan se fördelar att lokalisera sig på andra ställen. Dock är det Lund och framför allt Brunnshög och Kunskapsstråket som kommer att få den största utväxlingen på näringslivets utveckling. Sydvästra Skåne har de högsta bostadspriserna och är den del av Skåne som förstärks mest med nya företag och har den största befolkningskoncentrationen. Det finns ingen anledning att tro att trenden bryts fram till 2030. Utträngningseffekten och spridningseffekten kommer att bli mycket tydlig i bostadspriserna både inom Lund och i kranskommunerna. Spridningseffekterna innebär att om attraktionen (områdespriserna) i ett område ökar ger detta en effekt på priserna i omkringliggande områden. Utträngningseffekten menas BILAGA 1 de positiva effekter som områden runt ett populärt område kan tillgodogöra sig när priserna i det populära området överstiger betalningsviljan/förmågan hos vissa grupper som då väljer att flytta till de omkringliggande områdena istället. Med både ESS och MAX IV etablerade i Brunnshög kommer de indirekta effekterna att bli stora och ge näringslivet i regionen en unik möjlighet att utvecklas och växa. Detta kommer göra att människor väljer att bo i Lund med omnejd för att det finns arbete där och för att regionen anses attraktiv och spännande. Alla kommer inte att ha råd att bo inne i Lund eftersom priserna kommer att stiga i takt med att efterfrågan på boende ökar varför bostadsmarknaden utanför Lund också kommer att växa. Även underlaget i andra kommuner kan då växa och servicen och näringslivet kan utvecklas mer positivt även här till följd av forskningsanläggningarnas etablering i Lund. KONSEKVENSER Nollalternativet Kunskapsintensiva tjänster växer i första hand fram i nära anslutning till regionens stora befolkningskoncentration som också hyser de forsknings- och utbildningsinstitut som krävs för att skapa ett företagsklimat som förmår attrahera internationella investeringar. Tillväxt genererar ytterligare tillväxt och Lund är en av kärnorna till tillväxten i Skåne. Ideon, Ideon Medicon village, MAX IV och ESS är de drivande aktörerna bakom den kunskapsdrivande utvecklingen i Lund. Någon större spridnings- eller utträngningseffekt från Lund vad gäller näringslivets lokalisering till följd av Brunnshög och MAX IV går inte att se i Skånes näringsliv 2030. Effekterna av näringslivet i Brunnshög är för litet för att det ska generera några mätbara effekter för näringslivet i Skåne. Vad gäller bostadsprisena och uttränglingseffekter är nollalternativet jämförbart med planaltenativet. 69 KONSEKVENSER BILAGA 1 Lund och Brunnshög Kontorssysselsättningen i Malmöregionen, där Lund ingår, har utvecklats svagare under 2011 efter ett par år av stark tillväxt. Dock ökar sysselsättningsgraden. Hyresnivåerna på kontorsmarknaden i Lund har förblivit oförändrade. Direktavkastningen har också varit stabil. I Lund har byggherrar och exploatörer en mycket positiv syn på kontorsmarknaden och många nya kontorsprojekt är under planering och byggnation. Lund brottas dock med relativt stora vakanser i kontorsfastigheter. I Lund bygger man ibland på spekulation eftersom det finns en stark tilltro till forskningsanläggningarna ESS och MAX IV och det kluster av utvecklings-/forskningsföretag som kommer att etablera sig i kommunen. Fokus på utvecklingen av kontorsfastigheter ligger i nordöstra Lund i kunskapsstråket. Brunnshög har inte börjat exploateras för kontorsfastigheter utan Ideonområdet dominerar kontorsmarknaden. Lunds kommun har sedan 80-talet haft en positiv befolkningsutveckling och prognosen framöver ser positiv ut. Befolkningen i Lunds kommun präglas av unga vuxna. Jämfört med Malmö Lund LA1 har Lund en lägre andel befolkning inom samtliga övriga ålderskategorier. Den unga befolkningen med många studenter gör att hyresrätter som bostadsform är attraktivt och här är också bristen stor. Under 2010 färdigställdes 411 bostäder i Lund (nybyggnation). Av nybyggnationen var 34 procent hyresrätter, 23 % bostadsrätter och 43 % äganderätt. I jämförelse med andra kommuner har Lund byggt förhållandevis mycket. Sett till antalet nybyggda bostäder per ny invånare hamnar Lund på tredjeplats efter Umeå och Växjö. Lund har ett av de högsta priserna på villor i kronor per kvadratmeter räknat i Skåne. Lund har också höga bostadsrättspriser, kvadratmeterpriset ligger över både priserna i Malmö och Helsingborg. 70 Planalternativet Tack vara universiteten, forskningsanläggningarna och företagen som finns etablerade i Lund finns en koncentration av högutbildad arbetskraft som är attraktiv för de företag som väljer att etablera sig på Brunnshög och på IDEON. En positiv spiral har startat där fler etableringar av företag leder till fler etableringar. Denna positiva spiral kommer också stadslivet till godo i Brunnshög och kring anläggningarna eftersom fler och fler människor lever och rör sig i området. Detta ger också bättre förutsättningar för handel och service i Brunnshög. Sciense Village har stora möjligheter att bli den magnet som man planerat för där vetenskap, kultur, idrott och nöjen förenas och blandas. Underlaget med de båda forskningsanläggningarna är så stort att det finns potential att göra platsen till ett internationellt välkänt turistmål. Brunnshög har lyckats bli en hel stadsdel med mycket människor som lever och bor där. Många människor i stadsdelen är också bara där på besök vilket ger en mer nyanserad bild av en stadsdel med influenser från många olika delar av världen. Prisbilden är relativt hög eftersom kommunikationen med Lundalänken och de tre hållplatserna inom stadsdelen är så bra samtidigt som stadsdelen upplevs som färdigbyggd och tät. Närheten till företagen och forskningsanläggningarna där gör också att många vill bo där, då närhet till arbetsplats och staden uppskattas. Brunnshög har också kopplats ihop med staden på ett attraktivt sätt, bland annat med Lundalänken, men också med stråk som gör det lätt att ta sig till och från centrum utan onödiga omvägar. Brunnshög är en blandad stadsdel med småstadskvarter med bostäder och icke störande verksamheter. BILAGA 1 KONSEKVENSER Nollalternativet När anläggningar som MAX IV och ESS etablerar sig på nya plaster får det en påverkan på samhället och näringslivet runt anläggningarna. Hur stora dessa blir är svårt att säga på förhand eftersom utvecklingen är beroende av att nya konstellationer mellan näringsliv, kommuner, universitet m.fl. kan byggas upp och utvecklas. Med två anläggningar av högklassig forskningsmiljö med högt nationellt och framför allt internationellt värde stärker Lund sin position och attraktivitet som lokaliseringsalternativ för nationella och internationella företag. MAX IV och ESS kommer direkt att påverka bostadsmarknaden genom att efterfrågan på flexibelt boende kommer att bli större i Lund. Denna effekt kommer dock inte att bli oöverblickbar eftersom det är ett begränsat antal personer som kommer att arbeta på anläggningen eller på annat sätt vara knuten till den. Främst kommer hyresrätten att påverkas och bli än mer eftertraktansvärd eftersom det redan råder brist på hyresrätter i Lund. Även lägenhetshotell och vanliga hotell kommer att efterfrågas i anslutning till anläggningen. MAX IV kommer sannolikt att ha en övervägande del personal som redan bor i Sverige. Dessa har en lägre tröskel för att köpa sin bostad än de personer som flyttar till Sverige för första gången, varför även ägarmarknaden för bostäder kommer att påverkas. Priserna på både bostadsrätter och villor kommer att påverkas uppåt i de områden som personalen väljer att bosätta sig. 71 KONSEKVENSER Slutsatser ekonomiska konsekvenser Den stora skillnaden mellan nollalternativet och planalternativet är antalet människor som kommer att röra sig i Brunnshög och antalet företag som kommer att vara etablerade här. Fler människor som bosätter sig i Lund och skriver sig där innebär större skatteintäkter för kommunen. För bostadsmarknaden innebär det en ökad efterfrågan och priser som kommer att pressas uppåt, både i Brunnshög och i Lund i övrigt. Utträngningseffekter och spridningseffekter kommer också att påverka kranskommunerna med ökade bostadspriser även där. Fler människor knutna till Brunnshög ger också ett större underlag för att knyta ihop Brunnshög med resterande Lund och framför allt centrum. Spårtrafiken kommer att komma till stånd. Fler människor knutna till Brunnshög ger också ett större underlag för handel, mötesplatser, restauranger, hotell m.m. i området. En uppåtgående spiral initieras där fler människor skapar fler arbeten, exempelvis inom service och tjänstebranscher. Fler arbetsplatser genererar fler människor och så vidare. Företag som inte har någon direkt knytning till forskning och utveckling kan också komma att etablera sig på Brunnshög eftersom det är enkelt att rekrytera kompetent personal där. Koncentration av humankapital är en viktig förutsättning vid lokaliseringsbeslut för företag. 72 BILAGA 1 BILAGA 1 Avstämning mot nationella miljökvalitetsmål Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda natur och kulturlandskap. Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Uppfyllelse av miljömål De miljömål som bedöms beröras av projektet är Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv - det vill säga 11 av de 16 målen. KONSEKVENSER 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10.Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.Myllrande våtmarker 12.Levande skogar 13.Ett rikt odlingslandskap 14.Storslagen fjällmiljö 15.God bebyggd miljö 16.Ett rikt växt- och djurliv Sveriges 16 miljökvalitetsmål, antagna av riksdagen I tabellen på kommande sidor görs en avstämning mot de berörda miljömålen. 73 KONSEKVENSER BILAGA 1 Miljömål Nollalternativet Planalternativet Begränsad klimatpåverkan (1), Frisk luft (2), Bara naturlig försurning (3), Skyddande ozonskikt (5), Ingen övergödning (7) Luften ska vara så ren att människors hälsa samt natur eller kulturvärden inte skadas och halten av växthusgaser i atmosfären ska, i enlighet med FN´s ramkonvention för klimatförändringar, stabiliseras. Den försurande effekten av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Motverkas till viss del då tillkommande ny bebyggelse medför ökad trafikering, men den planerade kollektivtrafiklinjen (spårvägen) till centrala Lund bedöms i viss mån kunna dämpa trafikökningen. För medverkande av miljömålen bedöms det positivt om den tillkommande bebyggelsen kan kopplas till Lunds fjärrvärmenät och eventuell överskottsvärme från planerade verksamheter överförs till fjärrvärmenätet. Nollalternativet medverkar till viss del till måluppfyllelsen genom att jordbruksmark tas i anspråk varmed läckage av näringsämnen från planområdet reduceras. Det sker dock i mindre grad än i planalternativet. Grundvatten av god kvalitet (9) Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning Nollalternativet varken med- eller Planalternativet varken med- eller motverkar målet. Inga utpekade motverkar målet. Inga utpekade grundvattenförekomster berörs. grundvattenförekomster berörs. Målen motverkas genom att planalternativet innebär ökad trafikering, men samtidigt möjliggörs koppling till befintliga kollektivtrafik- samt gång- och cykelvägnät och dessutom föreslås utbyggnad av en spårvagnslinje inom stadsdelen. Dessa åtgärder bedöms i viss utsträckning kunna dämpa trafikökningen. För medverkande av miljömålen bedöms det positivt om planområdet kopplas till Lunds fjärrvärmenät och eventuell överskottsvärme från planerade verksamheter överförs till fjärrvärmenätet. Alternativet innebär vidare att större arealer jordbruksmark än i nollalternativet tas i anspråk vilket reducerar läckage av näringsämnen från planområdet och medverkar till måluppfyllelsen. Levande sjöar och vattendrag (8), Bedöms medverka i viss utsträck- Bedöms medverka till måluppfylning då näringstillförseln till reci- lelse då läckage av näringsämnen Myllrande våtmarker (11), pienter förutses minska i nollaltill recipienter förutses minska till Ett rikt växt- och djurliv (16) ternativet och att den föreslagna följd av utbyggnaden. Målen innebär bland annat att dagvattenhanteringen, med förDen föreslagna dagvattenhansjöarnas, vattendragens och hadröjning och rening inte bedöms teringen, med fördröjning och vens värden för den biologiska innebära att miljökvalitetsnormer rening, bedöms inte heller i utmångfalden skyddas. Våtmarker- för vatten påverkas negativt. Inte byggnadsalternativet innebära att nas ekologiska och vattenhållande heller mark- och vattenområden miljökvalitetsnormer för vatten funktion ska bibehållas och beva- med höga naturvärden bedöms påverkas negativt. Åtgärderna påverkas negativt. ras. Hotade arters populationer kan medverka till att förbättra flöoch spridningsmöjligheter säkerdesjämnheten och vattenkvalité i recipitenerna nedströms. ställs och arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd Vidare studier och eventuella åtgärder erfordras för att säkerställa med tillräcklig genetisk variation. att mark- och vattenområden med höga naturvärden inte ska påverkas negativt. 74 BILAGA 1 Miljömål KONSEKVENSER Nollalternativet Planalternativet Ett rikt odlingslandskap (13) Motverkas i relativt liten grad genom att högproduktiv jordbruksOdlingslandskapets värde för biologisk produktion och livsmed- mark tas i anspråk. elsproduktion ska skyddas samtidigt som biologisk mångfald och kulturmiljövärden bevaras och stärks. God bebyggd miljö (15) Bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Naturoch kulturvärden ska värnas och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras miljöanpassat och så att god hushållning med mark främjas. Motverkas i stor grad genom att högproduktiv jordbruksmark tas i anspråk. Vidare studier och åtgärder erfordras för att biologisk mångfald och kulturmiljövärden i anslutning till planområdet ska kunna bevaras och stärkas. Föreslaget rekreationsområde inklusive öppna dagvattensystem ökar den biologiska mångfalden i åkerlandskapet och bidrar därmed till måluppfyllelse. Motverkas i viss utsträckning då Planens inriktning är skapa en buller och luftföroreningar ökar i långsiktigt hållbar stadsdel genom området till följd av ökad trafike- att erbjuda goda boende- och ring (miljökvalitetsnormer för luft verksamhetsmiljöer. Förutsättbedöms dock inte överskridas). ningar för en levande stadsdel skapas vilket bidrar till måluppfylHögklassig jordbruksmark tas i lelse. anspråk, men i betydligt mindre omfattning än i planförslaget. Miljömålet bedöms dock motKommunen har i översiktsplanen verkas genom att trafikalstringen (2010) gjort ett ställningstagande medför ökade luftföroreningar där utbyggnad i de områdens som och bullernivåer i området (miljöföreslås i nollalternativet bedöms kvalitetsnormer för luft bedöms som lämpligt. dock i huvudsak inte överskridas). Vidare innebär valt utbyggnadsForskningsanläggningarna blir område att högklassig jordbruksmer isolerade, med minskat sermark tas i anspråk. Detta kan viceutbud mm för anställda. En till viss del motiveras med att levande stadsmiljö över dygnet utbyggnad sker i anslutning till uppnås inte. befintlig tätort, med mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik och där samordningsvinster med befintliga anläggningar kan göras. Vidare bedöms ambitionen att bygga blandstad med en stadsmässig karaktär som positivt för måluppfyllelsen. Kommunen har även i översiktsplanen (2010) gjort ett ställningstagande där utbyggnad i de områdens som föreslås i planalternativet bedöms som lämpligt. Planförslagets struktur tar hänsyn till lokalklimatets förutsättningar såsom vindförhållanden, vilket ger förutsättningar för god utemiljö och energihushållning. I det fortsatta planeringsarbetet bör bevakas att hänsyn tas till riksintressena för natur- och kulturvärdena samt till landskapsbilden. 75 76 BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 77 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Planeringsförutsättningar Bakgrund Läge och omfattning Visionsområdet för Brunnshög omfattar ett stort område i nordöstra delen av Lunds stad. Området börjar vid E22 i väster och sträcker sig ner till den befintliga bebyggelsen i stadsdelen Östra Torn i söder. I öster avslutas området mot Kungsmarken och det öppna landskapet. Totalt omfattas cirka 540 ha. Bild 49:Visionsområdets läge i Lund. Markanvändning Huvuddelen av marken inom området utgörs av åkermark. Längst ner i söder omfattas några bebyggda kvarter, såsom kv Vattentornet med S T Ericsson och Sony samt kv Solfångaren, ett bostadsområde med cirka 400 boende. Odarslövsvägen och Utmarksvägen genomkorsar området och utmed vägarna ligger spridda gårdar. En regional kraftledning, 130 kV, mellan Sege och Mörarp sträcker sig genom området. Från denna kraftledning finns en förbindelseledning in till ett ställverk i Brunnshög, intill E22. I nordväst finns vindkraftverk, varav ett inom visionsområdet. Topologi Området är beläget på en höjdsträckning som sluttar svagt mot mitten av planområdet och sedan ner mot Glomsjön och Kungsmarken. Markytan inom området varierar mellan nivåerna +89 och +64 med ett höjdparti väster (vid MAX IV), i söder (vid kv Solbjer och mellan Östra Torn och Kungsmarken) samt i norr (intill Korsbäcks gård och ESS). Befolkning Inom området bor det under 500 personer, (siffror från 2010-12-31). Markägoförhållanden Inom området finns omkring 75 olika registrerade fastighetsägare men huvudelen av marken ägs av ett fåtal större markägare. Lunds kommun, Lunds domkyrka, Lunds stifts prästlönetillgångar samt Björnstorps gods äger omkring 90 % av marken. Bild 50: Området ligger högt i landskapet. Till stora delar faller marken in mot en sänka i områdets mitt och sedan vidare österut mot Glomsjön i Kungsmarken. 78 BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Teckenförklaring Björnstorps gods Lunds kommun Lunds Domkyrka Lunds Energikoncern Lunds stifts prästlönetillgångar Region Skåne/Skåne läns landsting Lundamark AB Privat person - Östra Torn 29:24 Privat person - Räften 1:3 Övriga fastighetsägare Teckenförklaring Björnstorps gods Lunds kommun Lunds Domkyrka Lunds Energikoncern Lunds stifts prästlönetillgångar Region Skåne/Skåne läns landsting Lundamark AB Privat person - Östra Torn 29:24 Privat person - Räften 1:3 Övriga fastighetsägare Bild 51: Markägoförhållanden. Kartan visar markägare inom visionsområdet. Uttag av fastighetsinformation ur databaser oktober 2012. Stångby Kävlinge Förändrad markanvändning on Örtofta F Förtätning Blandad bebyggelse, 1-20 år Håstad Stångby Blandad bebyggelse, 21-40 år Bostadsområde, 1-20 år Bostadsområde, 21-40 år Utredningsområde Verksamheter Särskilda anläggningar Område under bebyggande Grönstruktur Grönstråk Flyinge Flyingeby Södra Sandby Lund Revingeby F Kävlingevägen F Odarslöv Reservat för infrastruktur Järnväg, nybyggnad Järnväg, alternativ Spårväg, 1-20 år Spårväg, 21-40 år Spårväg, alternativ Väg, nybyggnad Väg, ombyggnad Trafikplats Järnvägsstation Hållplats Kraftledningsreservat Vindkraftverk i grupper (vindkraftsutredning 2009) Torna-Hällestad Dalby F Hjärup unnesbo Lund Staffanstorp Brunnshög Veberöd F Öresundsvägen Värdefull natur Sjöbo Värdefullt landskapsavsnitt Kungsmarken Jordbruk där rekreation kan utvecklas Odlingsmark Öster om Utmarksvägen Genarp Värpinge Bevarande F Bild 52: Utdrag ur ÖP 2010 som redovisar en utbyggnad i nordöstra Lund med särskilda ÖVERSIKTSPLAN FÖR LUNDS KOMMUN (ÖP2010) anläggningar längs E22 och blandad bebyggelse öster därom. Datum Upprättad 2010- Reviderad Antagen av KF Linero 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Norränga 10 Kilometer Råbylund FÖRÄNDRINGSKARTA Samrådshandling Utställningshandling Antagandehandling Stadsbyggnadskontoret Ritad av: Birgitta Nilsson m fl Lunds kommun Pä 6/2007 79 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan 2010 Om Brunnshög säger Översiktsplan 2010 bl.a. följande:”Brunnshög byggs också som en blandad stadsdel med i huvudsak småstadskvarter där bostäder och icke-störande verksamheter blandas. Tätheten kan ge utrymme för ett visst inslag av villa-/radhusbebyggelse. Totalt ger området, inklusive utredningsområde, utrymme för ca 5200 bostäder, varav ca 1800 i den andra fasen. Ca 145 000 m2 lokalyta kan skapas för icke-störande verksamheter såsom kontor, handel och service. Genom området löper Lundalänkens första etapp med tre hållplatslägen. Stadsdelen planeras få tydliga torg och gator där handel och service kan finnas i bottenvåningarna. Underlag kommer att finnas för större livsmedelsbutiker och skolor. Närmast forskningsanläggningarna bedöms bebyggelsen bli tätare och innehålla verksamheter och service med anknytning till universitetet och högskolan.” [...] ”Utredningsområde Brunnshög - En del av det i ÖP 2010 markerade utbyggnadsområdet Brunnshög nordost har ändrats till utredningsområde. Skälet till detta är de starka naturvårds- och landskapsbildsintressen som finns vid Puggängarna och längs Glombäcken. Dessa intressen kommer att studeras närmare i en kommande fördjupning av översiktsplan för Brunnshögsområdet.” Om infrastruktur säger ÖP 2010: ”Spårväg - En första etapp av snabbspårväg, Lundalänken, byggs till Brunnshög med en förgrening åt nordost till MAX IV och ESS. Etapp två går från Brunnshög längs Utmarksvägen till Dalby med anslutning till Simrishamnsbanan. [...]. När Brunnshög byggs ut ytterligare åt nordost förlängs spårvägen med ytterligare ett hållplatsstopp mot nordost. På ännu längre sikt kan den byggas ut till Södra Sandby. I väntan på spår kan sträckorna trafikeras av högvärdig regional busstrafik. [...] Väg - Utvecklingsplanerna i vissa delar av Lund är så kraftfulla att trots att bilresandet/person förväntas minska kommer det totala bilresandet att öka. Detta gäller särskilt nordöstra delarna av Lunds stad. När Brunnshög börjar fyllas upp av verksamheter och bostäder kommer det behövas någon ny trafikplats längs E22, och på lång sikt kan också en avlastande nordlig förbindelse mellan E22 och väg 108 norr om Vallkärra station bli nödvändig. Vägen kan förlängas mot väg E6/E20s. [...]” Översiktsplan 2010 tydliggör också behovet en efterkommande fördjupning av översiktsplanen för Brunnshögsområdet. ”Utvecklingen inom Lund NE/Brunnshög, med avancerade forskningsanläggningar av världsklass, 5 000 framtida invånare och ca 40 000 arbetsplatser komOm hushållningen med markresurser säger ÖP mer att bli ett på många sätt signifikant tillskott 2010: ”För att hushålla med den goda åkermar- till Lund. En sådan ny stadsdel berör allmänna ken, är förtätning och omvandling en viktig stra- intressen på en nivå som lämpligast studeras vitegi för stadens utveckling. När jordbruksmark dare inom ramen för en fördjupning av översiktsmåste tas i anspråk sker detta genom en mark- plan”. ÖP 2010 är grunden för denna fördjupning effektiv utbyggnad i stations- och hållplatsnära av översiktsplanen. lägen. De ytkrävande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS läge nära staden bedöms ge sådana utvecklingsmöjligheter för kommunen att markanspråket kan motiveras.” [...] ”Stadsbyggnadskontoret har inlett detaljplanläggning för en etablering av ESS. Planeringen bygger på antagandet att miljöprövningen visar att ESS kan etableras i Lund nordost om den framtida MAX IV-anläggningen.” 80 BILAGA 2 Ramprogram för Brunnshög - Vision och mål för Lund NE/Brunnshög I oktober 2006 godkände Byggnadsnämnden i Lunds kommun ett ramprogram för fortsatt planering och utveckling av Brunnshög. Detta är en utveckling av den av Kommunfullmäktige 199912-09 antagna fördjupningen av översiktsplanen för ”Brunnshögsområdet i Lund”. Ramprogrammet ger förutsättningar för att arbeta vidare i mindre delområden utifrån den framtagna, övergripande strukturen. En blandad stadsbebyggelse innehållande kontor, bostäder, handel och annan service eftersträvas. Området förses med högklassig kollektivtrafik, en spårväg. Byggnadsnämnden gav 2010-12-09 (§318) stadsbyggnadskontoret i uppdrag att aktualisera ramprogrammet för Brunnshög från 2006. Aktualiseringen medför viktiga uppdateringar bl.a. tillkommer ESS-anläggningen och hållbarhetsfrågorna tydliggörs. Arbetet med aktualiseringen har påbörjats i och med att ett visions- och måldokument för Lund NE/Brunnshög har tagits fram. Detta dokument, ”Lund NE/Brunnshög Vision och mål” godkändes av Byggnadsnämnden våren 2012 samt av samt av projektets styrgrupp: kommunstyrelsens arbetsutskott/Strategisk samhällsplanering. Dokumentet ska ligga till grund för all planering i Lund NE/Brunnshög. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Gällande detaljplaner I Brunnshögsområdet finns idag 17 gällande detaljplaner, det är dock endast 6 av dessa som är helt inom planområdet. Delar av de planlagda områdena är ännu inte utbygda. Detta gäller för t.ex. Höjdpunkten och Solbjer samt delvis för MAX IV. För dessa tre områden pågår dessutom nya detaljplaneprocesser. Större delen av Lund NE/Brunnshög är dock inte detaljplanelagt i dagsläget. Bild 53:Vision och mål för Lund NE/Brunnshög ESS Science Village Parkstaden MAX IV lab Lunds Världspark Centrala Brunnshög Bygatorna Höjdpunkten Solbjer y Dalb spårväg 2015 till rväg spå Bild 54:Gällande detaljplaner (röd ton) och pågående detaljplaneläggning (grön streckad)inom och intill planområdet, september 2012 Bild 55:Orienteringkarta, Brunnshög vision 81 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Pågående planering European Spallation Source - ESS European Spallation Source (ESS) är en planerad multivetenskaplig forskningsanläggning baserad på en mycket kraftfull neutronspridningskälla. ESS är ett sameuropeiskt projekt där för närvarande 17 europeiska länder samverkar. Partnerländerna är idag: Sverige, Danmark, Spanien, Estland, Frankrike, Island, Italien, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Polen, Schweiz, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. European Spallation Source AB (ESS AB) är ett statligt bolag, idag ägt av värdländerna Sverige och Danmark. ESS-anläggningen är unik för Sverige och den måste, för att kunna få byggas och drivas, uppfylla gällande nationella och europeiska krav på bl.a. miljö och säkerhet. ESS-anläggningen kommer att underställas: lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen (PBL) tillståndsprövning enligt miljöbalken (MB) tillståndsprövning enligt strålskyddslagen. Lunds kommun ansvarar för prövningen enligt Plan- och bygglagen (PBL), d.v.s hantering av detaljplan och bygglov. Kommunen är därför också ansvarig för den miljöbedömning/miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att tas fram i samband med detaljplanarbetet. ESS ansvarar för prövningarna enligt miljöbalken och strålskyddslagen samt för de miljökonsekvensbeskrivningar som behövs enligt dessa lagstiftningar. Detaljplaneprocessen pågår parallellt med tillståndsprövningar av anläggningens kommande verksamhet. Detaljplaneläggning pågår sedan flera år tillbaka. Lunds universitet ansökte 2005 om lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen genom upprättande av detaljplan för den planerade ESS-anläggningen. Kommunfullmäktige beslutade den 26 maj 2005 att uppdra åt byggnadsnämnden att i detaljplan pröva lokaliseringen i enlighet med Lunds Universitets ansökan. Detaljplanearbetet för ESS-anläggningen påbörjades genom ett programskede som omfattade en förstudie och ett planprogram. Syftet att dela upp 82 denna del av processen i två skeden var att bryta ner komplexitete-n, tydligöra frågeställningarna samt att öka möjligheten för allmänhet och övriga berörda att få insyn och påverka redan tidigt i processen. Förstudien var ute på samråd 1 januari – 6 mars 2009 och planprogrammet var ute på samråd mellan 10 maj och 28 juni 2010. Förstudien och programmet ökade kunskapen om ESS-anläggningen och innebar att också lokaliseringen av ESS-anläggningen förtydligades. Därefter har ett planförslag har upprättats, inklusive en miljökonsekvensbeskrivning. Plansamråd genomfördes under våren 2012, mellan 1 mars – 20 april. Viss omarbetning har därefter gjorts. Byggnadsnämnden godkände planförslaget för utställning vid sitt sammanträde den 2012-09-20. Utställning avses genomföras under hösten vintern 2012-2013. Antagande av detaljplanen är då möjligt under första halvåret 2013. Byggnationen av ESS-anläggningen beräknas starta under 2013/2014 och anläggningen beräknas kunna öppna till sommaren 2019 för att sedan vara i full drift till 2025. ESS väntas årligen besökas av 2-3000 europeiska forskare och bedöms få cirka 400-600 fast anställda. Bild 56: Illustrationen visar ESS-anläggningens olika komponenter och funktioner. Källa ESS AB BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MAX IV Max-lab är ett svenskt nationellt laboratorium som drivs av Vetenskapsrådet och Lunds Universitet. Max-lab har funnits i Lund sedan mitten av 1980-talet, då den första synkrotronringen, MAX I, byggdes. Laboratoriet har sedan dess utvecklats genom tillkomsten av bl.a. MAX II och MAX III. En vidareutveckling av den befintliga verksamheten är inte möjlig i det befintliga läget. I Brunnshög har man funnit en lämplig placering för den nya, större MAX IV-anläggningen. MAX IV kommer att bli en synkrotonljusanläggning med unik prestanda. Synkrontronljus används inom forskning kring strukturer och dynamik hos atomer, molekyler och material. MAX IV har detaljplanelagts och planen antogs av Kommunfullmäktige 2009-10-29. Uppdatering och revidering av detaljplanen pågår då anläggningen utvecklats och förändrats något sedan detaljplanens antagande. Bland annat kommer väganslutningar och byggrätter studeras vidare. Anläggningen har nu nått byggskedet och byggnadsarbetet är i full gång och anläggningen beräknas stå klar 2015. Science Village MAX IV och ESS anläggningarna kompletterar varandra och samverkan mellan anläggningarna väntas ge värdefulla vetenskapliga fördelar och synergieffekter. På området mellan MAX IV och ESS planeras för Science Village, en mötesplats med besökscenter (Science Center), filialer för olika universitet och högskolor i Sverige och Europa, kontor för forskningsanläggningarna och deras samarbetspartner, servicefunktioner, matställen, butiker, gym och, om möjligt, korttidsbostäder för forskare. Eventuell framtida utbyggnad av forskningsanläggningarna ska också kunna förläggas här. Lundamark AB äger marken där Science Village sak växa fram, och är ett bolag bildat av Region Skåne, Lunds Universitet och Lunds kommun. Under hösten 2011 och våren 2012 arbetade flera olika konsultföretag med att skapa idéer och förslag på hur Science Village ska kunna utvecklas och få innehåll och rumslig form. Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade om planuppdrag för Science Village i september 2012. Framtagande av ett ramprogram pågår. Bild 57:MAX IV. under bygget Bild 59: Science center , Juul o Frost arkitekter, 2011 Bild 58:Visualisering av MAX IV. Fojab och Snøhetta, 2011 83 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Solbjerområdet I Solbjer planeras en spårvägshållplats och upprättande av en ny detaljplan pågår. Nu gällande detaljplan anger i huvudsak kvartersmark för forskningsändamål och centrumfunktioner medan programversionen för den pågående planen breddar användningen till bostäder, kontor, kommunal och komersiell service samt anpassar strukturen efter de nya planeringsförutsättningar spårvägen medför. Fullt utbyggt föreslås Solbjer rymma uppemot 700 bostäder. Vidare föreslås att parkering i huvudsak löses i källargarage och P-hus. På ca 60 000 kvm kvartersmark kan drygt 135 000 kvm BTA inrymmas i nya byggnader. I detta ingår ca 42 000 kvm kontor inklusive hotell, ca 20 000 kvm i parkeringshus, ca 4 000 kvm lokaler i gatuplan inklusive förskolor . Ny parkmark omfattande ca 10 000 kvm föreslås anläggas. Detaljplaneprogrammet var föremål för samråd mellan den 9 maj och 23 juni 2011. För närvarande pågår utställning av samrådshandlingarna. Samråd om planförslaget kommer att hållas den 22 januari 2013. SOLBJER ”Bananparken” Bild 60. Visualisering av Solbjerområdet. Atkins 84 Djingis Kahn Höjdpunkten Detaljplanens syfte är att utforma en ny struktur för kontor inom kvarteret Höjdpunkten och pröva möjligheten för kontor, tankstation samt lösa trafikfrågor kring dessa kvarter. Dessutom ingår att befintligt parkeringshus och ny och befintlig teknisk service bereds plats. Huvudidén är att bygga en ny tätare och mer stadsmässig kvartersstruktur med i huvudsak kontor inom Höjdpunkten 2 m fl samt i högre utsträckning än gällande detaljplan (L 790) medge en etappvis utbyggnad. Avsikten är också att skapa en bättre relation till övriga delar av Brunnshögsområdet. Byggnadsnämnden godkände planförslag för samråd i maj 2012. Förskola och skola Serviceförvaltningen planerar att uppföra en skolbyggnad i sydöstra delen av området. Byggnadsnämnden fattade beslut om planuppdrag för detaljplan vid sitt sammanträden i mars 2012. Planarbete pågår. Spårväg Detaljplanearbete för spårväg mellan Lund C och ESS pågår i Lunds kommun parallellt med de utrednings- och projekteringsarbeten som hanteras inom projektet ”Spårvägar i Skåne”, ett samarbete mellan Region Skåne, Malmö, Lund och Helsingborg för framtida spårväg i de tre städerna. Spårvägen mellan Lund C och Brunnshög är tänkt att dras i Lundalänkens sträckning från Lund C via sjukhuset, LTH och Ideon till Brunnshög. Lundalänkens sträckning är förberedd för spårtrafik. Trafikplats Ideon Trafikverket låter upprätta en förstudie om en ny trafikplats på E22, mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund Norra, benämnd trafikplats Ideon. I dagsläget uppstår köbildningar på E22 i norrgående körfält under rusningstrafik och trafikplts Lund Norra är hårt belastad. Förstudien beräknas vara klar våren 2013. Trafikplats Ideon finns med bland planerade investeringar i Trafikverkets nationell plan för transportsystemet för åren 2010-2021, med planerat genomförande 2016-2018. BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Allmänna intressen Inom visionsområdet och i dess närhet finns flera utpekande värden kopplade såväl till de naturgivna förutsättningarna som områdets historia och framväxt. Riksintressen Riksintresse för kommunikationer (3 kap 8§ MB) • Väg E22 - statlig väg som ingår i den svenska delen av ”Trans European Network”, TEN och i det nationella stamvägnätet. E22 är utpekad som väg av riksintresse och håller motorvägsstandard förbi Lund. M:K 45 Riksintresse för kulturmiljövården Riksintresse för naturvården Riksintresse för kommunikationer (E22) M:N 86 Riksintresse för kulturmiljövården M:K 81 Natura 2000 (SCI habitat) Bild 61: Riksintressen inom och omkring Brunnshögsområdet 85 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Revinge by Södra Sandby Lund Dalby Bild 62:Riksintresse för naturvården - N86: Hardeberga-Södra Sandby-Dalby-Krankesjöområdet - området är drygt 100 kvadratkilometer. Riksintresse för naturvården (3 kap 6§ MB) • N86: Hardeberga-Södra Sandby-Dalby-Krankesjöområdet Riksintresseområdet sträcker sig från Odarslövsvägen i väster till strax öster om Krankesjön i öster, en sträcka på ca 15 km. Det omfattar bl.a. områdena Kungsmarken, Maskängen, Sularpskärret, Fågelsångsdalen och Sularpsbäcken. I området finns riksintressanta geologiska värden såsom själva åsens topografi, vissa bergarter, lagerföljder och rullstensåsar. Odlingslandskapen vid Kungsmarken och Önneslöv-Dalby-Måryd utgör två representativa landskap i slättbygden. Art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter återfinns i naturbetesmarkerna och ängarna vid bl.a. Kungsmarken och Sulapskärret. Sularpskärret är ett värdefullt kärr med en rik och sällsynt flora. Inom området finns internationellt betydelsefullt våtmarksområde, s.k. CW-område (CW=Convention on Wetlands), ett flertal Natura 2000-områden och naturreservat samt en nationalpark. För att bevara områdets värden rekommenderas fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk, na86 turvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Bevarandet av våtmarkernas värden kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner kan skada naturvärdena. Riksintresseområdets övriga värden kan påverkas negativt av minskad eller upphörd jordbruks-/betesdrift, skogsplantering av jordbruksmark, energiskogsodling, igenväxning, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, nydikning, täkt, luftledningar och vägdragningar. BILAGA 2 Riksintresse för kulturmiljövården (3 kap 6§ MB) • M:K 81 - Kungsmarken – Fågelsångsdalen Fornlämningsmiljö och lämningar efter medeltida biskopssäte med omfattande agrarhistoriska spår i dalgångsbygden kring Sularpsån. Lämningarna efter biskop Absalons borg Glumstorp, fossila åkersystem med ryggade åkrar, odlingsrösen, vallar, hägnadssystem och järnåldersgravfält samt bevarade och betade ängs- och hagmarker. I området ingår även Sandbyholms holländaremölla från 1800-talets slut med dominerande läge i landskapet samt lämningar efter medeltida tegelframställning med raserade tegelugnar och bevarade lergropar. • M:K 45 - Svenstorp - Hviderup - Flyinge Västra Hoby Vidsträckt slotts- och odlingslandskap kring Kävlingeån med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet som sedan stormaktstiden präglats av godsförvaltningen vid slotten Svenstorp och Hviderup samt Flyinge kungsgård och de spår förvaltningen lämnat på såväl landskapets utformning som på bebyggelsens och kyrkornas utveckling inom området. Dalgångsbygd och odlingslandskap med karaktär av slättbygd, med bosättningskontinuitet kring Kävlingeån och med en betydande koncentration av fornlämningar längs med höjdryggen söder om Lackalänga. Talrika fornlämningsmiljöer i form av stenkammargravar, dösar, gånggrifter från stenåldern samt bronsåldersgravfält med monumentala högar. Medeltida pilkantad vägsträckning - ”Kyrkstigen”. Odarslövs m.fl. kyrkbyar med medeltida, senare omgestaltade kyrkor och med tillhörande välbevarat byggnadsbestånd i kyrkbyarna, skolor, prästgårdar och gatehus - företrädesvis från 1800-talet. Svenstorps slott av medeltida ursprung med huvudbyggnad från 1590-talet av arkitekten H van Steenwinckel som är länets främsta exempel på den danskinfluerade Christian IV -stilen, ekonomibebyggelse i gråsten och tegel, smedja, parterrer och stor parkanläggning samt pilevall med dominerande läge i landskapet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Bronsåldershögar i krönläge utmed Kävlingeån. Gårdstånga medeltida kyrka som under 1600-talet kraftigt omgestaltas av Anna Brahe, monumentalt gravkor, prästgård från 1800-talet. Gånggrift och stora bronsåldershögar längs med ådalen, betade strandängar samt spridd gårdsbebyggelse från 1800-1900-tal och ett landskap som tydligt präglats av skiftets genomförande med rätvinkliga vägnät, uppfartsvägar och enstaka alléer. Natura 2000 (SCI ) (7 kap 27 § MB) • Kungsmarken (Natura2000 SCI) - Arter som specifikt utpekas för Kungsmarken är kalkkärrsgrynsnäcka, större vattensalamander, brushane och röd glada. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av växter och djur och för att skydda deras livsmiljöer. Varje medlemsland har, med utgångspunkt från EU:s fågel- och habitatdirektiv, valt ut vilka arter och områden som man vill bevara och bestämmer också över hur de ska skötas. Alla arter eller områden som skyddas behöver inte vara unika i sitt land, men anses som hotade i ett europeiskt perspektiv. Naturreservat (7 kap 4§ MB) • Kungsmarken Kungsmarkens naturreservat bildades 1974 men områdets botaniska värden uppmärksammades långt tidigare. Kungsmarken är ett mycket spännande område med en av södra Sveriges största ängsmarker, stora naturbetesmarker, omfattande fornlämningar vilka samsas med Lunds akademinska golfklubb i ett mycket vackert landskap. 87 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Strandskydd (7 kap 14 - 15§§ MB) • Glomsjön/Sularpsbäcken Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Skyddet omfattar land- och vattenområden, som regel 100 meter (i undantagsfall upp till 300 meter) från strandlinjen vid hav, sjöar och vattendrag i hela Sverige. Strandskyddet innebär bland annat att det är förbjudet att uppföra nya byggnader eller konstruktioner inom strandskyddsområdet. Undantag kan dock ges om det finns särskilda skäl, till exempel tekniska installationer. Kungsmarkens naturreservat Strandskyddsområde (100m) Bild 63: Kungsmarkens naturreservat. Sularpsbäcken och Glomsjön omfattas av strandskydd. . 88 BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Större opåverkade områden (3 kap 2§ MB) Större ”opåverkade“ mark- och vattenområden ska så långt möjligt skyddas. Större landsbygdsområden som idag inte korsas av stora trafikleder, kraftledningar etc skall skyddas från nya ingrepp som ändrar områdenas karaktär. Syftet är att så långt möjligt styra större nya exploateringsingrepp till områden som redan tidigare påverkats av liknande ingrepp. I Lunds kommun är en stor del av marken påverkad av olika former av större exploateringsingrepp. Inom några större sammanhängande områden är emellertid ingreppen jämförelsevis små. Gränserna för områdena bör betraktas som principiella och därmed tolkas beroende på problemens art. • Svenstorp Området karaktäriseras framför allt av det öppna landskapet med vida utblickar över Kävlingeådalen. Bronsåldersgravhögarna, byarna Igelösa och Odarslöv, de större gårdarna Tågarps gård och Västragård samt Svenstorps slott utgör tillsammans ett kulturhistoriskt värdefullt sammanhang. • Kungsmarken-Skarnberga-Valleberg Området karaktäriseras av stora betes- och ängsmarker där Kungsmarkens naturreservat har ett speciellt värde. Skogsvegetation finns framför allt vid dungarna Linnebjär och Frueräften. I synnerhet i de södra delarna finns välbevarade trädridåer/stengärdesgårdar i ägo- och åkergränser. Ekologiskt särskilt känsliga områden Enligt 3 kap 3 § MB ska ekologiskt särskilt känsliga områden så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet (GSNVP)är kommunens vägledande dokument för skyddet av dessa områden. Kungsmarken är utpekat som område med särskilt höga naturvärde i GSNVP. Svenstorp Kungsmarken-Skarnberga-Valleberg Ekologiskt särskilt känsliga område Ekologiskt_känsliga_områden Större opåverkade områden Bild 64:Större opåverkade områden och ekologiskt särskilt känsliga områden.. 89 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Jordbruksmark ”Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”. (Miljöbalken 3 kap 4 §) Jordbruksmarken i det för planområdet är värderat som klass 8, 9 och 10. Bild 65:Jordbruksmarken Klass: 10 Klass: 8 Klass: 9 Bild 66:Jordbruksmarken - åkermarksklassificering från 1970-talet. Visionsområdet innehåller åkermark av klass 8-10. 90 BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Natur och grönstruktur Brunnshög ligger i gränslandet mellan stad och land. I närområdet finns tillgång till naturmark, Kungsmarken, och viss tillgång till parkområden. Eftersom planområdet till största delen består av åkermark finns parkmark och allemansrättsligt tillgänglig mark i mycket begränsad omfattning. I södra delen av planområdet ligger Solbjersparken som i huvudsak består av relativt ung lövskog. Från Solbjersparken och vidare norrut upp till Odarslövsvägen sträcker sig en läplantering. I kommunens Grönstruktur- och naturvårdsprogram (GSNVP) anges att Kungsmarken är ett viktigt närrekreationsområde för Lund. Vidare anges att möjligheterna till närrekreation bör stärkas kring Lund och GSNVP redovisar att rekreationsintressen kan utvecklas i jordbruksmarken väster om Kungsmarken, mot Brunnshög till. Sammankopplande stråk mellan Östra Torn och Kungsmarken föreslås. ÖP 2010 redovisar ett tillkommande grönområde mellan Brunnshög och Kungmarken, längs den naturliga sänkan. Från området leder gröna kilar och cykelstråk genom bebyggelsen i Östra Torn, längs Neversvägen-Sölvegatan, Spelmansvägen och Hardebergaspåret in till Lunds centrum. Dessa kan utvecklas och ge Brunnshög en ännu tydligare koppling till centrum. Viktiga målpunkter öster om Lund är förutom Kungsmarken, Fågelsångsdalen, Linnebjär, Frueräften, Skrylle, Dalby Söder- och Norreskog. Österut är Hardebergaspåret en mycket viktig länk men ytterligare förbindelser behövs för att öka tillgängligheten till de många värdefulla naturavsnitt som ligger öster om Lunds tätort. I norra och nordöstra delen av Lunds tätort finns ett antal ridvägar som utgår från de ridanläggningar som finns i området. Ytterligare ridvägar är planerade enligt Ridvägsplan 2011. Befintlig grönstruktur Flyinge ängar Parker och rekreationsområden Gång och cykelstråk särskilt betydelsefulla Befintlig ridväg Värdefull natur Linnebjär Frueräften Lund Södra Sandby Kungsmarken Hardebergaspåret Östra Torn Sularpskärret Slottshörnan Hallabacken Arendalaparken 0 0,5 1 Rögleskogen Rögle dammar Arendala, sydost Stora Råby Fågelsångsdalen 2 Hardebergaängen kilometer Billebjär Skrylleskogen Bild 67:Befintlig grönstruktur 91 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Landskapsbild och stadssilluett Landskapet kring Brunnshög Brunnshög ligger där Romeleåsens nordspets möter slättlandskapet norr om Lund. Slättlandskapet utmärks av vida utblickar över flacka odlingsfält. Gårdarna är utspridda och den sparsmakade vegetationen är koncentrerad till trädgårdar eller runt diken, vattendrag och märgelgravar. Längs vägar och gränser finns på en del ställen alléer eller trädrader. Området struktureras till stor del av väg E22 samt Odarslövsvägen som är starkt riktningsgivande i nordostlig riktning. Ravinen ner mot Glomsjön skapar också en riktningsgivande struktur mot nordost. Höjdskillnaderna mot åsen tas upp mjukt, vilket gör att de inte upplevs påtagliga. Längs bäckens lopp norr om Glomsjön är emellertid slänterna på båda sidorna relativt branta. Romeleåsen kröns av Kungsmakens vegetation, som består av uppvuxen lövvegetation. I och kring Kungsmarken är terrängen småkuperad. Höjden och vegetationen gör området väl synligt från slätten. Kungsmarken är ett landskapsavsnitt, med lång kontinuitet. Fysiska förändringar i områdets närhet bör därför ske med stor försiktighet. Landskapsrumsbildande element är främst höjdskillnaderna ner mot Kävlingeån och området runt ravinen mot Kungsmarken. Åt norr och nordväst saknas rumsavgränsande element i och marken sluttar därtill i denna riktning. I sydväst bildar Lunds bebyggelserand och jorddeponin väster om väg E22 en tydlig rumsavgränsning mot omgivande landskap. Trädvegetationen vid Kungsmarken och Räften i sydost samt höjdsträckningen vid Gustavshill i östra delen bildar något svagare rumsavgränsningar. Mellan väg E22 och Odarslövsvägen löper också en mindre höjdsträckning som i viss mån bildar en svag rumsavgränsning. Söder om Odarslövsvägen omgärdar omgivande svaga höjdryggar, trädvegetation vid Räften samt Odarslövs by en stor flack rumsbildning. Landmärken i planområdets närmaste omgivning är Ericssons kontorsbebyggelse vid Vattentornet. Detta är en av de högsta punkterna i området och den högsta i Lunds tätort (+89 m ö h). Deponiområdet väster om väg E22 som består av jordmas92 sor är ytterligare ett starkt landmärke. Resterande omgivande landmärken är mindre däribland vindkraftverken i norra delen av planområdet och den regionala kraftledningen. Kulturhistoriska landmärken som Odarslövs kyrka tillhör också de som inte är så visuellt tydliga förrän man kommer väldigt nära. Sammantaget ger vägarna, kraftledningen, vindkraftverken, den storskaliga verksamhetsbebyggelsen i Brunnshögs verksamhetsområde och det rationella jordbruket landskapet en modern och industriell prägel. Detta gör att landskapet är tolerant mot ny modern bebyggelse. Lunds siluett från Brunnshög I stadsbyggnadsdiskussionen i Lund är begrepp som stadssiluett, siktlinjer och riksintresse återkommande. I värdebeskrivningen för riksintresset i Lunds stadskärna [M:K 87] beskrivs stadssiluetten och siktlinjer in mot och ut ur staden som viktiga värden att skydda och bevara. Den skarpa gränsen mellan Lunds bebyggelse och det omgivande jordbrukslandskapet är ett av Lunds starkaste karaktärsdrag. Denna gräns är även påtaglig i Brunnshög. Varje tidsepok måste få göra avtryck i staden, men i samband med att Brunnshög byggs ut bör man beakta stadens möte med slätten och vara varsam vid placering av höga byggnader. BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Landskapsbild och topografi Landmärken + 70 möh Starka riktningar i landskapet Svaga riktningar i landskapet Starkt rumsbildande element Svagt rumsbildande element + 76 möh Större landskapsrum + 80 möh Höjdkurva, 2m ekvidistans + 98 möh + 71 möh + 80 möh + 82 möh Lund + 89 möh + 88 möh 0 0,5 1 2 kilometer Bild 68:Landskapsbild och topografi 93 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Historik och kulturmiljöer Kulturmiljö - översiktlig analys År 2005 gjordes på uppdrag av Stadsbyggnadskontoret en inventering av kulturmiljön i ett område runt det nu för ESS aktuella området, rapport 2005: 100 ”Brunnshög – Getinge” Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. I rapporten presenteras kända fornlämningar och kulturhistoriska värden knutna till fem rubriker: 1. Riksvägen. 2. Puggängarna. 3. Egnahemsområdet 4. Slottslandskapet. 5. Bystrukturen Efter besök på plats och genomgång av källor kan Lunds stadsantikvarie konstatera att de synliga kulturmiljövärden som berörs i den aktuella planen berör slottslandskapet och riksvägen, det förra med det öppna odlingslandskapet, Korsbäcks gård och Odarslövs mölla och det senare med den nuvarande och historiska vägsträckningen och bebyggelse intill vägen. Korsbäcks gård (Östra Odarslöv 13:1) - Gården har fungerat som arrendegård under Svenstorp. Bebyggelsen utgörs av bostadshus från 1922 och ekonomibyggnader från samma tid eller något senare. Bostadshuset omges av trädgård med uppvuxna träd och buskar. Enligt planerna ska bebyggelsen rivas för att ge plats åt ESS. Om det visar sig oförenligt med ESS att återanvända bebyggelsen bör ett rivningsbeslut föregås av en noggrann dokumentation av gårdens bebyggelse och trädgård samt intervjuer med boende och brukare. Odarslövs mölla (Östra Odarslöv 13:4) Odarslövs mölla har ett eftersatt underhåll men har ett stort kulturhistoriskt värde. Den bör dokumenteras och undersökas noga avseende tekniskt skick för att skapa ett underlag för beslut om restaurering på plats eller flytt till annan plats. Möllan har liksom många andra möllor flyttats tidigare. I restaurerat skick kan möllan, som uppges vara den äldsta bevarade i länet, vara en stor tillgång för besökare till den nya stadsdelen Brunnshög. Möllan är av typen stubbamölla med en stomme av trä. Stubben är den vertikala stolpen i ek som möllans tyngd vilar på. Sockel är byggd i natursten. Vid ett besök på plats gjordes ingen besiktning av möllan men det är troligt att stommen riskerar att skadas om den inte skyddas mot fortsatt förfall snart. Till miljön hör även ett äldre bostadshus med långsida åt vägen. Byggnaden ligger lågt i förhållande till vägytan. Bild 69:Odarslövs stubbamölla 94 BILAGA 2 Riksvägen - Sträckningen av vägen är utritad på Buhrmans karta från 1684 men troligen med ursprung i vikingatid eller äldre. Bronsåldershögarna i landskapet antyder att vägdragningen utgjort en del av ett äldre kommunikationsstråk. Större vägomläggningar bör inte genomföras. Längs vägen ligger två bostadshus Östra Torn 29:2 och Östra Odarslöv 13:1 (2) samt en mindre gård, Östra Torn 29:32. Platserna är troligen bebyggda efter skiftet och dagens byggnader är troligen från 1800-talets slut bortsett från 29:32 där byggnadsbeståndet troligen är från 1900-talets början eller mitt. Byggnaderna hjälper till att definiera vägdragningen och utgör äldre fysiska drag i landskapet väl värda att bevara. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Odlingslandskapet - På markerna har man under 1800-talet tagit upp märgellera för att använda till jordförbättring. Dessa märgelhål, som syns tydligt på 1910-talskartan har i de flesta fall lagts igen. Idag finns ett märgelhål öster om Korsbäcks gård. 1910-talskartan visar att flera vägar, även mindre, i området varit kantade av alléer. Dessa alléer har tagits bort. I äldre tid har landskapet troligen varit mycket trädfattigt, åtminstone i historisk tid. Landskapet är fortfarande trädfattigt och intensivt uppodlat med mycket få tydliga gränser. Gårdarna och bebyggelse med trädgårdar ger karaktär i landskapet och fungerar som blickfång. Vid en framtida bebyggelse kan ny alléplantering och dagvattenhantering i form av märgelgravar samt bibehållande av öppna landskapsavsnitt stärka landskapets karaktär. Bild 70:Vy mot Kungsmarken. 95 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Fornlämningar Fornlämningar är spår efter äldre mänsklig verksamhet, till exempel boplatser, gravfält, ruiner eller äldre odlingsmarker Fornlämningar skyddas av Kulturminneslagen, SFS 1998:950. Enligt lagen är det förbjudet att förändra, ta bort, skada eller täcka över en fornlämning. Länsstyrelsen kan ge tillstånd till förändringar i ett fornlämningsområde och kan kräva att arkeologiska undersökningar ska utföras. Markingrepp eller markförändrande åtgärder inom en fornlämning eller ett fornlämningsområde kräver Länsstyrelsens tillstånd. Inom och omkring planområdet finns flera kända, fasta fornlämningar, särskilt kring centrala Brunnshög och i Kungsmarken. Lunds kommun har låtit genomföra arkeologiska utredningar och även slutundersökningar inom delar av planområdet. Brunnshögsområdet har lång bosättningstradition. Funna lämningar visar att platsen använts sedan äldre, mellersta och yngre trattbägarkultur, dvs redan från yngre stenåldern. Områdets konti- BILAGA 2 nuerliga användning styrks av spår från både järnålder och bronsålder. Bland annat har två gravar och spår efter ett tjugotal hus från äldre/mellersta järnålder grävts ut. Vidare har hus från yngre vikingatid funnits, (ref. UV Syd dokumentation av fältarbeten 2009:2). Fornlämningsförekomster måste även fortsättningsvis uppmärksammas vid planering och utbyggnad av Brunnshög. Regionalt bevarandeprogram Området för den aktuella fördjupningen är inte upptaget i regionalt bevarandeprogram. Området är inte heller upptaget som område med större kulturhistoriskt värde i kommunala bevarandeprogram. Det kan möjligen delvis förklaras av att kunskapsunderlagen är föråldrade. Bild 71: Kända fornlämningar inom och omkring visionsområdet. 96 BILAGA 2 Kulturmiljöprogram för Skåne Kulturmiljöprogram för Skåne är det gällande regionala kunskapsunderlaget alltsedan 13 december 2006. • Svenstorp-Örtofta-Ellinge-SkarhultGårdstånga Landskapet mellan Eslöv och Lund är svagt kuperat och uppodlat. Området genomflyts av Bråån och Kävlingeån, vars slingrande lopp delvis kantas av betade marker. De låglänta sankare partierna nyttjades tidigt för bete och den kalkhaltiga jorden utgjorde viktiga förutsättningar för tidigt åkerbruk. Traktens betydelse under förhistorisk tid framgår bland annat av de många gravhögarna, anlagda under bronsålder med ett accentuerat höjdläge. Flera av dem bär namn såsom Stenhög, Sladderhög och Tomhög. De vidsträckta fälten och alléerna bidrar till att ge området dess karaktär av godslandskap. De rika jordbruksmarkerna har varit gynnsamma för sockerbetsodling, vilket gynnat tillkomsten av Örtofta sockerbruk. Kyrkbyarna är av medeltida ursprung. Kyrkobyggnader i Håstad, Igelösa och Odarslöv, som samtliga är medeltida, restaurerades kraftigt vid 1800-talets mitt under ledning av C G Brunius. Motiv för bevarande - Det skånska godslandskapet, företrädesvis beläget i övergångsbygd mellan bördig slätt och skog, låter sig väl exemplifieras genom miljön söder och sydost om Eslöv. De öppna åkerfälten, plattgårdarna, vägsträckningarna, allésystemen och den utifrån godsen gestaltade bebyggelsen är viktiga komponenter i miljön. Området illustrerar kulturlandskapets utveckling, särskilt från 1800-talets jordbruksreformer till nutida storgodsdrift. Byarna Borlunda, Gårdstånga och Igelösa visar tydligt på den makt godsen haft över markanvändning, bystruktur och i detta fall även kyrkorna. Av grundläggande betydelse för samtliga utvecklingsskeenden har Brååns och Kävlingeåns vattendrag varit. För sockerbruket har även järnvägsförbindelserna och de rika jordbruksmarkerna lämpliga för sockerbetsodling varit av avgörande betydelse. Örtofta sockerbruk framstår som en komplett bruks- och industrimiljö där arbetarbostäder, fabriksanläggning, brukskontor, slamdammar och järnvägsspår är viktiga och belyser sockerbrukets hela historia. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR • Kungsmarken-Fågelsångsdalen Kungsmarken ligger på höjdstråket norr om Sularpsåns dalgång. I centrum ligger Glomsjön, till största del uppkommen genom dämning av Glombäcken, som genomflyter området i nordsydlig riktning. Landskapspartiet är öppet med spridda lövträdsdungar. En stor del är idag utlagd till golfbana. Kungsmarken har fått sin karaktär genom betesdrift och slåtterbruk som under århundraden bedrivits här. Området kan på olika sätt ha nyttjats under minst 2.500 år. De äldsta fynden, utgörs av järnålderslämningar som gravar, röjningsrösen, åkrar i form celtic fields samt stensträngar. Därutöver finns även tidigmedeltida fossila åkrar i form av ryggade åkrar. Dessa spår framträder väl i den kortklippta golfbanan. Marken ägdes under medeltid av ärkebiskoparna i Lund, som här lät anlägga en befäst borg, Glumstorp. Markerna nyttjades framförallt till foder för hästuppfödning. Resterna av borgen kan idag spåras i en fyrsidig vallanläggning på en höjdplatå nordväst om sjön. Beteckningen Kungsbacken eller Kungskullen på en av höjderna väster om bäcken anses tala för att kungaval har ägt rum här under äldre medeltid. Under tiden 1918 till 1925 användes området som övningsfält för Södra Skånska Infanteriregementet. Man anlade en skjutbana med skyttevall, markörgrav och kulfång. Efter regementets nedläggning uppstod en period när landskapet låg relativt orört och frågan om områdets framtid diskuterades. Lundastudenternas idrottsorganisation LUGI initierade bildandet av golfklubben Lunds akademiska golfklubb, som anlade de första nio hålen 1936. Anläggningen kom att utökas och stod färdig med ytterligare 9 hål 1956. En viktig konsekvens av den mycket långa hävden av området var att en unik ängsflora etablerats. Det finns ca 400 arter i Kungsmarken rymmer också ett rikt fågelliv. Området blev naturreservat 1974 med förbehållen att fairway inte gödslas och att ruffarna slås först efter blomning och frösättning. Därtill har en strövstig anlagts. Fågelsångsdalen 97 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR är en variationsrik och delvis ravinartad dalgång med strömmande vatten , betesmarker och örtrika lövskogar. Skifferskärningar förekommer på flera ställen utmed Sularpsbäcken och är av stort geologiskt intresse. Vid Fågelsångsdalen möts Sularpsån och Röglebäcken. Motiv för bevarande - Kungsmarken utgör ett sällsynt reliktområde för den markanvändning med slåtter och betesdrift som före 1800-talet var vanlig i Skånes slättbygdsområde och har dessutom för Sydsverige unika fornlämningar från järnålder och medeltid. Fågelsångsdalen med Södra Sandby mölla har avgörande betydelse för miljöoch landskapsbild. Lunds akademiska golfklubb tillhör en av de äldsta golfbanorna i Sverige. • Linnebjär I det mjukt kuperade jordbrukslandskapet nordväst om Södra Sandby utgör Linnebjär med sin lövblandskog, där ek är det dominerande trädslaget, ett väl avgränsat område. Inom området finns lämningar efter en mesolitisk boplats. Mindre partier med fuktängar minner om att marken hävdats som slåtteräng. Under tidigt 1900-tal upphörde slåttern och marken nyttjades under en kortare period för betesgång. En kontinuerlig vård av området syftar till att bibehålla dess äldre karaktär. Motiv för bevarande - Området ger en inblick i en landskapstyp som var vanlig i forna tider och som idag är på väg att försvinna. Service I Brunnshög finns idag ingen utbyggd service. Olika former av service finns däremot i intilliggande stadsdelar - Norra Fäladen och Östra Torn. 98 BILAGA 2 Trafik och buller Lund utgör en regional målpunkt vilket påverkar resmönstren till och i staden. Framträdande målpunkter är till exempel universitetssjukhuset, universitetet och större företag. Närheten till Malmö och Köpenhamn påverkar resandet och arbetspendlingen mellan städerna är omfattande. Kollektivtrafikförbindelser finns både med tåg och regionbussar. Tågpendlingen till Lund ökar stadigt, vilket ställer krav på effektiva kopplingar till Lund C. Samtidigt sker mycket arbetspendling fortfarande via bil, särskilt till mer externa lägen och från orter med sämre kollektivtrafikförbindelser. Lund planerar för spårväg och ombyggnad av Lund C för att tillgodose framtidens resbehov. Spårvägen planeras från Lund C via sjukhuset, universitet, Ideon och vidare ut till Brunnshög. Därmed kopplar den samman stationen med flertalet av Lunds regionala målpunkter och stora arbetsplatser. Brunnshög, som ligger i utkanten av staden, öster om E22, nås från det allmänna vägnätet via trafikplats Lund norra. Lundalänken, kollektivtrafikstråket från Lund C till nordöstra Lund, kopplar Brunnshög till centrum via Kunskapsstråket genom Ideon, universitetsområdet och sjukhusområdet. Denna sträcka planeras för spårväg. Inom visionsområdet finns Odarslövsvägen (väg 946) som delvis är en statlig väg. I väster gränsar visionsområdet till E22. Motorvägen har tät trafik med omkring 30 000 fordon/dygn medan Odarslövsvägen är lågt trafikerad med ca 1000 fordon/dygn. Visionsområdet omfattar också delar av Utmarksvägen, vilken förbinder området med Sandbyvägen. I trafikplats Lund norra löper två regionala vägar samman, E22 och väg 16. Samtidigt är trafikplatsen en viktig anslutning för regional trafik med Lund som start- eller målpunkt. Trafikplats Lund norra är också en viktigt port till Brunnshög. I rusningstrafik är trafikplats Lund norra hårt belastad och ligger då nära sitt kapacitetstak. Tidvis uppstår också köbildning på E22 i norrgående körriktning mellan trafikplats Gastelyckan och trafikplats Lund norra, vilket hänger samman med motorvägens motlut som får tung trafik att tappa i hastighet. För att lösa situationen kommer BILAGA 2 olika alterantiv tas fram och analyseras i den förstudie Trafikverket låter upprätta för trafikplats Ideon. En ny trafikplats kommer att avlasta Lund norra från främst trafik söderifrån på E22 med målpunkt Ideon. Trafikplats Ideon frisätter därmed kapacitet i den befintliga trafikplatsen varför planerad utbyggnad i Brunnshög under lång tid, ca 20 år, inte behöver ta höjd för ytterligare kapacitetshöjande biltrafikåtgärder, se vidare kap 3 Planförslag samt kap 5 Konsekvenser. Trafiken på E22 domineras av regional och nationell trafik. Endast en mycket begränsad det av resrelationerna inom Lunds stad har fördel av att nyttja E22 (t.ex. boende i södra Lund som kör bil till arbetsplats i nordöstra Lund). Utöver den genomgående trafiken bedöms huvuddelen av biltrafiken utgöras av regionala resor, av boende i östra Lund som kör till arbetsplats på annan ort eller boende utanför Lunds kommun som har arbete i Lund. Tillgången till kollektivtrafik varierar i området. I södra delan av Brunnshögsområdet finns en omfattande busstrafikering till Malmö, Lunds centrum och Södra Sandby. Det går direktbuss, linje 169, till Malmö med hög turtäthet. Snabb bussförbindelse, Skåneexpressen, finns också till Kristianstad via motorvägshållplatsen vid trafikplats Lund norra. Lundalänken i Sölvegatan och vidare in mot centrum utgör den dominerade PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR kopplingen för busstrafiken till centrala Lund och Lund C. Till de norra delarna, där ESS planeras och antalet invånare och sysselsatta idag är mycket lågt, finns endast enstaka bussturer per dag. Gång- och cykelvägnät till och inom Brunnshög omfattar i dagsläget främst de södra delarna av området. Cykelbana finns utmed Odarslövsvägen in mot Lunds centrum, dock saknas en länk mellan Utmarksvägen och Brunnshögsvägen. Det finns ett par passager under E22 för gång- och cykeltrafikaner men avstånden mellan dessa är långa. Dels finns en gång- och cykelport under E22 i höjd med Norra Fäladen, dels finns gångoch cykelbanor längs Sölvegatan/Lundalänken vilken passerar under E22 i planområdets södra del. Det finns ingen gc-passage i anslutning till trafikplats Lund norra. Lunds kommun har gjort en kartläggning av omgivningsbuller för hela kommunen i enlighet med förordning (2004:675) för omgivningsbuller (miljökvalitetsnormen för buller). Utifrån omgivningsbullerkartläggningen kan det konstateras att väg E22 utgör den största bullerkällan intill Brunnshögsområdet och kommer så att vara även i framtiden. Solbjersvägen utgör också en stor bullerkälla medan trafiken på Odarslövsvägen utgör en mindre källa. Befintliga cykelvägar Bild 72: Dagens gång- och cykelvägar inom och till Lund NE/Brunnshög. Planskilda passager finns under E22 samt under Solbjersvägen, pilmarkering. Bild 73: Omgivningsbuller från vägtrafik - simulerad ekvivalentnivå 2011 angivet i dB (A). 99 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 Stadsbusslinje 20 ns t ad 21 Kr is tia Regionbusslinje SkåneExpressen 1 Linje 108 Linje 166 Linje 169 Hållplatser kring Brunnshög Visionsgräns_FÖP_Brunnshög ra Söd by 250 500 1 000 1 500 2 000 Meters ffans to r p 0 S and St a nnshög Brunnshög M al ö m Bild 74: Busstrafik till Lund NE/Brunnshög år 2012. Kävlingev. väg 108 Kollektivtrafik Brunnshög år 2012 Svenshögsv. Odarslövsv. E22 Norra ringen väg 16 TPL Lund norra Utmarksv. Lund C. Sandbyv. väg 16 Trafikplatser år 2012 Övergripande vägnät år 2012 0 250 500 1 000 1 500 2 000 Meters Övergripande vägnät 2012 Bild 75: Övergripande vägnät kring Lund år 2012 Lund genomkorsas av ett par större regionala trafikleder.: där motorvägen, E22, är den mest domierande länken för regional och nationell trafik 100 BILAGA 2 Markförhållanden Berggrund och jordarter Berggrunden i området utgörs av en mer än 400 miljoner år gammal silurisk lerskiffer med stor mäktighet - så kallade Colonus- och Cyrtograptusskiffrar. Berggrunden är, med undantag från de översta metrarna, tämligen sprickfattig. Colonusskiffer är en karbonathaltig lerskiffer, som i det aktuella området har en mäktighet som uppskattats till mellan 600 och 1100 m. Skiffern är förhållandevis tät och uppvisar vanligen en låg vattengenomsläpplighet. Skiffrarna är genomsatta av ett antal diabasgångar som löper i NV - SO riktning. Diabasgångarna har andra geotekniska och geofysiska egenskaper än skiffiarna. Jordlagermäktigheten i området uppgår i genomsnitt till ca 5-10 m. Mäktigheten på jordlagren är som minst där marken ligger lägst. De översta jordlagren utgörs av mer eller mindre mullhaltiga leriga och sandiga jordar, som inte överskrider 1 m i mäktighet. Under dessa förekommer lermorän, överst den baltiska och därunder nordostmoränen. Geotekniska undersökningar (bland annat borrningar) har utförts i delar av området, bl a mellan Utmarksvägen – E22 - Neversvägens. Berggrunden utgörs av sedimentärt berg av lerskiffrar och sandstenar. Jordlagren domineras av lermoräner, nordostmorän och sydvästmorän. I gränszonen mellan moräntyperna kan skiktningar med sand förekomma. Eventuell grundvattenpåverkan beror på rådande geomorfologi men även på planerad anläggning. Geoteknisk undersökning rekommenderas därför i samband med kommande detaljplaneläggningar. Geotekniska egenskaper För lokaliseringen av bl.a. MAX IV och ESSanläggningarna har ställts långt gående krav på marklagrens bärighet och stabilitet. Det föreslagna området på toppen av Romeleåsen har genom undersökningar visat sig väl uppfylla ställda krav. Således har jordlagren genom geotekniska undersökningar bedömts att ur brottsynpunkt kunna tåla laster upp till runt 50 ton per m2 och det underliggande berget laster upp till storleksordningen 200 ton per kvadratmeter, vilket uppfyller forskningsanläggningarnas högt ställda krav. Grundläggning för mycket stora laster, så PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR som de stora forskningsanläggninarna, kan behöva nedföras till berg. Dagvatten Romeleåsens höjder delar in kommunen i tre avrinningsområden, så att ytvattnet rinner åt norr mot Kävlingeån och åt söder mot Höje å. Ett litet område i kommunens sydvästra del avvattnas via Torrebergabäcken till Sege å. Vattnet fortsätter via åarna till Öresund. Hela Lunds tätort samt Vallkärra kyrkby, Dalby och Genarp avvattnas åt söder till Höje å. Hälften av Stångbys dagvatten leds via Vallkärra/Önnerupsbäcken till Höje å, resten rinner av åt Kävlingeån. Håstad, Flyinge, Södra Sandby, Veberöd och Revingeby avvattnas mot Kävlingeåns vattensystem. Endast några platser, såsom Värpinge by, Sankt Lars, Stångby och delar av Södra Sandby ligger låglänt eller nära vattendrag. Sedan början av 1990-talet har Lunds kommun arbetat aktivt med att tillsammans med grannkommunerna längs Höje å, Kävlingeån och Sege å utöka vattenområdena, minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten. Syftet har också varit att öka den biologiska mångfalden och gynna rekreation och friluftsliv. Bland åtgärderna märks anläggandet av flera hundratals hektar dammar, våtmarker och skyddszoner. Uppföljningar av projekten visar att vattensituationen långsamt blir bättre, men att fler åtgärder behövs. Lunds kommuns vattendrag tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt med säte vid länsstyrelsen i Kalmar. I Kalmar finns också vattendelegationen med uppgift att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. För varje avrinningsområde ska lokala vattenråd bildas, där kommunerna och andra intressenter längs vattendragen kan delta för att påverka och samråda kring besluten. Södra Östersjöns vattendistrikt har låtit inventera vattenkvaliteten enligt europeisk standard i de största vattendragen i kommunen. Vattendragen belastas främst genom punktutsläpp, bland annat från enskilda avlopp samt av markläckage med stora mängder kväve och fosfor. Höje å har dålig ekologisk status och Önnerupsbäcken, Kävlingeån och Sege å har otillfredsställande ekologisk status. I Vombsjön finns stora problem med alg101 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR BILAGA 2 blomning och den har otillfredsställande ekologisk status. Den dåliga vattenkvaliteten i vattendragen medför att åtgärdsprogram måste tas fram för Höje å, Önnerupsbäcken, Kävlinge å och Sege å. Detta kan innebära krav på bättre rening av avloppsvatten, av dräneringsvatten från jordbruket samt av dagvatten från tätorterna. Åtgärdsprogrammen kan eventuellt även innebära restriktioner på gödsling av åkermarken. Avrinningsområden Det aktuella området är beläget i anslutning till flera ytvattendelare, vilket medför att avrinning av ytligt vatten kan förväntas ske åt flera skilda håll samt till tre dikningsföretag via befintliga lantbruksdräneringsledningar eller via avrinning på markytan. De aktuella dikningsföretagen är: 1. Odarslöv – Puggängarna av år 1945 Dikningsföretaget är anslutet ner till Sularpsbäcken som avrinner via Glomssjön, Fågelsångsdalen och Södra Sandby till Kävlingeån. 2. V Odarslöv – Hoby av år 1943 Dikningsföretaget har sin avledning åt nord till nordväst genom lantbruksdräneringssystem, öppna diken och mindre ytvattendrag via Stångby och V Hoby vidare till Kävlingeån. 3. Odarslöv – Igelösa av år 1945 Dikningsföretaget avleds åt ostnordost via lantbruksdräneringssystem och öppna diken till Kävlingeån. Grundvatten Stora grundvattenförekomster finns bland annat i Alnarpssänkan och Vombsänkan medan Romeleåsen har en begränsad tillgång på grundvatten. Enligt Södra Östersjöns vattendistrikt är den kemiska statusen generellt sett god i kommunen. Vombsjön fungerar som reservdricksvattentäkt. Formella vattenskyddsområden finns i öster vid Vombsjön, vid Revingeby och vid gamla vattenverket vid Höje å söder om Lunds stad. Vattenskyddsområdenas utbredning och bestämmelser är inte tillräckliga och håller på att omarbetas. Klimat Årsmedeltemperaturen i Lund uppgår till 7,9°C och årsmedelnederbörden uppgår till ca 670 mm enligt SMHI:s medelvärde från mätperioden (nuvarande normalperioden) 1961-1990. Lund får normalt som mest nederbörd, uppemot 70 mm/månad, under november månad. Februari är däremot den torraste månaden med knappt 35 mm nederbörd. Kävlinge Kävlingeån Bjärred Södra Sandby Lund Sularpsbäcken Lommabukten Lomma Höjeå Dalby Bild 76: Avrinningsområden för planområdet. Stora delar av området Staffanstorp avvattnas via Sularpsbäcken mot Kävlingeån och slutligen ut i Lommabukten och Öresund. Delar av området avvattnas i delvis befintliga system mot staden och vidare mot Höje å och Lommabukten och Öresund. 102 p BILAGA 2 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Det finns två dominerande vindriktningar, västsydväst respektive ost-sydost. Under sommaren dominerar västvindarna, medan östvindarna uppvisar en ökad frekvens under vintern. Inversion, eller så kallad stabil skiktning, förekommer under ca 25 % av året. Vid inversion begränsas utspädningen av luftföroreningar. Vind överstigande 5 m/s förekommer i genomsnitt under 20 % av året. Dessa hårda vindar är något vanligare vintertid än sommartid. Solhöjden varierar stort över året. Vid midsommar, klockan tolv, når solen närmare 60 grader över horisonten, medan den under midvinter endast når ca 10 grader. Detta innebär att skuggan från en tio meter hög byggnad under midsommar når drygt fem meter medan den under vintern når mer än 50 m. placerat parallellt och nära E22. Kraftledningens kapacitet bedöms kunna försörja både MAX IV och ESS. EON Elnät AB har linjekoncession för kraftledningen. Inom området finns två olika koncessionsområden för elkraft vilket kan ge särskilt goda förutsättningar för säkerställa tillgången på efterfrågad energi. Under sommaren 2008 uppfördes tre vindkraftverk, ett inom ESS-området och två strax utanför områdets norra del. VA och värme Kommunalt vatten finns tillgängligt inom visionsområdet. Övrig VA-försörjning, spillvatten, och dagvatten, samt fjärrvärme och fjärrkyla mm, finns i huvudsak idag framdraget till södra delarna av området. Det finns kapacitet i dagens system för att dricksvattenförsörja Brunnshögs totala utbyggnad. Källby reningsverk har tekTeknisk försörjning nisk kapacitet att klara utbyggnadens storlek men Kraftledningar och vindkraftverk mindre förstärkningsåtgärder kan bli aktuellt. Den regionala 130 kV kraftledningen som pas- Däremot ryms inte Brunnshögs spillvattenhanteserar genom området har en kapacitet på 50 MV. ring inom Källbyverkets gällande tillstånd. VADet finns en förbindelseledning från denna kraft- SYD håller på med en strategisk utredning. ledning till ett ställverk i Brunnshög, vilket är Södra Sandby Teckenförklaring Teckenförklaring Sularpsbäcken Sand- och grusförekomst Sand- ochAnnan grusförekomst förekomst; Urbergsförekomst Kävlinge Sedimentär bergförekomst Annan förekomst; Urbergsförekomst Kävlingeån Sedimentär bergförekomst Dalby Bjärred Södra Sandby Lund Lommabukten Lomma Sularpsbäcken Höjeå ESS - program till detaljplan vattenplanering Dalby Staffanstorp 0 1 300 2 600 5 200 Meter 10 400 7 800 2010-02-02/FP Bild 77: Grundvattenförekomster omkring Lund NE/Brunnshög. Källa: SGU - datasetet är en bearbetning av grunddata. Lund NE/Brunnshög berör inga kända grundvattenförekomster. 103 104 105 106
© Copyright 2024