Kurs i sparsam traktorkörning Kurs i sparsam traktorkörning Material: Fredrik Ek ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund Markku Lappi ProAgria Etelä-Suomi Maarit Kari, ProAgria Keskusten Liitto Program • 09.00 - 10.00 • 10.00 – 11.30 • 11.30 – 12.30 • 12.30 - 13.00 • 13.00 – 14.30 • 14.30 – 15.30 • 16.00 Teori: Energianvändning på lantbruk, traktorteknik, bränsleförbrukning, kraftöverförning, lagstiftning, energikostnad Körpass 1 (bränsleåtgång och tid mäts) Lunch Teori: Hur kan man påverka bränsleförbrukningen Körpass 2 (bränsleåtgång och tid mäts) Sammandrag av resultaten samt slutledningar Tillfället avslutas Samtliga deltagare måste ha körkort som berättigar till framförande av traktor Kurser i sparsam traktorkörning har arrangerats av LRF -konsult i Sverige Christer Johansson från LRF –konsult har gjort ett viktigt pionjärarbete inom ecodriving med traktor. Han har på ett betydande sätt bidragit till utformandet av ett utbildningskoncept för finska förhållanden Energiförbrukningens fördelning inom lantbruket Källa: Tike Exempel på energianvändning på enskilda gårdar Utgångspunkten är den nuvarande energiförbrukningen Spannmålsgård 80 hektar, Södra Finland vete, korn, havre, rybs • Flisvärmecentral från 1970-talet. • Två uppvärmda bostadshus samt en snickeriverkstad. • Odlingens brännoljeförbrukning: 50 liter/ha Odling av spannmål och hallon 75 ha vete, havre, råg och hallon Odlingens oljeförbrukning i medeltal: 46 liter/hektar Nötköttsproduktion: 140 slakttjurar, Åland Vall och spannmål på 120 ha Oljeförbrukningen i medeltal: 51 liter/hektar Nyckeltal för köttproduktionen: 2,06 kWh/kg kött Notera brännoljeförbrukningen i produktionsbyggnaderna! Energikartläggning diesel i Sverige Genomgång av 32 gårdar • 22gårdar med spannmål och vall • 10 gårdar med specialgrödor 33 l/ha - 120 l/ha 54 l/ha - 265 l/ha Nyckeltal för energianvändningen inom lantbruket • Med konventionell jordberedning används i medeltal kring 60 liter brännolja per odlad hektar (spannmålstorkningen tillkommer) • Det här motsvarar cirka 15 liter brännolja per producerat ton spannmål • Spannmålstorkningens oljeförbrukning är i allmänhet litet högre än odlingens förbrukning • Vid produktion av vallfoder är förbrukningen per hektar också kring 60 liter • Vid mjölkproduktion cirka 0,2-0,3 kWh energi/kg mjölk • Vid nötköttsproduktion 3-5 kWh energi/kg kött Tilan nimi Naudanlihaa Haketta navetassa Polttoöljyä navetassa Sähköä navetassa Tunnusluku energia Tunnusluku € kg m3 litraa kWh €/kg lihaa kWh/kg lihaa Bo 18000 13300 32633 9,2 0,87 Pa Fi Mö Li Ta Ve 8000 35000 11000 14700 24000 45000 5120 4827 2064 800 5365 6196 3824 19201 5500 8019 8000 30800 6,9 1,9 2,4 1,1 4,4 2,1 0,65 0,18 0,22 0,10 0,28 0,19 55 Brännoljeförbrukningens storlek är avgörande för nötköttsproduktionens energieffektivitet Gårdens namn kWh energi/ kg kött Bild: Helsingfors Universitet, Jukka Ahokas 1 liter brännolja • Innehåller ca 9,8 kWh • Väger ca 0,81 kg/l • Behöver ca 15 m3 luft för att förbrännas effektivt och……………………….. ……….. ger 2,6 kg CO2 C13 H28 + 20 O2 → 13 CO2 + 14 H2O Diesel och syre → koldioksid och vatten Värmevärde av diesel är 43,5 MJ/kg, 1 kubikmeter (m3) luft väger (vid 20°c) 1,2 kg Växthusgaser Lustgas och metan är kraftigare växthusgaser än koldioxid Uppvärmningsförmåga efter 100 år CO2 CH4 N20 Koldioxid Metan Lustgas 1 25 300 Lustgasen förstör dessutom atmosfärens ozonskikt som skyddar mot bland annat UV-strålning Atmosfärens koldioxidhalt ökar Bränslenas prisutveckling är också en bra orsak att köra ekonomiskt Vad går effekten och det använda bränslet åt till? Allt striktare avgasnormer tvingar tillverkarna att ta fram teknik med lägre utsläpp Avgaskrav inom EU för traktorer Kravnivå Motoreffekt i kW Steg I 130 - 560 75 - 130 37 - 75 Steg II 130 - 560 75 - 130 37 - 75 Steg IIIA 130 - 560 75 - 130 37 - 75 19 - 37 Steg IIIB 130 - 560 75 - 130 56 - 75 37 - 56 Steg IV 130 - 560 56 - 130 Partiklar Datum för Koloxid, CO Kväveoxider Kolväten (g/kWh) NOx (g/kWh) HC (g/kWh) PM (g/kWh) införande 2001-07-01 5,0 9,2 1,3 0,54 2001-07-01 5,0 9,2 1,3 0,70 2001-07-01 6,5 9,2 1,3 0,85 2002-07-01 3,5 6,0 1,0 0,20 2003-07-01 5,0 6,0 1,0 0,30 2004-01-01 5,0 7,0 1,3 0,40 4,0* 2006-01-01 3,5 0,20 4,0* 2007-01-01 5,0 0,30 4,7* 2008-01-01 5,0 0,40 7,5* 2007-01-01 5,5 0,60 2011-01-01 3,5 2,0 0,19 0,025 2012-01-01 5,0 3,3 0,19 0,025 2012-01-01 5,0 3,3 0,19 0,025 4,7* 2013-01-01 5,0 0,025 2014-01-01 3,5 0,4 0,19 0,025 2014-10-01 5,0 0,4 0,19 0,025 SCR (ad-blue)/EGR (återcirkulation av avgas) Räcker till steg IV Räcker till steg III B Om traktormotorn • Äldre traktorers mekaniska insprutningspumpar körde med ett insprutningstryck på cirka100-300 bar • Nya traktormotorer har ett insprutningstryck på upp till 2500 bar • Genom att höja insprutningstrycket och senarelägga insprutningen har man minskat på utsläppen och förbättrar verkningsgraden • Med turbo och intercooler har man fått ut mer effekt utan att öka slagvolymen, turbon förbättrar också verkningsgraden • Mest får man ut ur bränslet när motorn är rejält belastad • Optimalt varvtalsområde = det område där vridmomentet är störst På bilden är den behövliga effekten 60 % av den nominella effekten. Genom att skifta till en högre växel kan varvtalet sänkas samtidigt som motorns belastning ökas. Man kommer till ett mer ekonomiskt varvtalsområde. Mekanisk insprutning Elektronisk insprutning Common rail Transmission Mekanisk växellåda samt dess utvecklingssteg • Traditionell mekanisk växellåda + Små överföringsförluster (cirka 10 %) – Kraftöverföringsavbrott vid växling – Svårt att belasta motorn optimalt • Semi Powershift – Som en mekanisk växellåda, men med några elhydrauliska snabbväxlar – Förlusterna cirka 15 %, men ger bättre möjligheter att optimera motorns belastning • Full Powershift – Alla växlar elhydrauliska, ofta med en momentomvandlare som mjukar upp växlandet – Förlusterna cirka 20 %, lätt att köra, koppling behövs inte för växling. Steglös transmission och Direct drive • Steglös växellåda – Kraften fördelas mellan en mekanisk och en hydraulisk rutt – Vid start överförs nästan all effekt hydrauliskt men vid rörelse är kraftöverföring mekanisk – Förlusterna cirka 10 % som med en mekanisk växellåda, men med tillägget att det finns goda möjligheter att optimera motorns belastningsnivå – Störst fördel vid körning i varierande terräng • Direct drive – dubbelkoppling – Förluster som med mekanisk växellåda ~ 10 % – I praktiken oavbruten kraftöverföring, vid körning ungefär som full powershift Mekanisk växellåda Semi powershift Full powershift Steglös transmission Steglös transmission (Fendt) Dubbelkoppling Direct Drive The image part with relationship ID rId3 was not found in the file. Beakta, när du köper en traktor • Till vilket ändamål traktorn skall användas • Effektbehov • Hurudan transmissionslösning du behöver • Traktorns massa kan utökas med tilläggsvikter • Navigeringsutrustning • Hurudant bränsle traktorn kan köras på • Testresultat (Käytännön maamies, Koneviesti, www-dlgtest.de) Det mest kända testkonceptet, DLG-power Mix DLG Power mix • Verkliga körsituationer inbandade och simulerade med hjälp av bromsvagn – Plöjning , balpressning mm. • Ger än mer tillförlitlig bild av bränsleekonomin än andra typer av test Kurser i ekonomisk körning http://www.youtube.com/watch?v=Uc96eX34Qcw Mätning av bränsleförbrukning  Bränsleåtgången per utfört arbete kan kostateras med enkla medel; måttglas, stoppur och avståndsmätning  Elektroniska hjälpmedel  Resultaten antecknas alltid också på papper Tre sorters uppgifter: -man kör en sträcka på en viss mängd bränsle (ex. 1 dl); sträcka och tid mäts -lastningsuppgift med frontlastare, ex. lastning av balar –förbrukning och tid mäts -körning av en bestämd sträcka eller en plöjningsuppgift – sträcka och tid mäts Deciliterkörning: •Extra tank i form av måttglas på traktorn •Domare med under körningen •Körd sträcka antecknades, inte tid Plöjning och ballastning: •Tanken bräddfull före och efter körningen •Anteckning av bränsleförbrukning och tid •Elektronisk mätning; förbrukning och tid Econen förbrukningsmätare • Förbrukningen och den tid som gått åt för körningen etc. Kan mätas genom att koppla den elektroniska mätaren till fordonets CAN-bus system. + Ett snabbt och snyggt sätt att få uppgifter om en nyare traktors förbrukning - Inte lika påtagligt och överskådligt som att klotta med brännolja • Sinsemellan jämförbara resultat fås direkt, absoluta resultat kräver kalibrering av mätaren för det använda fordonet Sänkning av bränsleförbrukningen Sänkning av bränsleförbrukningen • • • • • • Däckval Däcktryck Underhåll av traktorer och maskiner Inställning av arbetsredskap Körteknik Elektroniska hjälpmedel; kölinjeguide, förbrukningsmätare mm. • Ändra system Däck och lufttryck Trelleborg Load Calculator Med lägre lufttryck i traktorn halveras spårdjupet , slirningen minskar och dragförmågan förbättras Lufttryck i däcken: 1,6 bar 1,2 bar 0 0,8 bar > 1 bar Spårdjup (cm) 1,2 bar 1,5 bar 30 0,5 bar 0,5 bar 0,5 bar 0,2 bar 0,2 bar 60 Tryckpåverkan (bar) 0,2 bar 8,0 cm 5,5 cm 4,0 cm Däcktyper Radialdäck • • Lägre markpackning vid fältarbete Lägre rullningsmotstånd vid landsvägskörning Diagonal • Mest hållbara däcktypen vid skogskörning Fodermaskiner •Håll betten skarpa •Rätt varvtal Blockvärmare Tomgång •Hjullastare och grävmaskiner går nästan halva tiden på tomgång •Avkylande av turbon behövligt bara efter tungt arbete •Timräknaren snurrar också vid tomgång Inställning av redskap och traktor vid jordbearbetning • En felaktig inställning av redskapet kan öka dragkraftsbehovet med 20 %. • Körning med diffspärr ger lägre slirning och minskade förluster i transmissionen. • Rätt inställning av dragkraftsreglering ger mindre slirning och ett bättre arbetsresultat. Sätt att minska bränsleförbrukningen vid plöjning  Viktigast är att plogen är rätt inställd och att man inte plöjer onödigt djupt  Plöjning på så hög växel och så lågt varvtal som möjligt  Helst skall man undvika backande vid vändtegarna Slirning vid plöjning Beräkning av slirning vid plöjning med hjälp av antal hjulvarv per körd sträcka med och utan nedfälld plog Under kursen minskades slirningen genom användning av differentialspärr och genom att sänka däcktrycket Körteknik Traktor och arbetsredskap borde passa ihop Ett sätt att minimera tomkörning är att samla balarna till några ställen så att lastningen blir mer effektiv Tips för minskad bränsleförbrukning vid fältarbeten • Vid jordbearbetning • 1400 – 1600 rpm • Vid kraftuttagsarbete • Utnyttja om möjligt ekonomivarvtal • Om möjligt begränsa motorvarvet vid 1000 rpm körning Sätt att minska bränsleförbrukningen vid transportkörning • • • Planera körning, undvik stopp Accelerera där det går åt minst energi, dvs. i nedförsbackar Släpp gaspedalen i nedförsbackar när önskad hastighet är nådd Sänkt bränsleförbrukning vid transportkörning  Minskat av rullningsmotstånd genom höjt däcktryck  Körning på möjligast hög växel, men på så höga varv att traktorn ”orkar” bra Tips för minskad bränsleförbrukning vid transportkörning • Mekanisk växellåda, semipowershift och powershift • Växla upp vid max 1500 rpm • Kör inte på över 2000 varv • Steglös transmission • Begränsa maximal motorvarvtal • Begränsa accelerationshastigheten • Tillåt långsammare reaktionstid vid nedväxling • Minska motorbromseffekt Körning med frontlastare • • • • • Placera vagnen optimalt Jämnt lågt motorvarvtal Kör mjukt Undvik branta svängningar Stanna med broms inte med körriktningsväxlare Navigering priserna på navigeringsutrustning har kommit ner Kostnadsbesparing och ökad produktivitet •Mindre överlapp och färre mistor •Mindre arbetstid på maskin •Mindre tid med markeringsarbete i fält •Mörkerkörning underlättas, fler arbetstimmar med högre precision  Den största traktorn är inte nödvändigtvis det optimala valet för alla arbeten, trots AC etc..  För foderhantering och andra dagliga lättare arbeten är små maskiner bränsleeffektiva Energispartips • • • • • • • Plöj grundare, lämna bort plöjandet efter oljeväxter, ärter etc. Utnyttja möjligheterna med minskad bearbetning, direktsådd är inte det enda sättet att sänka odlingsarbetens brännoljeförbrukning Tidiga sorter sparar brännolja. Det här gäller dels för själva tröskandet (tröskningen brukar förbruka 20 – 35 liter per ha) men framför allt vid skördens torkning På de bästa skiftena med tanke på form och läge lönar det sig att odla de växter som kräver de största odlingsinsatserna På mer avlägsna skiften lönar det sig att utföra så litet arbetsmoment som möjligt, byte av skiften med grannar? Använd krafttuttagets ekonomiläge om ett sådant finns och om effekten räcker till Justera däcktrycken enligt behov och praktiska möjligheter: – 1,0 - 1,5 bar vid fältarbeten – 0,6 - 1,0 bar vid fältarbeten med dubbelmontage – 1,5 - 2,0 bar vid landsvägskörning Deciliterkörning, exempelresultat •Stor variation i körsträcka 220 m – 375 m •De flesta körde mellan 300 m och 350 m •Ojämnt underlag, handgas minskade förbrukningen •Körning på hög växel och låga varv gav flest metrar •Bra för motorn? Ballastning, exempelresultat: •Starkt samband mellan tidsåtgång och förbrukning •Ju skickligare kusk -desto mindre förbrukning •Den snabbaste förbrukade näst minst bränsle Vinnande teknik på en jämn åker i sommarvärmen med en tom vagn bakom: Iväg med näst högsta växeln, snabbt skifte till högsta växeln. Körning på låga varv. Också tid är pengar, det lönar sig att köra förnuftigt, inte på tomgång Vid lätt körning med en stor traktor är det viktigt att arbetet går undan: Ju snabbare lastningen går, desto lägre bränsleförbrukning! Tack för deltagandet! Och kom ihåg att ge respons så gör vi nästa kurs bättre! Markku Lappi, ProAgria Etelä-Suomi Fredrik Ek ,ProAgria Svenska lantbrukssällskapens förbund 0400 497638 040 7547182