Anteckningar vid seminarium med ämneskommittén för jordbearbetning i Vreta Kluster, den 12 mars 2015 Närvarande: Johan Arvidsson, Lennart Johansson och ett 40-tal intresserade rådgivare, forskare, lantbrukare och representanter från Väderstadverken. Mötets öppnande Lennart Johansson hälsade välkomna och informerade kort om Vreta Kluster och verksamheten i de olika ämneskommittéerna inom SLU Fältforsk. Johan Arvidsson presenterade dagens program och hälsade välkomna. Johan Arvidsson, hjul eller band? Markpackning är i regel en oönskad effekt orsakad av tunga maskiner som körs då marken är vattenmättad och inte står emot trycket. Packningen minskar jordens genomsläpplighet och försämrar rottillväxten. Band på traktorer och tröskor kan bidra till minskad packning liksom en ny typ av däck, IF-däck, som deformeras bättre och får en större understödsyta mot marken. Liksom tidigare visar mätningar med dubbelmontage att ringtrycket kan sänkas och packningen minskar betydligt. Mätningar med nedgrävda sensorer visar att vid 0,5 bar går en gräns för acceptabelt marktryck. Med band uppstår större tryck vid drivoch bärrullar. Kalkylark för beräkning av markpackning kan hämtas på www.jordpackning.se Mikael Gilbertsson och Per-Anders Algerbo dragkraftsuttag och slirning En stortraktor på 70-talet vägde 6,5 ton, idag kan en stortraktor väga 1820 ton. Dragkraftsuttag och slirning är funktion av vikt och markförhållanden. Slirning förstör strukturen i ytan/matjorden och tyngden på traktorn ger packning på större djup. Band ger vid blöta förhållanden ofta liten slirning vid låga dragkraftsuttag till full slirning vid höga dragkraftsuttag. Acceptabel slirning med hjul uppges till 812% och med band 2-5 %. Vid de mätningar som gjordes noterades 30-50 % slirning vid maximal dragkraft. Band drar generellt bättre än däck och bland däck är IF-däck bättre än konventionella. Amanda Andersson, såbäddar till höstvete Presenterades ett examensarbete som syftar till att undersöka effekten på uppkomst, bestockning med sådjup på 2-4-6 cm i ett fältförsök med höstvete. Parallellt gjordes fältstudier på 16 gårdar med plöjda och endast kultiverade fält. Slutsatsen i båda fallen är att grund sådd gav snabbare uppkomst och bättre bestockning. Peter Karlsson, Johan Arvidsson striptillstripdrill När striptill tillämpas bearbetas 25-50 % av markytan. Alla tillverkare har någon variant av redskap som kombinerats ihop till en enhet. Väderstads striptill koncept bygger på en Spirit med 167 mm billdelning. Resultat från Lönnstorp visar på en positiv skördeeffekt i höstraps och höstvete för striptill jämfört med konventionell sådd. Bernt Mårtensson, Väderstad Spirit Den första prototypen av Spirit provades 2004 för endast lättare jordar och 2008 kom en förserie med 6 m maskiner. 2015 kommer en ny variant av Spirit StripDrill med efterharv. Gödsel placeras på två nivåer i ett spår som görs med förredskapet. Det finns många möjligheter till olika inställningar och varje såbill är individuellt upphängd vilket ger en jämn uppkomst. Tekniken bygger på att så vändtegen till sist. Stefan Ranch, Spirit i praktiken Stefan har använt en Spirit med gåsfotsskär till vårbearbetning och sådd. Detta gör att det krävs ett relativt lågt dragkraftsbehov till 8 m maskin. Gödsling görs före sådd. Johan Arvidsson, mätteknik av såbäddar Johan Arvidsson visade resultat från mätningar med ny utrustning för att bedöma såbäddsegenskaper. För att bedöma den ideala såbädden mäts harvdjup, markfukt och storleksfraktion med en mätvagn med laser och 3D-kamera. Problemet kan vara att analysera och automatisera bilddata vid kontinuerlig mätning. Resultaten visar dock på goda resultat vid mätning av aggregatsstorlek med laser. Inomfältsvariation kan studeras med denna utrustning. Diskuterades automatisk djupkontroll på harvar och såmaskiner som fanns på Concordemaskinerna. Petter Ström, erfarenheter av direktsådd med Seedhawk Har tillämpat direktsådd med Seedhawk med 25 cm radavstånd och kombisådd under ett antal år. Utsädet hamnar alltid i ”svart jord” utan växtrester med god uppkomst. Viktigt att ha koll på halmbehandlingen, stubbhöjd och övriga växtrester. Kräver en genomtänkt växtföljd med plöjning ibland liksom Roundupbehandling mot ogräs. Carl Gudmundsson, en engelsk gårdsstudie Salle farm i England brukar 1 700 ha med en genomtänkt sju-årig växtföljd och ligger därmed betydligt över genomsnittsavkastning för samtliga grödor jämfört med rikssnittet och även för området. Man har minskat andelen höstsådda grödor p g a gräsogräsproblem. Det faller mycket regn i området så därför bearbetas och sås alltid vändtegen sist. Ett pågående projekt för att minska utlakningen utan att minska på avkastningen har påbörjats och visar att odling av oljerättika som mellangröda följt av åkerböna utan plöjning har minskat utlakningen betydligt. Tre system ingick med inriktning på plöjning/kultivering, direktsådd och lantbrukarens eget system med mellangrödor. Frågeställningar och förslag från deltagarna utan prioritering    En rejäl satsning på direktsådd under Mellansvenska förhållanden bör göras. Optimal såtidpunkt och utsädesmängd av moderna höstvetesorter. Är det annorlunda t ex senare såtidpunkt vid direktsådd, gäller även på våren. Studera utsädesmängd utifrån lerhalt och annat som påverkar grobarhet och bestockning. Hur skall mellangrödor etableras under torra förhållanden på          Avslutning sommaren och fungera i Mellansverige med kort tillväxt på hösten och med kalla, våta lerjordar på våren med en etablerad mellangröda? Odlings- och maskinsystem för att hålla jorden bevuxen så stor del av året som möjligt även anpassat för fuktigare förhållanden, Västsverige, miljö och klimatsmart! Oljerättika som mellangröda, sort, såtid, utsädesmängd, kväve vid sådd! Odling av fånggrödor före baljväxter? Nytt växtföljdsförsök med direktsådd jämfört med konventionellt och reducerat jordbearbetningssystem. Olika maskiner bör testas vid direktsådden såsom Väderstad StripDrill och Claydon för Stripdrill, Amazone, Dale och Seedhawk med raka pinnar och VM-Seeder, JD 750 och Väderstad Rapid med skivbillar. Insatser och tidpunkter optimeras utifrån direktsådden och inte referensleden. Mellangrödor får gärna ingå, även i direktsådda system. Halmbehandling bör studeras i nya försök utan plöjning. Målet är att höja skörden i system utan plöjning och inte nöja sig med samma skörd. Vad är mest bränsleeffektivt, band eller hjul och finns det riktlinjer hur traktorn skall vara rätt viktad för bästa dragkraft och bränsleekonomi? Bränsleekonomi för olika bearbetningssystem och dragkraftsbelastningar! Rätt placering av gödsel till olika grödor, stämmer gamla sanningar till alla grödor? Hur skall vi odla för minska trycket av ogräs och sjukdomar? Ogräsbekämpning genom ultragrund harvning! Undersöka effekten av startfosfor såväl på våren som på hösten i stråsäd och raps. Även studera placering i raden, djup och betning av utsädet. Fortsatta studier av såbäddar till höstvete. Går det att använda laserskanning för att studera utsädesmängden som N-sensor till utsädet? Förbättra rotutvecklingen för mindre liggsäd! Testa kultivatorspetsar, 50-80 mm och även gåsfötter vår och höst! Nya försök med radavstånd, art-billtyp kopplat till utsädesmängd. 12,5-16-20-25-36 cm radavstånd och även titta på dubbelradssystem. Alvluckring efter potatis? En del av de resultat som presenterats finns redovisade i Rapport 130132 från SLU, som finns på avdelningen för jordbearbetning och hydrotekniks hemsida. Johan Arvidsson och Lennart Johansson tackade de närvarande för aktivt deltagande och konstruktivt arbete under dagen och avslutade seminariet. Anteckningar av Lennart Johansson