1. No category

Länsstyretsen Västerbotten
ink. 2(312 -01
- 1 e t
•3-t1;
Q
,
i
ÖVERKLAGANDE
z
q
MET \ TINGSRÄTT
i Vtafk- o c h t a l ä d o m s t o l e n
nk / 0 1 2 -01
- 2. . . . .0. . . . . . . . . .
Akt
av
HÖGALIDENPROJEKTET
(ärendebeteckning: 551-1651-2011)
vid
Botsmark
.......
Aktbil..........3....................
Ärendebeteckning: 551-1651-26n
i 1 2
Undertecknade grundar överklagandet på nedanstående huvudpunkt
S
5
- Länsstyrelsens utslag har bl a grundats på felaktig information från bolagets
1 sida.
- beslutet är baserat på en felaktig miljökonsekvensbeskrivning med felaktiga
- parametrar.
s hydrologisk/ekologisk
- Sävarån med biflöden är ett Natura 2000-område*, som här riskerar stor
skada vid en olycka med t ex oljeutsläpp under utbyggnad eller produktion av vindkraften.
-Berörda parter ser ej ut att ha tagit hänsyn till de problem som de närmast boende till vindparken
ställs inför Förutom höga bullemivåer tillkommer andra faktorer, t ex förändrad
landskapsbild, oro
för hälsorisker och sjunkande fastighetspriser.
n
-Bolaget har garanterat i olika kontrollprogram att följa upp projektområdets
u inverkan på t ex rennäringen och Kungsörnspopulationen, men det är ej helt klarlagt hur flera av dessa program ska
utformas.
_
i förkastningslinjen på
-Sökanden har också lovat att ta hänsyn till ett flertal olika förhållanden tex
- bolaget FORAB har lämnat felaktig information på sina s a m r å d s m ö t e r r m e d z a T fi l a
—,
- -riktlinjer
- - - i om annonseringen om dessa möten har ej heller följts.
Bjännträskliden och den säregna fiskpopulationen i Stora Degerbergstjäm, men det är också
oklart om och hur dessa löften ska infrias.
*Natura 2000-området Sävarån är klassat som riksintresse för naturvård, (Natura 2000 Sävarån).
I detta läge föreslår vi därför att Mark- och Miljodomstolen inte godkänner en utbyggnad av
Hogalidenprojektet.
Under förutsättning att FORAB:s MKB kan revideras, kontrollprogram och löften förtydligas och
alla lagar och direktiv efterföljas, kan vi med undantag av Stora Degerbergs- och Lobergsområ det,
acceptera en vindkraftsutbyggnad på återstoden av projektområdet.
På detta sätt borde den negativa inverkan som ortsbefolkningen skulle uppleva, t ex buller och förändrad landskapsbild, minska i stor utsträckning.
Risker som finns förknippade med en utbyggnad på just detta känsliga Natura 2000-område skulle
försvinna. På Loberget finns bl a också sociala värden som skulle kvarstå relativt intakta inför
framtiden.
Martin Sel'
•
Akerviksvägen 20A , 92276 Botsnnark ; 072-7466895
Birger Ågren Å k e r v i k s v ä g e n 20B , 92276 Botsmark ; 073-8045222
b.Å:cettv Jp,w
u
r
Länsstyrelsen Västerbotten
Innehåll
Ink. 2011 -81- 1 8
SS
!1
Arendebeteckning: 551-1651-2011
7
Bakgrund
-
Oklarheter/felaktigheter
Sida
3
4
4
Synpunkter
1. Upplevd oro
5
2. Bullerexponering
5
3. Geologisk instabilitet
6
4. Naturlivet
6
5. Natura 2000-nätverket
7
6. Fornlämningar
7
7. Friluftslivet
8
8. Maskindirektivet
8
Sammanfattning
9
bilagor (3st)
Bakgrund
4(9)
Loberget ligger i den norra delen av Umeå Kommun, 5-6 mil norr om Umeå centrum.
I detta område, kronoparken Loberget ( projektnamn Högaliden ) har FORAB F r e d Olsen Renewables AB) planerat en vindkraftsutbyggnad med 34 kraftverk och med en effekt på upp till 5 MW
vardera och med en totalhöjd på högst 150 m, enligt företagets ansökan till Länsstyrelsen 2010. Den
närmaste fasta bebyggelsen finns i Botsmark, ca 2 km sydväst om den planerade vindkraftsparken.
Initialt berodde ovanstående planering av vindkraften på att en grupp av företagare i Botsmark, då i
det närmaste helt okunniga o m d e framtida konsekvenserna, inbjudit FO RAB till e n s nabb
exploatering av vindkraften på Lobergs- /Högalidenområdet med markägarna Sveaskog och Holmen
* i tron att detta skulle ge ett stort antal arbeten. Dessa företagare hade dock ej mandat från flertalet
bybor att göra detta. Ortsbornas bestämda nej till EVVFS (European Windfarms Sverige) planer på
en vindkraftspark öster om Botsmark hösten 2010 ( 5/10-1 0
av
. de problem som kan uppstå.
) v i s a r
o c k s å
a
t
t
På
mötet
i Botsmark
FORAB:s representanter att man avsåg
m s amråds
a
n
b
ö denr 10/2
j - 1a0 , uttryckte
t
vindturbinmodellen Vestas V-90 eller motsvarande med samma effekt, max 3 MW.
i
n
s
e
Dessutom underlät FORAB bl a påpeka att anläggningar för betongtillverkning oc h stenkrossning
v
i
d
d
e
n
skulle uppföras inom projektområdet och att allt kunde stängslas in med bl a vägbommar. (Var god
kontrollera detta genom medföljande inspelningsdiskett från samrådsmötet i Botsmark den 10/2 -10).
Att FO RAB säger en sak på samrådsrnötet till allmänheten och några veckor senare uttrycker något
helt annat i sin ansökan till Länsstyrelsen, betyder egentligen att man inte alls bemödat sig om
sanningen. Allmänheten har således blivit vilseförd på flera punkter under d e samrådsmöten som
berörde Högalidenprojektet.
Hösten — 09 lämnade skogsbolaget Holmen AB detta projekt.
Oklarheter/felaktigheter
Högalidenområdet fi nns i angränsande Robertsfors k ommun o c h h a r numer a e j någonting
gemensamt med Högalidenprojektet, annat än namnet Högaliden.
Företagets MKB ( Miljökonsekvensbeskrivning ) är baserad på vindturbiner med en effekt på 3 MW. I
deras ansökan är det turbiner på 5 MW som är aktuella, vilket betyder att bolagets MKB är felaktig
eftersom den är baserad på felaktiga förutsättningar.
Några utskick i brevlådorna från bolagets sida inför samrådsmötena i Botsmark h a r ej förekommit.
I ortstidningen VK utannonserades det första samrådsmötet i Botsmark endast 2 dagar i förväg, vilket
medförde att många personer ej var medvetna om detta möte. (T ex hade byns brandkår en övning
denna kväll, 14/04 -09 ).
Efter endast ca 6 månaders vindmätning från en mätmast påstår bolaget a t t medelvindhastigheten
är 7 - 8 m/s. E n vindkartering s om utförts a v Uppsala Universitet har visat p å e n medelvind
understigande 7 m/s, ( www.vindkartering ). E r vindmätning ska också pågå minst 1 år men helst 2
år för att bli trovärdig.
Energimyndigheten har sagt att området är av riksintresse för vindbruk. Det har av många tolkats
som a t t det ä r e t t riksintresse. Däremot ä r Natura 2000-området Sävarån m e d biflöden e t t
motstående riksintresse för naturvården.
Bolaget säger i s in ansökan vilja behålla allemansrätten inom projektområdet. På annan plats i
ansökan vill man utnyttja privata vägbommar omkring området.
Bolaget har ej sagt varifrån kompensationskraften ska tas. ( Det blåser ju inte alltid ).
Det framkommer inte i ansökan var stenmaterialet till krossverket skall tas. (Med tanke på områdets
topografi, behövs det mera fyllnadsmaterial för vägbyggen).
5(9)
1. Upplevd oro
Fullt utbyggd kommer denna vindkraftspark att sträcka sig över ett stort antal landskaps-element
och kommer därmed att uppfattas som en mycket spretig och förfulande skapelse som dominerar
landskapsbilden för flertalet bosatta i Botsmarksområdet. Personer boende i närom rådet för detta
vindkraftsprojekt har också gett uttryck för stor oro inför den planerade utbyggnaden. Bek y mren
gäller framför allt buller, belysning, flimmer, förändrat utseende av landskapet o c h sjunkande
fastighetspriser. Detta k a n med tiden yttra s ig i form av s ä m r e livskvalitet för de berörda
människorna.
För dessa människor är den relativa tystnad och stillhet som alltid funnits här, fortfarande en högt
värderad tillgång. Denna riskerar att försvinna när ett tjugotal vindkraftverk blir synliga mot norr och
öster, ca 300 m ovanför boendenivän. Alla vindkraftverk måste dessutom utrustas med fasta eller
blinkande positionsljus och därför kommer sannolikt landskapsbilden at t förändras både dag och
natt.
Dessa omständigheter medför troligen också att fastighetsvärdet sjunker till ett pris som en tänkt
köpare anser acceptabelt, nälsoriskerna då inräknade. Personer som redan kan ha bekymmer
med sina fastighetslån kan då, helt utan egen förskyllan, försättas i en ohållbar ekonomisk situation
om det tänkta vindkraftsprojektet genomfört i detta område.
2. Bullerexponering
Vid samrådsmötet i Botsmark 2010-02-10 visade FORAB upp en simulerad karta över beräknade
nivåer öv er bullrets utbredning f ö r Botsmarkstrakten. Denna k arta hade tillverkats utan a t t
vindkraftverkens lägen eller att bakomliggande ekvationer angivits.
Bullret var (sannolikt) beräknat utan isbeläggningar på rotorbladen och med A-filter, men bör också
vägas med C - filter*
Kartan var baserad på tänkta vindkraftverk med en effekt på 3 MW, Bullernivåerna låg då mellan
eg 34-39 dB(A)**, ett sk worst-case scenario men man hade ej tagit hänsyn till traktens topografi,
vindkraftverkens samverkan (interferens) o c h temperaturböjning a v ljudv ågor (temperaturinversion). Dessa faktorer tillsammans kan ge upphov till impuisljud i en storleksordning av 60
dB(A). Förekommer upprepade imbuisijud i bullerexponeringen bör ljudnivån nattetid för externt
industribuiler sänkas till eq 35 dB(A) enligt NVV ( Naturvårdsverket ).
Botsmarksområdet är beläget i Sävarån och Norsåns dalgångar varför buller från vindkraftverken
under vinterhalvåret kan upplevas mycket besvärande enbart pga temperaturinversionen vid en
ogynnsam vindriktning. 1 vindskyddade lägen med lågt bakgrundsljud där vindens maskeringseffekt delvis försvinner, vilket gäller för flera fastigheter inom närområdet, bör bullernivån under
natten enligt NVV ej heller överstiga eq 35 dB(A).
Skulle effekten för varje vindkraftverk bli 5 MW som angivits i bolagets ansökan, fås ett tillägg på
2,2 dB(A) ( öv r iga variabler lika) oc h NVV:s begränsningsvärde för externt industribuller riskerar
att överskridas för de närmast boende, ca eg 36-41 dB(A).
Beslutet som grundades på att bullemivån ej skulle överstiga eg 40 dB(A), är således felaktigt.
* A-filtret efterliknar ärats hörupplevelse, C-filtret efterliknar mer det verkliga ljudet.
** eg 34-39 dB(A) = ekvivalent bullernivå av 34-39 dB mätt med A-filter.
(Den beräknade bullernivån för vindkraftverk på 5 MW är utförda enligt handboken
Akustik och Buller, författad av Johnny Andersson vid KTH i Stockholm).
6(9)
3. Geologisk instabilitet
För drygt 9000 år sedan skakades Botsmarkstrakten av en senglacial jordbävning med en styrka
av c a 8 på Richterskalan. (källa: geolog Rabbe Sjöberg). Upphovet till denna natur katastrof
berodde på en tryckavlastning pga den då snabba landhöjningen på 40 cm/år. ( Källa: geologerna
Mörner/Sjöberg ).
Den kanske mest iögonenfallande förkastningslinje som då bildades, går från Bygdeträsket i norr
genom det sk Bjursjöaltaret via Rengårdskammen ner till Bjännträsk- och Krakaliden i sydväst, och
därefter är Boberget den sydligaste (?) utposten med stora rasbranter. Denna förkastnngslinje med
sprickor, skredärr, moränryggar och bergras syns tydligt för allmänheten på Bjännträsklidens västra
sida några km norr om Botsmark. ( bilaga 2).
I detta område förekommer en del underligheter. På kort tid kan vattenytan på Bjännträsket både
stiga och sjunka utan att det förekommit någon nederbörd. Fiskare och campare har sommartid
upplevt ljudlösa blixtar under kvällar och nätter vid denna sjö. Dessa enstaka blixtar kan alstras av
uppstigande metangas från sjöbottnen av förmultnande växtdelar vid frånvaro av syre, som sedan
kan antändas i atmosfären av t ex elektriska fält då halten metan i luften existerar i intervallet 5,514 % , enligt Introduktory Chemistry, authors: Seager and Slabaugh.
Bolaget har i s in ansökan s agt s ig t a hänsyn till förkastningslinjen v id uppförandet av s ina
vindkraftverk, men eftersom Bolaget ej har placerat ut vindkraftverk på en karta, v et vi ej hur
denna hänsyn kommer att utformas.
4. Naturlivet
Enligt projektområdet för vindkraftetableringen riskerar det befintliga beståndet av fladdermöss i
och omkring d e västra delarna att allvarligt skadas eller helt försvinna. Dessa möss har en
långsam reproduktionstakt oc h ä r därför känsliga f ö r y ttre störningar. E n kartläggning a v
fladdermössens sträckningsvägar finns, efter våra noteringar, ej med i bolaget FORAB:s M KB.
Detta är ett krav enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009.
Området är också en hemvist för vissa rödlistade fågelarter, åtminstone har Berguv, Lavskrika och
Storspov observerats av ortsbefolkning i dessa trakter.
Här finns även ett bestånd av Tjäder, med en spelplats invid gränsen till projekteringsarealen
(N: 7137400, E : 1716500, R T 90). P å grund a v den sannolika närheten t ill d e närmaste
vindkraftverken, finns stor risk för att tjäderpopulationen kan försvinna.
På områdets norra del har Kungsörn observerats ett flertal gånger. Då finns sannolikt boplatser
i trakten. ( ref: P-0 Nilsson, Kungsörnsgruppen i Västerbotten, tel 090-162793 ).
Ett kontrollprogram bekostat av projektören ska utformas, men okänt hur detta ska se ut.
stora Degerbergstjärn ( N: 7138450 , E: 1716500 ) finns ett mycket sällsynt bestånd av storspigg
(Gastorostous aculoatus ) vars goruppsättning är helt opåverkad sedan drygt 9000 år, vilket ger
unika möjligheter för världens genomforskare.
Markberedningsarbeten eller ett haveri med ett vindkraftverk med oljeutsläpp i avrinnings området
till denna tjärn riskerar dessa fiskars existens. Bolaget säger äv en här att man ska ta hänsyn till
fiskbeståndet, men hur denna hänsyn ska utformas har inte angivits.
Forskare anser att den senglaciala jordbävningen för ca 9350 år sedan orsakade en tsunami som
kunde kasta upp fiskarna till denna ståndort (bilaga 2).
Ytterligare uppgifter kan lämnas av: Göran Englund, (Ge,MI,Ek), Umeå Universitet.
5“ Natura 2000-nätverket
7(9)
Sävarån med många biflöden ä r en del av det europeiska Natura 2000-nätverket oc h k a n
jämställas med ett svenskt riksintresse för naturilvet, (bilaga 1.) D e t omfattas av både europeisk
och svensk naturskyddslagstiftning. Enligt Vindkrafthandboken ä r vindkraft inte lämplig med
hänsyn till naturvårdens intressen inom nationalparker och merparten av natura 2000-områden.
Sävarån finns också upptagen i Umeå kommuns översiktliga naturinventering som ett område
med högsta naturvärde.
Flera av dess biflöden har sina källor på och omkring kronoparken Loberget, som numera är det
egentliga exploateringsområdet f ö r vindkraftsbolaget. Ber oende p å b l a berggrundenssammansättning k a n arbeten under utbyggnadstiden m e d sprängning, grävning, borrning,
schaktning m m or s ak a irreversibla s k ador i des s a vattensystem lik s om d e n planeradeanläggningen för betongtillverkning inom exploateringsområdet. Här liknar ett par av höjdlägena
fjällterräng m e d stora hällpartier (Stora Degerberget oc h Loberget), varför området u r hydrologisk/ekologisk synpunkt kan vara särskilt känsligt för stor markpåverkan.
Det kan påpekas att praktiskt taget all avrinning från projektområdet kommer ner till Sävarån.
I enlighet med den bevarandeplan s om skall finnas för varje Natura 2000-område har Umeå
kommun ett pågående restaureringsprojekt i dessa vattendrag, genom regelbunden kalkning och
uppföljning med analyser av vatten kvaliteten. Denna verksamhet har pågått under en längre tid.
Med undantag av kvicksilver är målsättningen att få ovannämnda vattendrag återställda till år
2015, s amt att dessa vatten ska uppnå god ekologisk status till år 2 0 2 enligt miljökvalitetsnormerna. E n s tor del a v detta långsiktiga miljöarbete riskerar at t raseras o m FORAB:s
utbyggnadspla ner realiseras på kronoparken Loberget.
Bolaget säger: "Vindkraftområdet berörs inte av riksintresse för naturmiljön".
Www.natura 2000 Sävarån: "Sävarån ä r klassad s om riksintresse f ö r naturvård oc h utgör
även Natura 2000-område".
I mars 2011 har regeringen förklarat Sävarån som ett särskilt bevarandeområde, ( SAC ).
( Detta gäller då restaureringar efter flottningsarbeten ).
6_ Fornlämningar
Under 2 dagar sommaren -09 hade konsultföretaget Arkeologicentrum AB undersökt denna areal,
ca 12 km', som då omfattade Lobergs- och Högalidenområdet i U m e å respektive Robertsfors
kommuner. En lig t företagets redogörelse i miljökonsekvensbeskrivningen fanns t e x in g a
byggnadsminnen i Umeås norra kommundel eller i angränsande kommuner.
Hösten -09 framkom från personer boende vid projektets närområde att det skulle finnas samiska
gravsättningar på Loberget. När 2 "amatörarkeologer" började leta efter dessa, påträffades minst 4
platser med samma typ av lämningar (enl. arkeologer kallas dessaför "liggande höna"), större
stenar som var helt eller delvis uppallade från markytan med mindre stenar inom ett område av ca
3ha på Lobergets södra sluttningar. Dessa "hönor tros vara från bronsåldern eller sen stenålder.
De räknas också som fasta fornlämningar, och har därmed ett lagskydd.
Vid områdets norra del finns en myr, Masugnsmyren (Gröna kartan 21 K NV, E d i t i o n 2/7-89).
Sommaren - 10 påträffade privatpersoner den sannolika platsen där en masugn k an h a varit
belägen ( 6 4 * 1 7
1 långt därifrån har en trolig gravhög lokaliserats, diam c a 15m höjd ca 3m ( 641719,70" N;
Inte
201
2 8 , 889 "
1Bolaget
säger
i sin ansökan att arkeologer ska gå före och kontrollera marken innan nya vägar upp
N
;
till
vindkraftverken ska göras. (risk för arbete under tidspress)I
42 1de0 planerade
1
,8 4 1 ,
13 0 8 "
"Ö
)
ö.
) .
7. Friluftslivet
8(9)
Ortsbefolkning och turister riskerar att åtminstone tidvis utestängas från området.
Med uppförande av låsta vägbommar omkring hela vindkraftsparken blir detta verklighet.
Möjligheter till jakt och fiske kan också kraftigt inskränkas. Allemansrätten, som bolaget säger sig
vilja behålla inom projektområdet, som varit en självklarhet för ortsborna och som kan åberopas vid
t ex bär- och svampplockning riskerar stora inskränkningar pga bolaget FORAB:s godtycke med
vad som t ex kan vara risk för isbildning, tjällossning/ /tjälbildning vid vår- och höstförfall. Sökanden
ämnar även utnyttja intilliggande vägföreningars vägbommar för sina syften, vilket ej borde tillåtas.
De upptäckta fas ta fornlämningarna p å kroroparken LOberget riskerar att förstöras, o m d e
arkeologer som ska kontrollera de (ännu inte) projekterade vägsträckorna upp till placeringarna av
de tänkta vindkraftverken, måste arbeta under tidspress och därmed risk för ett icke- godkänt
arbete.
Det förra brandbevakningstornet på Loberget med tillhörande vaktstuga, grillplats mm och som
drivs i Friluftsfrämjandets regi, har under minst ett halvt århundrade varit ett känt utflyktsmål med
besökare från hela landet enligt namnteckningarna i gästböckerna.
Denna vallfärdsort är vintertid också föremål för friluftsgudstjänster dit deltagarna färdas med
snöskoter på en framdragen skoterled. Därmed är detta ett utpräglat sakralt landskapsrum med
både religiös oc h symbolisk betydelse vilket förutsätter lugn, tysthet oc h avskildhet. T ill den
storslagna utsikten från tornet fås även andra kontemplativa upplevelsevärden.
Efter en utbyggnad av vindparken enligt de föreslagna planerna, k an dessa möjligheter vara
uteslutna för allmänheten.
FORAB har sagt sig vilja lämna en skyddszon med 200m avstånd från närmaste kraftverk fram till
brandtornet, men i liknande rättsfall har denna distans varit minst 400m.
En fråga ställd till bolaget från byåldermanner, om de närmaste kraftverken kan stoppas under
själva gudstjänsten på Loberget, har bolaget ej kunnat besvara.
8. Maskindirektivet
Det krävs en överensstämmelse med EU-lagstiftning, produktdirektivens grundläggande hälso- och
säkerhetskrav, här maskindirektivet ( MD ) med CE- märkning för att maskinen /vindkraftverket ska
kunna igångsättas. För att kunna godkännas måste alltså maskinen vara CE-märkt, vilket innebär
att maskinens tillverkare/importör försäkrar att den uppfyller väsentliga krav och har genomgått
nödvändig säkerhetskontroll.
Det är t ex åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässig användning.
FORAB säger att man ska vidta skyddsåtgärder i enlighet med de säkerhetsbestämmelser som
finns i arbetsmiljölagstiftningen och företaget ska s ä t t a upp varningsskyltar omkring vindkraftverken. Detta är alltså otillräckligt.
En utförligare beskrivning om gällande lagstiftning ges här av konsulten Claes-Erik Simonsbacka
(bilaga 3).
9(9)
Sammanfattning
På kronoparken Loberget i den norra delen av Umeå kommun har företaget FORAB (Fred Olsen
Renewables AB) planerat en vindkraftspark med projektramnet Högaliden.
Det har förekommit 3 s t samrådsmöten med allmänheten i de närliggande byarna Botsmark
resp Akullsjön.
Företaget har dock åtminstone delvis gett vilseledande information angående det planerade
projektet.
Annonseringen om dessa samrådsmöten har också lämnat en del i övrigt att önska.
I FORAB:s inlämnade ansökan till Länsstyrelsen finns många oklarheter och ibland rena felaktig
heter. Deras MKB (miljökonmsekvensbeskrivning) är grundad på vindturbiner med en effektstorlek
av 3 MW, när det i deras ansökan i huvudsak är fråga om 5 MW.
Detta gör att stora delar av företagets MKB måste revideras, t ex alla värden s om berör buller,
skuggning, fl i m m e r
i
påstår
vSökanden
arning
s m aäven
r k att det Natura 2000-område, som bl a är ett riksintresse för naturvård, och
som
finns
inom
arealen
ej kommer att ta skada, men en olycka med ett vindkraftverk på ett höjderingar
läge
t
ex
Loberget
kan
ur
hydrologisk synvinkel över tiden orsaka stora skador på befintliga biom
m
.
toper både i och utanför området.
Olika slags kontrollprogram ska upprättas och bekostas av verksamhetsutövaren. Det gäller bi a
för buller, rennäring, och Kungsörnsförekomsten, men det är oklart hur kontroliprogrammet för t ex
Kungsörn kommer att se ut.
Bolaget säger sig också ta hänsyn till flera olika delar inom projektområdet rörande bl a geologi
och naturlivet, men det är ytterst oklart om och hur dessa utfästelser kommer att infrias.
Den oro som uttryckts av flera personer boende i vindparkens närområde, är inte obefogad. Det
gäller bl a buller, förändrat utseende av landskapet t ex blinkande positionsljus, hälsorisker och
sjunkande fastighetspriser.
FORAB säger sig i sin MKB ha redovisat 6 olika alternativa lokaliseringar av vindkraftsparker.
Tyvärr har läget av dessa lokaliseringar ej kommit till övedecknades kännedom.
Företaget har för avsikt att använda sig av närliggande, privata vägföreningars vägbommar, vilket
ej bör/ska tillåtas.
För att få ta ett vindkraftverk av denna storlek i bruk, krävs även en godkänd märkning enligt EU:s
maskindirektiv.
Bilagor
Länss reben Västerbotten
Ink, 2012
8
Pappersbilagor:
Bilaga-1, Natura 2000-Sävarån
Bilaga-2, Storspigg och seismotektonik
Bilaga-3, Vindkraft maskinrelaterade hälso och säkerhetsrisker
Diskettbilaga:
Ljudinspelning från samrådsmötet den 10—02 -2010 i Botsmark
Bilder av stensättningar på Loberget (liggande hönor)
Bild av järnsättning vid Masungsmyren
Yo:Nlaya» / n å
/1)
Länsstyrelsen Västerbotten
.
Grottanmanus
1100107
Ink, 2012 -01- 1
4
STORSPIGG OC H S E IS M OTE K TON 0
IK - 3
Rabbe Sjöberg
U
S
a
De som följt mina artiklar i Markkontakt genom åren vet att jag haft en förkärlek för tvär-heller
mångvetenskapliga problemställningar. Att koppla ihop humaniora med naturvetenskap, biologi
2
med geologi et c. ger upphov spännande tankebanor och ofta oväntade resultat. Dagens problem
är detta: varför finns det ett bestånd av storspigg (Gasteroteus aculeatus) uppe i endast en av
, flera
småtjärnar i Lobergsmassivet i Botsmark, tjugo meter över högsta kustlinjen?
Beståndet upptäcktes för flera år sedan av den naturkunnige ortsbon Birger Ågren. Beståndet har
verifierats av Göran Englund, fiskforskare och spiggspecialist vid Umeå universitet. Tjärnarna
ligger på 280 m höjd över havet. Vad gör en i huvudsak havslevande fisk uppe i dessa tjärnar? Hur
har de kommit dit?
Spiggen lever främst i havet men den förekommer, enligt Wikipedia, även i bräckt vatten, i
flodmynningar, åar och sjöar. Så långt är allt gott och väl. Men en spigg kan knappast simma
uppför tiotals meter höga forsar och vattenfall. Denna laxens förmåga saknar en liten fisk som
spigg. Enligt Göran Englund är storspiggen extremt ovanlig i länets sjöar. Däremot förkommer
dess nära släkting småspiggen i ett antal norrländska insjöar kring och strax över HK. I vissa fall
har den inplanterats i dessa som föda för ädelfisk. Detta är inte fallet uppe på Loberget.
Mycket tyder på att storspiggen måste ha kommit in i sin tjärn redan när HK bildades för e. 9300
år sedan. Om de på den tiden simmade från Ancylussjön upp t ill tjärnarna, så hade de varit
tvungna att klara av flera mer än meterhöga vattenfall. Det är tvivelaktigt att storspiggen klarat
detta. Films det någon annan förklaring?
Spåren av Botsmarksjordbåvningen år 7343 fl. Kr. (9293 BP), som jag har haft anledning att
undersöka sedan I 996 och sedan dess beskrivit i flera artiklar i Markkontakt, är bland de
märkligaste geologiska sevärdheterna i Umeåtrakten. Vi finner dessa spår runt hela
Lobergsmassivet, se karta.
I massivets norra del kan man följa en mer än 33 km lång postglacial förkastningslinje,
Botsmarkslinjen (linjen 1 på kartan), från Björnsjön i sydväst via Bjursjön, en skärformad glacialt
uteroderad sjö, upp förbi Bygdeträsket i norr. På Bjursjöns sydsida följer förkastningen Altarlidens
moränsluttning vid den högsta kustlinj en (HK) på 260 m ö.h. Här finns ett stort antal skredärr i
morän (2) och en markant moränrygg, Rengårdskammen, som följer HK. Nere vid byn Botsmark
studerade geologen Robert Lagerbäck år 1990 mäktiga omrörningar (liquefactions) i glaciallerorna
ute på åkrarna (2a). Dessa hörde samman med Botsmarksförkastningen.
Vid H ö g - G r a v
utarbetad
i moränen. Denna är markerat på kvartärgeologiska kartan. I väldiga blockmassor finner
vi
u rde
l i dlånga
e n grottorna i Stor-Bobergsberget sydstup (3). Även omedelbart
d
ä r HK,
b liksom
e l ä ettg andra
n a bergskred med kraftiga vertikala uppsprickningar från
( e4 s )s a under
Bjännsjötiden
(lokalt Bjännsjön). Det är just ovanför denna sjö som
jp uå s
t(5) ned i den
v djupa
i Björnsjön
d
tjärnen
med
storspigg
ligger.
Dessa
lokaler
har
ett samband och berättar cii historia.
o
h
b
rc g
Helae Lobergsmassivet
var när HK utformades och havet stod 260 m högre än idag ett kalottberg,
e
s legat under havets yta. Bergsrnassivet var en ö i yttre kustbandet, som vi kan kalla
somt aldrig
s
y
d Från sydväst till nordost omgavs ön av öppet innanhav, Ancylussjön.
Lobergsön.
o
s
t
Is norr vid
i Bjursjön låg vid denna tid inlandsisens kant mot bergsmassivet frän Altarliden i norr ned
mot
i söder. Inlandsisen kraftiga avsmältning gjorde att landhöjningen var extremt
d Bjännsjöliden
a
snabb,
hela
40
em
per
år, drygt 1 mm per dag! Denna snabba landhöjning utlöste ett mycket
fi
n
kraftigt
jordskalv
bland
annat längs B otsmarkslinjen.
n
s
Bjännträsklidens västsida rasar samman och blockmassorna ansamlas i vad som nu är Bjännträskct
v
(5). Mit t på ön rasar nordsidan av en stor moränrygg, Rengårdskammen, ned fem meter mot vad
isom skulle bli de små Rengärdsträsken (1) och flera stora jordskred utlöses på Bjursjöaltarets
d
moränklädda
nordsida mot Bjursjön (2) Dessa jordmassor lägger sig mot inlandsisens kant. Den
H
bakre,
övre kanten på dessa jordskred syns än idag som bågformer i den moränklädda bergsidan
K branten ned mot Bjursjön visar var isen låg an mot berget. En maskingrävning av SGU genom
och
denna
vall fö r några år sedan visade att moränen var så omrörd och instabil att sidorna i
e
n
m
e
r
ä
n
1
Grottannianus
100107
grävschaktet hotade att rasa igen, varför arbetet upphörde. Skakningarna får lerorna på
havsbotten att vibrera och röras om (2a). Stor-Bobergets sydsida rasar samman i ett bergskred.
Mellan de väldiga blocken bildas långa grottgångar (3), som upptäcks och undersöks 9350 år
senare.
Jordskalvet märks även långt ut till havs, kanske rör sig även förkastningslinjen längs Holmöarnas
västsida och en jättevåg, en tsunami, bildas som strax efteråt, med kraft slår mot Gravurlidens
brant och gräver ut det kilometerlånga erosionshak (4 ) vi kan studera än i dag. Det eroderade
morämnaterialet svallas och sartdfraktionerna bildade vad som nu syns sona en vidsträckt sandhed
vid bergets fot. Vågen forsar även genom dalen nedanför Stor-Bobergets grottor och lämnar efter
sig finsediment på vad som nu är de bördiga viltåkrarna i Lobergets sydvästsida.
Bland annat jordskreden i morän upp på Altarliden visar att jordbävningen måste haft en styrka
på över 7 på Richterskalan, vilket motsvarar de kraftigaste skalven vi idag känner från Kina,
Japan och inte minst Pukhet i Thailand.
Från den katastrofala tsunamin i Pukhet vet vi nu att vågen sökte sig högt upp på land. Här i
Botsmark tyder allt på att tsunamivågen nådde minst 20 m upp över Ancylussj öns yta och att den
förmodligen förde med sig ett bestånd av storspigg som landade i en av de små tjärnarna (5). Detta
bestånd verkar ha överlevt ända tills idag. Spiggbeståndet i Lobergsmassivet kan således vara ett av
bevisen på den mycket kraftiga jordbävning som även bildade grottorna bland Stor-Bobergets
blockmassor.
Karttext
År 9343 BP (7343 f.Kr.) bildade Lobergsmassivet en ö, ett kalottberg, i yttre havsbandet. I NY låg inlandssisen
an mot ön. Här utfomades ett HK på 260 m ö.b, siffrorna anger punkter som nämns i texten. Dagens vägnät för
orientering.
Gr ottanm anus
100107
Bild
Mittre delen av den kilometerlånga erosionsbranten i Hög-Gravurlidens sydsluttning_
Bild 2
Del av det mäktiga storblockiga bergskredet i Stor-Bobergsbergets sydsida. Bland blocken finns flera av Umeås
största och längsta grottor.
Grottaninanus
100107
Bild 3
Försök till rekonstruktion av situationen vid norra delen av Altarlidens sluttning ned mot Bjursj ön vid skalvet
9343 vB1
moränen,
som rasade ned mot och över iskanten, där det formade en hög vall
3
.
B i l d
e n
v i s
a r
h
u
r
i n l
a n
d s
i s
e n
l
å
g
a
n
m
o
t
d
e
n
m
o
r
ä
n
k
l
ä
d
d
Länsstyrelsen, Väglefbotten
Ink. 2012 1 8
oLficx_3
Vindkraftverk — Maskinrelaterade hälso- och säkerhetsr sker S S 3 _ , - - L
x )
i
Den svenska tillståndsprocessen med ingående samråd, miljötilistånd och bygg lov omfattar inte lagen
om skydd mot olyckor (2003:778), maskinsäkerhetsrelaterade aspekter i enlighet med bindande EU:s
—produktdirektiv och därför behöver myndigheter inte heller bedöma om miljöbalkens portalparagraf, 1
kap 1 §, punkt 1, dvs, kravet, att människor hälsa skall skyddas mot skador och andra
olägenheter kan uppfyllas.
Vid tillståndsprövning eller en anmälan av verksamheter enligt 9 kapitel miljöbalken (MB) och val av
uppställningsplats enligt 2 kap. 6 § MB, tillämpas/beaktas inte alls tvingande krav i EU:s
produktlagstiftning, som maskindirektivet (MD) införd i svensk lagstiftning.
För att kunna beakta MB:s viktiga hänsynsreg ler, som tex. Bevisbörderegeln 2:1 MB och
Försiktighetsprincipen 2:3 MB, under planarbetet och tillståndsprocessen för vindkraftverk måste bland
annat nedanstående frågor besvaras och beaktas.
Bevisbörderegeln 2:1 MB går kortfattat ut på att det åligger den som bedriver en verksamhet eller utför
en åtgärd att visa att de följer hänsynsreglerna. Kravet på att följa hänsynsreglerna gäller för alla de
skeden av en verksamhet som kan bli aktuella d.v.s. hänsynsreglerna skall beaktas vid en
tillståndsprövning såväl som vid den kontinuerliga driften av en verksamhet och även då verksamheten
har upphört.
Försiktighetsprincipen 2:3 MB innebär att "alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller
vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i
övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför
skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön".
Av MB 2 kap. 6 §, val av plats, framgår bl.a. att plan- och bygglagen, PBL 1987:10, upphör 2011-0502 och ersätts av PBL 2010:900, dvs. "ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan
eller onnrådesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (2010:900). Små avvikelser får dock göras, om
syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Lag (2010:902).
OBSERVERA, att utöver MB:s förs iktighetsprincip finns det en hjälpregel i det första styckets
andra mening som anger att bästa möjliga teknik skall användas vid yrkesmässig
verksamhetsutövning.
Av 6 kapitlet MB framgår vilka krav som ställs på samrådsförfarandet och
miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) enligt miljöbalken. 1 bland annat 6 kapitlet 4 § (tidigt samråd)
och 5 § (utökat samråd) miljöbalken framgår vilka krav som ställs på samråd. Flera av kraven är
formulerade i allmänna ordalag. Detta innebär bland annat att det inte är närmare preciserat hur
samrådet ska gå till samt vilka underlag som redovisas inför samrådet. Med hänvisning till
ovanstående och inför samråd enligt 6 kap. 4 § och/eller 5 § MB, med bland andra berörda
kommuner, allmänheten, de organisationer som berörs samt enskilda som kan antas bli
särskilt berörda begärs härmed, att tillverkare/importör och/eller projektörNerksamhetsutövare
senast inför och vid det "utökade samrådet" besvarar och redovisar skriftligt och fullständigt
för nedanstående maskin relaterade hälso- och säkerhetsrisker.
För att berörda sakägare, organisationer, enskilda, tillståndsgivande myndighet(er) i
planarbetet och tillståndsprocessen även skall kunna beakta farliga olyckor samt
maskin relaterade hälso- och säkerhetsrisker, skall vindkraftverkets(ens) tillverkare och/eller
projektörNerksamhetsutövare i varje enskilt fall, åtminstone redovisa för följande
maskinrelaterade risker.
la. Vindturbinklass (WT-class) enligt SS-EN 61400-1 (IEC 61400-1 ed. 3) eller IEC 61400-2
(små vindkraftverk)?
113. V a d räckvidden, skyddsområdet, är på uppställningsplatserna för utkastande föremål
som iskast, blad, bladdelar, bultar etc. ("Worst-Case Scenario")?
lc. "Tillverkaren"/"Importören" skall enligt MD identifiera alla risker och för varje
identifierad risk skall hänsyn tas till den allvarligaste skada eller ohälsa, som kan
drabba person och i förekommande fall husdjur vid varje identifierad risk, även om
sannolikheten kan anses som obefintlig. Med anledning härav skall vid samrådet
informeras om den allvarligaste skada och ohälsa som kan drabba den
person/människa och/eller i förekommande fall egendom (inkl. renar) samt husdjur,
som på uppstäliningsplatsen befinner sig inom räckvidden för skyddsområdet enligt
fråga nr. la ovan, p.g.a.:
- Iskast, fallande isklumpar och ispåbyggnad
- Brand
- Aska, blixtnedslag
- Snöstormar, dimma (inkl. risker för flyget)
- Vibrationer
- Utkastande bultar, skruvförband och/eller mätutrustningar
- Utkastande delar av rotorblad
- Utkastande rotorblad
- Fallande vindkraftverk
- Skadliga ämnen som finns i vindkraftverk och sprids ut till omgivningen
2. O m och hur krav i enlighet med MD 2006142/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.3.3
("Risker orsakade av fallande eller utkastande föremål") uppfylls under
vindkraftverkets(ens) livstid?
3a. O m och hur nödvändig säkerhet i enlighet med krav i MD 2006/421EC (AFS 2008:3)
bilaga 1 punkt 1.1.2 ("Principer för integration av säkerhet") och 1.5.6 ("Brand"),
uppfylls?
3b. O m och hur säkerhetskraven enligt MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkterna
1.1.2 ("Principer för integration av säkerheten") och 1.5.9 ("Vibrationer"), uppfylls?
3c. O m och hur krav i enlighet med MD 2006142/EC (AFS 2008:3), bilaga 1 punkt 1.1.2 b),
("Principer för integration av säkerheten" — "Nödvändiga skyddsåtgärder skall vidtas
för sådana risker som inte kan undanröjas"), uppfylls?
3d. O m vind kraftverken, som bevisligen kan förorsaka farliga tillstånd, är utrustade med
rusningsskydd som skall initiera lämpliga styråtgärder och förhindra återstart?
Fordringar i enlighet med den harmoniserade standarden "Maskinsäkerhet - Maskiners
elutrustning - Del 1: Allmänna fordringar" SS-EN 60204-1:2006 avsnitt 7.6 och åtgärder
enligt avsnitt 9.3.2 (åtgärder för att minimera risker i händelse av fel) skall därvid
beaktas och uppfyllas.
3e. A v MD:s bilaga 1, punkt 2 framgår det att risker som noterats ska åtgärdas med hänsyn
till principerna för integration av säkerheten enligt punkt 1.1.2." (Principer för
integration av säkerhet). Med anledning härav skall redogöras för hur respektive
noterad risk åtgärdas.
4. O m och hur vind kraftverket på uppställnings platsen, i kallt och/eller isigt klimat,
uppfyller alla grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med MD
2006/42/EC, lågspänningsdirektiv (LVD) 2006195/EC, direktivet för elektromagnetisk
kompatibilitet (EMCD) 2004/108/EC, direktivet för tryckbärande anordningar (PED)
97/23/EC och direktivet för enkla tryckkärl (SPVD) 87M04/EEC, med stöd av relevanta
harmoniserade standarder av typ A och B?
5. O m och hur åskskyddssystemet är utfört med beaktande av, att ett felaktigt konstruerat
jordsystem kan resultera i skador på elsystem inkl. elektronik, bränder och
personskador? Ett vindkraftverk är även en mycket stor blixtuppfångare vars rotorblad
kan tänkas, att trigga blixtnedslag. OBSERVERA, att nuvarande standarder inte
omfattar blixtströmmar vars transienter består av ett brett frekvensspektrum upp till
MHz området. NOTERA också att markresistiviteten i Sverige är förhållande vis hög,
speciellt i fjällområden.
2
6. A t t bullerberäkningar redovisas då rotorbladen är isbelagda vid kallt väder, med
beaktande av ljudnivåer för A- vägt och C-vägt ljud samt ljudnivåers påverkan på
människors hälsa enligt relevanta uppgifter i Socialstyrelsen allmänna råd om buller
och höga ljudnivåer, som ger stöd för tillämpningen av 1 kap. 1 § punkt 1,9 kap. 3 §
och 26 kap. 19 § miljöbalken.
ATT NOTERA!
Vindkraftverk är en produkt, det vill säga en "maskin" i enlighet med Europaparlamentets och Rådets
maskindirektiv (MD) 20061421EC (AFS 2008:3 *), tillämpningsområde § la ) och definition § 4a), när
vindkraftverket släpps ut på marknaden eller tas i drift. * Nationell bestämmelse har anmälts av
medlemsstaten Sverige och rör följande: Rättsakt: Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om
maskiner. Nummer: 2008:3; Officiellt kungörelseorgan: Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS),
Nummer: 2008:3; Hänvisning:(MNE(2008)53885).
Av AFS 2008:3 (MD 2006/42/EG) framgår bland annat, att "Tillverkaren"/"Importören" skall garantera
maskiners säkerhet, det vill säga dess förmåga att under hela sin livscykel garantera att ingen person,
egendom eller husdjur kommer till skada och/eller ohälsa. Det vill säga produkten vindkraftverk skall
minst uppfylla EU produktdirektivens grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav för att få
CE-märkas samt tas i drift och i yrkesmässigt bruk, alltså vindkraftverk skall vara så säker som
skäligen kan förväntas ur det perspektiv som den är tänkt att användas till, vilket även inkluderar
rimlig förutsebar felanvändning och får bland annat inte utgöra eller kunna tänkas utgöra någon som
helst risk eller fara för person samt i förekommande fall husdjur och egendom, som befinner sig
innanför och/eller utanför riskområdet (säkerhetszonen).
Det finns inte något fastställt "riskområde" angivet i EU:s produktdirektiv, maskindirektivet (MD), som
är lagtexter. Det är "Tiliverkarens"/"Importörens" ansvar att fastställa ''riskområdet", med stöd av
tekniska krav i relevanta harmoniserade standarder, som minst måste uppfyllas, bl.a. med beaktande
av klimatförhållanden på uppställningsplatsen.
Grundregeln, enligt 6 § i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), är att en maskin skall uppfylla de
grundläggande hälso- och säkerhetskraven i bilaga 1. Detta innebär tydligt och klart, att det är
"Tillverkarens"/"Importörens" grundläggande (väsentliga) hälsa- och säkerhetskrav som alltid minst
måste uppfyllas för att vindkraftverk skall få CE-märkas och tas i drift. De skilda delarna skall
behandlas vad avser såväl skyddskonceptets utförande som certifieringsförfarandet. Detta innebär
princip att varje delmaskin som avlämnas av en underleverantör, förutom att uppfylla de tekniska
kraven i MD 2006/42/EC (AFS 2008:3), bilaga 1, också ska ha genomgått de i MD 2006142/EC
nämnda certifieringsprocedurerna Vad som här nämnts gäller alltid om en maskin kan fungera
självständigt, som vindkraftverk.
AFS 2009:5 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3)
om maskiner - Utdrag
4.
i) tillverkare: en fysisk eller juridisk person som konstruerar och/eller tillverkar maskiner eller delvis
fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/421EG och som ansvarar för att sådana maskiner
eller delvis fullbordade maskiner överensstämmer med direktiv 20061421EG i syfte att släppa ut dem
på marknaden, i eget namn eller under eget varumärke eller använda för eget bruk. I avsaknad av en
tillverkare enligt definitionen ovan ska varje fysisk eller juridisk person som på marknaden släpper ut
eller tar i drift sådana maskiner eller delvis fullbordade maskiner som omfattas av direktiv 2006/42/EG
betraktas som tillverkare.
Utdrag ur Arbetsmiljöverkets dokument (Best. nr. ADI 438): Ta bort risker— tre steg för säkerhet
Maskiner ska vara tillverkade så att de kan fungera som det är tänkt samt kan användas, ställas in
och underhållas utan att det medför risk för någon person. Följande princip ska användas för att
undanröja eller minska riskerna i angiven ordning.
1. Konstruera bort risker
Risker ska så långt möjligt undanröjas eller minskas. Man ska integrera säkerheten redan på
konstruktions- och tiliverkningsstadiet.
3
2. Nödvändiga skyddsåtgärder
Nödvändiga skyddsåtgärder ska genomföras för sådana risker som inte kan konstrueras
bort. Ex. på risker som inte kan konstrueras bort på vindkraftverk är rotor och rotorblad, som
inte kan byggas in eller kapslas in.
3. Varna genom skyltning eller i bruksanvisning
Information ska ges till användarna om kvarstående risker, I informationen ska det också anges
om särskild utbildning krävs och om personlig skyddsutrustning behöver tillhanda hållas.
OBSERVERA, att varningsskyltar inte ensamt uppfyller säkerhetskrav för att få CE-märka och
ta i drift/i bruk vindkraftverk enligt MD:s Bilaga 1, punkt 1.3.3, risker orsakade av fallande eller
utkastande föremål, och punkt 1.1.2, principer för integration av säkerheten, pga. att det finns
kvarvarande risker som beror på otillräcklighet i de skyddsåtgärder som
"Tiliverkaren"i"Importören" kunnat vidta pga., att vindkraftverkets rotor och rotorblad inte kan
byggas in eller kapslas in. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:13 anger bl.a. att risker
undanröjs bäst genom tekniska eller organisatoriska skyddsåtgärder t.ex. inkapsling eller
inhägnad samt att det inte heller är meningen att skyltar ska prioriteras framför andra
skyddsåtgärder. Genom att inte använda "bästa möjliga teknik", bryter Lex. användningen av
enbart varningsskyltning också mot MB:s hänsynsregel enligt 2 kap. 3 §. Observera, att
varningsskyltar inte heller frikänner från ansvar då en högre säkerhetsnivå är möjlig, som i
detta fall.
VindkraftsverkNindkraftsparker är också industriella arbetsplatser vilket medfört, att förbudsskyltar
t.ex. med följande texter: trafikmärket "Annan fara" (högst upp), förbudsskylt "Stopp! Obehöriga äger ej
tillträde", "Föräldrar som låter barnen leka på denna arbetsplats är ansvarig för såväl inträffade
olycksfall som vållande skadegörelse Arbetsledningen", påbudsskyllarna: SKYDDSHJÄLM MÅSTE
BÄRAS INOM OMRÅDET", SKYDDSS KOR MÅSTE BÄRAS och VARSELKLÄDER MÅSTE BÄRAS"
har satts upp på ett avstånd av upp till ca. 4 km från i drift/i bruk varande vindkraftverk. Detta utgör
bl.a. ett allvarligt ingrepp i allemansrätten, som är inskriven i Regeringsformen (2 kap. 18 §) — en av
Sveriges fyra grundlagar. Detta medför tax. också att skog inte kan avverkas innanför förbudsområdet
med beaktande av bl.a. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1981:15, SKYDD MOT SKADA GENOM
RAS, om berörda vindkraftverk inte är avställda under avverkningstiden. Detta gäller naturligtvis också
för annan odling, bär-, svampplockning, etc. Även möjlighet till eftersök av trafikskadat och/eller
skadeskjutet vilt inom förbudsområdet förhindras. Inte heller renägare kan hämta sina renar inom
förbudsområdet, om inte berörda vindkraftverk är avstälida. OBS! Förbudsskylt(ar)/skylt(ar) med
ovanstående innehåll beträffande föräldrars eller målsmans ansvar tax. för barn för inträffad personoch/eller sakskada som uppstått då produkten vind kraftsverk brustit i säkerhet, fråntar inte
skadeståndsskyldighet i enlighet med den svensk produktansvarslagens 6 § (PAL) 1992:18, som infört
produktansvarsdirektiv 85/374/EEC i svensk lag.
Då maskindirektivets grundläggande (väsentliga) krav även omfattar, att egendom, som Lex.. renar,
och husdjur inte heller får kommer till skada och/eller ohälsa måste dessa tam- och husdjur läras att
läsa och förstå innebörden av förbuds- och påbudsskyltarna om det skulle vara tillräckligt med enbart
skyltning, vilket det naturligtvis inte är i detta fall enligt maskindirektivet.
AFS 2008:3, Bilaga 1 - Utdrag
Grundläggande hälso- och säkerhetskrav på konstruktion och tillverkning av maskiner
Allmänna principer
"3. De grundläggande hälso- och säkerhetskrav som fastställs i denna bilaga är tvingande. Det kan
dock på grund av rådande teknisk utvecklingsnivå vara omöjligt att uppfylla de mål som anges i
kraven. Under sådana omständigheter ska maskinen sa långt möjligt konstrueras och tillverkas för att
närma sig dessa mål." Då det på marknaden finns billiga och färdigutvecklade industristängsel
och grindar som kan användas för att inhägna riskområdet kan de grundläggande (väsentliga)
hälso — och säkerhetskraven enligt bilaga 1 punkt 1.3.3 ("Risker orsakade av fallande eller
utkastande föremål") uppfyllas, vilket innebär att ovanstående allmänna princip inte är
tillämpbart för vindkraftverk, liksom det tex. inte heller är för industrirobotar. Utdrag ur
hovrättens dom i mål nr B 1736-09, 2011-02-08:
"Har skydd och skyddsanordningar motsvarat föreskrivna krav?
4
Som angetts ovan innebär föreskriften i avsnitt A 2.13 i bilagan till AFS 2006:4 om användning
av arbetsutrustn ing bl.a. att skydd och skyddsanordningar inte får vara lätta att avlägsna eller
sättas ur funktion, och att de ska vara placerade på tillräckligt avstånd från riskområdet."
Maskindirektivets grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav beaktas inte alls i det
"styrande" dokumentet "Vindkraftshandboken", som utarbetats av Boverket. Följs denna handbok i
plan och tillständsprocesser så säkerställs inte, att vindkraftverk på uppställningsplatsen uppfyller de
tillämpliga och grundläggande hälso- och säkerhetskraven i enlighet med AFS 1993:10 och AFS
2008:3, Bilaga 1, då de tas i drift och i bruk.
Trots att det klart framgår av MB:s 6 kap. 4 §, punkt 1, att samråd skall ske med
"tillsyningsmyndigheten" sker inget samråd alls t.ex. med den ansvarige föreskrivande,
marknadskontrollerande och tillsynsansvarige sektorsmyndigheten Arbetsmiljöverket. Inte heller de
tillståndsgivande myndigheterna samråder med Arbetsmiljöverket, vare sig under plan processer eller
inför beslut om villkor i tillstånd. Av MB 6 kap. 4 § framgår också, att "före samrådet ska den som
avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens
eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan."
"Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs."
Inte heller här lämnas uppgifter till Arbetsmiljöverket.
MB:s 6 kap. 5 § föreskriver, att "Länsstyrelsen ska under samrådet enligt 4 § verka för att
miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som behövs för tiliståndsprovningen.
Om länsstyrelsen finner att en verksamhet eller åtgärd inte omfattas av 4 § första stycket 2 a eller b,
ska länsstyrelsen under samrådet pröva om verksamheten eller åtgärden ändå ska antas medföra en
betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen ska besluta i frågan sedan den som avser att bedriva
verksamheten eller vidta åtgärden gett tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt
berörda möjlighet att yttra sig. Beslutet får inte överklagas särskilt. Lag (2009:652)."
OBSERVERA, att vare sig Boverket, Energimyndigheten och/eller Naturvårdsverket är någon
föreskrivande och/eller tillsynsansvarig myndighet, med ansvar för maskiner som vindkraftverk, som
tagits i drift och i yrkesmässigt bruk.
Med beaktande och stöd av Naturvårdsverkets publikation om lågfrekventa ljud, begär undertecknad
härmed, att det i "översiktsplan/tillägg till översiktsplan" skall införas ett skyddsavstånd på minst två (2)
kilometer mellan stora vindkraftverk (>2 MW) och bostad för, att förebygga mot de lågfrekventa
ljudens större/längre utbredning, så att bland andra inte de närboende skall drabbas av ohälsa
och/eller dålig livsmiljö. Det måste vara grundläggande, att Sveriges kommuner skall värna om en god
miljö t.ex, för boende, fritid och besökande turister.
En arbetsgivare/verksamhetsutövare får endast använda maskinen, vindkraftverk, om den bl.a.
minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta
EC— produktdirektiv, med stöd av tillämpliga harmoniserade standarder samt
Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 - Användning av arbetsutrustning.
Arbetsgivareniverksamhetsutövaren har också ansvaret för maskinens säkerhet enligt
Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej.
OBS! På grund av införandet av Lissabonfördraget (av den 13 december 2007) om ändring av
fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EGT C
306, 17.12.2007 s i ) skall ordet EG-direktiv bytas ut mot ordet ELJ-direktiv, fr.o.m. den 1 januari 2011_
Förkortningar och definitioner
AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling
CE-märkning: Genom att CE-märka produkter försäkrar tillverkare att produkterna uppfyller tillämpliga
väsentliga krav och att de har genomgått erforderlig förhandskontroll (bedömning av
överensstämmelse). OBSERVERA, att CE-märkn ingen anger endast att maskinen — enligt
tillverkarens uppfattning — uppfyller direktivens grundläggande hälso- och säkerhetskrav.
Arbetsgivareniverksamhetsutövaren måste också alltid själv förvissa sig om, att maskinen
verkligen är säker att använda innan den tas i drift och i bruk. Det är förbjudet att anbringa
märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE-märkningens innebörd. Det är också
åtalbart ,att ta en icke CE-märkt maskin i bruk.
5
EC E u r o p e a n Community
EES E u ro p e iska ekonomiska samarbetsomradet
EG E u r o p e i s k a gemenskapen eller Europeiska gemenskaperna
EU E u r o p e i s k a unionen
EMCD Direktivet för elektromagnetisk kompatibilitet
Harmoniserad standard: En harmoniserad (maskinsäkerhets-) standard enligt "den nya metoden" är
en europastandard (EN), som utarbetats på uppdrag av EU-kommissionen och har publicerats i EU:s
officiella tidning (Official Journal, OJ). Den antagna harmoniserade standarden skall implementeras
som svensk standard (SS-EN). Tillämpningen av harmoniserade standarder förblir frivillig och
tillverkaren kan alltid tillämpa andra specifikationer för att uppfylla kraven, men de (lägsta)
krav som fastställts i en relevant harmoniserad standard måste alltid uppfyllas för att ge presumtion
om överensstämmelse för CE-märkning med relevant EC/EU-produktdirektiv.
LVD Lågspänningsdirektivet
MB Mi l j ö b a l k e n
MD Ma skin d ire kt ive t
MKB Miljö ko n se kve n s beskrivning
PED Dire k t iv e t för tryckbärande anordningar
SPVD Direktivet för enkla tryckkärl
SS-EN 60204-1:2006 Maskinsäkerhet — Maskiners elutrustning — Del 1: Allmänna fordringar. En
antagen harmoniserade standard som är implementerad, som svensk standard. Standarden g e r
presumtion om överensstämmelse med berörda EG-direktiv om den minst på uppställningsplatsen
uppfyller alla relevanta stipulerade krav.
SS-EN 61400-1: utg. 3. En (internationell) "IEC-standard" som är antagen som svensk standard men,
som inte är en harmoniserad standard och som därigenom inte heller ger presumtion om
överensstämmelse för CE-märkning med relevanta EC-produktdirektiv. Dvs, ett "typgodkännande"
enlighet med SS-EN 61400-1 ger inte presumtion om överensstämmelse för CE-märkning med
relevanta EC-produktdirektiv.
IEC 60204-2: utg. 2. En (internationell) "IEC-standard", för små vindkraftverk (turbindiametern mindre
än 16 meter), som är antagen som svensk standard men, som inte är en harmoniserad standard och
som därigenom inte heller ger presumtion om överensstämmelse för GE-märkning med relevanta ECproduktdirektiv. Dvs. ett "typgodkännande' i enlighet med IEG 61400-2 ger inte presumtion om
överensstämmelse för GE-märkning med relevanta EC-produktdirektiv.
2011-04-17
Claes-Erik Simonsbacka
6