Allmänspråk och fackspråk – vilka risker för missförstånd finns i övergången mellan dem? Nathalie Parès, Språkrådet Hälso- och sjukvårdens nationella termkonferens 28–29 september 2010 Språkrådet – Sveriges centrala språkvårdsorgan … en avdelning inom en statlig myndighet, Institutet för språk och folkminnen. … språkvårdare i svenska, finska, romani och svenskt teckenspråk. … erbjuder föreläsningar, seminarier och konferenser. … svarar på språkfrågor via webb, e-post och telefon. … ger ut ordböcker, skrivregler och annan språklitteratur. … följer tillämpningen av språklagarna (SFS 2009:600 och 2009:724). … stöder klarspråksarbete hos myndigheter, kommuner och landsting. Klarspråkskristallen Priset lyfter fram goda exempel och uppmuntrar myndigheter inom stat, kommun och landsting att använda ett klart, enkelt och begripligt språk i sina texter. Språklagen (2009:600) 11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. 12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Om man får hjärtinfarkt beror det på att en blodpropp har bildats och täppt till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera. Detta ger syrebrist i den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet från detta kärl. Skadan som uppkommer gör att hjärtat inte orkar arbeta lika bra som förut. Källa: sjukvardsradgivningen.se ”Akut ST-höjningningsinfarkt uppstår i de allra flesta fall på grund av en ruptur eller fissur i ett aterosklerotiskt plack i kranskärlen. Rupturen förorsakar aktivering av trombocyter och koagulationsmekanismer, vilket leder till akut trombosbildning som helt obstruerar blodflödet i kärlet. Tillståndet leder snabbt till myokardischemi i det aktuella kärlområdet och inom några minuter drabbas myokardiet av en progredierande cellnekros.” Källa: internetmedicin.se Medicinskt fackspråk 1) Det vetenskapliga medicinska språket (i vetenskapliga artiklar) • Ska vara exakt, enhetligt och entydigt • Ska bygga på facktermer: ventrikel, uterus, anemi 2) Det medicinska allmänspråket (i kontakt med patienter) • Ska vara klart, enkelt och begripligt för patienten • Förutsätter allmänspråkliga ord: magsäck, livmoder, blodbrist 3) Det medicinska arbetsspråket (kolleger emellan) • Behöver bara vara begripligt för sjukvårdspersonalen Ur Medicinens språk (2006) Facktermer och allmänspråkliga ord Facktermer bidrar till effektiv kommunikation mellan fackexperter inom specifika fackområden. Ord i allmänspråket kan ha en vidare och ganska luddig betydelse. OBS: Vissa ”termer” är snarare fackjargong än regelrätta termer. Flytande gränser mellan fackspråk och allmänspråk Terminologisering När ord i allmänspråket används som termer och får en betydligt snävare betydelse. Exempel: besök (inom hälso- och sjukvården) och lera (inom geologin). Avterminologisering När termer börjar användas i allmänspråket, ofta i samband med katastrofer och skandaler, som får stor spridning i medierna. Exempel: bogvisir, akrylamid och tsunami. Parallell existens Ofta lever dessa ord vidare med ”dubbel identitet” – både som termer i fackspråket och som allmänspråkliga ord – med två delvis skilda betydelser. När lekmän läser fackspråk … • Facktermer och jargong kan vara helt obegripligt för den oinsatte. • Vissa facktermer kan verka begripliga, men misstolkas därför att de inte har samma betydelse i allmänspråket. • Många texter har dubbla mottagare (experter och lekmän). Patientdatalagen (2008:355) Lagens syfte 1 kap. 2 §: Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Språket i patientjournaler 3 kap. 13 §: De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Journalrubriker som jag inte förstår (ibland fackspråk, ibland jargong …) MED SSK INSKRIVNING, MED LÄK INSKRIVNING OMVÅRDNADSANAMNES Funktionella rörelser P-glukos SATURATION Elimination SJG BEDÖMNING, ARBT BEDÖMNING Diadokokinesis Tonus Förkortningar – ofta jargong At LSTIT Mos Pat Epiph Tb Ytl lgll SVE Bltr Pulm Dyn spiro Terminologi- och klarspråksarbete Facktermer bidrar till effektiv kommunikation mellan fackexperter – men … • Undvik fackjargong. • Ersätt eller förklara facktermerna i texter för lekmän. • Samarbeta – fackexperter, språkexperter och terminologer emellan. • Definiera termerna ordentligt; skapa termsamlingar. • Se till att termerna och definitionerna blir kända och etablerade. Farligt att ersätta termer lättvindigt … Narkolepsi = sömnstörningar Trypanosomiasis = afrikansk sömnsjuka Språklagen (2009:600) 12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas. Man måste inte använda fackspråk i alla lägen, bara för att man kan … anamnes = vårdbakgrund epikris = slutanteckning dispensering: = utdelning Skrivregler – ett stöd i skrivandet Fler tips Medicinskt fackspråk i skrift – råd och riktlinjer (Terminologicentrum TNC, Läkartidningen, Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård) Svenska Akademiens ordlista (SAOL) även www.svenskaakademien.se/ordlista Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien Klarspråk i socialtjänsten – hur man skriver lättlästa beslut, utredningar och journaler (Gothia förlag) Kontakta Språkrådet Internet: www.språkrådet.se E-post: [email protected] Telefon: 08-442 42 00 (växeln) Allmänna språkfrågor Internet: www.språkrådet.se/frågelådan E-post: [email protected] Telefon: 08-442 42 10, vardagar mellan kl. 9.00 och 12.00 Klarspråksfrågor Ansvariga: Eva Olovsson och Nathalie Parès Internet: www.språkrådet.se/klarspråk och www.språkrådet.se/testet E-post: [email protected] Telefon: 08-442 42 12 / 08-442 42 17
© Copyright 2024