Häftigt lyft Det var ett häftigt lyft sen förra året inledde Karin Johansson, Statssekreterare på Socialdepartementet, årets konferens om Nationell eHälsa. Rekord i antalet deltagare, drygt 700 personer på plats på Münchenbryggeriet i Stockholm, plus ett antal ytterligare genom den livesändning som var en nyhet för i år. Levande verkstad med miniseminarier och workshops, juristakuten samt en biograf där alla filmer från invånartjänsterna 1177.se och Umo.se visades, bidrog till att konferensen var den bredaste och mest heltäckande hitintills. 2010 handlade konferensen om att visa upp alla nya utvecklade e-hälsotjänster. I år var temat användandet och spridningen av de befintliga e-hälsotjänsterna. Hur får man invånare, personal och beslutsfattare inom vård, omsorg och socialtjänst att ta till sig, lära sig , och slutligen använda e-hälsotjänsterna i sin dagliga verksamhet för att realisera hela nyttan med eHälsa. Från system till köksbordet Både Karin Johansson och Ragnwi Marcelind, Statssekreterare på Socialdepartementet, betonade förskjutningen av fokus inom nationell eHälsa. Individen och individens behov är satta i centrum likt aldrig tidigare. Det är nyttan som ska vara drivande och det är därför också nyttan man ska mäta poängterade Ragnwi Marcelind. Kostnadseffektivitet är naturligtvis viktigt men konkret handfast invånarnytta i form av t.ex. färre antal minuter i vårdkön eller flera sätt att boka om en tid, ger rätt fokus i utvecklingen. Den ökade mångfalden av utförare samt att individen är satt i centrum avspeglar sig också inom juridiken. Patrik Sundström Jurist på Center för eHälsa i samverkan, CeHis fick många frågor under dagen på Juristakuten. Individens resa genom vården och omsorgen oberoende av vilken organisation som utför de olika delarna, måste göras enkel, säker och legalt korrekt. Trots de ibland kniviga frågorna runt de många regelverken så blev Patrik Sundström positivt överraskad av att ingen såg någon egentlig motsättning mellan att kunna erbjuda både hög integritet och hög kvalitet. Tungt ansvar Det stora intresset hos kommunerna för Nationell eHälsapåvisades av många talare. Från att satsa på några pilotprojekt är kommunernas fokus nu på att implementera och använda e-hälsotjänsterna. Det kommer framför allt att gagna de mindre kommunerna i glesbygd som kommer att tjäna mest på att införa IT stöd och e-hälsotjänster poängterade Ragnwi Marcelind. Nu har staten investerat i att ta fram en gemensam informationsstruktur, ett nationellt fackspråk, och det ska vi fortsätta att förvalta, sa Karin Johansson men nu vilar ansvaret hos landsting och kommuner att börja använda sig av tjänsterna. Gemensam samordning Ulla Gerdin och Nils Schönström, projektledare respektive delprojektledare på Socialstyrelsen, beskrev förslaget om nationell samordning av den gemensamma informationsstrukturen. Baserat på de tre ledorden delaktighet, ansvar och insyn lägger man ett förslag sista november, för regeringen att ta ställning till. Som ett konkret exempel på tillämpning visade Östergötlands 13 kommuner upp sitt projekt Länsövergripande gemensamt fackspråk med hjälp av e-tjänst i Levande verkstad. Man har utifrån nationellt fackspråk valt ut ett antal specifika sökord, eller informationsfält, för vissa yrkeskategorier som t.ex. sjuksköterskor, vid uppdatering av journalen. Dessa finns nu listade för att underlätta införandet lokalt och för att göra leveransen till nationella patientöversikten, NPÖ mycket enklare. Samma föreskrifter och allmänna råd Anette Richardson, Ledningssamordnare på Socialstyrelsen, berättade om de nya föreskrifter och allmänna råd som börjar gälla från 1 januari 2012. Visionen har varit att vård och omsorg ska fungera likadant oberoende av vårdgivare och tid på dygnet, vilket inte är fallet idag. De nya föreskrifterna och allmänna råden är gemensamma för sjukvården, tandvården, socialtjänsten och verksamheter enligt LSS, Lagen om särskilt stöd. Ett syfte är att blandade verksamheter som t.ex. äldreomsorg och missbruksvård, också ska kunna använda ett och samma system. Visionen för Nationell eHälsa förutsätter förändringar i lagstiftningen, förklarade Rickard Broddvall, Kansliråd på Socialdepartementet. Man lämnar delvis gränserna mellan hälso- o sjukvård och socialtjänsten, och fokuserar istället på de insatser som vård och omsorg ger till den enskilde oberoende av organisationsgränser. Patientdatalagen har nu funnits i drygt 3 år, men det finns behov av att justera den. Just nu läggs sista handen vid direktivet att se över den nuvarande lagstiftningen. Direktivet innebär konkret att fler personalkategorier måste kunna ha tillgång till uppgifter, t.ex. förskrivare, sjuksköterskor, hemtjänstpersonal, farmaceuter. Vissa kanske bara behöver ta del av information, medan andra behöver rättigheter att ändra eller lägga till uppgifter. Involvera invånarna Hur ska vi klara det ökande behovet av vård och omsorg i samhället, frågade Åke Rosandher, Chef Center för eHälsa i samverkan, CeHis, och gav själv svaret: Jo genom att involvera invånaren när vi utvecklar verksamheten. Det finns en mognad i Sverige för detta och det finns också en öppenhet för eget inflytande och det ska vi utnyttja. Det kan gälla att tillföra egen information och mätningar till sin journal, medverka i processen som t.ex. boka sin egen tid men även ta del av vad vården gjort genom att se sin egen journal. Kim Nordlander, Enhetschef Vårdguiden i Stockholms Läns landsting visade statistik på kostnadsbesparingar som Vårdguiden genererat från de750 000 personer som använder e-hälsotjänsten Mina vårdkontakter idag. 20 % av de som har kontakt genom Vårdguiden hade annars besökt en vårdcentral och ytterligare 5 % hade besökt akuten. Detta skulle ha kostat Stockholms Läns Landsting 170 MSEK att jämföras med 38MSEK som förvaltning och utveckling av Mina vårdkontakter kostar per år. Ett annat bra exempel på egenanvändning är e-hälsotjänsten Nationell bokningstjänst som visades i Levande verkstad. Patienter kan i realtid ändra sin tidsbokning för tandvård hos alla deltagande tandläkare i Örebro. Det har resulterat i färre avbokningar berättar Jan Edqvist Projektledare. Mäta på kvalitet Många ute i verksamheten säger ”sluta mät oss på pengar- mät oss på kvalitet istället” berättade Mona Boström, Nationell samordnare för utveckling av kvalitetsregister på Socialdepartementet. Om vi mäter på kvalitet så kommer effektivitet på köpet fortsatte Mona Boström. Man måste möta människor i vardagen och understödja deras intresse av att åstadkomma något riktigt bra, för det vill nästan alla göra. Vårdens nya makthavare Det var inte bara fler kommuner närvarande än tidigare år på konferensen. Intresset hos de kommunalt verksamhetsansvariga inom och omsorg ute i landet har vaknat ordentligt berättar Catharina Mann, Projektledare Kommunal IT samverkan i vård och omsorg hos Sveriges Kommuner och Landsting. Proppen har gått ur. Kommunerna är på frammarsch liksom dess invånare och de kommer starkt. Inom en snar framtid kommer kanske de nya makthavarna inom vård och omsorg att vara just kommuninvånare spådde Catharina Mann med glimten i ögat. Kompetenshöjning En annan god effekt i kommunerna av eHälsa är att den driver den digitala agendan i kommunerna där andra områden ser nyttan och kan dela på investeringarna. För att lyckas med eHälsa i kommunerna är kompetenshöjningen av nycklarna och många av projekten i Levande verkstad handlade om detta. Lust till teknik är ett projekt som har som mål att ändra personalens ibland skeptiska hållning till ny teknik, och istället se hur teknik löser problem både i verksamheten och ute i brukarnas hem. Kompetenslyftet eHälsa i primärvården är ett annat projekt som med hjälp av EU-pengar har utbildat 3 200 personer inom Stockholms Läns sjukvårdsområde kring eHälsa och ser nu framgångarna genom högre användning av e-hälsotjänster samt bättre medicinska resultat. Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Cirka 21 000 personer har genomgått utbildningen efter lanseringen för lite drygt 1 år sedan. Projektledaren Olga Shyshko menar att framgången framförallt är en följd av att utbildningen är enkel att ta till sig och att den aktivt har marknadsförts mot målgruppen. Även Norge och svensktalande Finland har visat intresse för utbildningen. Internationellt Bland de många olika deltagarna på konferensen fanns Aminul Islam, Student Representative for Health Informatics på Karolinska Institutet. Aminul Islam berättade att den största skillnaden mellan hans hemland Bangladesh och Sverige inom eHälsa var Sveriges starka integritetsskydd. I Bangladesh kan i princip alla se allt. I Levande verkstad fastnade Aminul Islamspeciellt för tjänsten 1177 och andra invånartjänster inom eHälsa, som han menade skulle kunna göra stor nytta i Bangladesh inom den förebyggande vården. Sverige leder samarbetet med 23 europeiska länder i projektet epSOS, där målet är att säkerställa att patientinformation följer invånaren oavsett var i Europa denne befinner sig genom gemensamma e-recept och patientöversiktslösningar. I november i år går de första 7 länderna inom epSOS i drift i en pilotfas. Inom epSOS arbetar den politiska nivån och verksamheten nära varandra. Det är definitivt ett vinnande koncept vad gäller snabbhet och smidighet i realiseringen av långsiktiga lösningar berättar Lisa Hagberg delprojektledare inom projektet epSOS. Bjud in patienter, brukare och anhöriga! Konferensprogrammet avslutades med att samarbetsorganisationerna inom Nationell eHälsa summerade dagen. Storleken och bredden på årets konferens gladde alla, samtidigt som alla var eniga om att en grupp fattades på årets konferens: patienterna. Det är dags att de kommer med, både på konferensen och i det dagliga arbetet med Nationell eHälsa. Karin Johansson, Statssekreterare på Socialdepartementet avslutade med en uppmaning för att få ökad rörelse i spridningen och användningen av e-hälsotjänsterna: Våga släpp in patienter och anhöriga! Programrådet för konferens Nationell eHälsa 2011