1. No category

Ledarutbildning
steg 1: ömsesidig respekt
Ömsesidig Respekt – en föräldrautbildning
med ämnes­områden inom gränssättning
utifrån ömsesidig respekt, ­emotionellcoaching,
självkänsla, mobbing, sömn och kost.
kontakt: Mona Hedström, Ullåvägen 12, 830 13 Åre
Telefon: 070-245 33 83, E-post: [email protected]
www.omsesidigrespekt.se
Kursplan Ledarutbildning
steg 1: ömsesidig respekt
Ledarutbildningen Ömsesidig Respekt innehåller 3 steg.
Denna kursplan beskriver steg 1 som ger behörighet att leda
­föräldragrupper i konceptet Ömsesidig Respekt. Därefter
finns ytterligare två steg som leder till certifiering.
Målgrupp
Kursen vänder sig till de som vill utbilda sig till ledare i föräldrautbildningen
Ömsesidig Respekt eller öka sina pedagogiska kunskaper inom området föräldra­
utbildning/föräldrastöd och vidareutveckla föräldragrupperna och föräldrastöds­
arbetet med föräldrautbildningen Ömsesidig Respekt.
Behörighet
•
Pedagogisk högskoleutbildning alternativt
mödra- och barnhälsovårds- personal, psykolog, socionom eller motsvarande
utbildning alternativt
• motsvarande yrkeserfarenhet.
•
Gärna även erfarenhet av arbete med barn och utbildning av vuxna. Kan vara
­erfarenheter från föreningslivet, t.ex. idrotten.
Mål
•
•
•
•
•
•
Förstå betydelsen av ett gemensamt arbetssätt som bygger på en gemensam
värdegrund, ett förhållningssätt och en människosyn som bygger på respekt.
Tillägna sig Ömsesidig Respekts ämneskunskaper och de vetenskapsteorier vilka
ligger som grund.
Utvecklat förmågan att tala inför grupp.
Utvecklat pedagogiska kunskaper vilket innebär att ledaren kan välja metodik
utifrån individernas behov och bakomliggande syfte.
Skapa en medvetenhet i vikten av implementering och hur denna kan göras för
att nå hög täckningsgrad.
Få kännedom om Ömsesidig Respekts utvärderingsmetodik och -upplägg.
Undervisningens upplägg
Kursen genomförs under 4 dagar (se bifogat program).
• Modellinlärning: för att förstå ett förhållningssätt, behöver vi uppleva, observera
och reflektera.
• Föreläsningar med ett dialogpedagogiskt förhållningssätt.
• Gruppövningar.
• Handledning via informations- och kommunikationsteknik.
Ledarutbildning ömsesidig respekt
1
Innehåll steg 1:
Steg 2 och 3:
•
Efter ledarutbildning steg 1 finns ytterligare två kurser som leder till certifiering.
Certifiering ger behörighet att vara kursledare på steg 1-utbildningar.
•
Konceptets värdegrund
Vetenskapsteorier som grund för utbildningskonceptet
– Self efficacy
– Social inlärningsteori
– Coersion theory
– Inlärningsteori – modellinlärning
– Anknytningsteori
Steg 2: Fördjupningsutbildning (3 dagar)
Behörighet: Ledarutbildning steg 1 Ömsesidig Respekt samt genomfört
3 föräldragrupper med utvärdering.
Steg 3: Certifiering (2 dagar)
•
Konceptet Ömsesidig Respekt
– Ömsesidig Respekt/Gränssättning
– Emotionell Coaching
– Självkänsla
– Mobbing
– Sömn
– Kost
Behörighet: Ledarutbildning Ömsesidig Respekt steg 2 samt genomfört ytterligare
2 föräldragrupper med utvärdering. Certifiering består av tentamen i ämneskunskaper, föredrag 30 min, utvärdering från genomförda föräldragrupper. Leder till
certifiering som föräldragruppsledare i Ömsesidig Respekt.
Kursintyg
Deltagarna får ett kursintyg efter genomförda steg.
• Pedagogik
– Ledarskap
– Retorik/kommunikation – inspirera och informera, självdistans/bjuda
på sig själv, första intrycket, skapa engagemang, kroppsspråket m.m.
– Människosyn
– Gruppdynamik
– Trovärdighet/tillit
– Grundvärderingar
• Implementeringskunskap
– Hur når vi ut till föräldrar?
– Hur når vi en jämn könsfördelning?
• Utvärderingskunskap
– Metod
2
Ledarutbildning ömsesidig respekt
Ledarutbildning ömsesidig respekt
3
Konceptet Ömsesidig Respekt
Ömsesidig Respekt är ett föräldrautbildningsprogram som vänder sig till alla föräldrar – både förstagångs- och flerbarnsföräldrar till barn från 8–12 månader och
uppåt. Till förstagångsföräldrar med barn som är 8–12 månader innebär det att
få kunskap och en medvetenhet i sitt föräldraskap innan rollen som förälder har
utvecklats och tagit form. För flerbarnsföräldrar innebär det att få kunskap och
medvetenhet direkt i sitt föräldraskap.
Utbildningen innebär ett förhållningssätt där barnets ålder egentligen inte har
betydelse utan den kan vända sig till föräldrar med både små barn och tonåringar.
Det bygger på en positiv människosyn där ömsesidig respekt är den röda tråden
och ledordet i hela utbildningen. Föräldrautbildningen vill skapa en medvetenhet
i föräldraskapet som gör att föräldrar kan göra aktiva val i sitt föräldraskap och
aktivt skapa en tillit och ett förtroende mellan alla familjemedlemmar.
Ömsesidig Respekt är tänkt att ta vid efter Mödra- och Barnhälsovårdens föräldragrupper och innehåller 7 strukturerade tematräffar x 2 tim. Att ta vid efter Mödra- och barnhälsovårdens träffar har visat sig uppfylla ett stort behov från föräldrar.
Mödra- och barnhälsovårdens verksamhet kompletteras med pedagogisk kunskap.
Utvärdering av Ömsesidig Respekt
Ömsesidig Respekt är utvärderat av Professor Håkan Stattin, Örebro Universitet.
Det är en effektutvärdering av ett föräldrautbildningsprogram som riktar sig till
vanliga föräldrar.
Implementeringen visar hög täckningsgrad, d.v.s programmet når många föräldrar. Effektutvärderingen visar att det finns statistiskt säkerställda skillnader i positiv
riktning för majoriteten av de frågor om föräldraskap som ställs när utbildningen
startar i jämförelse med 3–4 månader efter avslutad utbildning. Det finns inga som
helst skillnader i kontrollgruppen under samma period. Cohens’s d1 visar på en
måttliga till hög effekt. Det är sällan som universella interventioner når så höga
­Cohen d värden. Olika mått på »consumer satisfaction« visar att nästan alla föräldrar tycker att utbildningen betytt mycket för dem. Utvärderingen visar på systematiskt positiva effekter både när det gäller implementering, effekt, och »consumer
satisfaction«.
Cohen’s d är ett mått som man ofta använder i utvärderingsforskning. Cohen’s d anger styrkan på effekterna av
interventionen oberoende av antalet deltagare. Man brukar normalt utgå från att Cohen’s d mellan 0 och .20 är
låga effekter, 20 till 50 är måttliga effekter, och .50 till .80 är höga effekter. Cohen’s d i denna utvärdering
varierar mellan 0.26 och 1.08. Den genomsnittliga Cohen’s d är .62. Det motsvarar en måttlig till hög effekt.
1
4
Ledarutbildning ömsesidig respekt
Kursmaterial
Hedström, M. (2011). Datapresentationer.
Hedström, M. (2011). Handbok.
Hedström, M. (2011). Ömsesidig Respekt.
Referenslitteratur
Angelöw, B., Jonsson, T. (1990). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, Aaron. (2003). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Aronen, E.T, & Arajarvi, T. (2000). Effects of early intervention on psychiatric ­symptoms of young
adults in low-risk an high – risk families. American journal of orthopsychiatry, 70(2), 223–232.
Arend, R, Gover, F & Sroufe, L A (1979). Continuity of individual adaptation from ­infancy to
­Kindergarten. A predictive study of ego-recilience and curiositly in ­preschoolers. I: Child development, 50, 950–959.
Smith, E. E., Nolen-Hoeksema, S., Fredrickson, B.L., Loftus, G.R. (2003). Atkinson & Hilgard’s
­Introduction to Psychology 14th edition. London: Thomson wadsworth.
Bandura, A. (1977a). Social learning theory. Englewood Cliffs, Nj: ­Perntice – Hall.
Bandura, A. (1977b). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. ­Psychological
­Review, 84, 191–215.
Boyce, Wt., Essex, MJ., Alkon, A., Goldsmith, HH., Graemer, HC. & Kupfer, DJ. (2006). Early father
involvement moderates biobhavioral susceptibility to ­mental health problems in middle childhood.
J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 45(12):1510–20.
Brottsförebyggande rådet. (2003). Idéskrift nr 10 – Föräldrastöd i teori och praktik. Stockholm.
Coloroso, B. (2004). Mobbningens tre ansikten. Falun: Scandbook.
Connell, R. (1995). Masculinities. Cambridge: Polity press.
Cullberg, Weston, M. (2005). Ditt inre centrum – Om självkänsla, ­självbild och ­konturen av ditt själv.
Stockholm: Natur och Kultur.
Gardner, H. (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB.
Devault, A., Gaudet, J., Bolte, C., & St-Denis, M. (2005). A survey and description of ­projects that support
and promote fathering in Canada: Still work to do to reach fathers in their real-life settings. Canadian
Journal of community mental health, vol 24 No: 1.
Dubowitz, H., Black, M.M., Cox, C. E., Kerr, M. A., Litrownik, A. J., Radhakrishna, A., English, D. J.,
Schneider, M. W., & Runyan, K. D. (2001). Father Involvement and Children’s Functioning at Age
6 Years: A Multisite Study. Child Maltreat 2001; 6; 300.
Eddy, J. M., Leve, L. D. Och Fagot, B. I. (2002). Coercive family processes: A replication and extension
of Patterson’s Coercion Model. Aggressive Behavior, 27: 14–25.
Ferrer-Wreder, L., Stattin, H., Cass Lorente, C., Tubman, J. G., & Adamson, L. (2005). Framgångsrika
preventionsprogram för barn och unga, En forskningsöversikt. ­Stockholm: Gothia.
Fägerskiöld, A. (2003). Expectations of the child health nurse in Sweden: two ­perspectives.
­Internationaol Nursing Review 50 (2), 119–128.
Fägerskiöld, A. (2006). Support of fathers of infants by the child health nurse.
Scand J Caring Sci. 20 (1):79-85.
Goleman, Daniel. (1996). Emotional intelligence. London: Bloomsbury.
Goleman, D. (1995). Känslans intelligens- om att utveckla vår ­emotionella kapacitet för ett tryggare
och mänskligare samhälle. ­Stockholm: Wahlström&Widestrand.
Gottman, J., (1998). EQ för föräldrar. Stockholm: Natur & Kultur.
Grandelius, B. (1998). Att sätta gränser:ett villkor för växande. S­ tockholm: Natur & kultur.
Hassmén, P., Hassmén, N., Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. ­Stockholm: Natur & kultur.
Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om ­barnets rättigheter. Stockholm:
­utrikesdepartementet.
Hagström, C. (1999). Man blir pappa. Föräldraskap och maskulinitet i förändring. Falun: AiT.
Höiby, H. (2004). Mobbning kan stoppas! Borås: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB.
Ledarutbildning ömsesidig respekt
5
DAG 2
Sömn – Metoder
och värderingar
DAG 3
Förberedelser innan kurs/
Implementering
DAG 4
Schema
TIDER
Gränssättning/
Ömsesidig respekt
DAG 1
08.00–09.30
Handledning
Avslut av kurs
09.30–10.00Kaffe
Kost – Hur skapas
goda matvanor?
Individuellt/Retorik/
Presentationsteknik
Emotionell coaching –
bemötande
10.00–12.00
Introduktion
bakgrund
Vetenskapsteorier/
Konceptets värdegrund
Hur skapas tillit
Självkänsla
och trovärdighet?
12.00–13.00Lunch
13.00–14.30
14.30–15.00Kaffe
Ledarutbildning ömsesidig respekt
Forts. individuell
presentation (längre dag)
6
15.00–16.30
Presentationsteknik/
Mobbning
retorik
Individuell
förberedelse för
en kort presentation
Jalmerts, L. (1984). Den svenske mannen. Stockholm: Ordfront.
Juul, J. (1999) Här är jag vem är du? Om närvaro, respekt och gränser mellan vuxna och barn.
­Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Juul, J. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Runa.
Kast, V. (2000). Vredens kraft hos mig själv och andra. Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsson, K. (2008). Anknytning, om att tolka samspelet mellan f­ öräldrar och små barn. Stockholm:
Gothia.
Laible, D. J., & Carlo, G. (2004). The differential relations o maternal and parental s­ uport
and control to adolescent social competence, self-worth
­­
and sympathy.
Journal of Adolescent Reaserach. 19; 759.
Larsson, E. (2000). Mobbad? Det har vi inte märkt! Borås: Centraltryckeriet AB.
McCauley, E. (1992). Understanding exercise and achievement behavior: A self-eficacy perspective.
I Roberts, G. C. (red), Motivation in sport and exercise. Champaign, IL: Human Kinetics.
Mathiasson, C. (1994). Praktisk gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, I., Wadeskog, A. (2008). Individen i centrum – Det är bättre att stämma i bäcken än i ån.
Tryck o Rit.
Olweus, D. (1999). Mobbning bland barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnen.
Olweus, D. (1973). Hackkycklingar och översittare: forskning om s­ kolmobbning. ­Stockholm:
Almqvist & Wiksell.
Olweus, D. (1986). Mobbning, vad vi vet och vad vi kan göra. ­Stockholm: Liber.
Pantley, E. (2007). Somna utan gråt: hjälp din bebis till trygg och god nattsömn. ­Stockholm: Prisma.
Petersson, K., Petersson, C., & Håkansson, A. (2004). What is good parental education?
Scand J Caring Sci 2004; 18 (1):82-9.
Salovey, P., & Mayer, J. D. (1990). Emotional intelligence. Imagination, cognition and personality,
9 (3), 185-211.
Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting och Statens folkhälso­institut. Rasmussen F, Eriksson M,
Bokedal C och Schäfer Elinder L. Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. COMPASS – en studie i sydvästra Storstockholm. Rapport. Stockholm: Samhällsmedicin.
Stockholms läns landsting och Statens folkhälsoinstitut. (Rapport 2004:1.)
Segal, J. (1999). Förbättra din emotionella intelligens. Stockholm: Forum.
Strandell, A., Bardell carlberg, S. (2008). Sömn och dygnsrytm. ­Stockholm: Gothia.
Söderström, M. (2007). Sömn – sov bättre med kognitiv beteendeterapi. Köping: L
­ jungbergs sätteri.
Thors, C. (2007). Utstött – en bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Weinberg, R., Gould, D. (2003). Foundations of sport & exercise ­psychology. ­Stanningley: Human
Kinetics.