Minnesanteckningar – Politikerseminarium Jämställt föräldraskap 9 maj 2012 Politiker Jenny Steen Tomas Esbjörnsson Anders Östlund Elisabeth Hammar Solweig Samuelsson Per Folkesson Ingrid Fries Hansson Örebro läns landsting Örebro kommun Sverigedemokraterna Mikaeli församling Nämnden i folkhälsonämnden & kommunalråd i Askersund Örebro kommun nämnden Psykiatrin, habilitering ÖLL Vi hälsades välkomma av landstingsrådet Jenny Steen (S) och Tomas Wetterberg från länsstyrelsen och föreningen Män för Jämställdhet som var moderator för dagen. Anna Swift Johannisson, jämställdhetsstrateg, Örebro läns landsting informerade om landstingets jämställdhetsstrategi. Den kommer att antas inom kort och innebär att alla verksamheter skall präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Den säger också att verksamheter som riktar sig mot barn och unga är speciellt viktiga. Ylva Elvin-Nowak - Jämställt föräldraskap! Efter gott fika lyssnade vi till Ylva och hennes erfarenheter och forskning om Jämställt föräldraskap. Ylva är Fil. Dr. i psykologi, ledarskapskonsult, KBT-terapeut och författare. Få människor är emot jämställt föräldraskap De allra flesta människor tänker rätt med gör fel, menar Ylva. Många pappor tycker att jämställt föräldraskap är viktigt men gör det inte! Jaa, varför ska vi hålla på med jämställt föräldraskap? Vi måste – säger politiken! Ylva frågar åhörarna. Vad handlar föräldraskap om? Vad ska vi göra för att göra rätt? Det finns idag ett stort utbud av www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen 2, Örebro Telefon 019-602 70 00 Telefax 019-602 70 08 1 (8) råd och tips via webben. Det är svårt att gallra och vissa råd och stöd är inte alltid bra. Det är viktigt att göra rätt tidigt. Gör vi fel under barnets första levnadsår och under förskoleåldern så ökar det risken för att barn inte mår bra senare i livet. Mäta föräldraskap Hur mäts jämställt föräldraskap? Idag har vi bara ett mått och det är uttag av föräldradagar vilket är ett trubbigt mått. Det är 23% av föräldradagarna som tas ut av papporna, ca 2 månader, och det finns stora skillnader. När man frågar en pappa om han tar ut sin föräldraledighet så säger de flesta - Jodå, för mig var det självklart att ta ut HELA pappaledigheten (2 mån?). Papporna är oftast väldigt nöjda med det svaret medan mammorna, som tar ut mycket mer ledighet, ofta känner skuld och dåligt samvete kring sitt föräldraskap. Papporna har inga skuldkänslor alls, visar Ylvas forskning. Hur kan det vara så? Vad har vi med för bilder från generationer bakåt? Ylva visar en bild från sin bok ”Finns det några pappor i din mammagrupp?” som illustrerar ett barn, en pappa, farfar och gammelfarfar. Gammelfarfar tycker att barnbarnet är en mes för att han är föräldraledigt och säger att han skulle ha stryk! Detta är nog inte en ovanlig händelse så det kanske inte är så konstigt att det inte har hänt så mycket? För cirka 15 år sedan fanns det en broschyr riktad till pappor med 10 goda råd, från försäkringskassan. Den handlade om 10 skäl till att vara föräldraledig. Alla meningar börjar med du får: En nära relation till barnet Bra simultanförmåga osv. Det är väl tur att den broschyren inte publiceras längre. Men man kan ställa sig en fråga – hur skulle det se ut om vi gav ut 10 skäl till mammor att vara föräldraledig. Hur skulle vi reagera på det? Vända på perspektiven Ylva lyfter ofta fram att det är viktig att vända på perspektiven. T.ex. hur skulle vi reagera om en mamma inte kan barnets sista fyra siffror, födelsevikt eller tredje namn. Hur skulle vi reagera om en pappa inte kan ovanstående? Mamman får ångest om hon inte kan detta på bvc-kontrollen. Men kravet ställs inte på männen. Antagligen skulle vi vara mer förstående och förlåtande om pappan inte vet de sista fyra siffrorna på barnet. Ett annat exempel är när en kvinna säger att ”Min familjesituation är inget HINDER för min politiska karriär – TVÄRTOM – jag ser den som en styrka!” hur reagerar vi på det när en kvinna säger så till skillnad från en man? BMM och BVC Dagens mödra- och barnhälsovård är kvinnofokuserade, menar Ylva. De är inte konstigt då det är fokus på det medicinska området. Pappan är inte patient. Det finns dock ett uppdrag för mödra- och barnhälsovården ska verka för familjen. Pappan har en sekundär roll som stödjer mamman. Men hur? BMM och BVC har få verktyg hur man ska jobba med jämställdhet. Att jobba med jämställdhetsfrågor är annorlunda mot många andra frågor. Vilka andra områden får vi direktiv om att jobba med utan att få utbildning inom området. T.ex 2 miljöfrågorna, hur skulle det se ut om vi inte hade fått en massa information om sopsortering och skötsel. Det kanske inte konstigt att vi har kommit ”så” långt inom jämställdhetsområdet då vi inte fått någon utbildning och redskap för att jobba med jämställdhet. Ylva visar en hel del illustrationer under sin föreläsning från sin bok som kan vara en ingång och hjälp för att prata om jämställdhet med föräldrarna. Det behövs en struktur. Det går inte jobba med ett område om vi inte vet hur. Att inte släppa taget En annan bild i Ylvas material illustrerar en mamma som håller hårt i sitt barn och säger att hon är min – bara min. Den här bilden blir många provocerade av. Men Ylva menar att det inte alls är ovanligt att det är så här. Kvinnor positioneras som en föräldrar med ett ansvar för barnet. Det blir därmed mammorna ansvariga för att lämna över barnet till papporna. Kvinnor har skyldigheter men kvinnorna ompositionerar detta till rättigheter. Män positioneras som män. Män har rätt till barnet men har inte skyldigheter. Vinster Vad finns det för andra fördelar med jämställt föräldraskap och hur blir det för barnen? Det är bra att ha två föräldrar som har en nära relation med barnen. Det är bl.a. bra vid separationer. De föräldrar som har haft en nära relationen med barnen när de levde i parrelationen fortsätter att ha en bra relation. En trygg och stabil relation med båda föräldrarna är mycket viktigt för barns utveckling, trygghet och hälsa, visar flera studier. Jämställt föräldraskap ger positiva konsekvenser för: ♦ mammor inom arbetslivet och ger tillgång till offentlig makt ♦ pappor för att de får bättre kontakt med barn ♦ barns utveckling, trygghet och hälsa Frågor och diskussioner i anknytning till Ylvas föreläsning: Hur ser det ut nu vad det gäller föräldragrupper? Yvonne Skogsdal, samordnande barnmorska, säger att: Alla föräldrar bjuds in. ♦ Ca 80% av föräldrar deltar – för det mesta båda partnerna ♦ Fler förstagångsföräldrar kommer till grupperna ♦ Det är sjunkande andel deltagare ♦ Alla barnmorskemottagningar (BMM) erbjuder inte föräldragrupper ♦ Ett nytt program för att föräldragrupperna ska bli likvärdig tas fram just nu 3 ♦ BMM erbjuder 4 träffar Maria Lind, samordnare barnhälsovården, kompletterar med: ♦ Alla föräldrar bjuds in ♦ Sammanhållen grupp till BVC:s föräldragrupper ♦ De erbjuder 6-7 tillfällen under första levnadsåret. ♦ Det är efter BVC:s föräldragrupper vissa kommuner som erbjuder fortsatt stöd Hur ser föräldrastödet ut i kommunerna? Marie Cesares Olsson, projektledare Samhällsmedicin – Generellt föräldrastöd, berättar att det ser väldigt olika ut. Det finns dock i de allra flesta kommuner någon form av råd och stöd att få riktade till små barns föräldrar och tonårsföräldrar även om det inte erbjuds varje termin eller varje år. Varje kommun har snart en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. När Kumla startar i höst finns det minst en i varje kommun, totalt 20 stycken. Skillnaden mellan länets familjecentraler är dock stor vad det gäller bemanning, samverkan och öppethållande. Jag hör mycket positivt kring familjecentralen. Varför är familjecentralen bra? Marie fortsätter – En familjecentral är en servicearena för föräldrar och barn, där familjerna kan utveckla sitt sociala nätverk och där fyra professioner finns tillgängliga för råd. Definition av familjecentral och familjecentralsliknande verksamhet är: ”Familjecentralen ska ha en samlokalisering av de fyra basverksamheterna mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst. Familjecentralsliknande verksamhet ska ha barnhälsovård samlokaliserad med en annan kommunal verksamhet (öppen förskola eller socialtjänst). Med samlokalisering menas att hela den ordinarie verksamheten som respektive part bedriver ska vara förlagd till familjecentralen. För socialtjänstens del ska minst de socionomer som arbetar förebyggande mot familjecentralens målgrupp vara samlokaliserad med de övriga parterna.” I Örebro län av vi en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler i Örebro län som antogs 2010 med syfte att: ♦ erbjuda en mötesplats med tillgång till ett samlat och lättillgängligt stöd av god kvalitet från samhällets olika aktörer ♦ utveckla familjecentralen till en mötesplats där arbetet genomsyras av ett barnperspektiv där barnets och familjens bästa sätts i centrum ♦ att verka för trygga och jämlika villkor Vilgotgruppen har uppdraget att ansvara för översyn av avtalet vart tredje år. I arbetet ska KAFO-modellen användas som kvalitetssäkringsmetod. Modellen beskriver faktorer som speglar graden av samordning av resurser och graden av samarbete i det löpande arbetet. Utvärdering av länets familjecentraler bifogas. Marie Lind (BVC) och Yvonne Skogsdal (MHV) ser fördelarna med att vara på en familjecentral. Där ser man hela familjen i ett annat sammanhang än när de ”bara” kommer på ett bokat besök. Där kan de tillsammans med andra stötta och också upptäcka eventuella problem. Tyvärr är det många av personalen som har svårt att få till samverkan framförallt när familjecentralen ej är samlokaliserad. 4 Peter Breife - Men papporna då? Peter är psykolog och verkar i Västra Götaland. Han presenterade sina erfarenheter i pappagrupper. Föreläsningen inleds med ett globalt perspektiv. Det är inte bara i Sverige som det är svårt att få ihop livspusslet och att det finns idag stöd i forskning och lagstiftning att pappan ska ta större plats i barns liv. Forskningen visar att det finns många fördelar att båda föräldrarna ägnar sig åt omsorgen för barnen. Barns psykiska utveckling och sociala förmåga gynnas i kommunikationen med två engagerade föräldrar. Pappan utvecklar sin empatiska förmåga och sociala kompetens när man tar ansvar för barnen. Familjen gynnas eftersom en jämlik arbetsfördelning ökar båda föräldrarnas möjligheter att tillfredsställa olika sidor och behov hos sig själva. Vad är jämställdhet? Regeringens övergripande mål för jämställdhetspolitiken handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En av hörnpelarna är jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Känsligare och mer positiva pappor verkar generera en harmonisk parrelation och leder till att konflikter i parrelationen kan hanteras på ett konstruktivt sätt menar Peter. Jämställdhet i det tidiga föräldraskapet Vad händer när vi går från att vara två till tre? De första veckorna etableras föräldrarollerna och ofta hamnar vi i ett mer traditionellt könsrollsmönster. Det är väldigt lätt att föräldrar hamnar i en traditionell uppdelning av vardagssysslorna och ofta känner sig pappan som en B förälder. Det finns också en risk att den nyblivna mamman försummar individuella behov. Detta är inte konstigt då vi skiljer oss åt biologiskt. Papporna får inte samma start då de ej har burit på barnet under graviditeten och papporna inte kan amma. Det är dock det enda som skiljer mannen och kvinnan åt. Män och kvinnor har, förutom graviditet och amning samma föräldraförmåga. Vad kan vi göra? Det är viktigt att pappan har egen tid med barnet, vilket också genererar en avlastning för mamman. Ju tidigare och också mer som pappan involverar sig desto mer jämställt föräldraskap. Samtidigt genererar det en bättre pappa/barn-relation Bemötande på BMM och BVC Peter fortsätter med att lyfta fram pappors upplevelser av bemötande på BMM och BVC ♦ en del pappor är nöjda, andra inte ♦ föräldrautbildningen riktar sig nästan enbart till mammorna ♦ föräldrautbildningen uppfyller inte pappors förväntningar ♦ pappan ges en sekundär roll ♦ stöd som vänder sig direkt till blivande eller nyblivna pappor behövs 5 Pappagrupper De pappagrupper som Peter varit inblandad i, i Västa Götaland, handlar om för det mesta om en serie samtal mellan blivande eller nyblivna pappor. Det finns olika varianter av pappaträffar. Träffarna kan vara i samband med reguljär föräldrautbildning, samkörda med BMM/BVC-personal eller inte. En träff eller flera, före och/eller efter nedkomst, fasta tider med drop in eller fasta tider med föranmälan. Varje träff blandas med kunskapsförmedling, frågor och goda exempel. Innehållet handlar om: ♦ läget just nu (graviditet) ♦ inför förlossningen ♦ under förlossningen ♦ första tiden efter förlossningen ♦ ett delat föräldraansvar ♦ trötthet, lycka, stress ♦ postpartum depression ♦ betydelsen av egen tid ♦ betydelsen av uppskattning och uppmuntran ♦ förändringar i parrelationen och sexlivet Det är viktigt att grupperna leds av en sakkunnig gruppledare Peter menar att pappagrupperna har effekter på att papporna tar ut fler föräldradagar och VAB, är en bra förberedelse inför förlossning och pappaskap, ökar föräldrautbildningens kvalitet, stärker parrelationen och stärker pappa/barn-relationen. En optimal föräldrautbildning är när det finns forum för mammor och pappor enskilt och tillsammans, gruppledare av båda könen och har ett innehåll som berör både det medicinska och det psykosociala. Avslutning Pappaträffar är ett komplement som ökar pappors möjligheter till god förberedelse, bidrar till ökad jämställdhet och gynnar barns utveckling och hälsa Ett jämställt föräldraskap är inte detsamma som ett identiskt föräldraskap, gynnar barns utveckling och hälsa och är något som världen rör sig mot men kanske inte så snabbt. Frågor och diskussioner efter Peters presentation Tidig anknytning – kan det förebygga psykisk ohälsa? Finns det en föreställning att det bara kan ske med en förälder? Ylva - Barn kan knyta an till fler personer och barn gör en rangordning till vem de knyter an till beroende på situation. Barnens anknytningssystem sätter igång den vuxnes omsorgsbeteende. Som vuxen måste man utsätta sig för barnet för att få igång sitt omsorgsbeteende. Vem ska bestämma jämställdheten? Är det politiken eller föräldrarna? Det handlar om att avsätta resurser. Politiker kan besluta över hur resurser till stöd skall fördelas, och därmed skapa förutsättningar. 6 Det handlar om vad vi gör OCH det handlar om attityder och beteende. Kan man få människor att göra vissa saker att göra ett visst beteende då kan man förändra attityder. Finns det någon forskning på pojkar med hemmavarande pappor? Inte exakt men vi vet att 90% av pojkarna som sitter i fängelse har haft dåliga relationer med sina fäder. Finns det någon forskning av hemmafruar? 3% är hemmafruar i Sverige idag. De familjer där en förälder är hemma är dock väldigt olika sinsemellan, vilket gör att det är svårt att forska och dra generella slutsatser. Det är dock viktigt att komma ihåg att företeelsen ”hemmafru” beskriver en relativt kort period i vår historia. I bonde- och hantverkarfamiljerna arbetade alla som var i arbetsför ålder, oavsett kön. Finns forskning att mammorna håller på med repetitiva arbeten (mat, städning) i högre grad än papporna när de är hemma? Ylva säger att papporna gör mer saker som finns kvar för världens efterlevnad, bygger verandor och uppfinner barnvagnar. Summering Tiden rinner iväg och Jenny Steen summerar förmiddagen. Det har varit en spännande förmiddag. Hennes insikt för att det är viktigt att man måsta börja jobba tidigt med jämställdhet har stärkts. Livet blir mer ojämnställt när man får barn, menar hon. Det är en utmaning – hur får vi till en jämställdhetsdiskussion innan barnen kommer? Hur ska man vara den perfekta föräldern? Det vi kan ta med oss ifrån dagen är att det fortsatt viktigt att prata och reflektera över jämställdhetsarbetet. Mödra- och barnhälsovården är jätteviktiga aktörer för att tillåta den här typen av diskussion och vara en reflektionspartner, kanske lite provocerande. BVC:s erfarenheter säger att föräldrarna gärna vill prata om parrelationen. Föräldrarna är dock inte lika intresserade att prata parrelationer under graviditeten, säger Yvonne S. Jenny avslutar med påståendet - Kärleken är jättefarlig för jämställdheten! Arbetsgruppen hoppas att seminariet varit intressant och tänkvärt inför framtida processer och beslut. Litteraturtips: Ylva Elvin-Nowak Finns det några pappor i din mammagrupp? Världens bästa pappa? Roger Klinth och Thomas Johansson Nya svenska fäder. Folkhälsoinstitutet Magasin föräldrastöd – går att beställa på Fhi Vid pennan! Marie & Anna 7 Arbetsgrupp Anna Swift Johannison Conny Svensson Eva Skantz Maria Lind Marie Cesares Olsson Tomas Wetterberg Yvonne Skogsdal Jämställdhetsstrateg ÖLL Familjecentral, Örebro kommun BVC Fellingsbro BVC samordnare Projektledare – kompetensutveckling föräldrastöd ÖLL & Regionförbundet Länsstyrelsen och Föreningen för jämställdhet BMM samordnare 8