Värt att veta om ilningar i tänderna

PROFESSIONALKNOWLEDGE
Värt att veta om ilningar
i tänderna
www.colgateprofessional.se
Innehåll
FÖRFATTARE:
Lone Lenes
DDS
Scientific Affairs Manager,
Colgate-Palmolive Nordic
Tanja Borch
DDS, PhD
Academic Affairs Advisor
Colgate-Palmolive Nordic
Katerina Solomou
MSc, PhD
Scientific Affairs Manager
Colgate-Palmolive Greece
Irina Laura Chivu-Garip
DDS
Scientific Affairs Manager
Colgate-Palmolive Europe
ÖVERSÄTTNING:
Bengt Olof Hansson
DDS, Odont.Dr.
Dental Advisor
Colgate-Palmolive Sweden
VETENSKAPLIGA
KONSULTER:
Richard Chesters
BSc
Scientific Consultant
Colgate-Palmolive Europe
Diane Cummins
BSc, PhD
Worldwide Director
Knowledge Management
Oral Care, R&D
Colgate-Palmolive USA
Azam Bakhshandeh
DDS, PhD, Post Doc
Department of Odontology
University of Copenhagen
Denmark
Birgitta Söder
Prof. Em., PhD, DrMedSc, RDH
Department of Dental Medicine
Karolinska Institute
Sweden
Jónas Geirsson
Ass. Prof., DDS, MS
Faculty of Odontology
University of Iceland
Iceland
FÖRORD
Ilningar i tänderna (dentin hypersensitivity, DHS) är ett vanligt
problem hos många vuxna över hela världen. En befolkningsundersökning bland vuxna svenskar visade att 81 procent lider av ilningar i tänderna av och till. Ändå är det bara ett fåtal
som söker hjälp för detta hos tandläkaren eller tandhygienisten (Zapera 2007).
Det finns utan tvekan en ökad medvetenhet bland tandvårdspersonal om att ilningar i tänderna är ett stort problem som
måste tas om hand, både vad gäller diagnostik, profylax och
behandling. Men en undersökning 2009 visade att bara 23
procent av danska tandläkare screenade regelbundet sina patienter för ilningar i tänderna vid den vanliga kliniska undersökningen (Zapera 2009).
.Förord.................................................................................................................2
Om ilningar i tänderna......................................................................................4
Behandlingsprinciper och tekniker.................................................................. 9
.Undersökning och registrering.......................................................................12
.Behandling av ilningar i tänderna och predisponerande faktorer...............15
Appendix..........................................................................................................23
.Referenser.........................................................................................................26
Ilningar i tänderna är ingen sjukdom utan snarare ett symtom på ett underliggande tillstånd. Det är därför viktigt att
tandläkare och tandhygienister regelbundet frågar, undersöker och behandlar patienterna med avseende på ilningar i
tänderna. Och samtidigt är det viktigt att alla relaterade predisponerande och underliggande tillstånd identifieras, förebyggs och behandlas.
Det finns i dag en rad tekniker som kan lindra ilningar i tänderna. Det här kompendiet beskriver de mest använda metoderna, hur de verkar och dokumentationen bakom.
Kompendiet är tänkt som information och inspiration till att
behandla patienter med ilningar i tänderna. Särskild vikt läggs
vid betydelsen av att hitta, värdera och behandla predisponerande faktorer och därmed uppnå lyckade behandlingar och
nöjda patienter.
Trevlig läsning!
Vibeke Kjærheim
Ass. Prof., DDS, Dr. Odont.
Faculty of Dentistry
University of Oslo
Norway
Päivi Siukosaari
DDS
City of Helsinki University
Dental Clinic
Finland
2
3
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
Om ilningar i tänderna
Ilningar i tänderna är smärtsamt och kan därför vara tämligen irriterande och
medföra ovanor, som att skydda den känsliga tanden med tungan, att dricka
eller äta på andra sidan av munnen eller att helt undvika kall mat och dryck. En
del blir så besvärade att tillståndet påverkar livskvaliteten negativt.
Definition
Ilningar i tänderna kännetecknas av en kortvarig, skarp smärta från exponerat
dentin som svar på en retning – vanligtvis termisk, taktil, osmotisk eller kemisk
– som inte kan tillskrivas någon annan tanddefekt eller tandsjukdom (Addy
2002).
Epidemiologi
Ilningar i tänderna är ett vanligt tillstånd. Prevalensen varierar mellan 4 och
81 procent, beroende på populationen och diagnostiska kriterier (Cummins
2009, Zapera 2007). En undersökning bland vuxna i Sverige visade att 81 procent då och då lider av ilningar i tänderna. Var fjärde drabbas minst en gång i
veckan och 9 procent varje dag (Zapera 2007).
Påverkan på livskvaliteten
En nyligen publicerad tysk studie visade att ilningar i tänderna påverkar hur
man uppfattar livskvaliteten, mätt med indexet Oral Health Impact Profile –
Germany (OHIP–G, Bekes et al. 2009). OHIP–G-indexet är nästan tre gånger
högre hos individer som lider av ilningar i tänderna än hos dem som inte gör
det. Dessutom är effekten av ilningar i tänderna på OHIP–G-indexet jämförbar med den vid andra orala tillstånd och sjukdomar, som kraniomandibulär
dysfunktion.
40
36,0
33,1
Incisiver
Hörntänder
25 %
Premolarer
38 %
Molarer
9%
26 %
12 %
1 gång i veckan
1%
18 %
16 %
1 gång i månaden
1 gång varannan månad
Ibland
20
14,3
10
10,7
Aldrig
20 %
Rapporterade ilningar i
tänderna bland vuxna svenskar.
30
Varje dag
OHIP–G-indexet
Förekomst av ilningar i tänderna
28 %
Vet inte
8%
0
Årsager til isninger i tænderne fordelt pr. aldersgruppe
Ilningar i tänderna drabbar främst premolarer (38 procent), incisiver (26 procent) och hörntänder (25 procent). De är vanligast på buckalytorna cervikalt.
De känsliga tandområdena ligger till 90 procent cervikalt (Orchardsson &
Collins 1987). I ökande omfattning förekommer också känsliga ocklusal- och
buckalytor hos yngre vuxna, förmodligen på grund av en livsstil som ger både
erosions- och abrasionsskador (Jaeggi & Lussi 2006).
Ilningar i tänderna kan förekomma i alla åldrar, men de flesta drabbas i
20–40-årsåldern med en prevalenstopp i slutet av perioden mellan 30 till 40
år (Graf & Galasse 1977). Hos yngre är det vanligare att kvinnor har ilningar än
män (Flynn et al. 1985, Addy 2002).
40 år
40 år +
Befolkningen i allmänhet
40 år
40 år +
Patienter
Skillnaden i OHIP–G-indexet (Oral Health Impact Profile – Germany)
hos individer som lider av ilningar i tänderna och hos befolkningen
i allmänhet (Bekes et al. 2009).
Ilningar i tänderna – betydelse vid tandläkarbesök
Ilningar i tänderna kan framkallas av en rad vanliga åtgärder på kliniken och
därvid göra besöket hos tandläkaren eller tandhygienisten obehagligt och
smärtsamt. Obehaget kan stressa både patient och tandläkare eller tandhygienist. Som omtänksam behandlare tenderar man då att arbeta långsammare,
vilket kan leda till att man inte blir färdig i tid eller att man skjuter upp delar av
behandlingen. Ibland kan patienten behöva lokalbedövning även för enklare
åtgärder.
Idag finns det emellertid alternativa behandlingar som kan hjälpa patient och
behandlare till en behaglig upplevelse, genom att ilningar i tänderna behandlas innan övriga åtgärder påbörjas.
4
5
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
OM ILNINGAR I TÄNDERNA
Relevans
Etiologi
Den korta, skarpa smärta som förknippas med ilningar i tänderna är en obehaglig upplevelse som är relaterad till öppna dentinkanaler. Den troliga förklaringen av smärtmekanismen vid ilningar i tänderna anses idag vara den
hydrodynamiska teorin (Gysi et al. 1900) som bekräftats av Brännström (Brännström & Astrom 1972).
Illustration av den hydrodynamiska teorin med påverkan av nervändsluten på grund av vätskerörelse i de öppna dentinkanalerna.
Bilden vänligen utlånad av Inside Dental Assisting.
Exponerat dentin med öppna dentinkanaler.
Enligt den hydrodynamiska teorin kan ilningar i tänderna bara uppkomma när
dentin exponeras så att dentinkanalerna är öppna och i kontakt med pulpan.
Bilder:
www.thejcdp.com, 2007.
Skanningelektronmikroskopiska foton har visat att dentinets struktur är olika
hos känsliga och icke-känsliga tänder. Känsligt dentin har åtta gånger så många
öppna kanaler som icke-känsligt dentin. Dessutom är den genomsnittliga diametern på öppna dentinkanaler dubbelt så stor som på kanalerna i icke-känsliga
tänder (0,83 µm jämfört med 0,4 µm).
De flesta smärtframkallande retningarna – framförallt kyla – orsakar ett utflöde
av dentinvätska som resulterar i en spänningsförändring över dentinet. Denna
aktiverar intradentala nervtrådar via ett svar från mekanoreceptorerna och orsakar smärta. Dessutom kan vätskerörelsen i dentinkanalerna leda till elektrisk
urladdning – så kallad strömningspotential – och förorsaka ilningar i tänderna
genom att på elektrisk väg framkalla ett nervsvar.
Däremot orsakar värme en relativt långsam tillbakaströmning av vätskan i dentinkanalerna, och spänningsfallet som blir följden aktiverar nervtrådarna på
ett mindre dramatiskt sätt. Detta överensstämmer med det faktum att värme i
allmänhet utgör en mindre uttalad retning än kyla.
Dentin från icke-känslig tand.
Dentin från känslig tand.
Vätskeflödet i dentinkanalerna är 16 gånger större i känsliga än i icke-känsliga
tänder, enligt Poiseuilles lag om vätskedynamik (Absi et al. 1987). Genom en
kombination av ökad diameter i öppna kanaler och ökat antal dentinkanaler
i känsliga tänder, väntas vätskeflödet i känsliga tänder vara cirka 100 gånger
större än i icke-känsliga tänder (Canadian Advisory Board on Dentine Hypersensitive Teeth 2003).
6
7
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
I en studie bland australiska tandläkare framhölls speciellt kyla som den vanligaste utlösande faktorn för ilningar (Amarasena et al. 2011).
Behandlingsprinciper och
tekniker
Andel individer som reagerade med ilningar vid olika retningar
Flera olika metoder har prövats för att behandla ilningar i tänderna. Idag används två grundläggande principer i behandlingen:
Andel med positiv reaktion
Kyla
80,1 %
1. Desensibilisering av nervfibrer.
Luft
23,2 %
2. Blockering av öppna dentinkanaler.
Beröring
20,7 %
Värme
13,0 %
Syra
6,9 %
Liksom vid alla andra tillstånd där diagnosen baseras på subjektiva upplevelser av smärta, finns det här en skillnad i rapporterad känslighet hos patienter
som exponeras för samma etiologiska faktorer. Ofta ställs frågan om varför en
del patienter med blottade rotytor har ilningar i tänderna medan andra inte
har det. De kliniska fynden har inte nödvändigtvis något samband med den
grad av subjektiv känslighet som patienten berättar om.
Nedan beskrivs de två behandlingsprinciperna, liksom de mest använda produkterna inom varje teknik. I appendixet på sidan 23 finns en översikt över
dessa tekniker.
Desensibilisering av nerverna
Bilden är vänligen utlånad
av skolchef Bo Danielsen,
Skolan för tandsköterskor
och hygienister, Köpenhamns universitet.
Bilden är vänligen utlånad
av övertandläkare Ulla
Pallesen, Köpenhamns
universitet.
Ett exempel: Patient A (se nedanstående foto) upplever ingen subjektiv smärta
trots omfattande gingiva retraktioner med blottat dentin som följd, medan patient B (se nedanstående foto) med bara små gingivala retraktioner kan uppleva
stora problem med ilningar.
Patient A.
Patient B.
Studier har visat att detta fenomen inte bara inträffar på grund av skillnader
i subjektiv smärtupplevelse, utan även på grund av en naturlig blockering av
kanalerna som beror på att kalcium- och fosfatjoner från saliven kan remineralisera tandytor. I kombination med glykoproteiner från saliven kan kalciumoch fosfatjoner också bidra till blockering av dentinkanalerna (Cummins 2010).
2. Blockering av öppna dentinkanaler.
1. Desensibilisering av nervfibrer.
Kaliumsalter
Principen bakom desensibilisering av nervfibrer baseras på kaliumsalter, som
har en välkänd förmåga att depolarisera retade nerver och därmed försvaga
smärtan från ilningar i tänderna (Orchardson & Gillam 2000). Kaliumnitrat (5
procent), kaliumklorid (3,75 procent) och kaliumcitrat (5,5 procent) används
i tandkrämer för att lindra ilningar i tänderna. Samtliga innehåller 2 procent
kaliumjoner som aktiv desensibiliserande substans.
Flera kliniska studier visar att alla tre kaliumsalterna effektivt minskar ilningar i
tänderna jämfört med vanlig fluortandkräm. Men det tar minst två veckor vid
användning två gånger dagligen för att man ska få en mätbar minskning av
känsligheten, och längre tid – vanligtvis två till åtta veckor – för att påvisa signifikant smärtlindring (Chesters et al. 1992, Ayad et al. 1994, Schiff et al. 1994,
Hu et al. 2004, Wara-Aswapati et al. 2005).
Även om det tycks finnas betydande bevis för att rekommendera användning
av kaliumbaserad tandkräm mot ilningar i tänderna, finns det också studier
som inte kan påvisa entydig effekt av kaliumsalter (Manochehr-Pour et al.
1984, Gillam et al. 1996, West et al. 1997, Poulsen et al. 2006).
8
9
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
BEHANDLINGSPRINCIPER
Utlösande faktor
Här baseras principen på ingredienser som blockerar och stänger till de exponerade öppna dentinkanalerna och på det sättet förhindrar att externa
retningar kan ge upphov till vätskerörelse och utlösa smärta (Orchardson &
Gillam 2006). Det finns en rad olika tekniker baserade på denna princip som
används i produkter både på kliniken och för hemmabruk.
Strontiumsalter
Strontiumklorid (10 procent) var det första blockerande medlet som användes
i tandkräm. Strontium verkar genom att olösliga strontiumpartiklar fälls ut på
blottlagda dentinytor (Cummins 2010, Earl et al. 2010). Men strontiumklorid är
inte kompatibelt med fluor och var därför inte idealiskt i daglig tandkräm mot
ilningar i tänderna. Däremot visade det sig att de kaliumbaserade fluortandkrämerna innehöll en effektivare ingrediens och ökade därför i använding.
I nyare studier har man undersökt om strontiumacetat ger ögonblicklig och
långvarig lindring av ilningar i tänderna jämfört med fluortandkräm och tandkräm som innehåller arginin. Resultaten av dessa undersökningar är tvetydiga
(Hughes et al. 2010, Mason et al. 2010, Cummins 2011, Li et al. 2011, Docimo
et al. 2011, Schiff et al 2011).
Fluorider
Högfluorinnehållande produkter, till exempel fluorlack med 22 600 ppm fluorid, tandkrämer och geler med 5 000 ppm fluorid, hör till de blockerande produkterna på grund av att de fäller ut kalciumfluorid på tandytor (Gaffar 1998,
Clark & Papas 1992, Papas & Clark 1995). Dessa produkter har använts i flera år
mot ilningar i tänderna. Emellertid visar kliniska undersökningar att till exempel lacker med högt fluorinnehåll ska påföras två–tre gånger med en veckas
mellanrum för att effektiv smärtlindring ska uppnås.
Tennfluorid är också en tilltäppande fluorförening, som efter fyra till åtta veckors användning två gånger dagligen har visat sig minska ilningar i tänderna
(Thrash et al. 1994, Schiff et al. 2005, Walters 2005). Tennfluorid ger inte ögonblicklig lindring av ilningar i tänderna, och produkterna används i mindre utsträckning i dag eftersom de ofta missfärgar tänderna (Cummins 2010).
Glutaraldehyd – HEMA
Glutaraldehyd är ett annat blockerande medel som skapar en plugg i öppna
dentinkanaler via utfällning av serumalbumin (Dijkman et al. 1994, Bergenholtz et al. 1993, Schüpbach et al. 1997, Qin et al. 2006).
Glutaraldehyd används tillsammans med hydroxyetylmetakrylat (HEMA)
främst vid fyllningsterapi men utnyttjas också mot ilningar i tänderna. Tillgängliga studier visar emellertid divergerande effekt (Felton et al. 1991, Dondi dall’Orologio & Malferrari 1993, Kakaboura et al. 2005, Ishihata et al. 2009,
Ozen et al. 2010, Yu et al. 2010, Sobral et al. 2005, de Assis et al. 2006).
Kalcium-natrium-fosfosilikat
Kalcium-natrium-fosfosilikat, ett bioglas som säljs under namnet Novamin, är
en blockerande ingrediens som finns i några tandkrämer och i produkter för
användning på kliniken. Ämnet bildar ett skikt av kalciumfosfat som förseglar de
öppna dentinkanalerna och förmodas kristallinisera till hydroxyapatit över tid.
Det finns än så länge inga data som visar att produkter med kalcium-natriumfosfosilikat ger omedelbar lindring, men studier visar att de ger förbättring
efter minst två veckors användning (Litkowsky & Greenspan 2010, Sharma et
al. 2010, Burwell et al. 2009, Du et al. 2008, Sharma et al. 2010, Salian et al.
2010, Pradeep & Sharma 2010, Gendreau et al. 2011) .
Arginin och olösligt kalciumkarbonat
Nyligen har en teknologi introducerats under namnet Pro-Argin™. Den baseras på 8 procent arginin och olösliga kalciumföreningar. Arginin är en aminosyra som finns naturligt i saliv. Nya forskningsresultat visar att arginin, som är
positivt laddad vid fysiologiskt pH, binder till den negativt laddade dentinytan. Arginin drar sedan kalciumjoner till dentinytan där det bildas bildar ett
kalciumrikt mineralskikt som förhindrar att smärtframkallande retningar förs
vidare (Petrou et al. 2009). Blockeringen förblir intakt även efter exponering
av syra.
Efter behandling med Pro-Argin™
Före behandling med med Pro-Argin™
Bilder: Colgate
Blockering av öppna dentinkanaler
SEM-foto av obehandlad dentinyta
med öppna dentinkanaler.
SEM-foto av dentinyta med blockerade dentinkanaler.
Den kliniska effekten har rapporterats i flera publicerade artiklar som visar
om både omedelbar och långvarig lindring av ilningar i tänderna (Schiff et al.
2009, Hamlin et al. 2009, Ayad et al. 2009, Docimo et al. 2009, Nathoo et al.
2009).
.
10
11
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
Undersökning och registrering
Screening
Enligt rekommendationerna från Canadian Advisory Board of Dentine Hypersensitivity (2003) bör alla patienter screenas för ilningar i tänderna vid varje
rutinundersökning. Genom att aktivt fråga patienterna om de har eller har
haft besvär med känsliga tänder kommer de flesta problemen att upptäckas.
Klinisk undersökning
Den kliniska undersökningen bör omfatta en objektiv bedömning av smärtan.
Reaktion på mekaniska eller taktila retningar får man fram genom att dra en
vass sond över området som har exponerat dentin. På motsvarande sätt kan
termisk retning, till exempel luft från trefunktionssprutan, utlösa en reaktion.
Karies
TA
ÄR
M
Pulpit
Gingivit
Kort, skarp
och ilande
Infraktion
Otät eller defekt fyllning
Traumatisk ocklusion
TMJ-dysfunktion
Andra smärtsymtom, som dova och dunkande smärtor, ihållande smärtor,
smärtor som håller patienten vaken på nätterna, smärtor som kräver analgetika, smärtor som strålar ut från ursprungsområdet eller smärtor när patienten
tuggar eller biter, bör ge misstanke om att det kan vara tal om andra tillstånd
än ilningar i tänderna och därför initiera ytterligare undersökning.
Genom att utesluta alla differentialdiagnoser kan diagnosen ställas: ilningar i
tänderna. Det är då en bra idé att mäta och registrera smärtan för att kunna
följa den över tid.
Bilder genom tillmötesgående från
prof. Nicola West.
Om ovan nämnda retningar provocerar en kort, skarp smärta handlar det troligen om ilningar i tänderna, men man bör alltid vara uppmärksam på andra
alternativa diagnoser
Differentialdiagnos
Kall luft från trevägsspruta.
Vass sond över exponerat dentin.
12
13
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
UNDERSÖKNING
Anamnes
Om screeningen visar att patienten har besvär med känsliga tänder är det
mycket viktigt att låta honom eller henne beskriva symtomen och identifiera
utlösande faktorer. Dessutom är det viktigt att ta en korrekt oral och medicinsk
anamnes samt kostanamnes. Var uppmärksam på intag av syror i kosten, till
exempel sur dryck, men också på sura uppstötningar och ätstörningar.
Differentialdiagnoser
Andra sjukdomar och tillstånd, som karies, pulpit, infraktioner, defekta fyllningar, gingivit, emaljfrakturer, traumatisk ocklusion och bettfunktionsproblem, kan ge samma symtombild. En noggrann anamnes och klinisk undersökning är därför viktigt för att utesluta dessa sjukdomar och tillstånd.
S
Innan man börjar behanda ilningar i tänderna är det viktigt att komma ihåg
att det finns många orala tillstånd som påminner om ilningar i tänderna. Diagnosen ilningar i tänderna ska därför ställas utifrån en noggrann oral och medicinsk anamnes och kostanamnes men också en bedömning av alla underliggande tillstånd (Dowell & Addy 1983, West 2008, Olsson & Lindhe 1991,
Hallmon & Harrel 2004). I det följande beskrivs de rekommenderade stegen;
de återfinns också i ett övergripande flödesschema i appendixet på sidan 25.
Mätning och registrering av ilningar i tänderna
Retning med ilningar i tänderna kan mätas med taktil retning eller retning
med värme eller luft. Mätning med luft är en mycket enkel och ofta använd
teknik för att mäta ilningar i tänderna.
Den tand som är känslig isoleras från intilliggande tänder, och en kort luftström
appliceras med trefunktionssprutan på den exponerade dentinytan. Patientens reaktion på retning med luft kan registreras med hjälp en analog skala
0–3, till exempel den vanliga Schiff Cold Air Sensitivity Scale (Schiffs skala). Ju
lägre värde, desto svagare ilningar i tänderna (Schiff et al. 1994).
Schiffs skala
Värde
Svarar på retning som är smärtsam och begär avbrott
2
Svarar på retning och begär avbrott
1
Svarar på retning men vill fortsätta
0
Svarar inte på retning
Eftersom ilningar i tänderna inte är en sjukdom i sig utan snarare ett symtom
på underliggande orsaker, bör nästa steg vara att identifiera och värdera alla
tänkbara differentialdiagnoser och predisponerande faktorer.
Bara genom att modifiera de predisponerande faktorerna kan man hjälpa patienten att förebygga eller behandla nya episoder med ilningar i tänderna.
Även om de allra vanligast förekommande predisponerande faktorerna förefaller vara inducerade av patientens egna munhygienvanor, bör man som
tandläkare eller tandhygienist också vara uppmärksam på att flera tandbehandlingar kan medföra ilningar i tänderna.
Patientens reaktion på luftblästring
3
Behandling av ilningar i tänderna och
predisponerande faktorer
I det följande beskrivs de vanligast förekommande predisponerande faktorerna. Flödesscheman är insatta som vägledning om hur ilningar i tänderna
kan behandlas vid vart och ett av de beskrivna tillstånden.
De vanligaste predisponerande faktorerna
Visuell analog-skala (VAS)
Gingival retraktion
Tandslitage
Parodontal sjukdom + parodontalbehandling
Bruksanvisning för VAS-skala
Tandblekning
• Patienten markerar smärtnivån på en 100 mm lång linje.
• Avståndet mäts (i mm) från ”Ingen smärta” till patientens markering.
Detta mått är patientens VAS-poäng.
Tandutvecklingsstörningar (MIH)
• VAS-poängen förs in i patientjournalen.
Oral protetik
Tandfraktur
Gingival retraktion
VISUELL ANALOG-SKALA VAS
SKALA FÖR ATT MÄTA SMÄRTNIVÅ
Outhärdlig
smärta
Ingen
smärta
Exempel på en visuell analog-skala.
Gingival retraktion är ett multifaktoriellt tillstånd som kompliceras av anatomiska förhållanden, som tandens ställning och prominens i tandbågen. Om
tanden borstas för ivrigt och med olämplig teknik retraheras gingivan över
tid. När gingivan har dragit sig tillbaka blottläggs rotytan och det tunna rotcement slits lätt bort. Då exponeras dentinet med stor risk för ilningar i tänderna
som följd.
Se flödesschema på nästa sida om hur man kan hjälpa patienter med ilningar
i tänderna till följd av gingival retraktion.
14
15
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
BEHANDLING AV ILNINGAR
Ett annat sätt att mäta och registrera smärta är att använda en öppen skala,
till exempel en visuell analog-skala (VAS), som är användbar för att mäta hur
smärta utvecklas över tid som följd av en viss retning.
Parodontal sjukdom
Förlust av tandsubstans
Parodontal sjukdom medför skador på parodontal vävnad till följd av en biologisk nedbrytningsprocess. När gingivan då retraheras försvinner snabbt
rotcementet som täcker dentinytan, och underliggande dentin exponeras
med risk för ilningar i tänderna.
Förlust av tandsubstans till följd av en kombination av erosion och abrasion.
Bilder: Colgate
Bilden är vänligen utlånad av
övertandläkare Ulla Pallesen,
Köpenhamns universitet.
Bilden är vänligen utlånad av
professor Roger Elwood.
Förlust av tandsubstans som inte beror på karies eller trauma finns av fyra slag:
abrasion, attrition, erosion och abfraktion. Var och en av dessa typer – eller
oftast flera i kombination – kan leda till att dentinet exponeras med ökad risk
för ilningar i tänderna.
Erosionsskador palatinalt i överkäken.
Exponerat dentin till följd av parodontal sjukdom.
Nyligen publicerad forskning har visat att en kombination av olika typer av
tandslitage markant accelererar slitaget. Särskilt erosion kombinerat med för
kraftig tandborstning kan medföra substansförlust av emalj med exponering
av dentin som följd. Patienter med tandslitage bör därför betraktas som predisponerade för ilningar i tänderna och behöver särskild prevention och behandling.
DIAGNOS
SYMTOMFRIHET
Identifierat gingivala retraktioner och/eller
substansförlust av emalj som primär
underliggande orsak
Ingen ytterligare behandling
PREVENTION
KONTROLL
• Visa patienten det aktuella området
• Justera borsttekniken
• Informera om betydelsen av att minska
frekvent intag av sur mat och dryck och
att undvika att borsta före och efter
intag av syror
• OBS! Gastrisk reflux
• Rekommendera lämpliga
tandvårdsprodukter för hemmabruk
för patienter med ilningar
Uppföljning av substansförlust och
kostvanor
Patienter som lider av ilningar i tänderna på grund av parodontal sjukdom
bör genomgå behandling med två syften.
För det första ska fokus vara på huvudproblemet, den parodontala sjukdomen. Munhygieninstruktion bör sättas in med relevanta hjälpmedel, inklusive
en genomgång av riskfaktorer (lokala faktorer, genetiska faktorer, rökvanor etcetera), och en behandling starta av de parodontala problemen. Därefter bör
patientens ilningar i tänderna behandlas på kliniken för att uppnå omedelbar
lindring, så att patientens möjlighet till plackkontroll optimeras.
Behandling i hemmet bör på liknande sätt inriktas både mot det parodontala
problemet och problemet med ilningar i tänderna. Om patienten vid uppföljningskontrollen fortfarande har besvär av ilningar i tänderna måste man gå
tillbaka till preventionsbehandling. Det kan vara mycket obehagligt att borsta
känsliga tänder, och plack är till synes en aggraverande faktor för ilningar i
tänderna. Det är därför viktigt att instruera patienterna i optimal munhygien.
Särskilt bör det poängteras att också känsliga ytor bör borstas – skonsamt
men noga.
Parodontalbehandling
HEMMA
Patientens egen insats
Colgate® Sensitive Pro-Relief™ tandkräm
och tandborste två gånger dagligen
BEHANDLING PÅ KLINIKEN
Behandling på mottagningen för att få
omedelbar smärtlindring, t.ex. genom att
applicera Colgate® Sensitive Pro-Relief™
Desensitising Paste
Substansförlust med exponering av dentin:
behandling av ilningar i tänderna.
Huvudsyftet med parodontalbehandling är att forhindra ytterligare fästeförlust. Idealiskt bör behandlingen eliminera inflammationen, hindra fortsatt
progression, upprätthålla en rimlig estetik, ge patienten maximal komfort,
regenerera förlorat parodontium och skapa en miljö som förhindrar recidiv.
Både icke-kirurgisk (depuration) och kirurgisk parodontalbehandling används
för att nå dessa mål.
Det är inte ovanligt att bägge dessa behandlingar kan vara förbundna med
ett visst obehag för patienterna, såsom postoperativa smärtor och postoperativa ilningar i tänderna. En metaanlays visade att parodontalbehandling
tycks vara en signifikant orsak till ilningar i tänderna (von Troil et al. 2002).
16
17
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
Två studier rapporterade signifikanta förändringar i förekomsten av ilningar i
tänderna efter depuration. Cirka 55 procent av patienterna upplevde typisk
smärta en vecka efter behandlingen (Fischer et al. 1991, Tammaro et al. 2000).
Se tabellen nedanför.
Fischer et al. 1991
Tammaro et al. 2000
Patienter med
ilningar i tänderna
Patienter med
ilningar i tänderna
FÖRE
parodontalbehandling
9%
23 %
EFTER
parodontalbehandling
55 %
54 %
De flesta tandläkare och tandhygienister upplever en ökande efterfrågan på
vita tänder från patienterna. Produkter som används för att bleka tänder har
visat sig ha koppling till ilningar (Pohjola et al. 2002, Auschill et al. 2005). Känslighet uppkommer vanligen efter både klinik- och hemmablekning och anses
vara den vanligaste komplikationen efter tandblekning.
Besvären visar sig ofta som en känslighet generellt för kalla retningar, men
ilningar kan också förekomma på en eller ett par tänder (Haywood et al. 1994).
Resultatet beror förmodligen på att det vid depuration ofta avlägsnas mellan
20 och 50 µm cement vilket resulterar i blottade rotytor.
Det är därför uppenbart att patienter som behandlas för parodontala sjukdomar även behöver behandling mot ilningar i tänderna på kliniken kompletterat med behandling i hemmet. Detta minimerar patientens upplevelse av
smärta vid behandlingen och underlättar patientens egenvård och plackkontroll i framtiden. Hos patienter som tidigare upplevt obehag i form av ilningar
i tänderna under parodontalbehandling, kan det vara en god idé att sätta in
behandlingen mot ilningar i tänderna innan parodontalbehandlingen påbörjas.
DIAGNOS
INGA ILNINGAR
Identifierad parodontal sjukdom som
primär underliggande orsak till ilningar
Inget behov av ytterligare behandling
Den rapporterade incidensen av ilningar i tänderna relaterat till tandblekning är omkring 60 procent. Smärtorna kan vara alltfrån mycket milda till outhärdliga, ibland med en önskan från patienterna att avbryta behandlingen
(Haywood 2005, Sterrett et al. 1995, Jorgensen & Corroll 2002). Orsaken till
att blekta tänder blir känsliga är multifaktoriell. Det handlar sannolikt om en
kombination av lågt pH, ökat vätskeflöde i dentinkanalerna som följd av osmos, och penetration av peroxider genom emalj och dentin. Det senare kan
medföra reversibel pulpairritation (Hewlett 2007).
Även om patienterna upplever varierande grad av känslighet under och efter
blekningsprocessen och även om smärtan kan vara övergående har studier
visat att patienter som ska ha blekt tänderna kan ha nytta av erbjudas behandling på kliniken mot ilningar, men också förebyggande råd råd (Haywood
2002, Seow 2012).
En pilotstudie har visat att genom att komplettera blekningen med ProArgin™-teknologin – både behandling på kliniken och uppföljning med tandkräm hemma – får patienterna signifikant lindring av blekningsrelaterade ilningar i tänderna. Detta gäller både omedelbart efter blekning och på längre
sikt (Data on file, Colgate-Palmolive Technology Centre, Piscataway, NJ, USA,
2011).
BEHANDLINGSPLAN
PREVENTION
KONTROLL
• Anvisningar om optimal munhygien
Uppföljning av parodontalstatus och
ilningar i tänderna
• Anvisningar om riskfaktorer för
parodontal sjukdom (lokala faktorer,
systemsjukdom, rökning, genetik etc.)
Tandblekning
Beslut om tandblekning
KONTROLL
BEHANDLING PÅ KLINIKEN
DHS FÖRBEHANDLING
HEMMABEHANDLING AV
ILNINGAR
Applicera Colgate® Sensitive Pro-Relief™
Desensitising Paste för att minska
obehaget för patienten under
behandlingen
Colgate®
Pro-Relief™
Fortsätt med
Sensitive
tandkräm och tandborste två gånger
dagligen
PARODONTALBEHANDLING
Uppföljning av
DHS-symtom och
resultatet av tandblekningen
TANDBLEKNING
PREVENTION
Blek tänderna så
skonsamt som
möjligt för
vävnaderna
Ge råd om att
minska intaget av sur
dryck och mat och
rekommendera att
fortsätta hemma
med speciella
DHS-produkter
HEMMAANVÄNDNING
DHS-BEHANDLING PÅ
KLINIKEN
Patienten rekommenderas borsta med
Colgate® Sensitive
Pro-Relief™ tandkräm
och borste två
gånger dagligen
Applicera Colgate®
Sensitive Pro-Relief™
Desensitising Paste på
alla tandytor
Utför parodontalbehandling
Parodontal sjukdom:
behandling av ilningar i tänderna.
Professionell tandblekning:
behandling av ilningar i tänderna.
18
19
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
Tandutvecklingsstörningar
Oral protetik
Bilden vänligen utlånad av Dr J.
Kühnisch, universitetet i München,
Tyskland.
Tandutvecklingsstörningar som MIH (Molar Incisor Hypomineralisation) är relativt vanligt (Willmott et al. 2008). Prevalensen varierar från 6 procent I Tyskland till nästan 40 procent i Danmark (Jälevik et al. 2001, Alalussua 1996).
Etiologin är inte helt fastställd.
En genomgång av litteraturen tyder
på en systemisk orsak vid tidpunkten kring födelsen. En rad olika orsaker har diskuterats, bland annat
lunginflammation, övre luftvägsinfektion, inflammation i mellanörat,
användning av antibiotika, dioxiner i
modersmjölk, tonsillit, tonsillektomi
och feber i barndomen (William et
al. 2006).
I en nyligen publicerad studie påHypomineraliserad första molar i underkäken.
visades att en kombination av amning i mer än sex månader, sen
introduktion av välling (efter sex månader) och sen introduktion av bröstmjölksersättning (efter sex månader) medförde femfaldigt högre risk för MIH
jämfört med en kontrollgrupp (Fagrell et al. 2011).
MIH kan ha flera konsekvenser för det drabbade barnet. En viktig följd är
ilningar i tänderna som kan innebära att barnet undviker att borsta drabbade
tänder med ökad risk att uveckla karies. Ett första steg i att behandla barn
med MIH är därför att minska tändernas känslighet för att göra det möjligt att
utföra en adekvat munhygien. Det kan rekommenderas att pröva en behandling på kliniken för att få omedelbar lindring, och rekommendera att barnets
tänder borstas med en effektiv sensitiv-tandkräm två gånger dagligen.
DIAGNOS
PREVENTION
Identifierat
MIH som primär
underliggande orsak
Instruktion i hur en
god munhygien utförs
KONTROLL
HEMMA
Uppföljning av DHS,
plackkontroll och
karies
Patienten borstar
med Colgate®
Sensitive Pro-Relief™
tandkräm och
tandborste två
gånger dagligen
Kron- och brobehandling på vitala tänder kan leda till att dentin exponeras
vilket ökar risken för ilningar i tänderna. Besvär från vitala tänder som blivit
känsliga efter en restaurering kan lindras genom att ilningarna behandlas på
kliniken.
BEHANDLINGSPLAN
PROTETISK
BEHANDLING
BEHANDLING
PÅ KLINIKEN
Beslut att behandla
vitala tänder med
protetik
Gör preparationerna
så försiktigt som
möjligt
Efter fyllning eller
cementering
appliceras Colgate®
Sensitive Pro-Relief™
Desensitising Paste
KONTROLL
HEMMABEHANDLING
Oral protetik:
behandling av
ilningar i tänderna.
Uppföljning
Informera om
betydelsen av bra
egenvård och rekommendera produkter
för behandling av
DHS: Colgate®
Sensitive Pro-Relief™
tandkräm och tandborste två gånger
dagligen
Tandfraktur
Emalj- och dentinfraktur – som kuspfraktur – exponerar dentinet och öppnar
dentinkanalerna med stor risk för ilningar. Behandlingen är enkel och syftar
till att restaurera tanden med en fyllning eller en protetisk restaurering för att
täcka det exponerade dentinet och därmed minska känsligheten.
BEHANDLING PÅ
KLINIKEN
1. Applicera Colgate®
Sensitive Pro-Relief™
Desensitising Paste
på drabbade
tänder
2. Alternativt komplettera med Duraphat ®
Dentalsuspension för
optimalt kariesskydd
Tandutvecklingsstörningar:
behandling av ilningar i tänderna.
20
21
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
23
PROFESSIONALKNOWLEDGE
JA
JA, men divergerende
JA
NA
JA
NEJ
data
JA
NEJ
JA
JA
JA
NEJ
och gel
JA
Sr-acetat: Ja
Sr-klorid: Nej
JA
NEJ
Tandkräm
umpartiklar
metalljoner
Tandkräm
olösliga stronti-
Utfällning av
Strontiumsalter
av olösliga
Utfällning
Tennfluorid
JA
JA
JA
JA
JA
JA
JA
tandkräm
kliniken och
Putspasta på
och arginin
kalciumfosfat
skikt rikt på
Bildar ett
(Pro-ArginTM)
bonat
kalciumkar-
olösligt
Arginin och
NA: Data not available
NA
JA
JA
JA
kliniken
tandkräm
NEJ
användning på
Vätska för
av HEMA
polymerisation
av protein och
via utfällning
Tilltäppning
– HEMA
Glutaraldehyd
kliniken och
Putspasta på
ciumfosfatlager
Bildande av kal-
(Novamin)
fosfosilikat
natrium-
Kalcium-
För referenser, se respektive textavsnitt
Syraresistent
med fluorid
Kompatibelt
lindring
Bestående
lindring
APPENDIX
22
PROFESSIONALKNOWLEDGE
Omedelbar
Lack
kalciumfluorid
Deponering av
fluorid
tion av natrium-
Hög koncentra-
Blockerande ämnen
Tandkräm
nervfibrer
mekanism
Produktform
Desensibilisering av
Verknings-
Teknik Kaliumsalter (K+)
Desensibiliserande
ingredienser
Schema över olika tekniker för att
behandla ilningar i tänderna
Generell behandling av ilningar i tänderna
SCREENING
Symtom på ilningar i
tänderna?
INGEN BEHANDLING
krävs
NEJ
JA
ANAMNES
Patienten beskriver smärtan
och utlösande faktorer
KLINISK UNDERSÖKNING
Uteslut differentialdiagnoser:
•
•
•
•
Karies
• Tandsprickor
Pulpit
• Defekt tandfyllning
Gingivit
• Traumatisk ocklusion
TMJ-dysfunktion
DIAGNOS: ILNINGAR I TÄNDERNA
Mät och registrera ilningarna
GRANSKA DIAGNOS
Undersök patienten för att
utesluta:
• Parodontal smärta
• Reflexsmärta
• Neuropati
• Kroniskt smärtsyndrom
IDENTIFIERA OCH MODIFIERA
UNDERLIGGANDE TILLSTÅND
• Gingival retraktion
• Substansförlust
• Parodontal sjukdom och behandling
• Tandutvecklingsstörningar (MIH)
• Oral protetik
• Tandfraktur
BEHANDLING PÅ KLINIKEN
För att uppnå omedelbar smärtlindring
BEHANDLING HEMMA
Dagliga åtgärder av patienten
KONTROLL
Gör en ny bedömning av ilningarna och
underliggande tillstånd.
Kvarstår patientens ilningar?
JA
NEJ
INGEN YTTERLIGARE BEHANDLING
krävs
24
25
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
Referenser i alfabetisk ordning:
Absi EG, Addy M, Adams D. Dentine hypersensitivity. A study of the patency of dentinal tubules
in sensitive and non-sensitive cervical dentine. J Clin Periodontol. 1987;14(5):280-4.
Addy M. Dentine hypersensitivity: new perspectives on an old problem. Int J Dent 2002;52:36775.
Alaluusua S, Lukinmaa PL, Koskimies M, Pirinen S, Hölttä P, Kallio M, Holttinen T, Salmenperä L.
Developmental dental defects associated with long breast feeding. Eur J Oral Sci 1996;104(56):493-7.
Amarasena N, Spencer J, Ou Y, Brennan D. Dentine hypersensitivity in a private practice patient
population in Australia. J Oral Rehabil 2011;38:52-60.
Auschill TM, Hellwig E, Schmidale S, Sculean A, Arweiler NB. Efficacy, side effects, and patients’ acceptance of different bleaching techniques (OTC, in-office, at-home). Oper Dent
2005;30(2):156-63.
Ayad F, Ayad N, Delgado E, Zhang YP, DeVizio W, Cummins D, Mateo LR. Comparing the efficacy
in providing instant relief of dentin hypersensitivity of a new toothpaste containing 8.0% arginine,
calcium carbonate, and 1450 ppm fluoride to a benchmark desensitizing toothpaste containing
2% potassium ion and 1450 ppm fluoride, and to a control toothpaste with 1450 ppm fluoride: A
three-day clinical study in Mississauga, Canada. J Clin Dent 2009;20:115–22.
Ayad F, Ayad N, Zhang YP, DeVizio W, Cummins D, Mateo LR. Comparing the efficacy in reducing
dentin hypersensitivity of a new toothpaste containing 8.0% arginine, calcium carbonate, and
1450 ppm fluoride to a commercial sensitive toothpaste containing 2% potassium ion: An eightweek clinical study on Canadian adults. J Clin Dent 2009; 20(Spec Iss):10–16.
Ayad F, Berta R, DeVizio W, McCool J, Petrone ME, Volpe AR. Comparative efficacy of two dentifrices containing 5%potassium nitrate on dentinal sensitivity: A twelve-week clinical study. J Clin
Dent 1994;5(Spec Iss): 97–101.
Bekes K, John MT, Schaller HG, Hirsch C. Oral health-related quality of life in patients seeking
care for dentin hypersensitivity. J Oral Rehabil 2009;36(1):45-51.
Bergenholtz G, Jontell M, Tuttle A, Knutsson G. Inhibition of serum albumin flux across exposed dentine following conditioning with GLUMA primer, glutaraldehyde or potassium oxalates.
J Dent 1993;21(4):220-7.
Brännström M, Astrom A, The hydrodynamics of the dentine; its possible relationship to dentinal
pain. Int Dent J 1972;22:219-27.
Burwell AK, Litkowski LJ, Greenspan DC. Calcium sodium phosphosilicate (NovaMin): remineralization potential. Adv Dent Res 2009;21(1):35-39.
Canadian Advisory Board on Dentin Hypersensitivity. Consensus-based recommendations
for the diagnosis and management of dentin hypersensitivity. J Can Dent Assoc 2003; 69:221-26.
Chesters R, Kaufman HW, Wolff MS, Huntington E, Kleinberg I. Use of multiple sensitivity measurements and logit statistical analysis to assess the effectiveness of a potassium citrate-containing
dentifrice in reducing dentinal hypersensitivity. J Clin Periodontol 1992;19:256–61.
Clark RE, Papas AS. Duraphat versus Extra Strength Aim in treating dentinal hypersensitivity. J
Dent Res 1992;71 (Spec Iss):734 (Abstr 628).
Cummins D. Dentin hypersensitivity: From diagnosis to a breakthrough therapy for everyday sensitivity relief. J Clin Dent 2009;20 (Spec Iss):1–9.
Cummins D. Recent advances in dentin hypersensitivity: clinically proven treatments for instant
and lasting sensitivity relief. Am J Dent 2010;23 (Spec Iss A):3A-13A
de Assis CA, Antoniazzi RP, Zanatta FB, Rösing CK. Efficacy og Gluma desensitizer on dentin
hypersensitivity in periodontally treated patients. Braz Oral Res 2006;20(3):252-6.
Dijkman GE, Jongebloed WL, de Vries J, Ogaard B, Arends J. Closing of dentinal tubules by glutardialdehyde treatment, a scanning electron microscopy study. Scand J Dent Res 1994;102(3):144-50.
Docimo R, Montesani L, Maturo P, Costacurta M, Bartolino M, Zhang YP, DeVizio W, Delgado, E,
Cummins D, Dibart S, Mateo LR. Comparing the efficacy in reducing dentin hypersensitivity of a
new toothpaste containing 8.0% arginine, calcium carbonate, and 1450 ppm fluoride to a benchmark commercial desensitizing toothpaste containing 2% potassium ion: An eightweek clinical
study in Rome, Italy. J Clin Dent 2009;20:137–43.
Docimo R, Montesani L, Maturo P, Costacurta M, Bartolino M, DeVizio W, Zhang YP, Cummins D,
Dibart S, Mateo LR. Comparing the efficacy in reducing dentin hypersensitivity of a new toothpaste containing 8.0% arginine, calcium carbonate, and 1450 ppm fluoride to a commercial sensitive
toothpaste containing 2% potassium ion: An eight-week clinical study in Rome, Italy. J Clin Dent
2009;20(Spec Iss):17–22.
Docimo R, Perugia C, Bartolino M, Maturo P, Montesani L, Zhang YP, DeVizio W, Mateo LR, Dibart
S. Comparative evaluation of the efficacy of three commercially available toothpastes on dentin
hypersensitivity reduction: An eight-week clinical study. J Clin Dent 2011;22 (Spec Iss):121-27.
Dondi dall’Orologio G, Malferrari S. Desensitizing effects of Gluma and Gluma 2000 on hypersensitive dentin. Am J Dent 1993;6(6):283-6.
Dowell P, Addy M. Dentine hypersensitivity - a review. Clinical and in vitro evaluation of treatment
agents. J Clin Periodontol 1983;10(4):341-50.
Du Min Q, Bian Z, Jiang H, Greenspan DC, Burwell AK, Zhong J, Tai BJ. Clinical evaluation of a
dentifrice containing calcium sodium phosphosilicate (novamin) for the treatment of dentin hypersensitivity. Am J Dent 2008;21(4):210-4.
Earl JS, Ward MB, Langford RM. Investigation of dentinal tubule occlusion using FIB-SEM milling
and EDX. J Clin Dent 2010;21(2):37-41.
Fagrell TG, Ludvigsson J, Ullbro C, Lundin SA, Koch G. Swed Dent J 2011; 35(2):57-67.
Felton DA, Bergenholtz G, Kanoy BE. E Aetiology of severe demarcated enamel opacities - an
evaluation based on prospective medical and social data from 17,000 children. Int J Prosthodont
1991;4(3):292-8.
Fischer C, Wennberg A, Fischer RG, Attström R. Clinical evaluation of pulp and dentine sensitivity
after supragingival and subgingival scaling. Endod Dent Traumatol 1991;7(6):259-65.
Flynn J, Galloway R, Orchardson R. The incidence of ’hypersensitive’ teeth in the West of Scotland. J Dent. 1985;13(3):230-6.
26
27
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
REFERENSER
Gaffar A. Treating hypersensitivity with fluoride varnishes. Compend Contin Educ Dent
1988;19:1088-97.
Gendreau L, Barlow AP, Mason SC. Overview of the clinical evidence for the use of NovaMin in
providing relief from the pain of dentin hypersensitivity. J Clin Dent 2011;22(3):90-5.
Gillam DG, Bulman JS, Jackson RL, Newman HN. Comparison of 2 desensitizing dentifrices with
a commercially available fluoride dentifrice in alleviating cervical dentine sensitivity. J Periodontol
1996;67:737–42.
Graf H, Galasse R. Morbidity, prevalence and intra-oral distribution of hypersensitive teeth [abstract 479]. J Dent Res 1977.
Gysi A. An attempt to explain the sensitiveness of dentine. Br J Dent Res 1900;43:865-8.
Hallmon WW, Harrel SK. Occlusal analysis, diagnosis and management in the practice of periodontics, Periodontol 2000. 2004;34:151-64.
Hamlin D, Williams KP, Delgado E, Zhang YP, DeVizio W, Mateo LR. Clinical evaluation of the efficacy of a desensitizing paste containing 8% arginine and calcium carbonate for the in-office relief
of dentin hypersensitivity associated with dental prophylaxis. Am J Dent 2009;22 (Sp Is A):16A-20A.
Haywood VB. Treating tooth sensitivity during whitening. Compend Contin Educ Dent 2005;26
(supp 3):11-20.
Haywood VB. Dentine hypersensitivity: Bleaching and restorative considerations for successful
management. Int Dent J 2002;52;376-84.
Haywood VB, Leonard RH, Nelson CF, Brunson WD. Effectiveness, side effects,and long-term
status of nightguard vital bleaching. J Am Dent Assoc 1994;125:1219-26.
Hewlett ER. Etiology and management of whitening-induced tooth hypersensitivity. J Calif Dent
Assoc 2007;35(7):499-506.
Hu D, Zhang YP, Chaknis P, Petrone ME, Volpe AR, DeVizio W. Comparative investigation of the
desensitizing efficacy of a new dentifrice containing 5.5% potassium-citrate: An eight-week clinical study. J Clin Dent 2004;15: 6–10.
Hughes N, Mason S, Jeffery P, Welton H, Tobin M, O’Shea C, Browne M. Comparative clinical
study investigating the efficacy of a test dentifrice containing 8% strontium acetate and 1040 ppm
sodium fluoride versus a marketed control dentifrice containing 8% arginine, calcium carbonate,
and 1450 ppm sodium monofluorophosphate in reducing dentinal hypersensitivity. J Clin Dent
2010;21(2):49-55.
Ishihata H, Kanehira M, Nagai T, Finger WJ, Shimauchi H, Komatsu M. Effect of desensitizing
agents on dentin permeability. Am J Dent 2009;22(3):143-6.
Jaeggi T, Lussi A. Prevalence, incidence and distribution of erosion. Monogr Oral Sci 2006;20:4465.
Olsson M, Lindhe J. Periodontal characteristics in individuals with varying form of the upper central incisors. J Clin Periodontol 1991;18(1):78-82.
Orchardson R, Collins WJ. Clinical features of hypersensitive teeth. Br Dent J 1987;11;162(7):2536.
Orchardson R, Gillam DG. Managing dentin hypersensitivity. J Am Dent Assoc 2006;137:990–8.
Orchardson R, Gillam DG. The efficacy of potassium salts as agents for treating dentin hypersensitivity. J Orofac Pain 2000;14:9–19.
Ozen T, Orhan K, Avsever H, Tunca YM, Ulker AE, Akyol M. Dentin hypersensitivity: a randomized clinical comparison of three different agents in a short-term treatment period. Oper Dent
2009;34(4):392-8.
Papas AS, Clark RE. Accrued desensitization with repeated Duraphat treatment of hypersensitivity. J Dent Res 1995;74:134.
Petrou I, Heu R, Stranick M, Lavender S, Zaidel L, Cummins D, Sullivan RJ, Hsueh C, Gimzewski
JK. A breakthrough therapy for dentin hypersensitivity: How dental products containing 8% arginine and calcium carbonate work to deliver effective relief of sensitive teeth. J Clin Dent 2009;20
(Spec Iss):23-31.
Pohjola RM, Browning WD, Hackman ST, Myers ML, Downey MC. Sensitivity and tooth whitening
agents. J Esthet Restor Dent 2002;14:85-91.
Poulsen S, Errboe M, Lescay Mevil Y, Glenny AM. Potassium containing toothpastes for dentine
hypersensitivity. Cochrane Database Syst Rev 3: CD001476, 2006.
Pradeep AR, Sharma A. Comparison of clinical efficacy of a dentifrice containing calcium sodium
phosphosilicate to a dentifrice containing potassium nitrate and to a placebo on dentinal hypersensitivity: a randomized clinical trial. J Periodontol 2010;81(8):1167-73.
Qin C, Xu J, Zhang Y. Spectroscopic investigation of the function of aqueous 2- hydroxyethylmethacrylate/glutaraldehyde solution as a dentin desensitizer. Eur J Oral Sci 2006;114(4):354-9.
Salian S, Thakur S, Kulkarni S, LaTorre G. A randomized controlled clinical study evaluating the
efficacy of two desensitizing dentifrices. J Clin Dent 2010;21(3):82-7.
Schiff T, Delgado E, Zhang YP, DeVizio W, Mateo LR. Clinical evaluation of the efficacy of a desensitizing paste containing 8% arginine and calcium carbonate in providing instant and lasting
in-office relief of dentin hypersensitivity. Am J Dent 2009;22 (Spec Iss A):8A-15A.
Schiff T, Dotson M, Cohen S, DeVizio W, McCool J, Volpe A. Efficacy of a dentifrice containing
potassium nitrate, soluble pyrophosphate, PVM/MA copolymer, and sodium fluoride on dentinal
hypersensitivity: A twelve week clinical study. J Clin Dent 1994;5 (Spec Iss):87–92.
Schiff T, Saletta L, Baker RA, Winston JL, He T. Desensitizing effect of a stabilized stannous fluoride/sodium hexametaphosphate dentifrice. Compend Contin Educ Dent 2005;26(Suppl):35–40.
Schüpbach P, Lutz F, Finger WJ. Closing of dentinal tubules by Gluma desensitizer. Eur J Oral Sci
1997;105(5 Pt 1):414-21.
Sharma N, Roy S, Kakar A, Greenspan DC, Scott R. A clinical study comparing oral formulations
containing 7.5% calcium sodium phosphosilicate (NovaMin), 5% potassium nitrate, and 0.4% stannous fluoride for the management of dentin hypersensitivity. J Clin Dent 2010;21(3):88-92.
Snyder RA, Beck FM, Horton JE. The efficacy of a 0.4% stannous fluoride gel on root surface
hypersensitivity. J Dent Res 1985;62:237.
Sobral MA, Garone-Netto N, Luz MA, Santos AP. Prevention of postoperative tooth sensitivity: a
preliminary clinical trial. J Oral Rehabil 2005;32(9):661-8.
Sterrett J, Price RB, Bankey T. Effects of home bleaching on the tissues of the oral cavity. J Can
Dent Assoc 1995;61:412-20.
Tammaro S, Wennström JL, Bergenholtz G. Root-dentin sensitivity following non-surgical periodontal treatment. J Clin Periodontol 2000;27(9):690-7.
Thrash WJ, Dodds MW, Jones DL. The effect of stannous fluoride on dentinal hypersensitivity. Int
Dent J 1994;44 (Suppl):107–18.
von Troil B, Needlemen I, Sanz M. A systematic review of the prevalence of root sensitivity following periodontal therapy. J Clin Periodontol 2002;29(suppl 3):173-7.
Walters PA. Dentinal Hypersensitivity: A review. J Contemp Dent Pract 2005;6:107-17.
Wara-Aswapati N, Kringnawakul D, Jiraviboon D, Adulyanon S, Karimbux N, Pitiphat W. The
effect of a new toothpaste containing potassium nitrate and triclosan on gingival health, plaque
formation and dentine hypersensitivity. J Clin Periodontol 2005;32:553–8.
West NX, Addy M, Jackson RJ, Ridge DB. Dentine hypersensitivity and the placebo response. A
comparison of the effect of strontium acetate, potassium nitrate and fluoride toothpastes. J Clin
Periodontol 1997;24:209–15.
West NX. Dentine hypersensitivity: preventive and therapeutic approaches to treatment. Periodontol 2000. 2008;48:31-41.
William V, Messer LB, Burrow MF. Molar incisor hypomineralization: review and recommendations
for clinical management. Pediatr Dent 2006;28(3):224-32.
Willmott NS, Bryan RA, Duggal MS. Molar-incisor-hypomineralisation: a literature review. Eur
Arch Paediatr Dent 2008 Dec;9(4):172-9.
Wogelius P, Haubek D, Poulsen S. Prevalence and distribution of demarcated opacities in permanent 1st molars and incisors in 6 to 8-year old Danish children. Acta Odontol Scand 2008;
66:58-64.
Yu X, Liang B, Jin X, Fu B, Hannig M. Comparative in vivo study on the desensitizing efficacy of
dentin desensitizer and one-bottle self-etching adhesives. Oper Dent 2010;35(3):279-86.
Zapera. Survey among dental professionals in Nordic about dentine hypersensitivity, YouGov
Zapera 2009. Data on file.
Zapera. Survey among the Nordic adult populations experience about dentine hypersensitivity.
Zapera.com 2007. Data on file.
28
29
PROFESSIONALKNOWLEDGE
PROFESSIONALKNOWLEDGE
1st edition, March 2012, CO 0254.1
www.colgateprofessional.se