UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för kostvetenskap Tàà á~Ü|ät PM, ÜtÑÑÉÜàxÜ Év{ âÑÑátàáxÜ Institutionen för kostvetenskap 2014-05-14 SAMMANFATTNING Bakgrund ..……………………………………………………….........…… ……………..………………………………………………………………… Syfte................................................................................................................. ..……………………………………………………………………………… Metod….…………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… …………………………. Resultat …………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… …………………………. Slutsats ……………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ………… Ovanstående rubriker är de delar som ska beskrivas i en sammanfattning. Rubrikerna ska stå i sammanfattningen, men inte på egen rad. Prickarna ersätts med text. Det ska inte vara en tom rad mellan styckena. Den svenska sammanfattningen får omfatta maximalt 275 ord exklusive rubrikord. I uppsatser ska det även finnas en engelsk sammanfattning på nästa sida. Den engelska sammanfattningen får omfatta maximalt 300 ord. ABSTRACT Background...……………………………………………………….............. ..…………..………………………………………………………………….. Objective......................................................................................................... ..........……………………………………………………………………… Method(s)….……………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ………………………………. Results …………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… ……………………………………………………………………………… …………………………. Conclusion ……………………………………………………………………………….. ……………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………… INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND ..................................................................................................... 5 2 SYFTE............................................................................................................... 5 3 DOKUMENTDISPOSITION .............................................................................. 5 3.1 Titelsida ..................................................................................................... 5 3.2 Sammanfattning ....................................................................................... 6 3.3 Innehållsförteckning ................................................................................ 6 3.4 Bakgrund ................................................................................................... 7 3.5 Syfte........................................................................................................... 7 3.6 Metod ......................................................................................................... 7 3.7 Resultat ..................................................................................................... 8 3.8 Diskussion ................................................................................................ 8 3.9 Slutsats ..................................................................................................... 9 3.10 Yrkesrelevans ........................................................................................... 9 3.11 Författarnas bidrag till arbetet............................................................... 10 3.12 Tack ......................................................................................................... 10 3.13 Referenser ............................................................................................... 10 3.14 Bilagor ..................................................................................................... 11 4 LAYOUT OCH UTSKRIFTSANVISNINGAR .................................................. 12 4.1 Typsnitt ................................................................................................... 12 4.2 Marginaler ............................................................................................... 12 4.3 Sidnumrering .......................................................................................... 12 4.4 Radavstånd ............................................................................................. 12 4.5 Språk och stil .......................................................................................... 13 4.6 Tempus .................................................................................................... 13 4.7 Siffror och procent ................................................................................. 14 4.8 Rubriker och rubriknivåer ...................................................................... 14 4.9 Tabell- och figurtext ............................................................................... 15 4.10 Färg eller svartvitt? ................................................................................ 15 5 TACK .............................................................................................................. 15 6 REFERENSER ................................................................................................ 17 Bilaga 1. Exempel på uppställning av referenser. Bilaga 2. Matnyttig hemsida vid uppsatsskrivning. 1 BAKGRUND Vem har inte haft problem med hur exempelvis en rapport ska skrivas? Hur gör man utskriften så att rapporten blir lätt att läsa och ser trevlig ut? Det finns inte något enhetligt, helt "rätt" system för detta. Hade det gjort det skulle vi inte stöta på olika anvisningar i olika sammanhang. Varje ämne har sina krav och behov. Humaniora, samhällsvetenskap och medicinsk vetenskap arbetar med olika vetenskapliga metoder och avrapportering sker också olika. Dagens ordbehandlingsprogram gör det också möjligt att få rapporten att se ut som ett tryckfärdigt original. Ämnesdisciplinen Kostvetenskap står nära ämnet Näringslära, som i sin tur följer de medicinska ämnesdisciplinerna. Manuskripten inom dessa ämnesdiscipliner publiceras ofta i samma vetenskapliga tidskrifter och de skrivs vanligen på engelska eftersom tidskrifterna i regel har en internationell läsekrets. Av publiceringsskäl är det viktigt att hålla sig till väsentligheterna, det vill säga skriva kort och kärnfullt. Uppsatser, examensarbeten och avhandlingar däremot har ofta en något mer omfattande litteraturgenomgång i bakgrunden. Ytterligare anvisningar för uppsatser, vetenskaplig metodik, vad man skriver (innehållet) och hur man formulerar sig (språket) återfinns i annan litteratur (1-8). Om/när anvisningarna i detta PM skiljer sig från anvisningarna i andra källor är det detta PM som gäller. Vid tveksamhet diskutera med handledare och/eller examinator. 2 SYFTE Syftet med detta PM är att ge grundläggande instruktioner för skrivande av olika dokument till exempel rapporter och uppsatser vid Institutionen för kostvetenskap. Närmare bestämt är den tänkt att ge svar på följande frågeställningar: (a) hur skall dokumenten vara strukturerade och (b) vad skall de innehålla. 3 DOKUMENTDISPOSITION Naturligtvis kommer dokumentets disposition att styras av dess innehåll. Strukturen följer dock ett givet mönster. I alla vetenskapliga texter ska de flesta av nedanstående punkter finnas med (om än i vissa fall bara beskrivet i en enstaka mening). Det behöver inte betyda att dessa ord ska användas som rubriker. Rubrikerna varierar beroende på vilken slags ämne det handlar om. Laborationsredogörelsen är inte utformad på samma sätt som examensarbetet, och den experimentella studien inte som litteraturöversikten. För anvisningar om detta hänvisas till den omfattande litteratur som finns gällande forskning eller anvisningar/instruktioner i samband med de enskilda uppgifterna. 3.1 Titelsida Följande uppgifter måste finnas med på titelsidan (se detta PM:s titelsida): Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Utbildningsprogrammet/fristående kurs Kurs på programmet, ev moment Namnet på uppsatsskrivaren Titel på dokumentet. Skrivs på papperets mitt. 5 Skrivs i övre vänstra hörnet Handledare Förnamn Efternamn (i förekommande fall) Examinator Förnamn Efternamn (i förekommande fall) Datum (när arbetet är klart för tryckning/kopiering) Skrivs i nedre högra hörnet På första sidan har man möjlighet att sätta lite mer personlig prägel på dokumentet till exempel genom annan textlayout och/eller bild (se titelsidan på detta PM). Observera att Umeå universitets logo (med undantag av uppsatser) inte får användas i studentarbeten. För uppsatser ska däremot Umeå universitets grafiska profil användas på uppsatsens titelsida. Mer information kring detta samt mallar för uppsatsens titelsida finns i Cambro för uppsatser/examensarbeten. För alla dokument som har mer än tre sidor ska ett separat titelsida finnas. Det ersätter pärmomslaget till en bok. (Eventuellt ska också en separat innehållsförteckning finnas). I uppsatser ska både en svensk och en engelsk titel anges. Den engelska titeln placeras under den svenska titeln. 3.2 Sammanfattning Sammanfattningen placeras på en högersida, direkt efter titelsidan och före innehållsförteckningen. Den skrivs dock av naturliga skäl sist. I sammanfattningen ska de viktigaste delarna i dokumentet ingå, dvs. bakgrund, syfte, metod, resultat och slutsats. Man får göra ett urval av de viktigaste delarna ur varje avsnitt. Ofta utgör exempelvis bakgrunden endast en mening. Tidskrifterna brukar ange ett maximalt antal ord eller tecken som får användas i sammanfattningen. På Institutionen för kostvetenskap har vi valt att begränsa sammanfattningen till 275 ord (exklusive ”rubrikord”). I uppsatsen ska sammanfattningen vara högst en sida. Layouten på sammanfattningen ska följa exemplet i detta PM. Notera att i sammanfattningen skall det inte förekomma några referenser eller ointroducerade förkortningar. I uppsatser ska det även finnas en engelsk sammanfattning. Den engelska sammanfattningen (Abstract) placeras på baksidan av den svenska sammanfattningen och ska innehålla rubrikerna Background, Objective, Method(s), Results och Conclusion. I regel blir den engelska sammanfattningen något längre än den svenska och får därför innehålla maximalt 300 ord. Dock ska innehållet i den engelska sammanfattningen motsvara innehållet i den svenska sammanfattningen. 3.3 Innehållsförteckning En innehållsföreteckning är en lista över rubriker i ett dokument. Den placeras på en högersida direkt efter sammanfattningen och direkt före rapportens inledningsavsnitt (Bakgrunden). För att skapa en innehållsförteckning kan man använda sig av de fördefinierade rubrikformatmallarna och dispositionsnivå-formaten i Microsoft Word. När man har skrivit dokumentet och specificerat vilka rubriker man vill ha väljer man format för innehållsförteckningen och skapar den genom att i menyn ”Referenser” välja ”Innehållsförteckning” och ”Infoga innehållsförteckning”. När man skapar en innehållsförteckning söker Word efter de utvalda rubrikerna, sorterar dem efter rubriknivå och visar dem i dokumentets innehållsföreteckning. Observera att rubrikerna Sammanfattning och Innehållsförteckning inte ska vara med i innehållsförteckningen. Innehållsföreteckningen kan också användas när man vill få överblick över dokumentets disposition. När man visar ett dokument i utskriftslayoutläge visas sidnumren tillsammans med rubrikerna i innehållsföreteckningen (hittas under knappen Visa i menyn högst upp). När man växlar till webblayoutläge visas rubrikerna som 6 hyperlänkar så att man direkt kan flytta till ett ämne. När man snabbt vill hitta i ett dokument som visas i Word kan man använda dokumentöversikten. 3.4 Bakgrund I bakgrunden beskriver man kortfattat vad som är känt sedan tidigare inom området. Identifiera och beskriv ämnet eller fenomenet som ska undersökas. Vad är känt? Vad är okänt? Vad är intressant att veta mer om och varför det? Bakgrunden ska leda in läsaren på avsikten med studien, vilken innebörd den har och varför den är viktig. Detta avsnitt är normalt mer omfattande än i en artikel, men kom ihåg att uppsatsen/rapporten inte ska vara en lärobok i ämnet. 3.5 Syfte Syftet ska vara kort och koncist. Det ska klart framgå vad man har studerat. Syftet kan specificeras med hjälp av frågeställningar eller hypoteser. Formuleringen av syftet i en kvalitativ studie ska också vara klart formulerad men kan inte vara lika ”precis” som i en kvantitativ studie. Det är komplexa och ofta okända fenomen som ska utforskas förutsättningslöst (hur och varför) vilket innebär att det är svårt/omöjligt att formulera specifika frågeställningar och hypoteser. När man formulerar syftet passar det därför ofta bra att skriva syftet är att utforska… beskriva… belysa… förstå… 3.6 Metod Under Metod beskriver man utförligt hur studien utfördes. Exempel på fakta som ska beskrivas kan vara:  vem/vad som studerats  urvalskriterier som använts  antal, bortfall  vilket material som använts (till exempel mätutrustning, råvaror)  var studien ägde rum och hur länge den höll på  vilken undersökningsmetod man använt (OBS enkät-/intervjufrågor ska bifogas som bilaga)  vilka statistiska metoder som använts  bedömning av etiska aspekter och problem, samt eventuellt etiskt tillstånd. I princip ska beskrivningen vara så utförlig att någon annan ska kunna återupprepa studien. Som riktlinje kan det vara bra att utgå ifrån följande rubriker: 3.1. Metod alternativt Metoder, 3.2. Urval, 3.3. Tillvägagångssätt, 3.4. Databearbetning/Analys, 3.5. Etiska aspekter. Rubrikerna behöver inte alltid vara med i den färdiga versionen. Om texten under rubriken är kort, kan det vara bättre att avgränsa den med styckeindelning. Däremot bör alla delar vara med och helst i den ovan nämnda ordningen. I uppsatser där man genomfört kvalitativa intervjuer ska man beskriva intervjutyp, intervjulängd, antal intervjuer, hur intervjuerna genomförts (ev. frågeguide), om och hur metoden modifierats efter hand och hur data samlades in (till exempel med mp3spelare). I uppsatsen ska man också ge en beskrivning av analysens samtliga steg, från transkribering och genomläsning till tolkning (konstruktion av koder, kategorier och ev. teman). Ge ett exempel på hur konstruktionen av en kategori har genomförts (kan presenteras i en bilaga). Beskriv också er utgångspunkt (innefattar bland annat er 7 förförståelse), hur viktiga metodologiska aspekter/problem har hanterats och hur ni gått tillväga för att optimera studiens trovärdighet. För uppsatser om produktutveckling kan andra aspekter än de ovan nämnda vara relevanta att ta upp, exempelvis försöksuppläggning, metoder och tekniker för att skapa produkter, sensoriska analysmetoder, och kostnadsberäkningar. Exempel på rubriksättning kan här vara: 3.1. Råvaror och ingredienser, 3.2. Design, 3.3. Metoder, 3.4. Närings och kostnadsberäkning, 3.5. Sensorisk analys. Viktigt är i denna typ av uppsats att noggrant beskriva vägen fram till ett urval av produkter med förutsättningar att gå vidare till en sensorisk bedömning eller andra tester/undersökningar (s.k. processbeskrivning). 3.7 Resultat För kvantitativa studier gäller att man i resultatdelen objektivt beskriver de fakta man fick fram i studien. I resultatet ska inga egna åsikter eller värderingar förekomma. Man ska till exempel inte skriva att ”förvånansvärt få” individer ansåg något. Man ska inte heller referera till tidigare forskning. Det är viktigt att resultaten hänger ihop med studiens syfte och frågeställningar. Man kan dela in resultatredovisningen med underrubriker för att göra presentationen mer överskådlig. Tänk på att formulera underrubrikerna så att det tydligt framgår vilka frågeställningar de besvarar. Undvik att beskriva resultaten utifrån den ordning som frågorna ställts i till exempel enkäten – tänk istället på vad frågorna handlar om (vilka frågeställningar de berör) och organisera om resultaten på ett lämpligt och logiskt sätt. Åskådliggör resultaten med hjälp av figurer eller tabeller när det är lämpligt. Observera dock att det i resultatdelen alltid ska ingå en beskrivande resultattext som sammanfattar det viktigaste resultaten från t ex tabeller och figurer. Att enbart göra en resultatbeskrivning i ord/tabell/diagram kan bli ganska ointressant, speciellt om resultatet är vad alla redan ”vet”. Försök att titta djupare – vilka tendenser finns, samvariationer och/eller motsättningar. Att de som svarat ”si” på en fråga faktiskt är de som svarat ”så” på en annan. Resultaten blir oftast intressantare om man kan göra jämförelser mellan grupper t ex ”pojkarna i studien hjälpte till mer hemma än flickorna gjorde” istället för att bara räkna upp resultaten för de olika grupperna. Observera dock att för att kunna göra jämförelser måste man med lämplig statistisk metod testa att de skillnader man ser är statistiskt signifikanta (dvs inte beror på slumpen). Använder man sig inte av statistik får man bara beskriva resultaten utan att göra jämförelser. Vid kvalitativa studier ska det undersökta fenomenets kvalitativa egenskaper, variationer och dimensioner presenteras. Kanske har ni hittat mönster, nya begrepp eller nya sätt att se och beskriva ett fenomen? Citat används för att styrka er beskrivning och er tolkning. Tabeller och/eller figurer kan användas för att illustrera kategorier, subkategorier och ev. mönster mellan dessa. 3.8 Diskussion I diskussionen ska det ingå en metodkritik där problem/erfarenheter från den egna studien av betydelse för tolkningen tas upp, till exempel hur man hade kunnat eller borde ha gjort annorlunda för att få mera lättolkade resultat. Man bör också visa att man är medveten om metodens styrkor och svagheter rent generellt, exempelvis med avseende på risker för forskningseffekt (att forskaren påverkar informanten) och bias (att resultatet är systematiskt missvisande). Det bör även diskuteras hur representativt 8 urvalet är för den population som syftet gällde. Den kan gärna ligga tidigt för att snabbt visa läsaren att man är medveten om och har reflekterat över eventuella problem med studien. I diskussionen jämför man egna resultat i relation till andras forskningsresultat (från olika referenser). Alla egna resultat som diskuteras måste först ha förekommit i resultatdelen dvs. det ska inte förekomma några egna nya resultat i diskussionen. Det är viktigt att det klart framgår vad som är egna resultat, vad som är andras resultat och vad som är egna synpunkter och slutsatser med anledning av dessa resultat. Diskussionen ska inte vara en upprepning eller sammanfattning av resultaten, utan en bedömning av hur dessa resultat besvarar era frågeställningar. Det skall vara en ansats till att förklara resultaten. Om resultatet tyder på att hälften av alla gymnasieungdomar hoppar över frukosten, då skall ni i diskutera vad det kan finnas för orsaker till att det är på det viset (självklart i ljuset av övriga resultat + annan forskning, eller om ni har egna idéer), vad det har för konsekvenser för ungdomarna att de hoppar över den, och vad som kan göras åt det. Genusperspektiv ska belysas i diskussionen och beroende av arbetets art kan det handla om en mer eller mindre omfattande text. 3.9 Slutsats I den vetenskapliga artikeln är slutsatsen ofta sista stycket i diskussionen. I examensarbetet lyfts slutsatserna ut och får en egen rubrik för att poängtera betydelsen av förmågan att dra slutsatser. Slutsatser dras på basis av de resultat du presenterat och diskuterat. Här kan man också ge rekommendationer eller framföra synpunkter som baserar sig på den slutsats man kommit fram till. Det måste betonas att i detta stycke sammanfattas egentligen de slutsatser som redan har diskuterats i diskussionsdelen. Ni ska alltså inte här påbörja en ny diskussion om slutsatserna, eller argumentera för varför de är giltiga. Det måste betonas igen att slutsatsen inte skall vara en upprepning eller sammanfattning av resultaten, utan en koncis formulering av vad ni tycker är det viktigaste som framkommit i er studie, och eventuellt vilka konsekvenser det för med sig. Tänk ungefär så här: vad säger ni om en reporter frågar ”vilka är de två viktigaste sakerna ni har kommit fram till?” 3.10 Yrkesrelevans Detta avsnitt ska finnas med i examensarbeten/uppsatser på grundläggande och avancerad nivå. Här beskrivs arbetets betydelse och implikationer för ert framtida yrke. Uppsatsens yrkesrelevans kan med fördel lyftas även i exempelvis bakgrund och diskussion, men då med en sammanfattande beskrivning här. 9 3.11 Författarnas bidrag till arbetet I detta avsnitt redogör man för vad varje författare har bidragit med i arbetet, till exempel AB och MJ har tillsammans planerat undersökningen och utformat enkäten. MJ har genomfört datainsamlingen. AB och MJ har bearbetat och analyserat data samt författat uppsatsen. 3.12 Tack Efter slutsatsen kan man ha ett avsnitt där man tackar personer som varit till hjälp under studiens gång. Dessa personer kan t ex vara deltagarna i studien (som man vanligen tackar utan att nämna några namn), vänner som hjälpt till med korrekturläsning m fl. Tacka däremot inte handledare eller examinator. Detta stycke kallas på engelska för "Acknowledgements". 3.13 Referenser För att hänvisa till källor tillämpar olika vetenskapliga ämnesområden olika system, anpassade efter behoven inom respektive ämnesområde. Vid Institutionen för kostvetenskap använder vi sedan år 2005 Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals (gå in på http://www.nlm.nih.gov/bsd/uniform_requirements.html så hittar du dessa regler). Det är en internationell överenskommelse mellan ett stort antal medicinska tidskrifter. I direkt anslutning till texten anges referensen med en siffra (inom parentes) i löpande ordning. För citat från andra källor gäller samma sak, förutom att om källan är en större skrift, till exempel en lärobok så skall sidnummer anges efter referensnumret: Jan Hartman menar att ett problem med bekvämlighetsurvalet är ”att man riskerar att få en grupp individer överrepresenterade” (5, s. 211). Regeln är att man skall ange tillräcklig information för att någorlunda enkelt kunna hitta citatet. Sist i rapporten, med start på en ny sida, placeras referenslistan med fullständiga hänvisningar. Systemet att sätta referenserna som fotnoter på samma sida där de förekommer används inte. Läs noggrant igenom Bilagan som behandlar hur referenslistor skrivs och som (delvis) är ett utdrag ur hemsidetexten från Uniform Requirements (6). När en referens förekommer på flera platser i dokumentet ska den alltid ha samma referensnummer dvs det nummer den fick när den användes första gången. När man refererar till flera löpande referenser på samma ställe skrivs bara första och sista referensnumret i talserier ut. T ex skriver man: (1-3) istället för (1, 2, 3) (1, 3-5) istället för (1, 3, 4, 5) Placeringen av referensnumret följer vissa regler. En referens gäller tills en ny dyker upp, ett nytt stycke börjar eller att information anges som inte kräver en referens. Om en referens enbart refererar till en enda mening sätts siffran (oftast) i slutet av just den meningen. Om nästa mening gäller en redan tidigare använd referens så upprepas det tidigare referensnumret. I regel kan man av textens formulering uppfatta när det byts referenser. OBS! Om en referens gäller för ett helt stycke sätts referensnumret i den inledande meningen i stycket. På så sätt vet läsaren redan från början av läsningen vilken referens som hänvisas till. 10 Observera att referenser som man använder sig av i sin text (nästan) uteslutande ska vara publicerat material. Opublicerat material som t ex C- och D-uppsatser kan dock också användas som referenser. Andra opublicerade källor (till exempel personlig kommunikation) hänvisar man till direkt i texten inom parentes, ej i referenslistan. Om man använder tabeller eller figurer (även bilder) från andra källor anges källan i tabell-/figurtexten kompletterad med referensangivelse (referensnumret). Figur 1. Viktkurvor för pojkar 0 - 2 år. Källa: Socialstyrelsen (9) Referenser ska finnas i bakgrunden och diskussionen, men i vissa fall även i metoddelen och (mer sällan) i resultatdelen. Ibland säger studenter att de fått lära sig att det inte får förekomma nya referenser i diskussionen, det vill säga att man i diskussionen bara får hänvisa till referenser som man också hänvisat till i bakgrunden. Detta kan kanske vara fallet om man skriver uppsats i ett ämne där bakgrunden ska vara lång och innehålla en översikt över befintlig forskning. I vårt ämne Kostvetenskap (där uppsatsernas längd är mer begränsad) är reglerna dock annorlunda! I uppsatser inom Kostvetenskap kan samma referens anges i både bakgrund och diskussion (samt metod och resultat), men referenser kan lika gärna tas upp bara i bakgrunden eller bara i diskussionen. Det enda som aldrig får förekomma i diskussionen är nya egna resultat dvs. resultat från den egna studien som man inte redan nämnt i resultatdelen. I vissa sammanhang kan det förutom referenslista finnas behov av en litteraturlista där man ger hänvisningar till böcker och tidskriftsartiklar där läsaren av rapporten kan hitta mer inom området att fördjupa sig i. 3.14 Bilagor Bilagor är egna dokument och ska numreras i den ordning de nämns i texten. Exempel på en bilaga kan vara en receptsamling, en arbetsplan eller en enkät som använts i en studie. Uppsatsen ska dock kunna läsas helt fritt ifrån bilagorna. Ordet bilaga skrivs med stor bokstav vid hänvisning i texten, till exempel (Bilaga 1). I innehållsförteckningen listas bilagorna med nummer och namn, men utan sidnummer. Bilagorna skall ha ett sidhuvud där det står Bilaga 1. längst upp i högra hörnet. Gör en avsnittsbrytning efter referenserna (Sidlayout  Brytningar  Avsnittsbrytningar  Nästa sida). Samtliga bilagor ska börja på en högersida. Om referenserna slutar på en udda sida behöver man därför göra två avsnittsbrytningar så att en blanksida infogas efter referenserna. Dubbelklicka sedan på sidhuvudet respektive sidfoten och avmarkera ”Länka till föregående” (har man gjort två avsnittsbrytningar behöver man göra detta även på blanksidan). Skriv in ”Bilaga 1” i sidhuvudet och högerjustera texten. Sidorna i bilagorna numreras separat ifrån uppsatsen i övrigt och andra bilagor. När man avmarkerat ”Länka till föregående” kan man ta bort sidnumren i bilagans sidfot. Bilagornas sidnummer skall stå överst i högra hörnet (till höger om ”Bilaga 1”) på följande sätt (1/10), (2/10), och så vidare. Man anger alltså sidnummer (ex. 1/10) och totalt antal sidor i bilagan (1/10). Om bilagan är mer än en sida behöver man göra avsnittsbrytningar mellan sidorna och avmarkera ”Länka till föregående” i sidhuvudet för att kunna skriva in de olika sidnumren. Bilaga med mer än tre sidor ska ha försättsblad och eventuellt en innehållsförteckning. Observera att hela arbetet (inklusive bilagor) ska sitta ihop i ett dokument. Det är alltså inte tillåtet att lämna in bilagor som separata dokument. 11 4 LAYOUT OCH UTSKRIFTSANVISNINGAR 4.1 Typsnitt Läsvänligheten är viktig. Det ska vara lätt för ögat både att följa textraden och att snabbt hitta tillbaka till nästa rads början. Välj därför gärna ett typsnitt som är lättläst. Denna text är skriven i Times New Roman, 12 pkt (rubrikerna är Ariel, 12 pkt). Dela inte upp texten i spalter. 4.2 Marginaler När man skriver ett manuskript använder man i regel konsekvent rak vänstermarginal, som detta PM. Önskar man indrag därför att man vill göra en uppräkning av något slag går det bra att göra indrag ifrån vänstermarginalen. Vill man skriva ut ett kort citat kan det skrivas med citattecken (”direkt i meningen”) eller om det är ett längre citat, som ett blockcitat med vänster indrag och annorlunda stil, såsom kursivt i nedanstående exempel: Indrag av denna typ (här 1,25 cm) kan lätt göras för särskilda citat där hela och längre textavsnitt citeras. En tumregel är att om citatet är 4 rader eller längre så ska det skrivas som blockcitat. Rak högermarginal bör undvikas. När höger- och vänstermarginal görs lika breda och är tillräckligt tilltagna (3 cm/ marginal) kan rapporten kopieras på båda sidor och häftas i vänster marginal utan problem. Alla uppsatser och PM ska kunna kopieras tvåsidigt av miljöhänsyn. Marginaler ställs in i Word, Sidlayout, Marginaler. Över- och undermarginaler bör heller inte vara för snålt tilltagna. Detta PM är utskrivet med 3 cm övermarginal och 1,5 cm undermarginal. Undermarginalen kan ibland variera beroende på att man aldrig vill att ett nytt stycke, ny rubrik eller dylikt ska börja längst ned med en ensam rad. Text i sidfot respektive sidhuvud läggs ovanför resp under denna marginal. Exempel på sådan text är sidnumrering. 4.3 Sidnumrering När marginalerna är lika breda kan sidnumreringen placeras centrerat nederst på sidan, vilket underlättar dubbelsidig kopiering (Infoga, sidnummer i Word). Titelsidan är inte med i sidnumreringen. Men sedan börjar man räkna dvs den sida där sammanfattningen börjar är sida ett och nästa sida (sid 2) är blank (i uppsatser placeras den engelska sammanfattningen här) eftersom man alltid vill att sammanfattning resp. innehållsförteckning ska ligga på höger sida. Observera att sidnumren inte skrivs ut förrän på den sida där själva uppsatstexten börjar. I uppsatser med en sida sammanfattning och en sida innehållsförteckning blir det första sidnummer som skrivs ut 5. Högersida har alltid udda sidnummer. Titta i en bok så framgår det att inte heller i böcker börjar lästexten på första sidan. Bilagor numreras separat från övriga uppsatsen. Se instruktioner beträffande detta under avsnittet om bilagor. 4.4 Radavstånd Alla versioner av arbetet, fram till sista versionen, SKA alltid skrivas med dubbelt radavstånd för att handledare, opponenter och eventuellt andra ska få plats att föra in 12 ändringar i texten. När det är dubbelt radavstånd finns det plats att redigera texten på sidorna. När slutversionen ska tryckas ska man minska till enkelt radavstånd i hela dokumentet, som i detta PM. Detta av miljöhänsyn. Citat, tabeller och vissa andra stycken kan ibland skrivas med enkelt radavstånd redan från början. 4.5 Språk och stil Orden i uppsatsen ska givetvis vara rätt stavade. Stavningskontroll finns under Granska i Word-programmen. Läs gärna någon bok om skrivregler (7, 8). Undvik talspråk, men använd ett så enkelt och entydigt språk som möjligt med hänsyn taget till syfte och målgrupp. Undvik vaga, mångtydiga och oprecisa ord och uttryck. Skriv fullständigt men utan att bli alltför detaljerad. Oväsentlig information leder lätt in läsaren på fel spår. Läs gärna mer om den språkliga utformningen i Jarricks bok (1). Försök att avpersonifiera texten, dvs använd ”jag/vi” (och liknande) sparsamt. Undvik att krångla till det genom att till exempel skriva: författarna till denna uppsats. Jag, vi och författarna är dock inga förbjudna ord och kan användas där så är befogat. Vad en mening är borde vara klart för de flesta. Tänk på att det ska vara fullständiga meningar med subjekt och predikat, inte egna ”kom ihåg”- noteringar. Språkbehandlingen är viktig eftersom den påverkar läsarens intryck av författarens kompetens. I vetenskaplig text bör man undvika att använda förkortningar om det inte är fråga om en term. Förkortningar som används ska alltid förklaras. Antingen göra man detta i en förkortningslista eller direkt i texten första gången begreppet nämns. Inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och Irritable Bowel Syndrome (IBS)… Varje nytt stycke (dvs ny paragraf) börjar efter en blankrad. Inom varje stycke skrivs texten i följd, dvs ny rad används inte för varje mening. Varje stycke är en sammanhållen innehållsmässig enhet. När man gör nytt stycke (blankrad) så signalerar man till läsaren att nu kommer något nytt, eller en utvikning eller fördjupning. Styckeindelningen är alltså inte till för att texten ska se luftigare ut! Före ny rubrik kan det vara lämpligt med en extra blankrad. Ett avsnitt är den del av uppsatsen som fått en egen rubrik. Ett avsnitt måste ha en röd tråd. Hela rapporten skrivs löpande, förutom titelsida, sammanfattning, innehållsförteckning och referenslista som samtliga skrivs på egen sida. Undantag är om rapporten omfattar mindre än tre sidor, då kan allt föras ihop. Det ska alltså inte vara ny sida för varje ny rubrik. 4.6 Tempus När man i en uppsats beskriver tidigare forskning, vad man själv har gjort (metod) och vad resultatet blev, ska texten skrivas i imperfekt (dåtid). Däremot ska presens användas när det gäller befintlig, allmänt accepterad kunskap (oavsett om man har referens till det eller inte). Ibland kan det vara lämpligt att använda både imperfekt och presens, till exempel när man diskuterar sina resultat: 13 ”Denna studie visade att konsumtionen av ekologiska produkter var högre bland kvinnor än bland män, vilket överrensstämmer med resultat från tidigare studier (14-17).” 4.7 Siffror och procent Talen noll till tolv skrivs med bokstäver, medan högre tal skrivs med siffror. Det finns en del undantag till denna generella regel. Till exempel skriver man oftast årskurs 2 inte årskurs två. Man kan också skriva en siffra om siffran är betydelsefull på något sätt. På så sätt poängterar man siffran. Decimaltal skrivs med siffror oavsett storlek. Observera att tecknet som används i decimaltal i svensk text är ”komma” medan det är ”punkt” i engelsk text. Tal som står först i en mening ska alltid skrivas med bokstäver dvs börja aldrig en mening med ett siffertal. Detta inkluderar årtal och uttryck som ”tre fjärdedelar”. Man kan oftast formulera sig så att talen kommer en bit in i meningen om man vill undvika problemet. Till exempel kan man skriva ”År 1934 gick …” istället för ”Nittonhundratrettiofyra gick …” (vilket är mer otympligt). Om man i undersökningen har 100 deltagare eller mer kan man använda procent för att redovisa resultaten. I studier med färre deltagare än 100 bör procent användas med eftertanke och om man har färre än 50 bör man vara mycket sparsam med användning av procent. Man kan dock använda procentsiffror tillsammans med absoluttal, till exempel 50 % (12/24). 4.8 Rubriker och rubriknivåer Genom att skriva rubrikerna med olika typsnitt markerar man rubriknivåerna, dvs vad som är huvudrubriker och underrubriker. I den färdiga uppsatsen kan det vara bra att begränsa sig till tre rubriknivåer och inte alltför många rubriker inom varje nivå, eftersom läsningen annars tenderar att bli ryckig, med lite text under varje rubrik. Däremot kan det vara bra att ha fler rubriknivåer eller många rubriker under själva skrivandet för att underlätta disponeringen av texten. Det är viktigt att man är konsekvent så att alla rubriker på samma nivå har samma typsnitt. Nedan är rekommenderat förslag för typsnitt, men förprogrammerade modeller i ordbehandlingsprogrammen är också tillåtna. Rubrikerna numreras genom att sätta siffror framför. Numrering av rubrikerna är till hjälp för att hålla reda på rubriknivåerna och därmed struktur och disposition av arbetet olika avsnitt. 1 HUVUDRUBRIK (Rubriknivå 1) 1.1 Underrubrik (Rubriknivå 2) 1.1.1 Underrubrik (Rubriknivå 3) Word kan utnyttjas till att formatera varje rubriknivå separat vilket gör det lättare att vara konsekvent med formateringen genom hela uppsatsen. Genom att använda sig av Words fördefinierade rubrikformatmallar blir det lätt att skapa en innehållsförteckning (se 1.7 Innehållsförteckning). Om Wordprogrammens funktioner för rubriker används kan exempelvis dispositionsläge utnyttjas, liksom automatik för att skapa innehållsförteckning. 14 4.9 Tabell- och figurtext Hänvisning i resultattexten till figur/tabell sker exempelvis enligt följande två exempel: Figur 1 visar att årskurs 3 hade störst spridning av värdena. Årskurs 3 hade störst spridning av värdena (Figur 1). Tabeller och figurer ska alltid ha en tabell- /figurtext som beskriver vad tabellen respektive figuren handlar om. Tabell- /figurtexten ska kunna läsas fristående från texten i övrigt, dvs man ska inte behöva gå till resultattexten för att förstå tabellen och vice versa. Detta betyder inte att allting ska framgå både i resultatdelens brödtext och i tabeller/figurer. Man skall undvika dubbelrapportering så långt det går. Det betyder bara att man ska förstå vad det handlar om men sen skall brödtext och tabeller/figurer komplettera varandra genom att belysa olika aspekter av det man undersökt (se nedan). Tabeller/figurer är tänkta att ge detaljerad information på ett sätt som är lätt att överblicka. I resultatets brödtext (dvs den löpande texten) lyfter man sedan fram de viktigaste resultaten från tabellen/figuren för att hjälpa läsaren med tolkningen. Man ska alltså i brödtexten inte bara skriva till exempel ”Figur 1 visar spridningen av värdena”, utan man bör skriva exempelvis ”Figur 1 visar att upptaget av kadmium ökar med åldern fram till 50 års ålder och minskar därefter” eller ”Upptaget av kadmium ökar med åldern fram till 50 års ålder och minskar därefter (Figur 1).” Figuren visar sen hur stor ökningen och minskningen är. Det är dock oftast inte befogat att ta upp alla resultat som visas i tabellen/figuren i brödtexten. De uppgifter som ska finnas i figur- och tabelltexter ska svara på frågorna Vad? (dvs vad ser man på bilden/tabellen),Vem/vilka? (vilken sorts individer, saker ingår i studien), Var? (var gjordes studien dvs var befann sig deltagarna – INTE att studien gjordes av dig som var student vid Umeå universitet), När? (när i tid gjordes datainsamlingen – behöver inte vara datum; månad eller termin räcker). Även Antal (hur många individer, saker ingår) ska framgå. Exempel: ”Studenternas åsikter (n=103) om matlagningskurserna vid Institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, vårterminen 2003”. Vad är ofta det enda som behöver ändras (mycket) mellan figurer/tabeller i en uppsats– alla detaljer om antal, vilka, var och när brukar inte variera så mycket och varje tabell och figur ska ju kunna stå för sig själv, så även om det kan verka tjatigt ska all relevant information framgå i varje tabell och figur. Tabelltexten placeras alltid direkt ovanför tabellen, medan figurtexten placeras under figuren. Om tabellen eller figuren är hämtad ifrån en referens anges källan i tabell/figurtext kompletterad med referensangivelse (referensnumret). Figur 1. Viktkurvor för pojkar 0 - 2 år, Sverige, 2008. Källa: Socialstyrelsen (9) Tabeller och figurer placeras i sitt sammanhang och numreras löpande var för sig i den ordning de tas upp i texten (tabeller i egen serie och figurer i egen serie). Inom Kostvetenskap används i regel ordet figur och inte ordet diagram. 4.10 Färg eller svartvitt? Alla slags vetenskapliga texter ska utformas för att kopieras i svart-vitt. Därför ska inga färgbilder förekomma i uppsatsen. Välj mönster istället för färger på staplar och linjer i figurer. 5 TACK Tack till samtliga anställda på Institutionen för kostvetenskap som hjälpt till vid författandet av detta PM. Dessutom vill vi ge ett stort tack på förhand till de studenter 15 som noggrant läser igenom detta PM och använder sig av instruktionerna, och som därigenom besparar sina handledare och sig själva mycket arbete och frustration! 16 6 REFERENSER 1 Jarrick A, Josephson O. Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 1996. 2 Holme I M och Solvagn Krohn B. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 1997. 3 Backman J. Rapporter och uppsatser. 2 upp. Lund: Studentlitteratur, 2008. 4 Schött K, Melin L, Strand H, Moberb B. Studentens skrivhandbok. 2 uppl. Stockholm: Liber, 2007. 5 Strömquist S. Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. 5 uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren, 2010. 6 National Library of Medicine [Internet]. International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) Uniform Requirements for Manuscripts Submitted to Biomedical Journals: Sample References. [uppdaterad 2011-07-15; citerad 2013-01-03]. Tillgänglig från: http://www.nlm.nih.gov/bsd/uniform_requirements.html 7 Språkrådet. Svenska skrivregler. Stockholm: Liber, 2008. 8 Terminologicentrum. Skrivregler för svenska och engelska från TNC. Solna: TNC, 2001. 17 Bilaga 1 (1/2) Exempel på uppställning av referenser Allmänna regler: 1 Tidskriftsartikel: Författare. Artikelns titel. Tidskriftens namn (förkortat enligt Index Medicus). År;Volym:Första – sista sidan. Observera att sidnumreringen skrivs 10725 istället för 1072-1075. [1] Författarens efternamn plus initialer skrivs ut. Namnge de sex första författarna följt av ’et al’ (’et al’ är en förkortning av de latinska orden ’’et alia’’, som betyder ’’och andra’’). (Exempel: Andersson A, Pettersson P, Lundström L, Svensson K, Olsson L, Ström L, et al.). Arbetets titel skrivs ut fullständigt. Små begynnelsebokstäver används även i titlar på engelska och franska (oavsett om originalartikeln skrivs med stor bokstav på de flesta orden eller som normal mening). Sätt ut punkt mellan varje delinformation i referensen. Elektroniska tidskriftsartiklar har i regel ett DOI-nummer (Digital Object Identifier) vilket kan jämföras med ISBN-nummer för böcker. Om artikeln har ett DOInummer anges detta sist i referensen [2]. Numer finns många helt nätbaserade tidskrifter. Eftersom artiklar i dessa tidskrifter inte är tryckta anges inte sidnummer. Istället har de ett unikt artikelnummer. Referenser till denna form av artiklar skrivs på samma sätt som övriga tidskriftsartiklar men i stället för första och sista sidan anges artikelnumret [3]. Accepterade men ännu ej publicerade nordiska arbeten anges i referenslistan med – (under publ). Övriga, ej publicerade utländskt arbeten skrivs – (in press). Opublicerat material, ännu ej accepterade artiklar, personliga meddelanden och liknande källor tas ej med i referenslistan, utan anges direkt vid den aktuella texten i rapporten såsom – (opubl data årtal) respektive – (pers medd årtalet). Undantag Coch D-uppsatser (se nedan). Eventuellt anges också namn och arbetsplats (Observera att man då måste ha personens tillstånd att uppge detta). 2 Bokreferens: Författare. Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag, tryckår. [4]. Information om upplaga står normalt inte med i första upplaga då man vid tryckningen inte vet om det kommer bli fler upplagor. Saknas uppgift om bokens upplaga är det med stor sannolikhet den första upplagan. Om referensen ingår i ett arbete med redaktör skrivs referensen: Författare till avsnittet. Avsnittets titel. I: redaktörens namn, red. Bokens titel. Upplaga. Förlagsort: förlag, tryckår: sidhänvisningar. [5] I: används för verk på nordiska språk. In: används för verk på andra språk. 3 Akademisk avhandling, C-och D-uppsats: Författare. Titel. Ort: Universitet, Institution. År. Akademisk nivå (till exempel doktorsavhandling, licentiatavhandling, C-uppsats). [6] 4 Rapporter, utredningar, betänkanden: Organisationens namn. Titel. Utgivningsort: Förlag/myndighet, Tryckår. (Ev ytterligare uppgifter om seriens namn, ISBNnummer, SOU-nummer o dyl.) [7] 5 Kompendier o.dyl. Författare (om det finns någon). Titel (sorts skrift). Institution, Universitet. År. [8] 6 Webbsidor: Författare (namn/organisation) [Internet]. Titel/Rubrik [uppdaterad xxxxxx (om det framgår på webbsidan); citerad xxxxxx]. Ev organisation/utgivare (om ej samma som författare). Tillgänglig från: http://... [9]. Numera finns många rapporter, avhandlingar och liknande tillgängliga på Internet. Referenser till dessa publikationer ska innehålla samma information som Bilaga 1 (2/2) motsvarande tryckta publikationer. Om man vill kan man dock sist i referensen lägga till ”Tillgänglig från: http://….”[10]. Exempel: 1. Waling MU, Larsson CL. Energy intake of Swedish overweight and obese children is underestimated using a diet history interview. J Nutr. 2009;139:522-7. 2. Wycherley TP, Moran LJ, Clifton PM, Noakes M, Brinkworth GD. Effects of energy-restricted high-protein, low-fat compared with standard-protein, low-fat diets: a meta-analysis of randomized controlled trials. Am J Clin Nutr. 2012;96:1281-98. doi: 10.3945/ajcn.112.044321. 3. García-Bailo B, Roke K, Mutch DM, El-Sohemy A, Badawi A. Association between circulating ascorbic acid, α-tocopherol, 25-hydroxyvitamin D, and plasma cytokine concentrations in young adults: a cross-sectional study. Nutr Metab (Lond) 2012; 9: 102. 4. Malterud K. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009. 5. Nelson M, Bingham SA. Assessment of food consumption and nutrient intake. In: Margetts BM, Nelson M, red. Design concepts in nutritional epidemiology. 2 uppl. Oxford: Oxford University Press; 1997: 123-69. 6. Larsson C. Young vegetarians and omnivores. Dietary habits and other healthrelated aspects. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap. 2001. Doktorsavhandling. 7. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Metoder för att främja fysisk aktivitet : en systematisk litteraturöversikt: mars 2007. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2007. (SBU-rapport, ISSN:1400-1403;181) 8. Att skriva PM/rapporter/uppsatser (kompendium). Institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet. 2013. 9. Livsmedelsverket [Internet]. Kosttillskott [uppdaterad 2012-05-21; citerad 2013-0102]. Tillgänglig från: http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kosttillskott/ 10. Larsson C. Young vegetarians and omnivores. Dietary habits and other healthrelated aspects. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap. 2001. Doktorsavhandling. Tillgänglig från: http://umu.divaportal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:143626 Bilaga 2 (1/1) Matnyttig hemsida vid rapport/uppsatsskrivande På Universitetsbibliotekets hemsida finns allmänna tips kring uppsatsskrivande, hantering av referenser, källkritik med mera. Ni hittar detta på: http://www.ub.umu.se/skriva