1. No category

1
Perception
Illustrationen häröver visar det instrumentet vi använder oss av när vi orienterar oss i vår
omgivning. Det mänskliga ögat. Ögat tar emot ljusimpulser och skickar informationen vidare till
hjärnan. Ungefär som en kamera kunna man tycke, en kamera registrerar också ljusimpulser och
lagrar informationen på en film. Ytligt sett finns det likheter mellan ögat och kameran, men vi ska i
det följande se att skillnaderna mellan ögat och kameran är betydligt större än likheterna.
Betrakta ett ögonblick nedanstående illustration:
Bilden visar 80 jämnt fördelade svarta kvadrat på en vit yta. Efter en kort stunds betraktande vill
de flesta människorna ovillkorligen börja att gruppera kvadraten. Vissa bildar grupper om fyra
kvadrat, andra bildar blomliknande formationer bestående av fem kvadrat, andra igen rader och
kolumner. Mycket få (om någon) kan hålla kvar en statisk bild av 80 jämnt fördelade kvadrat på en
yta.
2
Titta på nästa illustration:
Vad vi har här är 10 jämnt fördelade streck. Återigen efter ett ögonblicks betraktande finns det en
tendens till att betraktaren börjar gruppera strecken. Oftast i par.
Dessa enkla illustrationer visar att det att se är en skapande process. Här har vi alltså den
grundläggande skillnaden mellan det mänskliga ögat och kameran: Ögat är aktivt förtolkande
medens kameran är passivt registrerande.
Det att se är alltid en aktiv process, men det är inte en medvetet aktiv process. I exemplet ovan
bestämde vi oss inte för att gruppera vara sig kvadrat eller streck, utan det var en omedveten och
i de flesta fallen ofrånkomlig process.
Gestaltpsykologiska principer
I början på 1900 talet uppställde gestaltpsykologerna i Tyskland en rad principer för hur
människan allmänt tolkar visuell data. Dessa principer pekar ut hur element i ögats förtolkning
bildar helheter. Även om många av gestaltpsykologins tanker sedan har kritiserats står de
grundläggande principerna än i dag som en bas för grafisk utformning.
Den grundläggande principen i gestaltpsykologin är förhållandet figur-grund. I ovanstående figur
kan man välja två olika förtolkningar: Antingen visar bilden en vit vas (figur) på en svart bakgrund
(grund) eller också visar den två svarta profil (figur) på en vit bakgrund (grund). Som betraktare
kan vi fritt välja mellan dessa två bilder. Poängen här är att vi kan välja mellan de två olika
3
förtolkningar, men vi kan inte se båda samtidigt. Det innebär att man alltid när man ser en figur
samtidigt har en grund. Man talar ofta om en motbild eller den negativa ytan.
Här har vi en bild där motivet är en väg.
Vägen bildar då en figur:
men samtidigt ska vi vara uppmärksamma på att fälten runt vägen bildar en negativ form (grund).
Denna negativa form i en bild eller runt en bild är lika viktiga för en lyckad komposition som
motivet eller figuren. Detta innebär att när man komponerar en bild eller ett grafiskt layout ska
man självklart se till att elementen bildar tilltalande former, men man ska i lika hög grad vara
uppmärksam på att den negativa formen (det som ligger runt om) ska bilda sammanhängande och
harmoniska former.
4
Vi har nu tittat på gestaltpsykologernas grundläggande princip om förhållandet figur-grund. I det
följande ska vi gå igenom de övriga gestaltpsykologiska principerna, som är:
Principen om:
Närhet
Likhet
Kontinuitet
Stängdhet
Litenhet
Att omge
Symmetri
Principen om närhet
Element som befinner sig i närheten av varandra hör ihop
Omedelbart vill vi avläsa ovanstående bild som rader av svarta prickar. Orsaken är att det
horisontella avståndet mellan prickarna är mindre än det vertikala. Alltså de prickar som ligger
nära varandra hör ihop. Jämför med nedanstående bild:
Här bilder prickarna kolumner för att det vertikala avståndet mellan prickarna är mindre än det
horisontella.
Om vi återvänder till visitkortsexemplet ser vi att i exempel två uppfattar vi texten som indelat i
två grupper. Denna uppfattningen uppstår för att två textelement (namn och sysselsättning) är
5
placerad nära varandra och en bit därifrån finns de övriga tre elementen (gatuadress, stad och tel
no) som i sin tur är placerat nära varandra och på så sätt bilder en egen grupp. I exempel två har
alltså även principen om närhet använts: Element som befinner sig i närheten av varandra hör
ihop.
Detta ses även här där de sju strecken bildar tre grupper med ett ensamt, överblivit streck på
högersidan.
Principen om likhet
Element som är lika varandra hör ihop.
Det finns igen tvekan om att elementen på ytan bildar kolumner. Elementen är visserligen
placerad jämnt över ytan, vilket borde ge oss friheten att välja om vi vill se rader eller kolumner.
Men i och med att det finns två olika former bestämmer detta att vi ovillkorligen ser bilden som
uppbyggd av kolumner. Alltså: Element som är lika varandra hör ihop.
Principen om kontinuitet
Linjer som har en mjuk kontinuitet uppfattas som mera sammanhängande än linjer som har en
plötslig ändring av riktning.
Man föredrar att se illustrationen som två linjer (a-b och c-d)som korsar varandra. Hade inte
principen om kontinuitet varit rådande hade man lika gärna kunnat se illustrationen som två
vinklade linjer som möts, linje a-d och linje c-b.
6
Principen om stängdhet
En stängd figur föredras framför en öppen figur.
Detta innebär att vi föredrar att se illustrationen som tre hela figurer + en halv figur på
vänstersidan. Om vi jämför med en illustration vi tittat på innan (figuren som illustrerade principen
om närhet) ser vi här att denna version avläsas som tre grupper + ett ensamt streck på
högersidan. Vad som är intressant är att de två figurer är lika bortsett från de små tvärstrecken. Vi
har alltså här två principer som är i konflikt med varandra. Enligt principen om närhet skulle den
halva figuren vara den på högersidan, mens det enligt principen om närhet blir figuren på
vänstersidan som uppfattas som halv. Av detta kan vi dra slutsatsen att principen om stängdhet i
detta fallet är viktigare än principen om närhet (detta är dock inte alltid fallet).
Principen om litenhet
Mindre ytor ses som figurer mot större bakgrund.
På illustrationen ovan är det lättare att se ett svart kors mot en vit bakgrund än ett vitt kors mot en
svart bakgrund. På illustrationen nedan blir det lättare att se ett vitt kors mot en svart bakgrund.
Detta för att små ytor uppfattas som figurer mot en större bakgrund.
7
Principen om symmetri
Symmetriska ytor har en tendens att framstå som figurer mot asymmetriska bakgrund. På
illustrationen vill de svarta figurerna ha en tendens att stå fram som figurer mot en grå bakgrund
just för att de svarta figurerna är symmetriska medens de grå ytorna är asymmetriska.
Principen om omgivning
Ytor som är omges av andra områden uppfattas som figurer. I illustrationen nedan ser de flesta i
första hand några svarta figurer och först efter ett litet tag känner de igen bokstäverna TIE. Detta
är så mycket mera anmärkningsvärd som att vi som är läskunniga i andra sammanhang är
förprogrammerade till att känna igen och blixtsnabbt uppfatta bokstäver. Men i och med att de
svarta ytor är omgivna av en större vit yta uppfattas de i första hand som figurer.