1. No category

Idag diskuteras många miljöfrågor i samhället och även om flera
producenter i branschen (speciellt de som tillverkar belysningar och
pumpar) redan tänker i miljötermer så diskuteras dessa frågor egentligen i
rätt liten grad och detta trots att våra akvarier förbrukar en hel del energi
samt att avverkningen av regnskogen etc. förutom alla övriga negativa
miljökonsekvenser även är ett stort hot också mot mångfalden inom
akvariehobbyn.
Sett utifrån dagens verklighet borde därför detta vara frågor som står högt
på dagordningen. Därför kommer Pet Scandinavia framöver i en serie med
artiklar att behandla miljöfrågor i samband med akvaristiken.
Miljön och akvaristiken – del 1
Energiförbrukning
Text: Kjell Fohrman ([email protected]) Foto: Kjell Fohrman om ej annat anges
Denna artikel om – Energiförbrukningen – är den första i denna serie.
Framöver kommer jag också att ta upp.
Del 2 – Vattenförbrukning, mediciner,
aliens, lagar etc.
Del 3 – Vildfångat eller odlat.
Del 4 – CO2 förbrukningen vid transporter.
Del 5 – Sammanfattning och framtidsvisioner.
Isolera akvariet
Ett akvarium drar ju en hel del ström
– något som varken är bra för miljön
eller plånboken. I den tyska akvarietidningen DATZ (Die Aquarien- und
Terrarienzeitschrift) fanns i nummer
9/2008 en test på hur mycket energi som
man kan spara bara genom att isolera
ett akvarium (artikeln skrevs av Michal
Sip). Att tyskarna var först med att genomföra ett sådant test är kanske inte
så konstigt eftersom elen är bra mycket
dyrare i Tyskland än i Sverige.
De ställde upp ett antal småakvarier
(54 liter) bredvid varandra och de
”inreddes” på exakt samma sätt, men
isolerades lite olika. Vattnet värmdes
till 25,5 grader med samma typ av
doppvärmare och sedan mättes energiförbrukningen under 24 timmar.
Exempel 1:
Ett öppet och ej isolerat akvarium
förbrukade under ett dygn 1,52 kWh.
Ett akvarium med heltäckande ramp
isolerades (undersidan, baksidan och
gavlarna) med 16 mm styropor och detta
akvarium förbrukade 0,50 kWh. Denna
enkla isolering ledde till en energibesparing på hela 67%.
Exempel 2:
Ett akvarium med heltäckande ramp,
men ej isolerat förbrukade 0,91 kWh.
Ett akvarium med heltäckande ramp
(vanlig plastramp) isolerat med 16
mm styropor förbrukade 0,58 kWh. En
energibesparing på 36%
Faksimil från den tyska tidskriften DATZ
som testat energiförbrukningen i akvarier.
28
Pet Scandinavia 4/12
Att siffrorna i exemplen ovan skiljer
sig något åt (när förutsättningarna är
samma) beror på att de inte genomfördes vid samma tillfälle – t.ex. kan
rumstemperaturen ha varierat något vid
de olika tillfällena.
Det gjordes ytterligare några jämförande tester med ungefär samma resul-
tat. Gemensamt för testerna var att de
alla visade att man med ganska enkla
medel kan spara stora mängder energi
vilket är mycket bra både för miljö och
plånbok.
I nummer 11/2008 av DATZ kommenterade Tim Vogel denna artikel
och han för då också i högre grad in
miljöaspekten i sin artikel. Han visar på
siffror som säger att utsläppen i Tyskland
per kWh ligger i genomsnitt på 0,514 kg
CO2 och om man räknar om detta till
hur många akvarier det finns i Tyskland
idag (ca 1,5 till 2 miljoner enligt Datz,
något fler enligt wikipedia.de) och om
man genomför en isolering av dessa
enligt ovan så skulle det innebära att
CO2-utsläppet från akvarier per år
skulle minska mellan ca.124 000 ton
CO2 (exempel 2) och 383 000 ton CO2
(exempel 1).
För att se till den ekonomiska effekten (där en kWh-timme idag kostar
ca 2,50 SEK i Tyskland) så skulle också
tyska akvarister då också årligen spara
ca 1,85 miljarder SEK/205 miljoner
EUR (exempel 1) och 600 miljoner
SEK/66 miljoner EUR (exempel 2) om
de gjorde de genomförde den isolering
som föreslagits i artikeln. Sedan blir såklart totalsummorna lägre i Norden (där
elpriset är lägre och vi är färre invånare)
men ändå rör det sig om mycket pengar
även här och självklart är även onödigt
stora energiutsläpp dåligt för miljön.
Nu finns det säkert massor av felkällor i denna uträkning, som att en
del av den energi som man sparar
I ett akvarium med malawiciklider har
man ofta inte några växter.
Ett växtakvarium behöver stark belysning.
genom isoleringen inte slösas bort
utan ”återanvänds” i uppvärmningen
av rummet, men å andra sidan är genomsnittsakvariet i Tyskland betydligt
större än 54 liter så även om dessa siffror
definitivt inte exakta – de kan både
vara högre och lägre så handlar det
om mycket stora utsläpp. Därför är det
hög tid för akvaristerna att isolera sina
akvarier – det är bra för både plånbok
och miljö.
Dessutom om man ”googlar” runt lite
och läser vad olika energiexperter säger
så räknar de med att energipriset på lite
längre sikt kommer att stiga kraftigt
(pga ökande konsumtion och minskad
tillgång på energi) och flera experter
spår att vi om några år kommer att ha
ett dubbelt så högt elpris inom EU. Så
det finns all anledning för oss att se över
vår elkonsumtion.
Kort belysningstid
En del tror att fiskarna behöver en massa
belysning, men de allra flesta fiskar klarar sig utmärkt med svag akvariebelysning eller med enbart takbelysningen
i rummet eller infallande dagsljus.
Akvariebelysningen har vi istället för
1/att vi skall kunna se fiskarna och vårt
snygga akvarium, 2/ att växterna skall
växa (för saltvattensakvarier gäller
förstås lite annat).
Vad gäller växterna klarar de sig
utan problem med bara 8-12 timmars
belysning och längre belysningstider
göder egentligen mest bara algerna och
kan därför t.o.m. vara negativt för ett
akvarium. I ett akvarium utan växter
eller med enbart icke ljuskrävande
växter som t.ex. Anubias, räcker det
att belysningen är på någon timme
på morgonen, samt några timmar på
kvällen när vi är hemma och kan titta
på akvariet. I övrigt räcker det med
dagsbelysning eller en lampa i taket i
rummet. Använd alltid timers för att
styra tiden så att inte belysningen är
tänd mer än nödvändigt.
I ett växtakvarium (och vi har ju växter i de flesta sötvattensakvarier) är det
istället viktigt att ha en bra belysning
den tid som belysningen är tänd (en
lång belysningstid kan inte kompensera
en svag belysning) och de senaste åren
har akvariebelysningen börjat diskuteras
och det har också kommit en hel del
nyheter på belysningsfronten. Vi skall
titta lite på de olika möjligheter som
finns.
29
Olika belysningar
Den vanligaste typen av belysningar
över akvarier är lysrör och idag blir de
s.k. T5-rören (tunna rör med en diameter på 1,6 cm) allt populärare och
de är snart lika vanliga som de förr helt
dominerande T8-rören (diameter 2,53
cm). T5-armaturer ger dock bara ca 4%
mer ljus jämfört med T8-armaturer (har
jämfört siffrorna från tillverkare som har
bägge typer av rör i sitt sortiment) så
där är faktiskt skillnaden rätt liten. Däremot gör den smäckra formen i sig att
belysningen med hjälp av en reflektor
(se nedan) kan riktas effektivare mot
vattenytan, vilket gör att den praktiska
effekten blir bra mycket större.
Rören i moderna lysrörsarmaturer är också ofta försedda med s.k.
HF(högfrekvens)-don istället för traditionella drosslar. HF-don tänder
lysrören utan blinkningar, ger ett högre
ljusutbyte och förlänger lysrörens livslängd. Allt detta gör att en armatur med
HF-don är något energieffektivare, men
skillnaden är faktiskt inte så himla stor
utan det handlar ”bara” om en energibesparing med ca 10%.
Den absolut största energibesparingen gör man dock inte genom att
byta T8 till T5 eller att skaffa en armatur
med ett HF-don utan istället genom att
man använder en reflektor. En reflektor gör att mer av ljuset går
ner i vattnet istället för att spridas åt si-
dorna eller uppåt och även den enklaste
formen av reflektor ökar ljusmängden
i akvariet med minst 50%, medan de
allra effektivaste ökar ljusmängden med
ca 300%. Speciellt T5-rören blir bra
mycket effektivare. Reflektorerna har
ytterligare en fördel – nämligen att den
värme som röret utstrålar riktas ner mot
vattenytan istället för att till ingen nytta
spridas uppåt och åt sidorna.
Det säger sig självt att en reflektor
innebär en enorm energibesparing
samtidigt som man sparar en hel del
pengar. Har man en lysrörsarmatur och
vill ha mer ljus och köper en reflektor
får man ljus som motsvarar 2 eller 3 rör
och det med samma energiförbrukning
som tidigare. Bra för plånboken, bra för
miljön och akvarieväxterna trivs
Lågenergi-lampor/lysrör
S.k. lågenergilampor eller lågenergilysrör är det som man idag i huvudsak
använder till s.k. nanoakvarier. Dessa
har ett lågt wattal och finns i olika färger
som passar som akvariebelysning.
Än så länge finns de dock inte med
så stark ljusstyrka att de passar i höga
akvarier, men till nanoakvarier duger
de alldeles utmärkt.
LED (Light Emitting Diode)
LED-belysning har funnits i många år,
men har först de allra senaste åren börjat
användas som akvariebelysning. LED
belysning kan vara ljusstark och ha en
väldigt lång livslängd samt vara billig
– dilemmat är bara att det visserligen
finns LED-belysningar som är väldigt
ljusstarka men just dessa är definitivt
inte billiga. De som är billiga är istället
tämligen svaga.
De senaste åren har jag testat flera
LED-belysningar – både såväl sådana
som är avsedda för småakvarier, men
också sådana som säljs i ”hobbybutiker/
lampaffärer”. De har dock alla varit rätt
svaga och även tappat en hel del i effekt
när de har något år på nacken – så dessa
kan idag inte rekommenderas till annat
än Nano-akvarier. Jag har dock även
några LED-armaturer som är riktigt
bra – tyvärr ligger de dock fortfarande
för högt i pris för att kunna konkurrera
med lysrör. Jag är dock helt övertygad
om att LED-belysning kommer att vara
framtidens akvariebelysning och att
vi om 5-10 år i huvudsak kommer att
använda LED som ljuskälla till våra
akvarier.
Vattentemperatur
Ofta har vi alldeles för varmt i våra
akvarier. Normalt sett klarar de allra
flesta tropiska fiskar utan problem att
hållas i 24°C, många arter klarar betydligt svalare vatten, och ändå har vi ofta
26-27°C i våra akvarier. Ja det finns ju
t.o.m. de som har 30°C i akvariet – i
regel gäller det då diskus. Detta till trots
Energisparrör ger bra belysning i Nanoakvarier.
En reflektor på ett lysrör ökar ljusmängden
med 50-300%.
LED-belysningar är utan tvekan framtiden, men bra LEDbelysningar som denna kostar fortfarande en hel del.
30
Pet Scandinavia 4/12
I mitt eget akvarium som är på ca.3 000 liter finns det inga värmare och de ca 300
fiskarna (mestadels små fiskar) trivs väldigt bra även om de föredrog att gömma sig vid
fotograferingstillfället.
Två energisnåla akvarier i en bokhylla. Tillsammans förbrukar dessa bägge akvarier
lika mycket energi under 24 timmar som en 40 watts glödlampa gör under 8 timmar.
att dessa fiskar i naturen oftast återfinns i
vatten som är några grader svalare. Dessutom är det ju så för växelvarma djur
(som fiskar är) att varmare vatten ger en
ökad metabolism, vilket visserligen ger
en snabb tillväxt, men samtidigt också
förkortar livslängden.
Under ca 5 år har jag testat med att
köra ett 3 000 liters sötvattensakvarium
med en blandning av sydamerikanska fiskar (dock inte de mest värmekrävande)
helt utan doppvärmare. Akvariet står i
mitt ”källarkontor” där rumstemperaturen under sommaren ligger på 22-23°C
och på vintern på 16-18°C. Akvarietemperaturen ligger maximalt en grad över
rumstemperaturen och fiskarna verkar
inte på något sätt må dåligt av detta utan
växer sig stora och vackra. Det är t.o.m.
många som har sagt att de aldrig tidigare
har sett så stora rödmunstetror och det är
ju egentligen en fisk som ursprungligen
kommer från betydligt varmare vatten.
Därmed vill jag inte påstå att det är
lämpligt att hålla alla tropiska fiskar
så ”kallt” som jag gör och man bör nog
inte heller testa det om man inte har en
viss erfarenhet av att hålla akvariefiskar
- dock skulle jag vilja påstå att de allra
flesta fiskar utan några som helst problem
klarar sig utan extra värmare i normal
rumstemperatur (20-22°C) om de går
i ett akvarium med heltäckande ramp
(som normalt brukar höja temperaturen
1-2°C över rumstemperaturen).
Lågenergipumpar – inte ha
starkare än nödvändigt
När man köper en akvariepump kan det
vara värt att titta på dess energiförbrukning, men man bör då vara medveten
om att den litereffekt som många filterfabrikanten uppger är siffror som tagits
fram på diverse olika sätt som inte är
jämförbara. Jag har letat men inte hittat något bra opartiskt test som visar
strömförbrukning satt i relation till litereffekten för ett stort antal filterfabrikat.
Man behöver faktiskt ofta inte heller
ha fullt blås i akvariet, t.o.m. fiskar som
lever i relativt turbulent vatten klarar
utan problem lite mindre cirkulation.
Det viktigaste är oftast att vattnet syresätts och det gör det främst genom att
pumpens utblås är riktat mot vattenytan
samt att vattnet inte är för varmt (svalare vatten = syrerikare vatten).
Filter i akvariet, eller ytterfilter
med korta slangar
Ett pumphuvud använder oftast sin
omgivning som kylning och det innebär
att om man har pumphuvudet i vattnet
så innebär det att vattnet värms något
– därför är det ur den synpunkten ofta
bättre med ett innerfilter. De nya ytterfiltren är dock mycket effektiva genom
att de har en stor filterbehållare och
om man av den anledningen väljer ett
ytterfilter så använd korta slangar (som
gärna kan vara isolerade) och bygg in
filtret i en isolerad box eftersom energiförlusterna då blir mindre. Många
bäckar små…..
Detta var några tips på hur man kan göra
sitt akvarium energisnålare – i nästa
nummer av Pet Scandinavia tittar vi
vidare på några andra akvaristiska miljöaspekter som vattenförbrukningen,
mediciner, aliens, lagar etc.
31