1. No category

Arkivverket 2012
Årsberättelse för Riksarkivet och landsarkiven
verksamhetsidé
Arkivverket är en expertoch serviceorganisation,
som ser till att det arkivmaterial som är av betydelse för individen och
samhället blir bevarat i
komprimerad, användbar
och lättillgänglig form för
individerna och samhället.
Arkivverkets uppgift är att säkerställa att
de handlingar som hör till det nationella
kulturarvet bevaras och kan nyttjas, att
främja forskning och att leda, utveckla och
undersöka arkivfunktionen.
Arkivverket ansvarar också för att bevara
en äkta och beviskraftig bild av samhället
och livet under respektive tidsperiod för
forskningen.
innehåll
4
6
8
10
12
14
16
ge n e r a l dir ek tör e n h a r or det
m å l et e n fr isk pe r sona l
e n k il om et e r n ya pr i vata r k i v togs e mot
s a m e r na s a r k i v fick ä n t l ige n et t h e m
de för sta e l ek t ron isk a m at e r i a l e n togs e mot
h e l a a r k i vsek tor n de lta r i u t v eck l i ngs a r bet et
f l e x ibe l i n for m at ionst jä nst
17 det för sta för s a ml i ngs va pn et på r e miss
18 m y n digh et e r na s h a n dl i ng a r i g od or dn i ng t il l a r k i v v e r k et
21 e x pe rt e r i br a nsch e n s a ml a de s i tava st eh us
22 mi n n et av 1812 u ppm ä r k s a m m a de s
24 u tstä l l n i ng a r
26 stat ist ik
30pu bl ik at ion e r
31de l eg at ion e n
32 a r k i v v e r k ets v e r k s a mh etsstä l l e n
arkivverket
2012 3
m a r i a a r pon e n
generaldirektören har ordet
Ett ekonomiskt svårt
men verksamhetsmäs -
sigt lyckat år
År 2012 var ekonomiskt
svårt för arkivverket, då
de redan genom produktivitetsprogrammet
minskade resurserna
pressades ytterligare av
ökande fastighetsutgifter. Redovisningsåret blev dock
verksamhetsmässigt lyckat genom
öppnandet av samearkivet, den ökade
användningen av det digitala materialet och införandet av tjänsten för
mottagning och förvaring av elektroniskt material.
De kontinuerliga inbesparingarna inom statsförvaltningen har haft en kraftig inverkan på arkivverket. Som en följd av det omtalade produktivitetsprogrammet hade 15 tjänster lagts ned före
utgången av år 2012. Därför var vi av ekonomiska
orsaker tvungna att lägga ned ytterligare 23 tjänster
som inte hade tillsatts under de senaste åren. Det
innebär en nedskärning på cirka 15 procent av personalstyrkan inom arkivverket.
Nedskärningar som görs enligt osthyvelprincipen är särskilt besvärliga för arkivverket. Orsaken till detta är att arkivverket har ett stort antal
fastigheter på sitt ansvar. Över 40 procent av våra
omkostnader härrör från fastigheterna. Då många
andra ämbetsverk och inrättningar raskt har sett sig
om efter besparingar i kostnaderna för sina lokaler,
har arkivverket inte kunnat göra detsamma. I Riksarkivet och i landsarkiven finns sammanlagt cirka
190 hyllkilometer material – och mer kommer in
från andra myndigheter varje år. Vi kan inte stänga
4 a r k i v v e r k e t 2012
verksamhetsställen eller minska mängden lokaler.
Arbetsrummens storlek har ingen särskilt stor inverkan på lokalkostnaderna. De uppstår framför allt
genom förvaringen av det kulturarv i form av dokument som vi har ansvaret för.
Eftersom vi inte har kunnat spara på lokalkostnaderna, har vi varit tvungna att inrikta inbesparingarna på löner och driftskostnader. Tack vare
att vi överträffade de mål som uppställts för våra
inkomster undkom vi med nöd och näppe permitteringar under 2012, men läget är minst lika besvärligt under 2013. Marginalerna är små. Exempelvis
av våra ICT-utgifter är hela 96 procent bundna
redan från utgångsläget. . Därför har vi en svag
förmåga att reagera på eventuella ekonomiska eller
operativa risker. Vi har klarat nedskärningarna
endast genom att kontinuerligt effektivisera vår
verksamhet.
Verksamhetsmässigt var året 2012 resultatgivande och innehöll till och med flera höjdpunkter. Samearkivet, som länge varit under beredning,
inledde sin verksamhet i början av året i det samiska kulturcentret Sajos i Enare. Materialmängden
i Sajos har ökat långsamt, men inrättningen har
stor symbolisk betydelse för den samiska befolkningen i vårt land. Särskild uppmärksamhet vid
invigningen av Sajos fick det så kallade Skoltbyns
arkiv, som evakuerades från Petsamoområdet under
fortsättningskriget. Det överlämnades högtidligt till
skolternas representanter, som överlät det vidare till
Samearkivet. Bland de dokumentrullar som förvarats i tätt förslutna trälådor finns handlingar från
början av 1600-talet.
Arkivverket spelade också en central roll vid de
evenemang som ordnades i Åbo och Helsingfors
för att fira jubileumsåret 1812. Riksarkivet och Åbo
landsarkiv deltog i utställningen och stadsevene-
manget som ordnades i Åbo för att fira mötet mellan kejsar Alexander I och kronprinsen av Sverige
Karl Johan i augusti 1812. Försvarsmaktens kommendör, general Ari Puheloinen öppnade Riksarkivets utställning i september 2012. För evenemangen utarbetades utställningsboken Kotkien varjot,
Suomi vuonna 1812 – Örnarnas skuggor, Finland
år 1812, som belyste betydelsen av år 1812 för det
autonoma Finlands utveckling. Riksarkivet deltog
även i en jubileumsutställning om det fosterländska kriget, som ordnades vid ryska krigshistoriska
museet i Moskva.
”Verksamhetsmässigt
var året 2012 resultatgivande och innehöll
till och med flera
höjdpunkter”
Ett särskilt glädjeämne var att användningen
av arkivverkets Digitalarkiv och digitala material
ökade. I slutet av året utgjorde antalet bildenheter
i Digitalarkivet över 16 miljoner.
Även användningen av materialet ökade enormt.
Materialet användes från över 260 000 IP-adresser och nedladdningarna av material överskred 30
miljoner. Samtidigt fortsatte tjänsten Astia, som
effektiviserar användningen av forskarsalstjänsterna, sin tillväxt. De aktiva forskarna har snabbt
blivit vana vid att använda tjänsten. Möjligheten att
beställa material till forskarsalen är viktig särskilt
för användare som kommer från längre håll – den
sparar mycket tid och pengar.
Utmärkta framsteg har också gjorts avseende
Det nationella digitala biblioteket. AHAA-projektet, som sammanför söktjänster i arkiven, har gått
framåt i rask takt. Målet är att införa systemet åren
2013–2014. I tjänsten för mottagning och förvaring av elektroniska material VAPA gjordes de första produktionsöverföringarna. Under 2012 kunde
arkivverket på detta sätt utveckla uttryckligen sina
elektroniska tjänster avsevärt. Detta motsvarar väl
våra strategiska mål. Då våra resurser minskar är vi
tvungna att gallra bland forskarsalstjänsterna, men
samtidigt ska vi stärka och förbättra de elektroniska
materialens tillgänglighet. Vi uppnådde dessa mål
på ett fint sätt!
Och hur är det med det omtalade centralarkivet
för arkivverket, som också väckt debatt i riksdagen? Slutliga beslut kunde tyvärr inte fattas, trots
att de var mycket väntade. Vi har gjort nya jämförelser mellan olika förläggningsorter på det sätt som
finansministeriet förutsätter. Arkivverket har konsekvent betonat att nyttan inte endast kan mätas med
hyreskostnader. Långvarig nytta kan endast uppnås
genom att centralarkivet stöder sig på arkivverkets
existerande funktioner och stärker dem.
Jussi Nuorteva
arkivverket
2012 5
M at t i Ti is a noja
Målet en frisk personal
Arkivverket fortsatte med sin strängt återhållsamma rekryteringslinje, och
antalet rekryteringar var fortsättningsvis mycket litet. Största delen av de
nya anställda rekryterades med extern finansiering till projekt av olika slag.
nder redovisningsåret övergick
arkivverket till en gemensam
företagshä lsovård för hela
ämbetsverket. Målet var att
genom att förenhetliga hälsovårdstjänsterna få bättre information om hur personalen orkar i arbetet mitt i alla förändringar..
Stöd till motion och
chefsarbete
Den genomsnittliga anställda vid arkivverket
är en utbildad kvinna på strax under 50 år som är
sjukskriven 7–8 arbetsdagar om året i huvudsak
på grund av infektionssjukdomar eller muskuloskeletala sjukdomar. Antalet sjukskrivningsdagar
minskade med flera dagar från året innan.
Som hälsorisker identifierades de grundläggande
riskerna för en åldrande person som arbetar sittande, dvs. bristen på motion och utvecklingen av övervikt till följd av detta. Därför beslutade arkivverket
att stöda personalens motions- och idrottsaktiviteter
på olika sätt också i fortsättningen.
Inom arkivverket infördes en modell för tidigt
stöd, som är ett gemensamt redskap för både medarbetarna och cheferna. Modellen definierar när
man ska ingripa i sjukskrivningar eller andra oroväckande företeelser. Verksamheten i enlighet med
denna modell har fått en god start.
Arbetsgemenskaps- och chefsprojekten, som
inleddes i fjol, omsattes i praktiken. Varje chef fick
utvecklingsmål som de skulle förbättra i det dagliga
arbetet. Dessutom erbjöds alla chefer utbildning i
tjänstekollektivavtalsfrågor och utvecklingssamtalsförfaranden.
Konservator Arja Jokiniemi bowlar under Riksarkivets rekreationsdag.
6 a r k i v v e r k e t 2012
arkivverket
2012 7
En kilometer nya
privatarkiv togs emot
År 2012 var ett exceptionellt år särskilt för Riksarkivet. Det privatarkivmaterial som Riksarkivet mottog motsvarade den sammanlagda anskaffningsmängden under tre "normala" år. Hela arkivverket tog emot 1 050 hyllmeter
nya privatarkiv genom 470 enskilda överlåtelser. Även Samearkivet, som
inledde sin verksamhet, fick sina första privatarkiv.
ehovet av föregripande samarbete,
där även överlåtaren tar ansvar för
att ordna sitt arkiv, blir allt viktigare i takt med att arkivverkets
egna resurser blir allt knappare.
Målet är att särskilt organisationsaktörers arkiv
ordnas på arkivverkets bekostnad endast i undantagsfall. Under redovisningsåret har flera aktörer
eller deras bakgrundssamfund finansierat ordnandet
av sina arkiv. Även våra fleråriga satsningar på rådgivning till dem som överlåter privatarkiv har börjat
ge resultat. Allt fler privatarkiv överlåts färdigt ordnade och förtecknade, vilket gör att man avsevärt
snabbare kan ställa arkiven till forskarnas förfogande.
Material fr ån nötbosk ap till
br äder
Utbudet av nya privatarkiv är varierande. Det
omfattade både personarkiv och arkiv efter många
sammanslutningar och även företag. Som ett exempel på överlåtelserna till landsarkiven kan nämnas
FABA:s (The Finnish Animal Breeding Association) arkiv, som upptar över hundra hyllmeter.
Arkivet överläts till Tavastehus landsarkiv. Organisationens rötter sträcker sig till den första nötboskapsförädlingsorganisationen, Itä-Suomen Karjanjalostusyhdistys, som grundades 1898. FABA:s
material består av stamböcker för kor och tjurar,
8 a r k i v v e r k e t 2012
stambokskartotek och fotografier från åren 1905–
1998. Överlåtaren finansierade delvis arbetet med
att iståndsätta arkivet. Till Vasa landsarkiv överläts
i sin tur arkiven efter över 40 andelsmejerier som
verkat i Södra Österbotten. De ordnades helt med
överlåtarens finansiering.
Till Åbo landsarkiv donerades i sin tur inredningsarkitekten och verkställande direktören CarlJohan Bomans (1883−1969) personarkiv. I detta
arkiv ingår dessutom material från N. Bomans
ångsnickeri, som grundades 1871 och som på sin
tid var den ledande tillverkaren av kvalitetsmöbler
i Finland. Arkivverket har fått utomstående hjälp
med att ordna arkivet och det torde ställas till forskarnas förfogande inom en snar framtid. Ytterligare
kan nämnas Kuusamon valokuvaamos arkiv, som
överläts till Uleåborgs landsarkiv. Fotoateljén var
verksam 1924–2004 och dess vykort och affischer
hade stor betydelse för turismen i Kuusamo redan
på 1920-talet.
Oordnat material ett problem
vid donationer
Den exceptionellt stora mängden av mottagna privatarkiv berodde på att två traditionella förlag,
WSOY och Weilin+Göös, överlät sina arkiv till
Riksarkivet. Dessa arkiv, som sammantaget utgör
500 hyllmeter, förvarades tidigare i Päivälehtis arkiv,
som inte längre kunde förvara dem .
Pr e si de n t t i J. K . Pa a si k i v e n a r k is to/K a ns a l l is a r k is to
marja pohjola
Alli Paasikivi, "landsmodern", möter små medborgare.
Arkiven innehåller stora mängder kulturhistoriskt och nationellt värdefullt material från och
med 1870, bland annat brevväxling mellan författare och förlaget samt original till bokillustrationer,
bland dem över 300 illustrationer av Rudolf Koivu.
I materialet ingår även WSOY:s generaldirektörers
och förlagsredaktörers arkiv samt material som
anknyter till förlagsverksamhet.
Användningen av dessa arkiv försvåras av att
ordnandet av arkiven kräver flera års arbete också
framöver. Det finns exempelvis ingen förteckning
över illustrationsmaterialet, som omfattar hundra
hyllmeter. Av de övriga nya privatarkiven i Riksarkivet kan man lyfta fram Alli och Juho Kusti Paasikivis privata korrespondens samt familjens fotoalbum
och klippböcker, som erhållits som komplettering
till president J. K. Paasikivis arkiv, och som hittills
innehafts av släkten. Materialet belyser såväl presidentparets privatliv som Alli Paasikivis verksamhet
som "landsmoder" i olika sammanhang. Även detta
material väntar på ordnande innan det kan ställas
till forskarnas förfogande..
Organisationsarkiv togs emot
Exempel på arkivöverlåtelser av organisationer är de
omfattande arkiven av Kyrkans Utlandshjälps och
Finlands lutherska evangeliföreningen SLEY:s
omfattande arkiv samt det mindre men unika arkivet av det finsk-franska tekniskt-vetenskapliga sällskapet. Sällskapet grundades 1973 för att främja
samarbetet mellan myndigheter, forskningsanstalter
och företag i Finland och Frankrike. Sällskapet
hade en exceptionellt sällsynt officiell karaktär eftersom bland annat verksamheten finansierades av de
berörda ministerierna i de två länderna. Alla ovan
nämnda arkiv har iståndsatts med överlåtarnas
finansiering.
Samearkivet i Enare tog emot sitt första privatarkiv genast i början av sin verksamhet: arkivet efter
teatergruppen Rávgos, som verkade 1987–2003. Till
Samearkivet donerades under året totalt 10 hyllmeter privatarkiv genom åtta separata överlåtelser.
arkivverket
2012
H e i di Mus tajok i
Generaldirektör Jussi Nuorteva och forskaren Suvi Kivelä tar del av materialet i Samearkivet.
Samernas arkiv fick
äntligen ett hem
nvigningen av Samearkivet i Enare var
en av arkivverkets milstolpar 2012.
Grundandet av arkivet bidrar till att
trygga samernas kulturella autonomi
som fastställs i grundlagen, och som
utöver de språkliga rättigheterna även
omfattar olika former av kulturen. Invigningen av
Samearkivet, som fungerar i det samiska kulturcentret, firades i april.
Samearkivet förvarar det samiska kulturarvet
i form av handlingar och sörjer för att bevara och
ställa det till förfogande. Samearkivets primära uppgift är att stöda och främja sameforskningen och
att utöka de historiska kunskaperna om samerna
samt att genom detta stärka den samiska kulturen.
10 a r k i v v e r k e t 2012
Centret för samekultur Sajos invigdes högtidligt den 3
april 2012. Samtidigt återfördes grundfördraget för
skoltsamernas rättigheter och arkivet för Suonikylä
skoltby, en skatt som man värnat om i f lera hundra år ,
tillbaka till sameområdet.
H a n n u K a ng a sn i e m i
suvi kivelä
Under sitt första verksamhetsår koncentrerade
sig Samearkivet på att göra sig känt. Genom aktiv
informering om sin verksamhet nådde Samearkivet
forskare och fick sina första arkivdonationer.
Samearkivet avser att etablera sin ställning och
bilda nätverk med forskare inom sameforskningen,
lokala samiska aktörer och minnesorganisationer.
Sameforskningen och det samiska kulturarvsområdet är gränsöverskridande, och därför är det ett
långsiktigt arbete att bygga upp nätverk och att
utforma och etablera verksamheten..
Republikens president Sauli Niinistö med gemål hedrade invigningen av Sajos med sin närvaro. Här hälsar fru
Haukio på Diana (t.v.) och Rufina Kangasniemi.
arkivverket
arkivverket 2012
2012 11
11
tom i m us t i k k a
Riksarkivets första SÄHKE-expo samlade cirka 300 experter
inom elektronisk dokumenthantering för att diskutera den
senaste utvecklingen inom dokument- och informationshanteringen.
mikko eräkaski
H e i di Mus tajok i
De första elektroniska
materialen togs emot
rganisationerna inom statsförvaltningen kan spara uppgifter i handlingar som skapats i elektronisk form i
arkivverkets tjänst för elektronisk förvaring (VAPA).
Tjänsten sörjer för den pålitliga och långvariga elektroniska förvaringen av den
överförda dokumentinformationen och gör det
möjligt att använda den.
De första leveranserna till VAPA gjordes i
höstas, då skatteförvaltningen och arbets- och
näringsministeriet förde över material till tjänsten.
Användningen av tjänsten testades under året av
cirka 10 organisationer inom statsförvaltningen. I
VAPA överförs i regel material som skapats under
2000-talet och som organisationen inte längre
använder. .
Arkivverket utvecklade en metod som myndigheter kan använda för att överföra register- och
databasmaterial till VAPA. I höstas publicerade
arkivverket sin första anvisning om överföring av
register- och databasmaterial. Metoden testades
med flera kunder och dessutom utfördes de första
produktionsöverföringarna.
outi hupaniittu
Tätare kontakter med forskningsfältet
Arkivverket har grundat ett ansvarsområde för forskning och utveckling. Detta har accentuerat forskningssamarbetets betydelse i arkivverkets verksamhet. Under 2012 koncentrerades forskningsverksamheten på att befästa kontakterna och utveckla verksamhetsmodellerna
Arkivverkets forskningsverksamhet omfattar även att stöda och utveckla verksamhet som anknyter till
forskningsinfrastrukturerna. På detta området betonar arkivverket ett intensivt samarbete med forskarsamfundet. För att stöda användningen av digitala material inledde arkivverket ett projekt där man
producerar persistenta identifikatorer i Digitalarkivet.
12 a r k i v v e r k e t 2012
arkiv verket
2012 13
jaana kilkki
AHA A ök ar delaktigheten:
Hela arkivsektorn deltar
i utvecklingsarbetet
14 a r k i v v e r k e t 2012
M at t i Ti is a noja
rkivverket inledde under redovisningsåret projektet AHAA, där hela
arkivsektorn i Finland medverkar. I
projektet förnyas principerna och
förfarandena för arkivbeskrivning
och utarbetas en förteckningstjänst
som gör det möjligt att genomföra de
nya beskrivningsförfarandena. Målet
är att stöda användarna och användningen av arkivmaterial av olika typer i en datatjänstmiljö som är
under konstant förändring.
Arbetsgruppen för utveckling av beskrivningsförfarandet producerade under redovisningsåret ett
utkast till en nationell begreppsmodell för arkivbeskrivning. Härnäst utarbetas beskrivningsregler
som styr beskrivningen av arkivmaterial i förvarande
inrättningar samt förteckningsregler som styr bildandet av metadatavärden.
För utvecklingen av beskrivningsförfarandet svarar en arbetsgrupp som består av representanter för
olika aktörer inom arkivsektorn. Förteckningstjänsten planerades i samarbete med Finska Litteratursällskapet, Borgerliga Arbetets Arkiv, Centerns och
landsbygdens arkiv samt Svenska Centralarkivet.
Under redovisningsåret färdigställdes dessutom
en på den nationella begreppsmodellen baserad datamodell och kravspecifikation för AHAA-tjänsten.
Förteckningstjänsten byggs och införs under åren
2013–2015.
Målet är att skapa en tjänst som alla aktörer inom
arkivsektorn kan utnyttja. Projektet genomförs inom
referensramen för Det nationella digitala bibliotekets
helhetsarkitektur. Teknisk partner vid byggandet
av tjänsten är Tieteen Tietotekniikan Keskus CSC
och det finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
arkivverket
2012 15
Lapinlax evangelisk-lutherska
församlings vapen.
mikko karjalainen
Flexibel
informationstjänst
nder redovisningsåret infördes
webbtjänsten Astia, som gör det
möjligt för kunderna att använda
många av arkivverkets informationstjänster på sina hemdatorer.
Astia fick en rask start då den infördes i september; under de två första
dagarna hade webbtjänsten cirka 600 besök. Under
dessa dagar gjordes över hundra dokumentbeställningar.
I webbtjänsten Astia kan kunden beställa material som hittats genom sökningar antingen som
forskarsalslån vid den enhet inom arkivverket som
förvarar materialet eller som fjärrlån till andra enheter inom arkivverket. Ett undantag är materialet i
försvarsförvaltningens arkivregister Aarre, som fortsättningsvis ska beställas på plats till forskarsalen.
I tjänsten kan kunderna söka nyttjandetillstånd
till material som kräver tillstånd. Dessutom är det
möjligt att beställa avskrifter av bouppteckningar,
lagfartshandlingar, stamkort och andra personhandlingar inom försvarsförvaltningen.
Även släktutredningar som används för officiella
ändamål är med i tjänsten. Tjänsten utvidgas avseende de olika typerna av avskrifts- och utrednings-
beställningar under 2013. Registrering i tjänsten
sker med nätbankskoder.
Astia blev genast populär
Webbtjänsten Astia uppnådde stor popularitet
under redovisningsåret. Under perioden 10.9–
31.12.2012 sköttes hela fjorton procent, dvs. nästan
2 500 beställningar, av alla beställningar av material till arkivverkets forskarsalar som självbetjäning
via webbtjänsten Astia. Totalt statistikfördes cirka
16 500 besök på Astias webbplats under denna
period. Den genomsnittliga besökstiden var cirka
tio minuter.
Med hjälp av den nya webbtjänsten vill arkivverket öppna en ny flexibel kanal till sina informationstjänster. Tjänsten fungerar både på finska
och svenska.
Tjänsten kommer att utvecklas på så sätt att
en allt större andel av arkivverkets tjänster under
de kommande åren är tillgänglig i en elektronisk
webbmiljö oberoende av plats och tid.
Nättjänsterna i
siffror
Arkivens Port
118 590 besök
Cirka 83 250 individuella användare
Genomsnittlig tid i tjänsten 4 min. 57 s.
Databasen över avlidna i Finlands krig 1939–1945
69 850 besök i tjänsten
Cirka 44 800 individuella användare
Genomsnittlig tid i tjänsten 8 min. 22 s.
Databasen Krigsdöda i Finland 1914–1922
59 865 besök i tjänsten
Genomsnittlig tid i tjänsten 7 min. 8 s.
16 a r k i v v e r k e t 2012
Finska minnen från Titanic
– 100 år från skeppbrottet
(statistik över perioden 10.4–31.12.2012)
8 765 besök i tjänsten
Genomsnittlig tid i tjänsten 6 min. 55 s.
Bloggen Näkökulmia arkistosta
13 056 besök i tjänsten
Cirka 7 400 individuella användare
Genomsnittlig tid i tjänsten 2 min. 22 s.
Arkivverkets Facebook-konto (Riksarkivet)
Följare 1.1.2012: 976 personer
Följare 31.12.2012: 1 305 personer
Tillväxt på ett år cirka 34 procent
john strömberg
Det första
församlingsvapnet på remiss
e nordiska riksarkivens heraldiska
verksamhet var ett av de teman
som behandlades på de nordiska
arkivdagarna i Tavastehus i maj.
En del av föredragen byggde på
den jämförande rapporten De
nordiska riksarkivens heraldiska
verksamhet, som var under arbete och gavs ut
senare. Arkivens digitaliseringsverksamhet beträffande vapen och sigill ägnades också mycken uppmärksamhet.
Dessutom hördes föredrag kring den offentliga
heraldikens historia och arkivens roll i detta sammanhang.
I anslutning till arkivdagarna öppnades en
utvidgad version av databasen Europeana Heraldica, som finns på det finska arkivverkets webbplats.
Norges, Sveriges och Danmarks kommunvapen,
både de som är i historiskt bruk och de som är i officiellt bruk, infogades i databasen. Databasen, som
fungerar på flera språk, innehåller för närvarande
cirka 2 000 vapen och 1 000 sigill.
Under redovisningsåret tillfördes kyrkolagen
kompletterande bestämmelser om kyrkliga vapen,
sigill och stämplar. Enligt de nya bestämmelserna
kan utöver kyrkan, stiften och biskoparna också församlingarna ha officiellt godkända vapen. Nämnden tog under året ställning till de två första församlingsvapnen.
Under året sammanträdde den heraldiska nämnden tre gånger och beredde totalt 10 utlåtanden. Av
dem gällde fyra stämpel- och sigillärenden och fyra
specialflaggmärken för segelsällskap.
Som ordförande för Heraldiska nämnden fungerade generaldirektör Jussi Nuorteva och som sekreterare specialforskare John Strömberg.
.
arkivverket
2012 17
M at t i Ti is a noja
juhani tikk anen
Myndigheternas handlingar i god ordning till
arkivverket
År 2012 stadfäste arkivverket verksamhetsmodellen för
styrningen av överföring av myndighetshandlingar. I denna modell utnyttjas uppdaterade datalager och identifieras
intressentorganisationernas behov och utgångspunkter
mer heltäckande än tidigare
18 a r k i v v e r k e t 2012
arkiv verket
2012 19
K a r i Kor pi
aino heikkinen
tyrningen av överföringarna är
flexibel och långsiktig och den
omfattar alla överföringsskyldiga
myndigheter. Målet är att överföra tyngdpunkten i förvaringen
och användningen av konventionella (icke-elektroniska) handlingar från myndigheterna till arkivverket. Ökningen av mängden av mottaget material är kontrollerad
och anpassad till arkivverkets lokaler och andra
resurser.
Överföringsför eskrifter förnyades
Under redovisningsåret förnyades föreskrifterna om
överföring av handlingar. Föreskrifterna fastställer
kriterierna för skicket av de handlingar som ska
överföras till arkivverket.
Till arkivverket överfördes cirka 4 400 hyllmeter myndighetsarkiv, av vilka cirka 1 800 hyllmeter
till Riksarkivet. I enlighet med strategin erbjuds
myndigheterna avgiftsbelagda uppordnings- och
förvaringstjänster. De avgiftsbelagda partnerprojekten främjar och effektiverar mottagningen av
myndighetsarkiv på inrättnings- och enhetsnivå
och uppnåendet av arkivverkets övriga mål.
Projekten planeras i samarbete med myndigheterna för maximal kostnadseffektivitet, och avsikten är också att uppnå verksamhetsmodeller som
stöder sysselsättningsmålen. I projekten används
i regel externa resurser och andra tilläggsresurser.
Under redovisningsåret överfördes till Riksarkivet
cirka 800 hyllmeter myndighetsarkiv för avgiftsbelagd uppordning och cirka 1 600 hyllmeter för
avgiftsbelagd förvaring.
Utomstående finansiering och
partnerprojekt
Arbetet för att försätta handlingarna från de
ämbetsverk som föregick regionförvaltningsmyndigheter i ett sådant skick att de kan överföras
fortsatte med finansiering av finansministeriet och
arbets- och näringsministeriet. Som ett resultat av
20 a r k i v v e r k e t 2012
de projekt som inleddes i Joensuu, Åbo, Tavastehus
och Helsingfors blev nästan 1 400 hyllmeter handlingar överförda till arkivverket.
Nylands länsstyrelses arkiv (ca från 1930 till
1997), som överfördes till Tavastehus landsarkiv,
var det omfångsrikaste och forskningsmässigt mest
betydande av alla enskilda överföringar av material.
Under redovisningsåret uppgjordes en plan
för uppordningsprojektets kommande faser per
ämbetsverk och material.
Till de viktiga partnerprojekten hörde också
uppordningen av arkiven efter de ämbetsverk som
föregick Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket och
Institutet för hälsa och välfärd THL.
Det ouppordnade materialet i
K rigsarkivet sysselsatte
Projektet för att iståndsätta det osorterade materialet i Krigsarkivet framskred med ytterligare cirka
2 600 hyllmeter iståndsatta handlingar. Detta projekt, som inleddes 2008 med finansiering av försvarsförvaltningen, hade vid utgången av redovisningsåret iståndsatt cirka 11 hyllkilometer material.
Tidsmässigt har iståndsättningsarbetet kommit fram till fortsättningskriget, som står för den
största materialhelheten inom projektet. Under
redovisningsåret gjordes en uppskattning av den
totala mängden material som ingår i projektet, preciserades de avgränsningar som definierar huruvida
ett bestämt material ingår i projektet, och uppgjordes en bedömning av de resurser som slutförandet
av projektet kräver.
Tillämpandet av arkivverkets principer för
gallring av Försvarsmaktens krigstida material
behandlades i arkivverkets gallringskollegium
och genomförandet av gallringen i anslutning till
iståndsättningsprojektet inleddes.
Experterna i
branschen
samlades i
Tavastehus
iksarkivet och Tavastehus landsarkiv arrangerade under redovisningsåret nordiska arkivdagar på
Verkatehdas i Tavastehus. Dagarna, som är avsedda för experter
inom arkivbranschen i Norden,
hålls med tre års intervaller i tur
och ordning i olika nordiska länder.
Dagarna samlade cirka 300 deltagare från alla
nordiska länder. Som dagarnas nyckeltalare fungerade Trudy Huskamp Peterson från USA, som
talade om arkivens roll i genomförandet av de
mänskliga rättigheterna och demokratin. Huskamp
Peterson, som innehaft poster inom den högsta ledningen av arkivverket i USA, har specialiserat sig
på frågor som gäller de mänskliga rättigheterna i
arkivvärlden bland annat som ledare för gruppen
för de mänskliga rättigheterna vid ICA och i sina
många internationella uppdrag.
Professor Henrik Meinander analyserade förändringarna i historiekulturens och forskarsamfundens verksamhetsmetoder under de senaste 20
åren. Den yngre forskargenerationen har svårigheter
med att förstå svenska, tyska eller ryska. Kunskaper
i dessa språk är dock väsentliga då man forskar i
Finlands historia.
Hur kan man i fortsättningen förstå kontexten,
läsa källorna och uttyda budskapet, då världen verkar bli allt mer splittrad?
Konferensen delade upp sig i smågrupper enligt
mötets olika teman: styrning, arkiven och den
moderna informationstjänsten, minoritetsarkiven,
arkivbildningen, risker och förvaringsfrågor, heraldik samt privatarkiv.
Varje smågrupp hade diskussionsinledare från
olika länder. Förfarandet att jämföra bästa praxis
och att lära sig av andras erfarenheter har långa
traditioner i arkivbranschen.
Trudy Huskamp Peterson
... och i Brisbane
ICA (International Council on Archives) arrangerar
en världskonferens med fyra års mellanrum. År
2012 gick den av stapeln i Brisbane i Australien.
Konferensen hade över tusen deltagare från cirka
hundra länder.
Konferensen var i två delar. Den yrkesmässiga
delen omfattade föredrag som fördelades på avsnitt
som byggde på tre teman (sustainability, trust, identity).
Av nyckeltalarna kan man nämna Dame Stella
Rimington, som gjort en sagolik karriär från arkivarie till direktör för Britanniens säkerhetstjänst
M15 och slutligen till succéförfattare.
Rimington behandlade bland annat Wikileaks
och frågan om hur en okontrollerad offentlighet
av handlingar trots goda föresatser kan äventyra
människoliv.
Av finländarna höll Riksarkivets utvecklingschef
Outi Hupaniittu ett föredrag om projektet AHAA.
Nästa ICA-konferens äger rum i Seoul i Sydkorea
år 2016
arkivverket
2012 21
Jus si Nuort e va
jussi nuorteva
Minnet av år 1812
uppmärksammades
arför var år 1812 exceptionellt viktigt i Finlands historia? Det är få
som kan svara på denna fråga på
rak arm. Under detta år fattades
emellertid exceptionellt viktiga
beslut som återspeglades i hundra
års tid i det autonoma storfurstendömet Finlands historia. Arkivverket medverkade
i flera evenemang som lyfte fram år 1812.
Den första viktiga förändringen var att Gamla
Finland, dvs. de områden som anslutits till Ryssland
i frederna i Nystad (1721) och Åbo (1743) återförenades med det övriga Finland. Förändringen var
stor eftersom områdena hade förvaltats som ett
ryskt guvernement. Från och med 1812 återgick
man inom förvaltningen till svenska språket och
förfarandena från den svenska tiden. Tjänstemannakåren byttes ut nästan helt under de följande åren
och donationsgods som hade överlåtits till ryssar
började lösas in tillbaka. Eljas Orrman och Jyrki
Paaskoski granskar Gamla Finlands förvaltning i
sin utmärkta och länge väntade bok Vanhan Suomen arkistot – Arkiven från Gamla Finland (SKS
2012).
Förhållandet till Ryssland
för ändr ades
Ett annat viktigt avgörande skedde på det utrikespolitiska planet. Den forne marskalken av Frankrike, Jean Baptiste Bernadotte, som adopterats som
kronprins Karl Johan av Sverige 1810, skapade nya
riktlinjer för Sveriges förhållande till Ryssland.
Genom ett hemligt avtal som ingicks våren 1812
förband sig Sverige att kämpa vid Rysslands sida
mot Frankrike. Sverige avstod från sina fordringar
gällande Finland, och som kompensation skulle
landet få Norge, som tillhört Danmark.
22 a r k i v v e r k e t 2012
Efter att Napoleon anfallit Ryssland i juni
1812 blev detta avtal ännu viktigare.
På grund av de stora förluster som Ryssland
led i krigets inledande skede inbjöd Alexander I
Karl Johan till ett möte, där avsikten var att säkerställa att det hemliga avtalet höll. Detta möte ordnades i augusti 1812 i Åbo. Karl Johan höll sitt
ord, och detta förseglade Finlands öde. Det nya
autonoma storfurstendömet skulle bygga upp sin
framtid i anslutning till Ryssland. Porten till en
återförening med Sverige hade stängts.
Helsingfors blir huvudstad
I april 1812 hade kejsaren fattat det viktiga beslutet att utse Helsingfors till huvudstad för storfurstendömet Finland. Småstaden som levde ett
stilla liv, skyddad av Sveaborg, hade härjats svårt
av en eldsvåda några år tidigare. Nu fick staden
en ny stadsplan. I huvudstadens centrum planerades en imponerande empirehelhet i samma stil
som i S:t Petersburg.
En tredje betydande reform var att den finska
krigsmakten grundades åter 1812 och att Haapaniemi kadettskola återinrättades i form av Finska
topografkåren. Officersutbildningen fortsatte i den
nya läroanstalten.
Tack vare mötet i Åbo och inrättandet av den
finska krigsmakten kunde Ryssland snabbt skicka
de 20 000 soldater som varit stationerade i Finland
till Baltikum, där de i närheten av Riga lyckades
stoppa den franske marskalken Neys avancemang
mot S:t Petersburg. Genom denna viktiga seger i
kriget mot Napoleon avvärjde Ryssland den andra
armen av fransmännens offensiv. Fransmännen
erövrade Moskva efter slaget vid Borodino, men
utmattade av förlusterna måste de dock snart inleda
reträtten.
Ryssarna firade segern över Napoleon år 1812 i Moskva med pompa och ståt.
Många utställningar
Riksarkivet och Åbo landsarkiv spelade en central
roll i de utställningar och stadsevenemang som ägde
rum på Åbo stadsbibliotek i augusti. En posterutställning som Riksarkivet utarbetat visades också
på den internationella bokmässan i Åbo, där händelserna år 1812 behandlades i flera seminarier och
publikevenemang. Republikens president Sauli Niinistö avtäckte en staty över Alexander I och Karl
Johan som rests på stranden till Aura å.
Tack vare sina goda kontakter med Ryssland
kallades Riksarkivet också att delta i den jubileumsutställning om fosterländska kriget som arrangerades i Rysslands krigshistoriska arkiv. Särskilt mötet
i Åbo var synligt framme på utställningen. Ryssarna firade segern över Napoleon hösten 1812 med
pompa och ståt genom evenemang på valplatserna
och en huvudfest på Röda torget.
Riksarkivets egen utställning i Helsingfors
öppnades i september 2012. Utställningen öppnades av försvarsmaktens kommendör, general Ari
Puheloinen. Inför utställningen publicerades boken
Kotkien varjot, Suomi vuonna 1812 – Örnarnas
skuggor, Finland år 1812, som redigerats av Jussi
Nuorteva och Pertti Hakala.
Utställningen pågick till slutet av februari 2013
arkivverket
arkivverket 2012
2012 23
23
M a ija Hopi av uor e n a r k is to.
christina forssell
Arkivverkets utställningar
The Åland Islands Solution Samutställning:
Riksarkivet, Nationernas Förbunds museum, utrikesministeriet och Ålands landskapsregering i FN:s
huvudkontor i New York 16.1–31.1.2012
”Hela Ryssland minns…” Utställning till
200-årsminnet av slaget vid Borodino Riksarkivets medverkan i Rosarchivs och ryska krigshistoriska arkivets utställning i Moskva 31.8–11.10.2012
Folkförsörjningen 1939 – 1949 i Tavastehus landsarkiv 2.1–31.3.2012
Alfred Kordelin-posterutställning iI samarbete med
Alfred Kordelins stiftelse på Åbo bokmässa 4.10–
7.10.2012
Familjen Nobel i ryska kejsardömet Samutställning med prof. Arkadij Melua och Ryska vetenskaps- och kulturcentralen i Riksarkivet 29.3–
31.8.2012
Isänmaallinen sota 1812. Historian sivuja.
Samutställning: Riksarkivet, Ryska historiska statsarkivet och Ryska vetenskaps- och kulturcentret på
Ryska vetenskaps- och kulturcentret 15.5–31.10.2012
Örnarnas skuggor – Finland år 1812 200-årsjubileumsutställning i Riksarkivet 18.9.2012 –
28.2.2013
Örnarnas skuggor Ambulerande posterutställning-posterutställning Ambulerande utställning:
Åbo stadsbibliotek 28.8–3.10.2012, Åbo bokmässa
4.10–7.10.2012, Åbo landsarkiv 1.11–31.12.2012
Ett möte i Åbo 1812 Samutställning: Åbo landskapsmuseum, Åbo stadsbibliotek, Åbo museicentral, Riksarkivet, Aboa Vetus & Ars Nova, Åbo
Akademis bibliotek, Turun yliopiston kirjasto, Åbo
stadsarkiv och Ryska Federationens huvudkonsulat
i Åbo.
Åbo stadsbibliotek 24.8–1.10.2012
Aslak. Uleåborgs landsarkivs 80-årsjubileumsutställning.
Uleåborgs landsarkiv från och med 23.3.2012.
Åbo landsarkiv 80 år.
Vitrinutställning i Åbo landsarkiv 15.06.2012
–31.3.2013
Webbutställningarna Finska minnen från Titanic
– 100 år från skeppbrottet
Arkivverkets samutställning på webben http://extranet.narc.fi/albumi/etusivu/titanic- 100vuotta/
Månadens dokumenthandlingar Uleåborgs landsarkiv 80 år http://www.arkisto.fi/fi/palvelut/nayttelyt/
Åbo landsarkiv 80 år https://extranet.narc.fi/albumi/albumi.
Titanic lämnade Southampton för sin jungfruseglats till
New York den 10 april 1912. Av fartygets 1 500 passagerare
var drygt sextio finländare. Tjugo av dem räddades. Arkivverkets webbutställning om de finländska minnena från
Titanic publicerades hundra år efter skeppsbrottet och den
berättar på ett gripande sätt om dem som omkom i olyckan
och om dem som räddades. Från familjen Panula tog havet
mamma Maria och fem pojkar, av vilka Jaakko och Eemeli
på bilden.
Landsarkiven fir ade märkesår
Tavastehus landsarkiv 85 år. Det år 1927
grundade arkivet öppnades för forskare 1929. År
1978 flyttade det till en tidigare fabriksfastighet på
Vanajavesis strand 1978. År 2009 fick arkivet
lokaler i en byggnad på Aittatie ritad av
arkitektbyrån Heikkinen-Komonen på Aittatie.
Uleåborgs landsarkiv 80 år. Det år 1932
grundade arkivet öppnades för forskare 1933.
Arkivet verkade först i en biblioteks-, arkiv- och
24 a r k i v v e r k e t 2012
museibyggnad som ritats av Oiva Kallio. År 1983
flyttade det till ombyggda lokaler i en tidigare
lager- och kontorsbyggnad för en affärsrörelse i
Uleåborgs centrum.
Åbo landsarkiv 80 år. Det år 1932 grundade
arkivet öppnades för forskare 1933. Den klassiskt
inspirerade arkivbyggnaden från år 1932, ritad av
arkitekten Yrjö A. Waskinen, står på Barkbacken i
centrala Åbo. En tillbyggnad stod färdig år 1986.
arkivverket
2012 25
statistik 2012
m at e r i a l e t i a r k i v v e r k e t
a r k i v u t ry m m e n
HANDLINGAR
Myndighetsarkiv
2011
KA
HMA
92 018
20 572
Kartor och ritningar
Privata arkiv
Totalt
I eget bruk
M
Biblioteken
st
band
M
for sk a ru t ry m m e n
Används av övriga
M
Outnyttjat
M
Totalt
M
Forskarplatser
Läsapparater
Totalt
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
100 218
102 607
2
8 563
8 444
-1
14 419
13 849
-4
123 200
124 900
1
129
129
0
69
69
0
198
198
0
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
93 780
2
8 200
8 827
8
100 218
102 607
2
1 005 660
1 005 660
0
88 685
87 345
-2
1 924
1 854
-4
HMA
21 537
22 978
7
128
139
0
5 231
3 779
-28
26 896
26 896
0
21
21
0
20
20
0
41
41
0
21 079
2
1 092
1 120
3
21 664
22 199
2
17 280
17 282
0
30 835
30 978
0
667
668
0
JoMA
9 965
10 291
3
28
17
-39
4 200
3 885
-8
14 193
14 193
0
16
16
0
16
16
0
32
32
0
1
746
621
-17
2 388
2 437
2
9 860
9 860
0
19
19
0
20
23
15
39
42
8
KA
JoMA
7 919
9 200
16
1 061
1 221
15
8 980
10 421
16
16 562
16 741
1
16 345
32 572
99
327
331
1
JyMA
6 726
6 802
JyMA
4 229
4 575
8
2 196
2 203
0
6 425
6 778
5
65 505
66 689
2
25 495
25 655
1
384
388
1
MMA
14 958
15 311
2
0
0
0
3 454
3 101
-10
18 412
18 412
0
16
14
-13
17
20
18
33
34
3
MMA
13 137
13 138
0
488
528
8
13 625
13 667
0
183 673
183 690
0
31 710
31 750
0
678
679
0
MMA 1
595
596
0
605
630
4
1 418
1 392
-2
2 618
2 618
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
OMA
10 447
10 540
1
2 399
2 391
0
12 846
12 931
1
93 355
93 355
0
29 370
29 478
0
456
459
1
OMA
12 846
12 931
1
269
1 319
390
8 385
7 250
-14
21 500
21 500
0
37
50
35
15
12
-20
52
62
19
TMA
15 173
15 234
0
2 232
2 247
1
17 405
17 481
0
318 042
318 233
0
45 169
45 249
0
639
641
0
TMA
15 920
16 335
3
1737
1480
0
1 909
1 775
-7
19 566
19 590
0
20
20
0
24
24
0
44
44
0
VMA
7 526
7 824
4
1 357
1 385
2
8 883
9 209
4
40 744
41 324
1
56 032
56 118
0
1 155
1 157
0
VMA
10 206
10 247
0
21
21
0
2 750
2 709
-1
12 977
12 977
0
12
11
-8
12
11
-8
24
22
-8
Totalt
171 021
175 369
2,5
19 025
19 923
4,7
190 046
195 292
2,8
1 740 821
1 742 974
0,1
323 641
339 145
4,8
6 230
6 176
-0,9
Totalt
192 971
198 098
3
12 097
12 671
5
44 154
40 177
-9
249 222
250 946
1
270
280
4
193
195
1
463
475
3
B il aga 1
1
B il aga 3
M ikrofilma rki vet
for sk a r be sök
o ch fr a m tagna
be s tä l l n i ng a r
Säkerhetskopior
Brukskopior
RULLIA
KORTTEJA
RULLIA
Digitaliserade bilder
Beställningar av
handlingar
Forskarbesök
KORTTEJA
u t r e dn i ng a r
Utredningar i officielt
syfte
Övriga utredningar
Totalt
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
25 102
19 427
-22,6
40 464
32 854
-18,8
1 429
1 126
-21,2
5 557
6 335
14,0
6 986
7 461
6,8
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
2011
2012
+/- %
KA
0
0
0
0
0
0
26 702
26 702
0
226 158
226 158
0
13 033 119
16 788 779
29
HMA
2 479
2 200
-11,3
5 354
3 768
-29,6
354
371
4,8
1 269
1 360
7,2
1 623
1 731
6,7
HMA
0
0
0
0
0
0
2 777
2 777
0
97 393
97 393
0
0
0
0
JoMA
3 457
2 861
-17,2
2 633
1 969
-25,2
205
189
-7,8
624
705
13,0
829
894
7,8
JoMA
0
0
0
0
0
0
4 756
4 756
0
138 140
138 140
0
0
0
0
JyMA
2 627
2 398
-8,7
1 958
2 219
13,3
110
126
14,5
336
254
-24,4
446
380
-14,8
JyMA
3
3
0
0
0
0
13 394
13 441
0
160 981
162 225
0,8
0
0
0
MMA
2 632
2 077
-21,1
3 766
3 856
2,4
6 051
5 978
-1,2
1 948
1 796
-7,8
7 999
7 774
-2,8
MMA
31 932
32 641
2,2
1 238 706
1 267 930
2,4
4 241
4 241
0
182 219
182 219
0
0
0
0
OMA
3 556
3 467
-2,5
6 800
7 297
7,3
189
149
-21,2
1 741
1 730
-0,6
1 930
1 879
-2,6
OMA
0
0
0
0
0
0
3 585
3 585
0
109 769
109 769
0
0
0
0
TMA
7 315
5 329
-27,1
7 964
7 877
-1,1
380
370
-2,6
690
686
-0,6
1 070
1 056
-1,3
TMA
364
364
0
968
968
0
8 116
8 122
0
124 106
124 106
0
0
0
0
VMA
2 135
2 068
-3,1
3 555
2 917
-17,9
287
280
-2,4
811
613
-24,4
1 098
893
-18,7
VMA
0
0
0
0
0
0
2 807
2 807
0
108 151
108 151
0
0
0
0
Totalt
49 303
39 827
-19,2
72 494
62 757
-13,4
9 005
8 589
-4,6
12 976
13 479
3,9
21 981
22 068
0,4
Totalt
32 299
33 008
2,2
1 239 674
1 268 898
2,4
66 378
66 431
0,1
1 146 917
1 148 161
0,1
13 033 119
16 788 779
28,8
KA
B il aga 4
B il aga 2
26 a r k i v v e r k e t 2012
arkivverket
arkivverket 2012
2012 27
27
i n l å n av h a n dl i ng a r
och m i k rof i l m e r
Handlingar
u t l å n av h a n dl i ng a r
o ch m i k rof i l m e r
Mikrofilmer
Totalt
Handlingar
Mikrofilmer
konse rv e r i ng
Totalt
Ark
Band
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
220
215
-2
4
79
1 875
224
294
31
472
534
13
510
444
-13
982
978
0
KA
HMA
71
6
-92
14
48
243
85
54
-36
20
49
145
56
23
-59
76
72
-5
JoMA
548
253
-54
738
663
-10
1 286
916
-29
69
85
23
194
29
-85
263
114
-57
JyMA
70
104
49
36
32
-11
106
136
28
70
207
196
64
18
-72
134
225
68
JyMA
2 881
2 756
-4
53
MMA
13
42
223
6
3
-50
19
45
137
105
29
-72
25 960
16 619
-36
26 065
16 648
-36
MMA
8 773
6 434
100
62
OMA
152
105
-31
66
32
-52
218
137
-37
66
60
-9
17
28
65
83
88
6
OMA
791
67
-92
4
TMA
142
102
-28
23
52
126
165
154
-7
25
37
48
46
20
-57
71
57
-20
TMA
256
0
-100
VMA
16
17
6
9
7
-22
25
24
-4
44
36
-18
48
36
-25
92
72
-22
VMA
1 088
2 339
Totalt
1 232
844
-31
896
916
2
2 128
1 760
-17
871
1 037
19
26 895
17 217
-36
27 766
18 254
-34
YHT.
69 075
100 126
KA
Akter
Kartor
Totalt
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
2011
2012
+%
41 056
66 951
63
310
98
-68
0
0
0
29 677
33 639
13
71 043
100 688
42
HMA
7 905
12 723
61
72
67
-7
0
0
0
102
69
-32
8 079
12 859
59
JoMA
6 325
8 856
40
27
16
-41
0
3
0
30
4
-87
6 382
8 879
39
33
-38
22
0
0
17
67
294
2 973
2 856
-4
135
118
0
0
0
695
1 152
66
9 530
7 721
-19
2
-50
0
0
0
72
37
-49
867
106
-88
117
0
-100
0
0
0
908
0
-100
1 281
0
-100
115
27
53
96
0
0
0
856
30
-96
1 971
2 422
23
45
672
404
-40
22
3
-86
32 357
34 998
8
102 126
135 531
33
B il aga 5
avgi f tsbe l agda kopior
Papperskopior
B il aga 7
gi v e n
a r k i v u t bi l dn i ng
Föreläsningstimmar
Skanning
Årsverken
2011
2012
+%
2011
2012
+%
206
220
7
KA
130,32
132,20
1,4
HMA
62
64
3
HMA
12,60
12,40
-1,6
-2
JoMA
105
108
3
JoMA
14,96
12,70
-15,1
256
-26
JyMA
36
56
56
JyMA
11,02
10,30
-6,5
2 847
3 112
9
MMA
130
94
-28
MMA
24,30
23,10
-5,0
11
5 733
5 905
3
OMA
107
103
-4
OMA
19,99
16,70
-16,4
10 718
-12
535
269
-50
TMA
134
154
15
TMA
20,99
19,10
-9,0
4 607
5 496
19
343
479
40
VMA
56
81
45
VMA
13,70
9,20
-32,8
135 385
91 616
-32
20 215
20 525
2
Totalt
836
880
5
Totalt
247,88
235,70
2010
2011
+%
2010
2011
+%
100 348
58 982
-41
5 040
4 900
-3
KA
HMA
6 105
5 513
-10
2 913
3 196
10
JoMA
2 439
1 444
-41
2 456
2 408
JyMA
3 072
2 888
-6
348
MMA
4 451
4 214
-5
OMA
2 135
2 361
TMA
12 228
VMA
Totalt
KA
pe r sona l e n
B il ag a 6
28 a r k i v v e r k e t 2012
B il aga 8
-4,9
B il aga 9
arkivverket
arkivverket 2012
2012 29
29
john strömberg
Publikationer
A rki v v erk ets
publikationer
Kotkien varjot. Suomi vuonna 1812.
Örnarnas skuggor. Finland år 1812.
Toimittaneet - redaktörer: Jussi Nuorteva
& Pertti Hakala.
Helsinki: Arkistolaitos - Arkivverket 2012.
203 s.
ISBN 978-951-53-3446-6 / ISSN 17959683
Vanhan Suomen arkistot - Arkiven
från Gamla Finland.
Toimittaneet - redaktörer: Eljas Orrman
& Jyrki Paaskoski.
Arkistolaitoksen yleisluettelo VI - översikskatalog för Arkivverket VI
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 1835.
Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden
Seura 2012. 400 s.
ISBN 978-951-53-3450-3 (KA) / ISSN
1795-9683 (KA)
30 a r k i v v e r k e t 2012
Delegation
Rauman merimiesväestö purjehduksen kasvun vuosina 1840-luvulta
1870-luvulle.
Jari Lybeck, Rauma: Rauman merimuseo
2012. 368 s.
ISBN 978-952-67155-7-5 / ISSN 17959683
Ordförande
Generaldirektör Jussi Nuorteva, Riksarkivet
Sekreterare
Planeringschef Jorma Vappula, Riksarkivet
Byggnadsråd
Liisa Munsterhjelm, Undervisnings- och
kulturministeriet
Docent
Ulla-Maija Peltonen, Helsingfors universitet
Medlemmar
Specialexpert
Maaret Botska, Finlands Kommunförbund
Docent
Matti Enbuske, Uleåborg universitet
Universitetsforskare
Pekka Henttonen, Tammerfors universitet
Arkivchef
Lena Karhu, Svenska centralarkivet/ Privata
Centralarkiv i Finland
Professor
Jari Ojala, Jyväskylä universitet
Förvaltningschef
Mikko Tähkänen, Kyrkostyrelsen
Professor
Kirsi Vainio-Korhonen, Åbo universitet
ICT-chef
Timo Valli, Finansministeriet
Professor
Nils Erik Villstrand, Åbo Akademi
Verksamhetsledare
Pasi (P.T.) Kuusiluoma, Genealogiska
Samfundet i Finland
Överinspektör
Anssi Lampela, Uleåborg landsarkiv
Professor
Tuija Laine, Helsingfors universitet
Överinspektör
Anne Wilenius, Åbo landsarkiv
arkiv verket
2012 31
Arkivdistrikten och arkivverkets
versamhetställen
R iksarki v et
L andsarki v en
PL 258, 00171 Helsingfors
[email protected]
Generaldirektör Jussi Nuorteva
Tavastehus
Aittatie 2, 13200 Tavastehus
Tf. direktör Juhani Tikkanen
Huvudbyggnaden
Fredsgatan 17
Joensuu
Yliopistokatu 6 (PB 146, 80101 Joensuu)
Direktör Jarno Linnolahti
Filialen vid Regeringsgatan
Regeringsgatan 3, gårdsbyggnaden
Filialen i Sörnäs
Verkstadsgatan 6
Filialen i Broberget
Brobergskajen 16
Samiskt arkiv
Sajos, 99870 Enare
Jyväskylä
Pitkäkatu 23 (PB 25, 40101 Jyväskylä)
Direktör Päivi Hirvonen
S:t Michel
Pirttiniemenkatu 8 A (PB 2, 50101 S:t Michel)
Direktör Tytti Voutilainen
Uleåborg
Arkistokatu 6, 90100 Uleåborg
Direktör Vuokko Joki
Åbo
Aningaisgatan 11 (PB 383, 20101 Åbo)
Tf. direktör Veli-Matti Pussinen
Vasa
Smedsbyvägen 2 (PB 240, 65101 Vasa)
Direktör Arja Rantanen
32 a r k i v v e r k e t 2012
arkivverket
arkivverket 2012
2012 33
33