När de uthyrda kommer in
När de uthyrda kommer in En hjälpreda och faktabok Innehåll Med mobilen i hand? 5 1. Hundra års kamp mot otrygga jobb Inhyrd = strejkbrytare Från två poler till triangel Skrivbyråer, hamnar… Lag och kollektivavtal 7 2. Ny bransch som växer Därför bemanning De anställda i branschen © Landsorganisationen i Sverige 2012 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar – Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2012 isbn 978-91-566-2737-8 lo 12.05 500 7 9 11 12 15 18 19 3. Bemanningsavtalet – vad det innehåller och betyder Lika lön Arbetstid och kompetens Själva anställningen för den uthyrde Las och inhyrning Arbetsmiljön Avtal om inhyrning Fördelar och nackdelar med inhyrning Ordlista 23 24 26 26 28 29 31 33 34 4. Så agerar klubben vid inhyrning Så här går en lokal förhandling till inför en inhyrning Checklista förhandling Vid förhandlingen Checklista arbetsmiljö Checklista facklig verksamhet Ta alltid kontakt med avdelningen när… Skillnaden mellan bemanning och entreprenad Vem gör vad? 40 5. ”Vi och dom.” Det demokratiska underskottet 47 6. Framtiden 53 Lästips 59 37 38 38 39 41 41 43 43 I n n e h å ll |3 Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”Hos oss är det bemanning som sköter pakethanteringen. Jag försöker värva dem, de killarna och tjejerna. De känner oftast inte till vad som gäller, hur bemanningsavtalet ser ut, de är väldigt okunniga. Man måste visa att man bryr sig, och inte bara om de DHL-anställda utan även dem från bemanning.” 4 | När d e u t h y r d a k omm e r i n Med mobilen i hand? ”Förr stod man med mössan i hand, i dag står man med mobilen. Men utsattheten är densamma.” Så skrev S-politikern Ylva Johansson i sin blogg härom året. Där kallar hon visstidsanställda, inhoppare och de inhyrda för vår tids daglönare. När personaluthyrning blev laglig på 90-talet började bemanningsbranschen att växa kraftigt. Till slut valde LO och medlemsförbunden att gilla läget och teckna avtal för den här gruppen. Avtalet kom år 2000, så det är ungt och det stöts och blöts. Det pågår lokala förhandlingar och anpassningar, och grundreglerna omprövas fortlöpande. I den här skriften berättar vi om hur avtalet kom till, om bemanningsbranschen, om hur det är att vara inhyrd och – framför allt – om hur man kan jobba lokalt fackligt för att få personalinhyrning att fungera mänskligt och effektivt. H å k an L ö f g r e n , L O Roland C o x , A r b e tslivsjo u r nalist e r na Eva E k e l ö f, A r b e tslivsjo u r nalist e r na Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Nu har vi en lagstiftning som medger inhyrning. Branschen kommer att vara bestående. Då måste vi förhålla oss till de inhyrda och göra det så bra som möjligt för alla inblandade, inte köra huvvet i sanden och säga ’ni finns inte’.” M e d mo b il e n i h a n d ? |5 6 | När d e u t h y r d a k omm e r i n 1. Hundra års kamp mot otrygga jobb Ur boken ”Löftet”, Ingemar Göransson och Anna Holmgren, LO 2007: ”Det är det vi gör i facket. Vi lovar varandra att inte konkurrera med varandra på arbetsmarknaden med sämre löner och villkor.” Fackföreningarna har i mer än ett sekel jobbat emot osäkra förbindelser i arbetslivet, för trygghet i arbetet och för inkomster som är tillräckliga och som går att förutse. De har gjort envetet motstånd mot uthyrning av personal och privat arbetsförmedling. Men år 2000 skrev LO-förbunden ändå på ett avtal där man accepterar bemanning och uthyrning. En oväntad kovändning, eller en smidig anpassning till verkligheten? I mitten av 1800-talet levde var åttonde svensk mer eller mindre som daglönare. Familjen fick hanka sig fram på en liten jordlott, hantverk eller tiggeri mellan arbetspassen på den självägande bondens gård. De kallades ibland backstugusittare och bodde på någon annans mark. De hade inte några egna åkrar som torparna, och de var inte anställda som statarna. De hade det ofta eländigt och fick ibland svälta. Vid förra sekelskiftet hade antalet fattiga på landsbygden minskat kraftigt. Tiotusentals utvandrade till Amerika, andra flyttade in till städerna för mer eller mindre säkra industrijobb. Inhyrd = strejkbrytare Arbetarna organiserade sig allt mer framgångsrikt och kunde på så sätt förhandla upp sina villkor. Det yttersta vapnet var strejk, vilket arbetsgivarna kunde försöka desarmera ge- 1 . H u n d r a å r s k a m p mot ot r y gg a j o b b |7 nom att anlita strejkbrytare. I Ådalen 1931 demonstrerade arbetarnamot strejkbrytarna som arbetsgivaren tagit dit. Konfliktenslutade med att militären sköt ihjäl flera demonstranter. Mikael Segel, ombudsman, Handels: ”Idag har vi ett stort tryck från medlemmarna om att begränsa inhyrningen.” Strejkbrytarna i Ådalen hade rekryterats av Boytons Arbetsbyrå i Stockholm, som förmedlade folk även under andra arbetskonflikter i landet. Det fanns flera sådana förmedlingar, både drivna av privatpersoner och av organisationer. Bemanningsföretag hade alltså ett dåligt rykte i början av 1900-talet, delvis välförtjänt. I takt med att arbetslivet ordnades upp med lagar och avtal så ökade arbetsgivarnas intresse av att kunna hyra in folk. En händelse som drev på var en dom i Arbetsdomstolen, nr 29 år 1929. Den gällde en pappersfabrik där företaget hade försökt förmå ordinarie driftspersonal att hjälpa till vid husreparationer. Pappersfacket sa nej eftersom byggande inte ingick i de anställdas jobbeskrivning, och AD gick på samma linje: En arbetsgivare kunde inte tvinga anställda att jobba med precis vad som helst. Den ordningen skulle sedan hålla i sig under resten av seklet. Anna Gustafsson, ombudsman, IF Metall: ”Vår förbundsstyrelse har uttalat sig om att bemanningsbranschen är ett positivt inslag på den svenska arbetsmarknaden. Då är det viktigt att vi ser till att organisera de inhyrda eftersom branschen växer.” På 30-talet skrev LO och SAF under Saltsjöbadsavtalet och kom överens om hur strejk, lockout och andra stridsåtgärder 8 | När d e u t h y r d a k omm e r i n skulle få användas i framtiden. Därmed så minskade företagens behov av att anlita strejkbrytare. 1933 kom en ILO-konvention från Nationernas Förbund (motsvarande dagens FN) mot privat arbetsförmedling med vinstsyfte. Sverige och många andra länder skrev under. Man ville hindra att någon skulle tjäna pengar på människors behov av arbete, man ville samtidigt få stopp på oseriösa privata förmedlingar som försökte kringgå avtal och regler, och som ibland blåste arbetssökande på jobb och lurade dem på pengar. Dessutom ville staten ha samlad statistik och få ett grepp om hur det faktiskt såg ut på arbetsmarknaden. Av de här skälen fick Arbetsmarknadsstyrelsen i stort sett monopol på arbetsförmedling. 1942 skärptes lagen så att även personaluthyrning blev förbjuden, och så var det sedan i 50 år. Från två poler till triangel Arbetsgivarna kunde visserligen ta in privata entreprenörer, men även här hindrade lagar och avtal. Konsulter och firmor får bara utföra avgränsade jobb, och de sköter sin egen arbetsledning. Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”På godsterminalerna finns en badkarseffekt, man fyller på och tömmer, det är mycket jobb på morgonen och kvällen, väldigt lite däremellan. Man strävar efter precisionsbemanning under dagen. Prisjakten är fruktansvärd.” På 60- och 70-talet utvecklades affärsidén om det triangulära förhållandet. Den gamla ordningen har varit två poler, en som arbetar och en som anställer, en som säljer sitt arbete och en som köper arbetet. Kring den relationen har mycket byggts upp – lagar, avtal, traditioner på arbetsmarknaden, Saltsjöbadsandan. 1 . H u n d r a å r s k a m p mot ot r y gg a j o b b |9 I och med en allt hårdare rationalisering så ökade arbetsgivarnas behov av snabb bemanning. Därmed uppstod en relation med tre poler – den som arbetar, den som anställer honom eller henne, och den som hyr in arbetskraften. Motståndet mot inhyrning har flera orsaker. Bemanning ger oss arbetsplatser med människor som kommer in och försvinner. Det försvårar fackligt arbete om folk på samma arbetsplats har olika arbetsgivare, har olika lön och tillhör olika fackförbund. Man blir mer individ och mindre kollektiv, vilket gör det svårare att få till avtal som fungerar. Med det löpande bandet, mekaniseringen, senare automatiseringen och robotiseringen så blev det möjligt att tillverka allt större volymer med allt mer slimmad arbetsinsats. Med den så kallade kapitalrationaliseringen som utvecklades i slutet av seklet så försöker man binda så lite pengar som möjligt. Det sker bland annat genom att företagen håller små lager, leasar maskiner och hyr in personal. Idealet är att producera efter beställning, ha rullande lager och leveranser precis i det ögonblick produkterna behövs, just in time. Bo Nilsson, ombudsman Transport, Stockholm: ”Förr hade man mer folk som kunde gå och tvätta truckar emellanåt och städa terminalen under dödtiden. Man pratade alltid om hur man kunde utveckla och bredda jobben. Jag kan tro att service och daglig tillsyn blir sämre. Produktionen har blivit så peakbetonad.” Produktionen blev samtidigt allt mer förfinad, modellbytena kommer allt tätare. Idag är tandkrämshyllan flera meter bred och varje tillverkare av mobiltelefoner erbjuder en hel drös med olika modeller. I takt med att varuproduktionen och marknaderna har blivit allt mer globaliserade så har framtiden också blivit mer svårbedömd, vilket driver fram snabbare omställningar av produktionen. 10 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Lennart Sköld, ombudsman Transport: ”Det sägs att unga människor vill flytta runt. Men jag har gjort en vetenskaplig undersökning – jag har frågat mina barn! Alla tre vill ha fast anställning. Att ungdomar skulle ha en annan syn på arbete jämfört med förr, det är en myt. De vill ha fasta jobb och kunna etablera sig socialt. Idag pratar man om rationalisering genom precisionsbemanning. Tänk om man kunde ha bara exakt så många anställda så att det nätt och jämnt räcker för det arbete som ska utföras just i ett visst ögonblick! I denna sköna nya flexibla värld passar personaluthyrning som hand i handske. För företagen är det där triangulära lockande förstås, eftersom man kan hyra in för det behov man har just för tillfället och slipper ansvaret som arbetsgivare. Skrivbyråer, hamnar… Personaluthyrning har förekommit länge, om än i liten skala. På Transport nämner man till exempel billotsar, anställda av ett företag som hyrs ut för att köra en lokaldistributionsrunda. Och stuveriarbetare i hamnar som togs in efter behov. Något det skulle bli strider och rättsfall kring var de skrivbyråer som även myndigheter hyrde in allt mer, trots att det var förbjudet. Det var främst kvinnor, som läste korrektur och stencilerade, som skrev ut radiopjäser åt Sveriges Radio och matsedlar till sjukhus. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”Jag fick betala för mina egna arbetskläder på ett bemanningsföretag. De hade dragit det på lönen. Du får tillbaka dem sen när du säger upp dig, sa de. Nej, jag vill ha mina pengar, sa jag. Det blev lite käbbel men jag stod på mig.” 1 . H u n d r a å r s k a m p mot ot r y gg a j o b b | 11 Under 80-talet var det fackliga motståndet fortfarande hårt, bland annat eftersom de inhyrda ofta bara var anställda för ett jobb i taget och dessemellan fick sitta vid telefonen och vänta, oavlönade eller med bara halva lönen. Den ekonomiska krisen under 1990-talet gjorde det frestande att försöka minska arbetslösheten genom att tillåta uthyrning. 1992 bestämde Mona Sahlin som arbetsmarknadsminister och S-regeringen att uthyrning skulle tillåtas, i max fyra månader. Samtidigt blev det lagligt för privata företag att erbjuda headhunting, alltså arbetsförmedling. Lag och kollektivavtal Efter Sahlin blev det borgerligt styre, och 1993 släppte den nya majoriteten i stort sett fritt att hyra ut personal. Sverige gick från hård reglering till en av världens mest liberala lagstiftningar, på bara ett par år. De gamla skrivbyråerna blommade ut till bemanningsföretag. Stockholms Stenografservice blev Manpower. Under 90-talet skrevs allt fler kollektivavtal om uthyrning. Transport fick till exempel 1996 ett avtal om att de inhyrda inte skulle ha lägre lön. Bemannarna var också allt mer måna om att ses som respektabla. De gick samman i en organisation för arbetsgivare som i början av det nya millenniet kom att heta Bemanningsföretagen. Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Man kan köpa in personal, utan rekryteringsprocesser och urvalsjobb, färdigt folk som kan levereras. Man betalar en summa och kommer undan arbetsgivaransvaret. De slipper en massa arbete vid anställningar och vid uppsägningar.” Hur mycket man än kunde ogilla inhyrning så hade ”triangeln” kommit för att stanna. Den svenska fackföreningsrörelsen har 12 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n en tradition av att acceptera teknisk förnyelse och rationalisering i utbyte mot ett ökat välstånd. I slutet av 1900-talet var branschen etablerad. Bemanning är fortfarande inte helt populärt hos fackförbunden, men det blev dags att ”gilla läget”. Längre fram berättar vi om fördelar och nackdelar för de tre parterna i triangeln. LO skrev under Bemanningsavtalet år 2000. Det reglerar och legaliserar uthyrningen, alltså ett historiskt skifte. Det öppnade också för mer förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, på sätt och vis stärkte det traditionen från Saltsjöbadsavtalet. LO fick igenom regler som ska ge anställda och inhyrda likartade villkor. Arbetsgivarna fick fritt tillträde till en arbetsmarknad utan gränser. I och med det så ökade växtkraften rejält hos den unga bemanningsbranschen. Håkan Löfgren, ombudsman, LO: ”Vi kunde inte undvika att teckna avtal för ett helt område på arbetsmarknaden. Dessutom ville vi rekrytera medlemmar bland de uthyrda. Men det var inte med någon stor glädje, det var efter många våndor. Avtalet gav legitimitet åt branschen.” 1 . H u n d r a å r s k a m p mot ot r y gg a j o b b | 13 14 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n 2. Ny bransch som växer Tiimo Anttila, Byggnads: ”Du vet inte var du ska jobba, egentligen dag för dag. Det kan bli korta tider på olika företag, hela tiden nya människor och en ny arbetsplats.” Det var som en långsamt pyrande brasa som plötsligt fick luft. När personaluthyrning blev laglig och några år senare reglerades med kollektivavtal så öppnades spjällen. En ny bransch flammade upp med full kraft. För varje konjunkturuppgång blir de inhyrda nu fler på svenska arbetsplatser. De kan bli dubbelt så många, men sedan kan det ta stopp. Ungefär 400 bemanningsföretag är medlemmar i arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen, som ingår i Almega och är medlem i Svenskt Näringsliv. Branschen är ung och har vuxit snabbt: –– År 1994, ett par år efter att uthyrning blev laglig så hade bemanningsbranschen 5 000 anställda. –– År 2000 när Bemanningsavtalet skrevs under så hade antalet vuxit med flera hundra procent, till över 40 000 personer. Siffran gick ner under lågkonjunkturen och började sedan öka igen 2004. Under finanskrisen backade man igen, för att ånyo öka. –– År 2011 när avtalet har funnits i drygt ett decennium är antalet bemanningsanställda uppe i över 60 000 under första kvartalet, enligt SCB. 2 . N y b r a n s c h som v ä x e r | 15 Det här låter som stora siffror, och ökningen fortsätter. Man ska dock komma ihåg att det totalt inte är mer än cirka 1,3 procent av alla sysselsatta i Sverige som jobbar inom bemanning. Bemanningsföretagen räknar med att fortsätta växa, inte minst inom industrin. Branschen emotser en fördubblad omsättning inom tio år, och fördubblat antal årsanställda. Mikael Widéen, ordförande i IF Metall-klubben på Manpower, Malmö, och ledamot i avdelningens styrelse: ”Största fördelen är att det ger ett kontaktnät så att man kan få ett ’vanligt’ arbete. Man kan samla på sig till sitt CV. Största nackdelen är att man byter arbetsplats. Man får arbetskamrater och sen ska man byta arbetsplats. Och att lönen kan gå ner när man byter. På en arbetsplats kan genomsnittet ligga på 140 kronor i timmen, på nästa 130 kronor. Det är inte roligt att gå ner. Man kanske drar sig för att ta lån då.” Snittet inom EU är uppemot 3 procent. Även i länder som til�låtit uthyrning sedan 60-talet så verkar siffran landa där, framhåller Henrik Bäckström, förbundsdirektör för Bemanningsföretagen. Erfarenheten från övriga Europa pekar mot att även Sverige kan komma att hamna där.Branschen växer ryckvis, i takt med konjunkturerna. En uppåtgående konjunktur märks tidigt hos bemanningsföretagen. För när hjulen börjar snurra fortare så vänder sig ofta kundföretag till bemannare medan man väntar på att se om uppgången ska hålla i sig. Drygt 60 000 anställda i svenska bemanningsföretag 2011, som sagt. Det är dock en siffra som är omräknad till årsanställda. I själva verket har ungefär dubbelt så många människor varit anställda någon del av året. Mätt i pengar så omsatte bemanningsföretagen 5 miljarder kronor bara under det första kvartalet 2011, alltså i storleksordningen 20 miljarder per år. Det är nytt rekord. Företagen 16 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n ägnar sig åt rekrytering och omställning också, men uthyrning står för över 90 procent av verksamheten. Olle Winkler, IF Metall Västerås: ”Vi ska bilda klubbar på uthyrningsföretagen men det tycks vara mission impossible. De uthyrda är på olika ställen och personalomsättningen är hög.” De som hyr in folk – kundföretagen – är cirka 10 000 företag, myndigheter och organisationer. Cirka 40 procent av alla arbetsplatser hyr in personal någon gång under året. Enligt egen uppgift så är 95 procent av bemanningsföretagen med i sin arbetsgivarorganisation. Och av dem som är medlemmar i Bemanningsföretagen så är ungefär 85 procent auktoriserade. För att bli auktoriserat ska ett företag bland annat följa etiska regler och kollektivavtal, teckna försäkringar och ha jämställdhetsplan. Håkan Löfgren, ombudsman, LO: ”Det är hur lätt som helst att starta ett bemanningsföretag. En mobiltelefon räcker. Ring in tre gubbar och hyr ut dem. Det är därför som branschen drar till sig lycksökare.” Ibland hör man uppgifter om att det skulle finnas flera tusen bemanningsföretag. Vilken siffra man landar på beror på hur man definierar dem. Det finns byggföretag som lånar/hyr ut folk mellan sig, konsultföretag med anställda som jobbar ute hos kunder, förmedling av egenföretagare med egen F-skattsedel. Och ibland kan till och med en städentreprenad lite slarvigt kallas inhyrning. Men i den här skriften menar vi de som själva kallar sig bemanningsföretag, som hyr ut personal till kundföretag som själva står för material, verktyg och arbetsledning. 2 . N y b r a n s c h som v ä x e r | 17 Därför bemanning Företag ser flera skäl att hyra in personal, bland annat att man ser det som ett sätt att skapa snabbrörlighet. Flexibilitet kan skapas på flera sätt. Man kan ha mer varierade arbetstider som anpassas till när behovet av arbetskraft är som störst. Man kan gynna breda kunskaper och färdigheter hos de anställda så att de flexibelt kan flyttas mellan olika avdelningar och funktioner. Tiimo Anttila, Byggnads: ”Vi har inget emot inhyrning om avtalet följs. Många gånger är det våra medlemmar som är anställda av ett bemanningsföretag, så vi gör ingen skillnad på dem. Man kan också ha ett flexibelt antal anställda. Visstidsanställning och deltid är några sätt, och inhyrning är ett annat. Det blir visserligen dyrare per timme med inhyrd personal, men kundföretaget slipper betala för dem när de inte är på plats. Istället återgår de till bemanningsföretaget som försöker få dem uthyrda till någon annan arbetsplats så fort som möjligt. Ytterligare ett sätt att skapa en flexibel personalstab är att engagera entreprenörer, alltså att ta in andra företag. Ett kundföretag och en entreprenör kan avtala om i stort sett vilket pris som helst för arbetet. När det gäller inhyrda så måste bemanningsavtalet följas. Gränsen mellan inhyrd och entreprenör kan vara luddig, och det går att utnyttja. Tiimo Anttila, ombudsman på Byggnads, berättar hur oseriösa byggföretag försöker kringgå bemanningsavtalets löneregler genom att låta utländska byggnadsarbetare uppträda som entreprenörer. – De håller inte med eget material, har ingen egen platsledning, det är inga avskilda jobb utan de jobbar i lag med de andra. Då anser vi att det är bemanning, säger han. 18 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Kent Ackholt, ombudsman, LO: ”Det går hand i hand. Oseriösa bemanningsföretag hyr ut till oseriösa företag. De stora, etablerade företagen vänder sig inte till Svenne Banans Bemanning.” De anställda i branschen Håkan Löfgren, ombudsman, LO: ”Hellre inhyrd än en osäker anställning. Det är fördelen med det avtal vi har.” 70 procent av de bemanningsanställda är tjänstemän, 30 procent finns på LO-området. De bemanningsföretag som är störst på LOs områden är i tur och ordning Manpower, Adecco, Lernia, Uniflex och Proffice. De svarar tillsammans för över 70 procent av marknaden, enligt Bemanningsföretagens egen statistik. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”En kille berättade att hans chef på bemanningsföretaget påstod att kundföretaget hade sagt att han inte jobbade tillräckligt hårt, att han måste skärpa sig. Men när han frågade förmannen där han jobbade så tillhörde han de bättre. Det känns som om bemanningsföretaget skapar en hotbild för att folk ska finna sig i situationen och köra på högt tempo.” Adecco är för övrigt ett av världens största företag, alla kategorier. Det har 6 600 kontor i 60 länder. Under ett år jobbar över 3 miljoner människor åt Adecco. Ungefär en fjärdedel av omsättningen i bemanningsföretagen kommer av uthyrning till industri och tillverkning. Därefter kommer kontor och administration, lager och logistik 2 . N y b r a n s c h som v ä x e r | 19 samt ekonomi och finans. De områden som ökade mest var hotell och restaurang samt industri. Byggsektorn hör ännu till de minsta. Tiimo Anttila, Byggnads: ”Jag har träffat dem som föredrar att vara inhyrda. De får åka runt mellan olika byggen och uppskattar omväxlingen. Det är mest ungdomar, som vill jobba kort, som kanske ska ut och resa.” De LO-förbund som har flest medlemmar på bemanningsföretag är IF Metall, Handels, Byggnads, Transport samt Hotell och restaurang. Uthyrningsperioderna kan variera mellan ett par timmar och flera år. En del av de uthyrda stannar bara i bemanningsföretaget en kortare tid. Nästan hälften av de uthyrda är under 29 år och de rör sig ofta vidare till fasta jobb eller studier. Enligt en enkät från Bemanningsföretagen skulle hälften av de bemanningsanställda tacka ja till ett fast jobb om de erbjöds det hos kundföretaget. Mikael Widéen, ordförande i IF Metall-klubben på Manpower, Malmö, och ledamot i avdelningens styrelse: ”De flesta här är killar, mellan 20 och 30 år. Men det finns hela spannet upp till 60-årsåldern. Jag tror att de flesta skulle föredra ett fast jobb hos ett kundföretag.” Det är betydligt färre som är med i facket bland de bemanningsanställda än bland dem som är anställda på sin arbetsplats. I första hand ska en ny inhyrd höra till den organisation där kundföretagets anställda är organiserade. Om man hoppar omkring bland olika sorters företag så är det huvudsakligheten som gäller. Och i sista hand får man gå med i det fack som dominerar på ens första arbetsplats, och sedan vara kvar där oavsett vilken sorts företag man sedan jobbar hos. 20 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”Man hör rysarhistorier. Du kan få begagnade kläder, begagnade skor, du ska hålla dig jour utan att få betalt, det fattas timmar, det fattas pengar, osäkra arbetsförhållanden… Vi hade ett sektionsmöte där vi fick upp några killar från bemanningsföretag, och de berättade hårresande saker.” Det börjar också komma fackklubbar inne på bemanningsföretagen, även om de ännu är väldigt få. På IF Metalls område finns 2011 två stycken, en hos Manpower i Malmö och en hos Adecco i Skellefteå. I övrigt får de inhyrda vända sig till den lokala avdelningen på orten. Mer siffror om anställda inom bemanning, från Bemanningsföretagen: –– 70 procent av jobben i bemanningsbranschen finns i den privata sektorn. –– De allra flesta jobbar heltid och har jobbat mer än två år i branschen. –– Drygt hälften har inte fått någon utbildning (fortbildning, kurser etc) under det senaste året. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”När jag jobbade i Göteborg så hände det att jag knappt hade hunnit gå av mitt pass så ringde chefen och sa att det fattas folk, du måste komma in. Då visste man inte bättre, man sa ja. Och så blev man slutkörd. Så kan det bli om man är ung och rädd att bli av med jobbet och kanske inte har medlemskapet i en fackförening som stöd.” 2 . N y b r a n s c h som v ä x e r | 21 22 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n 3. Bemanningsavtalet – vad det innehåller och betyder Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Vi är färdiga med att ifrågasätta de inhyrdas existens. Vi ska se till att de får så bra villkor som möjligt.” Bemanningsavtalet borgar för att de som hyrs in i ett företag har samma löner, arbetstider och andra villkor som de anställda där. Men avtalet garanterar inte att så sker. Det krävs hög facklig medvetenhet och fackligt arbete för att se till att avtalet följs. Avtalet är unikt. Det finns ingen motsvarighet i Europa. Tack vare avtalet är det inte möjligt att hyra in arbetskraft som är billigare eller har sämre villkor. När inhyrningen går till på rätt sätt finns det många fördelar. Arbetsgivaren kan parera arbetstoppar utan att ta ut övertid. För den anställde blir det enklare att ta ledigt när det är lätt att hitta vikarier. Visstidsanställningarna blir färre. För den arbetslöse är det bättre att vara uthyrd än arbetslös. Unga får sina första jobb och andra, som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, får här en chans. Unga under 35 år och människor från icke-västeuropeiska länder är överrepresenterade bland de inhyrda. Som med allting annat kan inhyrningen missbrukas av somliga arbetsgivare. Bemanningsföretaget kan sakna klubb och de inhyrda är inte medlemmar i facket på kundföretaget. Då kan de anställda uppleva de inhyrda som främmande fåglar och ett hot. Det gäller också när uppsagda, som har företrädesrätt till återanställning, ersätts av inhyrda. På så sätt kringgås LAS. 3 . B e m a n n i n gs a v t a l e t – v a d d e t i n n e h å ll e r o c h b e t y d e r | 23 Robert Fredriksson, IF Metall, Volvo, Eskilstuna: ”Företaget vill ha flexibilitet, det får vi köpa. Men de inhyrda ska ha samma villkor och vi ska se dem som våra egna, annars är vi illa ute.” Lokala avtal om hur inhyrning ska gå till när det finns de som har företrädesrätt kan vara ett sätt att lösa den frågan. Men det är viktigt att komma ihåg att klubben själv skapar sin strategi och sitt klimat och bestämmer var ribban ska ligga och om det ska finnas ett A- och ett B-lag. När företaget vill anlita en bemanningsfirma måste det först förhandla med facket. Här finns alltså möjlighet att göra sin stämma hörd och påverka. Inhyrning är ett internationellt fenomen som har kommit för att stanna i Sverige. Med bemanningsavtalet och en lag om bemanning, som kommer 2012, finns verktygen och förutsättningarna för att göra inhyrning till någonting som alla kan tjäna på. LO och förbunden ”äger” bemanningsavtalet tillsammans. Det är ett styravtal, som bestämmer golvet. Förbundsavtal och lokala avtal kan bestämma detaljer. Lika lön Lika lön för lika arbete gäller för den som hyrs in. Klubbens viktigaste roll är att avtala fram rätt lön från början för att undvika lönedumpning. För om det kommer in uthyrda på arbetsplatsen med lägre löner, leder det till att också de anställdas löner sjunker. Minns det fackliga löftet! Detta är själva hjärtefrågan i avtalet. För att avtala fram rätt lön måste det genomsnittliga förtjänstläget räknas fram. I detta ingår jämförbar grupps genomsnittliga lön, både tidlön och prestationslön, som ackord, bonus, OB, premielön, eller provision. I bemanningsavtalet finns två alternativ för att fastställa det genomsnittliga förtjänstläget, GFL. 24 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Det första alternativet har gällt sedan bemanningsavtalet kom till och innebär att bemanningsföretaget hämtar in uppgifter från kundföretaget för att sätta rätt GFL. Klubben måste bevaka att kundföretaget uppger rätt lön till bemanningsföretaget. Bo Nilsson, ombudsman, Transport: ”Det förekommer att ett företag säger upp personal och sedan tar in samma människor via ett bemanningsföretag. Då får de bara genomsnittslönen, och den kan vara lägre än vad de hade tidigare. Så det innebär att de fortsätter att göra samma jobb men till lägre lön.” Det andra och nya alternativet skrevs in i bemanningsavtalet år 2010. Kundföretaget och den fackliga organisationen skriver en överenskommelse om GFL och skickar denna till bemanningsföretaget eller till den fackliga organisation som bemanningsföretaget förhandlar med. Dessa kan slutligen fastställa vilken lön som ska gälla under uppdraget. Förhoppningsvis blir det färre tvister om felaktig lön till inhyrda med den nya regeln. Den lokala avdelningen registrerar alla anställningskontrakt för bemanningspersonal och har därmed också koll på lönerna de inhyrda får. När det gäller helglön, sjuklön, permission, semester med mera kan villkoren skilja sig mellan de som är anställda och de som är inhyrda. Kaj Helander, lokalombud för Transport, DHL Rosersberg: ”Det ska inte bli billigare för arbetsgivaren med inhyrda. Då kan vi argumentera för anställning eftersom det kan bli billigare att anställa en ungdom istället för att hyra in.” 3 . B e m a n n i n gs a v t a l e t – v a d d e t i n n e h å ll e r o c h b e t y d e r | 25 Arbetstid och kompetens Jonas Åkesson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: ”Vi har skrivit ett avtal så att de inhyrda är inlåsta hos oss i minst fjorton dagar. Vare sig det finns jobb eller inte, går det inte att få bort dem.” Den som hyrs in ska ha samma arbetstider som de anställda i samma arbete. De har rätt till samma arbetsvecka som i kundföretaget. Han eller hon har också rätt att använda omklädningsrum, matsalar och andra utrymmen som finns på kundföretaget. Om den inhyrda ska delta i fackliga aktiviteter, till exempel möten på kundföretaget på tjänstetid måste det finns en lokal överenskommelse om detta. Det är arbetsgiven, bemanningsföretaget, som ska se till att den inhyrde får den utbildning och den kompetensutveckling som han eller hon behöver i sitt arbete. Mikael Segel, ombudsman Handels: ”Trygga anställningar är viktigare för medlemmarna än löneökningar.” Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”Bemanningsföretaget får betalt per kubikmeter de lossar. Ju färre de skickar desto mer pengar tjänar de.” Själva anställningen för den uthyrde Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”De uthyrda har en egen arbetsledare som kollar deras arbete. Vi vet att de ska producera fem rader mer i timmen. Vi har måltal på 20 rader i timmen på vår avdelning och de har 25. Vi förhandlar om de inhyrdas villkor, alltifrån vad de har för 26 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n skyddskläder och vem som ska betala dem, till deras sjuklön och personliga löner. Här inne ska de ha precis samma villkor som oss fast bättre betalt.” I bemanningsföretag är det fast jobb som gäller. Anställningen ska vara tills vidare. Visstidsanställningar är begränsade till sex månader, men kan förlängas med lokalt avtal till 12 månader. Men det får bara ske en gång. Sedan blir anställningen en tillsvidareanställning. Den senaste tiden har antalet visstidsanställningar ökat i bemanningsbranschen. Anna Gustafsson, ombudsman, IF Metall: ”Det ser jag som ett stort problem vi inte kommer åt. Det är för lätt för ett företag att efter två veckor säga att den och den vill jag ha, den och den vill jag inte ha. Några skickas ut och andra plockas in.” Nackdelen med visstidsanställningen är att man kan sägas upp med 14 dagars varsel. Om en uthyrd är inne i ett företag i till exempel tre månader, kan kundföretaget meddela bemanningsfirman att man inte är nöjd, och den uthyrde åker ut. Har bemanningsfirman inga andra jobb, blir personen arbetslös efter 14 dagar. Jonas Åkesson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: ”Anställningsformen är ett problem. När de vill förlänga visstidare ska vi ha det skriftligt. Det kan finnas skäl, men vi säger uteslutande nej till tolv månader och kan ibland gå med på nio månader.” Anställningen i ett bemanningsföretag är alltid på heltid. Deltid är undantag och får bara ske efter lokal överenskommelse med det fackförbund som är administrativt ansvarigt för uthyrningsföretaget. Det kan vara studenter som studerar på heltid som kan gå in på deltider eller timanställning. 3 . B e m a n n i n gs a v t a l e t – v a d d e t i n n e h å ll e r o c h b e t y d e r | 27 Mikael Segel, ombudsman Handels: ”Vi vet att undantagen i avtalet missbrukas, till exempel ”studerande som går på timanställningar och inte är studerande”. Den som är anställd i ett bemanningsföretag behåller sin fackliga tillhörighet även när han eller hon är uthyrd till företag där de anställda tillhör andra förbund. Therése Carlsson, vice ordförande, Handels, El Gigantens lager, Jönköping: ”Jag känner ingen som är inhyrd som har fått ordentlig rehab. När någon är utsliten sätts de på arbetsplatser när de säger upp sig själva. Vem har koll på rehab på bemanningsföretag? Det finns ju ingen annan verksamhet. Killarna här är inte gamla, runt 25, men de orkar inte med. När det brister för dem säger de upp sig.” Las och inhyrning Det händer gång på gång att arbetstagare blir uppsagda och ersatta av uthyrda från bemanningsföretag. I själva avtalet finns ingen skrivning som förhindrar detta och det finns heller ingen dom från Arbetsdomstolen som tydligt visar vad som gäller. Under avtalsrörelsen 2010 ville LO och förbunden stoppa arbetsgivaren från att kringgå reglerna om återanställning. Det ledde till att alla förbund nu har en ny paragraf i sina kollektivavtal. Den ger förstärkt förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet när det finns uppsagda med företrädesrätt och företaget överväger att ta in folk från ett bemanningsföretag. Detta är alltså en fråga som klubben måste bevaka och förhandla om. Jonas Åkesson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: ”Hur lång är en arbetstopp? Det finns inga begränsningar i avtalet. Vi har en kille som har varit hos oss i sju år som inhyrd, han står på samma avdelning.” 28 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Arbetsmiljön Ansvaret för arbetsmiljön är delat mellan bemanningsföretaget och kundföretaget. De har båda ansvaret för att den uthyrda får instruktioner för det arbete han eller hon ska utföra, information om risker och personlig skyddsutrustning. För att ansvaret inte ska falla mellan stolarna kan bemanningsföretaget och kundföretaget bestämma i inhyrningsavtalet hur de som är inhyrda ska få denna information och utrustning. Olle Winkler, IF Metall Västerås: ”Vårt bemanningsavtal är bäst i hela världen. Åk till grannländerna, där står de med mössan i hand. Men det finns mycket att förbättra och vi måste använda de verktyg vi har.” Mikael Segel, ombudsman Handels: ”En stor brist är att vi inte har fullt insyn i de avtal som tecknas mellan kundföretaget och bemanningsbranschen. Vi vet att det förekommer att man hyr in produktion och inte personer.” Kundföretaget har ansvar för introduktionen av de inhyrda så att de får tillräckliga kunskaper och kan förebygga ohälsa och olycksfall. Facket och skyddsombuden kan lämpligen ingå som en del av – eller stå för hela – introduktionen och presentera sig själva och sina tjänster vid det tillfället. Enligt Arbetsmiljöverket är det viktigt att de inhyrda deltar i personalmöten och andra träffar, både för trivselns skull och för att öka säkerheten. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”Man lär sig kanske att arbeta med vissa som kommer från bemanningsföretaget, och så rycks de därifrån och det kommer nya människor. Då blir det svårt att få samma ruljans i jobbet. Den vana personalen är alltid bättre.” 3 . B e m a n n i n gs a v t a l e t – v a d d e t i n n e h å ll e r o c h b e t y d e r | 29 Kundföretaget ansvarar för att vidta de skyddsåtgärder som behövs i arbetet som de inhyrda ska utföra och har samma ansvar för de inhyrda som för de egna anställda. Riskbedömningar och andra undersökningar ska göras på samma sätt för anställda som för inhyrd personal. Om den inhyrda råkar ut för en allvarlig skada eller ett allvarligt tillbud är det bemanningsföretaget som ska göra anmälan till Arbetsmiljöverket, försäkringskassan och Afa Försäkring. Ansvaret för att utreda olyckan är delat med kundföretaget och uthyraren. Omständigheterna på arbetsplatsen utreds av kundföretaget, medan uthyraren undersöker eventuella brister i den uthyrdes utbildning för arbetsuppgifterna. Skyddsombud från båda hållen kan samverka i en utredning. Numera har arbetsmiljölagen ändrats så att skyddsombud på kundföretaget har rätt att agera även för den inhyrda personalen. Ett skyddsombud kan då slå larm till bemanningsföretaget om att en inhyrd far illa eller har dålig arbetsmiljö på kundföretaget. Han eller hon kan också samråda med bemanningsföretagets skyddsombud, om det finns ett sådant. De kan påtala brister och kräva åtgärder. Skyddsombudet har också rätt att stoppa arbetet, som inhyrd personal utför, om så skulle behövas. Dessa rättigheter gäller också för regionala skyddsombud. Jonas Åkesson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: ”När de inhyrda blir sjuka och skadar sig måste rehabiliteringen skötas på rätt sätt. Här finns ett stort mörkertal som vi måste engagera oss i.” Den inhyrde har rätt till lika god arbetsmiljö som den egna personalen. Därför kan det vara nödvändigt att tunga och ensidiga arbetsmoment växlar mellan grupperna. För att företagshälsovården ska gälla för inhyrd personal 30 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n måste det finnas ett avtal om detta mellan kundföretaget och företagshälsovården. När det gäller rehabilitering så är det bemanningsföretaget som har ansvaret för en utredning och som måste betala för rehabiliteringen. Avtal om inhyrning Vid inhyrning ska klubben sluta ett avtal. I det ska framgå vilket bemanningsföretag som ska anlitas, vilka arbetsuppgifter det är frågan om, hur länge inhyrningen ska vara och vilket förtjänstläge som gäller, alltså hur stor lönen blir. Avtalet ska också reglera att klubben har rätt till facklig tid för den inhyrda medlemmen, rätt att ge facklig information till inhyrd personal och att bemanningsföretagets klubb har rätt att besöka arbetsplatsen. Tryggheten för dem som är uppsagda ökar om man också anger när bemanning inte får tas in, om det till exempel finns uppsagda med återanställningsrätt. Om företaget bryter mot avtalet kan en bestämmelse om skadestånd ingå. Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Det händer tyvärr dödsolyckor med truckar på terminaler då och då. Jag jobbade som ombudsman på hamnarna i fem år. När jag körde in med bilen i en hamn så såg jag mig noga för, för rätt som det är så kommer det en truck eller en semitrailer, och de har sina egna företrädesregler, att lastad truck har företräde etc. Det är jätteviktigt att känna till kulturen på en arbetsplats, för att upprätthålla skyddsnivån.” 3 . B e m a n n i n gs a v t a l e t – v a d d e t i n n e h å ll e r o c h b e t y d e r | 31 Exempel: ABB Robotics i Västerås Klubben har ett avtal med arbetsgivaren och ett formulär som företaget ska fylla i för varje inhyrd. I detta ska bland annat syftet förklaras och varför inte den egna personalen kan utföra arbetet. Inhyrningen måste vara i minst två veckor och den inhyrde ska alltid börja sin första arbetsdag klockan 7 på morgonen. Då tar facket emot med information och en fika. Håkan Löfgren, ombudsman, LO: ”Anställningstryggheten är starkare i det här avtalet än i något annat kollektivavtal. Om Volvo drar ner på grund av arbetsbrist, så sparkar de också ut folk. Men om man är inhyrd så har man fortfarande kvar sin anställning, hos bemanningsföretaget. Och de är duktiga på att skaffa nya uppdrag. De vill ju inte råka ut för kostnader.” Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”Platschefen och DHL har varit jätteduktiga, de har ställt krav på bemanningsföretaget, gjort revision och sagt att om de vill fortsätta åt DHL så måste de följa GFL. Så det har de börjat göra. DHL vill inte ha dåligt rykte.” 32 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Fördelar och nackdelar med inhyrning Fördel kundföretaget –– Flexibilitet –– Inget arbetsgivaransvar. –– Inget ansvar för långsiktig kompetensutveckling och rehabilitering. –– Slipper rekryteringsprocess. Nackdel kundföretaget –– ”Äger” inte kompetensen. –– Dyrare än att anställa. Fördel anställda på kund företaget –– Lättare att få tag i vikarier vid ledighet. –– Buffert vid nedskärningar. Nackdel anställda på kund företaget –– Hot mot den egna anställningen. –– Driver upp arbetstempot och ökar kraven. –– Upplärningstid kan vara belastande. –– Försämrad sammanhållning. Fördel för den inhyrde –– Ett första jobb. –– Fast heltidsjobb är huvudregeln. Nackdel för den inhyrde –– Ovisshet – många arbetsplatser. –– Osäkerhet vid visstidsanställning. –– Inga utvecklingsmöjligheter. –– Dålig kontakt med bemanningsföretaget och dess chefer. –– Sämre anställningsbarhet. 3 . B e m a n n i n gs a v t a l e t – v a d d e t i n n e h å ll e r o c h b e t y d e r | 33 34 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Ordlista Kundföretag: Det som hyr in personal. Bemanningsföretag: Det som hyr ut personal. Jämförbar grupp: Bestäms efter arbetsorganisationen eller yrkes indelning i kundföretaget. Förtjänstläge: Den lön de inhyrda ska ha. Genomsnittligt förtjänstläge, GFL: Räknas fram på kundföretaget och består av jämförbar grupps genomsnittliga lön, både tidlön och prestationslön, som ackord, bonus, OB, premielön, eller provision. Allt måste ingå. Neutrala löner: Bemanningsföretaget ska betala neutrala löner i jämförelse med de anställdas löner i kundföretaget. Det är syftet med bemanningsavtalet. Personliga löner: Lönen som en person kommer överens om med bemanningsföretaget när han eller hon blir anställd där. Den ska vara lägst minimilönen i avtalet. Garantilön: När personen inte är uthyrd får hon eller han en garantilön med 90 procent av genomsnittlig förtjänst de senaste tre månaderna och det ska vara lägst 90 procent av den personliga lönen. 3 . B e m a n n i n gs a v t a l e t – v a d d e t i n n e h å ll e r o c h b e t y d e r | 35 36 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n 4. Så agerar klubben vid inhyrning Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Inhyrd eller anställd spelar mindre roll. Det kan låta cyniskt, men vi bryr oss inte om vem som gör jobbet, bara de är våra medlemmar och de gör det till de villkor som vi har satt och inte dumpar priset.” – Hallå där, vem är du? En ny arbetskamrat, som kanske kommer från ett bemanningsföretag? Och det vet facket inget om. Så får det inte gå till. Alla förändringar som arbetsgivaren vill genomföra och som påverkar arbetstagarna, måste den förhandla med facket om och redovisa sina ståndpunkter. Det gäller också om arbetsgivaren vill utöka antalet anställda. Då måste arbetsgivaren redovisa skälen, om det handlar om ökad orderingång, som är tillfällig eller långvarig. Sedan kan parterna förhandla om vilken bemanning det ska vara. När man bestämt hur många tjänster det handlar om, förhandlar man om hur de ska tillsättas. Klubbens utgångspunkt måste vara att de som har återanställningsrätt ska vara de som ska anställas, också på visstidsanställningar. Mikael Segel, ombudsman, Handels: ”Vi måste bygga klubbar på bemanningsföretagen och värva medlemmar. Introduktionen är nyckeln.” Vill arbetsgivaren ändå anlita bemanningsföretag måste klubben ställa de rätta frågorna till arbetsgivaren för att komma underfund med om det handlar om att kringgå lagen om an- 4. Så agerar klubben vid inhyrning | 37 ställningsskydd. I de flesta kollektivavtal finns bestämmelser om fördjupad förhandlingsrätt om arbetsgivaren vill kringgå återanställningsrätten. Är klubben tveksam kan den kontakta avdelningen eller sitt förbund. Så här går en lokal förhandling till inför en inhyrning Det är viktigt att klubben agerar snabbt, eftersom det finns tidsgränser att passa. Steg 1: Kundföretaget kallar klubben till förhandling enligt medbestämmandelagen, MBL, först enligt § 11 för att informera om en förändring och sedan enligt § 38 för att anlita bemanningsföretag. Steg 2: När förhandlingen är avslutad kan kundföretaget – eller klubben – begära att träffa en överenskommelse om förtjänstläget GFL, enligt alternativregeln i bemanningsavtalet. (Se kapitel 3 under rubriken Lika lön). Parterna enas då om jämförbar grupp och räknar ut det genomsnittliga förtjänstläget. Steg 3: Överenskommelsen skickas till avdelningen för godkännande och därefter fastställs förtjänstläget. Thomas Larsson, IF Metall, Eskilstuna: ”Det är jäkligt viktigt att skriva in i det lokala avtalet att jag får lägga facklig tid på de inhyrda och behandla dem som om de vore våra egna. De är ju i vår verksamhet och arbetar.” Checklista förhandling –– Vilka arbetsuppgifter är det frågan om? –– Hur många personer? –– Vilken typ av arbete? –– Hur länge ska de arbeta på företaget? –– Finns det alternativ till företagets krav på flexibilitet? 38 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n –– Hur ska bemanningen ske? Tillsvidareanställning, visstidsanställning eller bemanningsföretag. Finns det personer som har återanställningsrätt? –– Vilket bemanningsföretag ska anlitas? Finns det kollektivavtal? Är det anslutet till arbetsgivarorganisationen Almega? –– Vilket förbund är bemanningsföretaget inkopplat mot? Uppgift om det finns på hemsidan www.lo.se. När ett företag är inkopplat har det slutit kollektivavtal med ett LOförbund, och det förbundet är administrativt ansvarigt. –– Vilket är det genomsnittliga förtjänstläget, GFL, för de berörda arbetsuppgifterna? Jonas Åkesson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: ”Hur tar man emot en människa? Det är enkelt, som du själv vill bli behandlad. Det kanske är din dotter eller son som får jobb i bemanningsföretag nästa gång. Kl 07.00 finns någon från styrelsen på plats första arbetsdagen, tar i hand och erbjuder fackligt medlemskap, presenterar chefen och visar runt. Är personen med i Livs, Kommunal, eller något annat förbund säger vi bara att de ska stanna kvar där så länge de är kvar i bemanningsföretaget, men om de får problem kan de komma till oss. Vi har 92 procents anslutningsgrad bland de inhyrda. Blir det större problem tar vi kontakt med deras fackförbund.” Vid förhandlingen Teckna överenskommelse om genomsnittsförtjänst, som skickas till avdelningen. Föreslå i förhandlingen att klubben löpande får redovisning på den totala kostnaden för inhyrning. Rätten till facklig tid ska också omfatta medlemmar från bemanningsföretaget. Fackliga företrädare från bemanningsföretag ska ha rätt att 4. Så agerar klubben vid inhyrning | 39 komma in på arbetsplatsen för att besöka och hjälpa medlemmar. Teckna överenskommelse med arbetsgivaren om facklig förtroendemans rätt att få träffa bemanningsföretaget före och under inhyrning. Bevaka att inhyrd personal följer kundföretagets arbetstider. Arbetstiderna får inte bryta mot veckovilan. Försöka teckna en överenskommelse där arbetsgivaren alltid måste motivera och ange skäl till att en inhyrning av en enskild person blir avbruten. Jonas Åkesson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: ”Det är viktigt att jag får reda på vad de heter, när de är födda. Det är människor vi hyr, inte nummer.” Checklista arbetsmiljö Numera har skyddsombudet på kundföretaget rätt att agera för den inhyrda personalen. –– Delta i introduktionen av de inhyrda och då presentera klubben och skyddsarbetet. –– Infoga de inhyrda i arbetsorganisation och rotation. Låt ingen hamna i ensidiga och monotona arbetsuppgifter. Inhyrning får inte leda till en uppstyckning av arbetsuppgifterna i enklare och kortare cykeltider. –– Bevaka att inhyrd personal får rätt personlig skyddsutrustning. –– Kontrollera att de inhyrda får information om säkerhet och risker på arbetsplatsen både från bemanningsföretaget och kundföretaget. –– Se till att de inhyrda blir inbjudna till personalträffar och andra möten. 40 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Checklista facklig verksamhet –– Välkomna de inhyrda till arbetsplatsen. –– Ge de inhyrda facklig introduktion och samma information som övriga anställda får. Bjud in de inhyrda till fackliga möten. –– Värva medlemmar. Fråga om de är medlem i någon facklig organisation, om inte erbjud medlemskap. –– Utforma ett lokalt informationsblad för inhyrd personal om vad som gäller på arbetsplatsen. Olle Winkler, IF Metall Västerås: ”På avdelningen har vi kopior på alla anställningskontrakt. Alla ska in! Klubben kan ringa till mig för att ta reda på om någon har gått sex månader som visstid eller kanske är tillsvidareanställd på bemanningsföretaget,” Jonas Åkersson, IF Metall, ABB Robotics, Västerås: ”Vi kan inte stoppa inhyrningen, men vi kan skruva våra krav ett varv till och hela tiden trampa arbetsgivarna på tårna. Orkar jag inte säga nej lämnar jag över till Olle Winkler på avdelningen.” Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”Nu har vi börjat kräva rotation så att vi kan dela på alla arbetsuppgifter. Det är också vårt ansvar att de inhyrda inte blir utslitna.” Ta alltid kontakt med avdelningen när… …… den inhyrde får felaktig lön …… den inhyrde får inte någon sjuklön eller får felaktig sjuklön …… den inhyrde går på visstidsanställning längre än 6 månader utan förhandling …… den inhyrde gå på timanställning utan att vara studerande 4. Så agerar klubben vid inhyrning | 41 …… inhyrda kommer till företaget utan att arbetsgivaren först har förhandlat med facket Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”Vi förhandlar med bemanningsföretaget om deras skor, deras sjuklöner, deras personliga löner, deras garantilöner. Eldsjälar bland de bemanningsanställda pratar väl om oss. Det sprider sig. Nu hör vi inte längre att facket är skit.” Therése Carlsson, vice ordförande, Handels, El Gigantens lager, Jönköping. ”Vi förhandlade fram en skopolicy därför att de inhyrda jämt hade ont i rygg och fötter. Det kan låta litet men det betyder mycket. Nu förhandlar vi för att de ska slippa lägga pant för egna arbetskläder. Ett centralt avtal för hela Sverige är på gång. ” Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Bemanningsföretagen är väldigt känsliga egentligen, de vill ha ett gott rykte. Jag hade möte med dem nyligen, och jag sa att det bästa ni kan göra för att få ett bra rykte är att ge fan i att gå in och lägga anbud hos ett företag där man har sagt upp folk, där det finns människor som har företrädesrätt. Om de gav tusan i det så skulle de få en fjäder i hatten. Då skulle kundföretagen få lite problem, då måste de behålla personal lite mer.” 42 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n 4. Så agerar klubben vid inhyrning | 43 Skillnaden mellan bemanning och entreprenad Entreprenad –– Arbetsresultat beskrivit i avtalet. –– Ersättning en totalsumma. –– Egen arbetsledning. –– Egna verktyg och material. –– Bestämmer vilka som ska göra arbetet. –– Kan byta ut personal. –– Kan öka eller minska arbetsstyrkan. Inhyrning –– Typ av arbete som ska utföras beskrivit i avtalet. –– Ersättning per timme, månad och så vidare. –– Kundföretagets arbetsledning. –– Kundföretagets verktyg och material. –– Avtalet anger vem, hur många och vilken kompe tens de ska ha som hyrs in. –– Ny överenskommelse om personal ska bytas ut. –– Kundföretaget måste betala enligt avtal även om arbetsuppgifter saknas. Källa: Arbetsmiljöverket Vem gör vad? Bo Nilsson, ombudsman, Transport: ”Vår linje är att begränsa antalet inhyrda, att bara ett visst antal procent får vara inhyrda.” Förbundet –– Ger avdelningarna råd i frågor som rör bemanningsavtalet och bemanningsbranschen. –– Säkrar att företag som bedriver bemanningsverksamhet omfattas av bemanningsavtalet. 44 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Avdelningen –– Stöttar uppbyggnaden av lokal facklig verksamhet på bemanningsföretaget. –– Ger möjlighet för facklig verksamhet för medlem som inte har klubb. –– Är lokal part för medlemmen som arbetar på bemanningsföretag. Den kan också överlåta förhandlingsmandatet till klubben på bemanningsföretaget. –– Registrerar alla ingångna avtal om förtjänstläge, GFL, i kundföretagen. Klubben i kundföretaget –– Verkar för goda arbets- och miljöförhållanden för inhyrd personal. –– Ger inhyrda arbetstagare fackligt stöd i frågor som rör arbetsplatsen på kundföretaget. Klubben på bemanningsföretaget –– Verkar för fackligt engagemang bland medlemmarna i klubben. –– Företräder medlemmarna vid avdelningens representantskapsmöten. Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Ett uppenbart hot för individen är när ett företag väljer att säga upp den egna personalen för att i större utsträckning ha inhyrd personal. Om man halverar styrkan och dessutom inte tar in samma personal via bemanningsföretaget utan helt nytt folk.” 4. Så agerar klubben vid inhyrning | 45 46 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n 5. ”Vi och dom.” Det demokratiska underskottet Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Det demokratiska underskottet handlar främst om inflytandet över organisationen. Där kommer man lite grann i bakvattnet om man är anställd i ett bemanningsföretag. Bara cirka 25 procent av alla som jobbar i bemanningsbranschen är organiserade i ett fackförbund, vilket är betydligt mindre än på LO-området i övrigt. De som anställs i ett bemanningsföretag har kanske inte kommit i kontakt med ett fackförbund tidigare. De kan vara unga eller nyanlända till Sverige. Personalomsättningen i bemanningsbranschen är hög – de flesta vill gå vidare till fasta jobb. Dessutom kan fackklubbarna inne på företagen vara ovana vid att hantera inhyrda. Och det är lite krångligare för de inhyrda att hitta rätt fackförbund att gå med i. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”Man får akta sig väldigt noga vad man skriver i sociala medier, vilka man lägger till på Facebook och vilka åsikter man skriver om. Jag tror att en inhyrd är lite mer utsatt, för han är lättare att göra sig av med.” Klubben har här en klar möjlighet att rekrytera och berätta om det fackliga arbetet och om solidaritet. Att vara uthyrd är att sakna en fast facklig hemvist. Arbetsgivaren, bemanningsföretaget, finns inte på arbetsplatsen och inte heller arbetskamraterna. Ofta är det inte ett förstahandsval att ta anställning i ett bemanningsföretag. Man ser det som en väg in på arbetsmarknaden. 5 . ” Vi o c h d om . ” D e t d e mo k r a tis k a u n d e r s k ott e t | 47 Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”Jag vet att några anställda hade varit ute på en salsaklubb tillsammans med några av killarna i bemanningen. Men bemanningskillarna och -tjejerna har berättat att det kan kännas som att de är för sig, inte tillsammans med de anställda. Sånt ska inte en människa behöva uppleva.” Håkan Löfgren, ombudsman, LO: ”Det är tufft för klubbarna ute på företagen att acceptera att det kommer ut en finnig, grönhårig nittonåring och ska ha samma lön som gubbarna och kärringarna. Det är en svår pedagogisk nöt. Men vi säger så här: Om de ska ha lägre lön så kommer det snart att stå tjugo finniga, grönhåriga nittonåringar där.” Kundföretagets arbetsplats blir viktig för den som kommer som inhyrd. Här finns arbetskamrater, en facklig gemenskap och stöd och hjälp. Klubben har ansvar för att se till att den inhyrde blir en del av gänget. Det ska inte finnas ett A- och ett B-lag på arbetsplatsen. Arbetstagare ska inte ställas mot arbetstagare. De inhyrda ska ingå i arbetsgemenskapen och delta i fackliga möten. De som är visstidsanställda har ett osäkert jobb. Enligt avtalet ska ju alla anställningar i bemanningsföretag vara tillsvidare, men undantag finns. (Se kapitel 3 under rubriken Själva anställningen för den uthyrde). De visstidsanställda har bara 14 dagars uppsägningstid. Det kan räcka med att ett kundföretag på något sätt inte är nöjt med arbetstagaren, för att han eller hon ska bli skickad tillbaka till bemanningsföretaget. Finns det då inga andra kundföretag att hyra ut personen till, blir han eller hon av med jobbet. Flera fackklubbar vittnar om att de som kommer från be- 48 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n manningsföretag inte vågar göra sina röster hörda och påverka sin arbetsplats. De vågar inte prata med facket för då kan de råka ut för att bli omplacerade till en annan arbetsplats, som ligger längre bort, eller att bli av med jobbet på grund av ”arbetsbrist”. De måste arbeta hårdare än de anställda. De beskylls för att ha en ”dålig attityd”. Men att vara med i en fackförening är en grundlagsskyddad rättighet. Kaj Helander, arbetsplatsombud och skyddsombud på DHLs godsterminal i Rosersberg norr om Stockholm: ”De inhyrda är väldigt utsatta. De kan tycka att arbetsmiljön inte är den bästa, men de har precis flyttat hemifrån och måste kunna betala sina räkningar, så de säger inte ifrån.” De som är tillsvidareanställda har en månads uppsägningstid. Vid uppsägning gäller samma lagregler som för andra anställda; orsaken ska vara arbetsbrist eller personliga skäl. Det kan vara svårare att upprätta turordningskretsar enligt LAS i ett bemanningsföretag. Företaget kan till exempel förlora en kund, som kräver inhyrda med en viss kompetens. Ett annat av bemanningsföretagets kundföretag behöver folk, men med andra kompetenser. Då kan arbetsbrist uppstå, trots att det finns kunder som behöver folk. Därför kan uppsägningar i ett bemanningsföretag ibland uppfattas som orättvisa. För klubben gäller det att vara ihärdig. Första gången de inhyrda blir inbjudna till ett fackligt möte kommer de kanske inte, man väl andra eller tredje gången. Det gäller för klubben att visa att den bryr sig också om de inhyrda och kämpar för deras villkor. Då känner de inhyrda att de är välkomna, att detta också är deras arbetsplats och att de kan påverka. En stämning som till en början kan vara negativ till facket vänds då till något positivt. Det är en erfarenhet som de inhyrda tar med sig till andra arbetsplatser. 5 . ” Vi o c h d om . ” D e t d e mo k r a tis k a u n d e r s k ott e t | 49 50 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n LO och förbunden arbetar för att de trygga anställningarna ska bli fler. Det är en klart uttalad vilja från medlemmarna. Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”Vi måste ta död på vi-och-dom-tänkandet. Annars blir vi utplånade. Nu pratar vi mer om vilka skitförhållande de inhyrda faktiskt går under. De används för att driva på och höja kraven på oss.” Mikael Segel, ombudsman Handels: ”Skapar vi tysta arbetsplatser urholkas den svenska modellen. Det blir sämre för alla.” Anna Gustafsson, ombudsman IF Metall: ”Sätter man bemanningskillar att göra skitjobbet tappar vi hela det fackliga tänkandet. Vi ska ha mer utvecklade arbete och det är upp till klubben att se till att få rotation på det hela. De som är inne måste vara med i gemenskapen och de måste vara med och utvecklas.” Mikael Segel, ombudsman, Handels: ”Det arbete som finns inom vårt avtalsområde måste alla vara beredda att utföra annars faller hela systemet.” 5 . ” Vi o c h d om . ” D e t d e mo k r a tis k a u n d e r s k ott e t | 51 52 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n 6. Framtiden Bemanningsbranschen väntas som sagt fortsätta att växa ganska rejält de närmaste åren, för att sedan sannolikt hitta sin andel av jobben i Sverige. Bemanningsavtalet är fortfarande ungt, hela branschen går ännu i kortbyxor. Både reglerna på arbetsmarknaden och den praktiska hanteringen måste utvecklas om villkoren ska närma sig de arbetsplatsanställdas. Inhyrning är ett av flera redskap för företag som vill göra sin personalstyrka mer flexibel och billigare. Till det kommer prov- och visstidsanställningar, vikariat, konsultande, entreprenörer och andra former för anställning och anlitande. Olle Winkler, IF Metall Västerås: ”Om jag var arbetsgivare skulle jag vilja äga kompetensen, men det gör de inte. Det tar fem år att bli lindare och nu kommer de från Adecco. Det ser jag som självmord. Jag förstår inte. Lilla Fagersta behöver rekrytera 500–600 personer till industrin men får inte tag i någon.” I Holland är cirka 4 procent av de arbetande inhyrd personal. I Europa i snitt ligger det uppemot 3 procent. Sverige har nått upp till 1,3 procent. Bemanningsföretagens prognos är en fördubbling av antalet uthyrda inom tio år, och därefter en utplaning. Även i länder där uthyrning förekommit i flera decennier så verkar inte andelen öka nämnvärt över 3 procent. Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”Så länge bemanningsföretagen inte behöver betala ut rätt lön kom- 6 . F r a mti d e n | 53 mer de att konkurrera ut oss. Får vi upp GFL:en måste de omförhandla sina priser och då är det kanske inte intressant längre att hyra in.” Personaluthyrning blev laglig så sent som 1993, och det första kollektivavtalet mellan LO och arbetsgivarna kom år 2000. Det gav branschen legitimitet och råg i ryggen. När detta skrivs förbereds en ny lag om bemanning som väntas antas runt årsskiftet 2011/2012. Den bygger på ett direktiv från EU. Lagen ger de bemanningsanställda som saknar kollektivavtal bättre villkor än tidigare. Samma gäller människor som hyrs in från andra länder. Men lagen ändrar annars inte mycket i klubbarnas arbete på kundföretagen. Lagen kommer inte heller att betyda särskilt mycket för dem som är uthyrda med kollektivavtal, vilket är 90 procent. Lennart Sköld, ombudsman Transport, Stockholm: ”Ett stort hot idag är så kallade egenföretagare från andra länder. Via medlemskapet i EU har vi accepterat att om någon som säger sig vara egenföretagare i Litauen eller Polen så ska vi inte ifrågasätta det. I och med det kan de hyra ut sig själva till ett åkeri i Sverige och göra vilka affärsavtal de vill. Priset för ett långt uthyrningsavtal kan ligga på 125 kronor i timmen, jämfört med cirka 300 kronor för motsvarande anställning av någon i Sverige. Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”Vi skulle behöva ha en fackförening som organiserade alla bemanningsanställda.” EU-direktivet är skrivet i samma anda som det svenska bemanningsavtalet. Tanken är att uthyrda arbetstagare ska garanteras samma grundläggande arbets- och anställningsvillkor 54 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n som de anställda. Undantaget gäller lönen – i Sverige är det parterna på arbetsmarknaden och inte staten som bestämmer lönen. Det finns ju inga lagstadgade minimilöner i Sverige, som i många andra länder. Olika kollektivavtal kan ha olika formuleringar om lägstalöner, men en lag finns inte. Tyvärr finns det ingenting i lagförslaget om att bemanning skulle vara tillåten bara vid tillfälliga toppar och sjukdom och det finns inte heller ett förbud mot permanent bemanning. Det har LO begärt. Lagen är en ramlag. Arbetsmarknadens parter ska komma överens om hur dessa rättigheter ska tas tillvara i avtal. Kent Ackholt, ombudsman, LO: ”Det händer ju saker med det egna företagets kompetenskonton när man börjar hyra in folk istället för att ha en egen personalgrupp. Spetskompetensen sjunker, den finns på bemanningsföretaget istället.” Arbetsgivarsidan är inte nöjd med alla förslag som utredningen om den nya lagen presenterat. Arbetsgivarna vill att minimilöner och minimivillkor ska gälla för utländska bemanningsföretag. Det betyder att det skulle bli billigare att hyra in från utländska än från svenska företag. Men det är inte utredarens linje. För arbetstagarsidan innebar förslaget däremot ett steg framåt – utländska bemanningsföretag måste betala svenska löner. För några år sedan kom Laval-domen som gav arbetsgivaren rätt att anlita utländska företag som entreprenörer i Sverige och då betala vad som kallas minimilöner. Arbetsvillkoren behöver inte heller vara desamma som i Sverige. Det var ett bakslag för arbetstagarna. 6 . F r a mti d e n | 55 Olle Winkler, IF Metall Västerås: ”De anställda måste kompetensutvecklas. Nu finns en rekryteringsbas i bemanningsbranschen, där finns de som har kompetens. Den diskussionen måste vi föra med företaget.” Men om man anlitar ett utländskt bemanningsföretag, måste villkoren alltså vara desamma som för svenska. Ibland kan skillnaden vara hårfin mellan entreprenad och bemanning. De senaste åren har utländska entreprenadföretag i Sverige mer och mer sysslat med något som kan kallas bemanning, enligt LO. Med den nya lagen får LO möjlighet att täppa till det hålet. Är det bemanning så gäller svenska löner och villkor. Tiimo Anttila, Byggnads: ”Jag skulle uppskatta att 80 procent av all inhyrd arbetskraft inom byggsektorn är utländsk. Organisationsgraden är jättedålig. Och om de blir medlemmar hos oss så kan de bli hemskickade på direkten, har vi kunnat konstatera. Byggnads organiserar även utländska medborgare, allt fler de senaste åren. Ryktet går väl, att vi driver deras saker. Vi har duktiga tolkar som är ute och träffar dem, det gör ju sitt till. Ett svenskt byggföretag anlitade ett polskt bemanningsföretag som debiterade 245 kronor i timmen. Det finns ju inte på kartan att det skulle räcka. De påstod att deras anställda fick 166 kronor i timmen i lön. Jag skulle inte tro att de i verkligheten får den lönen.” Enligt LOs bemanningsavtal ska inhyrda likställas med direktanställda, men lagstiftning skapar större legitimitet. Lagen ska gälla oavsett om det finns ett kollektivavtal eller inte. Fackets linje får alltså stöd i utredarens förslag, men det är regeringen och sedan riksdagen som bestämmer hur lagen ska se ut. 56 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Både branschen och avtalet är som sagt unga företeelser, och det finns flera utmaningar för facket de kommande åren: En het fråga är när arbetsgivare säger upp personal och sedan hyr in istället. De inhyrda drabbas mer eller mindre av att inte komma med i det sociala livet på arbetsplatsen på samma villkor som de direktanställda. De kan också gå miste om utveckling i jobbet som kommer de övriga till del. Bland annat av de skälen så finns det starka intressen inom LO-grupperna för en begränsningsregel i lag eller avtal. Man ska helt enkelt inte behöva vara inhyrd på en arbetsplats hur länge som helst. Den frågan har varit och kommer att fortsätta att vara het. Det finns ett demokratiskt underskott för de inhyrda. Inflytandet är av tradition knutet till arbetsplatsen. De inhyrda ingår inte riktigt i det systemet eftersom de har sina chefer på annat håll. Även i den fackliga organisationen finns det brister som har att göra med en ”ovana” vid inhyrd personal. Varken MBL, kollektivavtalen eller fackförbundens stadgar är riktigt anpassade. Det påstås att inhyrda får sämre arbetsmiljö och löper större risker än de direktanställda. Detta behöver undersökas närmare. 6 . F r a mti d e n | 57 58 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n Lästips Utöver intervjuer med fackliga förtroendemän och ombudsmän, forskare och experter så har vi använt en hel del skriftliga källor. En del av dem kan fungera som fördjupning för den som vill veta mer. Här är några av de viktigaste: –– LOs bemanningsavtal kan beställas från LO, 08-796 25 00, eller laddas ner från hemsidan www.lo.se. Där kan man också läsa mer om avtalet och se vilket bemanningsföretag som är inkopplat till vilket fackförbund. Det finns även en kort utbildning om bemanning, i ljud och bild, på natutbildning. lo.se/ombemanningsjobb. –– De flesta LO-förbund har också egna webbsidor om bemanning på respektive område. Utgå från ditt förbunds hemsida. –– Arbetsmiljöverkets skrift H432, ”Arbetsmiljöansvar för personal som är inhyrd eller arbetar på tillfälliga arbetsplatser”, kan laddas ner på www.av.se/Publikationer. –– Den statliga bemanningsutredningen som ligger till grund för en kommande lag heter ”Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige” och kan laddas ner från regeringens hemsida, www.regeringen.se. Sök på utredningens namn eller SOU 2011:5 –– ”Hyr in arbetskraft säkert” är en nätt skrift mest om arbetsmiljö, som kan köpas från Tya, ett samarbetsorgan mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i transportsektorn. Den är intressant även för medlemmar i andra förbund. Se www.tya.se. –– ”Den nya arbetsmarknaden/Bemanningsbranschens etablering i Sverige” (Förlag: Academia Adacta, 2007) är en gedigen L ä sti p s | 59 grundbok om hur det gick till. Den är skriven av en grupp forskare vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. De forskar sedan ett antal år om flexibilitet och bemanning och har skrivit flera rapporter och artiklar i ämnet. Se www.av.gu.se. –– På Almega Bemanningsföretagens webbplats www.bemanningsforetagen.se kan man läsa om branschen och kolla om ett visst företag är auktoriserat. Här finns också mycket statistik. Även hos Statistiska Centralbyrån, SCB, finns siffror för branschen. Octavio Rodriguez, ordförande i Handels klubb, El Gigantens lager, Jönköping: ”Det har hänt att inhyrda som pratat med oss i facket riskerat att bli uppsagda eller skickas till arbetsplatser i Nässjö. Det är ett ständigt hot. Eldsjälarna är säkert skraja men de har kommit så långt att de känner att det finns ingenting att förlora. Man är så trött på att behöva producera mer än vi och tycker att det är orättvist.” 60 | N ä r d e u t h y r d a k omm e r i n När de uthyrda kommer in En hjälpreda och faktabok År 2000 kom det första kollektivavtalet mellan LO och Bemanningsföretagen. Sedan dess har antalet uthyrda nästan fördubblats, och det kan bli ytterligare en fördubbling inom tio år. Här berättar vi om bakgrunden till Bemanningsavtalet och ger tips och råd om hur de lokala fackliga organisationerna kan jobba med avtalet som stöd. www.lo.se isbn 978-91-566-2737-8
© Copyright 2024