Nya produkter i brett gödselsortiment
AnnonSbilAgA 2/11 Nya produkter i brett gödselsortiment Yara Suomis produktsortiment innehåller sammanlagt 92 gödselmedel för åkergrödor, grönsaker och bär samt för växthus och skog. Kalium-natriumnäring och tre YaraVita-bladgödselmedel lanserades som nya produkter för det gödselår som började i juni. Produkterna har konstaterats lämpa sig för finländska förhållanden. K alium-natriumnäring har fått ett mycket gott mottagande bland sockerbetsodlarna och behövs också inom vallodlingen. Produkten innehåller 20 % kalium, 10 % natrium och 16 % svavel samt 0,1 % bor och 0,5 % mangan. Bruksmängden för sockerbeta samt för kaliumkomplettering i vall är 100–200 kg/ha. Det är motiverat att använda gödselmedlet på vallar som lider av brist på spårämnen eller när man vill ge ett tillskott av natrium som ökar vallfodrets smaklighet. Nyheter i yaraVita-serieN YaraVita-bladgödselserien utökades vid gödselårets början med tre nya produkter: YaraVitaTM SolatrelTM, YaraVitaTM Grami -trelTM och YaraVitaTM BortracTM 150. YaraVita Solatrel är en PK-gödsellösning för potatis och den används som fosforgödsling samt för komplettering av magnesium, mangan och zink som är kritiska växtnäringsämnen för potatis. Förutom till potatis lämpar sig YaraVita Solatrel för bladgödsling av ett flertal olika frilandsgrönsaker och jordgubbe. YaraVita Gramitrel är en spårämneslösning som är skräddarsydd för spannmål. Utöver kväve och magnesium innehåller den spårämnen som är viktiga för spannmål: mangan, koppar och zink. Vid akut näringsbrist får spannmålen snabbt alla de viktigaste spårämnena med YaraVita Gramitrel. YaraVita Bortrac 150 är en kraftig borbladgödsellösning som också innehåller kväve. Den är planerad i synnerhet för att YaraVita-bladgödselserien utökades med tre nya produkter. korrigera borbrist hos oljeväxter, spannmål samt ett flertal specialgrödor såsom grönsaker, frukt och bär. Alla YaraVita-bladgödselmedel blandar sig väl i vatten, fäster snabbt på växtens blad och har en långvarig verkan på växtbeståndet. Produkterna går bra att blanda med olika växtskyddsmedel och de blir snabbt regnfasta. ÄNdriNgar aV NÄriNgsiNNehåll och produktNamN YaraMila Åker Y 5 -gödselmedlets fosfor-, kalium- och svavelhalt ökade med en procent (NPKS 22-6-6-3) då YaraMila Vall Y 2 togs ur sortimentet. Koppar-, Mangan- och Zinknäring är framöver kvävefria och passar därför också för ekoodling. Det svavelhaltiga gödselmedlet YaraBela N26, S14 heter i fortsättningen YaraBela Sulfan N26, S14 och Åkerkalksalpeterns nya namn är YaraLiva Kalksalpeter. Produkternas näringsinnehåll är oförändrade. Magnesiumnäring och Kalium-magnesiumnäring säljs härefter också i storsäckar. Containern med 1 000 liter Kvävelösning Precisera odlingen med tillskottsgödsling Yarabela Sulfan n26, S14 ökade vårveteskörden med nästan 900 kg. 3 på yara suomis försöksstation i kotkaniemi utförs omfattande åkerförsök med gödselmedel. blev mycket populär senaste vår och sommar, och därför lönar det sig att i fortsättningen fråga efter den här förpackningsversionen av din egen försäljare när det är aktuellt att skaffa Kvävelösning. Sortimentet av potatis- och trädgårdsgödsel har ändrats. Trädgårds Y2 framöver tillverkas genom torrgranulering. Nytt näringsinnehåll för YaraMila Stärkelse Y 1 är: NPKS 12-4-17-10 och för YaraMila Stärkelse Y 2: NPKS 14-3-15-10. I båda produkterna är granulaterna runda. tidpuNkterNa för bestÄllNiNg aV gödselmedel Nästan alla YaraMila-produkter går att beställa kontinuerligt, men vissa gödselmedel är beställningsprodukter, dvs. de säljs bara under en bestämd tid av året. Beställnings- produkterna finns i regel till salu i oktober samt i december och januari 2012, varefter de säljs enligt vad som finns i lager. Potatisoch trädgårdsgödselmedlen är beställningsprodukter, med undantag av Trädgård PK, Trädgård NK 1 och Trädgård Långverkande Y, som säljs fortlöpande. Av gödselmedlen i Åkerserien är YaraBela Sulfan N26, N14, YaraMila Åker Y 6, YaraMila Åker NP och YaraMila Spårämnes Y 2 beställningsprodukter. Beställningstiden för kvävelösning i lösvikt börjar i mars och slutar vid utgången av maj 2012. Tiden för beställning av förpackad Kvävelösning pågår till slutet av augusti 2012. Gödselmedlen i lösvikt finns till salu fram till slutet av februari 2012. Gödselmedlen i Skogsserien är beställningsprodukter som kan beställas i januari 2012 och april-maj 2012. lappträsk Farmarnas erfarenheter av Yara n-Sensor Selenbrist överraskade dikoproducenten Tillskottskvävegödsling åt 280 hektar vår- och höstvete. Selen i vallfoder har stor betydelse för nötdjuren. 4 8 YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Mikael Brännback, Anne Kerminen, Juha Liespuu och Anu Artjoki, Yara Suomi Oy, layout Anna Kujala Landsbygdens Folk, översättningar Kerstin Lindroos-Falck. KONTAKT Yara Suomi Oy, PB 900 00181 Helsingfors, e-post: [email protected], telefon: 010 215 111 Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 | 1 AnnonSbilAgA Kriterierna för val av gödselmedel i juNi utförde eliNtarViketieto eN eNkÄt blaNd jordbrukarNa om kriterierNa för Valet aV gödselmedel. Svaren visade att gödselns tekniska kvalitet och spridbarhet är viktigast när man väljer gödselmedel. Det näst viktigaste kriteriet är priset och det tredje viktigaste att leverantören av gödselmedel är pålitlig. Spannmålsgårdarna ansåg att gödselmedlens kvalitet är mest relevant. Å andra sidan hade priset störst betydelse på husdjursgårdar, framför allt på svingårdar. En för åkern lämplig balans mellan växtnäringsämnena ansågs vara den viktigaste faktorn i ett gödselmedel. Nästan lika betydelsefullt var att gödselmedlen är rena, dvs. att de inte innehåller tungmetaller. Näringsinnehåll, spårämnen och selen rankades som de viktigaste av mjölkgårdarna. När det gäller gödselmedlens renhet är kadmium i blickpunkten. Garantin stipulerar att Yaras gödselmedel som tillverkats i hemlandet får innehålla högst 12 milligram kadmium per kilogram fosfor, då gränsen enligt gödselmedelslagen är 50 milligram. Europeiska gödselmedel innehåller vanligtvis över 100 milligram kadmium per kilogram fosfor. Man måste komma ihåg att av EU-länderna har bara Finland, Sverige och Österrike ställt upp en gräns för kadmiumhalten. Inom Europeiska unionen har man i många år diskuterat om ett tak borde införas. Det är helt klart att kadmium inte är bra för människan – tvärtom vet vi att ämnet är skadligt för hälsan. I Finland kan växterna lättare ta upp kadmium från våra av naturen sura åkerjordar än längre söderut i Europa där kalkrika jordar är vanliga. Därför har ett kadmiumtak införts hos oss. Finlands jordmån är också ren och det vill vi att den förblir. Alla vet inte om att gödselmedlen är rena utan många misstänker att livsmedlen innehåller rester av gödselmedel. När man använder inhemska gödselmedel med renhetsgaranti ökar inte halterna av tungmetaller i åkerjorden och inga rester av tungmetaller uppkommer. Växtnäringsämnena, varav de viktigaste är kväve, fosfor, kalium och svavel, producerar skörden: protein, socker och stärkelse. Näringsämnena tas upp från marken av växterna och ökar också växternas innehåll av mineral- och spårämnen, som till exempel selen och zink som höjer livsmedlens näringsmässiga kvalitet. Seija Luomanperä chefredaktör 2 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 AnnonSbilAgA Selen från gödselmedel Precisera odlingen med tillskottsgödsling i Att tillföra alla näringsämnen genom kombisådd är en odlingssäker metod, om skördarna från skiftet inte varierar alltför mycket från år till år. om den årliga skördevariationen är stor bör man överväga en uppdelning av gödslingen, i synnerhet för vårvete och oljeväxter. Finland började man berika gödselmedlen med selen på 1980talet när det upptäcktes att den finländska jordmånen inte innehåller tillräckliga mängder selen av naturen. Detta var då viktigt inte bara för folkhälsan utan framför allt med tanke på djurens hälsa. Selen medverkar i kroppens viktiga funktioner och är nödvändigt för alla djurs tillväxt och fortplantning. Selen som tillförts jordmånen via gödselmedel omvandlas i växterna till organisk form som djuren kan tillgodogöra sig. Exempelvis oorganiskt selen som tillsatts i foder räcker inte ensamt till för att trygga djurens selenintag, eftersom djuren inte kan utnyttja det i tillräcklig mån. selenbrist varit orsaken, och då man dessutom har konstaterat att gårdarna under de närmast föregående åren har använt selenfria gödselmedel är orsakskopplingen mycket sannolik. Användningen av selenhaltiga gödselmedel har blivit allt viktigare när gårdarna börjat använda mer egen stallgödsel. Ensilage som framställts eko- logiskt eller på annat sätt utan industriella gödselmedel innehåller nästan 10 gånger mindre selen än konventionellt producerat foder. Därför är det av största vikt att stallgödseln kompletteras med selenhaltiga gödselmedel. Undersökningarna visar att man genom selengödsling effektivt kan påverka selenhalterna i såväl vegetabiliska som animaliska livsmedel. Yaras gödselmedel som tillverkats i Finland berikas alltid med selen för att trygga djurens välmående. En betydande del av Finlands åkerareal består av vall och andra grödor som odlas till foder. Genom att använda Yaras selenhaltiga gödselmedel tryggas djurens tillräckliga selenintag på naturlig väg via basfodret. Selen i gödselmedel är ett viktigt led i djurens välbefinnande och ett enkelt, kostnadseffektivt och säkert sätt att trygga selenintaget i jämförelse med alternativa metoder. För Yara är detta särskilt viktigt i Finland. Betydelsen av selen i gödselmedel har senare smått fallit i glömska. Under det gångna året har vi sett några exempel på gårdar där djurhälsan har börjat försämras avsevärt. Vid undersökningar har veterinärerna slagit fast att Tero Hemmilä, VD Yara Suomi Oy Cirka 500 000 kilo gödsel- och utsädessäckar samlades Under sommaren 2011 samlade 4H-ungdomar ca 500 000 kilo gödsel- och utsädessäckar. I insamlingen deltog ca 1 000 ungdomar från 128 4H-föreningar från olika delar av Finland. Säckinsamlingen arrangerades av Finlands svenska 4H, Suomen 4H-liitto, de lokala 4H-föreningarna och Yara Suomi Oy. I insamlingen deltog också Agrimar- ket, K-Lantbruk och Tilasiemen Oy. – Cirka 40 procent av gödseloch utsädessäckarna återvinns tack vare säckinsamlingen. De insamlade gödsel- och utsädessäckarna återanvänds som råvara inom plastindustrin, plastavfallet får ett nytt liv som nya plastprodukter. Jordbrukarna är mer miljömedvetna för varje år, eftersom procentandelen av säckar som samlas in har stigit år för år, berättar Patrik Lindfors från Suomen 4H-liitto. – Yara vill, genom att arrangera säckinsamligen, bära sitt ansvar för en ren landsbygdsmiljö. Säckinsamligen har långa traditioner och är en central del av vårt företagsansvar, säger VD Tero Hemmilä från Yara Suomi. Skogsgödsling ger hållbar avkastning för framtiden Yara Suomi har öppnat webbsidor med mångsidig info om skogsgödsling. På webbplatsen metsänlannoitus.fi beskrivs grunderna för skogsgödsling med hänsyn till miljöaspekterna. Webbplatsen informerar bland annat om hur skogsgödslingen utförs och om gödselmedlen för skog. Där får du också kontaktuppgifterna till Yaras regionförsäljningschefer som hjälper dig att genomföra gödslingen. Med avkastningskalkylatorn får du veta vilken avkastning skogsgödslingen kan ge. Skogsgödsling är den mest produktiva investeringen inom skogsbruket. Genom att gödsla skogen får du en ökad tillväxt värd cirka 1 000 euro per hektar. Under de senaste åren har skogsgödslingsarealerna därför ökat stadigt. Också Forststyrelsen och skogsbolagen gödslar aktivt sina skogar. Studera fakta om skogsgödslingen på adressen www.metsänlannoitus.fi. Sakkunnig: Juha liespuu [email protected] Skribenten är utvecklingschef vid Yara Suomi Oy t illskottsgödslingen anpassas enligt växtbeståndets behov. Merparten av kvävet samt fosfor, kalium, svavel och nödvändiga spårämnen bör ändå tillföras i form av YaraMila NPKS-gödselmedel i samband med sådd. Spannmålsväxtligheten får inte utsättas för näringsbrist i början av växtperioden. De viktiga skördekomponenterna slås fast redan i ett mycket tidigt skede. När spannmålen är i 2-bladsstadiet bildas axanlagen. Om växtbeståndet lider av näringsbrist eller annan stress i det här stadiet syns det direkt i skörden. Alltför knapp gödsling vid kombisådd eller för sen tillskottsgödsling försämrar axanlagens utveckling och minskar därmed antalet kärnor i axet. Om gödslingen i samband med kombisådd varit lämplig kan man tillskottsgödsla senare än i ett växtbestånd som fått mindre gödsel i samband med sådden. Cirka tre veckor före axgången inleds de utvecklingsfaser som är viktiga med tanke på antalet kärnor. Då är också tillväxten som mest intensiv. Det är viktigt att växtbeståndet har tillgång till näringsämnen i tillräckliga mängder. Från bestockningens början till flaggbladsstadiet inverkar tillskottsgödslingen i huvudsak på skördemängden. Under eller genast efter flaggbladsstadiet bör växtbeståndets näringssituation vara så bra som möjligt eftersom flaggbladet har stor betydelse vid fotosyntesen. gödsliNg aV VårVete eNligt sorttyp Det breda urvalet vårvetesorter skapar utmaningar för gödslingen. Olika typer av vårveten behöver olika gödsling för att producera bästa tänkbara skörd. Beroende på sort lönar det sig att gödsla antingen på en gång i samband med sådd eller dela upp gödslingen på flera omgångar under växtperioden. För tidiga sorter med hög proteinhalt (bl.a. Anniina, Bjarne) räcker det ofta med kombisådd. För huvudtypens sorter (bl.a. Marble, Zebra) och sena, mycket högavkastande sorter (bl.a. Trappe, Epos) bör gödslingen delas upp på flera omgångar enligt växtbeståndets frodighet och tillväxtpotential. proteiN i axstadiet Kvävegödsling efter att vårvetet gått i ax är det effektivaste sättet att höja proteinhalten i kärnorna. Lämpliga produkter i vätskeform för besprutning i axstadiet är Kvävelösning eller en blandning av Kvävelösning och YaraVita Thiotrac 300 som innehåller kväve och svavel. Om fuktförhållandena är goda kan proteinhalten höjas ännu strax innan axgången med hjälp av Finlandssalpeter eller gödselmedlet YaraBela Sulfan N26, S14 som ger en större mängd kväve och svavel. Olika typer av vårveten behöver olika gödsling för att producera bästa tänkbara skörd. tillskottsgödsliNg aV oljeVÄxter i rosettbladstadiet Om oljeväxtbeståndet är frodigt och skördeutsikterna goda är det möjligt att få en skördeökning genom tillskottsgödsling i rätt tid. Gödsling av rybs och raps med tillskottskväve bör utföras i rosettbladstadiet så att växterna effektivt hinner utnyttja näringsämnena precis när behovet är som störst. Tillskottsgödsling i ett tillräckligt tidigt skede höjer inte heller proteinhalten i fröna vilket skulle minska oljehalten. För gödsling av oljeväxter med tillskottskväve bör man använda ett gödselmedel som förutom kväve också innehåller svavel. Lämpliga produkter är Finlandssalpeter eller YaraBela Sulfan N26, S14. Svavelrika YaraBela Sulfan N26, S14 passar för kväve- och svavelgödsling av oljeväxter när markens svaveltal är dåligt-nöjaktigt. Vid bättre svaveltal är Finlandssalpeter ett gott val. Kompletteringsgödsling av vårvete med kväve och svavel kg / ha 8000 7000 6000 7400 6530 5000 4000 3000 2000 1000 0 YaraMila Åker Y 1 (27-2-3-3) 120 kg N/ha YaraMila Åker Y 1 (27-2-3-3) 120 kg N/ha + YaraBela Sulfan N26, S14 30 kg N/ha Cirka tre veckor före axgången inleds de utvecklingsfaser som är viktiga med tanke på antalet kärnor. Då är också tillväxten som mest intensiv. Det är viktigt att växtbeståndet har tillgång till näringsämnen i tillräckliga mängder. seNa haVresorter drar störst Nytta Om gödslingen i samband med kombisådd av havre visar sig vara för knapp lönar det sig att ge tillskottskväve under växtperioden i bestocknings- stråskjutningsstadiet. Mängden tillskottsgödsling under växtperioden dimensioneras enligt den uppskattade skördenivån och kvalitetsmålen. Ju längre växttid sorten har desto mer nytta drar den av tillskottsgödsling under växtperioden. Till malt- och foderkorn lönar det sig att ge alla näringsämnen som kombisådd med ett lämpligt NPKS-gödselmedel. Om maltkornet tydligt lider av kvävebrist kan man ge tillskottskväve fram till 1-nodstadiet utan att proteinhalten stiger. Vid kvävebrist i foderkorn eller vid odling av en foderkornsort med lång växttid kan man ge tillskottskväve fram till 2-nodstadiet vilket har bäst inverkan på skörden. full effekt aV tillskottsgödsliNgeN med hjÄlp aV sjukdomsbekÄmpNiNg Under den gångna växtperioden förekom det rikligt med växtsjukdomar på många håll. Behovsanpassad sjukdomsbekämpning höjer effekten av granulerat eller flytande tillskottskväve. Växtbeståndets gröna färg anger dess växtskick. Både med tillskottskväve under växtperioden och med sjukdomsbekämpning kan man påverka den gröna färgen på vårvetets blad och den gröna bladytans varaktighet, vilket förlänger fotosyntesperioden. Den potentiella skördeökningen till följd av sjukdomsbekämpning bör beaktas också i mängden tillskottsgödsling. YaraBela Sulfan N26, S14 passar utmärkt för kompletteringsgödsling med kväve och svavel under växtperioden. I ett fältförsök med vårvete av huvudtyp som utfördes senaste sommar på Kotkaniemi försöksstation gav tillskottsgödsling med 30 kg N/ha av YaraBela Sulfan N26, S14 nästan 900 kg mer skörd per hektar. Bördighetsklassen för svavel var nöjaktig på försöksområdet. Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 | 3 AnnonSbilAgA AnnonSbilAgA Kotkaniemi Vi ville minska på gödselmängden, påskynda såningsarbetet och skona naturen. Nu hinner en person så upp till tio hektar mer per dag. Kalium – ett mångsidigt näringsämne Kalium är ett växtnäringsämne som påverkar väldigt många centrala funktioner i växten. om växterna lider av kaliumbrist leder det automatiskt till att de också får svårt att tillgodogöra sig andra näringsämnen. Fortlöpande brist på kalium orsakar allt större skördeförluster efter hand. I ett fältförsök som inleddes på Kotkaniemi försöksstation år 2007 blev kornskörden det första försöksåret utan kaliumgödsling 5 % mindre än med kaliumgödsling enligt rekommendationerna. Under de följande åren utan kaliumgödsling minskade skörden på motsvarande sätt med 9 %, 10 % och 16 %. Skiftets jordart är mullrik lerig finmo vars K-tal vid försökets början var tillfredsställande (K 140 mg/l). Andelslaget lappträsk Farmarna var bland de första i Finland som skaffade Yara n-Sensor – verktyget köptes till gården i våras. Veteåkrarna gödslades med tillskottkväve enligt exakt uppmätt behov. Erfarenheterna var goda: tillskottskvävet gav både större skörd och mer protein. Text: Seija Luomanperä Bild: Jaakko Martikainen sVagare strå och sÄmre tillVÄxt tony hyden från lappträsk är nöjd med yara N-sensor. Exaktare kväveanvändning med Yara N-Sensor D et fanns tre skäl till varför vi köpte Yara N-Sensor: Vi ville minska på gödselgivan i samband med sådd, påskynda såningsarbetet och skona naturen. Principen inom odlingen är att man gör allt som står i ens makt för att få en bra skörd – men struntar för den skull inte i kostnaderna. Köpet av Yara N-Sensor stämde också överens med den här principen, säger verkställande direktör Tony Hydén vid Lappträsk Farmarna. Yara N-Sensor är ett verktyg som monteras på traktorns tak. Sensorerna avläser den ljusmängd som reflekteras från grödan och omvandlar det till grödans klorofyllinnehåll och biomassa. På basis av mätresultaten informerar verktygets styrsystem i realtid gödselspridaren om grödans eventuella behov av tillskottskväve. På datorskärmen i traktorhytten kan föraren följa med mätresultaten och studera spridningskartan. Avläs4 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 ning och gödselspridning utförs därför under en enda körning. Tillskottskvävet läggs enligt Yara N-Sensorns mätningar exakt där det behövs på vart och ett skifte. Växtbestånden drar nytta av tillskottskvävet: de utvecklas jämnare och man kan få både större skörd och mer protein. Yara N-Sensor användes i Lappträsk på både vår- och höstvete, totalt 280 hektar. Grödan avlästes och den nödvändiga tillskottsgödslingen med kväve utfördes strax före axgången. För tillskottsgödslingen använde man cirka 130–150 kilogram Finlandssalpeter per hektar. Lappträsk Farmarna är ett andelslag som odlar drygt 720 hektar åker i Lappträsk och Janakkala. Andelslaget har varit verksamt sedan år 2008 och ägs av Pockar gård och Porlom gård. Odlingen omfattar cirka 550 hektar vårsäd, höst- och vårraps samt cirka 140 hektar vall. Gårdar- na producerar mjölk och föder upp slaktsvin samt erbjuder entreprenadtjänster också åt andra gårdar. Sommarens nyhet i entreprenadväg var kvävemätning med Yara N-Sensor. större skörd och mer proteiN – Också i år lönade det sig att använda tillskottskväve fastän växtperioden till en början var torr. Skörden blev skälig och kvaliteten god. Vetets proteinhalt var i bästa fall 16 %. Brödsädens kvalitet säkrades tack vare tillskottskvävet, slår Hydén fast. När kvävegivan delas upp har man i Lappträsk minskat på mängden kväve i samband med vårsådden, tidigare var kvävegivan till vårvete cirka 120 kg och i våras knappa 100 kg. En del av kvävet gavs som stallgödsel och en del som handelsgödsel, i praktiken som Finlandssalpeter. Mängden tillskottskväve är maximalt 40 kg per hektar. − Även om man sammanlagt sprider lika mycket kväve som tidigare år kan växterna bättre tillgodogöra sig det, eftersom tillskottskvävet nu läggs bara på de ställen som lider av kvävebrist, exempelvis i ett tätt växtbestånd som är ljusgrönt till färgen. Då ger kvävet en skördeökning. Även om antalet kärnor i axet redan är färdigbildat vid stråskjutningens början får man mer skörd tack vare att kärnorna växer sig större. − Kvävet höjer också proteinhalten. I Lappträsk äter boskapen mjölkkorna och svinen - foder som producerats på den egna gården och därför lönar det sig att odla fram en bra proteinhalt i foderspannmålen. Det minskar behovet av köpt protein, konstaterar Hydén. hinner en person så upp till tio hektar mer per dag. Gödselbehållaren behöver inte fyllas på lika ofta – man kör nu 1–2 hektar mer efter varje påfyllning. Förstås tar det också tid att sprida tillskottskvävet, men på sommaren är det inte längre lika ont om tid som under vårsådden, säger Hydén. − I Lappträsk där åkrarna är lerjordar är det särskilt viktigt att skynda på såningsarbetet. Åkrarna torkar upp snabbt och flera hundra hektar måste sås på en kort tid. Även om maskinerna är stora och jobbarna kan sin sak så är det bråttom. I år kom vi ut på åkrarna genast efter påsk fastän där låg snö ännu före helgen. Fyra karlar sådde mer än 500 hektar på knappa två veckor. miNdre utslÄpp i miljöN fart på såddeN − På en stor gård är det viktigt att sådden går snabbt undan. Nu när vårens gödselgiva är mindre än normalt För miljön är det bra att använda Yara N-Sensor. Exempelvis under torra år då skörden blir liten, som i somras, räcker vårens kvävegödsling till och inget tillskottskväve behövs. Då blir den sammanlagda kvävegivan mindre än om allt kväve ges på våren. − När skörden blir liten och kvävet inte binds i skörden håller sig gödselkvävet bättre till nästa år i en säck än i marken. I marken förs största delen av kvävet med flödvattnet bort från åkrarna och ut i vattendragen, konstaterar Tony Hydén. Centralt ur miljösynpunkt är också spridningen av stallgödsel. På gården uppkommer flytgödsel både i ladugården och i svinstallet och varje år sprider man ut ca 10 000 ton. Då spridningsmängden är runt 20 ton per hektar används årligen upp till 500 hektar åker för gödselspridning. Stallgödseln innehåller rikligt med fosfor och kalium, egentligen behöver åkrarna bara gödslas med mer kväve och svavel. I det stora hela passar Finlandssalpeter som gödselmedel på gården. – Problemet med flytgödsel är att den är svår att kontrollera. Väderförhållandena under växtperioden reglerar hur kväve frigörs från slammet: varma år går det snabbt och kalla somrar långsamt. Om hösten blir lång och varm frigörs det kväve också efter det att skörden är bärgad. Då förs kvävet med flödvattnet ut i vattendragen och är inte till någon nytta i odlingen. Tvärtom – kvävet övergöder vattendragen och belastar miljön. Genom spridning av kväve i handelsgödsel kan man minska den osäkerhetsfaktor som stallgödseln orsakar inom gödslingen. Därför gödslas inte ett enda skifte med enbart stallgödsel, utan vi använder både stallgödsel och kväve tillfört med handelsgödsel. Då får grödan kväve från handelsgödsel genast i början av växtperioden och senare under växtperioden frigörs kväve från stallgödseln, berättar Tony Hydén. Kalium är den allra vanligaste katjonen i cytoplasman där dess viktigaste uppgift är att reglera cellsaftens osmotiska potential. Kalium inverkar på växternas vattenhushållning, klyvöppningarnas funktion samt växternas härdighet mot torka och köld. Kaliumbrist visar sig som försämrad tillväxt hos odlingsväxterna. Kalium behövs bland annat för att aktivera de enzymer som medverkar i fotosyntesen och cellandningen. Kalium aktiverar fler än 60 enzymer. Enzymerna är proteiner som styr och möjliggör de kemiska reaktionerna. Kalium har en viktig roll när det gäller att transportera socker från strået och bladen till kärnorna. På så sätt inverkar det på kärnmatningen och regleringen av kärnstorleken. Om växterna lider av kaliumbrist försämras automatiskt också utnyttjandet av andra näringsämnen. Om det inte finns tillräckligt med kalium förhindras den normala proteinbildningen, även om växterna får tillräckligt med kväve. Brist på kalium minskar bladytan och dess beständighet. Näringsämnet har en viktig uppgift också vid bildningen av klorofyll som behövs i fotosyntesen. Brist på kalium leder till stråsvaghet hos spannmål, eftersom växterna inte förmår transportera tillräckligt med kolhydrater för cellulosasyntesen. Ett svagt strå ökar risken för liggsäd. Till följd av kaliumbrist är växtens cellväggar tunna och i bladen samlas socker som också gör växterna mottagliga för sjukdomsangrepp. VÄxterNas kaliumupptag Kväve är det enda växtnäringsämnet som det finns mer av i växterna än kalium. Växterna behöver kalium under hela tillväxten för att växa, utvecklas och ge optimal skörd. De tar upp kalium mer effektivt än andra katjoner. Kaliumhalten i markvätskan är vanligen betydligt lägre än i cellerna. Växterna tar upp kalium från markvätskan i form av envärda katjoner (K+). För att växa normalt behöver spannmål cirka 100 kg kalium/ha. Ändå förs bara 20 kg kalium per hektar bort med kärnskörden. Vid axgången kan växtbeståndet innehålla 2-3 gånger mer kalium än de mogna kärnorna och halmen tillsammans. Kärnornas kaliumhalt är cirka 0,5 % och halmens cirka 2 %. Att mängden kalium i växtbeståndet minskar beror huvudsakligen på att växterna fäller blad som innehåller kalium. En del av kaliumet avsöndras också i marken via rötterna. När växtcellerna dör ”läcker” K+-jonerna snabbt ut i markvätskan. Merparten av halmens kalium löser sig i marken redan på hösten och därför finns det risk för att kalium urlakas med höstregnen. kaliumbrist på ett skifte och hos VÄxterNa Grova mineraljordar och torvjordar innehåller av naturen knappt med kalium. På lermarker kan det råda knapphet på kalium främst vid plantuppkomsten då rotsystemet är litet och tillväxten snabb. På grova mineraljordar drabbas odlingsväxten av lindrig kaliumbrist i ett senare skede av utvecklingen. Då kan kaliumet ”oväntat” sina, vilket leder till störningar i frönas tillväxt. Om skiftet är torkkänsligt, torrt eller har högt magnesiuminnehåll kan det också försvåra växternas kaliumupptag. Vid brist på kalium är växterna känsligare för uttorkning vilket gör att de vissnar snabbare under soliga dagar. Eftersom kalium är lättrörligt i växten syns bristsymptomen till först i gamla blad. Hos spannmål blir bladspetsar och kanter brunfärgade och kan t.o.m. torka bort, äldre blad påverkas först. Bladen blir ljusare eller blågröna till färgen. Växtbeståndet är lägre än normalt. Också rötterna blir svagare. Hos oljeväxter leder kaliumbrist till gulnande bladkanter som senare kan övergå i död vävnad, bladen kan rentav falla av. Gamla blad kan också vara skrynkliga och neråtböjda. Unga blad är blågröna och kan bli mindre än normalt. Lindrig kaliumbrist orsakar inga synliga bristsymptom hos växten, utan bristen är till en början latent. Text: Forskningschef Raimo Kauppila, [email protected] Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 | 5 AnnonSbilAgA yaraVitatm gramitreltm Vid spårÄmNesbrist hos spaNNmål och oljeVÄxter Näringsinnehåll • Kväve 64 g/l (6 % w/w) • Magnesium 150 g/l (9,1 % w/w) • Mangan 150 g/l (9,1 % w/w) • Zink 80 g/l (4,9 % w/w) • Koppar 50 g/l (3 % w/w) Produktens egenskaper och fördelar • Innehåller förutom kväve och magnesium också de rätta proportionerna av spårämnen som är viktiga för spannmål: mangan, koppar och zink. • Vid akut brist tillför YaraVita Gramitrel snabbt alla de viktigaste spårämnena. yaraVitatm bortractm 150 Vid borbrist Näringsinnehåll • Bor 150 g/l (10,9 % w/w) • Kväve 65 g/l (5 % w/w) Produktens egenskaper och fördelar • Kraftig borgödsellösning som också innehåller kväve. • YaraVita Bortrac 150 passar att använda vid borbrist och ökat borbehov. • Bruksmängd exempelvis för kålväxter och kålrot 2–3 liter per hektar. YaraMila Åker Y 1 YaraMila Åker Y 2 reNhetsgaraNti YaraMila Spårämnes Y 2 YaraMila Åker Y 3 YaraMila Åker Y 4 YaraMila Åker Y 5 YaraMila Åker Y 6 YaraMila Spårämnes Y Yara Suomi beviljar renhetsgaranti för de gödselmedel företaget tillverkar i Finland. Enligt garantin är gödselmedlens tungmetallhalter ytterst små, lägre än de gränsvärden som krävs i Finlands gödselmedelslag. YaraMila Vall Y 1 YaraMila NK 1 YaraMila NK 2 Kadmium under 0,5 mg/kg (högst 1,5 mg/kg) Gödselmedel vars fosforhalt är minst 2,2 %, innehåller under 12 mg/kg (50 mg/kg) kadmium per kilo fosfor. Passar bördighetsklass Kvicksilver under 0,2 mg/kg (högst 1,0 mg/kg) Bly under 4 mg/kg (högst 100 mg/ kg) Nickel under 20 mg/kg (högst 100 mg/kg) Krom under 20 mg/kg (högst 300 mg/kg) Vanadin under 20 mg /kg Tungmetallhalter per kilo gödselmedel enligt renhetsgarantin. Inom parentes kraven enligt Finlands gödsellag. garaNti för klimataVtrycket Koldioxidavtrycket av de kvävehaltiga gödselmedel som Yara säljer i Finland, Sverige, Norge och Danmark är under 4 kg koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) per kilo kväve. Yara har också förbundit sig till att P dålig-försvarlig K Mg Na Cl tillfredsställande S B god Mn Zn Se hög Välj rätt en gödslingsstrategi som passar dina mål Välj gödselmedel – eliminera den svagaste länken <]ldfYjka_kYlkYhkcj\]fh de bördiga skiftena Arsen under 5 mg/kg (högst 25 mg/ kg) utveckla odlingsmetoderna i syfte att minimera gödslingens klimatavtryck. Rätt avvägda gödselgivor och en jämn spridning av gödselmedel vid rätt tidpunkt ger maximal skörd med minimerade miljöutsläpp. seleN för hÄlsaN Selen är ett ämne som både människor och djur behöver. Selenhalten i vår jordmån är av naturen låg, och jorden avger inte sådant selen som växterna kan använda. För att trygga selentillförseln för människor och djur har selen tillsatts till de finländska gödselmedlen allt sedan år 1984. Tack vare selengödslingen får vi finländare tillräckligt mycket selen ur vår kost. Spannmål och vall som gödslats med selenhaltiga gödselmedel innehåller också tillräckligt mycket selen för djurens behov. Det selen som tillförs genom gödsling av växterna är dessutom organiskt selen, eftersom växterna förvandlar det oorganiska selen de upptar från marken till selen i organisk form. Eftersom djuren bättre kan utnyttja organiskt än oorganiskt selen, är utnyttjandet av det selen som det egna fodret innehåller betydligt bättre än utnyttjandet av oorganiskt selen som tillsatts till fodret. Det organiska selen som intas med växterna upplagras också effektivt i djurens vävnader, vilket gör att både mjölken och köttet innehåller selen. Hållbar avkastning för tillväxten Yara är expert på tillväxt i Finland Yara tillverkar gödselmedel i Finland för finländska förhållanden. Våra produkter har ett balanserat näringsinnehåll, vilket är ett måste för en bra skörd. Yara Suomis produkter har en renhets-, kvalitetsoch koldioxidavtrycksgaranti. Välj Yara för jordens bästa. www.yara.fi t www.metsänlannoitus.fi en sä å er p adre ss m t 6 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 YaraMila Åker NP Produkterna motsvarar varudeklarationen, tål lagring och är lätta att sprida. Yara Suomi garanterar, att gödselmedlen kan lagras över ett år efter leveransen utan att mista sina bruksegenskaper, förutsatt att de lagras enligt anvisningarna. Yara Suomis maximiansvar begränsar sig till priset på det felaktiga produktpartiet, garantin omfattar inte indirekta skador. ytterligare iNformatioN www.tankmix.com www.farmit.net www.yara.fi www.yaravita.fi Finlandssalpeter Se+ kValitetsgaraNti me • Produkterna i YaraVita-serien gör det möjligt att utföra bladgödsling tillsammans med ett brett spektrum av tankblandningar. • YaraVita-bladgödselmedlen innehåller förutom näringsämnen också ämnen som förbättrar lösligheten, vätmedel och fästmedel. • YaraVita-bladgödselmedlen löser sig lätt, snabbt och jämnt i tankblandningen. • Tack vare hög och konstant kvalitet absorberas de snabbt av växtens blad och är verksamma under lång tid. • I Tankmix-tjänsten kan du kontrollera den fysikaliska blandbarheten för en produkt i YaraVita-serien och alla de vanligaste växtskyddsmedlen. N .fi Produktens egenskaper och fördelar • Säkerställer tillförseln av fosfor och andra växtnäringsämnen som är viktiga för potatisen. • YaraVita Solatrel stimulerar potatisen att bilda fler knölar. • Användningstidpunkten infaller mellan de senaste ogräsbekämpningarna och de första bladmögelbesprutningarna. • Går bra att blanda med ett flertal växtskyddsmedel för potatis. Yaras produkter är pålitliga och trygga att använda Vilket näringsämne är på rött? Välj lämpligt YaraMila-gödselmedel och eliminera den svagaste länken. us yaraVitatm solatreltm för potatis och trÄdgårdsVÄxter Näringsinnehåll • Fosfor 192 g/l (13 % w/w) • Kalium 62 g/l (4 % w/w) • Kalcium 10 g/l (0,7 % w/w) • Magnesium 10 g/l (2,7 % w/w) • Mangan 19 g/l (0,7 % w/w) • Zink 5 g/l (0,3 % w/w) Läs Nya produkter AnnonSbilAgA nlannoit <]^j]kdY_fYkljYl]_a]jfYlYjkacl] på en god skörd och en ekonomisk Sakkunnig: räcklig kaliumgödsling av spannmål en och miljövänlig odling. YaraMila Spårämnes Y 2 är en produkt med förebygg spårÄmNesbrist låg kvävehalt men rikligt med kalium och skördeförlust på 10–15 %. Brist på spårämnen kan hämma tillväxten Kca^l]lkkcj\]fan$bgj\Yjl$emdd`Ydl$ [email protected] spårämnen. Den passar utomordentligt för Med kärnskörden förs bara 20–30 kg på samma sätt som brist på huvudnäringsSkribenten verkar som ^j^jmclg[`Zj\a_`]lhn]jcYj\]f gödsling av sockerbeta samt spannmål, vall kalium bort per hektar, men under växtpeämnen, även om de behövs i betydligt minCustomer Support kvävenivå som krävs. och oljeväxter. För att komplettera spårämrioden måste växten kunna ta upp runt 80 dre mängder. Till exempel vid manganbrist Manager vid Yara Suomi Oy. nen och avhjälpa akut spårämnesbrist i jorkilogram kalium från marken. Kalium ini spannmål har ett mangantillskott av Yara Ndbdehda_l_\k]de]\]dmj\]lklgjY dar med högt och bra pH går det utmärkt verkar på växtens vattenhushållning, proVita Mantrac Pro gett nästan ett ton större YaraMila-sortimentet på basis av att använda YaraVita-bladgödsel. teinbildning, stråstyrka samt tålighet mot havreskörd. Samma tilläggsskörd har man i e näringsämnen som förs bort med skiftets bördighet. Brist på spårämnen kan också motverkas köld och torka. bästa fall fått också på vall när den svagaste skörden samt åkerns bördighet genom användning av enskilda (Cu, Mn, Om skiftets kaliumtal visar rött ska du länken eliminerats och Zinkeller Kopparvalet av gödselmedel. bestämmer MlfqllbYebda_`]l]fladd^gk^gj% Zn och B) produkter i Näringsserien eller välja någon av de gödselprodukter i tabelnäring tillförts på skiften som stått på rött. Miljöstödet ställer egna krav på planering mlbefaf_& Spårämnesblandning som innehåller flera len som har en röd stämpel i K-kolumnen. en, men med hjälp av tabellen här invid är spårämnen. De kan användas årligen eller Markens kaliumreserver kan ökas också gedet lätt att Cgfljgdd]jYZ]`gn]lYnknYn]d_\kdaf_ välja rätt produkt. också lägger man upp en gödselreserv för nom användning av Yara Biotit som är ett När målet är en balanserad näringstillpå skiftet. flera år på en gång. En gödselreserv av spårjordförbättringsmedel med långsamt lösförsel till växterna lönar det sig att satsa på Cgfljgdd]jYZ]`gn]lYnkhjef]k% ämnen kan läggas upp om markens pH är ligt kalium. fosfor, kalium, svavel och spårämnen enligt nöjaktigt eller lägre. markkarteringen. Kvävemängden påverkas gödsling på skiftet. däremot av skiftets skördenivå och skörökat behoV aV sVaVelgödsliNg KlgjY_angjYncnn]dkfaf_Zj`]dkl dens användningsändamål. Alla YaraMila NPKS -gödselmedel innehålbalaNserat med khja\Yke]\_\k]demfklq[c]& gödslingsprogram väljer du? Var särskilt noggrann med skiften vars ler svavel. Med demVilket tillförs åkern10–30 kg VÄxtNÄriNgsÄmNeN Engångsprogrammet: Kombisådd med YaraMila NPKS-gödselmedel. fosfortalvisar rött. Om de här skiftenas fossvavel/ha i samband med kombisådd, vilket Olika näringsämnen inverkar sinsemellan E]\]fZYjlcnn]_\kdaf_^j\mafl] forbehov inte beaktas vid valet av gödseli normala fall är tillräckligt för att tillgodose på flera olika sätt. Därför är en balanserad ]f`_kcj\Yn_g\cnYdal]l$mlgeh Kvalitetsprogrammet:Ladd__kl_j\]jmf\]jnplh]jag\]fkc]jkldd]j medel leder det till för knapp fosforgödsväxternas svavelbehov. tillförsel av näringsämnen av största vikt för de skiften där alla hämmar bördighetsvärden \]fcnYdal]lk%g[`kcj\]fan\m`Yjkgeed& ling och skördeförluster. Då fosfor Gödselmedel som innehåller rikligt med att växterna effektivt ska kunna ta upp och är av klassen god. tillväxten visar försöksresultaten att skörsvavel behövs när markkarteringens svaveltillgodogöra sig dem. Superprogrammet:<kcj\]hgl]flaYd]fk]jZjYmldfYj\]lka_YllmlfqllbY deförlusten i värsta fall uppgår till 500–700 När det gäller spårämnen lönar det sig stämpel visar rött eller när växterna annars Sortens skörde- och kvalitetspotenti >dbYddla\naddcgj]f^jeadbkl\& kgjl]_]fkcYh]jfY^mddlml_]fgeladd__k_\kdaf_mf\]jnplh]jag\]f& kg/ha. YaraMila-gödselmedel som innehålatt ligga steget före, dvs. låta analysera ockhar stort svavelbehov, som oljeväxter och al kommer bäst till sin rätt med hjälp av ler rikligt med fosfor hittar du i tabellen i de brödvete. så spårämnena i markprover. Om något näbalanserad gödsling. Genom att granska punkter där kolumnen P är röd, som YaraTillskottssvavel tillför man genom att an- ringsämne visar rött ska bristen korrigeras, markkarteringsresultaten, framför allt de Mila Åker Y 2. exempelvis med årlig spårämnesgödsling vända YaraMila Spårämnes Y eller svavelröda bördighetsstämplarna, riktas uppsom YaraMila Spårämnes Y. YaraMila Spårhaltiga kompletteringsgödselmedel under märksamheten bäst mot de näringsämnen ämnes Y är ett sammansatt gödselmedel för växtperioden. som möjligen hämmar produktionen. kalium behöVs på lÄtta jordar åkerodling som innehåller mer spårämnen Svavelbrist inverkar på hur växten kan Eftersom Yaras gödselmedel är planeraLerjordar innehåller av naturen mycket ka© Yara 13 och svavel än andra gödselmedel. YaraMila tillgodogöra sig andra näringsämnen samt de för de finländska åkrarnas och grödorlium, men på torvjordar, karga moränjordar Spårämnes Y passar för alla åkergrödor och på hela tillväxten och skörden. Vid fältförnas behov ingår det lämpliga produkter för och grova mojordar måste man fästa säralla bördighetsklasser där fosforgödsling får sök på Kotkaniemi forskningsstation har olika användningsobjekt och behov i gödskild uppmärksamhet på att kaliumet räckanvändas. På grund av sin höga mangan-, svavelgödsling gett en skördeökning om 10 selsortimentet som innehåller nästan hunder till. För dessa jordar är det typiskt med bor- och svavelhalt är det ett utmärkt göd– 30 % hos vårvete, korn och raps, när börra produkter. Det lönar sig att dra nytta av små kaliumreserver. selmedel för oljeväxter och sockerbeta. dighetsklassens svaveltal stått på rött. det breda gödselsortimentet. När kaliumtalet visar rött orsakar otillAnne Kerminen D Var särskilt noggrann med skiften vars fosfortal står på rött. Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 | 7 AnnonSbilAgA genom att gödsla vallarna med yaras selenhaltiga gödselmedel ser vi till att köttboskapen får tillräckligt med selen, säger köttdjursuppfödare jaakko Veräväinen. Selenbrist överraskade köttdjursuppfödare Dikouppfödare Jaakko Veräväinen från lammi känner nu särskilt bra till symptomen på selenbrist. i våras föddes kalvarna i dåligt skick och en dog. Vid undersökningarna visade sig det bero på selenbrist. På gården hade man några år använt importerade gödselmedel utan selen. neralfoder mindre effektivt än det organiska selen som ingår i vallfoder. På Veräväinens gård föder man upp 70 dikor av rasen hereford och 7 moderdjur av nordfinsk boskap. Kalvarna säljs till köttdjursuppfödare och också dräktiga kvigor säljs. Dikornas och kalvarnas hälsa är av största vikt för hela gårdens affärsverksamhet. Text: Seija Luomanperä Bild: Jaakko Martikainen musklerNa i skick med seleN D ikouppfödare Jaakko Veräväinen från Lammi känner nu särskilt bra till symptomen på selenbrist. I våras föddes kalvarna i dåligt skick och en dog. Vid undersökningarna visade sig det bero på selenbrist. På gården hade man några år använt importerade gödselmedel utan selen. – På våren började det förekomma diffusa problem i samband med kalvningarna. En del kalvar var svaga vid födseln. En död kalv fördes till universitetets djursjukhus i Vik för undersökning. Vid obduktionen konstaterades färgförändringar i köttet och muskeldystrofi som berodde på selenbrist. När veterinären ringde mig om resultaten frågade hon till först: har ni ekoproduktion eller använder ni selenfria gödselmedel, berättar Veräväinen. – Efter att problemen var kända togs selenprover från både marken och vallfodret. Resultaten visade att markens seleninnehåll inte var exceptionellt lågt men att selenhalten i fodret var obefintlig – nästan noll. När gödselmedel köptes till gården hade man inte tänkt på selenet, utan använt selenfria importgödselmedel i några års tid. – I fortsättningen kommer detta inte att ske, utan nu köper jag igen Yaras selenhal8 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2011 Det är viktigt att basfodret innehåller tillräckligt med selen. tiga gödselmedel. Det som jag sammanlagt sparade in i gödselpriserna under många år fick jag nu betala tillbaka med ränta för veterinärkostnader och förlust av djur, konstaterar Veräväinen. Familjen Veräväinens dikor äter mestadels vallfoder: sommartid bete och under inneutfodringsperioden ensilage. Dessutom får de mineraler. Mineralfodret innehöll selen, men trots det led djuren av bristsymptom. Selenbristen antogs bero på att korna fritt får äta mineralfoder på betesmarken och det på så vis inte går att garantera att vart och ett djur verkligen får i sig mineraler. Därför är det viktigt att basfodret innehåller tillräckligt selen. Eftersom så inte var fallet började Veräväinens dikor uppvisa symptom. Enligt de veterinärer som undersökte saken är oorganiskt selen som ingår i mi- Veräväinens djur slapp sina hälsoproblem tack vare veterinärens hjälp. Djuren fick selen både som injektioner och blandat i dricksvattnet. Efter selenintaget började djuren må bättre på några dagar, men alla djur gick inte att rädda. – Det mest överraskande var att selenbrist kunde uppstå även om besättningens selenintag hade undersökts med blodprov för tre år sedan. Eftersom allt då var i skick fortsatte vi med samma utfodring som förut, berättar husbonden. Innan tydliga bristsymptom uppträder kan djuren redan lida av otillräckligt selenintag. För att latenta symptom inte ska uppstå bör nivån på selenintaget fortlöpande vara tillräcklig. Boskapen behöver selen för att upprätthålla muskelkonditionen och för hjärtats och blodkärlens funktion. Vid selenbrist är kalvarna svaga och vid kalvningen kan det hända att efterbörden inte kommer ut. Inflammationer leder till dräktighetsproblem. Brist på selen ökar också risken för juverinflammationer. Vid tiden för kalvningen är dikorna mest känsliga för hälsoproblem. Då måste försvarsmekanismerna vara i skick, så att de inte drabbas av till exempel juverinflammation. Selen är en antioxidant som höjer motståndskraften mot sjukdomar – liksom E-vitamin – och därför ges de ofta i samma mineralblandningar. Selenet i foder är organisk form vilket gör att djuren effektivt kan tillgodogöra sig det. hÄlsosamt foder med seleNhaltiga gödselmedel Gödselmedlens oorganiska selen transporteras från marken till vallgräset och omvandlas till organisk form. Årlig gödsling med selenhaltiga gödselmedel behövs, eftersom selenet i marken omvandlas till svårlöslig form och föregående sommars gödsling inte är någon garanti för följande sommars selenintag. Selenhalten i gödselmedel är dimensionerad utifrån det årliga behovet, ett ton gödselmedel innehåller 15 gram selen, dvs. per hektar tillförs mindre än 10 gram selen per gödslingsgång. seleNuppföljNiNg på NatioNell NiVå En av jord- och skogsbruksministeriet utsedd arbetsgrupp följer med selenhalten i livsmedel och foder. Resultaten ger vid handen att finländsk spannmål som odlats med selenhaltiga gödselmedel innehåller över 0,1 milligram selen per kilogram torrsubstans och ensilage över 0,2 milligram. Med dessa värden är basfodrets selenhalt i skick. Vid användning av selenfritt gödselmedel är värdena bara en tiondedel av det eftersträvade. Ministeriet slår fast den tillåtna selenhalten i gödselmedel i överensstämmelse med selenuppföljningsgruppens resultat. Senast höjdes selenhalten år 2007 då det konstaterades att användningen av gödselmedel per hektar hade minskat jämfört med tidigare.
© Copyright 2024