1. No category

AnnonsbiLAGA
2/12
Vallarna har stor tillväxtpotential
Tävlingen om bästa vallskörd, Yara
Grass Prix, vanns av Tiina och Jyrki
Heinonen från Luhango. Deras segrande skörd överskred 13 000 kilogram
torrsubstans och 148 000 MJ/ha.
Y
ara Grass Prix -tävlingen
om bästa vallskörd ordnades för första gången i somras. På basis av förhandsanmälningar valdes nio gårdar från olika
håll i Finland ut till tävlingen och
av dem avbröt en gård. Yaras vallexperter fungerade som s.k. stallchefer i tävlingen. De hjälpte till
med att göra upp odlingsplaner
och väga vallskördarna.
Tävlingsresultaten var överraskande: när en typisk vallskörd i
Finland stannar under 5 000 kilogram torrsubstans var tävlingens
bästa skördar mer än dubbelt så
stora. På samtliga tävlande gårdar
steg vallskördarna till över 7 600
kilogram torrsubstans per hektar.
Tävlingen om
bästa vallskörd
startades eftersom man vid Yara ville fästa jordbrukarnas uppmärksamhet på
vallens betydelse
för boskapsgårdarna. Under de
tio senaste åren
har mjölkproduktionen uppvisat en sjunkande
trend. Samtidigt har vallskördarna och fodervärdena sjunkit. Enligt Artturi-statistiken har ensilagets innehåll av råprotein, fosfor
och kalium minskat stadigt från
år till år.
Mjölkproduktionen påverkas av en mängd faktorer, varav de viktigaste är att korna
minskat i antal samt att nyligen etablerade stora boskapsenheter ännu inte har nått
upp till maximal produktion.
Trots det kan man fundera på
om det finns utrymme för förbättringar inom vallproduktionen och om vallarna gödslas tillräckligt?
Hurdan är
en bra vallskörd?
Jordbrukaren har lyckats med
vallproduktionen när skörden är tillräckligt stor och kvaliteten bra både vad gäller näringsinnehåll och
konservering.
Skördens kvalitet försämras inte i stora
vallskördar –
tvärtom.
Nyckeltal för en god
vallskörd:
skörd över 8
000 kg ts/ha,
energi över
85 000 MJ/ha,
smältbarhet som viktat D-värde
680 g/kg ts och råproteininnehåll
över 150 g/kg ts.
Jordbrukarna får uppmätt information om skördens kvalitet, men mängden är ofta svår att
Skördens kvalitet
försämras inte i
stora vallskördar
– tvärtom.
stråsädens svavelbehov
Effektiv kväveupptagning kräver
svavel.
På Heinonens gård i luhango lyckades man få en toppskörd av
vallarna. det förebådar ett gott resultat också för mjölkproduktionen, säger Jyrki Heinonen.
3
uppskatta. Ett enkelt sätt att uppskatta vallskördens mängd är att
dra en slutsats utifrån förhållandet mellan vallareal och djurantal.
När gårdens vallareal är två hektar
per ko är skörden cirka 3 000 kilogram torrsubstans vilket är sämre
än genomsnittet, och när vallarealen är 0,6 hektar är skörden 9 000
kilogram torrsubstans vilket är en
toppskörd.
Motsvarande siffror för tjurarnas del är: en vallareal om 0,45
hektar per tjur innebär en liten
skörd och 0,15 hektar vall per tjur
en toppskörd.
Förmånligaste Fodret
Från tre
slåtteromgångar
Förenklat kan man säga att ju mer
skörd – desto billigare foder. Det
här beror på att de fasta kostna-
MTT Ekonomisk
forskning
Att spara på fel ställe
försämrar produktiviteten och spannmålsgårdens lönsamhet.
derna fördelas på en större skördemängd. Därför lönar det sig att
satsa på de rörliga kostnaderna
som exempelvis gödslingen.
Med en torrsubstansskörd på
tre ton kostar ett kilogram foder
nästan 20 cent, om hektarskörden är fem ton är priset på ett kilogram cirka 17 cent, om hektarskörden är sju ton är priset knappa
15 cent per kilogram och om skörden är nio ton per hektar är priset
drygt 13 cent per kilogram. Prisskillnaden mellan den bästa och
den sämsta skörden är mer än en
tredjedel!
Kostnaderna sjunker med stora skördemängder, även om det
har behövts mer kostnadskrävande gödsling för att producera dem.
En nio tons skörd är resultatet av
tre slåtteromgångar. För var och en
slåtteromgång har vallen gödslats.
vallen ger
det billigaste Fodret
Ju större skörd desto billigare foder och lägre produktionskostnad
för mjölk. En cent i produktionskostnaden för ensilage innebär
en halv cent i produktionskostnaden för mjölk. Det är faktiskt lätt
att spara fem till sex cent i produktionskostnaden för ensilage,
med andra ord att få en 3 cent lägre produktionskostnad för mjölk.
På en gård med 50 kor sparar man
över 14 000 euro per år. Om gården förutom att öka vallskörden
också kan öka användningen av
ensilage vid utfodringen kan inbesparingen vara den dubbla eller
tredubbla.
> läs mer om resultaten
från vallskördstävlingen
www.nurmikisa.com
Preciserad gödsling
7
Goda erfarenheter
av Yara n-sensor
på spannmål.
8
YARA SUOMI OY är ett dotterbolag till Yara International ASA, som tillverkar och säljer gödselmedel för jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk, miljöskyddsprodukter och kemikalier för industribruk. REDAKTION chefredaktör Seija Luomanperä, redaktionsråd Jari Pentinmäki, Mikael Brännback, Anne Kerminen, Juha Liespuu och Anu Artjoki, Yara Suomi Oy,
layout Anna Kujala / Tipos Ab, översättningar Kerstin Lindroos-Falck och Kerstin Holmström.
KONTAKT Yara Suomi Oy, Bertel Jungs platsen 9, 02600 Esbo, e-post: [email protected], telefon: 010 215 111
AnnonsbiLAGA
Ett nytt system
för miljöersättning
är under beredning
T
illsammans med intressentgrupperna
bereder jord- och skogsbruksministeriet
ett nytt miljö- och klimatersättningssystem.
I fortsättningen talar vi alltså om ersättning –
inte om stöd.
Målen för miljöersättningen är: minskad
belastning på vattendrag och mindre klimatpåverkan, bevarande av åkrarnas växtskick
samt främjande och hållbar användning av
naturens mångfald.
Det nuvarande miljöstödet har utvärderats i uppföljningsundersökningen Mytvas 3.
Undersökningen ger vid handen att potentialen för jordbrukets fosfor- och kväveutsläpp i
vattendragen har minskat klart från år 1995,
eftersom kvävegödslingen har gått ned med 13
% och fosforgödslingen med 60 %. Man har
anlagt skyddsremsor och skyddszoner, våtmarker och åkerrenar samt utvidgat det vintertida
växttäcket på åkrarna.
Miljöstödet har fått kritik för att vattendragens tillstånd inte har förbättrats i samma
takt som användningen av växtnäringsämnen
har minskat. Resultaten låter vänta på sig
eftersom åtgärderna påverkar vattendragens
tillstånd med fördröjning.
– Avsikten är att det nya miljöersättningsystemet ska vara mer effektivt, inriktande och enkelt än det nuvarande. Också i fortsättningen
räknar vi med att största delen av jordbrukarna
ansluter sig, säger Sini Wallenius vid jord- och
skogsbruksministeriet.
Gränserna för kväve- och fosforgödsling
granskas som bäst. En central fråga är om
målet fortfarande ska vara att åkrarna har
tillfredsställande eller sämre bördighetsklass
för fosfor.
– Syftet med miljöersättningen är inte att
begränsa möjligheten att få bra skördar när
förhållandena och åkerns tillväxtförmåga är
gynnsamma. Beslutsfattarna måste överväga
både miljönyttorna och jordbrukets verksamhetsbetingelser och rentav försörjningsberedskapen, konstaterar Wallenius.
Yaras sakkunniga har föreslagit att man inte
längre ska sänka gränserna för växtnäringsämnen. För att få bra skördar är det viktigt
att markens bördighet bevaras. Eftersom
det numera odlas ännu mer högavkastande
växtsorter än förut finns det rentav behov av
att använda mer kväve vid odling av brödvete.
Som lösning på problemet föreslås precisionsodling där gödslingen delas upp under växtperioden i enlighet med den kommande skörden.
För att minska fosforbelastningen på vattendrag föreslås spridning av gips på lerjordar
med högt fosforinnehåll. Gipsen fungerar som
jordförbättring och förhindrar erosion och utsläpp av fosfor från åkrarna till vattendraget.
På webbplatserna mmm.fi och landsbygd.fi
kan du följa med hur CAP-beredningen framskrider. Vid ministeriet säger man att miljöåtgärderna kommer att kunna kommenteras
offentligt på webbsidan otakantaa.fi i början av
nästa år.
Seija Luomanperä
chefredaktör
2 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2012
Mer och förmånligare foder
med gödsling
Gårdar som kan producera en
betydande del av sitt foder på
sina egna åkrar är bättre skyddade mot prisfluktuationer.
Det gångna året har än en gång visat hur överraskande marknadskrafterna kan vara. Den globala spannmålsmarknaden som i våras verkade
stabil präglas nu av kraftigt stegrade priser på
grund av svaga skördar och skördeprognoser.
När förhållandet mellan konsumtion och utbud är allt spändare ändras priserna snabbt
när prognoserna ger anledning till det.
Prisstegringen på spannmål har omedelbart återspeglats i höga foderkostnader. De
som är beroende av köpt foder, vilket stora husdjursgårdar ofta är i dagens läge, ser
detta genast också i form av större foderräkningar.
Om man inte kan ty sig till de särskilda skyddsmekanismer som den finansiella marknaden erbjuder är fodersjälvförsörjning en bra grund för att jämna ut
prisfluktuationerna. I tider som dessa är
mängden foder som producerats på egna
åkrar och fodrets kvalitet av stor betydelse. Å andra sidan är det ett faktum att stora
husdjursgårdar ofta har begränsade möjligheter att vara ”självförsörjande” med åkermark. Det lönar sig ändå absolut för husdjursgårdarna att satsa på en stor och
högklassig skörd. Det här gäller såväl
spannmål som vall.
För de flesta husdjursgårdar är
det möjligt att öka fodersjälvförsörjningen genom att höja skördenivån,
och därför lönar det sig att fästa uppmärksamhet på detta senast nu när
prisfluktuationerna på foder har ökat. Balanserad och effektiv gödsling är till utmärkt hjälp. Yara erbjuder husdjursgårdarna marknadens mångsidigaste gödslingsprodukter som ger större skördar och mindre foderkostnader. De flesta av Yaras gödselmedel innehåller också selen
som är viktigt för boskapen. Selentillskott i gödselmedlen
är det billigaste sättet att trygga
husdjurens selenintag.
Som bäst är den kommande miljöersättningen under aktiv beredning. Vi förväntar oss
beslut som gör det möjligt att
ta till vara de nyaste växtsorternas maximala skördepotential.
Det här är viktigt både för att
sänka husdjursgårdarnas foderkostnader och för att förbättra
växtodlingsgårdarnas konkurrenskraft. Förbättrad produktivitet är högt på prioritetslistan när
det gäller att säkra det finländska
jordbrukets framgång.
En bra skörd är också den
bästa miljövården när man använder sig av balanserad gödsling och bland annat ny gödslingsteknik som tar hänsyn till
miljön. I världen behövs det allt
mer mat varje dag. Satsningarna
för att höja skördenivåerna, med
hänsyn till miljön, är det bästa
vi kan göra i dagens läge.
Tero Hemmilä,
verkställande direktör,
Yara Suomi Oy
Identifiera brist på näringsämnen
med Yara CheckIT -applikationen
C
heckIT är en ny mobilapplikation för smarttelefoner som Yara har tagit fram. Med dess hjälp kan du
bestämma om växterna på åkern lider av näringsbrist och få gödslingsrekommendationer för att avhjälpa
bristen.
Du kan ladda ner Yara CheckIT -applikationen gratis till iPhone eller iPad samt till telefoner eller pekdatorer som fungerar med Android- eller Windows-operativsystem. Yara CheckIT hjälper jordbrukarna att snabbt och
enkelt känna igen växtnäringsbrister. Applikationen innehåller en omfattande databas över olika bristsymptom hos
växterna. I databasen kan du söka fram en bild som bäst
motsvarar bristsymptomen hos din egen åkergröda. Med
den finska versionen av applikationen kan du fastställa
bristsymptom hos spannmål och oljeväxter.
Applikationen ger dig också en gödslingsrekommendation för att avhjälpa bristerna. På så sätt kan du lösa problemet redan under samma växtsäsong. Bristen på näringsämnen inverkar då inte på skördens kvantitet eller
kvalitet.
För att ladda ner applikationen ska du besöka Android
Market (Google Play), Windows App eller iTunes App
och skriva sökordet “Yara”. Yara har en serie applikationer
som är planerade för smarttelefoner och pekdatorer. De
ingår i Yaras serviceutbud. En del applikationer används
bara i vissa länder och andra runt om i världen. Mer info
får du på adressen www.yara.com/apps.
AnnonsbiLAGA
Kotkaniemi
God tillväxt ökade stråsädens svavelbehov
Under försommaren sågs på många håll i landet
spannmålsbestånd som hade gulnat. Det berodde inte på kvävebrist, fast det är den orsak man
först kom att tänka på. också svavelbrist gör att
brodden får en blekt gulskiftande färg.
Svavel påverkar tillväxten
Text och graf: Juha Liespuu
[email protected]
V
id ett försök med svavel i vårvete som gjordes på Kotkaniemi gård
framgick tydliga symptom som är
typiska för svavelbrist. Där det inte fanns
tillräckligt svavel var beståndet i början av
växtperioden gulskiftande, tillväxten var
svagare än normalt och utvecklingen långsammare, vilket slutligen syntes i skördenivån.
I våras hade spannmålsbrodden på
många ställen, särskilt på lätta mineraljordar och mullfattiga jordar en gulaktig färg. Den mest
sannolika orsaken till färgförändringarna är svavelbrist. På många orter hade broddens
tillväxt i början av
växtperioden varit mycket snabb
och kraftig, och på
grund av sitt begränsade rotsystem
kunde växterna senare inte uppta tillräckligt näring på svavelfattiga skiften. Dessutom kan vårens häftiga regn ha trängt undan
svavlet så att rötterna inte kunnat nå det.
För stråsäd är det särskilt viktigt att tillgången på svavel är tillräcklig från början av växtperioden tills att blomningen är
över. Grödans svavelbehov ska därför alltid
beaktas vid gödslingsplaneringen.
eFFektiv kväveuPPtagning
kräver svavel
Vid ett svavelförsök med vårvete som gjordes på Yara Kotkaniemi mättes beståndets
kväveupptagning vid två olika tidpunkter
med Yara N-Sensor. Yara N-Sensor mäter
beståndets klorofyllhalt och biomassa och
räknar på basis av mätresultaten ut grödans
eventuella behov av tillskottskväve.
En jämförelse mellan det svavelhaltiga gödselmedlet YaraBela Finlandssalpeter
Se+ och Ammoniumnitrat, som
innehåller enbart
kväve, ger en god
bild av svavlets betydelse. I slutet av
bestockningsskedet hade det bestånd som gödslats
med YaraBela Finlandssalpeter Se+
tagit upp 40 kg/ha
kväve från jorden,
medan det bestånd som fått Ammoniumnitrat hade tagit
upp 35 kg N/ha. I det skede när flaggbladets
bladslida öppnade sig var skillnaden i fråga om kväveupptagningsffekt redan stor till
förmån för YaraBela Finlandssalpeter Se+:
det bestånd som gödslats med Finlandsalpeter hade tagit upp 148 kg N/ha och den
ruta som gödslats med Ammoniumnitrat
123 kg N/ha.
Svavel
effektiviserar
beståndets
kväveupptagning.
Svavel klassificeras som ett av de nödvändiga växtnäringsämnena. Alla växter
behöver svavel, och det går inte ersätta
svavel med något annat näringsämne.
Det som gör svavel till ett nödvändigt
växtnäringsämne är att det tillsammans med kväve är en byggsten för
växtens protein. Följaktligen är svavel
nödvändigt för produktionen av olika
enzymer. Eftersom enzymer ingår i de
flesta livsfunktionerna i växten påverkar
svavelbrist hela växtens tillväxt och
utnyttjandet av andra näringsämnen.
Svavel påverkar också växtens
klorofyllhalt och har härigenom stor betydelse för fotosyntesen. Ett symptom
på svavelbrist är därför att beståndet
gulnar, växer dåligt och långsamt
och mognar sent. Alla gödselmedel i
Eftersom det behövs både kväve och svavel för proteinbildningen finns det en stark
växelverkan mellan de båda ämnena. Därför effektiverar svavel växtens utnyttjande
av kväve och även andra näringsämnen.
svavelbrist FördröJde
mognaden ocH sänkte skörden
Det bestånd som led av svavelbrist och
gödslats med enbart ammoniumnitrat var
ännu vid tröskningen några centimeter
kortare än det bestånd som fått tillräckligt
mycket svavel. Det bestånd som gödslats
med enbart kväve släpade efter i utvecklingen under hela växtperioden, och mognade
också senare. Hektarskörden från det bestånd som gödslats med YaraBela Finlandssalpeter Se+ var 520 kilo större än skörden
från det bestånd som fått enbart kväve.
Det årliga svavelbehovet hos stråsäd är
Svavlets effekt på kväveupptagningen
Beståndets
kväveupptagning
kg/ha
160
140
120
100
80
YaraMila-serien innehåller 2-4 procent
svavel, vilket i de flesta fall är tillräckligt.
Vid odling på lätta eller förhållandevis lätta mineraljordar är det särskilt
viktigt att se till att grödorna får tillräckligt svavel. Mullfattig jord innehåller
mindre svavel än mulljord som innehåller mycket organisk substans. Under
regniga höstar utlakas svavel från
marken, likaså under mycket fuktiga
vårar. Sannolikheten för att svavelbrist
uppkommer är större om början av växtperioden är sval än om den är varm.
Alla faktorer som främjar rottillväxten
förbättrar växtens upptagning av svavel
från jorden.
15–20 kg/ha. Spannmålsväxterna behöver svavel under hela växtperioden. Tumregeln är, att ju tidigare under tillväxten svavelbehovet tillfredsställs, desto bättre blir
resultatet. Tillgången på svavel för stråsäd
är viktig ända från början av växtperioden
tills att blomningen är slut. Störst är beståndets kvävebehov mellan bestockningsskedet och flaggbladsstadiet, då tillväxten är
som störst.
svavelbeHovet avslöJas
med Yara megalab växtanalYs
Svavelbrist förekommer i likhet med annan
näringsbrist först i dold form. Då finns det
inte ännu några synliga symptom i beståndet. Men också dold svavelbrist avspeglas
slutligen i skördens storlek eller kvalitet. De
synliga symptomen på svavelbrist förväxlas
lätt med symptomen på kvävebrist.
Yara Megalab växtanalys är ett bra hjälpmedel för att avslöja brist på svavel eller
andra näringsämnen. Analysen avslöjar
dold näringsbrist och ger rekommendationer för tillskottsgödsling. Om markkarteringsresultatet visar rött för svavlets del lönar det sig att kompletteringsgödsla med
YaraBela Finlandssalpeter Se+, YaraBela
Axan eller YaraBela Sulfan N26, S14. Lindrig svavelbrist korrigeras med bladgödselmedlet YaraVita Thiotrac 300.
I ett försök med svavel på vårvete såg
man symptom på svavelbrist redan tidigt på
våren. De rutor, som hade fått enbart kväve,
var gulskiftande, när rutorna, som hade fått
svavel, var gröna.
60
40
20
0
Slutet av bestockningen
Ammoniumnitrat
Flaggbladets öppningsskede
kväve och svavel växelverkar intimt i växten, där
båda är viktiga byggstenar
vid produktionen av protein. kväve effektiviserar
beståndets svavelupptagning.
YaraBela Finlandssalpeter Se+
Yara Suomi | Växtpressen 2/2012 |
3
AnnonsbiLAGA
AnnonsbiLAGA
Rekordskörd gav seger i vallskördstävlingen Yara Grass Prix
Från Tiina och Jyrki
Heinonens åkrar i
Luhango i Mellersta
Finland bärgades en
präktig vallskörd: tre
slåtteromgångar gav
över 13 000 kg torrsubstans och 148 000
megajoule per hektar.
Text: Seija Luomanperä
Bild: Janne Viinanen
N
ycklarna till en bra skörd är en väl
anlagd vallväxtlighet, tidig vårgödsling och ännu exaktare användning av växtnäringsämnen än förut,
säger husbondparet som är nöjda med sin
seger i tävlingen.
Det segrande vallskiftet ser bra ut den
sjätte september – det täta och rena växtbeståndet böljar i vinden. Vallväxtligheten är över en halv meter hög. Det finns all
anledning att vara stolt. Husbonden följer
med väderleken: senare på eftermiddagen
tycks det bli ett lämpligt uppehåll mellan
regnen så att han kan slå den tredje vallskörden.
– I våras råkade jag på webbsidan Farmit.net få syn på en annons om en tävling
om bästa vallskörd, Yara Grass Prix. När
också husbonden blev intresserad anmälde
vi oss. Vi ville lära oss något nytt om vallodling och det var också intressant att få
den egna vallskörden vägd på våg. Eftersom vårt ensilage inte bara görs i balar utan till stor del också i plansilo har det varit
svårt att uppskatta vallskördens mängd, säger Tiina.
Tävlingen om bästa vallskörd, Yara
Grass Prix, arrangerades för första gången
och på basis av förhandsuppgifter valdes
nio vallgårdar från olika håll i Finland ut
till tävlingen. De tre bästa vallproducenterna vann en resa till SIMA-jordbruksutställningen i Paris nästa vår.
– Vi väntar redan ivrigt på resan, konstaterar Heinonens.
Yara Suomis kundchef ilkka suuruski hjälpte jordbrukarparet att planera odlingsåtgärderna. Han fungerade som
valltävlingens s.k. stallchef och som inspiratör för Heinonens under sommaren. Paret fick färska mellanrapporter och emellanåt inväntade de resultaten på webbsidan
tiina och Jyrki Heinonen i luhango vann tävlingen om bästa vallskörd, Yara grass Prix 2012. nycklarna till en bra skörd är enligt
dem en väl anlagd vallväxtlighet, tidig vårgödsling och ännu exaktare användning av växtnäringsämnen än förut.
nurmikisa.com t.o.m. till sent på natten.
– Det var trevligt att följa med hur vallen växte och spännande att se den egna
gårdens framgångar. Den första skörden
gav en topplacering, den andra skörden
var tävlingens näst största, berättar Jyrki.
vallskörden sYns
i mJölkresultatet
På Heinonens gård i Luhango produceras
mjölk. Familjen håller knappt 30 mjölkkor
och lika många ungdjur. Heinonens har
odlat Tiinas hemgård sedan år 2007. Korna
hålls i en båsladugård från 1980-talet. Tiina har ansvaret för boskapsskötseln medan
Jyrki i huvudsak har hand om foder, odling och maskinarbeten. Familjens tvååriga
dotter Ella följer redan energiskt med på
rundturer till åkrarna.
Åkerodlingen omfattar 100 hektar: ensilage, bete, havre, vete och rybs. Boskapen
utfodras med hemmaproducerat foder, endast mineralämnen och halvkoncentrat utan spannmål köps. Rybsen och den obe-
hövliga spannmålen säljs.
– En bra vallskörd är viktig för oss.
Mycket hänger på den: boskapens välmående, avkastningen och priset på foder.
Det ska finnas tillräckliga mängder foder
av bra kvalitet. Om man lyckas med vallproduktionen inverkar det på hela gårdens
ekonomi – med högklassigt ensilage görs
hela årets resultat. Den slutliga kunden är
mjölkkon på vår gård, slår Tiina och Jyrki
Heinonen fast.
Heinonens har satt upp följande mål
för vallskörden: smältbarhet mätt i D-värde 690 g/kg ts, ensileringskvalitet 8–10
och över 10 000 kg torrsubstans för ensilageskörden.
Fjolåret var ett gott vallår i Luhango och
kvigorna äter fortfarande balat foder. Årets
vallskörd har varit utmärkt på både tävlingsskiftet och de andra vallarna. Det faktum att 30 hektar ger den vallskörd som
behövs för gårdens 60 djur, dvs. 0,5 hektar
vallareal per djur, vittnar om effektiv vallproduktion.
Också Heinonens mjölkproduktion ger
goda resultat: besättningens medelproduktion är nästan 11 000 kilogram. På kokontrollgården har man lärt sig att följa med
produktionen och vid behov göra förnyelser.
– Utmaningen är att förlänga den högavkastande boskapens ålder från nuvarande 2,4 kalvningar. Målet är att kalvningarna ska ske med cirka ett års mellanrum, nu
är det 395 dagar. Vi måste utmönstra kor
främst på grund av problem med juverhälsan och fruktbarheten. Hälsan främjas genom att korna får gå på bete tre månader,
varav fem veckor i sträck, natt som dag.
Korna återvänder till ladugården i början
av september, berättar Tiina.
det börJar Från
markkarteringen
Heinonens åkrar ligger invid stranden av
Päijänne och består av mullrika mjäljordar
som är krävande att odla. Som tävlingsskifte valdes andra årets vall på en sluttan-
Resultaten från Yara Grass Prix 2012 -tävlingen om bästa vallskörd
Placering GΠrd
1.
Tiina och Jyrki Heinonen
Ort
Luhango
1:a skš rden 2:a skš rden 3:e skš rden Skš rd tot. Torrsubstanshalt Torrsubstansskš rd ME-vŠ rde ME-skš rd D-vŠ rde RŒ proteinhalt
kg/ha
kg/ha
kg/ha
kg/ha
(g/kg ts)
(g/kg ts)
(MJ/kg ts)
(MJ/ha)
(g/kg ts)
(g/kg ts)
16!354
12!876
14!019
43!249
305
13!207
11,2
148!264
700
167
2.
Liisa och Juha Vuorela
JalasjŠ rvi
18!678
12!158
18!135
48!972
250
12!266
11,3
138!011
702
140
3.
MTY Ilola
ReisjŠ rvi
12!727
16!385
5!882
34!994
343
11!995
11,0
131!600
686
165
4.
MTT Maaninka
Maaninka 18!869
12!679
9!242
40!791
269
10!955
10,8
118!750
677
142
5.
Nina och Jan-Peter Brunell
Kronoby
7!869
12!364
3!109
23!342
417
9!730
11,5
111!953
720
153
14!282
10!906
8!968
34!156
291
9!946
11,0
109!260
687
189
4!765
41!090
228
9!359
11,4
106!264
710
148
37!080
207
7!660
11,1
85!155
700
131
6.
Sirpa och Ari-Pekka Toppila Siikajoki
7.
MTY Isohanni
Kannus
20!881
15!444
8.
MTY Maitolandia
Oulainen
18!667
18!413
4 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2012
Jordbrukare Jyrki Heinonen och Yaras kundchef ilkka suur-uski mätte vallens höjd till 60 cm.
de åker. Vallblandningen innehåller timotejsorter samt ängssvingel och rörsvingel.
På våren utfördes en kompletteringssådd
för att åstadkomma ett heltätt växtbestånd.
I fröblandningen ingick timotej, ängssvingel och italienskt rajgräs.
Först utfördes
markkartering av
åkern: pH 6,5, fosfor
nöjaktig, kalium tillfredsställande, svavel tillfredsställande.
Gödslingen planerades
för tre slåtteromgångar så att kvävegivan
för den första och den
andra skörden var 100
kg och för den tredje skörden 40 kg per hektar, dvs. i överensstämmelse med de maximala mängderna
enligt miljöstödet.
mal vana, säger Tiina och Jyrki. Vi började
tillämpa Ilkkas nya idéer om gödslingen.
För gödsling av den första vallskörden
hade Heinonens beställt YaraMila Åker Y
1. Det räckte ändå inte till för att uppfylla
vallens fosforbehov
i bördighetsklassen
tillfredsställande.
Enligt markkarteringen behövdes
24 kg fosforgödsling per hektar och
YaraMila Åker Y 1
hade gett bara 11
kg per hektar, dvs.
mindre än hälften
av behovet.
Beslutet blev att
använda två gödselmedel på skiftet: 100 kg YaraMila Åker
Y 1 och 327 kg YaraMila Åker Y 5 per hektar för att tillföra mer fosfor. På så sätt fick
man i enlighet med rekommendationen
cirka 23 kg fosfor per hektar. Jämfört med
den tidigare fosforknappa gödslingen var
skillnaden avsevärd.
En annan förändring jämfört med tidigare var att svavelgödslingen utökades. Det
nya svavelhaltiga bladgödselmedlet Yara-
Det ska finnas tillräckliga mängder
foder av bra kvalitet.
mer FosFor ocH svavel
– De tidigare odlingsplanerna förnyades
när Ilkka Suur-Uski deltog i gödslingsplaneringen. För oss passade det bra, för vi
anser att man ska se på sakerna från ett
nytt perspektiv och inte alltid gå efter gam-
Vita Thiotrac 300 sprutades för såväl första
som andra skörden. Utöver svavel innehåller bladgödseln också kväve – exakt de näringsämnen som vallen behöver för att bilda proteiner.
ut På åkern i tid
Den första gödslingen utfördes redan den 8
maj när växtligheten ännu bara hade skjutit
små skott. Vallen växte med fart och skörden bärgades den 11 juni. Då var D-värdet
som anger smältbarheten 730 gram per kg
torrsubstans, dvs. på önskad nivå.
Före slåttern hade Tiina skickat in ett
par prov för att säkerställa smältbarheten.
Den första skördens foder innehöll 186
gram råprotein per kg torrsubstans. Skördemängden var rekordstor: över 16 000 kilogram färsk skörd, över 5 000 kilogram
torrsubstans och 60 000 megajoule per
hektar. Mer än hela landets medelskörd för
hela sommaren!
Den andra foderskörden bärgades den
22 juli. Knappa 13 000 kilogram i färsk
skörd, cirka 5 300 kilogram torrsubstans
per hektar. D-värdet var 675 g/kg ts.
Den tredje foderskörden bärgades den
10 september. I färsk skörd fick man då
14 000 kg per hektar, dvs. 2 800 kilogram
torrsubstans. Alla värden var av toppklass,
till exempel var D-värdet 694 och råproteinet 129 g/kg ts.
mer areal För sPannmål
Eftersom vallarna ger bra skördar kan vi i
fortsättningen övergå till att odla lite mer
spannmål och rybs i stället för vall, berättar
Heinonens. Genom att sälja spannmål får
vi extra inkomster.
– Framtidsplanerna försvåras av de nya
miljöstödsvillkoren som vi ännu inte känner till. Vi hoppas på flexiblare gränser för
gödslingen så att vi får ordentlig kvalitet på
brödsäden. Det behövs också mer tid för
spridning av stallgödsel. Vår erfarenhet av
näringsbalanskalkylen är att vädret i mångt
och mycket bestämmer skörden och balansen varierar enligt den.
Heinonens fortsätter utveckla sin mjölkgård. Som hjälp har de lönsamhetsbokföring och en liten grupp som består av jordbrukare i Mellersta Finland. De anser sin
styrka vara att de arbetar tillsammans och
förmår fatta snabba beslut vid behov. Åkrarna är varierande och besvärliga att odla.
När skiftena är så här olika varandra lyckas
man alltid på något skifte, säger Jyrki Heinonen.
Yara Suomi | Växtpressen 2/2012 |
5
AnnonsbiLAGA
Spannmålsgårdarnas kostnads- och intäktsstruktur
Raisio och Yara
utvecklar kontraktsodlingen
YaraVita-bladgödselmedlen är enkla
gödselmedel som är avsedda för precisionsgödsling med ett enda näringsämne,
medan de sammansatta gödselmedlen är
skräddarsydda för vissa växter. YaraVitaprodukterna är enkla att använda, de
löser sig jämnt i vatten och kan blandas
med ett stort antal olika växtskyddsmedel. De innehåller fästmedel och har
följaktligen god effekt.
Lösningar vid svavelbrist
Svavelbrist har blivit ett vanligt problem
de senaste åren. Svavelhaltiga YaraMilagödselmedel är den grundläggande
lösningen för vårgödsling på alla skiften.
Tilläggsgödsling med svavel under växtperioden har vid behov också visat sig
vara en bra åtgärd.
Med YaraVita Thiotrac 300 kväve-svavelgödselmedel är det enkelt att sköta
svavelgödslingen under växtperioden.
Bruksmängden för spannmål är 5 l/ha i
början av stråskjutningen. På brödvete
6 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2012
• Löneanspråk och räntekrav 27 600 €
• Avskrivningar 13 740 €
• Löne- och ränteutgifter 2 290 €
• Övriga kostnader 12 530 €
• Övriga byggnads- och maskinkostnader 7 740 €
• Bränslen, elektricitet 4 950 €
• Övriga växtodlingskostnader 4 960 €
• Gödselmedel, kalkning 4 830 €
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
INTÄKTER
40 000
• Stöd 33 000 €
• Annan intäkt 5 830 €
• Andra växtodlingsintäkter 4 470 €
• Spannmålsintäkt 18 800 €
30 000
20 000
10 000
0
KOSTNADER
R
Produkterna i
YaraVita-serien
allt populärare
KOSTNADER
euro
inom ramen för projektet
För skördens och miljöns
bästa utreds hur odlingens miljöpåverkan kunde
minskas. Det främsta
målet är att förbättra
skördenivåerna och att
minska odlingens
utsläpp till luften och
vattendragen.
aisio och Yara startade i augusti
2011 ett samarbetsprojekt vars syfte är att minska miljöverkningarna
av Raisios kontraktsodling och samtidigt
säkerställa en bra skördenivå genom rätt
gödsling. Finlands miljöcentral uppskattar
att en tredjedel av den miljöpåverkan som
en finländsk konsument orsakar uppkommer via matkonsumtionen.
Som första europeiska livsmedelsföretag
tog Raisio i bruk kolavtrycksmärkningen
som anger klimatpåverkan av en produkt.
Märkningen har funnits på förpackningarna till Elovena-havreflingor sedan år 2008.
Ett år senare införde Raisio också en
märkning om vattenfotavtrycket på Elovenaförpackningarna. Märkningen redogör
för den vattenmängd som använts för att
odla och tillverka livsmedelsprodukten. Av
Finlands totala vattenförbrukning står livsmedelsproduktionen för över 80 procent.
AnnonsbiLAGA
delad gödsling
minskar klimatutsläPPen
I riktning mot jordbrukarna sköts samarbetsprojektet av Raisioagro Oy som hör till
Raisiokoncernen. Inom projektet försöker
man förbättra odlingsväxternas skördar, eftersom inhemsk spannmål samt rybs och
raps är viktiga för Finlands självförsörjning
vad gäller livsmedel. En bra skörd binder
dessutom effektivt de näringsämnen som
använts vid odlingen.
För att förbättra skördenivån har Raisioagro och Yara tagit fram gödslingsprogram
och framhävt nyttorna med delad gödsling.
Genom att dela upp gödslingen med den
nya Yara N-Sensor –tekniken kan man inte
sprids gödselmedlet i mjölkmognadsstadiet för att höja proteinhalten. YaraVita
Thiotrac kan blandas med Kvävelösning.
Mangan och bor:
behov av tillskottsgödsling
YaraVita Mantrac Pro är ett starkt manganbladgödsel, som innehåller 500 mg
Mn/liter. I de flesta fall av manganbrist
räcker det med en liter av gödselmedlet
per hektar. YaraVita Mantrac Pro passar
för alla växtslag.
YaraVita Bortrac 150 är ett bladgödselmedel för tillskottsgödsling med bor som
passar för alla växtslag. Bruksmängden
för spannmål är 1 l/ha och för oljeväxter
och grönsaker 3 l/ha. Behandlingen kan
upprepas vid behov.
Näringstillskott för stråsäd
YaraVita Gramitrel innehåller
viktiga spårämnen för stråsäd, i
rätta proportioner. Bruksmängden är 1–2 l/ha. Den rekommenderade gödslingstiden är
mellan bestockningen och början
av stråskjutningen. Det tryggar
tillgången på spårämnen under
den kritiska tidpunkten för skördebildningen.
bara få en bättre skörd utan också minska
odlingens klimatutsläpp, då växterna tillgodogör sig kvävet effektivare. Verkningarna på vattendragen försöker man minska
med hjälp av preciserad gödsling och Yaras åkergips.
ursPrung ocH Produktionsmetoder intresserar
konsumenten
Konsumenterna är i allt högre grad intresserade av livsmedelsprodukternas ursprung
och hur de producerats. Behovet av ny god
praxis är därför ännu större än tidigare.
Raisio försöker på många sätt informera konsumenterna om hur viktig den fin-
Potatis behöver fosfor
YaraVita Solatrel är ett starkt fosforbladgödsel som är särskilt framtaget för
potatis. Behandling vid rätt tidpunkt ökar
potatisens knölantal. Bruksmängden
för potatis är 10 l/ha och för stråsäd 5 l/
ha. YaraVita Solatrel rekommenderas
för spannmål för att trygga tillförseln av
fosfor särskilt ifall jordens fosfortal är
lågt. Produkten innehåller också kalcium,
magnesium och spårämnen.
Oljeväxter behöver bor
YaraVita Brassitrel FL är ett sammansatt
gödselmedel som innehåller kalcium och
magnesium och är avsett för oljeväxter och
kålväxter. Gödselmedlet passar också för
andra växtarter. Bruksmängden är 3 l/ha.
Grönsaker och bär
behöver kalcium
Den nyaste produkten i
YaraVita-serien, YaraVita
Caltrac 560, är ett starkt
kalciumgödselmedel som
innehåller 400 g kalcium
per liter. Dessutom innehåller det bor och zink.
Kalcium och bor påverkar
tillsammans kvaliteten
och hållbarheten hos i
synnerhet sallat, kålarter
ländska jordbruksproduktionen är samt på
vilka sätt man kan få bukt med jordbruksproduktionens miljöverkningar. Märkningarna om kol- och vattenfotavtryck är ett led
i detta arbete.
Stora variationer
i spannmålsgårdarnas lönsamhet
Sakkunnig:
Arto Latukka
sakkunnig:
Aki Finér
[email protected]
Skribenten arbetar som
redovisningschef vid Forskningscentralen för jordbruk
och livsmedelsekonomi,
ekonomisk forskning
[email protected]
Skribenten arbetar som sakkunnig
inom hållbar utveckling och bioekonomi
vid Raisio Abp.
> Se videofilmer om projektet
bit.ly/jaettulannoitus, bit.ly/peltokipsi
och bär. Bruksmängden för gödselmedlet
är 3–5 l/ha och behandlingen ska gärna
upprepas.
God blandbarhet
En central egenskap hos YaraVita-bladgödselmedlen är att de kan blandas med
andra preparat. De passar i tankblandningar med ett stort antal växtskyddsmedel. Den rekommenderade vattenmängden är minst 200 liter. Om en mindre
vattenmängd används ökar risken för
utfällning. Information om möjligheten
att blanda gödselmedlen med enskilda
växtskyddsmedel hittar du på webbtjänsten tankmix.com.
blandning av sprutlösningen
1. Tillsätt minst hälften av vattenmängden (50–75 %) i behållaren.
2. Skaka om dunken ordentligt.
Blanda i gödselmedlet litet åt
gången och tillsätt samtidigt mer
vatten. Skölj dunken med vatten.
3. Fyll till sist behållaren med önskad
mängd vatten. Kontrollera att
gödselmedlet löser sig.
INTÄKTER
spannmålsgårdarnas kostnads- och intäktsstruktur år 2010.
kostnadsstapeln till vänster är 16 600 euro större än
intäktsstapeln till höger, dvs. lika mycket som förlusten.
källa: mtt lönsamhetsbokföringsmaterial.
M
TT Ekonomisk forskning bedömer att spannmålsgårdarnas lönsamhet är något bättre i år än i fjol.
Lönsamheten har varierat kraftigt: år 2007 var
lönsamhetskoefficienten 0,81 och i fjol 0,32.
När lönsamhetskoefficienten på spannmålsgårdarna år 2007 var 0,81 fick företagaren 81 procent av en lantbruksarbetares arbetsförtjänst per timme och av målet för avkastning på eget kapital. Spannmålsodlarna
fick således 10,2 euro i timlön för sitt arbete
och 4,1 procent avkastning på det egna kapital de investerat i jordbruket.
År 2009 fick spannmålsodlarna i praktiken ingen ersättning alls för sitt arbete och
egna kapital, eftersom lönsamhetskoefficienten var bara 0,02. När det gäller resultaten för 2010, förhandsresultaten för 2011
och prognoserna för 2012 placerar vi oss
med lönsamhetskoefficienterna 0,40, 0,32
och 0,37 i mitten av dessa extrema år.
De stora lönsamhetsvariationerna beror på stora kast i priserna på spannmål och
produktionsinsatser och i skördarna. Andra
faktorer som påverkar förändringarna i lönsamheten är jordbruksstöden och produktiviteten, dvs. förhållandet mellan input och
output.
I nättjänsten Jordbruks- och trädgårdsproduktion på MTT:s webbsida Ekonomidoktorn delas jordbrukets kostnader in i
kostnader för förnödenheter, husdjur, byggnader, maskiner, arbete och räntor samt övriga kostnader.
vad består kostnaderna av?
I kostnadskalkylen intill utreds spannmålsgårdarnas kostnadsposter på basis av räkenskapsåret 2010.
Man måste
fundera på
om inbesparingen leder till
sämre skördenivå.
nas andel 45 %. Summan av alla dessa, en
total intäkt om cirka 62 000 euro, räckte år
2010 enkelt till för att täcka odlingsutgifterna om 37 300 euro i pengar. Men när man
också beaktar avskrivningarna om 13 740
euro, kostnaderna för eget arbete 13 300 euro samt kostnaderna för eget kapital 14 300
euro, räckte den totala intäkten inte till för
att täcka produktionskostnaderna. Förlusten blev 16 600 euro.
sPara På rätt ställe
På spannmålsgårdarna arbetade man i
medeltal 950 timmar, varav 630 timmar inom växtodlingen. Odlingsarealen var 56
hektar. I medeltal hade gårdarna investerat
251 000 euro eget kapital i jordbruket. Kostnaden för löneanspråket och kostnaden för
ränta på eget kapital utgjorde år 2010 över
en tredjedel, dvs. 35 % av spannmålsgårdarnas totalkostnader.
Avskrivningskostnaderna för maskiner,
byggnader och täckdikning utgör 17 % av
totalkostnaderna.
I kalkylen bestod alltså dryga 50 % av
produktionskostnaderna av löneanspråk på
eget arbete, räntekrav på eget kapital och
avskrivningar. Dessa kostnader ger inte
upphov till egentliga utgifter i pengar.
Utgifter i pengar orsakades till exempel
av köp av gödselmedel och kalk. De utgjorde cirka 6 % av de totala kostnaderna. Elektricitetens och oljans andel av kostnaderna
var också sammanlagt cirka 6 %.
Utöver dessa ingick också utgifter för
växtskyddsmedel och utsäde samt andra anskaffningskostnader i förnödenhetskostnaderna. Sammanlagt utgjorde förnödenhetskostnaderna 18 % av de totala kostnaderna.
Hyror och försäkringar som ingår i övriga kostnader utgör för sin del sammanlagt
cirka 8 % av de totala kostnaderna.
mer än HälFten av intäkterna
Från stöden
Stödens andel av de totala intäkterna är 55
% och försäljnings- samt de andra intäkter-
De årliga penningutgifterna, som till exempel gödselmedels- och växtskyddsutgifterna, anses innehålla flest sparobjekt. Ofta förbiser man de kostnadsposter som inte
orsakar penningutgifter vid granskningstillfället. Sådana är bl.a. avskrivningar för tidigare års maskin- och byggnadsinvesteringar samt kostnader för eget arbete och eget
kapital.
När jordbrukaren använder sig av lönearbete och främmande kapital märks kostnaderna på ett konkret sätt i samband med
betalningen av löne- och ränteutgifter.
Vid planeringen av insatsanskaffningar måste jordbrukaren fundera på om inbesparingen i anskaffningsutgifterna för insatsposten leder till en sämre skördenivå.
På så sätt ger kostnadsinbesparingen i själva verket mindre försäljningsinkomster och
högre enhetskostnad för ett spannmålskilo, dvs. produktionskostnad per producerat
kilogram spannmål. Att spara på fel ställe
försämrar alltså produktiviteten och spannmålsgårdens lönsamhet.
Med tanke på beslutsfattandet orsakas
problemet av att man vid sådd inte har vetskap om den kommande skördemängden
eller spannmålspriset.
De fasta kostnaderna såsom avskrivningar och räntekostnader uppkommer i
vilket fall som helst. I Finland är tiden för
såväl sådd som skörd, då maskinerna behövs, vanligen kort. Jordbrukaren måste
noggrant överväga om var och en maskininvestering är nödvändig. Det samma gäller
naturligtvis också alla andra anskaffningar.
resultaten På webbPlatsen
ekonomidoktorn
MTT Ekonomisk forskning upprätthåller
och utvecklar ett system för lönsamhetsbokföring där jordbruksföretagens ekonomiska utveckling följs upp och prognostiseras på basis av resultaten från cirka 950
företag som hör till lönsamhetsbokföringen. Av bokföringsgårdarna är ungefär 150
spannmålsgårdar och utifrån dem beräknas
medelvärden för Finlands 12 200 spannmålsgårdar.
Lönsamhetsbokföringens klassificering
enligt produktionsinriktning förnyades i
mitten av september och i och med det gallrade man bort bland annat sådana husdjursgårdar som hört till gruppen spannmålsgårdar på grund av en stor spannmålsareal. De nya resultaten enligt SO-klassificeringen beskriver uttryckligen resultaten
för specialiserade spannmålsgårdar. Spannmålsgårdarnas areal är i genomsnitt 55 hektar i odling med i huvudsak spannmål, oljeväxter och träda. Resultaten har till alla
delar beräknats retroaktivt till och med år
2000. De regionala medelvärdena kan fritt
studeras på MTT:s webbplats Ekonomidoktorn under punkten Jordbruk och trädgårdsproduktion. I avsnittet Egna val ingår
detaljerade kalkyler enligt region och gårdsstorleksklass. Förutom medelvärdena kan
man på olika grunder söka medelvärdena
för bra och svaga grupper.
Resultaten från EU-medlemsstaternas
spannmålsgårdar finns på svenska och finska i Ekonomidoktorns FADN-nättjänst
och under Östersjöländerna hittar man
spannmålsproduktionens resultat. Hela spannmålskedjans produktion av insatser fram till spannmålsproduktionen, konsumenten och utrikeshandeln kan studeras
i MTT:s och VYR:s tjänst Spannmålsdatabanken (www.mtt.fi/taloustohtori/viljatietopankki).
läs om JordbruksFöretagens
lönsamHet På:
www.mtt.Fi/ekonomidoktorn
Yara Suomi | Växtpressen 2/2012 |
7
AnnonsbiLAGA
Goda erfarenheter av Yara N-Sensor
Entreprenör Mikko Lindeman och jordbrukare olavi
Koli har använt Yara n-sensor på spannmål under
två somrar. Preciserad gödsling jämnar ut variationerna i växtligheten, minskar liggsäden och förbättrar kvaliteten på skörden.
Text: Anu Artjoki
Bild: Kimmo Lehtonen
J
ordbrukare mikko lindeman i Somero tillämpar preciserad gödsling med
Yara N-Sensor som standardåtgärd på
nästan alla odlingsväxter. Mest fördelar ger
preciserad gödsling av vete, men också på
maltkorn och oljeväxter förbättras skördens kvantitet och kvalitet med delad gödselgiva. På havre har Lindeman ännu inte
prövat på att dela upp gödslingen, men de
förväntar sig att försöket blir mycket intressant.
Yara N-Sensor har använts på gården under två växtsäsonger. Verktyget mäter grödans klorofyllinnehåll och mängden biomassa och styr gödselspridaren i realtid. På
så sätt sprids exakt den mängd tillskottskväve som grödan behöver på olika ställen.
– Jag sprider all tillskottsgödsel i granulatform eftersom det inte går att dosera tillräckligt med flytande gödselmedel på
grund av risken för brännskador, konstaterar Mikko Lindeman.
För gödslingen använder han YaraBela Finlandssalpeter Se+, YaraMila Åker Y 1
och YaraBela Sulfan N26, S14 -gödselmedel. På vete och korn har han dessutom använt YaraVita Gramitrel.
På sin egen gård gödslar Lindemans
vårvetet med 100 kg kväve/ha i samband
med sådden. All fosfor och kalium som behövs tillförs som kombisådd. När brodden börjar komma upp, men före stråskjutningen, ges vanligen 30 kg tillskottskväve
och i mjölkmognadsstadiet 20 kg. Maltkornet gödslas med 70 kg kväve i samband
med sådden och resterande 30 kg ges senare under växtperioden.
utöver sina egna åkrar utför mikko lindeman tillskottsgödsling på entrepenad på 10 gårdar. Fairytale-kornet
på bilden fick tillskottsgödsling i stråskjutningsskedet.
toPPteknologi
också För en liten gård
Förutom att Mikko Lindeman preciserar
gödslingen i flera omgångar med Yara NSensor på sina egna åkrar, utför han tillskottsgödsling på entreprenad på 10 gårdar
i närområdet. Senaste växtsäsong tillskottsgödslade han sammanlagt 700 hektar.
En av Lindemans entreprenadkunder
är olavi koli som har en 50 hektar stor
spannmålsgård i Somero. Han tycker att
det är bra att också en liten gård kan få tillgång till teknologi på toppnivå.
Senaste växtsäsong odlade Koli korn
samt vår- och höstvete på sina åkrar. Skiftena har 20 meters körspår och för dem
räcker arbetsbredden för den egna gödselspridaren av äldre modell inte till. Koli är
märkbart nöjd med sitt entreprenadavtal
med Lindeman.
– Med Mikko löper samarbetet bra. Det
här är en till alla delar ekonomisk lösning
också för en liten gård: med Yara N-Sensor
sparar jag cirka 5 % av gödselkostnaderna,
bedömer Koli.
Lindeman och Koli konstaterar samstämmigt att en delad kvävegiva inte leder
till att skörden mognar senare. En alltför
stor kvävemängd i kombination med vissa växtskyddsmedel kan däremot förlänga
växttiden.
Flexibilitet i
milJöstödets gränsvärden
Lindeman äger Yara N-Sensor tillsammans
med spannmålsodlaren mika äijälä från
Salo. Äijälä odlar cirka 400 hektar åker och
är Lindemans största kund.
– Med kvävemängderna enligt miljöstödet är det nästan omöjligt att få högavkastande och sena vårvetesorter att nå upp till
en proteinhalt som räcker för brödsädskvalitet. Genom att precisera gödselgivan med
Yara N-Sensor i flera omgångar under
växtperioden går det att höja proteinhalten, slår Äijälä fast.
Eftersom miljöstödet begränsar användningen av tillräckliga fosfor- och kvävenivåer på högavkastande sorter måste jordbrukarna välja tidigare sorter som ger mindre skörd. Äijälä har exempelvis helt slutat
odla vetesorten Trappe.
– Om åkern tillskottsgödslas med Yara N-Sensor på de ställen där det finns tillväxtpotential, binds näringsämnena i skörden och urlakas inte. Jag anser att miljöstödets kvävegräns borde höjas till nära 200
kg/ha – naturligtvis beroende på sort.
Mikko Lindeman har liknande erfarenheter: med miljöstödets nuvarande kvävegränser går det inte att få både toppskörd och
toppkvalitet
Yara N-Sensor
sparar cirka 5 % av
gödselkostnaderna.
– Jag siktade på brödsädskvalitet för
mitt Amaretto-vete: i samband med sådden
gödslade jag med 100 kg kväve/ha, före bestockningen med 20 kg tillskottskväve/ha
och i mjölkmognadsstadiet med ytterligare
30 kg/ha. Med tanke på sorten var skördenivån blygsamma 5 000 kg/ha, men proteinhalten var 12,5 %. Insatserna räckte alltså
inte till för både skörd och protein.
entrePrenören är nöJd
8 | Yara Suomi | Växtpressen 2/2012
Lindemans verksamhetsidé är att använda
sin rejäla maskinpark för så mycket entreprenadarbeten som möjligt i hela spannmålsodlingskedjan. Han utför sådd, besprutning och ytspridning på entreprenad.
Det tekniska stödet för Yara N-Sensor
får beröm av Lindeman: man får alltid råd
vid behov. Jordbrukaren är entydigt av den
åsikten att preciserad gödsling inte bara är
miljövänlig utan också lönsam.
– Delad gödselgiva jämnar ut variationerna i växtbeståndet. Också liggsäden
minskar betydligt. Dessutom får man inbesparingar i form av mindre gödselkostnader och torkningskostnader.
Mest nytta ger tillskottsgödslingen när
växtbeståndet är på exakt rätt tillväxtstadium vid tidpunkten för spridningen.
– Yara N-Sensor är ett rätt nytt verktyg
i Finland. Det bästa slutresultatet får vi när
vi diskuterar oss fram till rätt spridningstidpunkt tillsammans med gårdens husbondfolk.