Handlingar till Utbildningsnämndens extra - Upplands-Bro
Handlingar till Utbildningsnämndens extra sammanträde tisdagen den 18 februari 2014 Sidan 3 av 85 Ärende 1 Sidan 4 av 85 Sidan 5 av 85 Utbildningskontoret Jesper Sjögren Datum Vår beteckning 2014-02-08 Dnr 2014-6003 Utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Utbildningskontorets förslag till verksamhetsberättelse för 2013 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Utbildningskontoret har upprättat förslag till verksamhetsberättelse för år 2013 i enlighet med kommunstyrelsekontorets anvisningar. Beslutsunderlag Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 8 februari 2014 Förslag till verksamhetsberättelse 2013. Barnperspektiv I förslaget till verksamhetsberättelse beskrivs hur de olika verksamheterna inom utbildningsnämndens verksamhetsområde strävar efter att nå så stor måluppfyllelse som möjligt för alla barn och ungdomar. UTBILDNINGSKONTORET Anders Wedin Tf Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Sidan 6 av 85 Sidan 7 av 85 Verksamhetsberättelse 2013 Utbildningsnämnden Förslag 2014-02-13 Sidan 8 av 85 Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden 2013 Ordförande: Tf Kontorsschef: Yvonne Stein, FP Anders Wedin Förbättrad Skolkvalitet genom ett Systematiskt Kvalitetsarbete De kommunala verksamheterna har under 2013 anpassat sig efter Skollagen, Kap 4 som säger att huvudmannanivån systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Alla förskole- och skolenheter har en plan för det systematiska kvalitetsarbetet som ligger till grund för uppföljningar, utvärderingar och analyser under skolåret. Dessa sammanställs i juni månad till en samlad lägesbedömning. Ansvarsområde Utbildningsnämnden svarar för kommunens verksamhet i; pedagogisk omsorg, förskola, grundskola, fritidshem och öppenverksamhet, fritidsgårdar, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi), samt för kostverksamheten i kommunen. Inom skolformerna gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna bedriver kommunen ingen egen utbildning, utan anlitar platser i andra kommuner/hos andra anordnare. Viktiga händelser under året Under en stor del av året har Utbildningskontoret saknat ordinarie utbildningschef, skolchefen har under samma period varit tillförordnad på tjänsten. Samtidigt har två erfarna medarbetare gått i pension. 2013 har därmed blivit ett år med mycket operativt arbete och det strategiska arbetet har blivit lidande. De kommunala verksamheterna har under 2013 övergått till ”Systematiskt Kvalitetsarbete” enligt skollagen Kap 4. Detta innebär att både huvudmannanivån förskole- och skolenheterna systematiskt och kontinuerligt planerar, följer upp och utvecklar utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. En del av det Systematiska Kvalitetsarbetet är att utforma rutiner för utbildningskontorets och förskole- och skolenheternas klagomålshantering. Inom utbildningen har gjorts ett antal satsningar på att förbättra matematikresultaten i vårt skolsystem. Vi har sedan två år tillsammans med 85 andra kommuner deltagit i SKLs matematiksatsning PISA 15. Styrning och ledning är centrala begrepp inom projektet för att skapa förutsättningar för bättre måluppfyllelse. I projektet involveras alla fyra nivåer i kommunen, Politiken, Förvaltningsledning, Rektorer och Lärare Vidare har vi deltagit i Matematiklyftet i samarbete med Skolverket. Matematiklyftet är också det en satsning på att förbättra elevernas resultat och måluppfyllelse. Detta projekt riktar sig direkt till undervisande lärare som får en anpassad didaktisk utbildning som leds av speciellt utbildade handledare. Vi har även gjort motsvarande satsning på förskolan där förskolläraren deltagit i kompetensutbildningsinsats som letts av kommunens Matematikutvecklare. Lärplattan i förskolan är ett projekt tillsammans med Vaxholms Stad och Stockholms Universitet. Syftet med detta projekt har varit att studera effekterna av införandet av lärplattor i förskolan i samband med undervisningen i språkutveckling och matematik. Sidan 9 av 85 Utbildningsnämnden har under 2013 tagit beslut om att göra förändringar i skolorganisationen i kommunen på grundskolenivå. I korthet kan den beskrivas som att tidigare F-5 skolor nu får möjlighet att utöka sin verksamhet med åk 6. Detta ligger i linje med de avstämningsperioder som staten beslutat om i åk 3, åk 6 och åk 9. LJUS på kvalitet är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommuner för kvalitetsutveckling inom skolområdet. Kvalitetsarbetet omfattar förskola, förskoleklass, särskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Fristående förskolor ingår. Fristående skolor erbjuds delta. Under året har vi också aktivt deltagit i KSLs arbete kring gemensam Vuxenutbildningsregion samt framtagande av en ny länsprislista för gymnasiet. Verksamheten i siffor Källa Skolverkets Kommunblad http://skolnet.skolverket.se/polopoly/kommunblad/13ht/upplandsbro.pdf Antal barn/årsarbetare i förskolan 2012/2013 5,7 (Kommungruppen 5,6) Andel (%) av grundskolans elever som deltar i modersmålsundervisning 2012/2013 22,2%(Kommungruppen 10%) Andel (%) elever på UBG från annan kommun 2012/2013 54% (Kommungruppen 41%) Andel (%) elever som godkänts på VUX sfi 69% (Kommungruppen 59%) Så påverkade omvärlden oss Ny lag om skriftliga omdömen och IUP trädde i kraft 19 november 2013. Den innebär att det inte finns krav på att skriva Individuella UtvecklingsPlaner (IUP) och omdömen i årskurserna 6, 7, 8 och 9 där det sätts betyg. Syftet med förändringen är att förenkla och minska lärarnas administrativa arbete. Skolverket har även tagit fram ett stödmaterial. Dock kvarstår kravet att hålla elev och vårdnadshavare underrättade om elevens resultat och utveckling, så effekten av denna lagförändring är i dagsläget osäker. Staten har även tillskjutit medel för att huvudmännen ska inrätta Karriärtjänster inom skolan (förskolan undantagen), Upplands-Bro har fått möjlighet att från årsskiftet 13/14 tillsätta 9 förstelärare vars uppgift är att bidra till skolutveckling och högre måluppfyllelse för eleven. Dessa anställs av skolornas rektorer. Framtiden Förhoppningsvis kommer ett antal reformer som sätter fokus på skolpersonalens och chefernas arbetsvillkor. Nödvändigt är att skapa goda förutsättningar för lärare att ägna mer tid åt förberedelser och efterarbete av undervisningen. På detta sätt kan vi också ställa högre krav på eleverans resultat. Här kommer vi också att behöva satsa på förskolechefer och rektorer som i sin tur behöver bättre möjligheter att verka som pedagogiska ledare. Huvudmannens och skolenheternas planer för kvalitetsutveckling, uppföljning, utvärdering och analys kommer att ställa nya och högre krav på både utbildningskontorets personal och verksamhetscheferna. Kompetensutvecklingsinsatser är nödvändiga. Rekryteringsbehovet av förskollärare och lärare kommer fortsättningsvis vara stort. Det behövs en satsning för att öka andelen pedagogiskt utbildad personal genom rekrytering, men även för att antalet barn/elever förväntas öka. En lönesatsning behövs dels för att få kompetent personal att stanna i vår kommun samt för att vara konkurrenskraftiga gentemot omvärlden vid Sidan 10 av 85 rekrytering. Detta gäller inte minst vid chefsrekrytering. Vi räknar med att under många år framöver vara en inflyttningskommun vilket kräver en god strategisk framförhållning beträffande byggplaner av förskolor och skolor. Tydliga riktlinjer vad gäller konkurrentutsättning är viktigt för alla parter. På många av våra förskolor och skolor behövs anpassningar för att klara kommunens miljömål, med exempelvis källsortering. Vidare anser vi att kommunen, i sin helhet och speciellt för utbildningsområdet, behöver skapa en kort- och långsiktig plan för IKT-området. Personal Verksamhet Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Kostenheten Resursteamet Central adm Summa 2013-12-31 Tillsvidare Årsarbetare anställda 265 260 345 331 82 81 20 19 33 30 37 30 7 7 789 758 2012-12-31 Tillsvidare anställda Årsarbetare 276 344 84 21 33 28 10 796 267 332 83 20 29 24 10 765 Ekonomi, tkr Utbildningsnämnden redovisar en ekonomi i balans. Volymen av verksamheterna har i stort sett uppgått till budgeterad nivå. En del avvikelser har hanterats inom den ekonomiska ramen. Följande större avvikelser förekommer; • Överskottet inom förskolan beror på att antalet barn var färre än budgeterat. Tidpunkten för många föräldrars önskemål om plats blev senare än beräknat. • Underskottet för grundskolan/grundsärskola beror på att kostnaderna för barn i behov av särskilt stöd har ökat genom flera inflyttande elever än budgeterat. Kostnaderna för externa placeringar, skolskjutsar men även resursteamets egna personalkostnader har därmed ökat. • Överskottet för gymnasieskolan beror på att kommunen hade färre gymnasieelever än budgeterat. • Underskottet inom Resursteamet beror på dubbla personalkostnader under en övergångsperiod inom delar av elevhälsan. • Överskottet för vuxenutbildningen beror på att den statligt finansierade yrkesutbildningen genomfördes till en lägre kostnad än vad som erhållits i Sidan 11 av 85 statsbidrag per studieplats. Dessutom var blev kostnaden för särvux lägre än budgeterat. God ekonomisk hushållning Utbildningsnämnden har använt tilldelade medel i enlighet med god ekonomisk hushållning. Enligt skollagen ska barn med behov av särskilt stöd prioriteras. Ökade kostnader för dessa har kunnat täckas inom den ekonomiska ramen. Investeringsredovisning,tkr 50301 50302 50306 50327 50330 UTRUSTNING/INVENTARIER OMBYGGNADER UPPRUSTNING UTEMILJÖ Modernisering Hagnässkolan Inventarier/utrustning Härneviskolan 50332 Jobbpaket2010 Upprustning av utemiljöer vid skolor och förskolor 50334 Modernisering kök i förskolor och skolor 50335 Miljöstationer . Summa Total kalkyl Förbrukat tom 2012 Netto Netto Redovisat 2013 Redovisat 2013 Utgifter Inkomster Budget 2013 Neto Kvar av projektbudget 2013 Utgifter 7 128 533 3 007 1 000 4 500 0 0 0 268 232 4 014 599 1 069 181 3 203 0 0 0 0 0 6 988 533 3 007 711 4 408 2 974 -66 1 938 530 1 205 1 900 1 822 36 0 78 42 4 000 651 948 0 3 349 2 401 650 22 718 0 2 973 0 10 050 0 0 650 19 724 Avslut eller ombudgeteras till 2014 Ombudg Avslut Ombudg Ombudg Ombudg Avslut Ombudg 650 Avslut 9 674 50301 Utrustning Inventarier - Duschväggar till Hagnäshallen, - Skolbänkar Brunna/Hagnäs, - Biblioteksmöbler Tjusta - Biblioteksmöbler Brunna/Hagnäs, - Slöjdsalsutrustning Brunna/Hagnäs - Skolmöbler Lillsjöskolan - Skolmöbler Bergaskolan - Startkostnader språkavdelning Råby förskola - Skötbord och stolar Tibble förskolor, 50302 Ombyggnationer - Bergaskolan smärre ombyggnation - Brunnaskolans expedition - Särskolans lokaler Ekhammarskolan 50306 Upprustning utemiljö Förskolor - Tibble fsk. Ute kök, ute ateljé, lekbäck, klätterställning, soltak, kompisgunga, lekstuga - Håbotibble fsk & Röda fsk Tjusta, Förråd, gungor, lekhus utemöbler, grillplats - Västrabro fsk. Staket, klätterställning, plantering, balansbana, gungor - Brunna fsk. Staket, kompisgunga, rutschkana, utemöbler, solskydd - Kungsängens fsk. Grillplats, lekstuga - Norrboda fsk. Gungställning småbarnsavdelning - Blommans fsk. Markarbete/upprustning av gården, nya lekställningar, nya gungor. Skolor - Brunna, gungor och linbana Sidan 12 av 85 - Hagnässkolan, linbana och multibana Tjustaskolan, utemöbler, basketkorgar asfaltering Bergaskolan, uteförråd, bollplank, lekhus, målning, orienteringstavla Ekhammarskolan, planteringar, basketkorgar, utemöbler Broskolan, utemöbler, basketkorgar, utepingisbord Vuxenutbildningen, planteringar för mer inbjudande entré UBG, utemöbler, planteringar, papperskorgar, omläggning plattor 50327 Modernisering Hagnässkolan - Utredning av modernisering pågår, under 2013 har grovt kalkylunderlag tagits fram i samarbete med arkitekt. 50330 Inventarier/utrustning Härneviskolan - Exempelvis, skolmöbler, slöjdsalsutrustning, ljudanläggning Redovisning av AFA-projekt Återbetalning av AFA-premier har möjliggjort punktinsatser i verksamheterna. Nedan redovisas de projekt som Utbildningsnämnden genomfört med AFA-medel 2013. AFA-projekt 2013, tkr Projekt nr 91060 91061 91062 91063 91064 91065 91066 91067 91068 Text/Beskrivning Omstrukturerings- och avvecklingskostnader för Restaurangskolan. Projektanställning. Utredning nya Yrkeshögskoleutbildningen Förnyelse av läromedel förskolan och grundskolan Underhåll kök i förskolor Fortbildning enhetschefer, matematiklyft Material och utbildning NTA-projekt Utökning av fritidshemsprojekt Upprustning av kringutrustning och förbrukningsinventarier Projektanställning för språkutveckling i förskolan Summa Budget Tillskott Förbrukat 2013-12-31 800 800 150 0 1 860 580 500 140 400 1 860 560 500 100 400 300 280 300 5 030 55 4 555 Anslagen har använts förutom följande projekt; 91061 Projektanställning VUX för utredning av YH-utbildningar. Detta på grund av för kort framförhållning. 91068 Projektanställningen lyckades vi inte få till med den korta tid vi hade, men en del av pengarna kunde vi använda till fortbildningsinsatser inom området. Sidan 13 av 85 Intern kontroll Kontrollområde Resursteamet Frånvaro grundskolan Kommentar Status Stickprov har tagits vilka visar att Resursteamet följer de riktlinjer som givits. Frånvaron i grund- och gymnasieskolorna redovisas regelbundet i nämnden. Rektorerna har god kännedom om orsakerna till högre olovlig frånvaro. Statistiken visar att den olovliga frånvaron minskar. Uppföljning av miljöplanen I kommunens miljöplan slås fast att förskolor och skolor ska arbeta med frågor kring miljö och hållbar utveckling. 100 % av dessa ska senast 2015 vara miljöcertifierade. Förskolorna Arbetet med miljöcertifiering fortsätter. De som inte är certifierade redan är på gång och kommer att bli det senast 2015. Man arbetar med sopsortering och använder miljöstationer i förskolornas närhet. 5 åringar besöker Högbytorp och pedagogerna samtalar med barnen om att värna miljö och natur. Miljöansvariga pedagoger deltar i fortbildning. Grundskolorna De skolor som inte ännu inte är miljöcertifierade har påbörjat sitt arbete mot målet om certifiering under 2015. Upplands-Brogymnasiet Ämnesövergripande arbete med hållbar utveckling som fokus genomsyrar många projekt på Upplands-Brogymnasiet. På flera program utgår en stor del av lärandet från perspektivet hållbar utveckling. UBG har tidigare varit certifierad skola för hållbar utveckling. Målet är att under 2014 påbörja arbete för att senast 2015 återfå certifieringen. Vuxenutbildningen Då Grön flagg inte är en certifieringsmodell som passar vuxenutbildningen har ett arbete inletts att skaffa sig en annan typ av miljöcertifiering och kommer att få detta senast 2015. Sidan 14 av 85 Verksamhetsanalysdel Pedagogisk omsorg (familjedaghem) / Öppen förskola Ansvarsområde Familjedaghemmen riktar sig i första hand till barn i åldrarna 1-5 år. Vid slutet av 2012 fanns 10 kommunala familjedaghem. Öppna förskolorna i Bro och Kungsängen bedriver en uppsökande, stödjande och kontaktskapande verksamhet i samarbete med andra verksamheter t ex barnhälsovården och socialkontoret. Ersättningar till andra anordnare av pedagogisk omsorg och tillsynsansvar över dessa verksamheter ingår också i ansvarsområdet. Prioriterade mål och uppdrag Mål för de kommunala enheterna Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i förskolan. Arbetet med målen/uppdragen Pedagogisk omsorg har arbetat utifrån de allmänna råden, som har barnkonventionen som utgångspunkt. Personalen har lagt stort fokus på det matematiska och språkliga. De har delat upp gruppen i åldershomogena grupper. Under förmiddagarna då de träffas ute och har haft olika teman, där barns språkliga och matematiska förståelse utvecklas. Öppna förskolan vänder sig främst till föräldrar där man pratar om vikten av att prata läsa för barnen. Även det matematiska intresset för färg, form, rymd osv. är viktigt i barns lärande. De har sångsamlingar varje vecka där både språket och matematik fångas upp. Pedagogisk omsorg arbetar kontinuerligt med kompistema kopplat till värdegrundsarbetet och likabehandlingsplanen. De driver en uteverksamhet där man integrerar arbetet med barns delaktighet och samspel mellan barnen. Barnen är frimodiga och lär förmågan att lösa konflikter som uppstår, ibland själva och Barnen ska utveckla förståelse för våra ibland med hjälp av någon vuxen. gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta Öppna förskolan: personalen uppmuntrar föräldrars samspel till dem. barnen både egna och andras. Personalen är goda förebilder tar initiativ till olika diskussioner och samtal. Personalen erbjuder en trivsam och tillåtande atmosfär. Föräldrar är med och välkomnar nya besökare, de ser och bekräftar varandra och hjälper till att ta hand om varandras barn. Pedagogisk omsorg: de erbjuder barnen en välplanerad pedagogisk verksamhet anpassad till alla åldrar och behov, miljön är anpassas och inbjudande både i den lilla gruppen och Förskolor ska vara trygga och främja den stora. lust till lärande och studier. Öppna förskolan. De pratar ofta om barnenes kompetens och gör föräldrarna medvetna om vis barnens utvecklingsprocesser och synliggör de i leken. Pedagogisk omsorg: Personalen är medvetna om barns olika Barn ska få den hjälp och det stöd som behov. Vid behov kontaktas resursteamet för handledning samt de behöver. ett nära sammarbete med föräldrar. Personalens kompetens ska öka. Pedagogisk omsorg: Under våren diskuterade vi de nya allmänna råden tillsammans med Agneta Blohm för att reflektera över de olika målen. Öppna förskolan: Personalen får handledning, olika fortbildningar utifrån de behov som finns. Status (grön, gul, röd) GULT GULT GULT GULT GULT Sidan 15 av 85 Uppdrag till de kommunala enheterna Föräldrars erfarenheter kunskap och kraft ska tas tillvara i öppna förskolan för att utveckla verksamheten. Familjedaghemmen ska höja kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Arbetet med målen/uppdragen Öppna förskolan tar vara på föräldrars idéer, pratar/gör barnmat, återanvändning av begagnade. kläder vilket de kopplar till Grön flagg, enkäter delas ut med jämna mellanrum. Nya besökare får personlig information och nätverk skapas. Personalen är väl förtrogen och informerar om vart man kan vända sig i olika frågor om man behöver stöd och hjälp. Aktuella frågor om föräldraskap diskuteras ständigt. Diskussioner förs och man reflekterar över sina barngrupper för att kunna möta upp barn med särskilda behov. Vid behov kontaktas resursteamet. Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt Diskussioner förs och man reflekterar över sina barngrupper uppmärksammas och få det stöd de för att kunna möta upp barn med särskilda behov. behöver för sin fortsatta utveckling. Underåret har vi tillsammans med Agneta Blohm haft olika Ett styrdokument för träffar för att reflektera över de olika målen och hur de familjedaghemsverksamheten ska förankrats i verksamheten för att erbjuda barnen en utarbetas under året. verksamhet av hög kvalitet. Status (grön, gul, röd) GULT GULT GULT GULT Resultat och analys Under 2013 startade vi en process av nedskärning av kommunalt drivna familjedaghem på grund av sviktande barnantal. Vi har kontinuerligt träffat personalen för att stämma av hur de tänker kring framtiden och planering av detta tillsammans med personalavdelningen och berörd fackförening. Några av våra dagbarnvårdare valde att prova på att starta verksamheten i egen regi, de fick ett halvårs tjänstledighet, vilket gjorde det möjligt. I december sade samtliga av dessa dagbarnvårdare upp sig och slutar 1 februari 2014. De dagbarnvårdare som valde att stanna kvar i den kommunala verksamheten har 1 fått placering på annan förskola, två är långtidssjukskrivna. Den pedagogiska verksamheten går med ett stort underskott som beror på sviktande barnantal samt kostnad för avveckling av verksamheten under våren och hösten. Sidan 16 av 85 Förskolan Ansvarsområde Förskola erbjuds barn i åldern ett till fem år. För 3-5 åringar är verksamheten avgiftsfri 525 timmar per år (allmän förskola). Det finns sex förskoleområden med sammanlagt 18 förskolor, en förskola som tillhör Tjustaskolans rektorsområde och en förskoleavdelning i Tjustaskolan. Ersättningar till andra förskoleanordnare och tillsynsansvar över enskilda förskoleanordnare ingår också i ansvarsområdet. Prioriterade mål och uppdrag Mål för de kommunala förskolorna Barnens språkliga samt matematiska tänkande och förståelse ska utvecklas i förskolan. Barnen ska utveckla förståelse för våra gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolor ska vara trygga och främja lust till lärande och studier. Barn ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Personalens kompetens ska öka. Status Arbetet med målen/uppdragen (grön, gul, röd) Ett medvetet språkfrämjande arbete sker dagligen. Man har språkansvariga pedagoger i varje enhet. Vardagsmatematiken har stort utrymme. Deltagande i forskningsprojektet ”lärplattan i förskolan” stödjer barns språkliga och matematiska utveckling och lärande. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs barnens lärande och utvecklingsprocesser. Deltagande i Mattelyftet har genomförts vid Kungsängens förskolor. Verksamheten utgår på många sätt från barnens intressen. Barns åsikter, tankar och önskemål bemöts med respekt. Barnen delas in i mindre grupper där alla kommer till tals. Likabehandlingsplanen är levande. Närvarande pedagoger stödjer barnen i konfliktsituationer så att de kan lösas på respektfullt sätt. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens ankar. Lyhörda och närvarande pedagoger, fysiskt och psykiskt skapar trygghet. Projekt och teman utgår från barnens intressen vilket stimulerar lusten till lärandet. Pedagogisk dokumentation för att följa barnens tankar och tillsammans reflekterar och tar fram nya funderingar och hypoteser. Grön Flagg – livsstil och hälsa bidrar till respektfullt förhållningssätt mellan barnen. Den strukturerade miljön inger trygghet. Och medforskande pedagoger. Miljön anpassas och förändras utifrån barnens intressen och behov Miljön utformas för att passa alla barn. Enheterna samarbetar med resursteamet. Dialog med föräldrarna. Barnen delas in i mindre grupper för att lättare kunna stötta och barnens förmågor och intressen. Handlingsplaner tas fram tillsammans med vårdnadshavarna. Arbetet med målen/uppdragen GULT GULT GULT Flera förskolor har satsat på at fortbilda personalen i pedagogisk dokumentation. Pedagoger har deltagit i kurser av olika slag t.ex. naturvetenskap och teknik Fortbildning i användande av lärplatta. Organisation som lärande organisationer. Handledning, kollegiala samtal, nätverk. Grön Flagg-arbetet fortgår. Uppdrag till de kommunala förskolorna GULT GULT Status (grön, gul, röd) Daglig dialog vid lämning och hämtning. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs barnens lärande och delges föräldrarna bland annat vid utvecklingssamtalen. Barnens och föräldrarnas synpunkter ska beaktas i verksamheten. Föräldramöten, där förskolans mål och verksamhet presenteras, föräldraråd, förskolans dag, föräldrafrukostar ger möjlighet till inflytande samt föräldramedverkande inskolning. Informationsmöte för nya föräldrar. Vecko- och månadsbrev Enkäter har genomförts. GULT Sidan 17 av 85 Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och få det stöd de behöver för sin fortsatta utveckling. Förskolan ska höja kompetensen att möta barn i behov av särskilt stöd. Förskolan ska utveckla arbetssätt som främjar barns språkliga utveckling och matematiska tänkande. Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen. En strävan efter att se världen med barnens ögon finns. Samarbete med resursteamet och habilitering Ett inkluderande arbetssätt där barn i behov prioriteras. Mindre grupper har ibland skapat bättre möjligheter. Arbetslagens planeringar inkluderar barn i behov av särskilt stöd. Samarbete med föräldrar, tal och specialpedagoger, logopeder, sjukgymnaster med flera. Pedagogerna diskuterar och reflekterar. Pedagogisk dokumentation bidrar till att öka kompetensens Deltagande i föreläsningar Handledning från Resursteamet har skett. Språk och matematik vävs in naturligt i alla sammanhang under dagen. Miljön utformas pedagogiskt för att stimulera barnens språkliga och matematiska tänkande. Forskningsprojektet Lärplattan har bidragit. Mattelyftet har påbörjats GULT GULT GULT Systematisk reflektion vid utvärderingar utifrån styrdokumentens mål. På och i arbetslagsträffar, processgrupper, reflektionsgrupper, arbetslagsledarträffar sker reflektion och diskussion, utvärderingsanalys av verksamheten och barnens lärande med koppling till styrdokument. Genom Forskningsprojektet Lärplattan har ett samarbete med Stockholms universitet skett. Reflektioner och utvärderingar för fortsatt arbete sker kontinuerligt GULT VFU studenterna bidrar med aktuell forskning och litteratur. Sträva mot att öka andelen behörig personal. Alla strävar efter att anställa i första hand förskollärare och i andra hand utbildade barnskötare. Outbildad personal uppmuntras att utbilda sig. Vid en enhet är all personal utbildad förutom en långtidsvikarie. I stort sett all personal har deltagit någon form av fortbildning All personal ska delta i kompetensutveckling för att nå ökad måluppfyllelse i verksamheterna. GULT Stäva efter att underlätta för förskollärare att göra karriär inom läraryrket. Extra gott arbete har premierats och gett extra lönepåslag. Ökad lönespridning. Lönekriterierna grundar sig i läroplanen. De som driver den pedagogisk utvecklingen premieras. Karriärvägar har skapats. Pedagogista, aterjerista, pedagogisk samordnare, arbetslagsledare, VFU handledare, LJUS på kvalitet utbildning Utarbeta handlingsplan för att stärka modersmålet för de barn som har ett annat modersmål. Handlingsplaner för arbetet med modersmål finns inte på alla enheter. Pedagogernas modersmål och språkkunskaper används Personal med hög måluppfyllelse ska premieras. Utveckla den pedagogiska verksamheten med hjälp av moderna IT-verktyg, speciellt den pedagogiska dokumentationen. GULT Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats bland annat med hjälp av Lärplattan. Lärandet synliggörs och stimuleras på detta sätt. Pedagogers och barnens reflektioner har utvecklats. Barnens inflytande över dokumentationen har ökat. GULT GULT GULT GULT Resultat och analys Enheternas verksamhetsberättelser visar ett medvetet pedagogiskt arbete med barnen som utgångspunkt. Läroplanen är levande och man arbetar med att nå alla målen. Barns lärande stimuleras - språk och matematik vävs in i alla aktiviteter. Arbetet med de demokratiska frågorna utvecklas. Ett medvetet och professionellt förhållningssätt utvecklas mer och mer samt den pedagogiska medvetenheten. Ökad förståelse om uppdraget enligt läroplanen. Forum för lärande samtal har Sidan 18 av 85 utvecklat pedagogerna. Barnen tillägnar sig faktakunskaper och insikter om sitt eget lärande. Tydliga lärmiljöer, som utgår från barnens intressen och stimulerar självständighet och ansvar. Lärplattorna och interaktiva tavlor har bidragit till att synliggöra barnens lärande och lockat till kreativitet. Den pedagogiska dokumentationen har utvecklats mycket Brist på förskollärare är ett bekymmer. Rekrytering av förskollärare är svår. Förutsättningarna att tillgodose lönekrav och krav på planeringstid är inte tillräckliga. Samarbetet med föräldrarna kan utvecklas – att nå fram med verksamheten. Tid till reflektion, dokumentation, analys och utvärdering behövs. Sidan 19 av 85 Grundskolan Ansvarsområde 10 kommunala grundskolor, vilka inkluderar förskoleklasser, fritidshem samt öppen verksamhet. Fritidshem erbjuds eleverna från förskoleklass till och med starten i skolår 4. De elever som vid starten i skolår 4 ännu inte fyllt 10 år erbjuds fritidshem fram till de fyller 10 år. För 10 - 12åringarna erbjuds öppen fritidsverksamhet med möjlighet att välja olika aktiviteter. Under sommarlovet bedrivs den öppna verksamheten vid dagkolonin i Hällkana. Vid tre av grundskolorna finns fritidsgårdar med målgruppen ungdomar i åldern 12 - 16 år. I kommunen finns även kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper i särskolan. Några elever går i grund-, sär-, eller specialskolor i andra kommuner. Ersättningar går då till andra skolhuvudmän. Prioriterade mål och uppdrag Mål för de kommunala grundskolorna Alla elever i grundskolan ska kunna förbättra sina resultat. Arbetet med målen/uppdragen Under 2013 har skolorna arbetat mycket med formativ bedömning. För högpresterande elever finns extra utmaningar för att förbättra resultat och kunskaper, för elever som har behov av extra stöd utformas individuella lösningar utifrån behov. Status (grön, gul, röd) GULT Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom ex formativ bedömning och utvecklingssamtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. Varje elevs måluppfyllelse följs upp regelbundet och åtgärdsprogram upprättas om elev riskerar att inte nå målen. Alla elever ska lämna grundskolan med minst godkända betyg. Alla elever ska känna att deras lärare har höga förväntningar på dem. Kommunens tre 6-9 skolor har under året erbjudit lovskola för elever i behov av detta. Andra exempel på hur skolorna arbetat med målet är genom att erbjuda simskola för icke simkunniga för att öka antalet elever som når kunskapskraven i idrott och hälsa, små undervisningsgrupper för elever med behov av detta, förberedelseklasser för nyanlända elever och extra undervisning i ex. ämnesstugor. Lärarna på skolorna uppmuntrar och använder sig av formativ bedömning i arbetet med eleverna. Personalen fokuserar på det som är positivt och ställer höga men rimliga krav. RÖTT GULT Samtliga grundskolor arbetar aktivt med likabehandlingsplaner. Skolorna har samarbeten med kuratorer, skolsköterskor, psykologer, speciallärare som på olika sätt stöttar elever och skolans personal. Elever ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Polis och socialtjänst har regelbundna möten i olika utsträckning på kommunens skolor. Socialtjänsten kopplas in när skolans personal bedömer att elever far illa och elever/vårdnadshavare behöver hjälp och stödinsatser. GULT Skolorna har satsat på att öka personalens kompetens genom att: Skolpersonalens kompetens ska öka. • De flesta lärare som undervisar i matematik under hösten 2013 deltagit i matematiklyftet. • Matematikhandledare har utbildats. • PIM-utbildningen har slutförts. • Resursteamet har bidragit med handledning. • Fortbildning kring användandet av interaktiva projektorer har genomförts. GULT Sidan 20 av 85 • Skoldatateket har startat. • VFU-handledarutbildningen har startat. Utöver detta har skolorna satsat på bl.a. fortbildning för fritidshemmets personal, värdegrundsarbete, fortbildning kring etikfrågor, universitetskurs i likabehandling och resursenhetens fortbildning kring ADHD. Skolorna ska utveckla arbetet med entreprenöriellt lärande och pedagogik. Andelen elever som uppnår behörighet till gymnasiestudier ska öka. Olovlig frånvaro i grundskolan ska minska. Tillgången till IT-utrustning och stödjande infrastruktur ska förbättras. Elevernas ansvar och inflytande ska ökas. Bland annat via matematiklyftet så har det kollegiala lärandet, som visat sig vara en nyckelfaktor för framgångsrik kompetensutveckling hamnat i fokus. En aktiv satsning på det entreprenöriella lärandet görs. Alla lärare och rektorer deltog under hösteterminens uppstartsdagar i en föreläsning kring entreprenöriellt lärande. Broskolan är ett exempel på en skola där det entreprenöriella lärandet genomsyrar verksamheten. Varje elevs måluppfyllelse följs regelbundet upp. Åtgärdsprogram upprättas om elev riskerar att inte nå målen. Alla skolorna arbetar aktivt med hanteringen av eventuell olovlig frånvaro. Vid olovlig frånvaro kontaktas vårdnadshavarna och dialog förs med eleven, vid upprepad frånvaro tar rektor upp frågan och vid behov kopplas elevhälsa och socialtjänst in. Skolorna med de äldre eleverna har automatiska mail och eller sms till vårdnadshavarna från sina frånvarosystem för att snabbt rapportera ej anmäld frånvaro. Olovlig frånvaro skrivs in i terminsbetyget. Samtliga skolor har under året investerat i olika former av ITutrustning. Detta skapar förutsättning för att på ett bättre sätt använda den trådlösa infrastrukturen som byggdes ut och förbättrades under året. Personal från alla skolor deltog under hösten 2013 i en utbildning i användandet av interaktiva-skrivtavlor. Under året genomförde några skolor sin PIM-utbildning. Eleverna ges möjlighet till inflytande bl.a. genom klass- och elevråd. I flera av skolornas arbetsgrupper är eleverna representerade, t.ex. i miljöråd, matråd och biblioteksråd. Flera skolor arbetar med elevledda utvecklingssamtal. I och med den dialog som kontinuerligt sker i den formativa bedömningen ökar elevernas ansvar och inflytande över sitt eget kunskapsinhämtande. GULT RÖTT GRÖNT GULT GULT De flesta lärare som undervisar i matematik deltar i matematiklyftet, även de flesta rektorer deltar. Fördubbla antalet elever i grundskolan som når över lägsta nivån i matematik och öka andelen Speciallärargruppen påbörjade arbetet kring en kommungemensam elever i grundskolan som når högsta nivån i diagnosplan i matematik. betyg i matematik till 2015. Politiken, förvaltning, rektorer och lärare arbetar gemensamt kring detta mål inom PISA2015. På skolorna har under året pågått ett aktivt arbete kring Skolor ska vara trygga och främja lust till likabehandlingsplanen. Trivselenkäter genomfördes och utvärderades. lärande och studier. Uppdrag till de kommunala grundskolorna Skolorna ska höja kompetensen för att möta barn i behov av särskilt stöd. De elever som riskerar att inte nå målen i år 9 ska garanteras möjlighet att delta i sommarskola. Arbetet med målen/uppdragen Skolorna arbetar aktivt med att öka kompetensen för att möta barn i behov av särskilt stöd. Skolorna har ett nära samarbete med resursteamet som bl.a. bidragit med handledning för personalen både individuellt och i grupp, samt utbildning kring ADHD. Någon skola har deltagit i skolverkets fortbildning, ”förstärkt elevhälsa”. GULT GULT Status (grön, gul, röd) GULT Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom utvecklingssamtal och motiverande samtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. Sommarskola erbjöds vid två av våra 6-9 skolor. Vid den tredje 69 skolan erbjöds enstaka elever stöttning i början av sommarlovet. GRÖNT Sidan 21 av 85 Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen. Genom att personalen deltar i fortbildningar, läser aktuell forskning och genomför högskolekurser mm så skapas förutsättningar för att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett exempel på det är att skolornas matematiklärare deltar i matematiklyftet, här tar lärarna del av den senaste forskningen och prövar tillsammans med sina kollegor tillämpningar av detta i sin egen undervisning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) skapar bra förutsättningar att ta till sig aktuell forskning och litteratur. GRÖNT Under 2013 har de flesta lärare som sökt lärarlegitimation, erhållit den. Ytterligare ett antal lärare kommer få behörighet enligt de nya övergångsreglerna. Sträva mot att öka andelen behörig personal. Sträva att minska skolornas administrativa uppgifter. Sträva efter att inrätta karriärtjänster. Virtuell mötesplats mellan näringsliv och skola ska färdigställas. All personal ska delta i kompetensutveckling för att nå ökad måluppfyllelse i verksamheterna. GULT Med hjälp av verktyget KOLL har skolorna börjat kartlägga behörighet bland sin personal. Vid nyrekrytering anställs personal med behörighet för det tilltänkta uppdraget. Skriftliga individuella utvecklingsplaner tas endast fram en gång per läsår i de årskurser där betyg inte sätts. För de årskurser där betyg sätts finns det inte längre krav på att ta fram skriftliga individuella utvecklingsplaner. Detta har gjort att administrationen minskat något. Nio förstelärartjänster utannonserades under hösten. Sju av dessa tjänster är nu tillsatta och de två sista tillsätts i början av 2014. GULT GULT Arbetet har avstannat men fortsätter förhoppningsvis 2014. RÖTT All personal har under året deltagit i olika typer av kompetensutveckling. GULT Medel för extra skickliga lärare har fördelats under året. Personal med hög måluppfyllelse ska premieras. Ge läxläsningshjälp eventuellt tillsammans med frivilligorganisationerna. Barn med behov av särskilt stöd ska tidigt uppmärksammas och få det stöd de behöver för sin fortsatta utveckling. Elever ska bemötas utifrån sina individuella förutsättningar. GRÖNT Nästan alla skolor erbjuder läxläsningshjälp i egen regi. GULT Vid överlämningen från förskola till förskoleklass får skolorna den första bilden av ev. stödbehov. Tydliga rutiner kring kartläggning av elevers behov av stöd finns. Arbetet med resursfördelning och stödåtgärder fokuserar på varje elevs individuella förutsättningar. Tilläggsbelopp för elever med mycket stora stödbehov. Under året har många diskussioner förts kring hur vi bäst tillvaratar och utvecklar kompetensen hos högpresterande och särbegåvade elever. Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom utvecklingssamtal och motiverande samtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. GULT GULT En satsning har påbörjats för att öka IT-användningen i undervisningen. Detta skapar bra förutsättningar för att möta eleverna utifrån sina individuella förutsättningar. Sträva efter att öka användningen av modern informationsteknik i det pedagogiska arbetet och förbättra IT-utrustning och stödjande infrastruktur för pedagoger och elever. Utveckla de skriftliga omdömena så att eleverna väl känner till vad de presterar och vad som krävs för att uppnå målen. Sker bland annat genom nära samarbete med Skoldatateket kring barn i behov av särskilt stöd. Viljan och intresset är stort hos personalen i skolorna. IT-utrustningen har förbättrats och används allt mer och mer i det pedagogiska arbetet. Det tar tid att lära sig hantera de digitala verktygen i undervisningen. Arbetet med att öka den digitala kompetensen är ständigt pågående. Utifrån de nya bestämmelserna har skolorna arbetat vidare med att omforma sina rutiner kring detta. Genom att utveckla vår användning av formativ bedömning tror vi att eleverna ska bli mer medvetna om vad de kan och vart de ska. Årets LJUS-utvärdering visar att detta är ett utvecklingsområde. GULT GULT Sidan 22 av 85 Resultat och analys Resultat 2010 2011 2012 2013 Genomsnittligt meritvärde 211,5 209,2 207,0 208,7 Andel (%) som nått målen i alla ämnen 73% 78% 80% 64,3% Andelen elever som 2013 lämnade våra grundskolor med minst godkända betyg i alla ämnen var lägre än 2012. I och med att statistiken bygger ett litet antal elever, tenderar fluktuationerna att bli stora. Det innebär att ett litet antal elever som inte når målen i något eller några ämnen kan göra stor skillnad i kommunens statistik. I statistiken från 2013 finns bland annat ett antal nyanlända elever som inte hunnit med att erhålla alla betyg endast pga. av att de befunnit sig alltför kort tid i Sverige. I statistiken finns också ett litet antal elever som av olika anledningar tillbringat relativt lite tid i skolan och pga. detta inte nått betyg i alla ämnen. Andel elever (%) som inför ht är behöriga till Högskoleförberedande program År Naturveten Teknik Ekonomi Humanist.Samhäll Yrkes program Estetiska 2011 86,8 88,0 89,7 90,6 2012 84,5 79,8 84,5 85 87,0 84,5 88,0 82,3 2013 Ytterligare en del av förklaringen till nedgången skulle kunna vara det nya betygssystemet, de elever som våren 2013 lämnade våra grundskolor var den första årskursen att betygsättas enligt det nya betygssystemet. Sidan 23 av 85 Gymnasieskolan Ansvarsområde Upplands-Brogymnasiet (UBG) bedriver utbildning inom följande program from ht 2011: Bygg-och anläggningsprogrammet, Fordonsprogrammet, Handel -och administrationsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet och Introduktionsprogram. Till sommaren 2013 avvecklades sista utbildningarna som gick enligt den gamla gymnasieförordningen. Samtidigt avvecklades också Upplands-Brogymnasiets Restaurang- och livsmedelsprogram på grund av för dåligt elevunderlag. Studie- och yrkesvägledningsorganisationen vid UBG ansvarar för studie och yrkesvägledning för elever vid UBG och i grundskolan, samt för uppföljning av ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men inte studerar eller arbetar. Ansvarsområdet omfattar också ersättningar för Upplands-Broelever som går i gymnasieskola hos andra skolhuvudmän. Gymnasieutbildning för särskoleelever anordnas av andra huvudmän. Prioriterade mål och uppdrag Status Mål för den kommunala gymnasieskolan Arbetet med målen/uppdragen Andelen gymnasieelever som uppnår grundläggande högskolebehörighet ska öka. Gymnasiet erbjuder alla elever möjlighet att läsa till högskolebehörighet. I alla ämnen erbjuds elever extra stöd för att höja sina betyg särskilt de som inte når E. GRÖNT Eleverna på yrkesförberedande program ska uppnå yrkesexamen. Läsåren 11/12 gick 124 elever ut från skolans yrkesprogram. 100 elever eller 80,5% av eleverna uppnådde yrkesexamen. Läsåret 12/13 gick 115 elever ut från yrkesprogrammen. 89 elever eller 77,5% av eleverna uppnådde yrkesexamen. GULT Olovlig frånvaro ska minska . Den oanmälda frånvaron har minskat trendmässigt under den senaste treårsperioden. Nya rutiner, med bl.a. automatiska mail till vårdnadshavare skapar en trygghet och gemensamt förhållningssätt. GRÖNT Elevernas ansvar och inflytande ska ökas. Elevernas ansvar och inflytande är en naturlig del i arbetet men vi har inte arbetat aktivt med att öka ansvar och inflytande. Under året har de startats en elevkår på skolan. GULT Alla elever ska ges förutsättningar att inom de tre studieåren uppnå minst godkända betyg. Kompetensutveckling genomförs med inriktning mot den senaste forskningen. Pedagogiska cafeer hålls där lärare delar med sig av sina erfarenheter. Lärare auskulterar hos varandra. GULT (grön, gul, röd) Ungdomshandledare har anställts som rör sig i skolans Skolan ska vara trygg och främja lust till lärande och allmänna utrymmen för att öka elevernas trygghet och studiero. Lärare har fortbildats i John Hatties forskning, vi har studier. organiserat pedagogiska caféer kring lust till lärande. GULT Alla elever ska känna att deras lärare har höga förväntningar på dem. Regelbundna utvecklingssamtal med utgångspunkt i lämnade omdömen där eleverna coachas med stödjande samtal. Vi har genomfört kompetensutveckling i motiverande samtal. GULT Meritvärdena ska höjas Alla elever erbjuds möjlighet att läsa till högskolebehörighet. I många ämnen erbjuds elever extra stöd för att höja sina betyg särskilt de som inte når E. Aktiv studievägledning för att nå högre meritvärden. RÖTT Främja forskningsintresset i våra verksamheter. Eleverna på de studieförberedande programmen får flera kurser utbildning i olika forskningsmetoder. GULT Sidan 24 av 85 Elever ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Elevcentrum arbetar med de elever som inte når målen genom att erbjuda särskilt stöd. Elever med dokumenterade diagnoser eller behov av särskilt stöd erbjuds hjälp. Med hjälp av klassdiagnoser, överlämningskonferenser kartläggs elevernas stödbehov. Stöd ges också av varje enskild lärare som fångar upp elever som inte når målen. GULT Skolpersonalens kompetens ska öka. Kompetensutveckling under studiedagar, pedagogiska cafeer, uppdrag till ämnesansvariga om att på möten arbete med att öka lärarnas kompetens i kollegiala samtal. Övrig personal har erbjudits kompetensutveckling utifrån skolans mål. GULT Skolan ska utveckla arbetet med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Skolan erbjuder kurser i entreprenörskap till samtliga elever, både som individuellt val, programfördjupning eller inom vald inriktning. Lärare uppmuntrar elever att starta UF-företag. GRÖNT Uppdrag till den kommunala gymnasieskolan Arbetet med målen/uppdragen Status (grön, gul, röd) Sträva mot att öka andelen behörig personal. Skolan har behöriga gymnasielärare förutom två som ännu inte är klara med lärarexamen. När det gäller yrkeslärare ser situationen något annorlunda ut. Sex yrkeslärare har ej lärarexamen. Samtliga har sökt lärarhögskolan till våren. GRÖNT Sträva att minska skolornas administrativa uppgifter. Nya riktlinjer ang omprov. Rapportering i databaser istället för på papper. Nästan alla elever har egna bärbara datorer och kan enkelt kommunicera med lärarnas nya bärbara datorer. GULT Sträva efter att inrätta karriärtjänster. Tillsätter två förstelärare i janauri 2014 GRÖNT Virtuell mötesplats mellan näringsliv och skola ska färdigställas. Uppdraget ligger hos bildningschefen sedan våren 2013 GRÖNT All personal ska delta i kompetensutveckling för att nå ökad måluppfyllelse i verksamheterna. Flertalet lärare genomgår IKT utbildning på skolan. Gemensamma studiedagar anordnas för att höja lärarnas kompetens att undervisa. Skolan stöttar lärare för att få högre ämnes- och yrkeskompetens. GRÖNT Personal med hög måluppfyllelse ska premieras. Tydliga kriterier har beslutats i samverkan för tydligare lönesättning i flera nivåer. GRÖNT Lärare skapar goda relationer och förståelse för varje enskild elev genom utvecklingssamtal och motiverande samtal. Elevhälsa, specialpedagoger och studievägledning hjälper lärare att se enskilda elevers förutsättningar och behov. UBG erbjuder studievägledning till samtliga elever. Alla brukare inom utbildningsområdet ska ha Studievägledarorganisationen är uppdelad så att varje SYV tillgång till information om vårt utbildningssystem. har ansvar för några program. Utöver detta finns information om våra utbildningar på UBG´s hemsida. Personalen har fortbildats i John Hatties forskningsresultat Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska genom föreläsning och litteraturstudier. På ämneskonferenser vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet sker det ett regelbundet ett organiserat erfarenhetsutbyte. Vi enligt den nya skollagen. har på pedagogiska caféer lyft goda exempel. Vi har också låtit lärarna auskultera varandras lektioner. Inköp av bärbara datorer till de flesta elever, fler datorer till Sträva efter att öka användningen av modern andra elever och nya datorer till all lärarpersonal. Satsning på informationsteknik i det pedagogiska arbetet och kompetensutveckling för att öka IT-användningen i förbättra IT-utrustning och stödjande infrastruktur för undervisningen. Prioriterat målområde är att förbättra ITpedagoger och elever . användningen i undervisningen. Elever ska bemötas utifrån sina individuella förutsättningar. GRÖNT GRÖNT GULT GULT Arbeta för att driften av restaurangskolan i någon form ska kunna fortgå och att utbildningen ska bli attraktiv och konkurrenskraftig. Beslut taget om avslutning av programmet efter ett intensivt arbete med att hitta lösningar som kunde möjliggjort en fortsättning GRÖNT Erbjuda sommarskola. UBG erbjöd sommarskola i matematik sommaren 2013. GRÖNT Sidan 25 av 85 Ge läxläsningshjälp eventuellt tillsammans med frivilligorganisationerna. Flera ämnen erbjuder extra tid till att få hjälp med skolarbetet Samtliga yrkesprogram har arbetsplatsförlagd utbildning. För att det ska fungera måste vi ha ett bra samarbete med företagen. Ett nära samarbete med branschorganisationer är ett måste för att få kvalitet i yrkesutbildningen. Elever ges möjlighet att starta UF företag. Lokala företag är engagerade i vår UF-verksamhet. UBG har, på flera av de studieförberedande programmen, ett utbyte med universitet och högskolor. Under detta år har vi utökat samarbetet mellan SA-programmet och två institutioner på Stockholms universitet. Under första året byggs studieplanen upp genom val av inriktning och valbara kurser. Mentorer och studievägledare har studieplan som grund vid motiverande samtal. Skolan ska fortsätta utveckla ett nära samarbete med näringslivet. Skolan ska fortsätta utveckla samarbetet med universitet/högskolor. Skolan elever ska ha en tydlig och känd studieplan och de ska väl känna till vad som krävs för att uppnå olika betygsnivåer. GULT GRÖNT GRÖNT GRÖNT Utarbeta förslag till ett attraktivt programutbud vid UBG. Arbete pågår med att se över om det finns tillräckligt underlag av intresserade elever för något program. Den finansiella situationen ses över GULT Nolltolerans för skolk, mobbning, droger, alkohol och våld. UBG arbetar sedan fler år i ett nätverk med flera av samhällets andra aktörer. En gång per månad träffar vi polis, soc. och utbyter erfarenheter. Mot elever och föräldrar har vi en mycket tydlig om att vi har nolltolerans vad gäller dessa frågor. GRÖNT Resultat och analys Andel elever på UBG med grundläggande behörighet till universitet och högskola. (SIRIS databas) Huvudmän 2009 2010 2011 2012 2013 Upplands-Bro 92% 84% 86% 79% 81% Samtliga kommuner Stockholms län 91% 90% 87% 86% 87% 88% 87% 88% 87% 87% Andel elever på UBG med grundläggande behörighet till högskola och universitet,per program. (SIRIS databas) Läsår 12/13 11/12 10/11 09/10 08/09 07/08 FP 77% 60% 68% 66% 89% 97% HP HR 82% 94% 100% 96% 95% .. 65% .. 94% 87% 100% .. MP 69% 93% 78% 85% 78% 77% NV 88% 86% 91% 83% 100% 88% SP 86% 88% 91% 95% 92% 95% TE 79% 76% 94% 83% 89% 93% Samtl 81% 79% 86% 84% 92% 92% *Om resultatuppgifter baseras på färre än 10 elever visas två prickar (..) istället för utfall Skolan arbetar med olika strategier för att nå bättre resultat, såsom utveckling av undervisningen, bl.a. med hjälp av systematiska auskultationer, pedagogiska diskussioner och att utveckla ett modernt arbetssätt med IT som en central samverkanspunkt i undervisningen. Andra inslag är att stärka elevernas studiemotivation, förbättra studieron i klassrummen och på gemensamma ytor, direkt stöd till elever och handledning till lärare från skolans elevcentrum. Upplands-Brogymnasiet har arbetat intensivt med tre områden under året. • Öka förutsättningarna för eleverna att skaffa sig kunskaper som ger högre betyg. Skolan har organiserat alla lärare i ämneslag och dessa har fått ett tydligt uppdrag att arbeta med frågor som utvecklar och förbättrar lärandet hos eleverna. Där utbyter personalen erfarenheter och idéer om hur man kan undervisa för ett bra resultat. Man Sidan 26 av 85 diskuterar lärdomar från den auskultation som var och en genomfört hos en annan lärare. Ämnesansvarig har också fått ett nytt uppdrag att under möten fokusera på arbetsmetoder i klassrummet. Skolan har utökat konferenstiden för detta arbete. Var femte vecka genomförs ett pedagogiskt café som innehåller ett ämnesområde där lärare har möjlighet till erfarenhetsutbyte under formen av kollegialt lärande. Den tydliga riktningen på våra mål och att vi organiserat vår verksamhet utifrån dem har stärkt personalen i deras engagemang för att undervisa så att eleverna når sina mål. • Utveckla användandet av IT i undervisningen. UBG:s prioriterade område är att utveckla IT-användandet i klassrummet. Skolan genomför därför ett antal föreläsningar och workshops kring IT i undervisningen med hjälp av ett externt utbildningsföretag. IT-handledare är utsedda. UBG har, som ett första steg avsatt ekonomiska medel för att låta varje elev på de studieförberedande programmen och Handelsprogrammet disponera en dator under sin utbildningstid. De övriga eleverna disponerar nu fler datorer, som tillgängliga i klassuppsättning, än under tidigare år. Skolan planerar att göra satsningen på elevdatorer i två eller tre steg, beroende på de ekonomiska förutsättningarna. Målet är att alla elever disponerar en egen dator under sin utbildning på UBG. • Planera och genomföra ett arbete för att öka tryggheten och trivseln på skolan. Skolan har nu sjösatt GY11 för alla elever. Skolan har nu verksamhet i alla årskurser som reformen åsyftade. Det har varit ett stort arbete för personalen som man har genomfört med stor professionell inställning. Att den planeringen är klar gör att vi skapar tid för att analysera fram åtgärder för att ge bättre förutsättningar för eleverna att nå sina kunskapsmål. Under senare delen av 2012 och första delen av 2013 förändrades den sociala situationen bland eleverna på UBG. I vissa delar av skolan har stämningen bland eleverna varit fylld av irritation och missnöje. Den stämningen har påverkat trivseln på skolan i hög grad. En trygghetsgrupp har arbetat fram en handlingsplan som nu styr vårt arbete med att förebygga oro och otrygghet. Planen är tydlig med vilka åtgärder som ska vidtas om det händer något negativt i skolans lokaler. Skolan har utdelat ett antal varningar för avstängning samt stängt av elever för att undanröja risker för andra elever på skolan. Skolan har också anställt en ungdomshandledare som har i uppdrag att arbeta förebyggande, främja goda relationer mellan elever och motivera till att engagera sig i studier. Dessa åtgärder har medverkat till att skolans klimat återigen upplevs som tryggt och trivsamt av elever och personal Sidan 27 av 85 Vuxenutbildningen Ansvarsområde Utbildning bedrivs i skolformerna kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå, samt utbildning i svenska för invandrare. Dessutom anordnas viss utbildning inom Yrkeshögskolan. Ansvarsområdet omfattar också ersättningar för Upplands-Broelever som går i vuxenutbildning hos andra skolhuvudmän Särskild utbildning för vuxna på grundläggande respektive gymnasial nivå anordnas av annan huvudman. Vuxenutbildningen har återigen haft ett händelserikt år. Vux12 med alla nya kurser, betygsskala, ny lag och förordning, nya regler och tillämpningar har nu börjat sätta sig och implementerats på allvar. Prioriterade mål och uppdrag Mål för vuxenutbildningen i kommunen Individens behov och önskemål ska tas tillvara i planeringen av verksamhetens organisation, innehåll och metoder. Fler elever ska fullfölja vuxenutbildningen . Minst 95 % ska vara nöjda med utbildningen Arbetet med målen/uppdragen På Vuxenutbildningen tars hänsyn till de studerandes önskemål, behov och åsikter bl.a. på följande sätt: • Kursutvärderingar. • Brukarenkät /Studerandeenkät • Studerandemöten. • Individuell självvärdering. • Självvärdering i arbetslag. • Medarbetarsamtal. Åtgärder som gjordes inför hösten 2013 för att möta detta mål var att ta bort närdistanskurserna ur vårt utbud, och istället möta det behovet genom renodlade kvällskurser. Även om statistiken för hösten 2013 inte ännu är helt klar, så kan man se att detta har gett bra effekt, och avbrotten i kurserna är nu mycket mindre. Under 2013 är enkätsystemet utbytt för att följa upp detta. I senaste brukarenkäten hösten 2013 fick våra studerande svara på följande fråga: ”Jag kan rekommendera min skola till andra” och där var medel 4,5 för sfi och 4,3 för grundläggande /gymnasial vux (5-gradig skala). Detta är en självklarhet för alla studerande. Ett gott studieklimat finns på skolan och det arbetas aktivt för att bibehålla detta. Vid problem agerar skolledning och personal Skolan ska vara trygg och främja lust till lärande och direkt. På brukarundersökningen hösten 2013 ställdes frågan: studier. ”Jag behandlas bra av andra studerande”. Resultatet var 4,4 för grund/gymn vux och 4,5 för sfi (på en femgradig skala). En viktig del i vuxenutbildning är att ha positiva förväntningar och verkligen tro på att eleverna kan lyckas. Många av våra Alla studerande ska känna att deras lärare har höga studerande kommer till oss med misslyckanden i bagaget där har vi en viktig roll i att hjälpa dem bygga upp sin tro på sin förväntningar på dem. egen förmåga igen. De studerande ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Vuxenutbildningens lärare arbetar för att den studerande ska nå sina mål i sina kurser. Utöver schemalagda lektioner finns det god tillgänglighet för självstudier på egen hand eller i grupp. Vardagar mellan 08 och 21 kan våra studerande vistas i skolan, använda datorer, söka information och få handledning av sina lärare. - Skolpersonalens kompetens ska öka. - Vuxenutbildningen deltar i EU-projektet ”Initial literacy in a social context” med syfte att kompetensutveckla personalen i hur vi arbetar med grundläggande kurser. Ett systematiskt innehåll på studiedagar och arbetslagsträffar. Under 2013 och 2014 är fokus på hur vi ska bli bättre på att möta elever med annat modersmål än svenska samt bristande förkunskaper. Status (grön, gul, röd) Grön Grön Gul Grön Grön Grön Grön Sidan 28 av 85 Skolorna ska utveckla arbetet med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Många studerande kommer t.ex. från länder med en helt annan skolkultur där läraren ”lär ut” och de studerande lyssnar. Vuxenutbildningen arbetar med en annan typ av pedagogik där den studerande är den som ska prata, skriva, producera, lära sig arbeta i grupp samt även studera mycket hemma och lära sig ta möjligheter till mer informellt lärande genom t.ex. att titta/lyssna på svenska/engelska filmer utan text, eller utsätta sig för situationer där man tvingas prata svenska fast man inte riktigt kan. Gul Uppdrag till vuxenutbildningen i kommunen Arbetet med målen/uppdragen Status (grön, gul, röd) Vuxenutbildningen ska erbjuda ett brett utbud av yrkesutbildningar. De studerande ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Sträva mot att öka andelen behörig personal. Sträva att minska skolornas administrativa uppgifter. Vuxenutbildningen har under 2012 erbjudit ett brett utbud av yrkesutbildningar. I egen regi har vi under året erbjudit maskinförare, yrkesförare, undersköterska och trafiklärare samt från hösten 2012 den helt nya utbildningen specialistutbildad undersköterska (YH Verksamheten är förhållandevis liten och samlad och det råder en familjär stämning där skolledning och övrig personal möter de studerande dagligen. Vi lyssnar aktivt på de studerandes åsikter och, om det är möjligt, försöker anpassa verksamheten efter önskemålen. Vuxenutbildningen ligger bra till vad gäller behörig och legitimerad personal. De fåtal lärare som ännu inte är fullt ämnesbehöriga i sina ämnen är inne i kompetensutveckling via Lärarlyftet 2. Vi upplever att de administrativa uppgifterna har ökat de senaste åren, delvis pga att antalet elever ökat. Under hösten 2013 har det påbörjats en översyn över vilka administrativa rutiner som eventuellt kan effektiviseras. Detta arbete fortsätter under 2014. Grön Grön Grön Gul Sträva efter att inrätta karriärtjänster. Karriärtjänster kommer att inrättas 2013 och vuxenutbildningen får sin första förstalärare i början av 2014. Grön Virtuell mötesplats mellan näringsliv och skola ska färdigställas. Under utveckling. Röd Studerande ska bemötas utifrån sina individuella förutsättningar . Alla brukare inom utbildningsområdet ska ha tillgång till information om vårt utbildningssystem. Skapa förutsättningar för att verksamheterna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt den nya skollagen. Ständigt pågående arbete. Vi ligger bra till, men vi kan alltid bli bättre på att bemöta studerande med studiehinder eller språkmässiga utmaningar. Mycket av vår gemensamma Gul kompetensutveckling på studiedagar mm fokuseras nu på detta. Vuxenutbildningens katalog gjordes om under hösten 2012 enligt kommunens nya grafiska profil. Vi har under hösten distribuerats tryckt informationsmaterial samtliga hushåll i kommunen samt till vuxenutbildningar, studiecentra, bibliotek, arbetsförmedlingar mfl i regionen. Vuxenutbildningens katalog Grön finns sedan hösten 2011 även alltid med i kommunens utskick som går till nyinflyttade till kommunen. Hemsidan underhålls och uppgraderas fortlöpande. Vissa förbättringsåtgärder finns dock kring hemsidan och vi kommer under 2013 att arbeta med den ytterligare. Ja det gör vår verksamhet. Vi har diskussioner kring pedagogik, metodik och didaktik som ständigt återkommande teman i arbetslagen och på studiedagar. Detta gonsyrar också den dagliga verksamheten där lärare och skolledning operativt diskuterar pedagogiska dilemmen när de Grön uppkommer. Inom respektive ämne /ämnesområde sporras lärarna att kompetensutveckla sig och gör detta bl.a. genom konferenser, kurser på universitet och nätverkande med ämneskollegor. Under hösten har vi på allvar börjat använda Sharepoint som Sträva efter att öka användningen av modern lärplattform. Vi har även fått tillgång till interaktiva informationsteknik i det pedagogiska arbetet och bildprojektorer. förbättra IT-utrustning och stödjande infrastruktur för pedagoger och studerande. Vi har börjat laborera med Ipads i undervisningen, och vi ser fram emot att implementera detta i större skala under 2014. Gul Sidan 29 av 85 Resultat och analys Vuxenutbildningen har återigen haft ett händelserikt år. Vux12 med alla nya kurser, betygsskala, ny lag och förordning, nya regler och tillämpningar har nu börjat sätta sig och implementerats på allvar. Fortfarande finns en el frågetecken. Grundläggande vuxenutbildning, studieresultat Kursdeltagare som slutfört påbörjad kurs Period Våren 13 Antal kursdeltagar e Antal 229 171 Därav med minst betyget godkänt Andel som slutfört Andel som avbrutit Andel som fortsätter kursen eller har rest Antal Andel 75 44% 75% 23% 3% Hösten 12 156 97 37 38% 62% 26% 12% Verksamhetsåret 12/13 385 268 112 42% 70% 24% 6% Verksamhetsåret 11/12 399 265 150 57% 66% 9% 25% Gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadsutbildning/yrkeshögskola, studieresultat Kursdeltagare som slutfört påbörjad kurs Andel som fortsätter Andel som kursen eller har avbrutit rest Period Antal kursdeltagare Antal Antal Andel Våren 13 1412 823 678 82% 58% 18% 24% Hösten 12 1367 1221 804 66% 89% 11% 0% 74% 14% 79% 26% 12% 2% Därav med minst betyget godkänt Verksamhetsåret 12/13 2779 2044 1482 73% Verksamhetsåret 11/12 2755 2170 1753 81% Andel som slutfört I förra verksamhetsberättelsen (för 2012) skrev märktes en volymökning med 44% i antalet studerande mellan 2011 och 2012. Detta antal studerande har bestått och vuxenutbildningen har ökat något ytterligare och har nu en volym i antalet studerande som inte funnits på många år. Samtidigt som det är oerhört roligt att många väljer att ta tag i sina studier och studera hos oss så är det givetvis utmanande för organisationen. Personalen upplever även att allt fler av de studerande som söker sig till vuxenutbildningen har studiehinder av olika slag. Det kan röra sig om diagnoser, mycket låg tidigare studiebakgrund eller stora språkmässiga brister. Sidan 30 av 85 Resursteamet Ansvarsområde Resursteamet är en övergripande enhet som svarar för skolhälsovård och stöd till förskola, skola, skolbarnsomsorg i arbetet med barn i behov av särskilt stöd i form av handledning, konsultation och fortbildning samt samordning av det förebyggande arbetet. I enhetens uppgifter ingår även att samordna modersmålsundervisningen. Prioriterade mål och uppdrag Mål för Resursteamet Arbetet med målen/uppdragen Status (grön, gul, röd) Alla placeringar utanför kommunen prövas först noga mot de verksamheter som finns i kommunen. Konsultation, handledning, kompetensutveckling och i extraordinära fall har tilläggsbelopp erbjudits för att rusta verksamheterna att klara behoven av omfattande stöd. Barn, elever och studerande med behov av omfattande stöd ska få en god utbildning och omsorg, i första hand inom kommunen. På samtliga grundskolor har skolsköterskor, kuratorer och psykologer har under året deltagit i elevhälsoteam i olika omfattning vilket gett ökad möjlighet att bidra med sin specifika yrkeskompetens så att elever kan få stöd i sin ordinarie verksamhet. Tal- och specialpedagogerna har kompletterat detta vid behov. Under 2013 förstärktes även Resursteamet med en specialpedagog med ett övergripande uppdrag, utifrån önskemål från rektorerna. GULT Förskolor och skolor har möjlighet att söka tilläggsbelopp för barn/elever med extraordinärt stödbehov. Detta bidrar till att fler barn/elever har möjlighet att gå kvar i sin ordinarie verksamhet och får det stöd de har rätt till där. Beredningsgrupp för beslut om tilläggsbelopp är enhetschef för Resursteamet och kvalificerad utredare särskilt stöd. Beslut fattas av enhetschefen för Resursteamet. Att skollagen nu tydligt anger att elevhälsan främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande är ett synsätt som krävde ett perspektivbyte hos alla som arbetar i skolan. Detta arbete fortskred under 2013. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och bidra till att eleverna når målen. Medicinska delen av elevhälsan följer det basprogram som finns för hälsobesök och hälsosamtal, detta sker i förskoleklass, årskurs 4 och årskurs 8. Medicinsk studie och yrkesvägledning ingår i hälsosamtalet för elever i årskurs 8. I de övriga årskurserna följs eleverna upp vid behov, skälen till uppföljning är mycket varierande. Här kan det handla om psykosociala problem/sociala problem och fysiska problem. Skolsköterskorna/skolläkaren har arbetat förebyggande med att öka elevernas egen kunskap om frisk och riskfaktorer detta görs med extra tydlighet i hälsosamtalen men finns alltid med i arbetet. Samtliga elever har erbjudits vaccinering enligt gällande vaccinationsprogram för att förbygga sjukdomar och ohälsa. Kuratorerna och skolsköterskorna har på flera skolor samverkat kring gruppverksamhet och undervisning, bland annat i sex och samlevnad. De enskilda samtalen med elever (som utgör huvuddelen av kuratorernas arbete) är förebyggande och främjande i sig. Kuratorerna har påbörjat ett förebyggande och främjande arbete i grupp på Ekhammarskolan (DISA, Din Inre Styrka Aktiveras) där man arbetar för att förebygga stress och nedstämdhet hos flickor. Psykologerna har via elevhälsomöten på skolorna, konsultationer och handledningar, utbildningar och utredningar bidragit till ett gott skolklimat och en god lärmiljö, och därmed ge eleverna bästa förutsättningar att nå målen. GULT Sidan 31 av 85 Uppdrag till Resursteamet Arbetet med målen/uppdragen Status (grön, gul, röd) Arbetet med att bidra till att utveckla det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan på alla skolor har fortsatt under året. Detta arbete leds i första hand av rektor på respektive skola och detta kommer fortgå även under 2014. Ett arbete med att utveckla en handlingsplan för skolorna för att underlätta mottagande av elever med autismspektrumstörning och ADHD har påbörjats, liksom planer på att utforma en utbildningsinsats för elevassistenter. I samverkan med förskola/skola utveckla förebyggande insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning för att säkerställa god kvalitet för barn/elever/studerande som via Resursteamets medverkan går i annan kommun. Resursteamet ska i samverkan med förskola och skola delta i implementeringen av nya skolreformer. Elevhälsan ska aktivt arbeta för att eleverna får en god arbetsmiljö. Resursteamet har fortsatt att under året erbjuda förskolor och skolor Nätverksmöten kring barn/elever där man känner oro eller där många parter är inblandade. Arbetet med att utbilda nätverksledare påbörjades 2010 tillsammans med Socialkontoret. Resursteamet har tre utbildade samtalsledare. Som ett pilotprojekt har föräldrar på en avdelning på Norrboda förskolor erbjudits föräldrautbildning enligt ICDP- vägledande samspel med gruppledare från Öppna förskolan och socialkontoret. Personalen har parallellt gått samma utbildning med gruppledare från Resursteamet. Projektet har slagit väl ut och fortsättning planeras. Resursteamets kvalificerade utredare har i sitt uppdrag att följa upp de elever via Resursteamets medverkan har sin skolplacering i andra kommuner. Uppföljning har skett på flera sätt. Det har gjorts ca 55 besök vid 25 av de förskolor och skolor vi anlitar för externa placeringar. Det innebär att ca 70 % av barn/elever i förskola, grundskola, särskola och gymnasiesärskolan har haft minst ett fysiskt besök under året. För gymnasieelever är motsvarande siffra drygt 50 %. Dessutom har vi inhämtat dokumentation som åtgärdsprogram, individuella utvecklingsplaner, studieplaner, betyg och liknande. I grundskolan har arbetet med att utveckla elevhälsan enligt de nya styrdokumenten fortgått under året. Detta arbete leds till stor del av rektor på respektive skola. Broskolans elevhälsoteam har deltagit i en utbildningssatsning via Skolverket som avser elevhälsan. Kuratorerna, skolsköterskorna och psykologerna bidrar till en god lärmiljö för eleverna genom diskussioner utifrån sin specifika yrkeskompetens vid elevhälsans möten på respektive skola. Skolsköterskorna har på en del skolor deltagit i det systematiska arbetsmiljöarbete och de ha r bland annat arbetat för att förbättra elevergonomin, duscharna/toaletterna på skolor, sänka bullernivån, ordna fler sittplatser i korridorer och uppehållsrum samt i arbetet mot kränkande behandling. GULT GULT GULT GULT Kuratorerna har i olika grad deltagit i arbetet med skolornas likabehandlingsplaner vilket bidrar till ett gott skolklimat. Kuratorerna samtalar enskilt med elever bland annat kring skolan och miljön, och för vid behov detta vidare till berörd personal för att säkerställa en god lärmiljö. Resursteamets verksamhet ska utvecklas mot bakgrund av den utvärdering som gjordes 2012 Att fortsätta utveckla samarbetet med socialkontor och polis Utredningen som gjordes 2012 gav vid handen att Resursteamet i den form som finns idag är en väl funderande verksamhet med stort förtroende från enheterna. Bland annat föreslogs följande utvecklingsområden: tydliggöra för enheterna vilka tjänster Resursteamet erbjuder samt ge tydliga uppdragsbeskrivningar, utveckla elevhälsoarbetet och utbytet mellan förskola och skola kring barn i behov av särskilt stöd. Inom dessa områden pågår arbete som fortgår under 2014. Enhetschefen för Resursteamet har under året deltagit i flera samarbetsforum med socialkontor och polis både på strukturnivå och individnivå. Exempel på detta är Förebyggande råd, Resurssamråd, Styrgrupp utbildningsocialkontor, lokal BUS-grupp i samarbete med Järfälla kommun med mera. Medarbetarna i Resursteamet ingår i olika samverkansmöten med socialkontoret både på gruppnivå och kring enskilda ärenden. GULT GULT Sidan 32 av 85 Resultat och analys Resursteamets medarbetare har med sin specialkompetens kunnat bidra till att barn och unga i Upplands-Bro kommun får den hjälp och det stöd de behöver. Resursteamets medarbetare har också kunnat vara till stöd för de verksamheter inom Utbildningskontoret som arbetar med barns utveckling, utbildning och omsorg, så att förutsättningar skapas för en högre måluppfyllelse. Svårigheter finns dock fortfarande kring att mäta det arbete som utförs inom Resursteamet, vilket inte är specifikt för vår kommun. Elevhälsan Socialstyrelsen och Skolverket håller på att arbeta fram riktlinjer för elevhälsan som blivit något försenat och ska vara klart i februari 2014. Resursteamet har påbörjat inläsning och diskussion kring det material som är ute på remiss till olika instanser. Inom den medicinska delen av elevhälsan har vi köpt in scannrar till samtliga skolsköterskor för att leva upp till gällande lagstiftning och säkerställa en patientsäker journalföring. Under året köptes också modul in för att psykologerna ska föra digitala journaler vid utvecklingsbedömningar, även detta för att leva upp till gällande lagstiftning och för att säkerställa patientsäker journalföring. Det ökade antalet elever och förtydligande av uppdraget för elevhälsans yrkeskategorier att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt tillgänglighet medför att arbetsbördan för elevhälsans samtliga yrkeskategorier ökat, även om vi idag tycker att vi uppfyller de skollagen föreskriver. Placeringar: I förskolan har antalet externt placerade barn minskat. Framförallt på grund av att vi under året startat upp en språkförskoleavdelning för att möta små barn med grav språkstörning. I grundskolan har däremot antalet externt placerade elever ökat framförallt inom områdena språkstörning och autism/asperger. Ett arbete har påbörjats kring möjligheten att kunna starta sådana grupper inom kommunen. Även elever som mottas i särskolan har ökat, både i kommunens egen särskola och externa placeringar, framförallt på grund inflyttade till kommunen. Ett arbete kring särskolans organisation inom kommunen och möjligheter att ta emot elever med större behov än idag har påbörjats. I gymnasieskolan är det svårt att under detta år göra några jämförelser då vi inom utbildningskontoret omorganiserade ansvaret för IM-elever. Sidan 33 av 85 Kostenheten Ansvarsområde Tillagning av mat i två produktionskök för distribution till förskola, grundskola, skolbarnsomsorg, gymnasiet och äldreomsorgen enligt livsmedelsverkets rekommendationer om näringsintag; specialkost erbjuds. Prioriterade mål och uppdrag Mål för Kostenheten Barn och ungdomar ska erbjudas bra kost och en god matkultur. Fler ska vara nöjda med skolmaten. Arbetet med målen/uppdragen Näringsberäkning i kostdatasystem utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Matsedelplanering utifrån olika matkulturer och med hänsyn till hållbar utveckling. Strävan efter att laga mer mat från grunden. Kostforum finns på varje enhet, med representanter från elever i olika åldrar. Tätt samarbete mellan kökspersonal på enheten, skolledning och kostchef i frågor som rör skolmaten. Önskevecka 2 veckor per termin. Uppdrag till Kostenheten Arbetet med målen/uppdragen Tillsammans med eleverna och skolpersonalen medverka till att skolrestaurangerna är trevliga mötesplatser. Kostforum finns på varje enhet, med representanter från elever i olika åldrar. Tätt samarbete mellan kökspersonal på enheten, skolledning och kostchef i frågor som rör skolmaten. Önskevecka 2 veckor per termin. Kartläggning under 2013 av befintliga mottagningsköks potential inför framtiden. Härneviskolan har egen tillagning from ht -13. Nya egna förskolor och skolor ska ha tillagningskök. Blommans förskola öppnar för egen tillagning vid årsskiftet 13/14. Andelen ekologiska livsmedel ska öka till 50 % senast 2020. Dialog med grönsaksleverantör kring ekologiska råvaror med god tillgång och hög kvalitet. Tydligare information ut till verksamheten om de ekologiska målen. Öronmärkta pengar i varje köks livsmedelsbudget för inköp av ekologisk produkter. Status (grön, gul, röd) GULT GULT Status (grön, gul, röd) Grön Grön Grön Resultat och analys Under 2013 har vi jobbat mer utifrån ett helhetsperspektiv genom att skolledning, kök och Kostchef jobbat fram förändringar tillsammans. Goda exempel är förändringen av matsalen i Råbyskolan samt nya möbler mm till Ekhammarskolans matsal. Tydligare beskrivning av begreppet ”pedagogisk måltid” har medfört att fler vuxna agerar aktivt i matsalen under måltiderna vilket i sin tur skapar en lugnare måltidsmiljö. Pedagogisk måltid infördes även i gymnasiet. Att arbeta i sin vardag utifrån HEP är nästa steg för att skapa måltidsmiljöer med omsorg om allas bästa, såväl elever som vuxna. Härneviskolans kök stod färdigt till ht- 13. Det har varit en inkörningsperiod för köket att lära känna sina elever och sin utrustning. Målet är att utveckla verksamheten ytterligare under 2014. Anpassning till tillagningskök i Blommans förskola genomfördes under november/ december – 13. Planerad tillagning from januari -14. Under året togs en plan fram för att anpassa Ekhammarskolans kök samt Klockarängens förskolas kök till egen tillagning under 2014. Sidan 34 av 85 Andelen ekologiska inköp ökade till 18,4 % totalt i kommunen och i Kostenheten till 21,4 %. Det är en ökning med ca 3 procentenheter från föregående år. Positiv utveckling där arbetet fortsätter under 2014. Fortfarande stor differens mellan enskilda enheters andel ekologiska inköp. Nytt upphandlings- och uppföljningssystem möjliggör tätare kontroll av ekologiska inköp under 2014. Systemet ger också bättre förutsättningar för att hitta fler kvalitativa ekologiska varor till rätt priser i nästkommande livsmedelupphandling. Resultat i balans vid årets slut. Försäljning av mat internt gav större intäkt än budgeterat. Med anledning av revision hos jordbruksverket under hösten -13, har utbetalning av eu-mjölkstöd för vt-13 försenats och hinner inte bokföras på år 2013. Stödet betalas ut januari -14. Liksom föregående år är kostnaden för löner större än budgeterat, vilket bland annat beror på lönebild vid rekrytering av kock. Sidan 35 av 85 Gemensam verksamhet Ansvarsområde Centrala delen av utbildningskontoret svarar för upplysningar om verksamheten till allmänheten, ärendeberedning till bildningsnämnden, ekonomisk planering/uppföljning, resursfördelning, uppföljning och utveckling av verksamheterna, samordning av verksamhetsförlagd lärarutbildning i kommunen, skolval, fastighetsfrågor, skolskjutsar, ansökningar och avgifter kommunal barnomsorg, tillsyn av enskild barnsomsorg. Stöd till enhetschefer inom förvaltningens verksamheter. På grund av bl.a. pensionsavgångar har Utbildningskontoret varit kraftigt underbemannad under den senare delen av 2013. Nyrekrytering har skett och kommer att fortsätta under 2014 för att komma upp i ordinarie bemanning. Central förvaltning ska tillhandahålla god service och information. Förvaltningen arbetar för att uppdatera relevant information som finns på kommunens hemsida, och ge snabba svar på frågor. Ett gott samarbete med kommunens kundcenter har ökat möjligheterna till en god service till kommuninnevånare m.fl. Exempel på detta är en gemensam hantering av skolvalet och skolskjutsar Stödja verksamheternas kvalitetsutveckling samt samverka med andra kommuner kring kvalitetsutveckling. Under året har en övergång till nya former för kvalitetsarbetet skett, där fokus ligger på delredovisningar som sammanställs och redovisas löpande under året. Delarna sammanfattas och redovisas efterhand de blir klara. Delarna sammanställs och redovisas i sin helhet efter verksamhetsårets slut. Ljus på kvalitet är ett samarbete mellan kommuner för kvalitetsutveckling inom skolområdet. Utvärderingen omfattar förskola, förskoleklass, särskola, grundskola, skolbarnsomsorg och gymnasieskola. Enskilda förskolor ingår. Fristående skolor erbjuds delta. Avsikten är att genom analys av dokumentation och deltagande observationer med åtföljande kvalitetsdialog ge en återkoppling till enheterna och därmed bidra till deras utveckling. Antalet medverkande kommuner har minskat från sex till fyra; Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna, men arbetet fortsätter i samma form som tidigare. Utvärdering har skett vid Brunnaskolan och Västra Bro förskolor. Samarbete sker också på förvaltningschefsnivå genom KSL:s (Kommunförbundet Stockholms län) nätverk för förvaltningschefer. Samordna och följa förskolornas och skolornas implementering av nya skolreformer Samordning och uppföljning har skett i medarbetarsamtal, på chefsmöten och i verksamhetsgrupper, där även gemensamma fortbildningsinsatser/studiedagar planerats. Gemensamma rutiner för statistisk uppföljning ska utvecklas vidare. Fortsatt arbete med användningen av QlikView som underlag för att få fram relevant statistik. Mer regelbunden uppföljning av statistik från Skolverket, SKL m.fl. har skett. Samordna kompetensutveckling för chefer Under året har utbildningskontorets chefer deltagit i kommungemensam fortbildning i chefsforum. Vid utbildningskontorets interna chefsmöten har fortbildning givits i Human Dynamics. Sidan 36 av 85 Lokalplanering för effektivisering och för att möta kommande volymförändringar. Utbildningsnämnden har fattat beslut om att låta kommunens grundskolor vara organiserade som F-6 skolor respektive 4-9 skolor. Denna förändring kommer ske succesivt, med början höstterminen 2014. Konkret innebär detta att fler skolor i Broområdet redan till hösten 2014 erbjuder årskurs 6. Samarbete har skett med plan- och exploateringsavdelningen om förväntat genomförande av olika framtida exploateringar och konsekvenser för förskole- och skolplanering. Nyckeltal Nyckeltal Resultat 2013 Resultat 2012 Resultat 2011 Barn i pedagogisk omsorg 56 Utfall Utfall Förbättring Familjer som besöker öppna förskolan 66 89 82 Försämring Upplands-Bro barn I förskolor 1 560 1 547 1 533 Förbättring Upplands-Broelever I grundskolor 6-15 år 3 110 3 002 2 903 Förbättring Upplands-Brobarn I fritidshem 1 275 1 177 1 091 Förbättring Upplands-Broelever i gymnasieskolor 950 1 002 1 061 Försämring Elever på UBG fr. andra kommuner 440 446 440 Försämring 1 176 000 1 158 000 1 080 000 Förbättring Kostenheten, producerade måltider Jämförelser Se kommunblad för åren 2010 -2012 (bilaga 1-3) Kommentar Sidan 37 av 85skola och vuxenutbildning i Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, Upplands-Bro 2010 Egna KomSamtliga kommunkommunen gruppen muner FÖRSKOLEVERKS. o SKOLBARNSOMSORG (totalt) * Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 1-12 år 73 73 69 * Andel (%) inskrivna barn i enskild regi 7 24 15 * Avgiftsfinansieringsgrad (%) 10 11 9 FÖRSKOLA * Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 1-5 år 82 83 83 * Antal inskrivna barn per avd. 17 17 17 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb. 44 44 54 * Inskrivna barn per årsarbetare 5,6 5,5 5,4 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskrivet barn 114 600 118 800 119 800 PEDAGOGISK OMSORG *Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 1-5 år 5 4 3 samtliga barn i åldern 6-9 år 0 0 0 * Inskrivna barn per personal 5,1 5,2 5,0 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskrivet barn 90 000 106 300 96 600 FRITIDSHEM * Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 6-9 år 92 89 82 samtliga barn i åldern 10-12 år 12 20 15 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 32 43 58 * Inskrivna barn per årsarbetare 23,3 22,7 21,5 * Antal inskrivna barn per avd. 39,0 42,7 38,1 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskrivet barn 28 200 32 900 34 200 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever av samtliga 6-åringar 95 94 96 * Antal årsarb. per 100 elever 5,5 5,6 6,2 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 69 73 85 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per elev 35 000 46 100 48 400 GRUNDSKOLAN * Andel (%) 6-åringar i åk 1 1,0 1,0 0,9 * Andel (%) elever - i fristående skolor 13,2 17,3 12,1 - som deltar i modersmålsund. 24,8 12,0 10,8 * Antal lärare per 100 elever 8,1 7,7 8,3 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 86 84 88 * Kostnad (kr) per elev - totalt 78 700 82 000 85 900 - för undervisning 44 600 42 000 43 700 - för lokaler 11 600 15 800 17 400 * Andel (%) elever i åk 9 - som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 27 20 24 - som är behöriga till gy-skola 88 91 88 - som började i gy-skola 97 99 99 - som började i gy exkl. IV-pgm 93 93 90 OBLIGATORISKA SÄRSKOLAN * Andel (%) integrerade elever 0 12 13 * Antal lärare per 100 elever 29,4 23,2 26,5 * Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) 371 500 377 700 344 100 Egna kommunen KomSamtliga munkomgruppen muner GYMNASIESÄRSKOLAN * Antal lärare per 100 elever . 27,8 23,4 * Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) . 351 700 263 000 GYMNASIESKOLAN I kommunens skolor * Andel (%) elever - på NV-, SP- och TE-pgm, IB 44 42 34 - från annan kommun 48 38 27 * Antal lärare per 100 elever 7,7 7,8 8,4 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 73 81 80 * Kostnad (kr) per elev - för undervisning 43 900 44 000 43 700 - för lokaler 14 900 20 200 19 300 Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per elev - totalt för elever i kommunala skolor 92 500 97 000 97 700 - för ersättning till annan kommun 101 300 90 200 97 900 * Andel (%) elever som - avbröt studierna efter år 1 3 3 3 - fullföljt utb. inom 4 år totalt 72 77 76 - fullföljt inom 4 år exkl. IV-pgm 79 82 83 * Andel (%) invånare 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola 57 64 64 KOMVUX Folkbokförda i kommunen * Andel (%) inv. 20-64 år i komvux 4,5 3,2 3,4 * Andel (%) elever i annan kom. 11 24 14 I kommunens skolor * Andel (%) korttidsutb. elever 21 21 22 * Andel (%) elever fr. annan kom. 18 18 14 * Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare 2 33 37 * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt 45 800 49 000 48 400 * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor med kom. el. annan utb.anordnare - grundläggande vuxenutbildning 25 400 39 600 45 000 - gymn.vux- och påbyggn.utb. 48 400 41 600 42 400 * Andel (%) kursdeltagare i gymn.vux- eller påbyggn.utb. - som slutfört kurs 89 76 74 - som avbrutit kurs 11 18 18 SÄRVUX * Antal timmar undervisning per elev och vecka . 2,5 3,1 * Kostnad (kr) per elev . 39 300 43 000 SFI * Andel (%) elever som godkänts 33 30 29 * Andel (%) elever som avbrutit 35 39 34 * Kostnad (kr) per heltidsstud. 27 900 36 600 37 100 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) * Förskoleverks. och skolbarnsoms. 8 828 8 851 7 278 * Skola och vuxenutbildning 15 284 15 526 14 688 September 2011 Sidan 38 av 85 Jämförelsetalen i detta kommunblad är hämtade från rapporterna Barn, elever, personal och utbildningsresultat. Kommunal nivå (Skolverkets rapport nr 359). SCB ansvarar för kommunala kostnader fr.o.m. 2010. Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret 2010. Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, förhållandena den 15 oktober 2010. Rapporterna finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/statistik). DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer .. . Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas. Uppgift kan inte förekomma. *Kommungrupp *Kostnad per barn/elev Enligt 2005 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2009 och den 15 oktober 2010. Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever. *Pedagogisk högskoleexamen *Antal lärare per 100 elever Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg *Avgiftsfinanseringsgrad (%) *Årsarbetare Den andel av kostnaden för kommunal förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som bekostas av föräldraavgifter. Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden. Grundskolan *Kostnad (kr) per elev, totalt *Andel (%) elever i åk 9 som började i gymnasieskola Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts. Andel elever som slutat årskurs 9 vårterminen 2010 och som fanns i svensk gymnasieskola höstterminen 2010. Gymnasieskolan * Kostnad (kr) per elev, folkbokförd i kommunen, totalt för elever i kommunala skolor *Andel (%) elever som - avbröt studierna efter år 1 - fullföljt utb. inom 4 år totalt *Andel (%) invånare 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen har lagts till. Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola. Andel av elever folkbokförda i kommunen: år 1 på program 15 oktober 2009 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2010. år 1 i gymnasieskolan 15 oktober 2006 och som inte fanns i densamma 15 oktober 2004 eller 15 oktober 2005 som fick slut-/avgångsbetyg från program läsåret 2009/10 eller tidigare. Andel av kommunens invånare, födda 1990, med slut-/avgångsbetyg från program som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Komvux *Andel (%) korttidsutb. elever *Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare * Heltidsstuderande Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola. Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbildningsanordnare än kommun eller landsting. Antal heltidsstuderande i komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng under kalenderåret dividerat med 800. Särvux *Kostnad (kr) per elev Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Sfi *Andel (%) elever som godkänts *Andel (%) elever som avbrutit *Kostnad (kr) per heltidselev Andel nybörjare 2008 som uppnått målen för sfi och erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd 2008, 2009 eller 2010. Andel nybörjare 2007 som avbrutit utbildningen. Totalkostnaden 2010 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande. Sidan 39 av Förskola, skola och vuxenutbildning i 85 Upplands-Bro 2011 Egna kommunen KomSamtliga munkomgruppen muner FÖRSKOLA * Andel (%) elever av samtliga barn i åldern 1-5 år 84 83 83 * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi 7 32 19 * Antal inskrivna barn per avd. 16,5 17,1 16,8 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb. 42 43 54 * Inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,5 5,3 * Avgiftsfinansieringsgrad 8 8 7 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskrivet barn 111 900 122300 123600 PEDAGOGISK OMSORG *Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 1-5 år 4 4 3 samtliga barn i åldern 6-9 år 0 0 0 * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi 1 2 1 * Inskrivna barn per personal 4,8 5,1 4,9 * Avgiftsfinansieringsgrad .. 0 0 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskrivet barn 101 300 109800 100 200 FRITIDSHEM * Andel (%) inskrivna elever av samtliga barn i åldern 6-9 år 92,4 90,2 82,6 samtliga barn i åldern 10-12 år 8,8 20,4 16,9 * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi 8 14 11 * And (%) årsarb. m ped högsk.exam. 29 39 55 * Inskrivna elever per anställd 12,8 13,0 12,3 * Antal inskrivna elever per avd. 39,2 45,1 38,8 * Avgiftsfinansieringsgrad 19 19 17 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskriven elev 29 900 33 800 34 500 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever av samtliga 6-åringar 96,5 95,4 95,6 * Antal årsarb. per 100 elever 5,5 6,1 6,4 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 72,3 75,4 85,5 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per elev 32 800 46 800 48 400 GRUNDSKOLAN * Andel (%) 6-åringar i åk 1 0,3 0,9 0,9 * Andel (%) elever - i fristående skolor 7,6 15,4 12,6 - som deltar i modersmålsund. 23,8 11,7 10,9 * Antal lärare per 100 elever 7,8 7,7 8,3 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 89 85 89 * Kostnad (kr) per elev - totalt 79 200 84 700 88 000 - för undervisning 45 200 44 800 45 600 - för lokaler 11 500 16 100 17 700 * Andel (%) elever i åk 9 - som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 21,8 19,3 23,6 - som är behöriga till gy-skola 90,6 90,3 87,0 - som började i gy-skola 98,7 98,2 98,2 - som började i gy exkl. introd-pgm 92,3 91,5 88,8 GRUNDSÄRSKOLAN * Andel (%) integrerade elever 0 12 14 * Antal lärare per 100 elever 36,2 28,0 29,2 * Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) 390 400 421 000 376 600 Egna kommunen KomSamtliga munkomgruppen muner GYMNASIESÄRSKOLAN * Antal lärare per 100 elever . 28,3 23,4 * Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) . 338 800 283 700 GYMNASIESKOLAN I kommunens skolor * Andel (%) elever - på yrkesprogram (år 1) 36,5 25,1 31,4 - på högskoleförb. program (år 1) 48,4 61,6 50,9 - på introduktionsprogram (år 1) 15,1 13,2 17,7 - från annan kommun 52,0 39,0 28,0 * Antal lärare per 100 elever 7,2 7,8 8,5 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 75 83 81 * Kostnad (kr) per elev - för undervisning 45 100 46 400 47 800 - för lokaler 15 900 21400 20400 Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per elev - totalt kommunala skolor 93 900 97 800 96 200 - för ersättning till annan kommun 95 300 87 000 97 400 * Andel (%) elever som - avbröt studierna efter år 1 2 3 3 - fullföljt utb. inom 4 år totalt 74 77 76 - fullföljt inom 4 år exkl. IV-pgm 80 83 83 * Andel (%) invånare 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola 57 63 63 KOMVUX Folkbokförda i kommunen * Andel (%) inv. 20-64 år i komvux 4,5 3,3 3,5 * Andel (%) elever i annan kom. 12 24 13 I kommunens skolor * Andel (%) korttidsutb. elever 23 21 22 * Andel (%) elever fr. annan kom. 15 17 13 * Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare 2,1 36,4 42,0 * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt 52 200 47 700 53 600 * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor med kom. el. annan utb.anordnare - grundläggande vuxenutbildning 37 900 44 900 46 700 - gymnasial vuxenutbildning 51 100 38 900 43 400 * Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning - som slutfört kurs 82 78 73 - som avbrutit kurs 18 16 17 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA * Antal timmar undervisning per elev och vecka . 2,8 3,2 * Kostnad (kr) per elev . 39 700 45 800 SFI * Andel (%) elever som godkänts 64 57 60 * Andel (%) elever som avbrutit 20 30 29 * Kostnad (kr) per heltidsstud. 26 100 35 200 39 600 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) * Förskola, ped. oms. och fritidshem 9 046 9 145 7 647 * Skola och vuxenutbildning 15 312 15 677 14 855 September 2012 Jämförelsetalen i detta kommunblad är hämtade från databasen för jämförelsetalen (www.jmftal.artisan.se). SCB ansvarar för kommunala kostnader fr.o.m. 2010. Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret 2011. Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, förhållandena den 15 oktober 2011. Rapporter finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/statistik). Sidan 40 av 85 DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer .. . Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas. Uppgift kan inte förekomma. *Kommungrupp *Kostnad per barn/elev Enligt 2011 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2010 och den 15 oktober 2011. Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever. *Pedagogisk högskoleexamen *Antal lärare per 100 elever Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem *Avgiftsfinanseringsgrad (%) *Årsarbetare Den andel av kostnaden för kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som bekostas av föräldraavgifter. Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden. Grundskolan *Kostnad (kr) per elev, totalt *Andel (%) elever i åk 9 som började i gymnasieskola Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts. Andel elever som slutat årskurs 9 vårterminen 2011 och som fanns i svensk gymnasieskola höstterminen 2011. Från och med hösten 2011 krävs det 8 godkända ämnen för att vara behörig till Yrkesprogram och 12 godkända ämnen för Högskoleförberedande program. 3 av dessa ämnen ska vara engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Gymnasieskolan * Andel (%) elever - på yrkesprogram (år 1) - på högskoleförb. program (år 1) - på introduktionsprogram (år 1) * Kostnad (kr) per elev, folkbokförd i kommunen, totalt för elever i kommunala skolor *Andel (%) elever som - avbröt studierna efter år 1 - fullföljt utb. inom 4 år totalt *Andel (%) invånare 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola Andel av elever folkbokförda i kommunen: som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på programmen Barn- och fritid, Bygg- och anläggning, El- och energi, Fordon- och transport, Handel- och administration, Hantverk, Hotell- och turism, Industritekniska, Naturbruk, Restaurang- och livsmedel, VVS- och fastighet, Vård- och omsorg samt Riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål. som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på programmen Ekonomi, Estetiska, Humanistiska, Naturvetenskap, Samhällsvetenskap, Teknik samt International Baccalaureate. som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på Preparandutbildning, Programinriktat individuellt val, Yrkesintroduktion, Individuellt alternativ och Språkintroduktion. Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen har lagts till. Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola. Andel av elever folkbokförda i kommunen: år 1 på program 15 oktober 2010 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2011. år 1 i gymnasieskolan 15 oktober 2007 och som inte fanns i densamma 15 oktober 2005 eller 15 oktober 2006 som fick slut-/avgångsbetyg från program läsåret 2010/11 eller tidigare. Andel av kommunens invånare, födda 1991, med slut-/avgångsbetyg från program som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Komvux *Andel (%) korttidsutb. elever *Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare * Heltidsstuderande Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola. Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbildningsanordnare än kommun eller landsting. Antal heltidsstuderande i komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng under kalenderåret dividerat med 800. Särvux *Kostnad (kr) per elev Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Sfi *Andel (%) elever som godkänts *Andel (%) elever som avbrutit *Kostnad (kr) per heltidsstuderande Andel nybörjare 2009 som erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd på någon kurs 2009, 2010 eller 2011. Andel nybörjare 2009 som avbrutit utbildningen. Totalkostnaden 2011 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande. Sidan 41vuxenutbildning av 85 Förskola, skola och i Upplands-Bro 2012 Egna kommunen KomSamtliga munkomgruppen muner FÖRSKOLA * Andel (%) barn av samtliga barn i åldern 1-5 år 85 84 84 * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi 7 32 20 * Antal inskrivna barn per avd. 16,8 17,1 16,9 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.utb. 39 42 53 * Inskrivna barn per årsarbetare 5,7 5,6 5,4 * Avgiftsfinansieringsgrad 8 8 7 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskrivet barn 112 500 126 400 127 000 PEDAGOGISK OMSORG *Andel (%) inskrivna barn av samtliga barn i åldern 1-5 år 4 4 3 samtliga barn i åldern 6-9 år 0 0 0 * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi 1 2 1 * Inskrivna barn per personal 4,4 5,2 5,0 * Avgiftsfinansieringsgrad .. 0 0 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskrivet barn 118 200 114 100 106 700 FRITIDSHEM * Andel (%) inskrivna elever av samtliga barn i åldern 6-9 år 92,6 90,1 82,8 samtliga barn i åldern 10-12 år 5,4 22,8 18,0 * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi 9 14 11 * And (%) årsarb. m ped högsk.exam. 23 37 54 * Inskrivna elever per anställd 12,7 12,9 12,5 * Antal inskrivna elever per avd. 46,3 45,2 40,1 * Avgiftsfinansieringsgrad 18 19 17 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per inskriven elev 32 000 32 900 33 800 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever av samtliga 6-åringar 94,4 94,7 95,1 * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 20,0 16,1 15,6 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 75,4 73,2 84,4 I kommunal regi: * Kostnad (kr) per elev 29 500 47 600 49 700 GRUNDSKOLAN * Andel (%) 6-åringar i åk 1 1,9 0,9 0,9 * Andel (%) elever - i fristående skolor 6,8 15,9 13,3 - som deltar i modersmålsund. 22,2 10,0 10,6 * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 12,9 12,9 12,0 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 81 84 88 * Kostnad (kr) per elev - totalt 80 500 87 100 90 400 - för undervisning 44 200 46 300 46 900 - för lokaler 11 800 16 800 17 900 * Andel (%) elever i åk 9 - som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen 20,5 19,5 23,8 - som är behöriga till gy-skola 88,0 90,1 86,6 - som började i gy-skola 99,5 98,4 98,4 - som började i gy exkl. introd-pgm 89,5 91,1 88,2 GRUNDSÄRSKOLAN * Andel (%) integrerade elever 0 11 13 * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 2,3 3,2 3,0 * Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) 451 200 464 500 412 400 Egna kommunen KomSamtliga munkomgruppen muner GYMNASIESÄRSKOLAN * Antal elever per lärare(heltidstjänst) . 3,7 4,1 * Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) . 342 300 295 400 GYMNASIESKOLAN I kommunens skolor * Andel (%) elever - på yrkesprogram (åk 1-2) 35,5 25,3 32,2 - på högskoleförb. program (åk 1-2) 52,8 65,4 54,9 - på introduktionsprogram (åk 1-2) 11,7 9,3 12,9 - från annan kommun 54,0 41,0 28,0 * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 13,2 12,6 11,6 * Andel (%) lärare m ped högsk.exam. 71 84 81 * Kostnad (kr) per elev - för undervisning 46 500 49 400 50 000 - för lokaler 15 500 21 900 21 200 Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per elev - totalt kommunala skolor 97 700 102 600 100 300 - för ersättning till annan kommun 98 200 88 800 97 800 * Andel (%) elever som - avbröt studierna efter år 1 4 4 3 - fullföljt utb. inom 4 år totalt 69 78 77 - fullföljt inom 4 år exkl. IV-pgm 77 84 84 * Andel (%) invånare 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola 52 65 64 KOMVUX Folkbokförda i kommunen * Andel (%) inv. 20-64 år i komvux 4,5 0 3,5 * Andel (%) elever i annan kom. 12 0 13 I kommunens skolor * Andel (%) korttidsutb. elever 23 0 22 * Andel (%) elever fr. annan kom. 15 0 13 * Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare 2,1 0 42,0 * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt 48 400 47 900 53 700 * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor med kom. el. annan utb.anordnare - grundläggande vuxenutbildning 28 400 41 000 46 100 - gymnasial vuxenutbildning 48 100 40 900 46 500 * Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning - som slutfört kurs 82 0 73 - som avbrutit kurs 18 0 17 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA * Antal timmar undervisning per elev och vecka . 2,5 3,1 * Kostnad (kr) per elev . 45 100 48 300 SFI * Andel (%) elever som godkänts 69 59 61 * Andel (%) elever som avbrutit 17 27 26 * Kostnad (kr) per heltidsstud. 30 700 41 300 43 000 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) * Förskola, ped. oms. och fritidshem 9 133 9 488 7 959 * Skola och vuxenutbildning 15 376 16 025 15 042 September 2013 Jämförelsetalen i detta kommunblad är hämtade från databasen för jämförelsetalen (www.jmftal.artisan.se). SCB ansvarar för kommunala kostnader fr.o.m. 2010. Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret 2012. Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, förhållandena den 15 oktober 2012. Rapporter finns tillgängliga på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/statistik). Sidan 42 av 85 DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer .. . Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas. Uppgift kan inte förekomma. *Kommungrupp *Kostnad per barn/elev Enligt 2011 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2011 och den 15 oktober 2012. Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Antal elever per lärare omräknat till heltidstjänster under mätveckan exklusive lärare som undervisar asylsökande elever. *Pedagogisk högskoleexamen *Antal elever per lärare(heltidstjänst) Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem *Avgiftsfinanseringsgrad (%) *Årsarbetare Den andel av kostnaden för kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som bekostas av föräldraavgifter. Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden. Grundskolan *Kostnad (kr) per elev, totalt *Andel (%) elever i åk 9 som började i gymnasieskola Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts. Andel elever som slutat årskurs 9 vårterminen 2012 och som fanns i svensk gymnasieskola höstterminen 2012. Från och med hösten 2011 krävs det 8 godkända ämnen för att vara behörig till Yrkesprogram och 12 godkända ämnen för Högskoleförberedande program. 3 av dessa ämnen ska vara engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. Gymnasieskolan * Andel (%) elever - på yrkesprogram (åk 1-2) - på högskoleförb. program (åk 1-2) - på introduktionsprogram (åk 1-2) - från annan kommun * Kostnad (kr) per elev, folkbokförd i kommunen, totalt för elever i kommunala skolor *Andel (%) elever som - avbröt studierna efter år 1 - fullföljt utb. inom 4 år totalt *Andel (%) invånare 20 år med grundl. behörighet till universitet och högskola Andel av elever folkbokförda i kommunen: som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på programmen barn- och fritid, bygg- och anläggning, el- och energi, fordon- och transport, handel- och administration, hantverk, hotell- och turism, industritekniska, naturbruk, restaurang- och livsmedel, VVS- och fastighet, vård- och omsorg samt riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan. som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på programmen ekonomi, estetiska, humanistiska, naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknik samt International Baccalaureate. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan. som påbörjat sina studier efter 1 juli 2011 på preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan. andel av alla elever som studerar i kommunen i skolor med kommunal huvudman som var folkbokförda i en annan kommun. Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen har lagts till. Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola. Andel av elever folkbokförda i kommunen: år 1 på program 15 oktober 2011 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2012. år 1 i gymnasieskolan 15 oktober 2008 och som inte fanns i densamma 15 oktober 2006 eller 15 oktober 2007 som fick slut-/avgångsbetyg från program läsåret 2011/12 eller tidigare. Andel av kommunens invånare, födda 1992, med slut-/avgångsbetyg från program som har grundläggande behörighet till universitet och högskola. Komvux *Andel (%) korttidsutb. elever *Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare * Heltidsstuderande Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola. Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbildningsanordnare än kommun eller landsting. Antal heltidsstuderande i komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng under kalenderåret dividerat med 800. Särvux *Kostnad (kr) per elev Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Sfi *Andel (%) elever som godkänts *Andel (%) elever som avbrutit *Kostnad (kr) per heltidsstuderande Andel nybörjare 2010 som erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd på någon kurs 2010, 2011 eller 2012. Andel nybörjare 2010 som avbrutit utbildningen. Totalkostnaden 2012 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande. Sidan 43 av 85 Ärende 2 Sidan 44 av 85 Sidan 45 av 85 Utbildningsnämnden Yttrande till revisorerna angående Lillsjöskolans omorganisation Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att ta Utbildningskontorets yttrande till revisorerna angående Lillsjöskolans omorganisation som sitt eget. Sammanfattning På uppdrag av Upplands-Bro kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning av Utbildningsnämndens beslut den 8 maj om omorganisation av Lillsjöskolan. Rapporten redovisar översiktligt rättsläget i skollagen, en kronologisk beskrivning av händelseförloppet inför och efter beslutet samt intervjuer med dåvarande utbildningschef samt ledande förtroendevalda från Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen. Slutligen redovisas i rapporten svar på de frågor som de förtroendevalda revisorerna ställt och redovisar fem förslag till åtgärder för att förbättra styrning och uppföljning i nämndens arbete. Rapporten har lämnats till både Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen för yttrande. Utbilningsnämnden har i denna skrivelse yttrat sig om de fem förslagen till åtgärder för att förbättra styrning och uppföljning i nämndens arbete samt om rapporten i sin helhet. Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 6 februari 2014 • KPMGs granskningsrapport om organisationen av Lillsjöskolan den 10 december 2013 • Förslag till yttrande till revisorerna angående Lillsjöskolans omorganisation den 6 februari 2014 • Kommunstyrelsens yttrande över revisorernas granskningsrapport den 23 januari 2014 UTBILDNINGSKONTORET Anders Wedin Tf Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef Sidan 46 av 85 Sidan 47 av 85 Utbildningskontoret Jesper Sjögren 2014-02-06 Rev. 2014-02-11 Dnr 2014-6017 Förslag till yttrande till Upplands-Bro kommuns revisorer om KPMGs rapport angående Lillsjöskolans omorganisation Ärendet Kommunfullmäktiges revisorer har låtit granska Utbildningsnämndens hantering och beslut rörande förändring av Lillsjöskolan organisation. Granskningen syftar till att belysa och bedöma följderna Utbildningsnämndens beslut i ärendet den 8 maj 2013, § 36. Rapporten redovisar översiktligt rättsläget i skollagen, en kronologisk beskrivning av händelseförloppet inför och efter beslutet samt intervjuer med dåvarande utbildningschef samt ledande förtroendevalda från Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen. Slutligen redovisar rapporten svar på de frågor som de förtroendevalda revisorerna ställt och redovisar fem förslag till åtgärder för att förbättra styrning och uppföljning i nämndens arbete. Utbildningsnämndens yttrande Rapporten har lämnats till både Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsen för yttrande. Utbildningsnämnden avser i denna skrivelse yttra sig om de fem förslag till åtgärder för att förbättra styrning och uppföljning i nämndens arbete samt om rapporten som helhet. Inledning Inledningsvis kan nämnas att Utbildningsnämndens arbete genomsyras av framförhållning, struktur och beredning innan nämnden ska hållas. Kallelse ärendedokument som ska behandlas skickas som regel ut i tid innan nämnd. Situationen som uppstod i och med omorganisationen vid Lillsjöskolan är högst ovanlig. Nämnden kommer aktivt att förebygga att liknande situationer uppkommer genom att ytterligare skärpa rutinerna och tydliggöra våra roller. Nämnden kommer att arbeta med att förbättra styrning och uppföljning med bland annat rapportens förslag som underlag. De fem förslagen i granskningsrapporten från KPMG(blå text) 1. Ta fram en handlingsplan för hur man bör agera vid omorganisation i en skola för att få förutsättningar för en bra process, som inbegriper alla inblandade parter såväl tjänstemän som politiker UNs yttrande: En handlingsplan kommer att upprättas om hur man ska agera för att få bra förändringsprocesser som inbegriper alla inblandade parter såväl tjänstemän som politiker. Utbildningsnämnden kommer att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram riktlinjer som tydligt beskriver de olika stegen i förändringsprocesser för att säkerställa att den demokratiska processen sker så att alla berörda, skolledning, lärare, elever, vårdnadshavare, tjänstemän och politiker har tillgång till information om vad som gäller vid en omorganisation. Riktlinjerna kan förtydligas genom en konkret handlingsplan. Sidan 48 av 85 Utbildningskontoret Jesper Sjögren 2014-02-06 Rev. 2014-02-11 Dnr 2014-6017 2. Ta fram en fungerande dokumenterad rutin för avslut av anställning för rektorer UNs yttrande: Rektorer har viktiga roller som ledare för skolans verksamhet och det är viktigt att rutinerna för anställning av rektor och avslut av anställning av rektorer utvecklas på ett sätt som säkerställer att de riktlinjer, fackliga avtal och policys som kommunen har kring anställningar följs. 3. Klargöra ansvarsgränser mellan rektor och politik i samverkan med skolverket. Begrepp som likvärdig skola och inre organisation behöver diskuteras och förklaras UNs yttrande: Ansvarsgränsen mellan rektorer och politiker samt mellan politiker och andra tjänstemän är viktig. Kommundirektören i Upplands-Bro tar upp den i kommunstyrelsens yttrande till revisorerna. (Se bilaga 1) 4. Ta upp skolan som ett ärende för att stämma av hur läget är nu UNs yttrande: Utbildningsnämnden har en stående punkt varje nämnd där Utbildningschefen rapporterar om verksamheterna inom ansvarsområdet och vad som är på gång. Denna återkommande rapport kommer att struktureras upp på ett sätt så att alla verksamheter behandlas på ett tydligare sätt i nämnden. 5. Tidigt informeras om problem som kan uppstå i skolan. Tidiga diskussioner i nämnden som problemområden kan ge förutsättningar för en bättre handlingsberedskap. UNs yttrande: Detta kommer att göras tydligare och mer frekvent. Se punkt 4. Rapporten som helhet Granskningen av kommunens revisorer syftar till att belysa och bedöma följderna av nämndens beslut den 8 maj 2013 och skulle bl.a. besvara följande frågor: • Varför fattades detta beslut? (Utbildningsnämndens den 8 maj 2013, § 36) • Är beslutet om omorganisation formellt korrekt t.ex. vad gäller beredning och delegering och i linje med skollagen? • Har utbildningschefen erhållit ersättningar och andra vederlag i enlighet med gällande regler? I granskningen besvaras dessa frågor på ett relativt otydligt sätt av KPMGs revisor. Det går i linje med hela den uppkomna situationen. Otydligheterna håller på att utredas av skolinspektionen. Skolinspektionen inriktar sig bl.a. på att belysa och värdera om rektor på Lillsjöskolan har följt de bestämmelser som finns gällande forum för samråd inför beslut om omorganisationen. De bestämmelser som finns när det gäller detta fall i skollagen är tydlig och delegerar beslut av skolans inre organisation direkt till rektor – beslut som inte får ändras varken av kontorsledningen eller av de förtroendevalda. Otydligheten mellan den kommunala och statliga styrningen tas upp i Kommunstyrelsens yttrande till revisorerna. Som rektor och tjänsteman inom skolan är det ibland svårt att förhålla sig till det ”korstryck” som uppstår i en del situationer när styrningen av skolan Sidan 49 av 85 Utbildningskontoret Jesper Sjögren 2014-02-06 Rev. 2014-02-11 Dnr 2014-6017 kommer från två håll. På samma sätt kan det vara svårt för både politiker och ansvarig för skolan att förhålla sig till missnöjda medborgares åsikter som inte går hand i hand med hur verksamheten styrs. Skollagen är primärt styrande för skolans verksamhet och de kommunala politikerna ansvarar för resursfördelning och andra förutsättningar för hur skolornas arbete bedrivs. Ingen inom vare sig nämnden eller kontoret har ifrågasatt rektorernas beslut att förändra skolans organisation. Det är personal och föräldrar till barn på skolan som inte har varit nöjda med beslutet. Man tycker att man inte fått vara med i processen och inte hunnit samla ihop tillräckligt underlag inför de föräldrasamråd som skett. Skollagen säger inget om hur samrådet med skolans medarbetare och elevernas föräldrar ska ske. Skollagen säger tydligt att det är rektor som beslutar om sin egen inre organisation. Det är viktigt att hålla isär rektors beslutanderätt och att som förälder kunna ha möjlighet att yttra sig och vara delaktig i samråd. När det gäller personal vid Lillsjöskolan har de rätt att driva frågor och vara delaktiga genom skolans samverkansgrupp. Situationen försvårades av att missnöjd personal också agerade tillsammans med en del elevers föräldrar. Situationen vid Lillsjöskolan har orsakats av många olika faktorer som i efterhand kunde ha hanterats på ett annat sätt och som då förmodligen inte fått de konsekvenser det fick. Tyvärr uppstod ett orosmoln bland föräldrarna som blev till en negativ kraft. Rektorer och tjänstemän fick utstå både hot och trakasserier då man inte följde den missnöjda föräldraskarans önskemål vilket gjorde att situationen blev påfrestande för de drabbade tjänstemännen. KPMG avslutar sin rapport genom att säga ” Den uppkomna situationen indikerar att styrningen av nämndarbetet behöver förbättras. Ärenden behöver beredas i god tid och underlag för beslut sändas ut så att ledamöterna kan sätta sig in i frågan som att alla kan vara delaktiga i det beslut som ska fattas.” Utbildningskontoret anser att Utbildningsnämnden i normala fall sköter sina åtaganden korrekt och att arbetet inte behöver förändras. Däremot har situationen på Lillsjöskolan pekat på andra brister som rör de olika rollerna i det statliga och kommunala styret av skolan som både innefattar politiker och tjänstemän. Därför kommer Utbildningskontoret att få i uppdrag att ta fram riktlinjer som tydligt beskriver de olika stegen i förändringsprocess så att alla berörda; skolledning, lärare, elever, vårdnadshavare, tjänstemän och politiker har tillgång till information om vad som gäller vid exempelvis en omorganisation. Sidan 50 av 85 Sidan 51 av 85 Sidan 52 av 85 Sidan 53 av 85 Sidan 54 av 85 Sidan 55 av 85 Sidan 56 av 85 Sidan 57 av 85 Sidan 58 av 85 Sidan 59 av 85 Sidan 60 av 85 Sidan 61 av 85 Sidan 62 av 85 Sidan 63 av 85 Sidan 64 av 85 Sidan 65 av 85 Sidan 66 av 85 Sidan 67 av 85 Sidan 68 av 85 Sidan 69 av 85 Sidan 70 av 85 Sidan 71 av 85 Sidan 72 av 85 Sidan 73 av 85 Sidan 74 av 85 Sidan 75 av 85 Sidan 76 av 85 Sidan 77 av 85 Sidan 78 av 85 Sidan 79 av 85 Sidan 80 av 85 Sidan 81 av 85 Sidan 82 av 85 Utdrag ur ”Information angående organisationen från rektor 2, 13-02-13” Torsdagen den 24 januari hade vi ett föräldrasamråd där rektor informerade om höstens organisation. Eftersom vi kommer att genomföra en förändring i organisationen så blev det av förståeliga skäl en del besvikna och upprörda känslor. Vi kan se när vi analyserar det arbete som vi har gjort att vi skulle ha varit mer tydlig med information om detta till er föräldrar tidigare. Vi skulle naturligtvis också ha gett er möjlighet att föra fram era åsikter innan ett beslut fattades. Jag ber naturligtvis om ursäkt för detta. I det tidigare brev som gick ut från Pernilla skriver hon att det förslag som presenterades vid föräldrasamrådet inte längre är hållbart. Vårt ekonomiska läge innebär att jag har behövt tänka en omgång till innan jag definitivt kan lägga fast höstens organisation. I det nya förslag som jag nu lägger fram är det en del förändringar och jag önskar nu att ni föräldrar fyller i nedan hur ni ställer er inför detta förslag. Har ni synpunkter och/eller förslag är ni välkomna att skriva ner dessa och skicka eller lämna in på skolans expedition. Jag kommer därefter att inom kort fatta ett beslut angående skolans organisation. Det förslag som nu är framtaget ser ut enligt följande; • Åldershomogena klasser från Förskoleklass till år 5 • Två förskoleklasser med 25 elever i varje grupp på avd. Safiren • Två ettor med 27 och 28 elever i varje grupp på avd. Diamanten • Två tvåor med 30 elever i varje grupp på avd. Gnejsarna • Två treor med 25 elever i varje grupp och en fyra med 30 elever på avd. Kristallen • Två femmor med 24 och 25 elever i varje grupp och en fyra med 31 elever på avd. Briljanten • Fritids kommer att ha max 60 barn/avdelning. • Fritidspersonalen kommer att vara delaktig i diskussionen om vi ska ha åldershomogena grupper på fritids eller blandade grupper F-3. Bland personalen finns det olika åsikter angående denna omorganisation. Det finns de som inte alls tycker att det är bra och det finns de som verkligen ser fram emot en förändring. Det finns även de som tycker att det finns andra förslag som är bättre, men som ändå går in i en ny organisation på ett professionellt sätt. Sidan 83 av 85 Ärende 3 Sidan 84 av 85 Sidan 85 av 85 Utbildningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karin Ternbom 2014-02-18 Dnr 2013-6085 Utbildningsnämnden Revidering av sammanträdestider för Utbildningsnämnden år 2014 Förslag till beslut Sammanträdestider för Utbildningsnämnden och dess arbetsutskott, för år 2014, revideras enligt Utbildningskontorets förslag. Sammanfattning Utbildningsnämnden bestämmer varje år, dag och tid för kommande års sammanträden. Utbildningskontoret har upprättat förslag till sammanträdestider för Utbildningsnämnden och Utbildningsnämndens arbetsutskott för år 2014. Utbildningsnämnden fastställde sammanträdestiderna den 29 oktober 2013, Un § 76. För att öka förutsättningen till närvaro för ledamöter och ersättare, föreslås en ändring av sammanträdestiderna från kl 15.00 till kl.17.00 för både Utbildningsnämnden och Utbildningsnämndens arbetsutskott. Dagarna för sammanträden kvarstår enligt tidigare beslut. Beslutsunderlag • Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den18 februari 2014 Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte i en barnkonsekvensanalys. UTBILDNINGSKONTORET Anders Wedin Tf. Utbildningschef Jesper Sjögren Stabschef
© Copyright 2024