Träning och rehab
RESURSNYTT #4 ser dina resurser Tema: Träning och rehab Skratt och hård träning i gymmet För många av oss på Resursteamet betyder onsdag förmiddag ett par svettiga timmar på gymmet. LEDARE Träning på Resursteamet T räning och rehab – vad är det egentligen? Svaret på den frågan blir olika beroende på vem du är. Det som är gemensamt för de flesta av oss är att träning ofta är en viktig del för den egna utvecklingen. På Resursteamet är all verksamhet individuellt utformad. Vi utformar all träning utifrån dina behov. Målet för en person kan vara att börja arbeta och det kan då finnas behov av att träna upp uthållighet och koncentration medan målet för en annan person kan vara att träna upp sitt tal efter en stroke. Om du har svårigheter med att hitta strukturen i ditt hem kan målet med din träning handla om att träna upp kognitiva funktioner samt att hitta olika strategier, som passar dig för att leva ett meningsfullt och självständigt liv. Träning är ett steg på vägen för att nå uppsatta mål. Tillsammans med din coach gör du en plan och ett program. Vi har olika specialister i vår personalgrupp, som alla hjälper till beroende på vad målet och träningen handlar om. Om du behöver träna ditt tal tar vi hjälp av våra logopeder, handlar det om kognitiva funktioner är vi ett helt gäng med pedagoger, arbetsterapeuter och psykologer. Vill du träna upp din fysik finns flera sjukgymnaster och coacher med lång erfarenhet av träning. Genom träning och fysisk aktivitet kan många av oss, på ett skönt sätt, få hjälp att hitta balansen i livet. Vi känner oss starkare, passar på att göra oss av med överskottsenergi samt frigör goda endorfiner. Efter ett träningspass, i gymmet, i bassängen eller på bandyplan, infinner sig ofta en känsla av välbehag. qigong. Att kunna vara medvetet närvarande här och nu är av största vikt för att må gott. Det gäller oss alla. Mindfulness är ett begrepp, som används flitigt – innehållet är som alltid det viktigaste. Vi jobbar med det! Att avskärma oss en aning och att finna sinnesro är viktigt för koncentrationen. Och koncentration och uthållighet är viktiga faktorer för oss alla för att vi ska klara de utmaningar som livet ger oss. Ett av Resursteamets kärnvärden är att vi ska ha kul tillsammans. Att göra träningen lustfylld är då A och O. Många av våra ”Resursteamare” vittnar om just det – att det är så kul att träffas på fotbollsplanen, på brottningsmattan eller runt bordet där samtalsgruppen samlas. Jag är stolt över att en viktig del av vår träning också handlar om vår mentala hälsa. Att träna oss på att ”vara här och nu”, att kunna slappna av eller att finna det egna goda välbefinnandet. Vi erbjuder yoga och Träning och rehab kan vara så mycket och innehållet är lika varierande, som det finns människor på Resursteamet - och det ger oss möjlighet att utvecklas bortom dagens gränser! FAKTA Många av våra arbetstagare vittnar om att träning av olika slag är hälsofrämjande. Vi mår bättre, känner oss starkare och till och med gladare när vi tränar. Forskning stärker oss i denna övertygelse och för oss är det en självklarhet att erbjuda träning av just dessa anledningar. Gym · Resursteamet har ett eget välutrustat gym samt att vi på de flesta av våra enheter har träningsredskap, som framförallt ger möjlighet till konditions- och balansträning. · Vi har samarbete med fem externa gym runt om i Stockholms län Övrig träning som Resursteamet erbjuder utanför våra egna lokaler; · Vattengymnastik/simning 2 · · · · · Bollsporter såsom bland annat fotboll och innebandy Brottning/boxning Ridning erbjuder vi dels i vårt eget stall och i andra närbelägna stall Golf spelar vi inomhus på vintern och utomhus på sommaren Löpning, stavgång och promenader Träning i våra egna lokaler; · Dans · Yoga och Qigong · Logopedi · Vi har flera logopeder anställda på Resursteamet som har möjlighet att ge kommunikationsträning. · Kognitiv träning och minnesträning bedrivs på alla våra enheter HUR JOBBAR VI? V i kombinerar en strukturerad metod med ett synsätt och ett bemötande som, till 100%, grundar sig på en individuellt utformad verksamhet. Vi möter och lär känna människor och tillsammans jobbar vi oss målmedvetet och strukturerat mot uppsatta mål. Vi har åtta olika verksamhetsinriktningar och en av dem är ”Träning och Rehab”, som vi beskriver i detta nummer av Resursnytt. Tillsammans med varje person, som kommer till Resursteamet, börjar vi alltid med att ta reda på – Vem är du? Vad vill du? Vad är dina drivkrafter? Svaren varierar och det är heller inte alltid självklart att varje människa har svaren så klara för sig. Då finns alltid möjligheten till att ”prova på” olika aktiviteter. Om det finns ett intresse för träning i någon form gör vi tillsammans upp ett individuellt program. Beroende på träningsinriktningen har vi tillgång till olika specialister, som kan vara behjälpliga både i utformningen av planering och program. De kan också finnas med som stöd i verksamheten. Träningen erbjuds, som alltid, såväl enskilt som i grupp. Utifrån alla erfarenheter under den första ”lära-känna-perioden” skapas en verksamhet, som är utformad just efter den enskilda människan. Metoden är vägledande och tydlig. I kombination med tillitsfulla relationer och ett individuellt förhållningssätt når vi tillsammans målen och många når bortom vad de själva trodde var möjligt – helt enkelt bortom dagens gränser. HÖJDPUNKTER I DET HÄR NUMRET TEMA: TRÄNING OCH REHAB Skratt och hård träning i gymmet sid 4 TEMA: TRÄNING OCH REHAB Yoga och mindfulness i Spånga sid 11 PÅ OMSLAGET Alla har individuella mål som passar in i helheten. Bild: Victor Liljevinge 3 TEMA - TRÄNING OCH REHAB text: Johanna Lindbratt bild: Johanna Lindbratt och Victor Liljevinge Skratt och hård träning i gymmet D et är onsdag förmiddag och för många av oss på Resursteamet betyder det ett par svettiga timmar på gymmet. För några är det höjdpunkten på veckan medan andra ser det som ett nödvändigt ont, men energin sprider sig även till den tröttaste kroppen. Nu kör vi! Från Resursteamet i Liljeholmen fyller vi en till två bilar och drar iväg mot Segeltorp och Fitness Worlds lokaler. På plats har några redan kommit igång med sin träning medan resten droppar in allt eftersom. Vissa vill utnyttja hela förmiddagen till träning medan andra kör ett kort, men intensivt pass. På gymmet finns de flesta tänkbara maskiner och lösa vikter för dem som vill bygga muskler. Det finns även 4 maskiner för konditionsträning, såsom gåband och crosstrainer. Vi har alla våra individuella träningsprogram, som vi utgår ifrån och som vi tagit fram tillsammans, utifrån förutsättningar och mål. Någon har som mål att kunna gå, en annan vill träna upp balansen och en tredje siktar mot att ta tyngre vikter i bröstpress. En del kan sina program utantill medan andra behöver lite stöttning i form av nedskrivna checklistor eller muntlig guidning. För några blir passen en kombination mellan fysisk träning och kognitionsträning! Salam Latif har varit en del av Resursteamet sedan 1999 efter att då ha varit med om en mycket allvarlig bilolycka. Träning har alltid varit en stor del av Salams liv och då framförallt fotboll. Salam har alltid hittat sätt att ta sig till fotbollsplanen. När han var ung smet han hemifrån för att få spela. Han smet från jobbet när han var äldre och också från armén i Irak, allt för att få möjlighet till att spela fotboll. När han som 24-åring kom till Sverige började han i fotbollslaget Sandarne SIF och det var på väg hem från “På gymmet känner jag mig som en kung” en träning med laget Norrala, som Salam råkade ut för sin trafikolycka. “På Resursteamet har jag spelat fotboll, innebandy och pingis, men just nu är det gymträning som gäller. På gymmet tränar jag balans och på att hoppa och springa. Dessutom blir jag starkare i kroppen.” “Titta, jag har fått nya muskler!” säger Salam och skrattar medan han visar sina överarmar. Att motivera sig själv till att ta i och prestera maximalt under sin träning är inte alltid lätt. Vi har alla varierande dagsform och påverkas olika av det som händer runt omkring oss. Eftersom vi tränar tillsammans varje vecka börjar vi lära oss varandras behov och hur vi kan stötta och peppa varandra, både under bra och dåliga dagar. Vi förenar nytta med nöje och försöker hitta träningsformer som passar var och en. För en del av oss är det lättare att hitta glädje och motivation i träningen om vi gör det i grupp. Under våren har vi därför provat att nyttja den stora spegelsalen på Fitness World, där vi kör gruppgympa en timme varje onsdag. Genom att använda oss av balansbrädor, stepup-brädor, hantlar, mattor samt våra egna kroppar, tränar vi balans, kondition, styrka, smidighet och koordination. ”Jag vill uppmana er som inte tränar idag att verkligen göra det”, berättar Micke Stahl, som är en i gänget och som aldrig missar en träning. ”När jag är på gymmet känner jag mig som en kung och där får jag min lyxförpackning!” På gymmet kan vi skratta och svettas tillsammans och följa varandras framgångar i med- respektive motvind. Vi ser också att vi är bra på samt har olika lätt för olika saker. Om man vill, kan man efter passet stanna kvar för att stretcha tillsammans och avsluta med en avslappningsövning. Man kan annars gå ut i gymmet och fortsätta på egen hand innan vi alla gör oss i ordning för vår belöning – den goda lunchen! Smakar inte maten som allra bäst efter att man tränat hårt? Vi har turen att ha bra restauranger i närheten av gymmet. Under sommarhalvåret finns möjlighet att sitta utomhus och förhoppningsvis njuta av det vackra sommarvädret och en del väljer då också att ta en kall öl till maten. För några fortsätter träningen här genom att de själva får beställa sin mat, något som kan vara lite svårt och utmanande när man har afasi. Andra vill tillsammans summera dagen i en dagbok för att det hjälper till att minnas träningen nästa dag. När det är dags för hemfärd är vi ett härligt gäng, som åker hem med en väldigt skön känsla i kroppen. 5 TEMA - TRÄNING OCH REHAB Alla kan dansa - bara man vill text: Johanna Lindbratt, bild: Viktor Liljevinge V arje fredagseftermiddag samlas ett dansant gäng, från Liljeholmen respektive Alvik, i Liljeholmens lokaler. Vi har alla olika förkunskaper, olika stilar och förutsättningar, men under våren har vi tillsammans hittat en gemenskap i glädjen över att bugga. Vi möts i dansen Att dansa kan vara ett sätt att uttrycka sig eller ett sätt att närma sig varandra. Det kan också vara ett sätt att motionera eller leva ut sina känslor. Oavsett anledning kan vi mötas i dansen och dela våra upplevelser med varandra! “Jag älskar att dansa, och jag vill gärna fortsätta till hösten”, säger Janne, som också har tipsat oss om Att dansa kan vara ett sätt att uttrycka sig eller att närma sig varandra. Det kan också vara ett sätt att motionera! att åka till Fryshuset på fredagskvällar och dansa till olika dansband. Lär sig av att lära ut Vi har insett att alla någon gång är nybörjare, och att man själv lär sig Bästa dagen i veckan text: Annika Karlsson, bild: Maria Öhman “ Jag heter Annika Karlsson och går på Resursteamet i Edsbacka fyra dagar i veckan. Den bästa dagen i veckan är torsdagarna då jag får rida på Överby ridskola. Det är så härligt att få umgås med hästarna. Det gör att ridningen är min favoritsysselsättning. Bra är det, så underbart bra, att få umgås med levande djur, som ger så mycket av sig själva. Och det är så himla skönt att få ge dem något tillbaka genom att ta hand om dem. 6 Som träningsform får man hjälp med balansträning, koordination, rörelseträning och djurvana. Det är så bra att kunna få hjälp av och umgås med djur. Det är en helt annan sak än att umgås med människor, även om det också är bäst.” mycket också genom att lära och stötta andra. Det viktigaste är att vi har roligt och om man frågar Ilona vad hon får ut av att dansa så svarar hon, med ett enda, men dock så starkt ord: “Kärlek!” Läs mer på www.resursteamet.se Individuella mål passar in i helheten text: Kristin Holmström och Michel Hagelbäck, bild: Victor Liljevinge T änk dig kala väggar och ljudet av bollar, som träffar en tjock duk några tiotal meter framför dig. Under hösten, vintern och försommaren har vi stått i en stor lagerlokal, även kallad golfhall, i Västberga industriområde. Trots att miljön kanske inte varit så charmig har alla varit motiverade och taggade att få slå ”en hink” eller två. Kontrasten blir påtaglig när våren anländer och vi äntligen får ”golfa” på riktigt. Vi kan vara utomhus! Det gör verkligen skillnad på svingen. Man får en helt annan känsla när man faktiskt kan se hur långt man har slagit och om bollen gått rakt. I gruppen är vi både erfarna golfare, nybörjare och allt däremellan. Ofta när vi står där och slår blir det någon spontan ”måltävling” och det är då allvaret kommer in i bilden. Alla vill vinna och vi sporrar varandra till att slå bra golfslag. Roliga utmaningar Michel Hagelbäck kom till Resursteamet 2010 och är numera med i golfgruppen på fredagar. “Jag hade inte spelat golf innan jag kom till Resursteamet. Du skulle ha sett mig, när jag höll i en klubba för första gången, slog jag bollen bakåt så att den hade sönder ett fönster. Nu har jag blivit bättre både på att slå långa slag, chippa och putta”, berättar Michel. ”Det roligaste med golfen är att det är spännande att se hur långt man slår och det är också kul Alla som deltar i golfgruppen har olika mål. att vinna måltävlingarna, mest för att man får äran”. Han fortsätter att berätta om ”RT-Open” (Resursteamet Open), en tävling, som anordnas av Resursteamet på Rotebros golfklubb varje sensommar. ”Det var kul att få vara med på min första tävling. Jag fick också vara med och se en äkta hole-in-one på hål fem. Det är kul att tävla för att man får promenera lite och man får också, om man har otur, slå från skogen eller hamna i vatten. Det är roligt med utmaningar och att man får slå olika typ av slag”. Individuella mål Alla som deltar i golfgruppen har olika mål med aktiviteten. Vissa är med för att få miljöombytet från kontoret, andra vill slå lite bollar eller gå en längre promenad för att sedan avsluta med en lunch tillsammans. Andra är med för den sköna gemenskapen och för att få träffa sina vänner. Gemensamt för alla är att vi hittat en aktivitet som vi trivs med och våra individuella mål passar bra in i helheten! 7 TEMA - TRÄNING OCH REHAB Balansträning där energin är unik text och bild: Julia Greverius T vå dagar i veckan håller Celso Cabello i balansträning. Balansträningen är en blandning mellan zumba, kampsport samt rörelse- respektive styrketräning utan vikter.Under balansträningen är det inte bara musklerna i kroppen som tränas. Man tränar också arbetsminne, koordination och koncentration. Träningspasset börjar alltid med att man kastar runt en luftboll mellan varandra. Celso beskriver detta som det bästa under hela passet. Bollandet sker helt utan villkor eller krav. Det krävs inga förkunskaper och man behöver inte prestera. Celso motiverar och inspirerar deltagarna under hela passet. Man märker att alla mår bra i både kropp och själ. Gruppkänslan är härlig och livfullhet, energirikedom och skratt finns det gott om i gruppen. Handlar om relationer Det är flera i gruppen som varit med under alla dem år som balansträningen pågått. “Så vad är hemligheten?” frågar jag Celso. “Hur gör du för att få alla deltagarna motiverade till att fortsätta?” ”Det viktigaste är att bygga upp en relation. Jag behandlar alla människor lika. Att man bemöter alla som en vän och att också bilda en lagkänsla tror jag är viktigt. Jag tror att det är därför så många fortsätter med balansträningen. De känner sig sedda” berättar Celso. Det är också betydelsefullt att visa den man har framför sig att man tror på personens förmågor. Detta är något som Celso lägger stor vikt vid under träningen. Han uppmuntrar arbets- tagarna att fortsätta bortom dagens gränser. ”Balansträningen är ett jobb, som kräver erfarenhet och kunskap i att kunna läsa av människor, för att kunna lyfta deras självförtroende” säger Celso. Logopedi - att jobba med språket text: Jenny Lindbratt och Jenny Kimhag A tt besöka en logoped kan innebära att man jobbar med talet, rösten, bygger upp sitt ordförråd eller jobbar med läs- och skrivuppgifter. För de flesta, som går hos en logoped, handlar det också om att träna på att föra en konversation med någon annan. Ett bra sätt att träna på sin kommunikation är att jobba tillsammans i grupp. Det här var något som flera av dem som besökte Resursteamets logopeder var intresserade av att prova och därför bestämde vi oss för att testa det under ett par månader. Så här långt har det 8 nästan varit bättre än vi trodde det kunde bli. Deltagarna har uppskattat att träffa varandra och att se att andra har liknande svårigheter, som dem själva har. Det har varit kul att se hur de har stöttat varandra och hjälpt varandra att få fram ord. Personal och andra arbetstagare upplever att deltagarna har blivit mer kommunikativa under de intensiva veckorna. På frågan om detta vore någonting de skulle vilja göra igen svarar deltagarna: ”Ja!” ORDLEK En övning som Resursteamets logopeder rekommenderar att du testar hemma: • Hitta på ord utifrån bokstav. • Hitta på ord utifrån en viss kategori t.ex. frukter, grönsaker, kläder, platser. • Associera och beskriv vad du tänker på när du hör ett ord, exempelvis ordet “sommar”, och hur du kan beskriva det ordet. • Fokusera på ett fåtal ord under en period för att få kunskapen att sätta sig. Läs mer på www.resursteamet.se Kampen på mattan text Calle Eriksson, bild: Carl-Johan Wargren C arl-Johans mål på Resursteamet har egentligen varit att skaffa ett lönearbete. Att träna kampsport är en del av det övriga i livet, som bidrar med positiv energi. Den gör att man orkar med alla de där ”måstena”, som också är en del av livet för alla. Carl-Johan är en av dem som tränat längst i kampidrottgruppen. Tillsammans med Max och Calle var han med från det allra första passet. Carl-Johan har utvecklats enormt sedan starten och idag är hans favoritdel av träningarna brottningen. Viktigt att utvecklas Alla delar i träningen handlar om att hjälpa varandra med att lyckas med det vi tar oss för. Carl-Johan beskriver att han tycker att det är nyt- ”Vi tränar inte för att göra varandra illa, utan för att träna och ha roligt. Sen är det ett bra sätt att få motion på och det ger ju lite styrketräning också och förbättrar ens koordination och balans.” - Max tigt med stridskonst och självförsvar. “Det är ett bra tillfälle att träna, både fysiskt och mentalt. Man får svettas och samtidigt försöka att kontrollera sig själv. Det är precis som i resten av livet, blir man arg så blir allt bara mycket svårare. Fotboll med lagkänsla text: Hanna Lif, bild: Viktor Liljevinge F redag är veckans höjdpunkt för flera av oss Resursteamare! På somrarna spelar vi ute på en riktig gräsplan och på vintern hyr vi en hel inomhushall med konstgräs. Vi varvar skotträning med dribblingsövningar, men framförallt är det mycket match. Mycket skratt Vissa av oss har förut spelat på en hög nivå, medan andra aldrig har rört eller varit intresserad av fotboll tidigare. Men alla får verkligen tillåtelse att vara på den nivå där man själv befinner sig. Spelarna beskriver det som att det är en ”fantastisk känsla i laget.” Det finns en otrolig drivkraft till att vilja lära sig mer och bli bättre. Peter Sjöberg är en av dem som inte har spelat fotboll tidigare, men som blev lite nyfiken på vad man gjorde på träningarna på fredagarna. Han hängde på ett gäng från Liljeholmen och efter det var Peter fast i fotbollen och har nu ändrat om i sitt schema så att han kan vara med och spela varje fredag. Ett långsiktigt mål för gruppen är att möta andra lag, kanske arrangera en fotbollscup, gå på en fotbollsmatch eller åka på ett fotbollsläger. Vem vet vart vi hamnar? Det är bara viljan och fantasin som kan stoppa oss. 9 TEMA - TRÄNING OCH REHAB Kognitiv träning text och bild: Elena Danielsson och Anita Nyberg I alla aktiviteter som vi gör tränar vi hjärnan på något sätt. Oavsett om vi lagar mat, sjunger i kör, sitter vid lägerelden eller runt fikabordet eller tränar på gymmet. Om hjärnan skadas, råkar ut för en sjukdom eller inte har utvecklats riktigt som den ska är sannolikheten stor att kognitionen drabbas. Våra kognitiva förmågor hjälper eller styr oss genom att t.ex. minnas, ta beslut, orientera oss i omgivningen eller kommunicera med andra. Trötthet och annan påfrestning på hjärnan, som långvarig stress, påverkar också kognitionen negativt. Man kan träna upp eller kompensera en nedsatt kognitiv förmåga. Man kan till exempel använda sig av minnes- respektive tankestrategier eller ta hjälp av olika datoriserade träningsprogram eller andra kognitiva hjälpmedel. Under ett par terminer har Göran och Dennis deltagit i en grupp, som kallas ”kognitiv träning”. Båda har, mitt i livet, drabbats av skador, som påverkat deras kognitiva förmågor på olika sätt. På frågan varför man ska gå en kognitionskurs hjälps de åt att formulera några meningar: ”Alla skulle få chans att gå en sådan här kurs. Den är nyttig på många sätt. Förhoppningsvis väcker den en massa tankar om hur man gjort tidigare och vad man kan förbättra. Man får lära sig många olika strategier och chansen är stor att man hittar en eller flera strategier som passar en själv”. 10 Att använda tekniska hjälpmedel såsom telefoner, datorer eller surfplattor kan hjälpa eller kompensera för nedsatta funktione. Tar mer initiativ Dennis berättar att han nu, efter kursens slut, tränar minnet hemma genom att spela Wordfeud på sin telefon samt olika kognitiva träningsspel på datorn. Han spelar memory med sin son och varje morgon löser han korsord och sudoku i tidningen Metro. ”Allt går lite lättare nu, jag tar mer initiativ”, berättar Göran. Han har t.ex. tagit tag i att sortera upp en garderob hemma, lagt alla saker i gamla glassbyttor och märkt upp varje låda med en etikett, som berättar vad den innehåller (glödlampor, trasor osv.). VAD INNEBÄR KOGNITIV TRÄNING? • Specifik och repeterande träning av försämrade kognitiva funktioner, såsom exekutiva funktioner (ex. starta, genomföra, avsluta samt planera), uppmärksamhet och minne. • Funktionsträning av kognitiva funktioner t.ex. genom att lösa Sudoku, vilket kräver både arbetsminne och logisk problemlösning. • Ökad förståelse för egna styrkor och svårigheter. • Att hitta strategier t.ex. genom att använda kalender, påminnelser eller bilder som minnesstöd. Läs mer på www.resursteamet.se Vattengymnastik - skonsam träning text Espen T. Johansen och Göran Alexandersson, bild: Lennart Kugelberg G öran Alexandersson kom till Resursteamet i september 2010 efter att ha drabbats av en hjärninfarkt på sitt landställe. Förutom talsvårigheter och nedsatt minne drabbades Göran av nedsatt rörelseförmåga och nedsatt styrka i sin högra sida. “Jag vill på sikt ha ett arbete, men för att komma dit behöver jag träna upp de funktioner, som påverkats av infarkten.Vattengymnastik är bra träning och det är dessutom fantastiskt trevligt tillsammans med ett härligt gäng. Alla kan vara med och göra så gott de kan efter sin egen förmåga. Träning i vatten är bra för balans, smidighet, styrka, kondition och vattenmotståndet hjälper till att förhindra skadliga rörelser. Vattenträning är skonsamt för båda muskler och leder samt passar alla åldrar. ” Det är träning som man blir trött av, men det känns bra efteråt. Olika drivkrafter Gunnar Risberg tycker att vattengymnastiken är en väldigt bra träningsform. “Det är träning som man blir trött av, men det känns bra efteråt.” Drivkraften till att delta på vattenträningen är många och lika varierade som antalet arbetstagare och coacher.Någon av deltagarna önskar förbättra sin kondition och styrka på egen hand, någon annan önskar att träna med hjälp av en coach, medan en tredje bara vill ha det roligt i vattnet. Yoga och mindfulness i Spånga text och bild: Evelina Boij ” Jag tycker yogan ger mig en harmoni i själen. Den är även bra för mina leder, särskilt i ryggen då jag får slappna av. Det är bra mot stress. Jag känner att jag kan fokusera bättre när jag är där.” Så beskriver Amir hur det är att vara med och träna yoga i Spånga. ”Miljön och stämningen är lugn och trygg” beskriver Lasse. ”Det känns lugnt och skönt på yogapasset. Ett lugnt tempo jämfört med verkligheten, vilket kan vara skönt att få ibland. Den lugna musiken är viktig för mig. Jag känner att jag får en stund till att samla ihop mig själv i en och samma kropp”. Vara i nuet Rummet omger deltagarna med harmonisk musik och levande ljus. Under passet fokuserar gruppen främst på koncentrationsövningar och att vara i nuet samt andnings- respektive avslappningsövningar. Även balansövningar och stretching provas ibland. 11 FRÅGA OSS Varför vila? Varför behöver man vila mellan träningspassen? När man tränar bryter man ner musklerna. När man sedan vilar kan kroppen återhämta sig och musklerna byggs då upp och blir ännu starkare för att klara större utmaningar. Om man inte vilar och bara bryter ner musklerna finns risk för överträning. Vilka träningstyper? Vad finns det för olika typer av träning på Resursteamet? Här är ett urval av de träningsaktiviteterna som finns gällande fysisk träning; ridning, gymträning, bassängträning/ simning, innebandy, fotboll, kampsport, promenader, yoga, qigong, löpning, boxning, dans i olika former och balansträning. Parallellt med detta finns även logopedi och kognitiv träning i olika former, som till exempel minnesträning. Själv eller i grupp? Tränar alla i grupp eller kan man träna själv också? All verksamhet på Resursteamet är individuellt utformad. Man är alltså själv med och påverkar innehållet i upplägget kring verksamheten. Kvällsträning? Finns det någon träning på kvällstid? På Resursteamet sker i princip alla aktiviteter på dagtid. Men det finns så klart också de som vill träna på kvällstid. Resursteamet har numera en egen Idrottsförening dit man kan vända sig om man har idéer och önskemål på aktiviteter. Minnesträning? Vilket stöd finns för att man skall kunna träna minnet på Resursteamet? Resursteamet har ett stort antal personer med gedigen kompetens kring hur hjärnan fungerar rent neurologiskt och där minnesfunktionerna är en central del. Vi har flera minnesträningsgrupper på Resursteamet. Syftet med dessa är att man ska få kunskap om vilka faktorer som är viktiga för att minnet skall fungera så bra som möjligt. Men också för vad som påverkar minnet, såsom t.ex. sömn och stress. Vid varje tillfälle tränas de egna minnesfunktionerna, allt för att förbättra var och ens förmåga oavsett vad utgångsläget är. 12 Psykisk hälsa? Kan träning påverka vår psykiska hälsa? Ja, när man tränar producerar kroppen endorfiner, vilka är en del av kroppens belöningssystem. De ser till att vi får en skön känsla i kroppen och mår bra. Studier har dessutom visat att konditionsträning kan motverka depression. En vanlig fråga, som de flesta ställer innan man börjar träna. Ett generellt svar är att man behöver prova sig fram för att se vad man tycker är kul och vad som passar en själv bäst. Vad man ska träna beror också på vad man har satt upp för mål. Vad man än bestämmer sig för är det viktigt att man går lite försiktigt fram i början så att man inte överanstränger sig. Bästa träningen? Vilken är den bästa träningen för mig? Träna balans? Balansen påverkas av olika faktorer som synen, känseln, proprioception och det vestibulära systemet (balansorganet i innerörat). Oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte kan man träna upp sin balans, genom att testa sin gräns för vad man klarar och utmana den gränsen. Man kan t.ex. stå på ett ben och om det är för lätt kan man blunda samtidigt. Vill man utmana sig ytterligare kan man göra detta på en balansplatta. Numera vet man att delar i hjärnan utvecklar sig om den stimuleras och tränas regelbundet. Alla människor kan utvecklas med rätt förutsättningar. Utmaningen är kanske snarare att hitta rätt strategi, som passar just dig, eftersom alla människor är olika. Träna och jobba? Kan man träna och jobba parallellt? De flesta på Resursteamet kombinerar två eller flera inriktningar, som till exempel ”träning och rehab” och ”jobb och praktik”. Går det att träna upp sin balans? Är det någon idé? Jag har sedan barnsben fått höra att det inte är någon idé att jag försöker komma ihåg saker och ting, eftersom jag är född med en intellektuell funktionsnedsättning. Är det verkligen kört för mig? Resultat? Vad kan träningen leda till? Det beror helt på vad du tränar, men träning kan generellt ge förbättring av kondition, styrka, koordination, rörlighet, balans samt ökad kroppsmedvetenhet. 13 RESURSTEAMET Resursteamet då och nu - Vi kollar i backspegeln.. R esursteamet startade 1997. Sedan starten har vi haft en och samma grundtanke – vi ska skapa möjligheter för människor med funktionsnedsättning att utvecklas. Vi kan omöjligt veta hur långt var och en kan nå, men vi är överens om en sak - vår roll på Resursteamet är att skapa förutsättningarna och möjligheterna. Vårt fokus ligger i att hitta och bygga vidare på resurserna och på alla sätt försöka besegra och eliminera det som kan upplevas som hinder. Resursteamets huvudverksamhet är att bedriva Daglig verksamhet. Vi vänder oss både till personer med förvärvad hjärnskada och till personer med neuropsykiatriska funktionshinder. I det här numret av Resursnytt beskriver vi en av våra verksamhetsinriktningar – Träning och Rehab. I tillägg till denna har vi 14 ytterligare sju inriktningar, som du kan läsa mer om på vår hemsida. Och som vi alltid säger – den viktigaste inriktningen av dem alla är den individuella. Vi utgår alltid från människan vi har framför oss och ofta så är innehållet i verksamheten en kombination av olika inriktningar. .. och blickar framåt Vi är jätteglada över att så många människor gillar det vi gör på Resursteamet. Vi vill finnas ”mitt i verkligheten” och vi vill finnas på olika ställen runt om i Stockholm för att alla som vill komma till Resursteamet skall ha så nära som möjligt. På så sätt lägger vi vår energi på det vi vill fylla dagarna med i stället för långa resor och transportsträckor. VÅRA VERKSAMHETSOMRÅDEN Daglig verksamhet Arbetsinriktning Boendestöd Vi erbjuder många former av daglig verksamhet för dig som har ett funktionshinder. Vem du än är och vad du än vill göra för att ditt liv ska kännas roligt och meningsfullt så är vår ambition densamma. Att med respekt, kunskap och fantasi skapa möjligheter för dig som individ att utvecklas bortom dagens gränser. Idag stöttar Resursteamet ungefär 300 personer med praktik eller arbete och vi har kontakt med mer än 250 företag och organisationer, alltifrån enmansföretag och större koncerner till olika intresse- och hjälporganisationer. Genom Resursteamets boendestöd vill vi stötta dig till en ökad självständighet. Tillsammans med dig tar vi fram enkla och tydliga strategier för att du lättare skall kunna hantera din vardag. Skolinriktad rehabilitering Logopedi Utbildning och handledning Alvikstrandsskolan fungerar som en bro mellan vården och skolvärlden. Vi har lång erfarenhet av att möta dig, som förvärvat en hjärnskada, att plocka fram resurser och skapa strategier och stöd för begränsningar. Resursteamets logopedmottagningar är en del av primärvården inom Stockholms läns landsting. Vi är auktoriserade genom Vårdval Stockholm, vilket innebär att du som patient kan välja att Resursteamet utför din logopediska behandling. Vi erbjuder, utöver vår kärnverksamhet, även tjänster som handledning, utbildning och föreläsningar. I mötet med handläggare, anhöriga och andra personalgrupper möter vi ofta ett behov av att bättre förstå målgruppen, men även den egna rollen i relation till personerna vi möter. BLIR DU NYFIKEN PÅ RESURSTEAMET? Läs mer på www.resursteamet.se 15 DANDERYD DANDERYD SPÅNGA SPÅNGA NORRTULL ALVIK NORRTULL ALVIK LILJEHOLMEN SICKLA LILJEHOLMEN SICKLA FARSTA FARSTA STALL ARISTA STALL ARISTA ser dina resurser Resursteamet Katrinebergsvägen 6 117 43 Stockholm [email protected] Tel: 073–340 51 57 Fax: 08-625 82 01
© Copyright 2024